Podcasts about behovet

En sak vet man om superettan – det går aldrig så som man tror. Men hur går det den här gången? TFF har en positiv försäsong i ryggen och möter Östersunds FK hemma i premiären. Behovet av en bra start kan inte överskattas. TA-sporten dyker ner i superettan, vrider och vänder på förutsättningarna och bjuder på ett djärvt tabelltips.

Studentane ved sosionomutdanninga i Bergen tok initiativ til og starta BUS i 1998. Forsking hadde då vist at det var eit underforbruk av sosiale tenester og manglande informasjon om velferdstilbod og rettar. Mange som hadde behov for velferdstenester visste ikkje kor dei skulle søke og korleis finne fram i systemet. Studentane ved sosionomstudiet kjende sitt samfunnsansvar og ønska å gjera noko; BUS såg dagens lys. Sidan då har BUS vore ein del av sosionomstudiet ved HVL, her arbeider studentane frivillig på ettermiddag og kveld, frå måndag til torsdag kvar veke, og driv si eiga sosialrådgjeving. Behovet for BUS har ikkje minka med åra, snarare tvert imot. Under innslaget møter du frivillige medarbeidarar, studentassistent, koordinator og veiledarar i BUS i engasjert samtale om kva tilbodet betyr for studentane, for brukarane, for utdanninga og for samfunnet. Av personvernhensyn er noen spørsmål fjernet, og noen lest inn på nytt. Akademisk aften er et samarbeid mellom NHH, HVL, biblioteket og Universitetsbiblioteket

Hur ser den lokala nivån av civil beredskap ut idag, och hur kan kommunerna bäst förbereda sig för framtidens kriser? Krisledningspodden möter Rikard Aspholm, expert inom civil beredskap med inriktning på kommunal lagstiftning i ett samtal om kommunernas ansvar vid höjd beredskap, de juridiska och organisatoriska utmaningarna samt hur civilt försvar och krisberedskap kan integreras på ett effektivt sätt. Vilka vägval står kommunerna inför? Hur kan befintliga ledningsstrukturer anpassas istället för att skapa nya, komplexa modeller? Och vilka lagkrav påverkar kommunernas beredskapsarbete? Få en djupare förståelse för hur krishantering och civilt försvar hänger ihop och vad som krävs för att skapa en robust och flexibel organisation. Ämnen krisberedskap, civilt försvar, krishantering, beredskap, kommunal beredskap, totalförsvar Innehåll •  Översikt av kommunal civil beredskap och dess utmaningar •  Hur kommuner kan tolka och implementera nya lagkrav •  Behovet av vägledning och tydliga ansvarsområden •  Integration av civilt försvar i krisberedskapsarbetet •  Strategier för att skapa en flexibel och robust krisorganisation •  Risker med överbyråkratisering och vikten av pragmatisk hantering •  Kontinuitetshantering som grund för krisberedskap och civilt försvar •  Effektiva ledningsstrukturer vid höjd beredskap

Velkommen inn i universet til Guttegarderoben. Denne uka i garderoben har vi dratt vår kjære fotograf Kirubel foran kamera og i denne episoden snakker vi om menns byrder, følelser og hvordan man viser det i ulike relasjoner, ansvar i livet, ungdommelig frihet, åpenhet og frykt + MER00:00 Introduksjon03:13 Kirubels reise som fotograf06:18 Kreativitet og inspirasjon i fotografering09:28 Alder og ansvar i livet12:28 Menns byrder og følelsesmessige utfordringer15:30 Forventninger og ansvar i relasjoner18:20 Penger og innvirkning på livets byrder21:36 Ungdommelig frihet vs. voksen ansvar24:29 Refleksjoner over livsvalg og fremtidige mål30:14 Stresset med ansvar i relasjoner32:37 Åpenhet og frykt i kommunikasjon35:03 Forholdets utvikling over tid38:18 Behovet for avstand i et partnerskap41:02 Kraften i kvinnelig seksualitet44:19 Jakt og tilgjengelighet i forhold47:12 Tålmodighet i relasjoner50:18 Realiteter i forhold og forventninger53:43 Sosiale medier og forholdsforventninger58:23 Prostitusjon vs. OnlyFansLik, del og abonner på alt av Guttegarderoben. Takk skal dere ha, vi setter pris på dere alle! :)==SOSIALE MEDIER== https://www.instagram.com/guttegarderoben/TikTok - / https://www.tiktok.com/@guttegarderoben Sanger fra garderoben - / https://open.spotify.com/playlist/3tZnl9rOCKqnpO0v4PkHd5?si=MGPikYdtTzmhZWfiNc2i5QVideo: Varshan KFoto: Kirubel

Hvorfor er hierarki, autoritet og rammer nødvendige for et sunt samfunn? Og hvordan kan vi gjenoppdage de bibelske sannhetene om skaperordningen? Hva vil det si å være en god mann?Jarle Mong deler innsikt fra sin bok "Mer Mann", der han argumenterer for at den gode mannen er den som legger ned sitt liv for andre – en bibelsk visjon som står i skarp kontrast til samtidens selvrealiseringsideal.Videre tar vi for oss spørsmål om hierarki og autoritet. Hvorfor har vi i vår kultur blitt så skeptiske til makt og struktur? Vi ser på hvordan både skolen og samfunnet har fjernet disiplin, konkurranse og tydelige roller, og hvordan dette har påvirket både gutter og menn negativt.

Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur mycket kan egentligen en enskild individ påverka världens gång? Ja, kan en enda människa agera ut sina inre konflikter på världsscenen, kan jordens öde vila i två ynka nyckfulla händer?Frågan kan tyckas aktuell, ja rent av akut, med tanke på de märkliga personligheter som befinner sig i absoluta maktpositioner. En akut fråga kanske, men knappast ny.I mars 1920 började många tro att amerikanske presidenten Woodrow Wilson förlorat förståndet. Wilson hade varit en centralgestalt för fredsförhandlingarna efter första världskriget och lanserat de 14 punkter för fred i den så kallade Wilsondoktrinen. Men nu hade han börjat uppföra sig irrationellt; han höll missriktade bibliskt salvelsefulla tal i kongressen och verkade vilja undergräva den amerikanska uppslutningen kring det Versaille-fördrag som han tidigare slagits så hårt för; ja, han spelade sina kort så uselt att han tycktes önska ett misslyckande. Vad hade hänt? De flesta hänförde presidentens märkligheter till hans hjärnblödning hösten 1919. Wilson hade svävat mellan liv och död i veckor och under isoleringen odlade han ett yvigt skägg, förmodligen för att dölja en delvis vänstersidig förlamning.En man som arbetat nära Wilson under fredsförhandlingarna var stjärndiplomaten och senare USA:s förste ambassadör i Sovjetunionen, William Bullit. Han med många andra kom att hysa enorm besvikelse och ren aversion mot USA:s 28:e president. Några år in på 20-talet drabbades Bullit av en personlig kris och sökte upp en viss professor i Wien, närmare bestämt Sigmund Freud. Efter några månader på Freuds divan började de båda männen samtala på mer vänskaplig grund. Det visade det sig att de var rörande överens i sin frustration över Wilson. Freud skrev i ett brev: “om någon enskild individ kan hållas ansvarig för misären i denna del av världen så är det nog ändå han [Wilson]”. När Bullit berättade om sina planer att skriva en psykologisk biografi över den tidigare presidenten var Freud oväntat och obegripligt nog med på noterna.Eller kanske var det inte så obegripligt. Som statsvetaren Patrick Weils visar i sin bok “The Madman in the Whitehouse” så var Bullit var ingen vanlig klient; han hade suttit i förhandlingar med Lenin och Stalin, Churchill, de Gaulle, Chiang Kai-shek och Göring. Bullit är förlagan till en av karaktärerna, närmare bestämt djävulsfiguren, i Michael Bulgakovs ”Mästaren och Margarita”. Freud var smickrad, dessutom befann hans psykoanalytiska bokförlag sig på ruinens brant och en psykobiografi över en president kunde säkert komma till undsättning, inte minst när Bullits första och enda roman hade varit en veritabel kioskvältare, tryckt i häpnadsväckande 23 upplagor.Något år senare, när Wilson avlidit, gav Freud Bullit i uppdrag att forska i Wilsons bakgrund och intervjua vänner och personer som arbetat med honom. Efter några år började ett manus ta form där båda männen stod som upphovsmän. Men utgivningen kom att dröja; Bullit var rädd att en kritisk biografi av demokraten Wilson skulle förstöra hans vidare karriärmöjligheter inom partiet. Och åren gick, Freud avled 1939, andra världskriget bröt ut; och så började Wilsons eftermäle påtagligt resa sig ur askan med nya biografier, pjäser och en påkostad spelfilm om hans liv 1944.Bullit satt på det enda exemplaret av manuset vars status blev alltmer oklart. Psykoanalytiker som Ernest Jones reste till USA och läste texten men var måttligt imponerad. Anna Freud fick läsa och ogillade skarpt. Manuset var fullt av psykoanalytiska klichéer, tyckte man, och saknade Freuds förfining. Ve och fasa, hade verkligen Freud själv författat denna parodi på freudianskt mumbo-jumbo!Men Bullit menade att de båda männen visst hade skrivit manuset tillsammans; Freud skrev själv utkastet till förordet, Bullit resterande delar. ”Vi kämpade ibland om varenda rad”, menade Bullit, även om han själv mestadels hållit i pennan. Men sedan hade Freud gjort ändringar, och Bullit hade sedan själv, långt efter Freuds död, ändrat i ändringarna.Men 1966 var det – äntligen eller kanske snarare tyvärr – dags för publicering; president Wilsons änka hade precis dött och Bullit själv låg för döden och fick aldrig läsa de nedslående recensionerna. Biografin uppehåller sig mycket vid vad Bullit och Freud menar är presidentens faderskomplex. Fadern var präst och Wilson hade sett sig som guds son, menade författarna; hans politiska karriär var ett slags messiansk dröm. Boken visar också upp flagranta exempel på vad psykoanalytikern och framgångsrike psykobiografikern Erik Homburger Erikson kallade ”originology”, alltså att låta pyttesmå detaljer i studieföremålets barndom förklara betydelsefulla historiska händelser.Men ännu värre, var inte Freuds och Bullits projekt problematiskt redan till sin utgångspunkt: att skriva en psykobiografi över någon som man djupt ogillar.Risken är ju – vilket boken om Wilson dessvärre är ett exempel på – att en persons lidande framhålls som klandervärt, och att man olyckligt tolkar en människas neuroser eller vanföreställningar som vore de moraliska brister. Idag argumenterar psykologiska och psykiatriska institutioner, exempelvis American Psychiatric Association, för att yrkeskårens kodex bör vara att en psykolog eller psykiater aldrig ska sätta en diagnos på en levande offentlig person man aldrig träffat. Ändå görs övertramp dagligen och samtidens behov av psykologiska studier, inte minst förklenande, över politiska ledare tycks outsinligt.Nå, historien är givetvis inte endast en produkt av idéer, ideologi och materiella förutsättningar utan också enskilda individers val och handlingar. I tider av maktkoncentration, personfixering och tilltagande demokratiskt underskott finns det kanske ett större behov än någonsin att förstå makthavares drivkrafter och omedvetna konflikter. Ja, det är kanske en fråga för framtida psykobiografier: hur ska demokrati kunna försvaras när medborgarna själva väljer ledare som vill undergräva demokratin?Ulf Karl Olov NIlssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturPatrick Weil: The madman in the White house – Sigmund Freud, ambassador Bullitt, and the lost psychobiography of Woodrow Wilson. Harvard University Press, 2023.

Vad spelar orden för roll? USA:s president Trump har aviserat att Mexikanska golfen ska byta namn till den Amerikanska golfen och berget Denali ska återigen heta Mount Mckinley. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför vill Trump byta namn berg och bukter – och vad spelar det för roll? Samtal med Språktidningens Anders Svensson. STAFFAN VALDEMAR HOLM: ”JUST NU ÄR JAG SOM BÄST”Regissören Staffan Valdemar Holm har en lång karriär inom europeisk teater – och enligt honom själv är det nu han är som bäst. I veckan är han aktuell med premiär av ”Ural” på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm. Möt honom i ett långt porträtt, av Jenny Aschenbrenner. KRITIK: AMERIKANSK KLASSIKER OM ATT MISSLYCKAS – ”LÅNG DAGS FÄRD MOT NATT”I veckan är det också premiär för Riksteaterns uppsättning av ”Lång dags färd mot natt”, med Grynet Mollvig och Krister Henriksson i huvudrollerna. Vår kritiker Jenny Teleman är ”orimligt förtjust”.ESSÄ: ÄR DET RÄTT ATT STÄLLA DIAGNOS PÅ EN GALNING MAN ALDRIG TRÄFFAT?Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Jiannis Smalios gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta en del om hans karriär som spjutkastare, hur träningen går till när man tävlar i en idrott som endast har en tre månader tävlingssäsong och en hel del om kulturen inom friidrottsvärlden i Grekland jämfört med Sverige. Det blir också en hel del snacka kring spjut som idrott och utmaningarna som finns när det gäller säkerhet, träningsförutsättningar och ekonomi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:28) Introsnack - Jacob vill köpa tränings/lek-prylar för huset (00:14:00) Veckans gäst, Jiannis Smalios (00:17:23) Tävlingssäsongen är väldigt kort för en spjutkastare och den är helt utan inomhustävlingar (00:22:40) Jioannis kom med till OS för grekland som en ganska ung kastare (00:24:20) En sen start som friidrottare och ännu senare togs steget till spjutkastning (00:31:21) Friidrottskulturen är annorlunda i Grekland jämfört med Sverige (00:34:39) Ett tight kval till OS där kvalet nog tog lite av kräfterna (00:48:43) Spjutkastning kan vara en farlig idrott (00:58:22) Hur träningen för en kastidrottare ser ut (01:01:40) 3 år utan tävling då Gregland inte ville släppa honom till Sverige (01:04:34) Det är mycket skador inom spjutkastning (01:09:42) Valet av tränare och gruppen runt omkring   är betydelsefullt (01:18:54) Behovet av en annan identitet under och framför allt efter idrottandet (01:28:39) Jiannis intresse för fotografering (01:35:10) Problemet med att det finns för mycket dålig information på sociala medier (01:38:35) Utmaningen att fortsätta träna när de stora målen och tävlingarna är borta (01:46:12) I framtiden vill Jiannis möjligen tillbaka till friidrotten som tränare

Tirsdag 17. oktober 2023 ble 7 år gamle Torjus Seland funnet omkommet, etter å ha vært savnet i to dager i Lindesnes kommune. Hvorfor ble ikke gutten funnet når 1500 mennesker var ute å lette etter han? I dag skal vi snakke om hvordan redningskjeden jobbet disse to dagene og hva som er lærdommen fra en av de mest komplekse leteaksjonene i senere tid.Om episodenAksjonen involverte et bredt spekter av ressurser, inkludert nødetater, frivillige redningsorganisasjoner, luftressurser og uorganiserte frivillige. Agder politidistrikt anmodet i etterkant Hovedredningssentralen om å evaluere leteaksjonen. Formålet med evalueringen er å bidra til å forbedre redningstjenestens evne til å håndtere lignende situasjoner i fremtiden ved å identifisere læringspunkter og behov for endringer i systemperspektiv, leser vi i sammendraget av evalueringsrapporten, som kom i sommer. Leteaksjonen etter Torjus var både omfattende og kompleks. Rundt 300 profesjonelle frivillige, og anslagsvis 1200-1500 uorganiserte frivillige var involvert i søket etter syvåringen og la ned over 7000 timer i søk over de to døgnene leteaksjonen varte. Søkstimer fra de uorganiserte frivillige og nødetatene kommer i tillegg. På det meste var det fire helikoptre og opp mot åtte droner i lufta samtidig.I denne episoden snakker vi med personer som var sentrale både under, og i forbindelse med evalueringsarbeidet, om hensikten med evalueringsrapporten, hvilke læringspunkter den avdekket og hvordan disse skal forankres inn i hverdagen til alle som har sitt virke i redningskjeden.Gjestene våre i denne episoden:Kjetil Lussand er avdelingsdirektør ved Hovedredningssentralen - Sør, og har vært sentral i arbeidet med evalueringsrapporten.Vidar Arnesen er stabssjef i Agder politi og organiserte politiressursene under selve leteaksjonen, og har vært sentral i arbeidet med evalueringsrapporten.Per Kristian Askland er beredskapsansvarlig i Norske Redningshunder Agder, og satt i ILKO under leteaksjonen og koordinerte hunderessursene som ble bruk i søk etter Torjus.NyhetsbrevHold deg oppdatert om episodene våre og når vi slipper nye. Meld deg på nyhetsbrevet vårt her! eller send en sms til 09044 med kodeord FAG og din egen epostadresse.Fotokreditering: Wenche Alsand / Norske redningshunderKapittelinndeling(00:38) - Innledning til episoden (02:36) - Innledning til rapporten (06:10) - Bakgrunn for leteaksjonen (10:11) - Behovet for å evaluere leteaksjonen (13:55) - Evalueringsrapporten: Sen varsling av HRS (23:37) - Evalueringsrapporten: Bedre loggføring (28:02) - Evaluerignsrapporten: Stor arbeidsbelastning (32:17) - Evalueringsrapporten: Bruk av statusmøter (35:42) - Evalueringsrapporten: Bedre implementering av veiledere (43:14) - Evalueringsrapporten: Bedre luftkoordinering (50:49) - Oppsummering Link til evalueringsrapportenhttps://www.hovedredningssentralen.no/evaluering-etter-leteaksjon-i-lindesnes-er-klar/

Niki Brodin Larsson pratar på RKPs studiehelg "Kommunism & Revolution" om behovet av en planekonomi. I det här passet motiverar Niki varför kapitalismen är oförmögen att lösa sina egna kriser och varför det bara är genom en planekonomi och en socialistisk revolution som vi en gång för alla kan ta slut på brist. ✔ Gå med i RKP: https://www.marxist.se/medlem ✔ För mer information: https://www.marxist.se ✔ Prenumerera på tidningen Revolution: https://www.marxist.se/prenumerera ✔ Köp marxistiska böcker: https://www.stormklockan.nu RKP på sociala medier: ► Följ på Facebook: / rkpimt ► Följ på Instagram: / rkp_rki ► Följ på Twitter: / rkp_rki ► Följ på TikTok: / rkp_rki

«If you don´t repair, you repeat» er et sitat Lena kjente traff henne da tema hvordan bryte gamle mønstre kom som idé fra en fast lytter.Vi tar med oss mønstre både fra oppvekstfamilie, kanskje også enda lengre tilbake til tidligere generasjoner, og fra tidligere romantiske relasjoner.Noen av mønstrene er ubehagelige å akseptere og det kreves både mot og ærlighet for å klare å finne nye måter å håndtere situasjoner, enn de som ligger i ryggmargen. Sorteringen av hva du vil ta med deg videre og hva du vil skape nytt er hardt arbeid. Det blir dog mer interessant og spennende hvis du tør å gjøre det sammen med partneren din, slik Marcus og Tora gjør nå.De har tatt kontakt med et familievernkontor og Marcus forteller om hvor overrasket han ble av å oppdage mønstre han slett ikke var klar over.Behovet for å rettferdiggjøre egen familie, egne mønstre og seg selv, er han ikke alene om, mener Lena. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leo Marklund från Revolutionära Kommunistiska Partiet redogör på studiehelgen "Kommunism & Revolution" för behovet av en revolutionär filosofi. Som Lenin flertalet gånger sade "utan en revolutionär filosofi finns det ingen revolutionär rörelse". Det är endast genom förståelsen av de motsättningar vi ser i samhället som vi kan ta till åtgärder för att förändra de. ✔ Gå med i RKP: https://www.marxist.se/medlem ✔ För mer information: https://www.marxist.se ✔ Prenumerera på tidningen Revolution: https://www.marxist.se/prenumerera ✔ Köp marxistiska böcker: https://www.stormklockan.nu RKP på sociala medier: ► Följ på Facebook: / rkpimt ► Följ på Instagram: / rkp_rki ► Följ på Twitter: / rkp_rki ► Följ på TikTok: / rkp_rki Följ oss på YouTube, Spotify och Soundcloud för fler videor med marxistiska analyser av klasskampen idag, marxistisk teori, revolutionernas och arbetarklassens historia och mycket annat. Glöm inte att klicka i ringklockan för att få en notis när det kommer nya klipp.

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved. Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvalda inlägg från Per-Anders Svärd Detta är en samling inlägg i form av en ljudproduktion. Inläggen är publicerade på Per-Anders Svärds blogg mellan 2005-2015 och är noga utvalda för denna produktion av projektet Ljud för djuren. Vissa inlägg har modifierats för att vara tidsaktuella även idag. Inspelningen av denna produktion har gjorts 2024. Inläst och redigerat av Markus Tufvesson. Inläsningen av denna produktion har gjorts ideellt och utan vinstsyfte. Projektet Ljud för djuren har läst in för att öka medvetenheten och kunskapen kring veganism och för att lyfta argumentationen och kommunikationen kring djurrätt och miljö. Per-Anders Svärd är doktor i statsvetenskap, och lektor i statsvetenskap på Södertörns högskola . Han är också Associate Fellow vid Oxford Centre for Animal Ethics och tidigare förbundsordförande i Djurens Rätt (2003–2007). I bloggen som dessa inlägg är publicerade på skriver Per-Anders oregelbundet om djurs rättigheter och vår speciesistiska kultur ur ett abolitionistiskt, poststrukturalistiskt och psykoanalytiskt vänsterperspektiv. Läs hans blogg på: ⁠⁠⁠peranderssvard.se⁠⁠⁠ Denna produktion har gjorts med tillstånd från författaren.

Kvalförlusten mot Värnamo, prisutdelning, ökade kravbilden och flera frågetecken i truppen. Här sammanfattar Landskrona BoIS-podden 2024 – och tar avstamp mot 2025. Landskrona BoIS spelar i superettan även nästa år. I veckans poddavsnitt försöker vi bena ut det allsvenska kvalet mot Värnamo och förklara varför det gick som det gick. Dessutom blickar vi framåt, och tar ett grepp om läget i truppen. På menyn: • Intervju med Rassa Rahmani mitt i besvikelsen från Borås arena. • Bästa säsongen på nitton år hamnar oundvikligen i skuggan av den resultatmässigt svaga hösten. • Läktarproblemen på Landskrona IP. • Supportrarnas ambivalenta känslor efter nederlaget. • Finns det lärdomar att dra av David Edvardsson-gate – och kan det tappet ha varit en tipping point? • Vi utser årets spelare, årets nyförvärv, årets genombrott, årets överraskning, årets besvikelse, årets bästa match och årets sämsta match. • Därför sätter sommarens försäljningar press på klubbledningen inför nästa år. • Kommer superettan vara bättre 2025? • Stora frågetecknet på målvaktssidan – vi nämner två potentiella nyförvärv. • Vad säger vår magkänsla om Philip Anderssons framtid? • Mittfältspusslet och trion som kan lämna. • Behovet av spets i offensiven – an kan bli en drömvärvning.

Krigen i Ukraina raser på tredje året og ødeleggelsene og lidelsen til befolkningen er ubeskrivelig. De siste dagers angrep fra russiske styrker mot landets strømforsyning er ekstra alvorlig og gjør at det nå er mangel på strøm i hele Ukraina. I et land hvor vintertemperaturen ofte når minus 30 grader er dette kritisk. Organisajonen Ukrainahjelpen i Ålesund sender så mye penger de klarer å samle inn til Ukraina, og gjennom samarbeidsmenigheter kommer midlene frem til de som trenger det aller mest. Nå er det tid for å samle inn penger til matkasser som kan deles ut før jul. Vi tok en prat med leder i Ukrainahjelpen, Kurt Andre Henriksen om dette. Hver matkasse koster 300,- norske kroner, og vil gi håp og lys til de som trenger det mest. Vil du være med å gi en gave kan du sende den på VIPPS 619635.

Det er både for lite og for dårlig spesialundervisning. Hva må til for at elever med særlige behov skal få den opplæringen de har behov for? Hva behøves og hvordan skal vi tenke om spesialundervisningen? Hva ligger i ny opplæringslov og hva ligger i yrkesforståelsen vår? Jeg snakker med Odd Ivar Strandkleiv, pedagogisk-psykologisk rådgiver i Osloskolen og redaktør for elevsiden.no.

För företag och elektriker lanserar vi en matchningstjänst för elbranschen —->https://elektrikerpodden.se/jobbportalen-for-elbranschen/Tillsammans med Boost Technical Power (https://btp.se/) gör vi det enklare för både elektriker och installationsfirmor att hitta rätt. Behovet är stort och blir bara större med direkt koppling till samhällets elektrifiering och omställning från fossila bränslen. Är du en service elektriker som vill jobba mer med automation? Eller är ni i behov av att växa med fler serviceelektriker? -In på sidan, fyll i preferenser och invänta svar.

Att brevväxla under antiken var något helt annat än dagens snabbmessande. Vincent Flink Amble-Naess inspireras av tidens omsorgsfullhet, men befarar att helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-05-09.I skiftet mellan tre- och fyrahundratalet e.Kr ägde en brevväxling rum mellan två av senantikens mest framstående män. Det var kyrkofäderna Augustinus och Hieronymus som skrev till varandra.Augustinus föddes i Nordafrika, och förutom ett par studieår i ungdomen var det där han tillbringade hela sitt långa liv. Hieronymus levde vid tiden för brevväxlingen i det Heliga landet. När man betraktar en karta över romarriket kan det verka överskådligt, men avståndet mellan Augustinus hemstad i dagens Algeriet och Hieronymus Betlehem är närmast oöverskådligt. Färdvägen bjuder inte heller på några bekvämligheter. Det är med få undantag ett kargt och öde land som sträcker sig mellan städerna. För den som fick i uppdrag att leverera ett brev från den ena platsen till den andra, i en tid då varken asfalterade vägar eller motorfordon fanns att tillgå, var landvägen därför inte ett alternativ. Kvar stod Medelhavet, men också till havs lurade faror: väldiga vågor och rövarband med slipade vapen. De vältaliga formuleringarna fraktades med livet som insats. Och det tog tid. En brevväxling kunde ta decennier i anspråk. ”Jag minns att jag skrev till dig medan jag ännu var ung” skriver Augustinus, ”men nu är jag redan gammal”.Och även själva produktionen tog tid. Det var nämligen inte männen själva som skrev. Breven dikterades för en person med yrkestiteln takygraf, snabbskrivare. I oerhörd hastighet ristade dessa specialister in en förkortad form av texten på en tavla av trä eller vax. Sedan lästes alltsammans upp för professionella skrivare, som omsorgsfullt förde över innehållet till papyrus.Kyrkofäderna diskuterar vilken tolkning av Paulus ord i Galaterbrevet som är den rätta, men kanske är det inte själva innehållet som är det viktiga, utan hur männen förhåller sig till varandra. Det rådde en ömsesidig respekt mellan dem, av ett slag som har blivit dagens debattklimat främmande. Augustinus och Hieronymus var meningsmotståndare, men ansträngde sig för att debattera som vänner. Vid de få tillfällen då bitska kommentarer faktiskt yttras, följs de av en ursäkt i nästkommande brev. Kanske är det inte ägnat att förvåna; det är inte svårt att föreställa sig vilken ångest ett förhastat ord måste ha inneburit. Om en människa idag råkar såra någon kan hon omedelbart be om ursäkt, och därmed är saken ur världen. För de två kyrkofäderna fick förlåtelsen emellertid vänta.Kanske var det just avståndet – det tidsliga och det rumsliga – som gjorde att de förblev vänner. Förhållandet säger något om samtiden. Tack vare den teknologiska utvecklingen har det blivit möjligt att ögonblickligen komma i kontakt med människor över hela världen. Utvecklingen har inneburit en vinst, men samtidigt har något gått förlorat. Trots framstegen är själva grundvillkoren för de mänskliga relationerna oförändrade. Behovet av avstånd förblir en viktig del av vänskapen. Till vardags uttrycks saken som att man inte ska ta någon för givet. Formuleringens banalitet döljer ett existentiellt bråddjup – alla våra relationer är villkorade, eftersom de har sitt slut i graven. Saknaden efter någon kan därför ses som en förberedelse för döden, både vännens död och den egna.Under sin livstid hade Augustinus och Hieronymus ett begränsat antal skrivtillfällen att förfoga över. Postgångens långsamhet och brevskrivandets umbäranden påminde dem ständigt om detta. Därför ansträngde de sig för att göra det bästa av varje meddelande.Också idag begränsas vår kommunikation naturligtvis av döden, men teknologin har skapat en illusion av oändlighet. Det ger upphov till ett nytt slags problem. Den som tror att allt går att ställa till rätta i efterhand riskerar att hela tiden skjuta saker på framtiden. Det finns ingen anledning att ta itu med något idag om det lika gärna kan göras imorgon. Synsättet har kommit att prägla den moderna mentaliteten. Det kan kallas prokrastinering, hållningslöshet eller lättja. Men kanske bottnar det i en och samma sak: dödsförnekelse.Under kyrkofädernas tid var döden alltid närvarande. Den som någon gång har deltagit i en gudstjänst har lätt att förstå varför: Församlingen tillber en avrättad man, dricker hans blod och äter hans kropp. Det hade varit svårt att inbilla en människa vars hela tillvaro regisserades av kyrkan att hennes jordeliv saknade slut.Förhållandet är paradoxalt. Under en tid då alla trodde på evigt liv var döden närvarande i kulturen, men den sekulära människan vill inte låtsas om den. Kanske är anledningen att förnekelsen fyller en viktig funktion. Insikten om livets korthet manar nämligen till eftertanke. Denna eftertanke tycks under antiken ha betraktats som en form av plikt.Ibland får jag en känsla av att motsvarigheten för den moderna människan är att hela tiden vara lycklig. En lycklig människa besväras inte av dödsångest, och vid första anblick framstår därför målsättningen som välfunnen. En svårighet kvarstår emellertid: Den som enbart söker lyckan går fel, och måste nöja sig med något annat. I det moderna samhället har förströelsen blivit en form av surrogat, som kommer oss till del genom en strid ström av hemleveranser och videoklipp. Förströelsen är förvisso mindre njutbar än lyckan, men i gengäld kan den upprätthållas under längre tid. Det förefaller kanske motsägelsefullt, men för att undvika tanken på döden måste själva livet gestaltas i dess avbild. Ingenting får ta slut, ingenting får ställas på sin spets, ingenting får bjuda motstånd. Ingenting får hända, kort sagt.I längden blir människor olyckliga, och känner ångest över all tid de lägger ned på sådant som de i sitt hjärta finner meningslöst. Kanske hör de talas om personer som ägnat sina liv åt något större och mera upphöjt, och fylls av beundran. De tänker att det är så livet egentligen borde levas, och inte på det splittrade vis som utmärker deras egen tillvaro.För egen del riktas min beundran ofta mot personer som föddes långt innan det moderna samhället, som till exempel just Augustinus och Hieronymus. Men kanske är det jag uppfattar som dygd bara en följd av deras materiella förutsättningar. Kanske är helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Och kanske måste vi som har haft oturen att födas för sent helt enkelt nöja oss med våra tidsfördriv och distraktioner. Det är trots allt en tanke som utmanar löjet att jag – som har svårt att skriva en radioessä på min laptop – skulle kunna dra lärdom av den ton som råder i brevväxlingen från tre- och fyrahundratalen, och skriva till mina vänner som om orden inte omedelbart gick att ångra. Men idéens absurditet gör den också mera lockande. Jag drar mig till minnes den argentinske författaren Borges ord om att det som utmärker en gentleman är att han bara intresserar sig för förlorade företag. Och genast framstår ett nytt liv som möjligt. Ett där kyrkofäderna ler i sin himmel.Vincent Flink Amble-Naessläkare och kulturskribent

Med avstamp i Mario Draghis omtalade rapport The Future of European Competetiveness diskuterar vi varför frågor som rör konkurrenspolitik är så aktuella just nu och fördjupar oss i några av de förslag som, enligt rapporten, krävs för att anpassa och förändra EU:s konkurrenspolitik så att den går mer i takt med tiden. Dit hör bland annat förslag om att konkurrensmyndigheter ska lägga större vikt vid innovation och säkerhet. Behovet av ett nytt konkurrensverktyg är också en av de frågor vi lyfter i avsnittet. För sakkunskapen står Konkurrensverkets medarbetare Staffan Martinsson och Michele Casagrande.

Som journalist, podcaster og debattør med en kandidatgrad i kultur og formidling, deler Emma Libner passioneret ud af sin dedikation og den rejse, hun har været på siden 2017. Hun fokuserer på vigtige emner relateret til kvindekroppen, cyklus og menstruation. Gennem sit arbejde kaster Emma lys over de samfundsmæssige perspektiver og den ofte oversete viden omkring kvindekroppen.Hun fremhæver, hvordan disse spørgsmål påvirker kvinders liv og understreger deres betydning i privatlivet, arbejdslivet og sociale sammenhænge. Hun går i dybden med, hvor dybt forankrede disse opfattelser er i vores kultur, og de udfordringer, der ligger i at ændre dem. Derudover deler Emma sin viden om vigtige statistikker og diskuterer, hvor langt vi er nået, og hvad der stadig mangler at ændre.Hun understreger, hvordan vores samfund ville kunne drage stor nytte af bedre at imødekomme kvinders behov, og hvordan vores forståelse af cyklusser ikke kun bør ses som kvindeligt ved at anlægge et mindre kønnet perspektiv.Jeg håber du føler dig inspireret, for vi hepper på dig!xx Julie—-Emma vil gerne “pass on the goodwill” ved at opfordre til aktivt at opsøge personer, der er anderledes end dig selv – og engagere dig i indhold, der ikke afspejler dine egne oplevelser eller overbevisninger.Keep up with Emma Libner:Instagram: @kh_underlivetPodcast: ‘Sexpanelet'Bog: ‘Kh Underlivet' by Emma Libner Keep up with The Female Effect:

Anders, Martin och Patrik sitter ned i cyberstudion för att diskutera händelserna i omvärlden. Som vanligt blir avsnittet av dystrare karaktär där Ukraina, mellanöstern och våldet i samhället är några av punkterna som diskuteras. Behovet av att stärka sin beredskap är mer påtagligt än någonsin och därför är vi glada att ni följer oss! :)=

År 2030 kommer 24 procent av alla idag verksamma frisörer att ha uppnått pensionsålder. Behovet av nya behöriga frisör är som ni förstår stort. Men hur matchar vi traditionellt lärande med dagens krav på digitalisering och flexibilitet? Det vet dagens gäster Sandra och Ulrika som ligger bakom plattformen "smart retail heads" där eleverna kombinerar digital teori med praktisk undervisning på skola eller salong. Vi vill veta allt - Välkomna!  Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

Den ukrainska offensiven på ryskt territorium överraskade Europas huvudstäder. Nu växer frustrationen i Kiev över beslut som dröjer. Hur långt räcker Europas samlade stöd när kriget står i ett nytt skede? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukraina vill få full frihet att använda vapen från väst för att attackera mål inne i Ryssland och vädjar till Europa och USA om tydligare och snabbare besked. I veckan satte EU:s utrikeschef ny press på Europas regeringar att lägga tveksamheter åt sidan och häva alla vapenrestriktioner. Hör om vad Ukraina behöver nu och hur fler och snabbare vapenleveranser, utan restriktioner, skulle kunna förbättra förutsättningarna för Ukraina. En annan aktuell diskussion i Europa är om utbildning av soldater i EU:s regi framöver ska kunna ske även inne i Ukraina. Behovet finns, men i dagsläget saknas enighet inom EU.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert vid FOI.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Kan vi jobbe kortere arbeidsuker på sykehus? Hvordan gjør vi det? Og hvor mye kan det koste? Svarene vil nok overraske deg. Der mange sier "umulig", sier pionerene "la oss prøve!". Og i denne episoden utforsker vi den banebrytende innføringen av en kortere arbeidsuke på operasjons- og intensivavdelingene ved Universitetssjukhuset i Linköping og Vrinnevisjukhuset i Norrköping, ledet av pioneren Johnas Aronsson og Peter Andersson. Denne episoden gir et dypdykk inn i løsninger som kan endre fremtiden for helsevesenet, og tilbyr verdifull innsikt til de som er interessert i å tenke innovativt om helsesektoren. Vi kommer blant annet inn på: Pilotstudiet: hvorfor hadde sykehuset behov for å utforske en kortere arbeidsuke. Hvordan ser modellen de jobber etter ut Effekter og utfordringer Investering i ansattes helse og trivsel Merkevare og talentkamp, hvordan påvirket det unike arbeidsforholdet brandingen til sykehuset. Behovet for endring, det bærekraftige valget for helsesektoren

Hur kan träd och trädgårdsväxter anpassas till klimatförändringen? Varför ska växter beskrivas på samma sätt som skruvdragare? Och ska man vända komposten - eller inte?I det här avsnittet reser Bella till London och träffar Henrik Sjöman, docent och landskapsingenjör vid SLU samt vetenskaplig intendent vid Göteborgs Botaniska trädgård. I ett samarbete med Kungliga Botaniska trädgården, Kew, forskar han om framtidens träd – och vill hitta ett språk där vi pratar om prestanda när det gäller växter. Maj-Lis ger svar på tal om allt från ett bladfattigt persikoträd, en ros med rödbruna partier på barken och en magnolia utan knoppar. Dessutom får Sanna i Stockholm tips om att inte bara täckodla utan också anlägga en kompost – som absolut inte ska vändas! Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård, Sveriges största trädgårdsorganisation som företräder fritidsodlarna i stort som smått. Som medlem får du bland annat tidningen Hemträdgården, som också finns digitalt, plus mängder av faktablad och tillgång till förbundets rådgivare. Medlem blir du på www.svensktradgard.se.#odla #odling #odlamedmajlis&bella #majlispettersson #bellalinde1 #trädgård #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #henriksjöman #kewgardens #framtidensträd #klimatförändring #trädforskning #växtforskning #göteborgsbotaniskaträdgård #slu #riksförbundetsvenskträdgård #rst #hemträdgården Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2024.07.07 Emmanuel Azuru - Behovet av Jesus by Linneakyrkan

Infrastruktur var ett populärt tema i Almedalen. Behovet är stort, men vem ska stå för finansieringen? En del vill ta det på statsbudgeten eller via statliga lån. Andra vill se mer privat kapital. Jacob träffade Jan Erik Saugestad, vd för Storebrand Asset Management, som investerar i bland annat infrastruktur åt institutionskunder, som exempelvis SPP och bolagets pensionssparare.

I ukens episode får vi servert funnene fra Randstad sin årlige Employer Brand Research, akkompagnert av Winta Negassi (Head of HR, Google Norge) og Janne Kristiansen (National Director, Dfind).Behovet for gode ledere er kanskje viktigere enn noensinne. Likevel ønsker kun 30% av respondentene i Norge å bli leder. Hvordan kan vi trekke dette oppover? Vi undersøker også hva som er viktig for ansatte i Norge og internasjonalt - nå også med tydeligere tall på Gen Z-generasjonen, som det viser seg at skiller seg ut fra resten av mengden på visse områder.Winta og Janne bringer verdifull data og innsikt som skaper en spennende debatt om norske ledere og hvordan vi som ledere kan skape en arbeidsplass med best mulig vilkår for våre ansatte. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inspelat den 11 juni 2024. Samtal om blandskogsbruk med björk och gran samt föryngring och risker med douglasgran. Tillväxtskillnader i ett försök på Tagels gård mellan några vanliga trädslag. Vi summerar också EU-valet den 9 juni. Vi tar också upp exempel på direktiv och förordningar beslutade i EU. Hur dessa beslut ibland upplevs ha bristande konsekvensutredningar för de som berörs.

Ukens gjest er Anders Mjåset, gründer av Mesh og initiativtager til NAST, Norwegian Association for Startups and Tech. I denne episoden skal vi dykke ned i de viktigste politiske utfordringene norske tech-gründere står overfor, og hvordan NAST jobber for å forbedre rammevilkårene for ambisiøse gründere i Norge.Her er noen av temaene vi vil dekke i dag:Etablering av NAST og målsetninger: Hvordan og hvorfor NAST ble til, og hva organisasjonen ønsker å oppnå.Incentiver og hindringer innen skattesystemet: Hvordan dagens skattesystem både hjelper og hindrer gründere, og hva som kan forbedres.Opsjonsordningen i Norge og internasjonalt: Sammenligning av opsjonsordningen i Norge med andre land, og hvorfor det er viktig for vekst.Investorinsentiver og potensiale for vekst: Hvordan man kan tiltrekke mer risikovillig kapital til norske oppstartsbedrifter.Skatt på investeringer og exit-skatt: Diskusjon om eksisterende skatteordninger og deres påvirkning på gründere.Kapitaltilgang for ambisiøse gründere: Behovet for bedre tilgang til kapital for oppstartsbedrifter i vekstfasen.Skatt, kapital og talent: Hvordan skatt påvirker tilgang på kapital og talent.David vs. Goliath - Kapitalens makt: Kampen mellom små oppstartsbedrifter og store etablerte selskaper i kapitalmarkedet.Organisasjonsetablering og politisk påvirkning: NASTs arbeid med å organisere og påvirke politiske beslutninger.Fremtidsutsikter for NAST og gründersamfunnet: Hva som ligger foran for NAST og den norske start-up scenen.Programleder for episoden er Lucas Weldeghebriel, gründer og journalist i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du kjent på frykten for og bli avvist eller ikke likt av andre? Hva kan du gjøre? Dette med mer får du svar på i denne episoden med Frank, Joe og Stian.Vi er innom:00:00Introduksjon04:23Påvirkningen av sosiale medier og ekkokamre09:48Ta eierskap over dine egne tanker og følelser14:09Observasjon og refleksjon for personlig vekst27:29Autentisitet og personlig utvikling32:59Balansen mellom å bli likt og å være seg selv44:07Frykt for å ikke bli likt50:32Nisje podcasten for selvutvikling52:26Løsninger til uvanlige situasjoner Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva innebærer det å være fosterforeldre? Hvem kan bli det, og hvordan går man frem? I denne episoden av Småprat snakker vi om hvordan det er å være del av en fosterfamilie, både som forelder og som barn. Gjestene våre er Marianne og Lisbeth-Louise, som deler av sin historie. Behovet for nye fosterhjem i Norge er stort, og det er viktig å finne fosterhjem som passer det enkelte barns behov. Dersom du ønsker mer informasjon om det å bli fosterforelder, kan du besøke www.fosterhjem.no Familielivet byr på nye opplevelser, spørsmål og problemstillinger. Vi har derfor samlet foreldre og fagpersoner for å diskutere ulike temaer knyttet til det å være foreldre. I serien Småprat får du erfaringer, refleksjoner og råd som kan være til god hjelp. Programleder er Olav Svarstad Haugland. www.foreldrehverdag.no

Sponsrat avsnitt: Lite i skymundan är svenska pensionssparare med och bygger upp framtidens infrastruktur, som vindkraftsparker, rena transporter och serverhallar. Behovet av ny infrastruktur är enormt, och avkastningen på pensionspengarna är både hög och stabil. Vi har träffat Jo Gullhaugen, som ansvarar för infrastrukturinvesteringar på Storebrand Asset Management, och som bland annat investerar pensionspengar åt SPP:s kunder.

Ingen av Annorna ser sig nog som prylnördar, men gud så mycket saker, verktyg, maskiner och annat meck en behöver när en bor på landet. Behovet av saker har vuxit lavinartat jämfört med hur det såg ut när vi bodde i stan. Vilka prylar är det egentligen som vi verkligen behöver och ser användning för? Och vilka är egentligen ganska överskattade och överflödiga? Hur kan en tänka kring hållbarhet när vi måste konsumera otroliga mängder saker för allt som behöver göras på gården? Det och annat språkar Annorna om i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Behovet for å prate ut etter 2-2-kampen ble for stort. YNTA er (endelig) tilbake - nå med nye programledere!

Lars Johan Bjørkevoll er medgründer og daglig leder i selskapet ScaleupXQ, som hjelper vekstselskaper med salg. Tidligere har hatt roller som Chief Growth og Chief Commercial Officer i Xeneta, han var med å bygge opp MediaPlanet. Bjørkevoll sitter også i styret til Shifter.Tema: 0:02:40 Utfordringen med å ha en single source of truth0:03:41 Viktigheten av en godt implementert CRM-system0:05:57 Behovet for effektivisering og redusert bemanning i salgsorganisasjoner0:07:28 Økende desperation og støy i salgslandskapet0:09:43 Covid-19 og digitalisering påvirker salgssykluser0:13:08 Effektivitetskrav og begrensninger på mailkampanjer0:16:10 Salgsautomatisering og gamle måter å gjøre ting på0:31:02 Effektivitetsgevinster og teknologi kan forhindre nedbemanning.0:35:00 Mangel på riktig bruk av data og modellering0:35:27 Selv store virksomheter mangler datasentrisk tilnærming0:39:18 Andre modeller og verktøy for AI i salg0:39:46 AI-modeller som kan hjelpe med strategi og verdiforslag0:41:11 Utfordringer med AI-verktøy og mangel på gode spørringerProgramleder: Lucas Weldeghebriel, journalist og gründer i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Behovet av halvledare kan leda till stora problem för svenska företag visar en ny rapport från Business Sweden. Vad behövs för att minska riskerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mikael Östling, professor i mikroelektronik KTH och Victor Jensen, ekonomireporter

Behovet av halvledare kan leda till stora problem för svenska företag visar en ny rapport från Business Sweden. Vad behövs för att minska riskerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mikael Östling, professor i mikroelektronik KTH och Victor Jensen, ekonomireporter

Polisen misslyckas med att stoppa rekryteringen av unga till de kriminella nätverken. Nu tar den nationella polisen (NOA) fram nya metoder för att hindra nyrekryteringen, där minderåriga ska få polisiärt skydd om de är vittnen eller offer, eller vill lämna ett kriminellt nätverk. – Behovet av polisiärt skydd har ökat otroligt. När man utnyttjar barn till de grövsta brotten uppkommer frågan hur vi ska skydda dem. Där har vi brustit, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare på NOA med fokus på barn och unga. Av Petter Ljunggren Inläsare: Petter Ljunggren

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande. Med hjälp av olika register har hon försökt titta på vad som urskiljer de människor som blir riktigt gamla från oss andra. Hon har också tittat en hel del på hur livet ser ut rent hälsomässigt för den genomsnittliga svensken i olika åldrar och hur det har förändrats över tid. Det blir bland annat en diskussion svårigheten med att studera riktigt lång livslängd där alla människors livsstil förändras när samhället förändrats samtidigt som det krävs en väldigt lång uppföljningstid. Det finns också stora problem med saker så som omvänd kausalitet eller att faktorer som kan öka chanserna att man inte ska dö som ung tappar i betydelse när man jämför chansen mellan att ”bara” bli 80 år istället för 100 år. Vi kommer också in på betydelsen av bra gener, behovet av att försöka hitta bra mått på livskvalitet och betydelsen som dagens sjukvård med bättre mediciner och behandlingar har på livskvalitet och livslängd. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om lokalfotboll i Helsingborg (00:10:36) Veckans gäst, Karin Modig PhD (00:14:10) Från arbetslivet till en forskarutbildning (00:18:28) Skillnaden mellan att producera data och att läsa ny data och försöka förmedla den vidare (00:22:50) Karins doktorandstudier på intelligens vid mönstringen och hälsobeteende (00:27:42) Karins uppföljande forskning på människor som blir över 100 år jämfört med de som dör innan (00:34:27) Utmaningen när uppföljningstiden måste vara över flera decennier (00:39:52) Vad finns det för lärdom från forskningen för hur man når en ålder på 100 år? (00:41:26) När en studie får väldigt stor uppmärksamhet på sociala medier (00:44:45) Det är olika faktorer som är olika viktiga när det gäller att bli gammal vs att bli riktigt gammal (00:48:53) Är det jobbigt att hantera personer som vill tolka ens resultat väldigt dogmatiskt? (00:50:33) Det är ofta tufft att leva som riktigt gammal (00:54:10) De äldre idag mår mycket bättre än lika gamla gjorde för 40 år sedan (00:56:36) Människor lever dock även längre tid med sjukdom (00:57:28) Behovet av att mäta år med livskvalité istället för att fokusera på absolut ålder (01:01:24) Hur mycket av socioekonomiska skillnader beror på gener kontra miljö? (01:05:04) Varför har förekomsten av demens minskat över tid? (01:11:05) Hur kan äldre idag vara friskare än förr samtidigt som metabola sjukdomar ökar? (01:13:02) Vi är mycket bättre på att behandla riskfaktorer för allvarlig sjukdom idag (01:15:42) Vissa sjukdomar/åldersbesvär påverkar nog livskvaliten mer än andra (01:21:50) Har Karins syn på åldrandet förändrats något medan hon forskat på ämnet? (01:28:13) Finns det något test som kan ge dig din biologiska ålder? (01:32:35) Risken vid att fokusera på att förbättra saker du kan mäta före det som egentligen är viktigt

Det var en drøm at blive førsteholdsspiller i OB. At sidde i det rigtige omklædningsrum. Men at komme igennem nåleøjet blev en sovepude for Jacob Buus. Han endte med kun at spille to officielle kampe i for stribernes førstehold. Han genfandt sin motivation og sit niveau i FC Fredericia, oplevede individuel succes AC Horsens, før han gennemlevede et sandt kaos i Belgien. En tid, der startede godt, men som hurtigt udviklede sig til en »en svæven i ingenmandsland.« I dag er Jacob tilbage i AC Horsens, og her har vi sat ham stævne. I samtalen fortæller han om: - Hvordan egoet løb af med ham, da han blev seniorspiller - Det halve år i Wassland-Beveren, hvor han var uønsket - Behovet for at kunne være mere end en fodboldspiller - Og hvad Max Johansen og Tonny Hermansen har betydet for hans udvikling Vært: Michael Hehr

Jeg rundede 45 år i sommers, og det føltes som et ret skarpt hjørne. Er der mon andre derude, der har det på samme måde? Det gik op for mig, at jeg er omkring halvvejs i mit liv (hvis jeg er heldig at leve længe). Jeg fik lyst til at gøre en form for status og tænkte over, hvad jeg har lært indtil videre. Og på podcasten deler jeg nogle af de ting, jeg kom frem til - forhåbentlig er der ting her, du kan genkende eller bruge til noget. Hvad jeg har lært indtil videre efter 45 år Min oplevelse er, at livet på nogle måder bliver bedre og dybere, og at jeg har mere øje for, hvad der er vigtigt, og hvad der er mindre vigtigt. Omvendt er der også mere sorg, store udfordringer og en følelse af, at jeg stadig er i tvivl om mange ting. Der er genstridige mønstre, jeg stadig kæmper med, og der er mange ting, jeg ikke føler, jeg har styr på. Jeg troede nok, jeg ville have styr på mere som 45-årig, men der er mange brikker, der ikke er faldet på plads, og måske er det en del af livet - at de svar, vi troede, vi ville finde, i virkeligheden ikke findes. Omvendt har jeg lært meget, og det er nogle af de ting, jeg deler på podcasten i dag. Lyt med her, hvor jeg deler om 25 ting, jeg har lært efter 45 år. Jeg kommer bl.a. ind på at det er en misforståelse at tro, at et nemt liv er et godt liv hvad, jeg har lært, gør en ekstremt stor forskel for min krop at penge kan give glæde, tryghed og frihed en essentiel psykologisk evne at venskaber er undervurderede, og at psykologien på nogle måder er helt galt afmarcheret og andre ting... 1: Nogle udfordringer og sorger er livslange, og det er ok Vi overvinder ikke altid ting - vi lever med dem. Ikke alle problemer eller sorger kan løses eller fjernes. Det er naturligt. Det problemfri liv er en illusion, og det sorgfri liv er måske ikke værd at leve i længden. Livet kan være svært og alligevel godt. Du kan være ok, selvom du ikke er ok. 2: Det er ikke mængden af udfordringer men din indstilling til dem, der afgør din livskvalitet Det kan lyde overfladisk, men vores indstilling til de svære ting, der rammer os, gør hele forskellen i det lange løb. Det er menneskeligt at havne i uhensigtsmæssige mønstre og selvmedlidenhed, men på et tidspunkt må vi beslutte os for, at vi vil og kan komme videre på en god måde. 3: Forandring kræver, at jeg kan se på mig selv med ærlige og milde øjne Mange af os føler skyld og skam over vores fejl og mangler. Det er kun muligt at se ærligt på os selv og dermed forandre noget, hvis vi ser på os selv med milde øjne. Vi kan ikke bruge undskyldninger til noget, men vi kan heller ikke forandre os, hvis vi fordømmer og udskammer os selv. Det ærlige men kærlige blik på os selv forløser og forandrer. 4: Det vigtigste for mig er, at mine børn føler sig elsket og accepteret som den, de er Mine forventninger om, hvem jeg tror, mine børn er eller skal være, kan stå i vejen for min umiddelbare kærlighed og mit nærvær. Det samme kan min frygt for, at de ikke lever op til samfundets krav. Jeg kan ikke beskytte mine børn mod smerte eller problemer. Men jeg kan huske, at min vigtigste opgave som mor er at elske og acceptere dem, som de er. 5: Daglig yoga gør en kæmpe forskel for kroppen, når man er 45 I de perioder, jeg ikke får lavet yoga, kan jeg mærke skavanker og smerter komme krybende. Behovet for at holde kroppen fleksibel og stærk stiger med alderen. Det handler ikke om at leve op til et kropsideal men om at bevare mobilitet og give kroppen den opmærksomhed, den fortjener. 6: De små ting i livet er de store ting Vi har ofte fokus på store mål, ekstraordinære oplevelser og dyre ting. De store ting i livet er dog de helt enkle. At leve i dybden handler om nærvær, og i nærværet bliver det tydeligt, at det er de små ting, der er de store: morgendug i græsset, en solstråle, børns leg, min mors mad, en snak med en nabo. 7: Man kan have succes uden at arbejde meget

Jeg rundede 45 år i sommers, og det føltes som et ret skarpt hjørne. Er der mon andre derude, der har det på samme måde? Det gik op for mig, at jeg er omkring halvvejs i mit liv (hvis jeg er heldig at leve længe). Jeg fik lyst til at gøre en form for status og tænkte over, hvad jeg har lært indtil videre. Og på podcasten deler jeg nogle af de ting, jeg kom frem til - forhåbentlig er der ting her, du kan genkende eller bruge til noget. Hvad jeg har lært indtil videre efter 45 år Min oplevelse er, at livet på nogle måder bliver bedre og dybere, og at jeg har mere øje for, hvad der er vigtigt, og hvad der er mindre vigtigt. Omvendt er der også mere sorg, store udfordringer og en følelse af, at jeg stadig er i tvivl om mange ting. Der er genstridige mønstre, jeg stadig kæmper med, og der er mange ting, jeg ikke føler, jeg har styr på. Jeg troede nok, jeg ville have styr på mere som 45-årig, men der er mange brikker, der ikke er faldet på plads, og måske er det en del af livet - at de svar, vi troede, vi ville finde, i virkeligheden ikke findes. Omvendt har jeg lært meget, og det er nogle af de ting, jeg deler på podcasten i dag. Lyt med her, hvor jeg deler om 25 ting, jeg har lært efter 45 år. Jeg kommer bl.a. ind på at det er en misforståelse at tro, at et nemt liv er et godt liv hvad, jeg har lært, gør en ekstremt stor forskel for min krop at penge kan give glæde, tryghed og frihed en essentiel psykologisk evne at venskaber er undervurderede, og at psykologien på nogle måder er helt galt afmarcheret og andre ting... 1: Nogle udfordringer og sorger er livslange, og det er ok Vi overvinder ikke altid ting - vi lever med dem. Ikke alle problemer eller sorger kan løses eller fjernes. Det er naturligt. Det problemfri liv er en illusion, og det sorgfri liv er måske ikke værd at leve i længden. Livet kan være svært og alligevel godt. Du kan være ok, selvom du ikke er ok. 2: Det er ikke mængden af udfordringer men din indstilling til dem, der afgør din livskvalitet Det kan lyde overfladisk, men vores indstilling til de svære ting, der rammer os, gør hele forskellen i det lange løb. Det er menneskeligt at havne i uhensigtsmæssige mønstre og selvmedlidenhed, men på et tidspunkt må vi beslutte os for, at vi vil og kan komme videre på en god måde. 3: Forandring kræver, at jeg kan se på mig selv med ærlige og milde øjne Mange af os føler skyld og skam over vores fejl og mangler. Det er kun muligt at se ærligt på os selv og dermed forandre noget, hvis vi ser på os selv med milde øjne. Vi kan ikke bruge undskyldninger til noget, men vi kan heller ikke forandre os, hvis vi fordømmer og udskammer os selv. Det ærlige men kærlige blik på os selv forløser og forandrer. 4: Det vigtigste for mig er, at mine børn føler sig elsket og accepteret som den, de er Mine forventninger om, hvem jeg tror, mine børn er eller skal være, kan stå i vejen for min umiddelbare kærlighed og mit nærvær. Det samme kan min frygt for, at de ikke lever op til samfundets krav. Jeg kan ikke beskytte mine børn mod smerte eller problemer. Men jeg kan huske, at min vigtigste opgave som mor er at elske og acceptere dem, som de er. 5: Daglig yoga gør en kæmpe forskel for kroppen, når man er 45 I de perioder, jeg ikke får lavet yoga, kan jeg mærke skavanker og smerter komme krybende. Behovet for at holde kroppen fleksibel og stærk stiger med alderen. Det handler ikke om at leve op til et kropsideal men om at bevare mobilitet og give kroppen den opmærksomhed, den fortjener. 6: De små ting i livet er de store ting Vi har ofte fokus på store mål, ekstraordinære oplevelser og dyre ting. De store ting i livet er dog de helt enkle. At leve i dybden handler om nærvær, og i nærværet bliver det tydeligt, at det er de små ting, der er de store: morgendug i græsset, en solstråle, børns leg, min mors mad, en snak med en nabo. 7: Man kan have succes uden at arbejde meget

Skal man have lov at købe sig til et statsborgerskab i EU? Igennem de sidste ti år har EU-lande udstedt 6.000 ”gyldne pas” og 100.000 opholdstilladelser mod betaling. Det vil Kira Marie Peter-Hansen MEP (SF) have et opgør med, men flere EU-lande er imod. Spanien udsteder stadig ”gyldne pas” til russere. Vi taler med SF-politikeren.Behovet for en afklaring af rigsfællesskabets fremtid er stigende. Hvad skal det fremtidige indbyrdes forhold være mellem Danmark og Grønland? Vi spørger Grønlandsordførerne Karsten Hønge, SF og Michael Aastrup Jensen, Venstre.Aldrig har den offentlige økonomi været bedre. Statskassen bugner, og råderummet for politikerne er pludselig blevet endnu større end forventet. Alligevel er der en slange i paradiset. Vi får en analyse af Ulrik Bie, Berlingskes økonomiske redaktør.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Barnmorskan Anette Lycke har länge arbetat med att upplysa och ge rådgivning om klimakteriet. Genom en forskningsstudie har hon visat att det kvinnor främst efterfrågar är mer information och att man skulle velat ha haft mer kunskap om klimakteriet tidigare. Man känner sig oförberedd och utöver klassiska klimakteriebesvär så är det många som tror att de är sjuka när de upplever andra symptom. Det upplevs otydligt var och hur man ska söka vård och alltför ofta blir det en serie vårdbesök där man träffar på bristande kunskap och intresse. Konsekvenserna kan bli väldigt stora för individen men även i ett större perspektiv. Det behövs positiva attityder, större kunskap om modern hormonbehandling och andra möjliga vårdinsatser så vården kan fånga upp kvinnor på ett bättre sätt. Behovet av att tala om klimakteriet är stort och här kan barnmorskor vara en värdefull resurs både med grupputbildning och individuella samtal där man minskar oro och ger kvinnor större chans att se att klimakteriet kan föra med sig något positivt. I avsnittet möter Åsa Melin barnmorskan Anette Lycke som är verksam i Skåne och på Womni.se som är en digital klimakteriemottagning. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tenk deg at du går inn på et apotek i fremtiden og kjøper en hjelm som stimulerer hjernen din på en måte som gjør at du får lyst til å jogge hver morgen, spise sunt, håndtere barna med ubegrenset tålmodighet og elske jobben din. Du gjør alt sammen med en dyptgripende glede og motivasjon. Behovet for å spise unødvendig mye sjokolade på kvelden har forsvunnet helt, mens du isteden fyser på brokkoli og en skje med tran. Er dette science fiction, eller fremtidens psykiske helsevern?Hvis vi kan manipuleres til å like alt som er sunt, være tålmodige med barna, aldri handle irrasjonelt, alltid tenke oss om, være vennlig og smidig i kontakt med andre og så videre, ved hjelp av bio-tekniske verktøy en gang i fremtiden, setter dette vår opplevelse av fri vilje i et snodig lys. Er du blant de som synes tematikken rundt vår frihet eller mangel på frihet er interessant, og gjerne vil høre mer, har jeg laget en episode til om fri vilje på min Patreon-konto. På Patreon kan du abonnere på SinnSyns mentale treningsstudio, og som abonnent av SinnSyn får du tilgang til masse ekstra episoder av SinnSyn, bøkene mine som lydbøker, meditasjonsveiledning, masse videoforedrag og mye mer. Hvis du melder deg inn nå for å dykke videre ned i spørsmålet og ansvarets og frihetens psykologi, kan du bla deg frem i premium-katalogen på Patreon og finne episode #57 - Ansvar, skyld og fri vilje. Takk for at du hører på SinnSyn, og velkommen til mer SinnSyn på Patreon. Nå skal vi inn i narsissismen skjøre landskap. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Hatet! Hatet mot Göteborg! Hatet mot jänken! Men också kärleken till Göteborg! Simpla Sverige-kritiken efter Belgien! Behovet av Caroline Seger! AIK:s två John Guidetti-läger och idélöshet! Mörka framtiden för svenska lag (läs: Malmö) i Europa! Djurgårdsföljets körning i kroatiska buren! Victor Edvardsens schnitzel-värdiga Twitter-banter! Lite silly! Inlägget 634. Fight! And win! dök först upp på Tutto Balutto.

Hatet! Hatet mot Göteborg! Hatet mot jänken! Men också kärleken till Göteborg! Simpla Sverige-kritiken efter Belgien! Behovet av Caroline Seger! AIK:s två John Guidetti-läger och idélöshet! Mörka framtiden för svenska lag (läs: Malmö) i Europa! Djurgårdsföljets körning i kroatiska buren! Victor Edvardsens schnitzel-värdiga Twitter-banter! Lite silly! Inlägget 634. Fight! And win! dök först upp på Tutto Balutto.

Hatet! Hatet mot Göteborg! Hatet mot jänken! Men också kärleken till Göteborg! Simpla Sverige-kritiken efter Belgien! Behovet av Caroline Seger! AIK:s två John Guidetti-läger och idélöshet! Mörka framtiden för svenska lag (läs: Malmö) i Europa! Djurgårdsföljets körning i kroatiska buren! Victor Edvardsens schnitzel-värdiga Twitter-banter! Lite silly!  Inlägget 634. Fight! And win! dök först upp på Tutto Balutto.