POPULARITY
Visste du att det är skillnad på män och kvinnors sexualitet?I det här avsnittet så pratar jag om de fysiologiska orsakerna till varför vi behöver olika i sängen..För att vi ÄR olika.Den här informationen är så värdefull för dig som vill förstå din sexualitet och samspelet mellan din partner.Anmäl dig på föreläsningen "kvinnans väg till orgasm" som sker den 13 februari kl 19.00https://www.pleasurehabits.se/offers/mGcAVc6D Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kunde flickor leka tre på vikingatiden? Maria Andersson Vogel funderar över paradoxen med kvinnor som både relationsproffs och kalla utfrysare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är något med kvinnors vänskap som förbryllar mig. Å ena sidan anses flickor och kvinnor vara bättre på relationer än pojkar och män. Att ta ansvar för, bygga och vårda relationer är intimt förknippat med hur vi föreställer oss kvinnlighet. Alla har väl hört berättelsen om den frånskilde mannen som finner sig utan vänner eftersom hustrun tagit ansvaret för att upprätthålla relationerna. Å andra sidan finns ett myller av berättelser om vänskapsrelationer flickor och kvinnor emellan fyllda av raka motsatsen till denna relationella kompetens. Att ”flickor inte kan leka tre” är kanske den allra mest spridda, men här finns också historier om deras inbördes relationer som fullkomligt genomsyrade av skitsnack, utfrysning och knivar i ryggen. Hur går det här ihop?Om vi går riktigt långt tillbaka i historien kan vi konstatera att vänskapsrelationer var något som endast män ansågs begåvade nog att syssla med. Eller åtminstone är det så det har beskrivits, den mesta dokumentationen från mänsklighetens tidiga historia har ju som bekant författats av män, för män. I det antika Grekland sägs det att vänskap betraktades som den noblaste formen av mänsklig kontakt. Det var en specifikt manlig verksamhet som inte bara gav glädje till individen utan som också var central för såväl civila som militära gemenskaper. Eftersom kvinnor ansågs konstitutionellt svagare än män var de inte skapta för den vänskap som byggde samhällen. Med andra ord, huruvida kvinnor hade vänner eller ej, eller hur bra de var på att vårda sådana relationer, var ointressant.Men om vi går längre fram i historien, till den tidsperiod som dagens populärkultur ofta porträtterar som fylld av starka och handlingskraftiga kvinnor. Vikingatiden. Hur såg det då ut med kvinnors vänskap? Den frågan har även historikern Agneta Ney ställt i boken ”Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna”. Majoriteten av de isländska sagorna är författade av män, och Ney konstaterar att även här är den manliga vänskapen central för samhällsbygget. Kvinnors inbördes relationer ägnas inte någon större uppmärksamhet i sagorna. Men den är inte helt frånvarande, och när den beskrivs tycks den ofta utspela sig i specifika rum.Kopplingen mellan kvinnlighet och rum är inte förbehållet vikingatiden. I såväl feministisk teori som i populärkultur är ”flickrummet” både en metafor och en scen för flickors identitetsskapande. Flickrummets avskildhet från vuxenvärldens tämligen konstanta övervakning av sina döttrar, möjliggör ett visst utrymme för frihet. Den är besläktad med det egna rum Virginia Wolf menade att kvinnor behövde för att kunna skapa, men det är en förrädisk sådan. Där pojkarna tar gatan i besittning får flickorna hålla till godo med en frihet kringskuren av hemmets lyckta dörrar.Nog säger det något om historiskt kontinuerliga förståelser av kvinnors inbördes relationer att de få spår av kvinnors vänskap som finns i de isländska sagorna utspelar sig i vävstugan. Ett rum som primärt kvinnorna beträdde. Såväl då som nu tycks med andra ord feminint kodade rumsligheter, vare sig det är flickrummet eller vävstugan, vara centralt för kvinnors vänskapsband. Här kan paralleller dras till kvinnorörelsen under 1960–70-talet som proklamerade att det privata är politiskt, men som också betonade vikten av separatistiska rum. Där kvinnor kunde utbyta erfarenheter, lära av varandra och gå samman i politisk aktion. Det var i dessa rum som kvinnors privata relationer blev politiska, och det på ett nytt sätt jämfört med hur de manliga formella vänskaperna tidigare genom historien ansetts samhällsbyggande.Men så var det det där med knivar i ryggen, utfrysning och skitsnack. Om det förekom under antiken eller vikingatiden lär vi aldrig få veta, eftersom ingen brydde sig tillräckligt om kvinnors relationer för att nedteckna sådana detaljer. Men samtidens berättelser om dysfunktionella flickgemenskaper är många och jag ryggar så instinktivt emot bilden av de intriganta flickorna. Den andas kvinnoförakt. Skolad som jag är i socialkonstruktivism och dekonstruktion vänder jag mig istället till de som kritiskt granskat dessa bilder. Kulturvetarna som säger att det är misogyna föreställningar menade att underminera potentiellt subversiva relationer. Ett sätt att bemöta den politiska kraft som uppstår när kvinnor går samman i gemensamma rum.Och visst är det en begriplig, och på flera vis adekvat kritik, men jag kan inte hjälpa att den känns som en polyesterkappa i minusgrader. Snygg, men utan funktion. För det enda den får mig att tänka på är att nästan alla föräldrar med döttrar tycks ha en berättelse om det här. Jag har själv en dotter och en berättelse om en dysfunktionell grupp flickor i en lågstadieklass. Att dekonstruera samhälleliga föreställningar hjälpte oss föga i att hantera dessa konflikter.Och samtidigt. Om vi inte tror att kvinnor av naturen, rent biologiskt och evolutionärt, är elakare än män (och varför skulle vi tro det) så måste det väl handla om socialisation? Inom psykologin kallar man det social, ibland relationell, aggression. Icke-verbala aggressivitetsuttryck som miner, blickar och gester menade att exkludera och frysa ut, men också att snacka skit bakom ryggen och på olika sätt använda manipulation. Enligt den amerikanska psykologiforskaren Marion Underwood är ett skäl till att flickor oftare använder sådana uttryck just en fråga om socialisering. Om du som kvinna fått lära dig från tidig ålder att det är viktigt att vara snäll, tillmötesgående och att undvika konflikter – blir dessa undflyende uttryck kanske de enda tillgängliga.Såväl flickrummet som vävstugan är platser där kvinnor delar förtroenden. Här byggs relationer i hög grad på intimitet. Det sägs ibland att medan män utöver sin vänskap axel mot axel, genom gemensamma aktiviteter, utövas kvinnors relationer ansikte mot ansikte. Det är en intimitet som är en central byggsten i kvinnors relationella kompetens, men det är också något som kan bli potent ammunition i en konflikt. Det som gör att kvinnor betraktas som relationellt kompetenta, intimiteten och förtroendena, blir med andra ord också det som underblåser föreställningen om att tjejer inte kan leka tre.Ibland hävdas det att vi borde uppfostra flickor mer som pojkar. Vi säger att det handlar om att lära dem att stå upp för sig själva och inte ta någon skit, men vad som lurar där bakom är inte sällan en förståelse av pojkars direkta aggression som något finare. Nog vore en bättre väg att istället söka efter mittpunkten, ett torg mellan vävstugan och slagfältet. Där konflikter löses med tydlighet och respekt, inte med knutna nävar men inte eller med kalla blickar.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete KällorNey, Agneta (2024). Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna. Nordic Academic Press.Underwood, Marion K. (2004). Glares of Contempt, Eye Rolls of Disgust and Turning Away to Exclude: Non-verbal Forms of Social Aggression among Girls, Feminism & Psychology, 14(3), 371-375.
Vill du ge en donation till kanalen? Swisha 123-692 05 24 Stort tack! Avsnittet finns även som videopodd: https://www.youtube.com/watch?v=OdKLoFLiUV0&t=2303s&ab_channel=InblickmedNick 0:00: Introduktion 2:24 Vänsterextremister i etablissemanget 7:22 Lätthögerns intetsägande tweets 11:52 Sågning av Moderaterna 21:22 Försvarsmaktens woke-rekrytering 24:58 Spridningen av min teori om Zuckerberg och lite BJJ-snack 31:55 Kvinnors medvetenhet om sin omgivning 34:31 Nooshi Dadgostars pinsamma haveri i riksdagskammaren 36:30 Jag spårar ur lite kring brottsoffers anhöriga ---
Hej vänner. I detta avsnitt så har jag ett samtal med 3 kvinnor som gick 16 weeks under hösten 2024.Vi pratar om kursen, hur det har påverkat dom, och hur de ser nu framöver på sin sexualitet och njutning.TACK Elisabeth, Sofie och Magdalena för ert mod ❤️16 weeks börjar den 26 januari och du kan in och läsa mer här: https://www.pleasurehabits.se/16-weeks-of-love All kärlek Hanna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans avsnitt av Fråga Freud tar vi med er på en oförglömlig kväll från vår livepoddning på Pistill, där vi tillsammans med fantastiska Tina Hagelin utforskade kvinnors lust, bristande sexuell lust och de normer som fortfarande håller oss tillbaka. Vi pratade om skam, skuld och de otillräcklighetskänslor som så många kvinnor bär på, och hur vi kan göra oss fria från de förväntningar som säger att vi ska balansera mellan att vara Madonna och hora. Kvinnors sexuella hälsa och välbefinnande är inget “hot” – det är en grundläggande del av vårt välmående. Stämningen var magisk, och det kändes som att alla i rummet delade samma längtan: att få vara oss själva, utan skam eller skuld, och att våga utforska våra behov och önskningar utan rädsla för att vara “för mycket”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I veckans avsnitt av Fråga Freud tar vi med er på en oförglömlig kväll från vår livepoddning på Pistill, där vi tillsammans med fantastiska Tina Hagelin utforskade kvinnors lust, bristande sexuell lust och de normer som fortfarande håller oss tillbaka. Vi pratade om skam, skuld och de otillräcklighetskänslor som så många kvinnor bär på, och hur vi kan göra oss fria från de förväntningar som säger att vi ska balansera mellan att vara Madonna och hora. Kvinnors sexuella hälsa och välbefinnande är inget “hot” – det är en grundläggande del av vårt välmående. Stämningen var magisk, och det kändes som att alla i rummet delade samma längtan: att få vara oss själva, utan skam eller skuld, och att våga utforska våra behov och önskningar utan rädsla för att vara “för mycket”. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Cykeln gjorde världen större och gav en ny frihet både på landsbygden och i staden under 1900-talet. I Svenskfinland blev cykeln, särskilt för kvinnor, en symbol för modernitet och utforskning. Den öppnade dörrar till både geografiska och personliga upptäcktsfärder.I bondesamhället var världen liten. Kommunikation och resor gick långsamt och sträckte sig sällan längre än till grannbyarna. Moderniseringen under 1900-talet öppnade upp både nationen och världen. Cykelresor i svenskbygder och båtresor till Sverige blev också en kulturell process där nya rum erövrades.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Blanka Henriksson, docent i folkloristik och äldre universitetslektor i kulturanalys vid Åbo Akademi, samt Fredrik Nilsson, professor i nordisk etnologi vid Åbo Akademi. Båda har varit redaktörer för bokserien Vardagens föränderliga rum i tre delar. Dagens avsnitt fokuserar på Naturen och platserna – Vardagens föränderliga rum under 1900-talet, vol. 1.Under 1900-talet svepte modernitetens vindar genom det finländska landskapet. Urbanisering, industrialisering och nya kommunikationsmedel ersatte det gamla bondesamhällets statiska rytm med en dynamisk och mobil tillvaro. Byns begränsade livsval ersattes av fler möjligheter. Men ökad frihet ledde till frågor om identitet och kulturell kontinuitet, särskilt för den svenskspråkiga minoriteten i Finland.Att cykla är inte bara en fysisk aktivitet utan också en kulturell process där vi kategoriserar och skapar ordning. I Finland erbjöd cykeln möjligheten att överbrygga långa avstånd och upptäcka nya områden, ofta med en känsla av äventyr. En resa kunde leda genom välbekanta landskap men också in i nya kulturella rum, som i berättelser om rökbastur och möten med det finska folket.Under 1930- och 1950-talen var cykelfärder populära i Svenskfinland, särskilt bland unga kvinnor. Med långa resor utmanade de både sina egna gränser och samhällets förväntningar. En dagbok från 1933 berättar om en cykelfärd från Kaskö till Nykarleby, där naturens skönhet och historiska platser vävdes samman. Monument vid Oravais och minnesmärken i Österbotten gav resan en symbolisk tyngd, medan praktiska utmaningar som dåliga vägar och oväder satte deltagarnas uthållighet på prov.Cykeln förknippades med frihet men också med oro. Kvinnors ökade mobilitet ifrågasattes och debatterades. Kunde cykling leda till omoral eller frigörelse från traditionella könsroller? Cykeln förändrade inte bara individers liv utan också landsbygdens och stadens dynamik. Gårdfarihandlare och cykelbud utnyttjade cykelns praktiska fördelar för att nå fler kunder snabbare. Samtidigt utmanade cykeln etablerade normer, även för kyrkans män. Präster i Finland cyklade ofta men undvek att göra det i prästkläder, eftersom cykeln förknippades med kommersialism och modernitet – värderingar som kunde stå i konflikt med kyrkans ideal.Lyssna också på Det glada 1920-talet speglar vår tid.Bild: Mirjam Männikkö och en okänd ung kvinna i korsningen av Tavastehusvägen och Nurmijärvivägen i Koskenmäki, Tusby, Sommaren 1934. Kervo museitjänster (Kerava museitjänster) Sinkka, foto: Katri Sampola.Musik: Missä yösi vietitkään medArvi Tikkala (1939) Kompositör: Robert Wilhelm Von Essen Textförfattare: Eine Laine. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kvinnors och mäns symtom vid hjärtinfarkt kan åtminstone delvis vara olika. Men kan man verkligen säga att kvinnors symtom är mer diffusa, och därför svårare att diagnostisera? Eller beror det snarare på att man utgår från mannen som mall? Vi vet också att männen står för 70 procent av dödsfallen i suicid. Varför fångas de inte upp innan det är för sent? Kan det vara så att deras signaler tolkas annorlunda på grund av stereotypa föreställningar om kön och hur en man ska vara?
Vi närskådar Olof Palmes sista kulturupplevelse och sista timmar i livet, om hur Trump klär sig för att förmildra sin päronformade kropp och hur utnämnandet världens sexigaste man återigen blir en besvikelse, men Moa avslöjar sin... Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Anderson och Moa Wallin om kulturveckan som gått.
Denna vecka gästas vi återigen av David Waskuri som är en legitimerad psykolog och specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi. Han är även legitimerad psykoterapeut, socionom och är författare. David medverkar också ofta i media, där han delar sin expertis inom sitt område. Han var t.ex. den psykolog som diagnostiserade Pernilla Wahlgren och Bianca Ingrosso i Wahlgrens Värld.Amalia och David pratar om kvinnors ADHD, om hur den skiljer sig från män och om varför det är svårare för kvinnor att få rätt hjälp. De pratar också om hur en utredning kan gå till och vägen till diagnostisering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Denna vecka gästas vi av David Waskuri som är en legitimerad psykolog och specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi. Han är även legitimerad psykoterapeut, socionom och är författare. David medverkar också ofta i media, där han delar sin expertis inom sitt område. Han var t.ex. den psykolog som diagnostiserade Pernilla Wahlgren och Bianca Ingrosso i Wahlgrens Värld. Amalia och David pratar om kvinnors ADHD, om hur den skiljer sig från män och om varför det är svårare för kvinnor att få rätt hjälp. De pratar också om hur en utredning kan gå till och vägen till diagnostisering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Då den unga Sofie Sager utsattes för ett våldtäktsförsök så anmälde hon. Det hörde inte till vanligheterna på 1800-talet att kvinnor gjorde, men Sofie stod på sig.Källor: Svenska öden och äventyr nr 1/2017Bildningsbyrån - tänka mot strömmen: Sofie Sager - 1800-talets metoo | UR Playforetagskallan.sehttps://www.temaarkiv.se/den-verkliga-utgangen-i-sagerska-malethttps://sv.wikipedia.org/wiki/Sofie_Sagerhttps://stockholmskallan.stockholm.se/teman/demokratisering/politiska-aktorer-case/sophie-sager-brot-tabu-om-sexuella-overgrepp/Kvinnors myndighet markerade självständighet - forskning.sehttps://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/demokratilinje/1884myndighetsaldern-for-kvinnor-sanks-fran-25-ar-till-21-ar-samma-som-for-man-och-kvinnor-far-ratt-att-sjalva-bestamma-over-sina-inkomster-och-egendomar./skbl.se - Sophie Lisette SagerMarie Hillblom: En unken, ojämställd kultur – skriver vi 1846 eller 2020? - Market1846 – WikipediaSTOCKHOLMS DAGBLAD 1848-08-24 | Svenska tidningar (kb.se)Myndighetsålder för kvinnor – DomboksforskningSTOCKHOLMS DAGBLAD 1848-09-06 | Svenska tidningar (kb.se)AFTONBLADET 1849-01-17 | Svenska tidningar (kb.se)AFTONBLADET 1849-05-31 | Svenska tidningar (kb.se)Exxamensarbete.PDF (lu.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Filosofen och författaren Alexander Bard är tillbaka i Lyckopodden för att dyka in i viktiga samhällsfrågor kring hur vi kan skapa ett lyckligare samhälle. Med sina erfarenheter från psykoanalys och filosofi belyser han bland annat hur utbrändhet bland kvinnor hänger ihop med samhällets maskulina normer, han lyfter också biofeminismens potential att förändra kvinnors livscykler och skapa en bättre balans i samhället, och slutligen varför kvinnor är på rätt väg i livet och varför män borde skärpa sig. Utöver det lyfter han också teknikens påverkan på välmåendet och hur AI kommer att påverka framtidens mänskliga interaktioner. En spännande dialog om teknologi, samhälle och kvinnors välmående som du inte vill missa.Läs mer & boka mig som föreläsare till ditt företag här: https://lyckoverkstan.se/lyckoforelasningar/ ♥Patreon: https://www.patreon.com/lyckopodden ♥ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och om du gillade det här avsnittet får du gärna ge oss en tuppe upp eller fem stjänor. ♫ Följ oss här: ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden♥ Hemsida: https://lyckopodden.se♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Förbättra relationen till pengar nu www.nadiawallin.com - boka mig som föreläsare på ditt företag eller för ditt nätverk @spenderacademy för dig som privat person eller egenföretagare
Att runt 70 % av kvinnorna (känslo)röstar rödgrönt vet alla vid det här laget, och vi är många som länge har gjort allt för att sänka 70 % till 7 %, eller mindre. Dag som natt har vi kommit laddade från topp till tå med brottsstatistik, oräkneliga människoöden, hiskeliga kostnader och faktumet att vi görs till åtlöje av samma människor som först utnyttjar, och sedan hatar oss. Vi har hela tiden trott att det logiska är att visa våldtäktsstatistiken, för ingen vill ju bli våldtagen, och då visa hur överrepresenterade grupper från länder vi har stor invandring från faktiskt är. Men det vi gör leder alltid bara till framgångar i snigeltakt... Det - VI, gör ja... Men Migrationsverket råkar ju faktiskt i havet av invandrade män släppa förbi några kvinnor också.... och detta verkar visa sig vara kvinnornas akilleshäl. Missa inte det här programmet!NÖDROP! Den ene lyssnaren tror att den andre lyssnaren har hjälpt, och den tredje tror att den fjärde har hjälpt, osv. Vilket vi ser konsekvenserna av nu. Nu när 1600 kr i donationer är ett absolut minimum för att driva vidare Verklighetschecken i september, så visade den senaste rapporten UNDER 500 kr. Vill ni inte ha kvar oss så behöver ni självfallet inte göra någonting, så försvinner vi vid månadsslutet. Men om ni vill det, så är det på fullaste allvar nu i augustis sista vecka eller aldrig:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaPå hugget är programmets gäster denna lördag den 24 augusti 2024 när detta serveras:* Kvinnlig konkurrens botar inhemska kvinnors invandringsvurm.* Konsekvenserna av MeToo-hetsen lärde ingen något, och nu är ännu en man död.* Man får skambelägga Sverigedemokrater, men inte föräldrar som inte höll koll, så barnen drunknade.* Genus-drägget får fel när allt fler feministiskt uppfostrade kvinnor dras till olikheterna, till manligheten.* Blixt från en klarblå himmel - Blev "gay från ingenstans."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan Widén VI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KONSTEN ATT VARNA FÖR ALLT ANNAT ÄN FARANhttps://www.spreaker.com/episode/konsten-att-varna-for-allt-annat-an-faran--61060505Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 31 augusti 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEKoldbrann - Ingen Skånselhttps://www.youtube.com/watch?v=ny-9cieLDmw&ab_channel=BlackMetalPromotionELISABETHMeat Loaf - I'd Do Anything For Love (But I Won't Do That)https://www.youtube.com/watch?v=9X_ViIPA-Gc&ab_channel=MeatLoafVEVOJOHANDr Househttps://www.imdb.com/title/tt0412142/
Mustafa Kemal Atatürk (1881-1938) var den drivande kraften bakom grundandet av den Turkiska republiken år 1923 ur resterna av det Osmanska riket. Han föddes under enkla förhållanden i Thessaloniki i nuvarande Grekland och fick tillnamnet Kemal, 'perfekt', i militärskolan. Hans militära karriär präglades av det Osmanska rikets sönderfall.Efter att ha lett det turkiska frihetskriget (199-23), mot ententen som ockuperade landet efter första världskriget, etablerade han sig som president i den moderna turkiska republiken. Europa var förebilden när han reformerade ett muslimskt kejsardöme till en sekulär modern nation.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Mänskliga rättigheter under attack – Turkiet och autokratin.Mustafa Kemal Atatürk är fortfarande en viktig gestalt i dagens Turkiet. Han föddes 1881 i Thessaloniki, då en blomstrande hamnstad i Osmanska riket. Han var son till en lägre tjänsteman Ali Rıza Efendi och Zübeyde Hanım som kom från en jordbruksfamilj väster om Salonika. Han blev tidigt faderlös och skulle senare studera vid en militärskola där han fick tillnamnet Kemal, den perfekta.Trots sin mors önskan att han skulle få en religiös utbildning tog Mustafa inträdesprov till militärskolan. Efter att ha avslutat sin utbildning vid Monastirs militärskola gick Mustafa Kemal in på Krigshögskolan i Istanbul i mars 1899.Hans militära karriär började med deltagande i italiensk-turkiska kriget 1911, där han frivilligt anmälde sig för att kämpa mot den italienska invasionen i det Osmanska Vilayetet Tripolitanien (nuvarande Libyen). Han deltog också i första och andra balkankrigen. Hans insatser under dessa konflikter stärkte hans rykte som en skicklig militär ledare.Under första världskriget, när Osmanska riket gick in i kriget på centralmakternas sida, fick Atatürk i uppdrag att organisera och leda den 19:e divisionen som var knuten till den femte armén under slaget vid Gallipoli. Han blev frontlinjebefälhavare efter att korrekt ha förutsett var de allierade skulle attackera och höll sin position tills de drog sig tillbaka.Mustafa Kemal Atatürk ledde det turkiska frihetskriget 1919-23 och blev sedan Turkiets första president. Atatürks reformprogram inkluderade statligt stöd till industriella och jordbruksmässiga initiativ för att främja ekonomisk självständighet. Han gjorde grundutbildningen gratis och obligatorisk, införde det latinska alfabetet, vilket ersatte det tidigare arabiska skriftsystemet, och reformerade nationens utbildningssystem för att inkludera sekulära ämnen. Kvinnors status förbättrades avsevärt; de fick rösträtt och rätt att inneha offentliga ämbeten.Lyssna också på Turkiets födelse och folkmordet på armenierna.Bild: Mustafa Kemal (Atatürk) vid skyttegravarna i Gallipoli under första världskriget. Wikipedia, public Domain.Musik: Den turkiska nationalsången "Istiklâl Marsi" av kompositören Osman Zeki ÜNGÖR i sin ursprungliga ton (i g-moll) för kör och symfoniorkester. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
På Kulturen i Lund pågår just nu utställningen "Women's Concentration Camp Experience", en polsk vandringsutställning som handlar om kvinnors upplevelser i tyska koncentrationsläger under andra världskriget. Utställningen innehåller framförallt konst -- teckningar, akvareller, stora och små målningar -- gjord av lägerfångar under och direkt efter kriget. En majoritet av teckningarna som visas på utställningen är gjord av den polska konstnären Jadwiga Simon-Pietkiewicz, som satt i koncentrationslägret Ravensbrück. Utställningen kopplas därför naturligt ihop med den permanenta utställningen på Kulturen om Ravensbrück, och om de personer som därifrån kom till Sverige efter kriget. Vandringsutställningen är utformad av professor Barbara Czarnecka från universitetet i Bialystok, Polen. Czarnecka har ett pågående samarbete med Barbara Törnquist-Plewa, professor i Europastudier i Lund, som i denna podd, inspelad på Kulturen, samtalar med Martin Degrell om utställningen, Ravensbrückarkivet och Jadwiga Simon-Pietkiewiczs öde. Mer om utställningen på Kulturens hemsida: https://www.kulturen.com/utstallningar/womens-concentration-camp-experience/ Mer om Ravensbrückarkivet: https://www.ub.lu.se/hitta/digitala-samlingar/witnessing-genocide En podd från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).
Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med Camilla Riesenfeld som är medlare och jobbar för Folke Bernadotteakademin, om medling under väpnade konflikter, om kvinnors makt i fredsprocesser, om hur hon jobbar för att stärka kvinnors röst i fredsprocesser, vad fred egentligen är och vad som krävs för att vi ska kunna leva sida vid sida med varandra, om civilsamhällets roll i krigsdrabbade länder, om hur afghanska regeringen och talibanerna inte ville ha medlare på plats samt om viktiga kommunikativa verktyg som används vid förhandlingsbordet.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Live-podd! Det här är ett avsnitt som spelades in i samband med Internationella kvinnodagen 8/3 på Tillväxtverkets event om Kvinnors företagande och ägande.Eva Ekedahl intervjuar från scenen - Julia Haglöf, VD och delägare på Sacci, nyligen utsedd till Sveriges främsta kvinnliga entreprenör av EOY.Följ med och lyssna på en otroligt driven och fantastisk person, en verklig stjärna på ledarskapshimlen - som vi får äran att vara den första podd som lyfter!Det här är en teaser till det längre avsnittet som sänds senare denna vecka, där vi får höra hela Julias berättelse. Tack för att du lyssnar och följer Karriärpodden, Women for Leaders och SigneProgramledare: Eva Ekedahl, Kontakt eva@womenforleaders.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Varför är flörtblindhet en så utbredd åkomma, och om man lider av den, räcker det med att lära sig hantverket flört, eller behöver man också ta reda på varför det finns ett motstånd mot sårbarheten i att våga gissa om någons leende är flört eller bara vänlighet? Dagens gäst Rikard beskriver sig som helt blind för alla sorters flört som kvinnor utsätter honom för, och vill ha hjälp att går in på två spår - dels lite om hur man flörtar, för det är såklart ett hantverk man kan lära sig, men framför allt varför flörtblindheten uppstår från början, så man kan märka och parera när de faktorerna blir triggade. Så här blev vårt samtal.Onlinekursen "Flört, pirr och sexig vibe - konsten att få det att hetta till"Läs mer om mig på www.sexinspiration.sePrivat coaching för singlar, par och flersammaOnlinekurser i alla möjliga sorters sexInstagram: SexinspirationFörbeställ min bok Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ellinor har skissat på en plan för Inga Beiga Morsor bakom Melinas rygg, kan det vara något storslaget på gång? Familjen Criborn genomgår en kris och Melina blir pirrig av att se att Jacob tar lead. Tjejerna hoppar även in i icks-världen och frågan är om de tycker brudar är helt jävla orimliga eller om det går att relatera till trenden?Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Idag, den 11 februari, är det på dagen 45 år sedan den iranska revolutionen och ayatolla Khomeinis grundande av en islamisk stat. I två fristående avsnitt belyser vi därför revolutionen. Föregående del tog upp den historiska bakgrunden. Dagens avsnitt handlar om den grupp som blev revolutionens stora förlorare: Irans kvinnor. Gäst är Sara Recabarren, journalist och tidigare mångårig medarbetare på TV4, och nu aktuell med den mycket intressanta boken ”Irans döttrar”. Sara är född i Iran och som 8-åring flydde hon tillsammans med sin familj till Sverige. Vi samtalar om hur revolutionen förändrade levnadsförhållandena för Irans kvinnor, om slöjtvång, ständiga trakasserier och förlorade mänskliga rättigheter. Vi samtalar också om det som hände i september 2022, när en ung kvinna misshandlades till döds av regimen på grund av sin klädsel och om den sociala revolution som följde.Sara Recabarrens bok "Irans döttrar": https://www.adlibris.com/se/bok/irans-dottrar-en-personlig-berattelse-om-kampen-for-frihet-i-iran-9789137508405 Boka biljetter till "Hur man botar en fanatiker", Bildningskomplexet live 7 mars kl. 18: https://jfst.se/om-oss/kalender/2024/mars/bildningskomplexet-live-hur-man-botar-en-fanatiker-med-natalie-lantz-7-mars/ Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Tillit och mod. En plats att reflektera över djupet och vidderna inom oss. En plats för nya tankar, nya perspektiv, nya vägar och ett helt nytt liv. Producent: Alva Arnetz Casserberg Annas instagram: https://www.instagram.com/annaarnetz.se/ Facebookgruppen Tillit & mod: https://www.facebook.com/groups/tillitochmod Annas websida: https://www.annaarnetz.se/
I årets julavsnitt tar vi oss an Ingmar Bergmans “Fanny och Alexander” från 1982 med dess färgstarka foto, stora karaktärsgalleri och mustiga scenografi. Övrig Bergmankoll behandlar filmerna “Kvinnors väntan” (1952), “Nära livet” (1958) samt “Höstsonaten” (1978) i vilken legenden Ingrid Bergman spelar en av huvudrollerna- något vi lägger extra fokus på. Dessutom blir det lite prat om vilka andra filmer vi ska se i jul samt ett sidospår om 80-talsbarnprogrammet Solstollarna. Vi som gör podden heter Karsten Karlsson och Henrik Harej. PROGRAMPUNKTER: 00:01:38 Kvinnors väntan 00:04:15 Nära livet 00:12:54 Höstsonaten 00:31:50 Fanny och Alexander Kontakta oss gärna på: movieboxpod@gmail.com
En av dem som kommer att ta emot ett pris under Nobelprisutdelningen nästa helg är Claudia Goldin. Vad har ekonomiprofessorns forskning betytt för vår förståelse för kvinnors arbetsliv och går det att överföra hennes resultat på en svensk kontext? Gäst: Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Programledare: Jon Andersson
Vi pratar om varför vi tror att det finns så många kvinnor som älskar true crime och hur dem kan vara så besatta av det. vi pratar även mycket om film och deckare, vilken typ av film vi i RMM skulle göra och mycket mer! Längre och reklamfria avsnitt av podden hittar ni på Patreon, där vi pratar om att kanska börja råna banker istället: https://www.patreon.com/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kvinnors bidrag till samhällsutvecklingen är ett område som behöver stärkas och Stockholms kvinnohistoriska arbetar med att göra kvinnohistoria till allmänbildning. Anna Tascha Larsson är museichef och trycker på vikten av att synliggöra kvinnors bidrag för att ge en bredare kontext till vår historia, inte minst för att förstå vår samtid. Anna berättar om hur museet arbetar med att visa kvinnohistoria i vardagen och ger dig tips på hur du kan bidra till att stärka historiebeskrivningen med fler berättelser om kvinnors liv. Lästips hittar du på avsnittets webbsida
Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Under paraplynamnet Kollektivet visar konsthallen Havremagasinet sju olika utställningar som berättar om solidaritet, kraften i samverkan och gemenskap.Två av konstnärerna väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och deras hantverk. Elina Juopperi vill bevara och inte förstöra och väljer att stapla vävda ranor till en kub som ska verka lika tung som Tony Smiths ikoniska stålkub från 1962.Kristina Müntzing söker i 1920-talsfotografen Ida Ekelunds glömda och gömda fotoskatt. Hon visualiserar minnet av det förflutna genom att skära sönder stora fotocollage där andra material vävs in.Reporter Helene Almhelene.alm@sr.se
Valet i Turkiet på söndag beskrivs som ett ödesval för demokratin. Åsa Furuhagen har besökt Istanbul och tagit tempen på yttrandefriheten och kvinnors rättigheter i landet. Hör Gökçe Gökçen, vice ordförande för det stora oppositionspartiet CHP som vill återaktivera den så kallade Istanbulkonventionen, vars syfta är att skydda alla kvinnor mot våld, en konvention som Erdoğan valde att lämna. Hör Şükran Kaya från det islamistiska partiet Hüda Par, som president Erdoğan samarbetar med, om varför hon inte vill ha Istanbulkonventionen och hur hon ser på mäns våld mot kvinnor. Rumeysa Camderele är muslimsk feminist och berättar om den mobilisering som hon just nu ser inom kvinnorörelsen i Turkiet.Asli Yolcu, projektledare på Hrant Dink Foundation, vill slå vakt om yttrandefriheten i Turkiet och berättar om hur de arbetar med att övervaka hatretorik i turkisk media.Bitte Hammargren som länge bevakat Turkiet är gäst i studion. Hon kom nyligen ut med boken Turkiet 100 år - Drama utan slut, som hon gjort tillsammans med fotografen Stefan Bladh.Programledare: Åsa Furuhagen
Lyssnare: ”Vi har inte haft sex på flera år, pinsamt att plötsligt ta initiativ!” & 7 vanliga kommunikationsfel & Marit är en grävling Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fascinationen för DN-krönikören Hanna Hellquist visar hur samtiden älskar att känsloknarka kvinnor som skriver självutlämnande om sina liv. Folk tror att de fått komma under huden på en på ett sätt de inte skulle tro med en man, skriver Anna Axfors. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Podden är här igen! Magnus är tillbaka från sin Sverigeresa helt jetlagged medan Peppe har rattat familjelivet ensam i LA under tiden. Den här veckan diskuterar vi Madonna, skönhet, feminism, privilegier samt esthetic labor och vi håller inte med varandra ok. Och vad är grejen med ballonger i luften? Kina, hello? Och vilken yrkesgrupp har hög suicidrisk? Vi pratar också om aktier, klimakteriet och TikTok. Häng med gänget, nu åker vi! Introlåt: Rihanna, Jay-Z - Umbrella Och du, skulle du bli triggad av ett av ämnena i podden; hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt
Hedersrelaterat våld och förtryck. Att en familjs anseende är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I över 20 år har samhället talat om krafttag, om att synliggöra. 21 januari 2002 mördas Fadime Shaindal med flera skott av sin egen pappa. Vad har hänt sen dess? Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är delar av hederskontexten. Företeelser som blir livslånga trauman. Orkar vi se flickorna som behöver oss? Och vem står på deras sida? I den här sjätte och sista delen av poddserien träffar vi journalisten och författaren Per Brinkemo. Per har studerat vad som händer när traditionella klanstrukturer krockar med samhällen av västerländsk modell. Hur hänger klanstruktur ihop med hedersvåld och hur kan vi förstå hedersnormer och dess uppkomst? Är du själv utsatt kan du vända dig till GAPF, Kvinnors rätt, TRIS eller Polisen. Du kan också läsa mer på hedersfortryck.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hedersrelaterat våld och förtryck. Att en familjs anseende är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I över 20 år har samhället talat om krafttag, om att synliggöra. 21 januari 2002 mördas Fadime Shaindal med flera skott av sin egen pappa. Vad har hänt sen dess? Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är delar av hederskontexten. Företeelser som blir livslånga trauman. Orkar vi se flickorna som behöver oss? Och vem står på deras sida? I den här fjärde delen av poddserien träffar vi Camilla Starck. Camilla är överläkare i psykiatri och under 2019 djupintervjuade hon tillsammans med psykoterapeuten Jon Söderberg hedersdömda förövare.Vilka är dom? Vem skadar och dödar i hederns namn? Går det att förändra djupa värderingar och isåfall, hur?Är du själv utsatt kan du vända dig till GAPF, Kvinnors rätt, TRIS eller Polisen. Du kan också läsa mer på hedersfortryck.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hedersrelaterat våld och förtryck. Att en familjs anseende är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I över 20 år har samhället talat om krafttag, om att synliggöra. 21 januari 2002 mördas Fadime Shaindal med flera skott av sin egen pappa. Vad har hänt sen dess? Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är delar av hederskontexten. Företeelser som blir livslånga trauman. Orkar vi se flickorna som behöver oss? Och vem står på deras sida? I den här fjärde delen av poddserien Maria Rashidi. Den svensk-iranska kvinnorättsaktivisten som kommit att ägna sitt liv åt kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. En kväll 1997 utsattes hon för en syraattack beodrad av sin ex-make efter att hon lämnat honom. Men Maria vill inte betraktas som ett offer. Efter att själv mött hedersförtrycket öga mot öga är hon en av vår tids viktigaste röster. Är du själv utsatt kan du vända dig till GAPF, Kvinnors rätt, TRIS eller Polisen. Du kan också läsa mer på hedersfortryck.se Dela gärna avsnittet i sociala medier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seOm du stirrar in i avgrunden länge nog, så kommer avgrunden att stirra in i dig. Citatet är från Nietzsche. Den vanliga, och säkert mest rimliga, tolkningen är att man ska akta sig för att bli det man kämpar mot. Men orden kom till mig när jag läser Lisa Bjurwalds senaste bok – Slava Ukraini! Kvinnors motstånd under Ryss…
Ronie Berggren kommenterar talibanernas beslut att porta kvinnor från universiteten, det senaste i raden av begränsade rättigheter för Afghanistans kvinnor. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html
Efter att Doctor Diamantis tagit examen från naprapathögskolan 2012 så ville han fördjupa sig mer i holistisk hälsa. Han flyttade då till Shanghai i Kina och gick den femåriga utbildningen till läkare i kinesisk medicin. Nu tillbaka i Sverige har han fördjupat sina kunskaper ännu mer i funktionell och hjälpt tusentals människor genom personliga möten, föredrag och med sina böcker.I det här avsnittet så lägger vi allt fokus på kvinnors hälsa och pratar om många av de hormonella besvär som drabbar kvinnor. Vi pratar om ämnen som PMS, mensvärk, klimakteriet, effekter av p-piller, varför man kan må dåligt vid ägglossning och vad man själv kan göra för att uppnå hormonell harmoni. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Doctor Diamantis hemsida.Doctor Diamantis - Nyckeln till din hälsa: självläkning med kinesisk medicinDoctor Diamantis.- Hormonell harmoni: den holistiska vägen till kvinnors hälsa Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Efter att Doctor Diamantis tagit examen från naprapathögskolan 2012 så ville han fördjupa sig mer i holistisk hälsa. Han flyttade då till Shanghai i Kina och gick den femåriga utbildningen till läkare i kinesisk medicin. Nu tillbaka i Sverige har han fördjupat sina kunskaper ännu mer i funktionell och hjälpt tusentals människor genom personliga möten, föredrag och med sina böcker.I det här avsnittet så lägger vi allt fokus på kvinnors hälsa och pratar om många av de hormonella besvär som drabbar kvinnor. Vi pratar om ämnen som PMS, mensvärk, klimakteriet, effekter av p-piller, varför man kan må dåligt vid ägglossning och vad man själv kan göra för att uppnå hormonell harmoni. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Doctor Diamantis hemsida.Doctor Diamantis - Nyckeln till din hälsa: självläkning med kinesisk medicinDoctor Diamantis.- Hormonell harmoni: den holistiska vägen till kvinnors hälsa Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hedersrelaterat våld och förtryck. Att en familjs anseende är beroende av hur flickor och kvinnor i familjen beter sig. I över 20 år har samhället talat om krafttag, om att synliggöra. 21 januari 2002 mördas Fadime Shaindal med flera skott av sin egen pappa. Vad har hänt sen dess? Barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning är delar av hederskontexten. Företeelser som blir livslånga trauman. Orkar vi se flickorna som behöver oss? Och vem står på deras sida? I den här första delen av poddserien träffar vi Sara Mohammad. Människorättsaktivisten som 2001 grundade föreningen GAPF, Glöm aldrig Pela och Fadime. Sara har egna erfarenheter av att leva under hedersnormer och som tonåring fick hon en kalashnikov riktat mot huvudet av sin egen bror då hon vägrade gifta sig med en man han utsett. Sara driver ständigt opinion för utsatta kvinnor och flickor i hederskulturen. Hon är rösten för dom som inte kan eller vågar. Men vad behöver samhället göra för att lösa dom här problemen och hur kan vi vara så rädda för dom här frågorna? Tystnad, okunskap och rädsla kostar liv. Intervjun med Sara spelades in i vår poddstudio den 21 oktober 2022. Är du själv utsatt kan du vända dig till GAPF, Kvinnors rätt, TRIS eller Polisen. Du kan också läsa mer på hedersfortryck.se
Visste du att flickor hamnar i målbrottet? Och att mens, barnafödande och klimakteriet kan påverka rösten avsevärt? Med stigande ålder ökar rädslan att behöva lämna scenen, att bli utpekad som färdigsjungen. Ellen, som går i nian på Adolf Fredriks musikklasser, tappade självförtroendet för några år sedan när hennes röst inte längre gick att kontrollera. Hon gick från att vara stolt över att kunna sjunga starkt i kören till att knappt våga sjunga alls.Till skillnad från killarnas målbrott är tjejernas hormonella röstförändringar okända för de flesta eleverna på skolan. Man pratar inte om det, säger eleven Marcella, som själv blev förvånad då hon över en sommar gick från att vara hög sopran till att bli alt. Operasångerskan Hillevi Martinpelto var i femtioårsåldern när rösten började kännas annorlunda. Hon trodde att karriären snart var över, men efter ett par år kom rösten tillbaka. Det var först då hon insåg att hon genomgått klimakteriet och att det påverkat hennes röst. Kvinnors naturliga röstförändringar är fortfarande en väl bevarad hemlighet till och med bland dem som har rösten som sitt levebröd. Hur har det blivit så? Och hur bryter man tystnadskulturen och höjer medvetenheten om kvinnoröstens föränderlighet? I dokumentären medverkar också operasångerskorna Johanna Rudström, Charlotte Hellekant och Ann Marie Backlund, samt doktoranden, sångaren och röstläkaren Pontus Wiegert.En dokumentär från 2022 av Theresia Billberg. Inläsning är gjord av Tanja Lorentzon. Producent: Moa Larsson för produktionsbolaget Ljudbang.
Blanche stories - vet du vad det är? Det är en erotikapp för kvinnor och icke-binära? Och jag har träffat två av kvinnorna bakom satsningen, Beatrice von Schwerin och Lisa Leuhusen. Det är ju fantastiskt att kvinnors lust börjar tas på allvar på olika sätt. Jag gissar att en erotikapp för kvinnor skulle varit omöjlig för tio år sedan. - Blanche stories består av erotiska och romantiska noveller, med kvinnors lust i fokus, säger Beatrice von Schwerinm Blanche stories är helt enkelt en app där du, mot en månadskostnad, kan lyssna på berättelser. Många av berättelserna är skrivna direkt för appen, men ibland satsar de också på att läsa in klassiker. Det mesta materialet är på svenska, men det finns också berättelser på engelska. - Vi släpper nya avsnitt varje tisdag, säger Lisa Leuhausen som kan se att romance går bra på dagarna och att mer erotiska noveller verkar användas för att ”komma i stämning”.
Åsa Martinsson är lustinspiratör och en av personerna bakom techsatsningen pirr... en app där kvinnor och icke-binära skapar erotica i samarbete med en A1. Åsa och Charlotte Cronquist samtalar om kvinnors lust och det stigma som fortfarande råder kring ämnet - ett tabu som är på väg att brytas.
Kvinnor som vittnar om sexuella övergrepp blir ofta ifrågasatta. Varför är det så? Alla är ju överens om att sexuellt våld är fel. Författaren och journalisten Katarina Wennstam har skrivit både faktaböcker och romaner där hon förklara att de som begår övergreppen är helt vanliga kompisar, kollegor, bröder och grannar. Och att detta ofta är en så obehaglig insikt att många istället väljer att misstro kvinnor när dessa vittnar om sina upplevelser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sexuellt våld är inte bara ett övergrepp utan också ett vapen. I konflikter används våldtäkter systematiskt för att slå sönder familjer och samhällen och bryta ner civilbefolkningen. Vid Panzi-sjukhuset i Kongo har läkaren och fredspristagaren Denis Mukwege i mer än 20 år vårdat offer för sexuellt våld, och nyligen släpptes hans memoarer Kvinnors styrka på svenska. Gäst är Margot Wallström, tidigare FN:s särskilda sändebud för konfliktrelaterat sexuellt våld som besökt Panzi och länge stöttat Mukweges arbete. . Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.
Har tv-arkitekten Gert Wingårdh ett ögonbrynshår som ballat ur och börjat veckla ut sig likt ett spindelben över resten av ansiktet? Kommer han att bli en riktigt glad dement? Och orkar morgonståndet inte riktigt upp hela vägen längre utan hissar bara flaggan på halv stång ett par minuter innan det dåsigt lägger sig ner och somnar om?
Drömmer du om att bygga företag? Missa då inte veckans spännande samtal med Gunilla von Platen! Vi pratar om hur kvinnorna hon växte upp med har påverkat henne starkt till att bli den superentreprenör hon är idag. Vilka egenskaper är viktigast att ha för att bli en framgångsrik entreprenör? Och hur kan en hård framtoning både gynna och sänka en kvinna i näringslivet? Vi samtalar även om flykten till Sverige och hur hon från dag ett älskade Sverige trots kulturkrocken som kom i tonåren. Gunilla berättar också om lyckan att få ringa Nasdaq Klockan i New York på den internationella kvinnodagen.
När talibanerna återtog makten hösten 2021 lovade de att flickor skulle få fortsätta gå i skolan – ett löfte de nu brutit. "Det finns inget annat land i världen där små flickor inte tillåts att gå i skolan", säger Freshta Dost, reporter på Sveriges Radios P3 Nyheter. Hör henne om situationen för kvinnor i Afghanistan efter åtta månader av talibanstyre. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.