Kulturradion: Snittet

Snittet säger hej då! I och med att det nya programmet Kosmo startar nu på lördag kl. 16.03 så stuvar vi om Kulturredaktionens tablå och utbud. Och det sista Snittet för ett långt tag sänds den 5e och 6e maj. I det sista programmet gräver Elin Claeson i arkivet och gör nedslag bland de röster som hörts i programmet under åren. I poddradioarkivet finns guldkorn av vitt skilda slag. De program som ni hör utdrag ur är: Hur kan man vara en röd kvadrat, från november 2008 DV 8 Physical Theatre, från november 2008 Annan konst, från april 2009 Myten, konsten och nationen (om Kalevala), från mars 2009 Evelyn Glennie, från maj 2009 Sedan besöker Karsten Thurfjell utställningen Building Blocks på Färgfabriken i Stockholm. Barn i åldrarna 5-16 år har fått beställa nio byggnader, dessa har sedan ritats av svenska och internationella arkitektkontor och förverkligas nu på konsthallens golv!

Snittet 28 april 2010 Mikael Wiehe Mikael Wiehe har skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna - både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger. Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné, apil 2010. Eva Åström Rune är ordförande i riksförbundet för Folkmusik och Dans. Hon är dessutom musiker och arbetar med äldre politiska visor och skillingtryck bl a. Hon tillhör en annan generation än Wiehe och tycker hans musik hör till den svenska vistraditionen samtidigt som den har starka inslag av americana. Programledare är Mia Gerdin. Mer information på www.sverigesradio.se/p1/snittet - Det är konstigt att inte fler skriver politiska sånger, säger Mikael Wiehe, eftersom dom flesta faktiskt är intresserade av politik – skatterna, om inte annat!  Själv har han skrivit hundratals sånger där många blivit klassiker, och även om hans politiska intresse är stort är han också intresserad av de inre labyrinterna – både hos sig själv och andra - vilket märks i hans sånger.   Alldeles nyligen kom hans senaste album, Ta det tillbaka, där titeln manar att ta tillbaka den välfärd som nu håller på att monteras ner. Mia Gerdin har träffat Mikael Wiehe i Borås under pågående turné. På Första maj kommer han att framträda i Flen bl a,  och med största sannolikhet kommer han då att angripa nyliberaler, Sverigedemokrater och alla som sätter egoismen före solidariteten. 

Konstnären Torsten Jurell har under de senaste åren hyrt ateljé i Beijing i Kina, mitt i ett kraftigt expanderande konstliv som knappt tycks känna några gränser. Men det var också en period när myndigheterna stängde ner Facebook och Google. Det skedde under de folkliga protesterna i Xinjiang förra sommaren. Uttrycket i Kina för ”osäker information” är ungefär densamma som det engelska ”shaky information”. Begreppet utgör en av byggstenarna i Torsten Jurells aktuella utställning Goda Nyheter från Underjorden! på Östasiatiska museet i Stockholm. Den undre världen i Kina representeras av Ban Zheng, den illegala licenshandel som manifesterar sig i tecknen och telefonnummer på murar och husväggar. ”Osäker information” heter också det skådespel som framförs av två skådespelare och ett högtalartorn i en digitalt styrd mekanisk teater. I Snittet berättar Torsten Jurell om hans sätt att bearbeta intryck från Kina, vilket också innehåller berättelsen om en kvinnlig kackerlacka som ger sig ut i världen på jakt efter kärlek. Kulturredaktionens Kinakännare Göran Sommardal ger också sin syn på det kinesiska kulturlivets dynamik. Dessutom berättar Katarina Wikars om sina upplevelser av Kerstin Thorvall som lämnade jordelivet förra veckan.

Snittet Onsdag 14 april 2010: Birkin och Gainsbourg I dagarna har filmen om den mytomspunne musikern Serge Gainsbourg svensk premiär och Snittet passar därför på att fånga upp vad som tidigare sagts om och kring och av denne popkonstnär i musik. Ur arkivet hör ni om en fransk Gainsbourgutställning där mycket av hans liv presenterades, men ni hör också intervjuer med Jane Birkin från 2008 (som länge var gift med honom) och med Serge Gainsbourg själv från 1988. Programledare: Karsten Thurfjell Jane Birkin är övertygad om att den skandalomsusade 60-talshitten Je t´aime, moi non plus som hon sjöng ihop med maken Serge Gainsbourg blir den sång som kommer att spelas i radio och TV när hon dör. Låten gjorde 1969 paret internationellt ryktbart, och Gainsbourg blev sedan alltmer känd som provokatör, snuskhummer och fyllbult, ett rykte som han inte direkt bekämpade, och som alltmer cementerades under hans hårda liv och stigande förfall. Om just denna mytifierade historia handlar den bioaktuella Gainsbourg - ett legendariskt liv, av långfilmsdebuterande regissören Joann Sfar, och denna lekfulla och underhållande film gör ingenting för att punktera dessa myter. Ändå var Gainsbourg ständigt i arbete, och han uppvisade vid sin tidiga död 1991, 63 år gammal, att han med sin frenetiska produktion bidragit till en god del av 1900-talets kultur, med några tusen låtar till en lång rad artister, en drös med filmer, bilder, texter, tv-program - romanser och skandaler. När skalden skulle fyllt 80 förrförra året visades en stor utställning om honom på Cité de la Musique i Paris, där man koncentrerade sig på vad han faktiskt åstadkom, inte minst hur hans intrikata texter och slagkraftiga musik lever vidare, både som en länk mellan popkultur och klassiskt - och mellan fransk och angloamerikansk musikkultur. Snittet gör ett återbesök på den utställningen och sänder två tidigare intervjuer i Kulturradion. Cecilia Blomberg mötte Jane Birkin inför hennes konsert i Stockholm i januari 2008 och Annika Samuelsson träffade Serge Gainsbourg i hans hem i Paris 1988. Programledare Karsten Thurfjell

Snittet om självhjälpsmani och miljöpanik. Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat av nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst - tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. I Snittet intervjuas också Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet och som under många år har tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels rapporterar om vattenbrist och översvämningar, men också om några småskaliga projekt                                                                                                                                               Under de senaste åren har den svenska tidskriftsmarknaden formligen exploderat. Lågkonjunkturåret 2009 var inget undantag. Bara sedan i november finns 22 nya titlar på våra tidningshyllor. I takt med den ökningen går det även att se en annan tydlig trend. Det som med fackspråk kallas instrumentella tidskrifter. Nyttiga, användarvänliga eller fem steg till ett bättre vad som helst – tidningar. Tove Leffler tittar på vårt omåttliga behov av att prestera, till och med när vi ska koppla av med en blank tidskrift, bland annat med hjälp av Sveriges Tidskrifters vd Kerstin Neld och idéhistorikern Maria Björk. På Snittets redaktion passerar varje vecka nya titlar ur kategorin självhjälpslitteratur. En hunger som också tycks omöjlig att mätta. Thomas Johansson som är professor i socialpsykologi på Göteborgs universitet har under många år tittat på vårt behov att göra om oss inifrån och ut. Om enkla, snabba lösningar som sägs göra oss lyckligare. Men varför glöms hela tiden det större perspektivet bort, undrar han? De frågor som handlar om makt, orättvisor och politik. I protest mot detta vältrande i jaget har Snittet också besökt utställningen Wiederkehr der Landschaft, på Akademie der Künste i Berlin. Utgångspunkten där är att människan och staden måste anpassa sig till landskapet och inte tvärtom. Yvonne Ihmels orienterar sig från en stor val som landat framför museientrén och som kommer att upplösa sig själv. Utställningen fortsätter sen att handla om de vattenproblem som såväl Venedig som Las Vegas brottas med på olika sätt, och till slut finns också verk om småskaliga projekt som ändå inger hopp om en hållbar framtid. Programledare: Cecilia Blomberg

Den ekonomiska krisen tvingar USA:s museer att avskeda personal och ställa in utställningar. I den desperata jakten på pengar tummas det nu på etiken. I Kalifornien har en gallerist blivit chef för ett stort konstmuseum, något som tidigare var otänkbart. Och i New York ställer ett annat stort museum ut sin styrelseledamots privata konstsamling. Men även europeiska museer har problem med integriteten. Vem avgör egentligen vad som är viktig konst? Mårten Arndtzén har undersökt sponsorernas ökande makt över museerna. Vad som händer i New York har länge haft stor betydelse för stora delar av det svenska kulturlivet. För några år sedan lanserades namnet ”Sofo” för det bohemdesignjuppifierade området söder om Folkungagatan på Södermalm i Stockholm. Nästan som Soho på Manhattan, fast kanske inte riktigt. I alla fall så har benämningen bitit sig fast, och trots alla försök att häckla idén, tycks den funka för yngre generationer, som i täta led söker sig dit för att shoppa, festa eller gå på lägenhetsvisningar. Serietecknaren Lena Ackebo ger snart ut ett nytt album med titeln ”Fuckin Sofo”. Blir det månne en svidande satirisk vidräkning med stockholmsk New Yorkromantik? På konsthallen Brandts i danska Odense pågår hela våren en utställning med den litauiske konstnären Deimantas Narkevicius, som bor och arbetar i Vilnius. Det rör sig om åtta stora filminstallationer, som alla handlar om "det individuella och kollektiva minnet". Det är den största utställningen hittills i Skandinavien med verk av Narkevicius, som slog igenom 2001 då han representerade Litauen vid konstbiennalen i Venedig. Lars Lönroth träffade konstnären i Odense. Programledare Karsten Thurfjell

Originalverk till ett värde av ca 2 miljarder kronor visas nu på Eriksbergshallen i Göteborg, och bland dyrgriparna finns en tidigare okänd målning av Leonardo da Vinci: La Bella Principessa. Med hjälp av modern multimediateknik visas teckningar, skisser och målningar av renässansens tre mästare, Michelangelo, Rafael och da Vinci under utställningsnamnet And There Was Light.  Mia Gerdin undrar vad renässansen stod för och om den hänger ihop med vår tid. Håkan Wettre är utställningsansvarig på Göteborgs Konstmuseum som visar en parallell utställning Renässanser, och den försöker ge vissa svar. I Snittet får vi även träffa skådespelaren Anna Carlson som fyller 60 i år och varit verksam på scenen i nästan 40 år. Hon är dessutom sedan 2006 en stridbar ordförande i Teaterförbundet. Anna Carlson är just nu aktuell som filosofen Hannah Arendt i den hyllade föreställningen Den banala kärleken på Uppsala Stadsteater. Hon gör också monologen Ett år av magiskt tänkande, baserad på Joan Didions bok, där hon gör rollen som författaren själv. Två starka, vuxna kvinnor, gestaltade av den lika starka Anna Carlson. Anneli Dufva har träffat henne för att prata både om kvinnoroller på teatern och kvinnans roll på teatern. Dessutom intervjuas koreografen Anmar Taha som flydde från Irak till Sverige för drygt tre år sedan.  I Göteborg har flera dansare samlats som tidigare studerade vid Bagdads Performing Arts School, och i projektet Iraqi Bodies skapas danser som behandlar deras upplevelser. Mia Gerdin såg urpremiären av The Sleepers på Pusterviksteatern i Göteborg, en föreställning som handlade om skräcken att bli kidnappad och förd till okänd plats med okända människor, och du ser bara mörker eftersom du har ögonbindel på dig. Programledare: Mia Gerdin

Det handlar om performancekonst i Snittet. Mårten Arndtzén intervjuar konstnären Marina Abramovic i New York, Cecilia Blomberg intervjuar spanska performancekonstnären Dora Garcia och programledaren diskuterar kring performance med Gunnar Bolin i studion. Programledare: Anneli Dufva                                                                                                                                          Den serbienfödda konstnären Marina Abramovi (född 1947) räknas som en av de största inom performancekonsten. Redan på 70-talet blev hon känd för sina sjävlutlämnande, och ibland livsfarliga, performanceföreställningar. Idag räknas hon till konstartens pionjärer, och nu visar MoMa (Moderna Museet)  i New York en stor retrospektiv över hennes konstnärskap. Där kan man se både dokumentation och återuppföranden av hennes tidigare verk. Men också Marina Abramovi själv, livs levande, i en performance som pågår ända tills utställningen stänger, i maj. Mårten Arndtzén har sett utställningen och träffat performancekonstens Grand Lady i New York. I Stockholm, på Galleri Index, visas samtidigt den spanska konstnären Dora Garcia (född 1965), som även hon, liksom Abramovic, i sina verk ställer frågor om förhållandet mellan konst och åskådare, mellan tid och rum. "Where do characters go when the story is over?" kallas utställningen som nu nått Stockholm. Cecilia Blomberg har träffat Dora Garcia. Och i studion funderar kulturredaktionens Gunnar Bolin kring performance både som uttryck och trend. Går det egentligen att återskapa en performance? Programledare: Anneli Dufva

1) Lars Norén intervjuas inför lördagens (13/3) premiär av Orestien på Folkteatern i Göteborg. Reporter: Mia Gerdin 2) Filmskaparna Ethan och Joel Coen har fått kritik i USA efter filmen A Serious Man som anklagats vara anti-judisk. Katarina Andersson rapporterar från New York. 3) Kerstin Berggren intervjuar brittiske dramatikern Dennis Kelly och svenska regissören Maria Åberg inför fredagens premiär av Kellys nya pjäs " The Gods Weep" med Jeremy Irons i huvudrollen. Programledare: Mia Gerdin Mer information på sr.se/p1/snittet Varför satsar Lars Norén på ett tungt grekiskt drama som sin första uppsättning på Folkteatern i Göteborg?  Valet han gjort är Aischylos trilogi Orestien som är både ett hämnddrama och en beskrivning av samhällsförändringar och som dessutom innehåller en konflikt mellan manligt och kvinnligt.  Vilka sidor i dramat har Norén valt att lyfta fram, undrar Mia Gerdin i en intervju veckan innan premiären.  (Premiär 13 mars).  Mer teater blir det i en rapport från London och Royal Shakespeare Company. Nästa vecka är det nämligen premiär på den välkände brittiske dramatikern Dennis Kelly´s nya pjäs The Gods Weep med Jeremy Irons i huvudrollen. För regin står den svenska regissören Maria Åberg, som efter åtta år i den engelska huvudstaden nu är ordentligt etablerad i Londons teatervärld. Kerstin Berggren har träffat Maria Åberg och Dennis Kelly.  I Snittet ingår också en rapport från Katarina Andersson om bröderna Coens senaste film A Serious Man som fått kritik i vissa judiska kretsar eftersom filmen innehåller flera looser-karaktärer som är judar.  Är det främst den äldre generationen som blivit nervös och kritisk när judar porträtteras som osympatiska individer? Rafi Samuels-Swartz från judiska organisationen NEXT menar att det är så, och att hans generation är mer öppen. Han säger också att judisk kultur på allvar gjort sitt intrång i populärkulturen de senaste 10-15 åren.  Programledare är Mia Gerdin

Någonstans mellan konst, vetenskap och arkitektur. Där rör sig Tomás Saraceno som just nu är aktuell med en utställning på Bonniers Konsthall i Stockholm. Tomás Saraceno, född 1973, har sina rötter i Argentina, men har bott i både Sydamerika och Europa. Han är utbildad arkitekt och konstnär och extremt intresserad av spindelnätets speciella egenskaper som ett av de starkaste material som finns. I nära samarbete med vetenskapsmän har han återskapat ett tredimensionellt spindelnät. Det är han först med. Och på Bonniers Konsthall har han fyllt ett helt rum med en uppförstorad modell av ett nät vävt av en ”svart änka”. Tomás Saraceno skapar också alternativa städer och drömmer om att kolonisera rymden med samhällen efter samma principer som internet. Berlinarkitekten Heike Hanada vann tävlingen om en utbyggnad av Stockholms berömda Stadsbibliotek, signerat Gunnar Asplund.  Efter en sex år lång process för att få fram en lämplig utbyggnad lade stadens politiker i höstas förslaget på is, ett beslut som fortfarande inte fått någon vettig förklaring. I måndags kväll berättade Heike Hanada om sin upplevelse av tävlingen på en debatt i Stockholm. Ruben Östlund belönades nyligen med en Guldbjörn på filmfestivalen i Berlin för sin kortfilm om ett misslyckat rån. I Snittet hör ni honom berätta hela filmen i radio, och hur han själv funderat kring vår bild av brott och brottslighet.  Brottsligheten befinner sig för det mesta långt ifrån filmernas dramatiska skeenden, menar han - den är betydligt vardagligare än vi tror. Programledare: Karsten Thurfjell

Möt stå-uppkomikerna Kristoffer Appelquist, Peter Wahlbeck och konstnären Tom Friedman.                                                                                                                                              Visst går det att skämta om kriget i Afghanistan. Det menar i alla fall Kristoffer Appelquist som nästa vecka har premiär för sin nya ståuppshow Krig på Boulevardteatern i Stockholm. Kristoffer Appelquist navigerar mellan självmordskameler och kamikazefladdermöss. Och hans mål är att publiken ska skratta så att tårarna sprutar. Han har själv jobbat som fältartist i Afghanistan och ville sen använda sin plats i offentligheten till att prata om allvarliga saker som vad Sverige egentligen gör där borta i Asien. Är det verkligen fredsbevarande arbete eller är det så att Sverige för första gången på 200 år hamnat i krig? Och på Mosebacke Etablissemanget har komikerkollegan Peter Wahlbeck gjort en ny Cabaret Für Alle. En uppdaterad version av succéföreställningen för tio år sen. Här drivs med allt, högt som lågt. Om politik, andlighet, plumphet, surrealism ackompanjerat av musik. Anneli Dufva och Cecilia Blomberg har träffat de här två aktuella stå-uppkomikerna. Lekfullhet är en annan ingång till samtiden. På Konsthallen Magasin 3 i Stockholms Frihamn visas just nu en stor utställning med den amerikanske konstnären Tom Friedman. I en stor installation har han hängt en massa grejer i tunna nylontrådar från taket. Det blir som en egen galax av bjärt målade nonsensföremål, hamburgare och pizzakartonger, pickadoller och konsthistoriska ikoner. Karsten Thurfjell har träffat Tom Friedman. Programledare: Cecilia Blomberg

Konstnärerna Lee Lozano och Barbro Östlihn föddes 1930; Lozano i Newark, New Jersey, Östlihn i stockholmsförorten Bromma. Men på olika vägar hamnade de båda i New York i början av 60-talet. Ett New York som då fullkomligen sjöd av konstnärlig vitalitet. Lee Lozanos karriär som konstnär blev kort men intensiv. Hon lämnade New York redan 1972, och drog sig sedan tillbaka, även om hennes verk emellanåt visats på olika utställningar. Och nu är det Moderna Museet i Stockholm som bestämt sig för att Lee Lozano förtjänar att lyftas fram ur glömskan. Barbro Östlihn levde med sin konst, fortsatte att måla, livet ut, och tillhörde de inre kretsarna i New Yorks avantgarde, men även hon har hamnat i skuggan av sina manliga samtida. Varför? Det undrade konstvetaren Annika Öhrner, vars färska avhandling heter just Barbro Östlihn & New York. Snittet besöker utställningen med Lozanos verk på Moderna Museet, intervjuar Annika Öhrner om Barbro Östlihn och ger dessutom ett mini-porträtt av en tredje New York-baserad kvinna; musikern, poeten och mångsysslaren Patti Smith - aktuell genom en ny självbiografi, Just kids. Programledare: Anneli Dufva

I höstas släppte Erik Gandini sin både hyllade och kontroversiella dokumentärfilm Videocracy om Italien, ett land totalt dominerat av tv och premiärminister Silvio Berlusconi. Trailern för filmen stoppades av alla nationella tv-kanaler, eftersom hälften ägs av Silvio Berlusconi, och de andra är statliga och styrda av premiärministern… Detta resulterade dock i att filmen spreds som en löpeld på nätet och nu har setts av 150 000 italienare. Den 12 februari får den amerikansk premiär i New York. Men vad hände med landet som brukade förknippas med Rossini, Michelangelo, da Vinci, Dario Fo, Ettore Scola och Fellini? I dag förknippas italiensk kultur i bästa fall av Da Vinci-koden. Hur blev Europas mesta kulturvagga vår tids mest åderlåtna kulturkropp? Tove Leffler åkte dit, talade med olika kulturutövare och frågade Erik Gandini hur tv kunde bli så viktigt och en man få så mycket makt. På Norrköpings konstmuseum skildrar konstnären och filmaren Erik Pauser ett land vars öde starkt påverkat vår moderna historia: Vietnam. I filmen och utställningen Fiendens ansikte intervjuas vietnamesiska veteraner om ”Det amerikanska kriget”, berättelser om 35 år av posttraumatisk stress, effekterna av det kemiska medlet agent orange och om kampen för att leva vidare. Dessutom har Kerstin Berggren besökt utställningen Lost and Found - Queerying the Archive på Bildmuseet i Umeå. Här ger tretton internationella konstnärer ett queerperspektiv på tillvaron, med nya berättelser och alternativa historier.  Programledare: Karsten Thurfjell

Få ämnen är väl så tacksamt att ge sig i kast med som familjen. Ett kärt och många gånger gestaltat ämne. Och Snittet missar inte heller tillfället att få prata om familjen som nu är i fokus på flera platser samtidigt. På Göteborgs stadsteater spelar Tracy Letts Pulitzerprizebelönade pjäs Familjen. Broadwaysuccé i tre akter om en familj på väg mot härdsmälta. Mia Gerdin har träffat regissören Peter Dalle som menar att det är en rolig pjäs trots den nattsvarta bakgrunden med missbruk och brustet föräldraansvar. Dessutom har Snittet sett utställningen Swedish Family på Uppsala konstmuseum. Ett begrepp som införlivades i ryskan på 70-talet och som står för sexuell frigjordhet och lättsinnighet. Cecilia Blomberg har sett ryska och svenska konstnärer rikta blicken mot familjen och träffat en av initiativtagarna Natasha Dahnberg från konstnärsgruppen Haka och konstnären Catti Brandelius som är med på utställningen. Och så undersöker Marjaneh Bakhtiari den judiska mammans speciella position. Vad betyder hon för den judiska humorn och kulturen? Varför är hon så kvävande? Och varför är hon så missunnsam mot sina döttrar? Programledare: Cecilia Blomberg

Konstnären Berta Hansson (1910-1994) är aktuell på Konstakademien i Stockholm och hennes generationskollega Evert Lundquist (1904-1994) är lika aktuell på Moderna Museet i Stockholm. Cecilia Blomberg har intervjuat Olle Granath om måleriets vara eller inte vara i konstvärlden, och tillsammans med Anneli Dufva besökt de båda utställningarna. Dessutom handlar det om den nya Arkitekhögskolan i Umeå. Rektor är den danske arkitekten Peter Kjaer, som tidigare varit rektor för arkitektskolan i Århus. Umeå universitets arkitektutbildning är den fjärde i Sverige som ger en fullständig arkitektexamen och Peter Kjaer vill satsa på en internationell utbildning, där arkitektur med konstnärlig profil i ett hållbarhets- och internationellt perspektiv är centrala delar. Det berättar han i Kulturradions program ”Snittet”, som idag tittat närmare på det Konstnärliga Campus som byggs för fullt vid Umeälvens strand i centrala Umeå. Där ingår även Designhögskolan, Konsthögskolan och Bildmuseet. Den omfattande satsningen rymmer också Umeå universitets experimentella HUMlab, som samlar humaniora, kultur och informationsteknik under ett tak. Kerstin Berggren har även träffat Designhögskolans nya rektor Anna Valtonen, som tidigare varit chef för Designforskningen på Nokia i Helsingfors. Programledare: Anneli Dufva

Snittet: När är det egentligen rätt att svära? Om språkets roll som klassmarkör. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej. Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom har Cecilia Blomberg träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett den brittiska regissören Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Med hjälp av sociologen Beverly Skaggs lägger de ett klassraster över de filmkritikernas recensioner.                                                                                                                                                     Hur viktigt är egentligen språket för att ta sig upp i samhället? Hur mycket krävs de av total personlighetsförvandling för att göra en klassresa? Eller för den delen för att markera att man inte vill tillhöra eliten. Snittet tar sig an frågan om klass och språk via Bernard Shaws Pygmalion som snart har premiär på Dramaten. En pjäs som just handlar om en förortstjej, Eliza, som får hjälp att förvandlas från betongdrottning till väluppfostrad överklasstjej.  Anneli Dufva har träffat regissören Margareta Garpe och dramaturgen Sven Hugo Persson för att prata om klass och språk på svenska teaterscener. Dessutom frågar sig Snittet varför svordomar har så olika status. När Ingmar Bergman kryddade sitt språk med invektiv var det bara ett bevis på hans bildning, men när Anna Anka sprider sina svordomar runt sig blir den bildade medelklassen upprörd. Cecilia Blomberg har träffat kulturskribenten Nina Lekander för att prata om svordomar, klass och kön. Och så har Katarina Wikars tagit med sig författaren Anneli Jordahl på bio och sett Andrea Arnolds nya film Fish Tank som rör sig i den brittiska arbetarklassen. Snittet ställer frågan hur den skildras på film och synar de svenska filmkritikernas hyllande, men inte helt fördomsfria, recensioner. Programledare: Cecilia Blomberg

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera. Hur kommer konstnärernas roll att se ut i framtiden? Vad ska vi ha den nya tidens hovnarrar, rabulister och skönandar till? Som nyttiga trivseltomtar och entreprenörer? Några av dessa frågor kan man få besvarade av Charlie Todd, som grundat Improve Everywhere, ett kaxigt nätverk i New York som ställer till rabalder på gator och torg när de gör det offentliga rummet till en väldig teaterscen. Hundratals, ibland tusentals New Yorkare blir frivilligt eller ofrivilligt skådespelare i ett improviserat drama. Och målet är faktiskt att få folk att skratta och le, enligt Charlie Todd.  Men kultursektorn bidrar allt mer direkt till ekonomisk tillväxt, säger Evelina Wahlqvist, forskare på Handelshögskolan i Göteborg som via statistik och intervjuer med tidigare konsthögskolestudenter har kartlagt konstnärers karriärvägar. Hon har tidigare påvisat hur väl konstnärstäthet korrelerar med ekonomisk tillväxt, och nu föreslår hon olika sätt för samhället att bättre ta tillvara konstnärliga kompetenser.  Programledare: Karsten Thurfjell

Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Hej! Detta är inte ett vanligt Snittet-program, utan det andra programmet av två, i en julserie av Eric Schüldt som sänds på Kulturredaktionens tider. Snittet återkommer med ordinarie tablå från och med den 13 januari. Förlusten - Eric Schüldt möter Helena Granström. Helena Granström är författare, teoretisk fysiker och matematiker. Hon har i böcker och artiklar undersökt språkets möjligheter och omöjligheter. Det kan handla om en oförmåga hos språket att i detalj berätta om den moderna vetenskapens framsteg till vad ditt vardagliga språk gör med ditt eget tänkande. I ett program av Eric Schüldt kommer vi få höra Helena Granström berätta om vad som gått förlorat i en modern värld som ständigt strävar efter nya framsteg. (del ett handlade om förläggaren Carl-Michael Edenborg och finns att ladda ner som poddradio under Nya Vågens rubrik)

Lars Lerin räknas som Nordens främste akvarellkonstnär. Förra vintern kom över 100 000 personer för att se hans akvareller på Waldemarsudde, och den 12:e december invigdes en ny stor utställning på Borås Konstmuseum. Museichefen Hasse Persson berättade att Lerin länge stått på museets önskelista, och han menade att Lars Lerin idag är en av landets mest folkkära konstnärer. Mia Gerdin har träffat Lars Lerin i Borås. Och dessutom har Karsten Thurfjell besökt Moderna Museets nya - och allra första - filial, som nu öppnar i Rooseums gamla lokaler i Malmö. Inför öppningen har byggnaden helt gjorts om av arkitekterna Martin Videgård Hansson och Bolle Tham. Snittet onsdag 23 december kl 14.03 i P1 Programledare: Anneli Dufva

Snittet handlar idag om fotografi, digitala naturupplevelser och om shopping som tar en allt större del i människors liv - inte bara när det är julhandel. Programledare är Mia Gerdin. 1) Fotografen Karolina Henke intervjuas i samband med sin utställning One of a kind på Abecita Konsthall i Borås, 14/11 2009 - 7/2 2010. Hon intervjuas av Mia Gerdin, musikillustrationer med Madonna och Gwen Stefani. 2) En konstnär som intresserat sig för köpcentrat som plats är Mattias Åkeson från Söderköping. Just nu kan man ta del av hans konstnärliga arbetsprocess i boken Northern Comfort med foton och kommenterande texter. Boken ingår i utställningen Labyrint på Botkyrka konsthall i Tumba utanför Stockholm. Anna Tullberg intervjuar honom i Botkyrka. 3) Vad blir effekten av att vi vänjer oss vid en bild- och ljudvärld som ständigt är "larger than life"? Karsten Thurfjell har träffat Sindre Magnusson, projektledare inom upplevelseindustrin i sydöstra Skåne, som tagit till nya hjälpmedel för att h - Det låter klyschigt men jag tycker verkligen att varje människa är unik, säger fotografen Karolina Henke som just nu har en stor utställning på Abecita Konsthall i Borås. För att riktigt bevisa sin tes visar hon upp bilden av ett skrattande tvillingpar, så lika men samtidigt så olika.  – Deras DNA är lika, men ändå tittar deras olika personligheter fram på bilden, säger Karolina som följdriktigt kallar sin utställning för One of a kind. För flera år sedan jobbade hon som assistent åt den kontroversielle fotografen Andres Serrano i New York, som använder urin och skit i sina bilder (hans senaste utställning i New York heter just Shit), och det hon tycker hon har lärt sig av honom är att begränsningarna finns inom en själv. Henke använder modeller som hon hittar på gatan – personer hon tycker ser speciella ut och som hon frågar om hon får fotografera. De dryga 80 bilderna på utställningen visar ett nära samarbete mellan fotograf och modell. Mia Gerdin har varit i Borås, sett utställningen och pratat med Karolina Henke.

Snittet: Johannes Anyuru, Sean Henry och 7:3s efterspel. Sverige har 24 000 asylsökande varje år och det finns 200 platser i olika flyktingförvar där människor väntar på att deras utvisning ska verkställas. Det är också ämnet för pjäsen Förvaret som har premiär på Studion i Göteborg nu på lördag. Mia Gerdin har träffat Johannes Anyuru som nu debuterar som dramatiker i samarbete med Aleksander Motturi. Dessutom har Anneli Dufva sett pjäsen om pjäsen 7:3 på Uppsala Stadsteater och så har Kerstin Berggren varit i den engelska byn Wilton och träffat skulptören Sean Henry. Programledare: Cecilia Blomberg. Sverige har 24 000 asylsökande varje år och det finns 200 platser i olika flyktingförvar där människor väntar på att deras utvisning ska verkställas. Det är också ämnet för pjäsen Förvaret som har premiär på Studion i Göteborg nu på lördag. Enligt Johannes Anyuru som nu debuterar som dramatiker i samarbete med Aleksander Motturi, är pjäsen ett tydligt inlägg i samhällsdebatten och det handlar om att återupprätta människors humana impulser. - Jag förstår inte den där inställningen att det här är vårt land och att vem som helst får inte  komma hit och bo här, säger han. Mia Gerdin har träffat Johannes Anyuru inför premiären. Diskuterat flyktingpolitik och om att gå från att skriva poesi till dramatik, om kargheten och tystnaden mellan orden som förbinder dem. Dessutom har Anneli Dufva sett pjäsen om pjäsen 7:3 på Uppsala Stadsteater och så har Kerstin Berggren varit i den engelska byn Wilton och träffat skulptören Sean Henry. Han lyfter oftast fram den vanliga människan i sina skulpturer. I exakta, verklighetstrogna, skulpturer visar han gestalter man tycker sig känna igen. Men där han laborerar med skalan så att de ibland är större, ibland mindre än i verkligheten. I Sverige finns hans verk bland annat på Rådhustorget i Umeå och vid entrén till Högskolan i Borås. Programledare: Cecilia Blomberg

Snittet: Vampyrer, prisat foto och foto som blir konst Vampyrerna gör sitt intåg i världen. Handlar det om makt eller uppbrott? Vampyren är vännen som ser bakom ytan, som tillåter en att vara lite udda och annorlunda, åtminstone om man är tjej, säger Anna Höglund, som forskat i vampyrer sedan femton år tillbaka och som intervjuas i Kulturradions Snittet. Där presenteras även årets Hasselbladspristagare, den amerikanske fotografen Robert Adams som i 40 år dokumenterat människans intrång i naturen, och den svenska konstnären Anna Bjerger som utgår från fotografier snarare än verkligheten när hon målar. Programledare är Mia Gerdin. Vampyrerna gör sitt intåg i världen. Handlar det om makt eller uppbrott? Vampyren är vännen som ser bakom ytan, som tillåter en att vara lite udda och annorlunda, åtminstone om man är tjej, säger Anna Höglund, som forskat i vampyrer sedan femton år tillbaka och som intervjuas i Kulturradions Snittet.  Där presenteras även årets Hasselbladspristagare, den amerikanske fotografen Robert Adams som i 40 år dokumenterat människans intrång i naturen, och den  svenska konstnären Anna Bjerger som utgår från fotografier snarare än verkligheten när hon målar.  Anna Bjerger ägnar sig åt fristående nytolkningar av äldre fotografier som på olika sätt förlorat sin funktion – det kan vara instruktionsbilder eller turistmotiv som idag framstår som gåtfulla. Hennes klassiskt präglade måleri tar på ett märkligt sätt ny fart utifrån det fotografiska skuggspelet. Programledare Mia Gerdin

Snittet undersöker varför Astrid Lindgrens böcker omfamnas av Sverigedemokraterna. Vad handlade höstens debatt om och vad händer när ett gemensamt kulturarv görs till politisk retorik? Kommer Bröderna Leijonhjärta klara sig ur den striden? Dessutom intervjuas konstnären Ann Böttcher som just nu är aktuell i en sidoutställning till Caspar David Friedrich på Nationalmuseum i Stockholm. I sin serie der Umgang mit Mütter Grün undersöker hon hur de tyska nazisterna gjorde skogen till symbol för det tyska folket och kulturen. En av anledningarna till att just Caspar David Friedrich blev så omhudlad av nazisterna. Sen tittar Snittet på hur vår tids politiska medierapportering kan närma sig ren fiktion och där en politisk hjälte förvandlas till en gudalik karaktär. Programledare: Cecilia Blomberg.                                                                                                                                                  Häromveckan var det premiär på Stockholms stadsteater för Daniel Lind Lagerlöfs tolkning av Bröderna Leijonhjärta, en av julens familjeföreställningar. Där Astrid Lindgrens omtyckta saga får vara just en saga. Men tidigare i höstas har just Astrid Lindgrens böcker hamnat i den politiska retoriken. Och riktigt hettade det till när Sverigedemokraterna under sina partidagar blandade ihop vårt gemensamma kulturarv med  sin ideologiska agenda. På Nationalmuseum i Stockholm visas nu samtidigt en av romantikens stora målare Caspar David Friedrich. Också han var under en period en konstnär som efter sin egen död ofrivilligt blev ideologiserad. Det var på 30-talet i Tyskland som nazisterna omfamnade hans romantiska landskap. En genomträngande analys av hur skogen blev nazistisk ideologi görs av konstnären Ann Böttcher som är med på en sidoutställning till Caspar David Friedrich på Nationalmuseum. Snittet har träffat Ann Böttcher och pratat om hur granskogen och det nordiska landskapet blev en av stöttepelarna för de tyska nazisterna. Sen har vi lagt örat mot medias bevakning av en av vår tids stora politiska profiler Barack Obama och funderat över hur en till en början välvillig rapportering nästan lämnat verkligheten och antagit fiktiva proportioner. Programledare: Cecilia Blomberg

Snittet intervjuar japanska musikstudenter i Stockholm, teaterelever på jakt efter ett eget språk, Andres Lokko om att vara skådespelare och Elin Klinga om att medverka som dansare i en föreställning. Programledare:Anneli Dufva                                                                                                                                                         Över landet talar skådespelarna en enda dialekt på scenen; rikssvenska, och på teaterhögskolan i Stockholm slipar studenterna på sina vokaler och den rätta språkmelodin. Marall Nasiri försöker erövra den svala och välklingande fröken Julie, men trivs bättre som den fula och utstötta Rickard III.  Men kanske är det dags att befria klassiker som fröken Julie från fördomar om hur hon ska låta?       Längre ner på Valhallavägen i Stockholm  besöker Snittet japanska musikstuderande på musikhögskolan. Unga och ensamma vallfärdar japanska musiker till Europa. Här kan de insupa den rätta atmosfären för att spela klassisk musik, säger de. Så långt bort från japanska influenser som möjligt. Snittet den här veckan tittar närmare på vilka gränser som vissa anser inte ska överskridas. Men vi träffar också de som tagit steget in något helt okänt. På Dramatens stora scen sår nu krönikören och journalisten Andres Lokko – helt utan skådespelarvana. Och i Göteborgsoperans föreställning Black Biist tar Elin Klinga klivet in i ett danskompani. Ett helt nytt språk som dessutom är fysiskt mycket krävande. Hur är det att göra någonting så olikt det man brukar göra? Att göra någonting man egentligen inte kan? Programledare: Anneli Dufva

Snittet: Sydafrika - Sverige. Ett evigt pågående kulturutbyte? Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har vidgats till frågan om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Hon jobbade i Sydafrika i början av 2000-talet och hon berättar om på vilket sätt det förändrat henne som människa och konstnär. Programledare: Cecilia Blomberg                                                                                                                                                    Vad blir det för konst, teater och opera när olika kulturer möts i nära samarbeten? Den frågan undersöks i Snittet den här veckan med anledning av två nya föreställningar. I helgen var det Sverigepremiär på Norrlandsoperan för Julie, Phillipe Boesmans omtalade kammaropera från 2005 som bygger på Strindbergs Fröken Julie. Handlingen här är förlagd till Afrika i mitten av 30-talet under kolonialismens sista skälvande dagar, där Jean och Kristin gestaltas av två sydafrikanska sångare. Kerstin Berggren undersöker hur klassproblematiken har bytts ut mot en fråga om etnicitet. Och den 20 november är det svensk premiär för Transit, en föreställning gjord av Dramaten i Stockholm och New Africa Theatre i Kapstaden. Ett flygplan på väg från Kapstaden till Sverige tvingas nödlanda på en öde militärflygplats och under den långa väntan börjar passagerarna dela sina livshistorier. Tor Billgren har sett uppsättningen i Kapstaden och träffat skådespelare och regissör. Dessutom hörs konstnären Cecilia Parsberg i Snittet. Nu är hon mest engagerad i frågor och konstprojekt i samarbete med Palestina. Men för nio år sedan jobbade Cecilia Parsberg också i Sydafrika. Vad betyder de sydafrikanska erfarenheterna för henne idag? Och vilka kunskaper fick hon med sig efter att  projekten lagts till meritlistan? Programledare: Cecilia Blomberg

Första delen av Snittet handlar om HBT-temats allmänna status på teatern och i debatten. "På andra sidan spegeln heter en helt nyskriven pjäs som nu går att se på Dramalabbet i Stockholm. Anneli Dufva tog sig till Dramalabbet och sökte upp författaren och journalisten Johan Hilton, vars reportagebok om No tears for queers, dramatiserats och spelas på Riksteatern. I andra delen träffar vi Thomas Demand, en av Tysklands mest efterfrågade konstnärer, just nu aktuell med en utställning på Neue Nationalgalerie i Berlin om tysk samtidshistoria under de senaste 60 åren. Yvonne Ihmels har träffat honom och den tyske pressfotografen Harald Schmitt som arbetar på veckotidningen Stern. Programledare: Karsten Thurfjell                                                                                                                                                      En av Tysklands mest efterfrågade konstnärer Thomas Demand är just nu aktuell med en utställning på Neue Nationalgalerie i Berlin om tysk samtidshistoria under de senaste 60 åren. Yvonne Ihmels har träffat honom och den tyske pressfotografen Harald Schmitt som arbetar på veckotidningen Stern. Under många år var han stationerad i Östtyskland och kunde följa Hoenecker på nära håll. Hur förändrat är Europa egentligen efter murens fall? Dessutom handlar Snittet den här veckan om HBT-temats allmänna status på teatern och i debatten. På andra sidan spegeln, heter en helt nyskriven pjäs som nu går att se på Dramalabbet i Stockholm. Föreställningen rör sig kring den aktuella frågan om icke-heterosexuellas situation i Litauen. Den 1 mars nästa år träder nämligen en ny lag i kraft i Litauen - en lag som förbjuder positiv information om homo-, bi- och transpersoner. Anneli Dufva tog sig till Dramalabbet, inför premiären, för att höra mer om hur de förhåller sig till sitt HBT-tema. Dessutom sökte hon upp författaren och journalisten Johan Hilton, vars reportagebok om hatbrott mot homosexuella män, No tears for queers, dramatiserats och just nu spelas på Riksteatern. Programledare: Karsten Thurfjell

Samtidigt som humanisternas driver kampanj om att Gud nog inte finns, och debattörer gått ut och bekänt sig till ateismen, så har en annan och motsatt rörelse visat sig allt tydligare i kulturlivet. Fler och fler kulturutövare närmar sig det kristna kulturarv vi ändå har, och vi hittar dem inom allt från ny svensk popmusik till undergroundserier. Ni träffar dem alla i Snittet. Samtidigt som humanisterna driver kampanj om att Gud nog inte finns och debattörer gått ut och bekänt sig till ateismen, så har en annan och motsatt rörelse visat sig allt tydligare i kulturlivet. Fler och fler kulturutövare närmar sig det kristna kulturarv vi ändå har, och vi hittar exempel inom allt från ny svensk popmusik till undergroundserier. Kristna teman skymtar i låtar av Jennie Abrahamson, Jonathan Johansson och bandet Ingenting. Teologen Ann Heberlein för ett samtal med Gud i sin bok "Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva längre", vi finner det hos Alex Schulman och förstås Jonas Gardell. Och så har den legendariske serietecknaren Robert Crumb, undergroundkulturens skapare, gjort sin tolkning av Bibelns första mosebok. I fem år har Crumb arbetat med projektet som släpps samtidigt i arton länder. Ni träffar dem alla i Snittet. Programledare: Karsten Thurfjell

Snittet: Teaterhistoria i Malmö och Helsingborg och om skådespeleri i bokform. Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Lars Lönroth har sett utställningen där Helsingborgs gamla, numera rivna, stadsteater är navet. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. Och så har Anneli Dufva träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga skådespeleriets konst i ord, med anledning av tre nyutkomna böcker. Programledare: Cecilia Blomberg Teaterns väsen heter en av höstens stora utställningar På Dunkers Kulturhus i Helsingborg. Teaterkonstens magi är i centrum och illustreras med hjälp av inventarier och rekvisita från den gamla legendomspunna Stadsteatern i Helsingborg som revs 1976. Lars Lönroth har träffat flera av de inblandade; scenografen Yvonne Ericsson, initiativtagare till utställningen, Peter Gripewall, chef för Sveriges Teatermuseum, och den gamla stadsteaterns siste scenmästare Holger Sönne. I Malmö firas samtidigt 200årsdagen för Malmös första teater. Sveriges första riktiga teaterscen som invigdes den 16 oktober 1809. Jubileet kantas av en festföreställning på Hipp, en utställning om teaterns historia och en nyskriven bok om Malmös långa teaterliv. Malin Bring har sökt sig tillbaka i tiden med hjälp av bland andra teaterhistorikern Jan Richter. I höst kommer dessutom tre nya böcker ut som handlar om skådespeleri. Anneli Dufva har träffat Karin Helander, professor på teaterhögskolan och ansvarig för två av böckerna, för att prata om lockelsen och svårigheten med att försöka fånga ögonblickets konst i ord.  Karin Helander är redaktör för två av dem: "Ämne: Scenisk gestaltning", som behandlar skådespelarnas Stina Ekblads och Krister Henrikssons arbete som professorer vid Teaterhögskolan i Stockholm samt "Den skrattretande teatern", som handlar om den magisterutbildning, ledd av Gösta Ekman och Karin Helander själv, vilken under ett år ägnade sig åt att utforska det skrattretande. Och - dessutom har K.Sivert Lindberg skrivit boken "Con brio!" om teatermannen Andris Blekte (1923-2007), född i Rigai Lettland. 1945 kom han som flykting till Sverige och under 50 år regisserade han teater och utbildade skådespelare i Sverige. Programledare: Cecilia Blomberg

I Snittet den här veckan intervjuar Mia Gerdin Iwar Wiklander om hans 50 år som skådespelare, med anledning av hans självbiografiska bok "Från buskis till Beckett". Dessutom har Snittet besökt Aros konstmuseum i Århus på Jylland där konstnären Jeppe Hein är aktuell med utställningen Sense City och Liljevalchs konsthall i Stockholm som fyllts med Märta Måås-Fjetterströms mattor. Programledare: Anneli Dufva. Peer Gynt, Hamlet, Jeppe, Kung Lear. Under sina 50 år på scenen har Iwar Wiklander spelat alla de stora rollerna. Och sen efter pensioneringen syns han minst lika ofta, men i nya sammanhang som i Killinggängets Fyra nyanser av brunt. Dessutom har han hunnit vara både högt uppsatt facklig förtroendeman inom Teaterförbundet och teaterchef . Nu berättar Iwar Wiklander om sitt teaterliv i en nyutkommen bok, Från buskis till Beckett, som är skriven av mångårige radiomedarbetaren Håkan Sandblad.  Mia Gerdin hann träffa Iwar Wiklander innan han åkte till Helsingfors för att hela hösten spela Kärleksbrev av A R Gurney på Lilla Teatern, där motspelaren är hans hustru, Birgitta Ulfsson. I Snittet som också har besökt Danmark och en stor utställning i Århus med ett av dansk konsts stjärnskott. Lars Lönroth intervjuar den unge skulptören Jeppe Hein. Och så har kulturredaktionens egen mattfantast Gunnar Bolin besökt Liljevalchs Konsthallas nya stora utställning Märta flyger igen! 90 år med Märta Måås-Fjetterström. 90 år syftar på den tid som gått sedan den unga textilkonstnären Märta Måås-Fjetterström startade sitt eget företag i Båstad. En verksamhet som lever än idag och där hennes arv inspirerar nya och åter nya generationer av formgivare. Men det är också 75 år sedan Märta Måås-Fjetterström fick sitt stora genombrott med en utställning av hennes mattor - just på Liljevalchs i Stockholm, 1934. Programledare: Anneli Dufva

Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Frågan ställs i Kulturradions Snittet med utgångspunkt i Carin Ellbergs skulptur Det femte elementet som står i en rondell i Gävle. Sverigedemokraterna i Gävleborg har nyligen krävt i en motion att skulpturen ska avlägsnas.  Ett annat exempel på offentlig konst som retat upp många människor är Ingo Vetters nyinvigda Priapos trädgård som står i en annan rondell. På Facebook finns en grupp med 1300 personer som vill få bort konstverket. Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Programledare Mia Gerdin

Snittet 090930 Salvador Dali och kändisarnas egen världsordning När Moderna Museet nu gör en ny stor utställning med den spanske surrealisten Salvador Dalí, handlar det lika mycket om det undermedvetna som om kändisskap och att göra sig själv till varumärke. Dalí Dalí med Francesco Vezzoli är titeln på utställningen som delats upp i tre delar av Modernas intendent John Peter Nilsson: Den traditionelle surrealisten Salvador Dalí med några av hans mest kända tidiga målningar. Därpå den sene Dalí som exploaterar sig själv, utställd tillsammans med den unge italienske konstnären Francesco Vezzoli, vars konstnärskap handlar om att analysera vår tids gudar, det vill säga filmstjärnor, kungligheter och andra ur jetsetvärlden. Och att titta på kändisar, deras nyopererade kroppar, skilsmässotårar, barn och jättebåtar är ett folknöje som bara växer. Kändistidningarna säljer som smör och nätet exploderar av paparazzibilder. Jenny Teleman har träffat konstnären Francesco Vezzoli, författaren David Lagercrantz och chefredaktören för Veckans Nu! För ett samtal om celibritetsdramaturgi och begäret till våra nya gudar. Dessutom intervjuas den svenske videokonstnären Magnus Wallin, just nu aktuell på Millesgården i Stockholm med några surrealistiskt anstrukna installationer. Producent: Karsten Thurfjell.

Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet. Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg på Backa Teater i Göteborg. Och på Uppsala Stadsteater är Olof Palme och Drottning Kristina fokus i två nya föreställningar. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet med de två regissörerna Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställning Snittet har haft möjligheten att blicka in i arbetet med tre aktuella teaterpremiärer. Efter de stora framgångarna med Brott och straff fortsätter Backa Teater i Göteborg att utforska olika sidor av kriminalitet.  Varför begår en människa brottsliga handlingar och vilka konsekvenser får det för en själv och för ens offer? Mia Gerdin har följt arbetet med den nya föreställningen Gangs of Gothenburg. Den här gången har Mattias Andersson på Backa tagit hjälp av aktivister, en socialpedagog och ett gediget intervjumaterial och skapat en föreställning där verklighet blandas med fiktion. Samma helg är det dubbelpremär på Uppsala stadsteater. Där handlar det om  två välkända svenska historiska gestalter; Olof Palme och Drottning Kristina som skildras på scenen av två av Sveriges just nu intressantaste yngre regissörer, Carolina Frände och Farnaz Arbabi. Båda föreställningarna är framarbetade av respektive ensemble - utan ett från början färdigt manus - och processerna har varit så parallella att det till och med finns planer på att låta rollgestalter från den ena föreställningen dyka upp i den andra. Anneli Dufva åkte till Uppsala för att prata om Kristina, Palme, regi och identitet. Dessutom har Snittet tittat på en karta över döda stjärnor på Bonniers Konsthall där utställningen Livsformer precis har öppnat. Programledare: Cecilia Blomberg

Om några månader blir Istanbul Europeisk kulturhuvudstad och redan nu invigs Istanbuls elfte konstbiennal. Ulrika Sten rapporterar från biennalen. Dessutom i Snittet om den självklara dramatiken på en förlossningsavdelning. I Ulla Isakssons pjäs "Nära livet", från 1958 som snart har nypremiär på Stora teatern i Norrköping,. Samntidigt romandebuterar Måns Wadensjö med romanen "Förlossningen". Nina Asarnoj har träffat Måns Wadensjö och regissören till "Nära livet", Jenny Andreasson, för ett samtal om vad en förlossningsavdelning rymmer för mytiska dimensioner. Porgramledare Om några månader blir Istanbul Europeisk kulturhuvudstad och redan nu invigs Istanbuls elfte konstbiennal. Den ideella organisationen "What, How and for Whom" står för årets upplaga. Bakom det frågvisa namnet står fyra kvinnliga curatorer från Zagreb i Kroatien som arbetat tillsammans som kollektiv de senaste tio åren. Bland de 70 konstnärer som deltar återfinns inga svenskar, men Malmö konsthögskola är på plats i ett samarbete med turkiska konsthögskolor. Ulrika Sten rapporterar från biennalen. Nära livet Det finns en självklar dramatik på en förlossningsavdelning, vilket författaren Ulla Isaksson tidigt insåg. I pjäsen "Nära livet" från 1958 som snart har nypremiär på Stora teatern i Norrköping möts tre kvinnor i samma rum. Förra året kom dokumentären "Barnmorskorna" som visades i SVT och fick ett enormt gensvar. Och i slutet av september debuterar Måns Wadensjö med romanen "Förlossningen", en bok som utspelar sig på en förlossningsavdelning. Nina Asarnoj har träffat Måns Wadensjö och regissören till "Nära livet", Jenny Andreasson, för ett samtal om vad en förlossningsavdelning rymmer för mytiska dimensioner. Med mera. Programledare: Anneli Dufva

På Göteborgs internationella Konstbiennal visas, under tio veckor, aktuell samtidskonst under temat What a wonderful world. Snittet åkte buss mellan de sju utställningsplatserna. Dessutom har vi sett den schweiziska videostjärnan Pipilotti Rists stora utställning på Kiasma i Helsingfors och träffat fotografen Mikael Olsson som under flera år har följt formgivarikonen Bruno Mathssons två hus i Småland. En av de stora svenska konstsatsningarna i år är . Under tio veckor visas aktuell samtidskonst under temat What a wonderful world. Curatorer är två kända namn från konstsverige. Celia Prado som var med startade Tensta Konsthall och Johan Pousette som drog igång Baltic Art Center i Visby. Snittet åkte buss mellan de sju utställningsplatserna och försökte förstå vad som är så underbart med vår värld. Dessutom har vi sett den schweiziska videostjärnan  Pipilotti Rists stora utställning på Kiasma i Helsingfors och träffat fotografen Mikael Olsson som under flera år har följt formgivarikonen Bruno Mathssons två hus. Det är villan Södrakull och fritidshuset. Frösakull. Fotografier som nu visas på Hasselblad center och som också resulterat i en omfattande bok om Bruno Mathsson.  Programledare för Snittet den här veckan är Mia Gerdin.

När radioprogrammet Sommar sändes i år var det anmärkningsvärt många som ägnade tid åt att prata om sina terapier, och hur det påverkade deras liv. Och terapi är ett ämne i TV-serier, lunchteater och böcker. Snittet tittar på den här senaste terapitrenden och undrar om den privata terapin nu till och med blivit något man bör prata om i offentligheten. Dessutom intervjuas Torsten Ekbom om sin nya bok En trädgård av ljud där han porträtterar och analyserar konstnären och tonsättaren John Cage. Och så har Snittet sett dansgästspelet Sutra med 17 buddhistmunkar från Shaolintemplet i Kina. När radioprogrammet Sommar sändes i år var det anmärkningsvärt många som ägnade tid åt att prata om sina terapier, och hur det påverkade deras liv. I våras sändes den amerikanska TV-serien In treatment, filmade sejourer hos terapeuten och på Kulturhuset i Stockholm tas snart vårens lyckade satsning med Psykakuten upp på nytt. Publikens inskickade problem, gestaltade av skådespelare och analyserade av riktiga terapeuter. Anneli Dufva har träffat Jonas Mosskin som bl a är initiativtagare till psykologer ser på film och pratat med honom om den här senaste  terapitrenden. Är det så att den privata terapin nu till och med har blivit något man bör prata om i offentligheten? Dessutom intervjuas Torsten Ekbom om sin nya bok En tr ädgård av ljud där han porträtterar och analyserar konstnären och tonsättaren John Cage. Och så har Snittet sett dansgästspelet Sutra där en av dansvärldens hetare koreografer Sidi Larbi Cherkaoui skapat en föreställning tillsammans med Turnerprisvinnande konstnären Antony Gormley och 17 buddhistmunkar från Shaolintemplet i Kina.

Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år hela världen som arbetsfält. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango om ikonen Carlos Gardel. Den brittiske skulptören Antony Gormley har sen många år  hela världen som arbetsfält. Just nu är han aktuell med utställningar i Moskva, Österrike, Japan, Spanien och Storbritannien.. Dessutom pågår hans stora projekt ”One and Other” för fullt i London, där han bjudit in 2.400 människor att under hundra dagar stå en timme var på den stora och tomma skulptursockeln /plinten på Trafalgar Square. Kulturradions Kerstin Berggren lyckades fånga in Antony Gormley mellan alla resor och tillbringade en förmiddag i hans stora ateljé i London. Dessutom har Snittet tittat på vad de utländska kritikerna skrivit om årets Venedigbiennal och vi intervjuar Rikard Wolff om hans föreställning Tango som har nypremiär. Den här gången är det ikonen Carlos Gardel som Rikard Wolff  lånar sin röst till och scenen är Dramaten i Stockholm.

- Uomini che odiano le donne (Män som hatar kvinnor) 750 000 ex - La ragazza che giocava con il fuoco (Flickan som lekte med elden) 450 000 ex - Le regina dei castelli di carta (Luftslottet som sprängdes) 420 000 ex Så ser försäljningssiffrorna ut för Stieg Larssons deckartrilogi i Italien, och så ser det ut på en allt större del av världens bokmarknader. Framgången är nu lika monumental som för Dan Browns Da Vinci-kod, och populariteten manifesterar sig numera i en rad evenemang. I Villa della Torre, en renässansvilla utanför Verona arrangerades i juli "A cena con Larsson", en middag i millennieseriens tecken med rätter inspirerade av böckerna och filmen. Det kan ju te sig lite konstigt, när hjältinnan Lisbeth Salander mestadels livnär sig på djupfrysta piroger och panpizza, men entusiasmen för vår exotiska matkultur känner inga sådana gränser. När kulturradions Karsten Thurfjell besökte det fullbokade evenemanget, bjöds det på såväl köttbullar med potatismos som kaffe ur termos. Med Stieg Larssons megaframgång har den internationella förläggarbranschen öppnat sina armar för svenska bestsellers, och nu hoppas alla på att hitta nästa Stieg Larsson eller Lars Kepler. De senaste månaderna har flera debutanter vars böcker inte ens publicerats sålts för sexsiffriga belopp till utlandet. Och härom veckan kunde man läsa i magasinet Newsweek om mysteriet med den svenska deckarvågen. Bland de litterära agenterna talas det om ett slags "följa-John-mentalitet" bland förlagen. När ett förlag börjar köpa så hakar de andra på. Och i spelet om vilka böcker som blir nästa års storsäljare, fungerar de litterära agenterna som lobbyister. Vilka böcker man väljer att satsa på - och vilka böcker som verkligen blir bestsellers, handlar lika mycket om förtroende, spekulation och marknadsföring som om en bra bok. Hör alla inblandade i Snittet.

Från 2010. För dig som tycker om när man rör sig på tvären mellan konstformerna. Här hör du om tendenser och händelser inom teater, konst, arkitektur, barnkultur, dans och opera.

Snittet: Venedigbiennalen 2009 Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när värld                                                      Så var det dags igen för den stora konstolympiaden i Venedig. Nu har man kommit fram till den 53e Venedigbiennalen sen konstevenemanget startade 1895 och konsten är nu sen många år spridd långt utanför det första biennalområdet i parken Giardini. I år är det mer svenskt än vanligt i Venedig. Kanske framförallt för att Daniel Birnbaum är konstnärlig ledare för hela biennalen i år  och i hans utställning Making Worlds ingår verk av Öyvind Fahlström, Jan Håfström och Nathalie Djurberg. Ett tema  som handlar om hur konstnärer skapar sina egna världar och utforskningar, alltifrån estetiska till politiska. Och titeln översätts också till ett oändligt antal språk. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén letar sig fram mellan nationella paviljonger, militärbaracker och privatpalats och försöker hitta en tråd i det enorma konstutbudet. Finns det några trender? Vilken paviljong är roligast? Snyggast? Chockerande? Och vilka konstverk är det stora samtalsämnet när världspressen samlas?

.Kan man tänka sig hus byggda av nedbrytningsbart material? Hus som avger renare vatten än det som kommer in? Skyskrapor täckta med mossa? Det kan man på utställningen "Framtidens arkitektur är grön" där 35 arkitektkontor från hela världen visar upp sina visioner av en framtida ekologisk arkitektur, mer eller mindre praktiskt genomförbara, mer eller mindre utopiska, men nytänkande och tankeväckande. Mats Arvidsson har varit där. Kan man tänka sig hus byggda av nedbrytningsbart material? Hus som avger renare vatten än det som kommer in? Skyskrapor täckta med mossa? Det kan man på utställningen "Framtidens arkitektur är grön" där 35 arkitektkontor från hela världen visar upp sina visioner av en framtida ekologisk arkitektur, mer eller mindre praktiskt genomförbara, mer eller mindre utopiska, men nytänkande och tankeväckande. Mats Arvidsson har varit där. Klassikern Anna Odell var inte först. Redan hösten 1887 spelade den 22-åriga, amerikanska journalisten Nellie Bly sinnesförvirrad för att bli intagen på ett mentalsjukhus i New York. Hennes reportage "Ten Days In a Mad-House" blev en sensation, som gjorde Bly berömd och ledde till konkreta förbättringar av mentalvården. Mårten Arndtzén om en aktuell klassiker.

Snittet: Vad är verkligheten? Yvonne Ihmels om dokumentärfotografi idag och på 70-talet Vad har dagens iscensatta fotografi gemensamt med den dokumentära svartvita ådra som odlades på 1970 talet? I spåren av tidskriften Lifes dokumentära krigsreportage växte det fram ett dokumentärt gatufotografi, en slags snappshotmetodik som skulle återge verkligheten. Men vad har föregångare som Strömholm, Petersen och den förra året bortgångne Rune Hassner gemensamt med dagens unga fotografer? Fotografen Anna Linderstam till exempel som förra året fick Hasselbladstiftelsens Victorstipendium, filmar och fotograferar sina offer med närmast tortyrliknande metoder - efter många timmar utan sömn, just innan sammanbrottet.Yvonne Ihmels som en gång själv ville bli fotograf har träffat yngre och äldre bildskapare för Snittet. Klassikern: Pearl Buck 1938 fick den amerikanska författaren Pearl Buck nobelpriset i litteratur. Av många anses den pristagaren väga lätt, det har sagts att valet av henne var ogen                                                                                                                          Vad har dagens iscensatta fotografi gemensamt med den dokumentära svartvita ådra som odlades på 1970 talet? I spåren av tidskriften Lifes dokumentära krigsreportage växte det fram ett dokumentärt gatufotografi, en slags snappshotmetodik som skulle återge verkligheten. Men vad har föregångare som Strömholm, Petersen och den förra året bortgångne Rune Hassner gemensamt med dagens unga fotografer? Fotografen Anna Linderstam till exempel som förra året fick Hasselbladstiftelsens Victorstipendium, filmar och fotograferar sina ”offer” med närmast tortyrliknande metoder – efter många timmar utan sömn, just innan sammanbrottet. Yvonne Ihmels som en gång själv ville bli fotograf har träffat yngre och äldre bildskapare för Snittet.                     Klassikern: Pearl Buck 1938 fick den amerikanska författaren Pearl Buck nobelpriset i litteratur. Av många anses den pristagaren väga lätt, det har sagts att valet av henne var ogenomtänkt, populistiskt och svagt. Den roman som gjorde Pearl Buck till författaren på allas läppar under 30-talet var trilogin om den kinesiske bonden Wang Lungg och hans familj, och kanske framförallt den första delen som heter "Den goda jorden". Elin Claeson berättar om Pearl Buck, om hennes förhållande till Kina och framförallt om en roman som förblivit en Klassiker.

Snittet: Mira Bartov - operachef och världsförbättrare. Mira Bartov är övertygad om att vi blir bättre människor av opera. Hon har varit konstnärlig chef för Folkkoperan i Stockholm i snart ett år och är full av idéer om repertoaren och om hur man kan bredda publiken. Under vårens repetitioner med Georges Bizets Pärlfiskarna besöker hon och sångarna skolor och äldreboenden och ber dem definiera lycka. Längtan efter lycka är ett viktigt tema i operan men också i våra liv i dag. Det är just under svåra tider och kriser som vi har möjlighet att tänka efter vad som är viktigt i vårt samhälle 2 säger Mira Bartov som med sina 32 år är en ovanligt ung ledare. Just därför hoppas hon kunna locka ungdomen till operan. Maarja Talgre har träffat henne. Klassikern den här veckan handlar om ett av Jugendarkitekturens märkligaste verk: Kyrkan i Steinhof, Wien, av Otto Wagner. Kyrkan var färdig 1907. Med sin blandning av strama vita marmorytor och ett överdåd av guld och stiliserade blommor väckte