Podcasts about strindbergs fr

Tusentals böcker beläggs med triggervarningar på universitet för att inte "kränka" studenterna. Strindbergs "Fröken Julie" dras helt sonika in som kurslitteratur eftersom man diskuterar självmord i den, vilket kan vara emotionellt stötande för vissa.Är triggervarningar en bra idé, eller finns det problem med förfarandet? Och vad kommer triggervarningar och "skyddandet av känslor" få för konsekvenser för studenterna?Vill du höra hela avsnittet? Besök https://www.svegot.se/2022/08/11/stockholmare-smartare-an-lantisar/

Författaren Eva Ström har låtit Strindbergs Fröken Julie få nytt liv i romanen "Rakkniven" och så är brittiska Marina Benjamin på Sverigebesök med klimakterieboken "Mellantid". När den brittiska författaren och journalisten Marina Benjamin närmade sig femtio kombinerade hon dödsångesten med en hysterektomi. Hon opererade alltså bort livmodern som bara krånglat på sistone. Så utöver åldersnojan kastades hon in i klimakteriet över en natt, och hade därmed slagit ut både kropp och själ. Lidandet resulterade i boken "Mellantid" som är hennes berättelse om denna svåra tid. För att hantera situationen tog hon hjälp av aktuell forskning och letade också efter kvinnliga föregångare i litteraturen. Men det var ont om exempel och den allmänna kunskapsnivån var låg. Ett proffs på att åldras var i alla fall den franska författaren Colette, som mest såg möjligheter i denna livsfas, som att starta tillverkning av sexiga underkläder. Inte heller författaren Eva Ström tycker att livet förvandlats till det sämre, tvärtom. Enligt henne frigjordes väldigt mycket kraft åren efter femtio, som legat bunden i de cykliska berg- och dalbanorna.  Hon har tagit sig friheten att skriva en fortsättning på August Strindbergs världsberömda pjäs "Fröken Julie" från 1888. Eva Ströms bok heter "Rakkniven" och i den lever fina fröken Julie vidare efter natten med betjänten Jean. Hon tillfrisknar från sitt självmordsförsök på ett mentalsjukhus i Danmark och fortsätter sedan sitt kroppsliga liv. Programledare: Marie Lundström Producenter: Fredrik Wadström och Nina Asarnoj

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan Levande Musikarv. Som t ex franska tonsättaren Mel Bonis som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren Britta Byström och ett tangoverk av tonsättaren Corinne von Dardel, samt ett verk av den isländska tonsättaren Bara Gisladottir.Med Trio Phantasm har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning Att öva på våldtäkt. Den använder texter ur Strindbergs Fröken Julie och ur den självbiografi som Natascha Kampus skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man.Orkesterdirigent-eleven Hanna Ohlson Nordh valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse....Medverkar gör även tonsättarna Lo Kristenson och Kajsa Lindgren som var med och startade Konstmusiksystrar, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering. Musiklista: Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Tordyvelns DansKarin Wiberg,Trio Phantasm Karin Wiberg, Violin M Fl Serenade Suite en trioMel Bonis,Trio Dring Karin Wiberg, Violin M Fl SICILIENNE FORVIOLIN & PIANO ESS-DURMaria Theresia Von Paradis, Samuel DusjkinJacqueline Du Pre / Gerald MooreEMI 00542, 7243 5 55529 21 Korpen FlygerTrio Phantasm,Trio Phantasm Karin Wiberg , Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Jorum orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanDavid Björkman, Dirigent M Fl Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin CoalesceKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren As Long As I Stayed OccupiedKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Med ett lätt föraktKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Klangkropp MotståndLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Anna Gustavsson, Nyckelharpa

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan Levande Musikarv. Som t ex franska tonsättaren Mel Bonis som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren Britta Byström och ett tangoverk av tonsättaren Corinne von Dardel, samt ett verk av den isländska tonsättaren Bara Gisladottir.Med Trio Phantasm har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning Att öva på våldtäkt. Den använder texter ur Strindbergs Fröken Julie och ur den självbiografi som Natascha Kampus skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man. Orkesterdirigent-eleven Hanna Ohlson Nordh valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse.... Medverkar gör även tonsättarna Lo Kristenson och Kajsa Lindgren som var med och startade Konstmusiksystrar, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering.Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Programmet sänds måndag 6 augusti kl 10.03 och tisdag 7 augusti kl 19.03 Skådespelerskan Malin Berg har tillhört Länsteatern i Örebro i hela 25 år. Hon får nästan alltid översvallande recensioner - nu senast för titelrollen i Strindbergs "Fröken Julie". Berömmet kommer även i riksmedierna, men att slå igenom i riket gör sällan skådespelarna i landsorten. Förra året spelade hon i en pjäs om att växa upp i ett alkoholiserat hem. En erfarenhet hon själv har haft. - Jag är en överlevare, säger hon i samtalet med Martin Dyfverman. Hon väljer varje dag livet.

Snittet: Sydafrika - Sverige. Ett evigt pågående kulturutbyte? Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har vidgats till frågan om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Hon jobbade i Sydafrika i början av 2000-talet och hon berättar om på vilket sätt det förändrat henne som människa och konstnär. Programledare: Cecilia Blomberg                                                                                                                                                    Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Handlingen här är förlagd till Afrika i mitten av 30-talet under kolonialismens sista skälvande dagar, där Jean och Kristin gestaltas av två sydafrikanska sångare. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har bytts ut mot en fråga om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Ett flygplan på väg från Kapstaden till Sverige tvingas nödlanda på en öde militärflygplats och under den långa väntan börjar passagerarna dela sina livshistorier. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Nu är hon mest engagerad i frågor och konstprojekt i samarbete med Palestina. Men för nio år sedan jobbade Cecilia Parsberg också i Sydafrika. Vad betyder de sydafrikanska erfarenheterna för henne idag? Och vilka kunskaper fick hon med sig efter att  projekten lagts till meritlistan? Programledare: Cecilia Blomberg