Podcasts about behovet

Hur får vi ut mer av den infrastruktur vi redan har? Hur kan fler tåg gå i tid, trängseln minska och transportsystemet fungera bättre i vardagen? Svensk transportpolitik står inför flera utmaningar. Behovet av investeringar i vägar och järnvägar är stort, samtidigt som klimatomställningen kräver elektrifiering och nya bränslen. Dessutom ska transportsystemet vara tillförlitligt i vardagen, stödja näringslivets transporter och fungera även under störningar och kriser. I en ny SNS-rapport analyserar två nationalekonomer hur skatter och avgifter kan utformas för att bidra till ett mer effektivt utnyttjande av infrastrukturen. De visar hur prissättning kan användas för att styra efterfrågan, minska belastningen i transportsystemet och bättre utnyttja den befintliga kapaciteten. I rapporten presenteras ett reformpaket för transportbeskattningen i Sverige. Rapporten lanseras inom ramen för SNS forskningsprojekt SNS Infra. Medverkande Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och adjungerad professor vid Linköpings universitet Niklas Karlsson (S), skattepolitisk talesperson och ordförande i skatteutskottet Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och verksam inom forskningsprogrammet Skatter och samhälle vid Institutet för Näringslivsforskning Maria Stockhaus (M), trafikpolitisk talesperson och ledamot i trafikutskottet Tina Thorsell, samhällspolitiska chef, Transportföretagen Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Vilka automatiseringar har du igång för tillfället? Det kan vara svårt att svara på. I veckans avsnitt av Klart! får du höra hur jag får översikt över mina agenter (och varför det är angeläget). Hur har du gjort för att få en bra överblick över alla agenter, automatiseringar och automatiska flöden du har igång i ditt arbete? Skriv till mig och berätta, för jag är synnerligen nyfiken på hur du och andra gör. Behovet av att ta kontroll över detta växer fort just nu.  Så här kan du känna dig nöjd vid dagens slut även om du inte hunnit något på listan. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både och!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

I veckans avsnitt diskuterar vi två fotbollsklubbar som lyckats fantastiskt bra utifrån deras ekonomiska förutsättningar de senaste åren. Till vår hjälp har vi Olof Unogård som via ett annat arbete har gått lite på djupet i frågan och samtidigt försökt hitta likheter mellan hur klubbarna försöker arbeta. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:06:11) Olof Unogård är tillbaka för att diskutera nordiska fenomenen Bodö och Mjällby (00:12:00) Olofs försök att hitta nykelfaktorer bakom klubbarnas relativa framgång (00:16:03) En kris som fick båda klubbarna att styra upp en ny riktning (00:20:19) Behovet att få till en kultur där alla försöker bli bättre varje dag (00:24:24) Alla säger sig försöka göra liknande saker men vissa får till det bättre i praktiken (00:34:02) Turen att få in rätt personer på rätt plats (00:44:05) Slutade vara säljande klubbar i hur de ser på sig själv (00:50:54) En tydlig lokal förankring i spelartruppen i båda klubbarna (00:55:43) Har Bodö/Glimt en fördel av sitt konstgräs? (01:04:07) Norges och Sveriges fotbollssäsong är ur synk med övriga Europa (01:12:11) En stark kultur och trivsel inom laget kan lyfta helheten

Takk for at du lytter til Rapporten. Ett av temaene jeg tar for meg i dag er kobling til den ekte verden. Behovet for målinger, observasjoner og noe så enkelt som blodprøver og røntgen, som antageligvis vil eksplodere i den nye AI verden. MvhRichard

I denne episoden blir vi med Trond og Øystein til Saabens Mekka – Trollhättan! Behovet for en pre-B har gjentatte ganger runget i studio, og som med hetter kan det fort gå troll i ord. En Saab 92 ble kjøpt på distanse, med løfter om originallakk og ekte «låvestøv». «O-tvättat» klinger minst like godt som totakt! Men først sto den sorte urformen for tur. Turen gikk derfor til Saab-museet for å tilbe det ypperste innen svensk aerodynamikk. Etter et lynkurs i Saab-historie bar det videre ut på Trollhättans glesbygd for å møte Jonas. Han samler på begge bilmerkene – Saab og Volvo.Takk for turen, gutter! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har i många avsnitt träffat patienter och deras närstående som på ett eller annat sätt pratat om behovet av stöd efter intensivvårdstiden. Nästan alla intensivvårdsavdelningar i Sverige följer upp sina patienter efter tiden på intensivvårdsavdelningen. Men många gånger finns ett annat behov. Behovet att dela sina erfarenheter med andra som varit i samma situation. I detta avsnitt samtalar programledarna Sofia och Kalle med Eva och Gisela som båda är intensivvårdssjuksköterskor. De har startat en patientförening för intensivvårdade patienter och närstående. Eva har dessutom själv varit intensivvårdspatient och delar öppenhjärtigt med sig av sina erfarenheter från patientperspektivet.

I veckans avsnitt möter vi stjärnkocken och entreprenören Johan Jureskog i ett personligt samtal om drivkraft, prestation – och priset för att alltid vilja mer. Han driver flera restauranger, har skapat egna produkter under varumärket Johan Jureskog Selection och har dessutom vunnit både VM och OS i matlagning.Men vägen dit har inte varit självklar. Johan berättar öppet om en uppväxt präglad av mobbning – om att bli jagad på skolgården och kallad glåpord. Behovet av att bli sedd och accepterad blev både ett sår och en stark motor som fortfarande driver honom framåt. Vi pratar om vägen in i köket, varför han valde kockyrket, och hur ett oväntat möte med Antonia Ax:son Johnson kom att förändra hela hans karriär. Från köksmästare till restaurangbyggare, tv-profil och varumärkesentreprenör – samtidigt som han beskriver sig själv som extremt blyg i grunden.Samtalet rör sig också in på livet utanför köket: föräldraskap, relationer och pressen i att försöka räcka till överallt. Hur är det egentligen att kombinera entreprenörskap med småbarnsliv? Varför väcker det så starka reaktioner när någon säger högt att föräldraskap inte alltid är fantastiskt? Och hur hanterar man ett offentligt liv där kommentarsfält ibland kan vara brutala?Mot slutet pratar vi om företagandet bakom kulisserna – restaurangerna, produkterna och perioderna när ekonomin är pressad och allt balanserar på en skör tråd. Men också om passionen som fortfarande driver honom: råvarorna, kreativiteten och viljan att hela tiden utvecklas och bygga vidare.Ett öppet samtal om drivkrafter, sårbarhet och att hitta balans. Följ Johan härLäs mer om Johans produkter härEn serviceavgift eller ett betalt Klarna-medlemskap krävs för att få tillgång till betala senare-funktioner. Kontot omfattas av den svenska insättningsgarantin.Klarna-medlemskap erbjuds mot en månadsavgift. Avsluta när som helst i Klarna-appen. Undantag, villkor och begränsningar gäller för medlemskapsförmåner. Villkor för Klarna-medlemskap gäller.Klarna cashback tilldelas som poäng som kan lösas in som kredit till ditt Klarna-saldo och andra förmåner. För förmåner som Klarna-medlemskap och cashback gäller ytterligare begränsningar, villkor och restriktioner.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt möter vi stjärnkocken och entreprenören Johan Jureskog i ett personligt samtal om drivkraft, prestation – och priset för att alltid vilja mer. Han driver flera restauranger, har skapat egna produkter under varumärket Johan Jureskog Selection och har dessutom vunnit både VM och OS i matlagning.Men vägen dit har inte varit självklar. Johan berättar öppet om en uppväxt präglad av mobbning – om att bli jagad på skolgården och kallad glåpord. Behovet av att bli sedd och accepterad blev både ett sår och en stark motor som fortfarande driver honom framåt. Vi pratar om vägen in i köket, varför han valde kockyrket, och hur ett oväntat möte med Antonia Ax:son Johnson kom att förändra hela hans karriär. Från köksmästare till restaurangbyggare, tv-profil och varumärkesentreprenör – samtidigt som han beskriver sig själv som extremt blyg i grunden.Samtalet rör sig också in på livet utanför köket: föräldraskap, relationer och pressen i att försöka räcka till överallt. Hur är det egentligen att kombinera entreprenörskap med småbarnsliv? Varför väcker det så starka reaktioner när någon säger högt att föräldraskap inte alltid är fantastiskt? Och hur hanterar man ett offentligt liv där kommentarsfält ibland kan vara brutala?Mot slutet pratar vi om företagandet bakom kulisserna – restaurangerna, produkterna och perioderna när ekonomin är pressad och allt balanserar på en skör tråd. Men också om passionen som fortfarande driver honom: råvarorna, kreativiteten och viljan att hela tiden utvecklas och bygga vidare.Ett öppet samtal om drivkrafter, sårbarhet och att hitta balans. Följ Johan härLäs mer om Johans produkter härEn serviceavgift eller ett betalt Klarna-medlemskap krävs för att få tillgång till betala senare-funktioner. Kontot omfattas av den svenska insättningsgarantin.Klarna-medlemskap erbjuds mot en månadsavgift. Avsluta när som helst i Klarna-appen. Undantag, villkor och begränsningar gäller för medlemskapsförmåner. Villkor för Klarna-medlemskap gäller.Klarna cashback tilldelas som poäng som kan lösas in som kredit till ditt Klarna-saldo och andra förmåner. För förmåner som Klarna-medlemskap och cashback gäller ytterligare begränsningar, villkor och restriktioner.Läs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episode 115: Veien ut av angst: nysgjerrighet, repetisjon og trygghet'I denne episoden har jeg besøk av Anna, som i dag jobber som veileder i Angstportalen. Anna har selv gått veien fra å være lammet av generalisert angst, OCD og helseangst, til å finne verktøyene som faktisk fungerer i hverdagen.Vi dykker ned i de vanskelige sidene ved angstbehandling: Hvorfor føler man ofte at man må spørre om det samme tusen ganger? Og hvordan kan man slutte å se på seg selv som diagnosen sin, og heller begynne å eie sin egen prosess?I denne samtalen lærer du mer om:Nysgjerrighet som verktøy: Hvordan det å utforske angsten fremfor å flykte fra den ble et vendepunkt for Anna.Behovet for repetisjon: Hvorfor det er helt normalt (og nødvendig!) å trenge bekreftelse på de samme symptomene gang på gang for å lære hjernen at man er trygg.Å være sin egen "trygge forelder": Hvordan man kan snakke til seg selv med ro og tydelighet når katastrofetankene tar overhånd.Eierskap til bedring: Hvorfor du ikke kan legge hele ansvaret for din prosess hos en terapeut, men må finne tryggheten i deg selv.Normalisering av symptomer: En ærlig prat om fysiske symptomer og de "rare" tankene vi ofte skammer oss over.Anna deler også hvordan det føles når endringen plutselig skjer - det øyeblikket der du merker at du ikke lenger reagerer på tingene som før pleide å utløse full panikk.Vil du vite mer om Angstportalen eller få hjelp med din angst? Besøk oss på Angstportalen.no eller følg meg på sosiale medier for tips og støtte. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I säsongens första avsnitt gästas vi av Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm och professor i ledarskap. Han har nyligen återvänt från USA – mitt i en intensiv debatt där frågor om mångfald, jämlikhet och inkludering ifrågasätts på bred front. Vad betyder den utvecklingen för svenska ledare? Lars Strannegårds budskap är tydligt: "Vik inte ner dig när du inte behöver! Hos oss är det inte olagligt att tala om mångfald!" Vi pratar också om varför empati och omdöme blir allt viktigare i en tid präglad av artificiell intelligens – och varför klassisk bildning kan vara en konkurrensfördel i framtidens ledarskap. Ett avsnitt om mod, värderingar och vad det egentligen innebär att vara en bildad ledare i vår tid. --- Chefspodden är en podd från Svensk Chefsförening, fackföreningen för chefer inom Akademikerförbundet SSR, i samarbete med Chefstidningen. Podden produceras av produktionsbolaget A4, programledare är Rasmus Malm.

(Gjest: Hilde Sandvik) USA som teokrati: Washington D.C. preges nå av en blanding av politikk og vekkelsesmøte. Bønnetelt og historiske krigsflagg («Appeal to Heaven») signaliserer at høyresiden ønsker en radikal, religiøs omveltning av staten. Tech-profetene: Silicon Valleys teknologer (som Peter Thiel) og kristne fundamentalister har funnet sammen. Begge grupper drives av en endetidstenkning: De kristne venter på dommedag, tech-eliten venter på AI-superintelligens. Målet er det samme: En total «reset» av samfunnet. Kampen om Jesus: Vi ser en kollisjon mellom to teologiske ytterpunkter: MAGA-Jesus (Pantokrator): En autoritær krigerkonge og alfahann, ribbet for svakhet. Den sårbare Jesus (Ecce Homo): Symbolet på radikal empati og tilgivelse. Konklusjon: Høyresiden har beholdt religionens maktstrukturer, men forkastet kjernen (empatien) som «woke». Behovet for nåde: I en tid styrt av nådeløse algoritmer som premierer frykt og konflikt, er «nåde» – evnen til å tåle menneskelig skrøpelighet – den viktigste motkraften vi har. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sveriges Kommuner och Regioners ordförande om vad det innebär för kommunerna när det föds färre barn, och om hur arbetsmiljön kan förbättras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Socialdemokraten Anders Henriksson är ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, som är en medlems- och arbetsgivarorganisation för Sveriges alla 290 kommuner och 21 regioner. Det gör SKR till Sveriges största arbetsgivarorganisation. ”När vi samlar oss i en gemensam organisation, då blir vi väldigt kraftfulla och blir en viktig röst. Det är en röst som jag tycker att man ska ta tillvara och lyssna på”, säger Anders Henriksson (S), ordförande för SKR.SKR har de senaste åren kritiserats för att ha en otydlig roll, där kritiker bland annat lyft brist på transparens och möjlighet att utkräva ansvar. Till exempel lyder inte SKR under offentlighetsprincipen.”Om den statliga nivån vill utreda hur offentlighetsprincipen skulle kunna påverka oss och andra liknande organisationer, så är det en väg man kan titta på”, säger Anders Henriksson (S). Vems intresse har ni främst för ögonen, arbetsgivarnas eller medborgarnas?”Det är en balansgång och en utmaning. Men det som är viktigt för oss är att i den roll vi har som företrädare för SKR är vi en arbetsgivarorganisation. Det innebär att vi måste ta det ansvaret och se till helheten. Vi har väldigt bra politiska diskussioner på SKR, över partigränserna, kring arbetsgivarrollen där vi i de allra flesta fall är helt överens”, säger Anders Henriksson (S).Föds färre barnSverige står inför en demografisk förändring med en åldrande befolkning. Det föds allt färre barn samtidigt som andelen äldre över 80 år ökar. Anders Henriksson (S) menar att det här är en ganska dramatisk situation, som berör alla kommuner oavsett storlek eller var i landet de ligger. SKR tror att uppemot 800 förskolor och cirka 700 grundskolor kommer att behöva slås ihop eller läggas ner. Behovet av förskollärare väntas minska med 12 procent fram till år 2033, och behovet av grundskolelärare med 15 procent. Fackförbundet Sveriges Lärare menar att de minskade barnkullarna ger möjlighet till mindre barngrupper i förskolan och färre barn per klass i skolan. Anders Henriksson menar att kommunpolitiker står inför svåra beslut framöver. ”Balansgången är att se till att så mycket resurser som möjligt läggs på barnen, samtidigt som man inte står med halvtomma lokaler eller alltför små barngrupper. Den balansgången behöver varje kommun hantera på ett bra sätt”.Men vad tycker du? Borde kommunerna satsa på att minska barngrupperna? ”Jag tycker att det är oerhört svåra beslut och det finns inget enkelt svar”, säger Anders Henriksson (S), och fortsätter:”Vi kommer stötta och stödja kommunerna i det här omställningsarbetet, och sen om hur stora grupper man väljer att ha. Det måste man utifrån respektive kommun fastställa”, säger han.Utbredda arbetsmiljöproblem i vård och omsorgAndelen äldre blir fler de kommande åren. SKR:s prognoser visar att det inom äldreomsorgen behöver rekryteras ytterligare ungefär 120 000 undersköterskor, vårdbiträden och sjuksköterskor för att täcka det ökade behovet och pensionsavgångar. Samtidigt är arbetsmiljön dålig inom just vård och omsorg. Det märks bland annat i att sjukskrivningar på grund av stress fortsatt ligger på en hög nivå, och att undersköterskor i äldreomsorgen sjukskrivs dubbelt så ofta och har dubbelt så många sjukdagar per år som andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden.Anders Henriksson (S) tycker att arbetsmiljön är en stor utmaning för arbetsgivarna inom vård och omsorg, och att många medarbetare inte känner att de räcker till. Ett exempel på det är minutstyrningen inom hemtjänsten, som finns i en av fyra kommuner. Men det är enligt Anders Henriksson (S) en modell som ingen tycker om.”Medarbetarna gillar det inte, brukarna tycker inte om det och vi som arbetsgivare gillar det inte heller. Så vi måste ju steg för steg lämna minutstyrningen och se till att vi hittar hälsosamma scheman, och på det sättet också förbättra arbetsmiljön”, säger han.I kvinnodominerade välfärdsyrken finns ofta en obalans mellan krav och resurser som skapar stress och en dålig arbetsmiljö.”Jag tror också att vi behöver se till så att vi är tillräckligt många i hälso- och sjukvården och i omsorgen, så att inte våra medarbetare känner en stress. Vi behöver också moderniserar våra arbetssätt och nyttja ny teknik, så att man som medarbetare känner att man har ett inflytande och är delaktig i sitt arbete. Där vet jag att vi kan göra ännu mer”, säger han. Behöver man öka personaltätheten? ”Ja, på vissa områden behöver vi öka personaltätheten. På andra områden behöver vi se till att vi klarar av att rekrytera så att vi kan behålla personaltätheten”, säger Anders Henriksson (S). Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Tobias Sandblad Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in fredagen 16 januari.

Denne uken har Anders og Sturla fått besøk av mediesosiolog, musiker og KI-ekspert Tellef Raabe fra tankesmien Langsikt. Tellef forteller om hvordan algoritmene former oss, og vi får også et eksklusivt innblikk i det sagnomsuste julebordet til tankesmien Langsikt – hvem var best kledd, og ble det egentlig noen skandale? Tellef deler sine tanker om musikkbransjens fremtid i møte med kunstig intelligens, og hvorfor han sverger til vinyl og fysiske formater som en motvekt til det digitale. I denne episoden hører du om: · 00:00 – Intro: Er TikTok vår tids heroin? · 02:28 – Velkommen til Tellef Raabe. · 10:52 – "Inside Langsikt": Rapport fra julebordet, dresskoder og hvem som er "årets babe". · 19:43 – Musikk vs. Maskin: Tellef om hvorfor han frykter for musikkens sjel og hvorfor "low-fi" AI-musikk provoserer. · 25:47 – Hva er egentlig risikoen med KI? Diskusjon om superintelligens, AGI og ideologisk styring av algoritmer. · 42:27 – Drømmen om "Det norske data-eventyret": Kan Norge gå fra oljenasjon til KI-nasjon, eller er det bare en illusjon? · 53:08 – "The Siziane": Om en sær AI-sekt i San Francisco og Roko’s Basilisk. · 61:29 – Behovet for kontroll: Hvorfor Norge bør ha et uavhengig institutt for testing av KI-modeller. Medvirkende: · Anders Imenes · Sturla Haugsgjerd · Gjest: Tellef RaabeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne episode af Enneagrammet Next Level med Flemming Christensen fokuseres der på Enneagram Type 2 og den indre modstand mod forandring. Flemming beskriver, hvordan Type 2 stræber efter at være elsket og værdsat gennem hjælpsomhed og omsorg for andre. Han forklarer også, hvordan denne adfærd kan skabe en udfordring i forhold til selvværd og selvaccept. Episoden dykker ned i Type 2's indre dynamik og behovet for anerkendelse, samt hvordan man kan finde en balance mellem at give omsorg til andre og tage vare på sig selv. Lyt med og få indsigt i, hvordan man kan navigere i denne balance og forstå de dybere psykologiske mekanismer bag modstanden mod forandring.   Lyt og hør mere om: ✔️ Forstå Type 2: Behovet for kærlighed og betydning ✔️ Type 2's rolle i relationer ✔️ Udfordringer for Type 2 ✔️ Balance mellem egenomsorg og omsorg for andre ✔️ Type 2's rejse mod selvindsigt ✔️ Kampen med selvværd og anerkendelse   Læs også: https://thinkaboutit.nemtilmeld.dk/ https://thinkaboutit.dk/blog  

 Avsnitt 301. Behovet av nya förläggare med kommersiell inriktning och digitalt fokus är stort just nu hos både stora och mindre stora förlag. Lägg till en blomstrande julhandel för fysiska böcker och vi ser en marknad med stark tillväxt. Det har kommit en ny spelare till stan som återupplivar det gamla priskriget. Bookhero och dess ägare Sweden Buyers Club utmanar alla näthandelskonkurrenter och lägger sig lågt i pris, eller snarare, de utklassar alla konkurrenter prismässigt. Just nu är de små och nykomlingar men vad händer om de växer och börjar ta marknadsandelar? Storytel sluter avtal med världens största förlagsgrupp för allmänlitteratur, Penguin Random House. Men de tvingas bryta med sina egna rutiner och säljer titlarna styckvis, som alla andra, undantaget Spotify, redan gör i Sverige.  Vi synar argumenten. Journalisten gnäller återigen på sin gamla arbetsplats, branschtidningen Svensk Bokhandel, och fokuserar på deras, ofta, bristande nyhetsvärdering där bagateller och småsaker lyfts upp på ett sätt som branschen inte känner igen. Det är ett farligt spel där man tappar förtroendet om man inte rätt kan värdera vad som är intressant och viktigt och vad som inte är det. Förläggaren tycker, om sanningen ska fram, att journalisten får skärpa till sig. Det var inte bättre förr hävdar han.   00 20         Stort behov av kommersiella förläggare 02 43         Hårt tryck i julhandeln 06 15         Bookhero utmanar Adlibris och Bokus 20 07         Storytel säljer amerikanska ljudböcker styckvis 24 09         Tänk på tonträffen SvB!

Hvad er Deep End-netværket, og hvorfor har vi brug for det i Danmark?I første afsnit af vores serie taler vi med Mogens Vestergaard, professor og praktiserende læge, der står bag Deep End Denmark. Vi dykker ned i idéen bag netværket og den virkelighed, der har skabt behovet for det.Vi møder deep end-læger fra bl.a. Gellerup og Højbjerg, som deler erfaringer fra deres hverdag.Obs! Serien om Deep End er indspillet i foråret 2025

Tormod og Jørn har førstemanuensis ved Institutt for forsvarsstudier Anders Romarheim i studio for å snakke om Donald Trumps kontroversielle «fredsplan» for Ukraina. Planen, som har lekket til mediene, vekker sterke reaksjoner og beskrives som en «katastrofe». Ekspertene analyserer planens innhold, dens tilblivelse og de potensielle, vidtrekkende konsekvensene for Ukraina, Europa og den internasjonale regelbaserte orden. Episoden utforsker: 00:00:40 – Trumps «fredsplan»: Kremls ønskeliste i forkledning? Hva innebærer egentlig Trumps forslag, og hvorfor beskrives den som «knappest en fredsplan»? Romarheim og Henriksen peker på «store likheter med Kremls ønskeliste» og en tydelig russisk innflytelse på amerikanske posisjoner rundt Ukraina-krigen. 00:01:43 – Trumps diplomati og strategiske lekkasjer. Diskusjonen belyser hvordan planen kan være et klassisk Trump-grep for å «kaste ut noe hårete og utrert» for å styre forventningene og etablere en «benchmark for hvor ille det kan gå». 00:03:30 – Naivitet eller kalkulert strategi? Trumps syn på makt. Er Trump naiv overfor russiske interesser, eller er hans forestilling om at «de små må tekkes de store» en bevisst tilnærming? Podkasten diskuterer Trumps overdrevne tro på sin egen forhandlerrolle overfor et mer langsiktig Russland. 00:06:18 – Hvorfor planen er en «katastrofe» for Europa. En sentral del av planen foreslår en kraftig reduksjon av Ukrainas væpnede styrker. Dette analyseres som en eksistensiell trussel mot Europas sikkerhet, da det «gjør det lettere for Putin» å ta «neste jafs av ukrainsk territorium». 00:11:11 – En «post-Nato»-virkelighet og Europas sårbarhet. Episoden utforsker hvordan Trumps plan kan signalisere en fremtid der USA inngår avtaler om Europa «uten Europa». Dette reiser spørsmål om USAs rolle som sikkerhetsgarantist og en potensiell omtegning av europeisk sikkerhet, der «Trump og Putin blir enige om hvordan Europa skal deles opp». 00:14:30 – Katastrofale utfall: Hva står på spill? Gjestene diskuterer hvorfor planen, om den blir gjennomført, vil være en «katastrofe for europeisk sikkerhet, for Vestens samhold, og først og fremst for Ukrainas territorielle integritet og suverenitet». De vurderer også om det er en mindre katastrofe om USA forlater bordet, og Europa tvinges til å «ta seg sammen». 00:22:55 – Planens tilblivelse: Manglende diplomati og internasjonalt perspektiv. Det gis innsikt i hvordan planen angivelig er utarbeidet av Trumps personlige krets, som eiendomsinvestor Steve Witkoff og Trumps svigersønn Jared Kushner, uten den tradisjonelle diplomatiske prosessen. 00:34:23 – Amnesti for krigsforbrytelser: Slutten på den regelstyrte verdensorden? Planens forslag om fullt amnesti for handlinger under krigen og straffrihet for krigsforbrytelser diskuteres kritisk. Dette reiser alvorlige spørsmål om internasjonale lover og konsekvensene for land som Norge, som er avhengig av en regelstyrt orden. 00:37:13 – Den økonomiske dimensjonen: Trumps forretningssans i geopolitikken. Analysen viser hvordan planen er preget av Trumps «businessman»-tankegang, med forslag om at USA skal «cashe inn» på frosne russiske midler, og økonomiske avtaler rundt gass og petroleum. Det fremstilles som et «invertert liberalistisk prosjekt» der «alle skal bli rikere» mot å akseptere Kremls betingelser. 00:41:13 – Norsk krysspress: Behovet for en «Plan B» og manglende kriseforståelse. Episoden avsluttes med en diskusjon om Norges sårbare posisjon som et lite naboland av Russland, avhengig av amerikanske sikkerhetsgarantier. Det stilles spørsmål ved om USA fortsatt er vår allierte, og det argumenteres for at Norge må utvikle en «Plan B» for sin sikkerhet, samt en kritikk av manglende EU-debatt og kriseforståelse i norsk offentlighet. Trumps fredsplan for Ukraina på 28 punkter fra Axios: 1. Ukrainas suverenitet skal bekreftes. 2. En omfattende ikkeangrepsavtale skal inngås mellom Russland, Ukraina og Europa. Alle uklarheter fra de siste 30 årene skal betraktes som løst. 3. Det forventes at Russland ikke invaderer naboland, og at NATO ikke utvider seg ytterligere. 4. En dialog skal finne sted mellom Russland og NATO, med USA som megler, for å løse alle sikkerhetsspørsmål og skape forutsetninger for nedtrapping, for å sikre global sikkerhet og øke muligheter for samarbeid og fremtidig økonomisk utvikling. 5. Ukraina vil motta pålitelige sikkerhetsgarantier. Akkurat hva dette innebærer, er ikke klart, men en amerikansk tjenestemann fortalte Axios at dette ville være en eksplisitt sikkerhetsgaranti fra USA. 6. Størrelsen på de ukrainske væpnede styrker skal begrenses til 600 000 personell, ned fra dagens 800 000–850 000. Før krigen var antallet rundt 250 000. 7. Ukraina godtar å forankre i sin grunnlov at landet ikke skal bli medlem av NATO, og NATO godtar å inkludere en bestemmelse i sine vedtekter som fastslår at Ukraina ikke skal bli medlem i fremtiden. 8. NATO godtar å ikke stasjonere tropper i Ukraina. 9. Europeiske jagerfly skal stasjoneres i Polen. 10. Den amerikanske garantien: USA får kompensasjon for garantien. Hvis Ukraina invaderer Russland, mister de garantien. Hvis Russland invaderer Ukraina, vil det – i tillegg til et avgjørende koordinert militært svar – bli gjeninnført globale sanksjoner, anerkjennelse av nytt territorium og alle andre fordeler fra avtalen vil bli tilbakekalt. Hvis Ukraina avfyrer et missil mot Moskva eller St. Petersburg uten grunn, vil sikkerhetsgarantien anses som ugyldig. 11. Ukraina kvalifiserer for EU-medlemskap og får kortsiktig preferanseadgang til det europeiske markedet mens denne saken behandles. 12. En omfattende global tiltakspakke for å gjenoppbygge Ukraina, inkludert, men ikke begrenset til: Opprettelse av et utviklingsfond for Ukraina for å investere i raskt voksende industrier, inklusive teknologi, datasentre og kunstig intelligens. USA vil samarbeide med Ukraina for å gjenoppbygge, utvikle, modernisere og drive Ukrainas gassinfrastruktur, inkludert rørledninger og lagringsanlegg. Felles innsats for rehabilitering av krigsrammede områder for restaurering, gjenoppbygging og modernisering av byer og boligområder. Infrastrukturutvikling. Utvinning av mineraler og naturressurser. Verdensbanken skal utvikle en egen finansieringspakke for å akselerere disse innsatsene. 13. Russland skal reintegreres i den globale økonomien: Oppheving av sanksjoner skal diskuteres og godkjennes trinnvis og fra tilfelle til tilfelle. USA vil inngå en langsiktig økonomisk samarbeidsavtale med Russland for gjensidig utvikling innen energi, naturressurser, infrastruktur, kunstig intelligens, datasentre, prosjekter for utvinning av sjeldne jordmetaller i Arktis og andre gjensidig fordelaktige forretningsmuligheter. Russland vil bli invitert til å gjenoppta medlemskap i G8. 14. Frosne midler skal brukes som følger: 100 milliarder dollar i frosne russiske eiendeler skal investeres i USA-ledet innsats for å gjenoppbygge og investere i Ukraina. USA skal motta 50 % av overskuddet fra dette prosjektet. Europa skal legge til ytterligere 100 milliarder dollar for å øke investeringsnivået for Ukrainas gjenoppbygging. Frosne europeiske midler vil bli frigjort. De gjenværende frosne russiske midlene vil bli investert i et separat amerikansk-russisk investeringsfond for å gjennomføre felles prosjekter innen spesifikke områder. Dette fondet skal bidra til å styrke relasjoner og øke felles interesser for å skape sterke incentiver mot ny konflikt. 15. En felles amerikansk-russisk arbeidsgruppe for sikkerhetsspørsmål skal opprettes for å fremme og sikre etterlevelse av alle bestemmelsene i avtalen. 16. Russland skal lovfeste sin politikk om ikke-aggressivitet overfor Europa og Ukraina. 17. USA og Russland skal bli enige om å forlenge gyldigheten av traktater om ikke-spredning og kontroll av atomvåpen, inkludert START I-traktaten. 18. Ukraina samtykker i å forbli en ikke-atomvåpenstat i henhold til Traktaten om ikke-spredning av atomvåpen. 19. Zaporizjzja kjernekraftverk skal settes i drift under overvåkning av IAEA, og den elektriske kraften skal fordeles likt mellom Russland og Ukraina – 50:50. 20. Begge land forplikter seg til å gjennomføre undervisningsprogrammer i skoler og samfunnet med mål om å fremme forståelse og toleranse for ulike kulturer og å eliminere rasisme og fordommer: Ukraina skal innføre EU-regler om religionsfrihet og beskyttelse av språklige minoriteter. Begge land skal bli enige om å avskaffe alle diskriminerende tiltak, og garantere rettighetene til ukrainske og russiske medier og utdanning. All nazistisk ideologi og virksomhet må avvises og forbys. 21. Territorier: Krim, Luhansk og Donetsk skal anerkjennes som de facto russiske, også av USA. Kherson og Zaporizjzja skal «fryses» langs kontaktlinjen, som innebærer de facto anerkjennelse langs kontaktlinjen. Russland skal gi avkall på øvrige kontrollerte territorier utenom de fem regionene. Ukrainske styrker skal trekke seg ut fra den delen av Donetsk oblast de i dag kontrollerer. Dette området vil bli ansett som en nøytral demilitarisert buffersone, internasjonalt anerkjent som territorium tilhørende Russland. Russiske styrker skal ikke gå inn i denne demilitariserte sonen. 22. Etter enighet om fremtidige territorielle ordninger forplikter både Den russiske føderasjonen og Ukraina seg til ikke å endre disse ordningene med makt. Eventuelle sikkerhetsgarantier vil ikke gjelde ved brudd på denne forpliktelsen. 23. Russland skal ikke hindre Ukraina fra å bruke Dnipro-elven til kommersiell virksomhet, og det skal inngås avtaler om fri transport av korn over Svartehavet. 24. En humanitær komité skal opprettes for å løse gjenværende saker: Alle gjenværende fanger og døde skal utveksles på «alle mot alle»-basis. Alle sivile fanger og gisler, inkludert barn, skal returneres. Et program for gjenforening av familier skal gjennomføres. Tiltak skal iverksettes for å lindre lidelsen til ofrene for konflikten. 25. Ukraina skal gjennomføre valg innen 100 dager. 26. Alle parter i konflikten skal innvilges fullt amnesti for sine handlinger under krigen og er enige om å ikke fremme krav eller klager i fremtiden. 27. Denne avtalen skal være juridisk bindende. Implementeringen skal overvåkes og garanteres av Fredsrådet ledet av president Donald J. Trump. Sanksjoner vil ilegges ved brudd. 28. Når alle parter har godkjent dette memorandumet, vil en våpenhvile tre i kraft umiddelbart etter at begge sider trekker seg tilbake til avtalte punkter for å iverksette avtalen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Välkommen till det här jubileumsavsnittet- avsnitt 300! Vi är stolta över att vi under 7 års tid spelat in podden och vi är så spända på- finns det någon lyssnare som varit med från början?Vi bjuder också på en fin utlottning av en healing session om du skriver en recension av podden. I det här avsnittet djupdyker vi i och utforskar vad som hände när vi båda gick emot vår intuition. Vi pratar om:-Behovet av att vara logisk och hur egot kan ta över-Att gå emot magkänslan skapar motstånd-En negativ tanke skapar nästa tanke av samma vibration-Lärdomen i vår gemensamma upplevelseFör att vara med i vår utlottning av en healing session med Jenny- skriv en recension av podden på valfritt ställe, ta en screenshot och maila till thegamechangerspodcast@gmail.com senast den 30/11. Happy Listening, Jenny & JessicaEtt stort tack till alla som stöttar oss via Patreon – vill du också stötta?

Vi människor är flockvarelser. Behovet av att höra till är så starkt att vi ibland hellre har fel tillsammans än rätt ensamma.I veckans avsnitt av Optimera möter jag psykologen Håkan Järvå, psykolog, tidigare scientolog och expert på sekterism och påverkan. Vi pratar om vad som händer när gruppens logik ersätter individens omdöme. Tryggheten i att passa in blir viktigare än att tänka själv.Samma mönster syns i vanliga organisationer: lojalitet går före eftertanke, trevlighet ersätter ärlighet och mångfald blir till likriktning. Håkan beskriver hur charm och bekräftelse kan sätta förnuftet ur spel och hur ledare kan känna igen signalerna innan lojalitet blir lydnad.Håkan Järvå har skrivit flera böcker om sekter och radikalisering.

Hva skjer med den norske matjorda og når landbruk om vi fortsetter å drive på samme måte fremover?I denne episoden møter jeg Karen Lykke, forsker ved Universitetet i Oslo, til en samtale om jordhelse, norsk landbrukspolitikk og fremtidens løsninger. Vi snakker om kanaliseringspolitikken og dens konsekvenser, om mineralgjødsel og hvorfor jorda blir utarmet, om regenerativt landbruk og hvordan bønder som legger om både får bedre jord og mer arbeidsglede. Vi snakker om jerntriangelet i norsk landbruk, insentiver som mangler – og hvorfor Karen mener vi står foran et paradigmeskifte.God lytt!Jeg har delt episodene i Takk for maten inn i serier, slik at det blir enklere for deg å se gjest, tema og fokus. Du kan enkelt søke opp temaet om du f.eks bare vil høre episoder med BONDEN.BONDEN – livet på gården, råvarene og bondens hverdagKOKKEN – kokkefaget, kjøkkenet og råvarer som blir til opplevelserMATKULTUR – tradisjoner, historie og hvordan vi forstår matenMAT&… – system-seriene om kreftene i og rundt maten:MAT&MENNESKER – ildsjeler og personlige stemmerMAT&HELSE – maten, kroppen og folkehelsaMAT&VITEN – forskere, og mer akademiske episoderMAT&SYSTEMET – politikk, kjeder og systemet rundt matenKilder og mer informasjon fra Karen:Tilstand i Oslofjorden: https://www.miljodirektoratet.no/publikasjoner/2025/januar-2025/tilstandsrapport-for-oslofjorden/VitalAnalyse: https://vitalanalyse.no/Regenerativ bonde: https://www.regenerativbonde.no/Regenerativt Norge: https://www.regenerativtnorge.no/Regenerativ region: https://www.globe.uio.no/forskning/prosjekter/regenerativ-region/Rapporter:RIPARAGRO: riparagro-rapport-wp1-02.09.2025.pdfRegenerativ Region: delrapport-1-fra-workshop-med-regenerativ-region.pdf   regenerativ-region-delrapport-2-fra-workshop-om-kunnskapsbehov-innen-rl.pdfReferansegårdsprosjektet: (PDF) Regenerativ dyrking i praksis - referansegårder 2021-2023 [Regenerative agriculture in practise - reference farms 2021-2023]John Kempf podkast: Podcasts - Advancing Eco AgricultureTim Parton: https://www.timpartonfarming.com/

I denne episoden av “Snakk med Silje” hadde jeg en dyptgående og rørende samtale med Anders Lie Brenna, en erfaren journalist som primært er kjent for sin dekning av energibransjen, inkludert strømpriser og energiutfordringer. Anders er imidlertid også en sterk stemme i debatten om selvmord, basert på sin personlige tragedie: Han mistet sin 19 år gamle sønn, Carl Andreas, til selvmord i august 2020, noe som kom som et fullstendig sjokk uten noen forvarsler – “lyn fra klar himmel”.Vi snakker åpent om hvordan det er å være etterlatt etter selvmord, og Anders delte ærlig om sorgen som aldri forsvinner, men som han håndterer daglig for å finne glede i livet. Han understreket viktigheten av kunnskap og støtte, og hvordan han selv fikk uvurderlig hjelp fra psykolog og selvmordsforsker Gudrun Dieserud (som også var gjest i min første episode). Anders forteller om sin frustrasjon over manglende offentlig oppmerksomhet rundt selvmord før tragedien rammet ham, til tross for at det tar rundt 700 liv årlig i Norge. Dette førte ham inn i en kamp for bedre journalistikk: Han var med i utvalget som endret Vær Varsom-plakatens punkt 4.9 fra “unngå omtale” til “hvordan omtale selvmord”, noe som har ført til mer og bedre dekning, inkludert systemkritikk.Vi diskuterer åpenhet som et verktøy for forebygging, ikke bare for åpenhetens skyld, men for å sikre hjelp når noen åpner seg. Anders advarte mot å overse “lyn fra klar himmel”-tilfeller, spesielt blant unge menn, og understreket at forebygging er en investering – ikke en kostnad – som kan redde liv og spare samfunnet milliarder. Vi berører også myter som smitteeffekten (som er reell, men overvurdert), og behovet for mer ressurser til forskning, kommunale team som Bærumsmodellen (som dessverre nedskaleres), og tiltak i skole, idrett og arbeidsliv. Han håper på store løft, som en TV-aksjon for selvmordsforebygging, for å få tallene ned.Som psykologspesialist deler jeg mine erfaringer med oppfølging av etterlatte og selvmordsforsøkere og hvordan riktig hjelp kan forebygge langvarige plager. Episoden er et kall til handling: Vi har ingen å miste, og åpenhet kombinert med ressurser kan redde liv. Hvis du trenger noen å snakke med, kontakt en venn, ring Mental Helse på 116 123 eller chat på sidetmedord.no. Takk til Anders for hans viktige bidrag – jeg tror det allerede har gjort en forskjell!► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal:NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@psykologsilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* X: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00:00 Innledning: Åpenhet og behov for hjelp00:03:06 Anders' bakgrunn som journalist00:03:40 Introduksjon til temaet selvmord og hjelpelinjer00:05:08 Den personlige historien: Tapet av sønnen00:06:57 Sjokket og søken etter svar00:07:42 Hjelp fra kriseteam og psykolog Gudrun Dieserud00:09:16 Viktig kunnskap alle burde ha om selvmord00:09:37 Frustrasjon over manglende offentlig informasjon00:10:27 Eksempler på manglende medieomtale00:12:31 Vær Varsom-plakaten i forbindelse med selvmord00:16:15 Behovet for å redusere selvmordstallene00:18:57 Å bruke erfaringen konstruktivt01:06:25 Utfordringer med åpenhet blant gutter01:07:15 Viktigheten av riktig respons på åpenhet01:08:07 Selvmordsforebyggende team og utdanning01:09:25 Smitteeffekten: Myter og realiteter01:13:56 Den nye formuleringen i Vær Varsom-plakaten01:19:38 Hensyn i journalistikk og sosiale medier01:23:22 Håp om store løft This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Farshid Jalalvand, skribent, mikrobiolog, tidigare forskare och numera anställd på Läkemedelsverket gästar Jacob och Wille i avsnitt 515 av Tyngre Träningssnack. Det här är ett långt avsnitt som i princip kan delas upp i två olika delar. Den första delen handlar lite om Farshids bok Apan och Filosofen. Här diskuterar vi en del vetenskapsteori och nyttan av att känna till filosofi om man vill bli bra på att förstå vetenskap. I den andra delen så berättar Farshid om sitt arbete på Läkemedelsverket där han för närvarande arbetar med godkännande och uppföljning av vaccin. Du får lära dig hur det går till från det att ett läkemedelsföretag har ett läkemedel som de vill testa i en klinisk studie tills det att ett läkemedel finns på marknaden och man har kontinuerlig uppföljning av det för att se om det dyker upp några ovanliga biverkningar som man inte kunnat fånga upp i studierna före godkännandet. Vi kommer också in lite på debatten kring de redan etablerade vaccinen och då framför allt barnvaccinen. Efter att Kennedy blivit hälsominister i USA så har det här fått mycket större plats i folks medvetenande igen. Farshid förklarar varför det som kan låta vettigt när man hör det första gången i själva verket är antingen helt omöjligt att utföra eller redan utfört och resultaten har visat att det inte finns någon fara. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll och cykling (00:06:43) Veckans gäst, Farshid Jalalvand (00:08:17) Diskusion kring Farshids bok Apan och filosofen (00:09:06) Farshids bakgrund inom akademin (00:14:44) Vetenskapen kommer från filosofin (00:23:23) Utmaningar och fallgropar inom evolutionspsykologin (00:28:55) Vi behöver inte göra det vi tror varit mest naturligt (00:32:20) Cirkelresonemang är vanliga kring evolutionära förklaringar (00:40:26) Att vi har instinkter behöver inte betyda att vi måste följa dem (00:45:26) Behovet av att ta hänsyn till tidigare kunskap när man läser en ny artikel (00:49:50) Farshids arbete på Läkemedelsverket (00:52:42) Rådgivning till företagen innan de börjar en studie så de vet att deras upplägg är rimligt (00:56:10) Framtagande av vaccin där utfallet är en proxy för sjukdom istället för sjukdomen i sig (00:58:59) När sjukdomen är vanlig är det lättare att bevisa en effekt (01:01:43) Hur man bedömer kliniska studier inför ett eventuellt godkännande (01:04:14) Hur godkännande inom EU går till (01:07:37) Vad företagen behöver skicka in för att ansöka om ett godkännande (01:11:54) Fas 1, fas 2 och fas 3 studier på vägen mot eventuellt godkännande (01:15:23) Varför studierna på covid-19 vaccinen var så stora (01:20:31) Förregistrering är obligatoriskt för läkemedelsstudier (01:23:48) Hur kontrollerar man studiernas utförande innan data lämnas in till EMA? (01:27:03) De flesta läkemedelsstudierna utförs inte av läkemedelsföretagen själva (01:33:03) Förebyggande läkemedel är klurigare att testa och utvärdera risk-vinst förhållandet för (01:37:47) Risker och vinster med vaccin är ofta svåra att väga mot varandra (01:38:56) Farshids tankar kring antivaxxdebatten i framför allt USA (01:42:01) Påståenden om att inga vacciner är säkerhetstestade är rent trams (01:53:55) De ovanliga biverkningarna kräver så stora studier så det är inte möjligt i RCTs (02:01:21) De olika ribborna för evidens beroende på om det är vaccin eller kosttillskott

I denne episoden av "Snakk med Silje" møter jeg finanspolitisk talsperson Agnor Pettersen fra Generasjonspartiet, som også driver Skatteveilederen.no. Vi dykker dypt inn i Norges skatte- og finanspolitikk, kritiserer politikernes manglende fagkompetanse og diskuterer hvordan formuesskatten kveler gründere og næringsliv – med eksempler på bedrifter som tvinges til å selge eiendeler eller flytte ut av landet. Agnor deler råd til unge om økonomisk sikkerhet gjennom kunnskap, sidejobber og å følge drømmene sine, forklarer årsakene til dyrtid og inflasjon, og presenterer Generasjonspartiets forslag til skattefradrag, NAV-reformer og direkte demokrati via Demokratiappen.Samtalen utvider seg til bredere samfunnsspørsmål: Behovet for mer lokal matproduksjon, kritikk av landbrukspolitikk som metanhemmere, sløseri i statsbudsjettet, arkitekturens innvirkning på psykisk helse, og hvordan vi kan skape et varmere, mer inkluderende Norge inspirert av andre land. Det er en ærlig prat om systemfeil, holistisk tenkning og folks rett til å påvirke politikken direkte. Har du tanker om formuesskatten eller gründervilkår? Del i kommentarene!► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal:NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECAUSD: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=D2FDMGXWK6BCWGBP: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=YMNCCBUSFMS2QEURO: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=2QGCZCA67K8HQInternasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN-acount numder: NO9015068887892► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@psykologsilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* X: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00:00 - Start00:02:30 - Agnor Pettersens bakgrunn som økonom og starten av Skatteveilederen via TikTok00:05:10 - Dyrtid og inflasjon: Årsaker som korona, energipriser og råd om å binde renter og strøm00:07:00 - Råd til unge: Sikre økonomisk fremtid gjennom integritet, kunnskap, sidejobber og følge drømmene00:09:03 - Gründervilkår i Norge: Utfordringer med formuesskatt og gründere som vurderer å flytte ut00:10:38 - Formuesskatt som ødeleggende for næringslivet og ikke basert på overskudd00:15:40 - Flytting til utlandet: Gründere forlater Norge på grunn av skatt, ikke gjerrighet00:17:10 - Forslag til endringer: Fjerne formuesskatt, bedre incentiver for arbeid og NAV-reform00:19:30 - Generasjonspartiets skattepolitikk: Skattefritak under 500 000 kr og fordeler for uføre00:22:00 - Hvordan skattelette finansieres: Økt forbruk og tilbakeføring via avgifter og moms00:25:00 - Manglende faglighet på Stortinget: Suboptimal politikk og definisjon av "rik"00:26:30 - Hvorfor Generasjonspartiet: Interesse for landbruk, matproduksjon og nasjonal økonomi00:29:00 - Landbrukspolitikk: Kritikk av metanhemmere, avgifter og behov for mer lokalprodusert mat00:32:00 - Avgifter og kostnader: Hvordan de kveler norsk industri, landbruk og selvforsyning00:35:00 - Statsbudsjett og oljefondet: Sløseri, høyt offentlig forbruk og manglende sparing00:38:00 - NAV-reform: Spesialisering, helhetlig menneskesyn og bedre oppfølging for arbeid00:47:00 - Krav og effektivitet: Sammenligning med andre land og behov for kompetanse i politikk00:49:30 - Studenter og gründere: Bedre vilkår via skattelette, stipend og støtteordninger00:52:00 - Samfunnsutvikling: Mening, lykke og sammenligning med Asia og Nord-Norge00:56:00 - Kulturforskjeller: Åpenhet i Norge vs. Asia, isolasjon og behov for møteplasser00:58:00 - Demokratiappen: Direkte demokrati, folkeavstemninger og BankID-sikkerhet01:02:00 - Kompetanse-sirkler i Generasjonspartiet: Tankesmier for bedre politikk og innspill01:05:00 - Holistisk perspektiv: Systemendringer for psykisk helse, isolasjon og samfunn01:09:00 - Arkitektur og byplanlegging: Kritikk av moderne bygg, sammenligning med Europa og Spania01:14:00 - Inkludering og bilpolitikk: Balanse med sykkelfelt, parkering og eldres behov01:18:00 - Direkte demokrati: Appens rolle i å gi folket daglig stemme og påvirkning This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Poddavsnitt: Emilia Bergmark-Jiménez om den stora förändringen efter att bli förälder I detta avsnitt av Barnet Går gästar författaren och fotografen Emilia Bergmark-Jiménez och delar sina tankar om hur livet förändras totalt efter att man fått barn – och hur chockartad småbarnstiden kan kännas. Samtalet leds av programledare Nina Campioni, tillsammans med experten Paulina Gunnardo, som ger insikter i varför föräldraskapet ofta känns så omvälvande. Repris.

De flesta är överens om att våldsbejakande extremism är destruktivt för ett samhälle. Men vad extremism egentligen är råder det delade meningar om – och evidensen för hur den bäst förebyggs är tunn. Behovet av svar finns ändå där, och Segerstedtinstitutet är ett exempel på den sorts institutioner som vuxit fram för att fylla tomrummet.I veckans avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om hur toleransbegreppet används som svar på polarisering och hot, och vilken samhällsvision som växer fram ur det. Vad betyder det när konflikter inte förstås som politiska utan som brist på tolerans, attityder eller “fel” språkbruk? Och vilken sorts samhälle formas när experter och pedagoger blir de som förklarar var gränsen går för det tillåtna?Med Wendy Browns analys av tolerans som styrning – från boken Regulating aversion (2006) – undersöker vi hur institutioner som som Segerstedtinstitutet försöker skapa trygghet och sammanhållning – men samtidigt riskerar att avpolitisera legitima samhällskonflikter. En kritik som kommit från både vänster och höger, med olika argument. Ett samtal om liberalismens skyddsnät, expertmaktens lockelse och de gränser som dras i toleransens namn.(Klippet med Christer Mattsson är taget från detta avsnitt av Ledarredaktionen (12/8 SvD).)Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

För att få bättre lönsamhet och en mer miljövänlig odling blir dagens bönder mer skärmberoende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20 november 2024. Vi följer med den västgötske bonden Emil upp i traktorhytten. Där sitter han i skenet av tre skärmar och följer hur traktorn rör sig och hur såmaskinen och gödselspridaren potionerar ut gödsel och utsäde. Behovet av gödsel kan variera på ett och samma fält. Vissa delar av fältet behöver mycket medans andra klarar sig med lite mindre gödsel. Emil har med jämna mellanrum över fälten tagit jordprover som analyserats på laboratorium, för att får reda på gödselbehovet, och varje prov har sin exakta gps-punkt.Den här informationen används för att skapa en styrfil, som med satelitpositionering gps, styr gödselpridarens dator så att rätt mängd gödsel hamnar på rätt plats. Camilla Widebeck , programledarecamilla.widebeck@sr.seGustaf Klarin, reportergustaf.klarin@sr.se

I denne episoden snakker jeg om et symptom på overbelastning og utbrenthet som mange kjenner på, men få snakker om: Behovet for å trekke seg unna mennesker. Å bli mer irritert, mistenksom eller rett og slett føle avsky – også mot folk vi egentlig liker.For meg kom dette snikende i perioder med høy belastning. Jeg jobbet som psykolog, men kunne kjenne lettelse når pasienter avlyste, og trakk meg unna både venner, kollegaer og til tider også barna mine. Det var vondt å kjenne på – men det var et viktig signal.I episoden snakker jeg om kynisme og frakoblethet som vanlige tegn på utbrenthet, hvorfor hjernen vår setter opp avstand som en beskyttelse, og hva vi kan gjøre for å møte dette med varme og grenser – samtidig.Jeg deler mine beste verktøy, og minner deg på dette: Det er ikke nødvendigvis folk som har blitt vanskelige – kanskje er det du som er sliten. Og det går an å hente seg tilbake.P.S. Nå er det sommerkampanje på kurset mitt for utbrenthet, du finner det

Hvorfor føles alenetid så godt – men så vanskelig å få til?Hva skjer når vi aldri får tatt en pause? Og hva skjer når vi faktisk klarer det?Og hva kan egentlig være prima alenetid-aktiviteter?Søstrene Thea, Nanna og Katja tar imot meldingene deres hele sommeren – her kan du ventilere og ta deg en velfortjent pause!Pluss: Nanna serverer ukas sommeroppskrift. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Snakk med Silje møter vi kunstner og samfunnsdebattant Tonje Gjevjon, som deler sine erfaringer fra å stå i sentrum av den betente kjønnsdebatten. Tonje forteller om hvordan hennes engasjement for kvinners rettigheter og bevaring av lesbisk kultur har ført til kansellering, tap av levebrød og angrep på både henne og ektefellen. Med bakgrunn i den homofile og lesbiske subkulturen reflekterer hun over hvordan Pride-bevegelsen har endret seg, og hvorfor hun mener vi må ta tilbake rom for biologisk baserte rettigheter. Dette er en ærlig og tankevekkende samtale om ytringsfrihet, toleranse, og konsekvensene av å utfordre etablerte narrativer. Bli med for å høre Tonjes perspektiv på hvordan vi kan skape et samfunn der uenighet respekteres og mangfold får rom til å blomstre!► DONASJONERVipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.noPayPal:NOK: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECAUSD: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=D2FDMGXWK6BCWGBP: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=YMNCCBUSFMS2QERO: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=2QGCZCA67K8HQInternasjonal bankoverføring:BIC: DNBANOKKXXXIBAN-acount numder: NO9015068887892► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@psykologsilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* X: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 - Introduksjon: Tonje deler hvordan hun mistet levebrødet sitt på grunn av sitt engasjement02:07 - Om podcasten Snakk med Silje og målet om å utvide ytringsrommet03:16 - Hvorfor Tonje engasjerte seg i kjønnsdebatten05:34 - Transaktivismens innvirkning på kvinnerettigheter og lesbisk kultur10:56 - Kansellering og konsekvenser: Fra kunstverdenen til personlige angrep12:24 - Angrep på ektefellen Edit og den økonomiske og psykiske belastningen18:59 - Hvorfor menn som identifiserer seg som kvinner oppleves som en trussel mot kvinners integritet21:54 - Tapet av trygge rom for lesbiske og unge kvinners opplevelser28:48 - Pride-bevegelsens utvikling og kommersialisering43:54 - Grenseoverskridende adferd og behovet for kvinners egne rom57:32 - Kjønnsbekreftende behandling og medisinsk etikk63:20 - Kanselleringskultur og viktigheten av å tåle uenighet74:44 - Behovet for å ta tilbake Gay Pride og styrke uavhengige stemmer This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

✨ 2050: Domedag, paradis eller mittemellan? I veckans specialavsnitt av Under 15 bjuder vi på en sammanfattning av vår liveinspelade Bar Talk från tidigare i år, direkt från United Spaces på Torsgatan i Stockholm. Tillsammans med Christian von Essen och en grym panel bestående av Judith Wolst, Joakim Skog, Tove Blomgren och Charlotte Sundåker blickade vi mot framtiden och ställde oss frågan: hur ser världen egentligen ut om 25 år?

I det här avsnittet pratar Anna Zingmark och Anna Hedman Jernberg med Martin Fransson som är forskare vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet och knuten till Samhällsnytta, en nationell mötesplats för utforskande av samhällsutmaningar i Sverige. Vi pratar om Martins rapport ”Värdskap för ledning av ägarlösa tjänstesystem” och om hur vi kan arbeta med komplexa samhällsutmaningar som kräver samverkan mellan många aktörer. Vi pratar bland annat om: • Vad ”ägarlösa tjänstesystem” är • Varför ”systemvärdskap” blir viktigt i många frågor idag • Vikten av bredd och höjd i samverkanssystemet • Testande och lärande eller: ”Se vad som händer när skiten träffar fläkten” • ”Systemledarskap” – att ta ansvar för att få in hela systemet i rummet • ”Systemvårdsarbete” – att hjälpa andra att förstå behovet med samverkan • Hur vår kunskapssyn påverkar vad vi lyssnar på • Behovet av ”hissen” mellan nivåer

Häng med i vår ljudboksklubb och testa BookBeat gratis i 90 dagar med vår länk: https://www.bookbeat.com/se/rmm90Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

LifeHacks För Oss 40+, AI och Framtiden med Framtidsprofeten Nicklas HermanssonRoberts Podcast Avsnitt 073 med Nicklas Hermanssonhttps://www.linkedin.com/in/nicklas-hermansson/Hälsa, Filosofi, Verktyg, Teknik och Samhället.✅ Prenumerera på Podden:https://podcasts.apple.com/se/podcast/robert/id1726949171https://open.spotify.com/show/6VjYlAHdeHQBTB0EDUjdDu?si=2dcbcc2ef9694bcc✅ Tips om Intressant gäst? Feedback? Maila:https://www.robertedvardsson.comInnehåll typ:0:00 Intro & keto-experiment8:00 Kontrollera kosten hemma16:00 Självdisciplin & dagliga experiment24:00 Människan vs AI – vårt framtida värde32:00 Digital uppväxt & skärmtid för barn40:00 Virtuella relationer och AI-kompisar48:00 Generation skärm – arbete & livsstil56:00 Behovet av verklig gemenskap1:04:00 AI-driven idégenerering & patent1:12:00 Kreativa yrken och upplevelser1:20:00 Escape rooms som framtidens skola1:28:00 Personlig AI-assistent & digital minimalism1:36:00 Neuralink, hjärnimplantat & AGI-kapplöpning1:44:00 21-dagars “Kill them with kindness”-challenge1:52:00 Analog journaling i en digital tid

Den danske flådeplan indeholder mange fornuftige elementer og nyinvesteringer, men lader også en række ubesvarede spørgsmål stå tilbage. Er det for eksempel fornuftigt, at Danmark satser ensidigt på store overfladeenheder i form af fregatter og helt ser bort fra både korvetter og ubåde? Og hvorfor fylder Natos artikel 3 – medlemslandenes forpligtelse til at kunne […]

Jiannis Smalios gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta en del om hans karriär som spjutkastare, hur träningen går till när man tävlar i en idrott som endast har en tre månader tävlingssäsong och en hel del om kulturen inom friidrottsvärlden i Grekland jämfört med Sverige. Det blir också en hel del snacka kring spjut som idrott och utmaningarna som finns när det gäller säkerhet, träningsförutsättningar och ekonomi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:28) Introsnack - Jacob vill köpa tränings/lek-prylar för huset (00:14:00) Veckans gäst, Jiannis Smalios (00:17:23) Tävlingssäsongen är väldigt kort för en spjutkastare och den är helt utan inomhustävlingar (00:22:40) Jioannis kom med till OS för grekland som en ganska ung kastare (00:24:20) En sen start som friidrottare och ännu senare togs steget till spjutkastning (00:31:21) Friidrottskulturen är annorlunda i Grekland jämfört med Sverige (00:34:39) Ett tight kval till OS där kvalet nog tog lite av kräfterna (00:48:43) Spjutkastning kan vara en farlig idrott (00:58:22) Hur träningen för en kastidrottare ser ut (01:01:40) 3 år utan tävling då Gregland inte ville släppa honom till Sverige (01:04:34) Det är mycket skador inom spjutkastning (01:09:42) Valet av tränare och gruppen runt omkring   är betydelsefullt (01:18:54) Behovet av en annan identitet under och framför allt efter idrottandet (01:28:39) Jiannis intresse för fotografering (01:35:10) Problemet med att det finns för mycket dålig information på sociala medier (01:38:35) Utmaningen att fortsätta träna när de stora målen och tävlingarna är borta (01:46:12) I framtiden vill Jiannis möjligen tillbaka till friidrotten som tränare

Vid förra sekelskiftet var Sverige var ett utvandringsland och invandringen var fri. Sveriges första muslim Ebrahim Umerkajeff flyttade till Stockholm år 1897. Han kom som en fattig äventyrare från Ryssland och blev med tiden en framgångsrik affärsman med familj, våning och butik på Östermalm.Under Ebrahim Umerkajeffs liv i Sverige kom invandrarpolitiken att skifta från helt fri, till starkt reglerad efter rashygieniska principer för att sedan pragmatiskt assimilera hundratusentals flyktingar under kriget. Behovet av arbetskraft ändrade sedan politiken från att alla skulle smälta in till att stödja bevarandet av invandrarnas kultur.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Simon Sorgenfrei är religionsvetare och föreståndare för Institutet för forskning om mångreligiositet och sekularitet vid Södertörns högskola. Han är aktuell med boken ”De kommer att vara annorlunda svenskar”.Vid förra sekelskiftet var 99,7 procent medlemmar i Svenska kyrkan och av de 35 000 invånare som var födda utomlands kom nästan alla i grannländerna. Idag är tjugo procent av alla människor som bor i Sverige födda någon annanstans, och islam Sveriges näst största religion.Ebrahim Umerkajeff och de första muslimerna är början på berättelsen om hur Sverige blev ett invandrarland. Ebrahim Umerkajeff beskrevs samtidigt stereotypiskt rasistiskt i Stockholms-Tidningen efter att han ville ha upprättelse efter felaktiga skriverier om att han rövade bort unga damer till ett harem, men möttes med respekt av myndigheter.Under 1900-talet utvecklades också Sverige till världens mest sekulariserade land, där religionen kom att betyda allt mindre för människor. Samtidigt har det genom en rad politiska beslut och ideologiska skiften blivit Europas mest mångreligiösa land.Redan Gustav Vasa hade kontakter med muslimer. Kungen träffade tartaren Bissure flera gånger i mitten på 1550-talet. Och Karl XII lierade sig med muslimer under det stora nordiska kriget och till med bodde i Bender som var en del av det Osmanska riket.De flesta av de muslimer som kom till Sverige under första hälften av 1950-talet var tatarer men den första muslimska imamen i landet kom att bli turken Osman Soukkan (1903-1975). Tillsammans med Umerkajeff och Akif Arhan bildade han 1949 landets första muslimska församling och förening, Turk-Islam Föreningen i Sverige för Religion och Kultur.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Sultanens sändebuds resa till Sverige år 1733.Bild: Mustafa Arhan och pappa Akif Arhan tillsammans på Stortorget 13, Malmö, ner plan med en vacker persisk Isfahan av utomordentligt god kvalitet. Titta på de persiska mattorna hängande på väggen bakom och på prislapparna. 790 kronor för den ljusa och 680 för den röda. Okänd fotograf. Malmö museum, Some Rights Reserved. Musik: Middle Eastern Arabian Night [ Version 5 | av Volodymyr, Storyblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den ukrainska offensiven på ryskt territorium överraskade Europas huvudstäder. Nu växer frustrationen i Kiev över beslut som dröjer. Hur långt räcker Europas samlade stöd när kriget står i ett nytt skede? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukraina vill få full frihet att använda vapen från väst för att attackera mål inne i Ryssland och vädjar till Europa och USA om tydligare och snabbare besked. I veckan satte EU:s utrikeschef ny press på Europas regeringar att lägga tveksamheter åt sidan och häva alla vapenrestriktioner. Hör om vad Ukraina behöver nu och hur fler och snabbare vapenleveranser, utan restriktioner, skulle kunna förbättra förutsättningarna för Ukraina. En annan aktuell diskussion i Europa är om utbildning av soldater i EU:s regi framöver ska kunna ske även inne i Ukraina. Behovet finns, men i dagsläget saknas enighet inom EU.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Robert Dalsjö, försvars- och säkerhetspolitisk expert vid FOI.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Ukens gjest er Anders Mjåset, gründer av Mesh og initiativtager til NAST, Norwegian Association for Startups and Tech. I denne episoden skal vi dykke ned i de viktigste politiske utfordringene norske tech-gründere står overfor, og hvordan NAST jobber for å forbedre rammevilkårene for ambisiøse gründere i Norge.Her er noen av temaene vi vil dekke i dag:Etablering av NAST og målsetninger: Hvordan og hvorfor NAST ble til, og hva organisasjonen ønsker å oppnå.Incentiver og hindringer innen skattesystemet: Hvordan dagens skattesystem både hjelper og hindrer gründere, og hva som kan forbedres.Opsjonsordningen i Norge og internasjonalt: Sammenligning av opsjonsordningen i Norge med andre land, og hvorfor det er viktig for vekst.Investorinsentiver og potensiale for vekst: Hvordan man kan tiltrekke mer risikovillig kapital til norske oppstartsbedrifter.Skatt på investeringer og exit-skatt: Diskusjon om eksisterende skatteordninger og deres påvirkning på gründere.Kapitaltilgang for ambisiøse gründere: Behovet for bedre tilgang til kapital for oppstartsbedrifter i vekstfasen.Skatt, kapital og talent: Hvordan skatt påvirker tilgang på kapital og talent.David vs. Goliath - Kapitalens makt: Kampen mellom små oppstartsbedrifter og store etablerte selskaper i kapitalmarkedet.Organisasjonsetablering og politisk påvirkning: NASTs arbeid med å organisere og påvirke politiske beslutninger.Fremtidsutsikter for NAST og gründersamfunnet: Hva som ligger foran for NAST og den norske start-up scenen.Programleder for episoden er Lucas Weldeghebriel, gründer og journalist i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sponsrat avsnitt: Lite i skymundan är svenska pensionssparare med och bygger upp framtidens infrastruktur, som vindkraftsparker, rena transporter och serverhallar. Behovet av ny infrastruktur är enormt, och avkastningen på pensionspengarna är både hög och stabil. Vi har träffat Jo Gullhaugen, som ansvarar för infrastrukturinvesteringar på Storebrand Asset Management, och som bland annat investerar pensionspengar åt SPP:s kunder.

Behovet for å prate ut etter 2-2-kampen ble for stort. YNTA er (endelig) tilbake - nå med nye programledere!

Behovet av halvledare kan leda till stora problem för svenska företag visar en ny rapport från Business Sweden. Vad behövs för att minska riskerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mikael Östling, professor i mikroelektronik KTH och Victor Jensen, ekonomireporter

Behovet av halvledare kan leda till stora problem för svenska företag visar en ny rapport från Business Sweden. Vad behövs för att minska riskerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mikael Östling, professor i mikroelektronik KTH och Victor Jensen, ekonomireporter

Polisen misslyckas med att stoppa rekryteringen av unga till de kriminella nätverken. Nu tar den nationella polisen (NOA) fram nya metoder för att hindra nyrekryteringen, där minderåriga ska få polisiärt skydd om de är vittnen eller offer, eller vill lämna ett kriminellt nätverk. – Behovet av polisiärt skydd har ökat otroligt. När man utnyttjar barn till de grövsta brotten uppkommer frågan hur vi ska skydda dem. Där har vi brustit, säger Ulrika Kvarnström, verksamhetsutvecklare på NOA med fokus på barn och unga. Av Petter Ljunggren Inläsare: Petter Ljunggren

I avsnitt 426 av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Karin Modig som de senaste 10 åren har forskat på hälsosamt åldrande. Med hjälp av olika register har hon försökt titta på vad som urskiljer de människor som blir riktigt gamla från oss andra. Hon har också tittat en hel del på hur livet ser ut rent hälsomässigt för den genomsnittliga svensken i olika åldrar och hur det har förändrats över tid. Det blir bland annat en diskussion svårigheten med att studera riktigt lång livslängd där alla människors livsstil förändras när samhället förändrats samtidigt som det krävs en väldigt lång uppföljningstid. Det finns också stora problem med saker så som omvänd kausalitet eller att faktorer som kan öka chanserna att man inte ska dö som ung tappar i betydelse när man jämför chansen mellan att ”bara” bli 80 år istället för 100 år. Vi kommer också in på betydelsen av bra gener, behovet av att försöka hitta bra mått på livskvalitet och betydelsen som dagens sjukvård med bättre mediciner och behandlingar har på livskvalitet och livslängd. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om lokalfotboll i Helsingborg (00:10:36) Veckans gäst, Karin Modig PhD (00:14:10) Från arbetslivet till en forskarutbildning (00:18:28) Skillnaden mellan att producera data och att läsa ny data och försöka förmedla den vidare (00:22:50) Karins doktorandstudier på intelligens vid mönstringen och hälsobeteende (00:27:42) Karins uppföljande forskning på människor som blir över 100 år jämfört med de som dör innan (00:34:27) Utmaningen när uppföljningstiden måste vara över flera decennier (00:39:52) Vad finns det för lärdom från forskningen för hur man når en ålder på 100 år? (00:41:26) När en studie får väldigt stor uppmärksamhet på sociala medier (00:44:45) Det är olika faktorer som är olika viktiga när det gäller att bli gammal vs att bli riktigt gammal (00:48:53) Är det jobbigt att hantera personer som vill tolka ens resultat väldigt dogmatiskt? (00:50:33) Det är ofta tufft att leva som riktigt gammal (00:54:10) De äldre idag mår mycket bättre än lika gamla gjorde för 40 år sedan (00:56:36) Människor lever dock även längre tid med sjukdom (00:57:28) Behovet av att mäta år med livskvalité istället för att fokusera på absolut ålder (01:01:24) Hur mycket av socioekonomiska skillnader beror på gener kontra miljö? (01:05:04) Varför har förekomsten av demens minskat över tid? (01:11:05) Hur kan äldre idag vara friskare än förr samtidigt som metabola sjukdomar ökar? (01:13:02) Vi är mycket bättre på att behandla riskfaktorer för allvarlig sjukdom idag (01:15:42) Vissa sjukdomar/åldersbesvär påverkar nog livskvaliten mer än andra (01:21:50) Har Karins syn på åldrandet förändrats något medan hon forskat på ämnet? (01:28:13) Finns det något test som kan ge dig din biologiska ålder? (01:32:35) Risken vid att fokusera på att förbättra saker du kan mäta före det som egentligen är viktigt

Jeg rundede 45 år i sommers, og det føltes som et ret skarpt hjørne. Er der mon andre derude, der har det på samme måde? Det gik op for mig, at jeg er omkring halvvejs i mit liv (hvis jeg er heldig at leve længe). Jeg fik lyst til at gøre en form for status og tænkte over, hvad jeg har lært indtil videre. Og på podcasten deler jeg nogle af de ting, jeg kom frem til - forhåbentlig er der ting her, du kan genkende eller bruge til noget. Hvad jeg har lært indtil videre efter 45 år Min oplevelse er, at livet på nogle måder bliver bedre og dybere, og at jeg har mere øje for, hvad der er vigtigt, og hvad der er mindre vigtigt. Omvendt er der også mere sorg, store udfordringer og en følelse af, at jeg stadig er i tvivl om mange ting. Der er genstridige mønstre, jeg stadig kæmper med, og der er mange ting, jeg ikke føler, jeg har styr på. Jeg troede nok, jeg ville have styr på mere som 45-årig, men der er mange brikker, der ikke er faldet på plads, og måske er det en del af livet - at de svar, vi troede, vi ville finde, i virkeligheden ikke findes. Omvendt har jeg lært meget, og det er nogle af de ting, jeg deler på podcasten i dag. Lyt med her, hvor jeg deler om 25 ting, jeg har lært efter 45 år. Jeg kommer bl.a. ind på at det er en misforståelse at tro, at et nemt liv er et godt liv hvad, jeg har lært, gør en ekstremt stor forskel for min krop at penge kan give glæde, tryghed og frihed en essentiel psykologisk evne at venskaber er undervurderede, og at psykologien på nogle måder er helt galt afmarcheret og andre ting... 1: Nogle udfordringer og sorger er livslange, og det er ok Vi overvinder ikke altid ting - vi lever med dem. Ikke alle problemer eller sorger kan løses eller fjernes. Det er naturligt. Det problemfri liv er en illusion, og det sorgfri liv er måske ikke værd at leve i længden. Livet kan være svært og alligevel godt. Du kan være ok, selvom du ikke er ok. 2: Det er ikke mængden af udfordringer men din indstilling til dem, der afgør din livskvalitet Det kan lyde overfladisk, men vores indstilling til de svære ting, der rammer os, gør hele forskellen i det lange løb. Det er menneskeligt at havne i uhensigtsmæssige mønstre og selvmedlidenhed, men på et tidspunkt må vi beslutte os for, at vi vil og kan komme videre på en god måde. 3: Forandring kræver, at jeg kan se på mig selv med ærlige og milde øjne Mange af os føler skyld og skam over vores fejl og mangler. Det er kun muligt at se ærligt på os selv og dermed forandre noget, hvis vi ser på os selv med milde øjne. Vi kan ikke bruge undskyldninger til noget, men vi kan heller ikke forandre os, hvis vi fordømmer og udskammer os selv. Det ærlige men kærlige blik på os selv forløser og forandrer. 4: Det vigtigste for mig er, at mine børn føler sig elsket og accepteret som den, de er Mine forventninger om, hvem jeg tror, mine børn er eller skal være, kan stå i vejen for min umiddelbare kærlighed og mit nærvær. Det samme kan min frygt for, at de ikke lever op til samfundets krav. Jeg kan ikke beskytte mine børn mod smerte eller problemer. Men jeg kan huske, at min vigtigste opgave som mor er at elske og acceptere dem, som de er. 5: Daglig yoga gør en kæmpe forskel for kroppen, når man er 45 I de perioder, jeg ikke får lavet yoga, kan jeg mærke skavanker og smerter komme krybende. Behovet for at holde kroppen fleksibel og stærk stiger med alderen. Det handler ikke om at leve op til et kropsideal men om at bevare mobilitet og give kroppen den opmærksomhed, den fortjener. 6: De små ting i livet er de store ting Vi har ofte fokus på store mål, ekstraordinære oplevelser og dyre ting. De store ting i livet er dog de helt enkle. At leve i dybden handler om nærvær, og i nærværet bliver det tydeligt, at det er de små ting, der er de store: morgendug i græsset, en solstråle, børns leg, min mors mad, en snak med en nabo. 7: Man kan have succes uden at arbejde meget

Jeg rundede 45 år i sommers, og det føltes som et ret skarpt hjørne. Er der mon andre derude, der har det på samme måde? Det gik op for mig, at jeg er omkring halvvejs i mit liv (hvis jeg er heldig at leve længe). Jeg fik lyst til at gøre en form for status og tænkte over, hvad jeg har lært indtil videre. Og på podcasten deler jeg nogle af de ting, jeg kom frem til - forhåbentlig er der ting her, du kan genkende eller bruge til noget. Hvad jeg har lært indtil videre efter 45 år Min oplevelse er, at livet på nogle måder bliver bedre og dybere, og at jeg har mere øje for, hvad der er vigtigt, og hvad der er mindre vigtigt. Omvendt er der også mere sorg, store udfordringer og en følelse af, at jeg stadig er i tvivl om mange ting. Der er genstridige mønstre, jeg stadig kæmper med, og der er mange ting, jeg ikke føler, jeg har styr på. Jeg troede nok, jeg ville have styr på mere som 45-årig, men der er mange brikker, der ikke er faldet på plads, og måske er det en del af livet - at de svar, vi troede, vi ville finde, i virkeligheden ikke findes. Omvendt har jeg lært meget, og det er nogle af de ting, jeg deler på podcasten i dag. Lyt med her, hvor jeg deler om 25 ting, jeg har lært efter 45 år. Jeg kommer bl.a. ind på at det er en misforståelse at tro, at et nemt liv er et godt liv hvad, jeg har lært, gør en ekstremt stor forskel for min krop at penge kan give glæde, tryghed og frihed en essentiel psykologisk evne at venskaber er undervurderede, og at psykologien på nogle måder er helt galt afmarcheret og andre ting... 1: Nogle udfordringer og sorger er livslange, og det er ok Vi overvinder ikke altid ting - vi lever med dem. Ikke alle problemer eller sorger kan løses eller fjernes. Det er naturligt. Det problemfri liv er en illusion, og det sorgfri liv er måske ikke værd at leve i længden. Livet kan være svært og alligevel godt. Du kan være ok, selvom du ikke er ok. 2: Det er ikke mængden af udfordringer men din indstilling til dem, der afgør din livskvalitet Det kan lyde overfladisk, men vores indstilling til de svære ting, der rammer os, gør hele forskellen i det lange løb. Det er menneskeligt at havne i uhensigtsmæssige mønstre og selvmedlidenhed, men på et tidspunkt må vi beslutte os for, at vi vil og kan komme videre på en god måde. 3: Forandring kræver, at jeg kan se på mig selv med ærlige og milde øjne Mange af os føler skyld og skam over vores fejl og mangler. Det er kun muligt at se ærligt på os selv og dermed forandre noget, hvis vi ser på os selv med milde øjne. Vi kan ikke bruge undskyldninger til noget, men vi kan heller ikke forandre os, hvis vi fordømmer og udskammer os selv. Det ærlige men kærlige blik på os selv forløser og forandrer. 4: Det vigtigste for mig er, at mine børn føler sig elsket og accepteret som den, de er Mine forventninger om, hvem jeg tror, mine børn er eller skal være, kan stå i vejen for min umiddelbare kærlighed og mit nærvær. Det samme kan min frygt for, at de ikke lever op til samfundets krav. Jeg kan ikke beskytte mine børn mod smerte eller problemer. Men jeg kan huske, at min vigtigste opgave som mor er at elske og acceptere dem, som de er. 5: Daglig yoga gør en kæmpe forskel for kroppen, når man er 45 I de perioder, jeg ikke får lavet yoga, kan jeg mærke skavanker og smerter komme krybende. Behovet for at holde kroppen fleksibel og stærk stiger med alderen. Det handler ikke om at leve op til et kropsideal men om at bevare mobilitet og give kroppen den opmærksomhed, den fortjener. 6: De små ting i livet er de store ting Vi har ofte fokus på store mål, ekstraordinære oplevelser og dyre ting. De store ting i livet er dog de helt enkle. At leve i dybden handler om nærvær, og i nærværet bliver det tydeligt, at det er de små ting, der er de store: morgendug i græsset, en solstråle, børns leg, min mors mad, en snak med en nabo. 7: Man kan have succes uden at arbejde meget

Barnmorskan Anette Lycke har länge arbetat med att upplysa och ge rådgivning om klimakteriet. Genom en forskningsstudie har hon visat att det kvinnor främst efterfrågar är mer information och att man skulle velat ha haft mer kunskap om klimakteriet tidigare. Man känner sig oförberedd och utöver klassiska klimakteriebesvär så är det många som tror att de är sjuka när de upplever andra symptom. Det upplevs otydligt var och hur man ska söka vård och alltför ofta blir det en serie vårdbesök där man träffar på bristande kunskap och intresse. Konsekvenserna kan bli väldigt stora för individen men även i ett större perspektiv. Det behövs positiva attityder, större kunskap om modern hormonbehandling och andra möjliga vårdinsatser så vården kan fånga upp kvinnor på ett bättre sätt. Behovet av att tala om klimakteriet är stort och här kan barnmorskor vara en värdefull resurs både med grupputbildning och individuella samtal där man minskar oro och ger kvinnor större chans att se att klimakteriet kan föra med sig något positivt. I avsnittet möter Åsa Melin barnmorskan Anette Lycke som är verksam i Skåne och på Womni.se som är en digital klimakteriemottagning. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.