Podcasts about betyder

Börserna har hämtat in hela årets nedgång, men för många svenska sparare står avkastningen fortfarande på minus i år. Det beror på att kronan har stärkts kraftigt främst mot dollarn, vilket urholkat avkastningen. Många prognoser pekar dessutom på att kronförstärkningen kommer att fortsätta, och det innebär i så fall fortsatt valutamotvind. Betyder det att man bör lägga om sitt sparande, och i så fall hur? Det pratar vi om i veckans podd.

Med Niklas Meier og Nikolaj Bach.---Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimenFå en gratis træning på Træningsklubben i Aalborg eller Aarhus:https://go.styrkmig.dk/lokationFå en uforpligtende samtale om din målsætning:https://styrkmig.dk/booking/Vil du støtte Træningstimen? Køb vores "Stærk hver dag" t-shirt:https://styrkmig.dk/vare/styrk-t-shirt/

I detta avsnitt får vi besök av Ted Elvhage, en framstående investerare inom rymd- och deep tech, som delar med sig av sina insikter kring investeringar i rymden via fonderna Rymdkapital och Expansion Ventures. Ted berättar engagerande om sina fonder och dess framgångar, inklusive investeringar i innovativa företag som Pythom Space, the Exploration Company och ReOrbit. Hans erfarenheter ger oss en inblick i hur rymdengagemang och rymdekonomi kan forma framtiden för Sverige och Europas oberoende i rymden.Ted understryker vikten av att Sverige och Europa ökar sina investeringar i rymdprogram. Diskussionen berör även marknaden för rymddata och teknologi, och hur privata investeringar kan spela en avgörande roll för att driva rymdmissioner framåt. I avsnittet träffar vi också Hélène Huby, grundare av The Exploration Company. Tillsammans pratar vi om företagets ambitiösa arbete med att bygga återanvändningsbara rymdfarkoster för experiment och space to space transport.Har vi åkt till Mars än?Följ med oss när vi navigerar genom rymdnyheter, NASA:s senaste projekt och ESA:s (Europeiska rymdorganisationen) insatser. Med insikter från astronauter och rymdforskare, ger vi dig en klar bild av vad som krävs för att göra en marsresa till verklighet. Låt oss tillsammans utforska rymden, förstå rymdstationer som ISS (Internationella rymdstationen) och diskutera hur vi kan ta nästa steg mot att utforska Mars. Så luta dig tillbaka och lyssna på Har vi åkt till Mars än?, där vi tar dig med på en oförglömlig resa genom solsystemet och bortom! Missa inte att prenumerera för att hålla dig uppdaterad med de senaste rymdnyheterna och forskningen. Världen av rymdteknologi väntar på dig! Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hvorfor bliver vi egentlig tiltrukket af mennesker, der vækker vores gamle sår?I dette afsnit dykker vi ned i, hvad det vil sige at have et sår i kærlighed og relationer, og hvad der sker, når vi trigger – eller bliver trigget af – en andens sår.Vi taler om, hvorfor det netop er dé mennesker, der får os til at mærke allermest, som også har adgang til vores mest sårbare steder.Og om hvordan det både kan være smertefuldt og potentielt helende.____________________________________Hvis du kan lide Kærlighedens Labyrint, så abonner endelig på den, så du får notifikationer, så snart der er nye afsnit. Giv os endelig også en anmeldelse. Har du spørgsmål, som vi anonymt skal vende i et afsnit, så skriv til: @kaerlighedenslabyrint eller på:ml@recreate-you.dk

Der er kommunalvalg i november i år – og der er så småt gået valgkamp i byudvikling. Helt særligt er det, at vi ved, at København, får en ny overborgmester, fordi den siddende overborgmester stiller ikke op igen. Ydermere tegner der sig et historisk magtskred, hvis Socialdemokratiet mister overborgmesterposten i Hovedstaden, som ikke har skiftet hænder siden 1938, kun afbrudt af 1 døgn i 2004, hvor SF besad tronen.   I denne episode af Byen Forfra diskuterer vi: Hvad vil det betyde for københavnerne, når vi får en ny overborgmester? Og hvad vil det betyde for byudviklingen i Kbh? Gæster Line Barfod, Københavns Teknik- og Miljøborgmester fra Enhedslisten  Jakob Næsager, Københavns Børne- og ungdomsborgmester fra Konservative Pernille Rosenkrantz-Theil, Overborgermesterkandidat fra Socialdemokratiet  Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil have et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

Denne gang skal vi høre, hvordan Halm 80 driver forretningen i dag, og hvordan den er struktureret. Som vi snakkede lidt om sidste gang, så er Christopher Jensen vild med at være i marken, så han har ansatte på kontoret og i administrationen. Vi kommer omkring flere ting denne gang, hvor vi også skal have en snak om, hvordan vejret påvirker butikken. En høst med dårligt vejr er træls for hele værdikæden.. Jonas Krog, der er maskinfører hos Lunde Maskinstation, og Peter Zilmer, som de fleste måske kender som "Bøvle Kaj", sidder klar bag rattet. Det skal handle om alt det der sker på en maskinstation - selvom deres syn på hverdagens små udfordringer ikke altid er helt ens. Fra diskussionen om traktorens farve - til hvordan man får parforholdet til at hænge sammen, når man bruger MANGE timer i maskinen!
 Programmet præsenteres i samarbejde med: Brørup Traktor- og Maskincenter & Jysk Medieproduktion.

Hansan dominerade handeln i medeltidens Europa, men vad betyder ordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Elder Scrolls IV: Oblivion Remastered er ægte, og det er ude lige nu! Lige så vigtigt er, at Nintendo Switch 2 snart kan forudbestilles i USA, men der er ingen importafgift på trods af Donald Trumps tariffer. Betyder det, at Trump har vundet? Desuden har Ubisoft ikke lært af deres fejl og satser på et nyt live-service-spil, som er en Apex Legends-klon. Samtidigt siger Xbox-chef Phil Spencer, at Game Pass ikke er for alle! Ja, vi snakker om meget – og i denne uge diskuterer vi blandt andet:- Oblivion Remaster-afsløringen- Insider: Fallout 3 Remaster kommer ikke lige foreløbig- Se den spritnye trailer til Doom: The Dark Ages!- Phil Spencer: Game Pass er ikke for alle- Xbox "stream dit eget spil" er nu aktivt for alle Game Pass Ultimate-abonnenter- Rebellion, studiet bag Atomfall, hylder Game Pass som en af årsagerne til spillets succes- Xbox hinter til Indiana Jones-efterfølger- Phil Spencer: Jeg tror på Nintendo- Vinder Trump? Ingen importafgift på Switch 2 i USA- Assassins Creed Shadows er måske på vej til Switch 2- The Division 2 får ny udvidelse i maj- Ubisoft starter udvikling på nyt live-service-spil- Forza Horizon kommer til PS5 d. 29. april- PS Plus stiger igen i Canada – er Europa næste?- Michael Bay laver Out Run-film for Sega- Gameplay Blooper Teams næste spil: Cronos: The New Dawn- Dune: Awakening udskudt til juni- Battlefield tester ny destruction techOg meget, meget mere.I denne episode deltager Lasse Vestergaard, Michael Engelbreth, David Darville, Janus Hasseriis og Morten Urup.Tusind tak, fordi du lytter med.

USA:s president Donald Trump lanserade ett paket med tullar 2 april. Det får stor betydelse för världshandeln, men drabbar länder och regioner olika. Chefsekonom Jens Magnusson får besök i studion av USA-experten Elisabet Kopelman och makrostrategen Gustav Helgesson för att diskutera saken och spå om framtiden.

I femte perioden i sjätte kvarten tog säsongen slut för Färjestad. Lyssna till Johan Edlund, Magnus Nygren, Johan Svensson, Staffan Kronwall och Arvid Marklund – och efter slutsignal en tårögd Michael Lindqvist efter vad som kan ha varit hans sista match efter åtta FBK-år. • • • Dags att börja prenumerera på VF? Just nu har vi ett kanonerbjudande till er med noll kronor i tre månader – därefter halva priset i tre månader. Klicka här för att komma till erbjudandet. Vill du marknadsföra ditt företag i våra poddar? Kontakta oss på mediepartner@nwtmedia.se eller ring 054-19 90 00.

Fästingarna brukar gå i dvala under vintern, men i år har det varit så milt att fästingarna hållit sig vakna. I södra Sverige hittades fem gånger fler fästingar redan i januari jämfört med samma tid förra året. Betyder det här att vi måste se upp för fästingar året om? Hur ska vi tänka kring vaccin? Och går det att skydda sig mot de allra farligaste sjukdomarna? Gäst: Anders Lindström, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Producent och programledare: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, TV4, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

En amerikansk chefredaktør bliver inviteret ind i en privat chatgruppe med Trumps topfolk. Her læser han med, da gruppen planlægger et militært angreb med houthierne i Yemen. Mette Frederiksen skærper nu retorikken over for USA. Det er et uacceptabelt pres, der bliver lagt på Danmark og Grønland, siger hun. De ukrainske soldater er næsten blevet smidt helt ud af den russiske region Kursk. Betyder det så, at de har mistet et vigtigt kort i fredsforhandlingerne, der foregår lige nu? Værter: Amalie Schroll Munk og Adrian Busk. Medvirkende: Matias Seidelin, sikkerhedspolitisk seniorkorrespondent, netmediet Olfi. Matilde Kimer, DR's Rusland- og Ukrainekorrespondent.

Landets største virksomheder får mere og mere betydning for dansk økonomi, og de har en stigende andel af deres aktiviteter i udlandet. Det har betydning for, hvordan man skal analysere dansk økonomi og tilrettelægge den økonomiske politik. Det fortæller pengepolitisk chefrådgiver Morten Spange til Teis Hald Jensen i en ny episode af Nationalbankens podcast.

Københavns byret skulle behandle en anmodning om et navneforbud i en sag, hvor Henrik Sass Larsen er tiltalt for besiddelse af billeder og videofiler med seksuelt overgrebsmateriale med børn. En sag, hvor Henrik Sass Larsen nægter sig skyldig i alle anklager. Men Sass Larsens forsvarsadvokat, Peter Lundmark Jensen, har valgt at frafalde anmodningen og begrunder det med, at den danske presse har omtalt sagen på en måde, hvor Sass Larsens identitet blev røbet, trods anonymisering. Betyder det, at reglerne for navneforbud er forældede? Skal der være et automatisk navneforbud i straffesager? Risikerer en ændring at begrænse åbenheden i retsplejen? Og går pressen for langt i beskrivelsen af tiltalte, de ellers hævder at anonymisere? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Jensen, chefredaktør, Politiken, Preben Bang Henriksen, retsordfører, Venstre, Kåre Traberg Smidt, forsvarsadvokat, Tom Jensen, chefredaktør, Berlingske, Heidi Højmark Helveg, advokat med speciale i mediejura. Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger og producer: Nina Lorenz Grimstrup.

Københavns byret skulle behandle en anmodning om et navneforbud i en sag, hvor Henrik Sass Larsen er tiltalt for besiddelse af billeder og videofiler med seksuelt overgrebsmateriale med børn. En sag, hvor Henrik Sass Larsen nægter sig skyldig i alle anklager. Men Sass Larsens forsvarsadvokat, Peter Lundmark Jensen, har valgt at frafalde anmodningen og begrunder det med, at den danske presse har omtalt sagen på en måde, hvor Sass Larsens identitet blev røbet, trods anonymisering. Betyder det, at reglerne for navneforbud er forældede? Skal der være et automatisk navneforbud i straffesager? Risikerer en ændring at begrænse åbenheden i retsplejen? Og går pressen for langt i beskrivelsen af tiltalte, de ellers hævder at anonymisere? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Jensen, chefredaktør, Politiken, Preben Bang Henriksen, retsordfører, Venstre, Kåre Traberg Smidt, forsvarsadvokat, Tom Jensen, chefredaktør, Berlingske, Heidi Højmark Helveg, advokat med speciale i mediejura. Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger og producer: Nina Lorenz Grimstrup.

Københavns byret skulle behandle en anmodning om et navneforbud i en sag, hvor Henrik Sass Larsen er tiltalt for besiddelse af billeder og videofiler med seksuelt overgrebsmateriale med børn. En sag, hvor Henrik Sass Larsen nægter sig skyldig i alle anklager. Men Sass Larsens forsvarsadvokat, Peter Lundmark Jensen, har valgt at frafalde anmodningen og begrunder det med, at den danske presse har omtalt sagen på en måde, hvor Sass Larsens identitet blev røbet, trods anonymisering. Betyder det, at reglerne for navneforbud er forældede? Skal der være et automatisk navneforbud i straffesager? Risikerer en ændring at begrænse åbenheden i retsplejen? Og går pressen for langt i beskrivelsen af tiltalte, de ellers hævder at anonymisere? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Christian Jensen, chefredaktør, Politiken, Preben Bang Henriksen, retsordfører, Venstre, Kåre Traberg Smidt, forsvarsadvokat, Tom Jensen, chefredaktør, Berlingske, Heidi Højmark Helveg, advokat med speciale i mediejura. Vært: Mathias Pedersen. Tilrettelægger og producer: Nina Lorenz Grimstrup.

Den kommende tyske kansler Friedrich Merz har nu gjort mere for Europa og europæisk økonomi end hans partifælle Angela Merkel gjorde i løbet af sine 16 år som kansler. Den økonomiske vækstplan, som Tyskland netop har stemt igennem, er nemlig på alle måder historisk og vil forandre Europa. Vi kigger også nærmere på de fremragende danske statsfinanser, hvor overskuddet sidste år landede på 133 milliarder kroner. Betyder det, at det såkaldte økonomiske råderum snart opjusteres – igen? Ja, lyder vurderingen. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I detta avsnitt går vi igenom EU:s nya lönetransparensdirektiv och vad det innebär för arbetsgivare och löneavdelningar i Sverige. Hur säkerställer vi lika lön för lika arbete och hur påverkar direktivet din organisation? Daniel Edenholm från Sysarb, expert på lönetransparens, och Zennie Sjölund från Srf konsulterna ger oss värdefulla insikter och konkreta tips på vad som krävs för att förbereda sig inför genomförandet i juni 2026. Vi pratar också om ansvar, utmaningar och hur du kan arbeta proaktivt med lönetransparens i din organisation. ​

Velkommen indenfor til torsdagens Hattrick:FC København er færdige i Conference League efter nederlaget til Chelsea. Hvordan ser Jacob Neestrup på det, og kunne German Onugkha have gjort en forskel? Det skal også handle om Danmark og Superligaens plads i top-15 på UEFA's koefficientliste - for den er ikke længere mulig at opnå. Bliv klogere på, hvad det betyder i dagens afsnit. Sidst, men ikke mindst, skal vi en tur til Helsingør, hvor Andres Iniesta og co. ikke har styr på sine papirer. Vært og produktion: Jens SchaldemoseLyddesign: William DinesenSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Demokraatit - et parti, vi i Danmark dårligt nok har hørt om, blev valgets helt store vinder i Grønland. Men hvorfor stemte så mange grønlændere på det social-liberale parti, der indtil tirsdag havde en forholdsvis beskeden størrelse? Og hvad kommer valget til at betyde for, hvordan Grønland nu vil håndtere Donald Trumps kontante frieri? I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller nordisk korrespondent Claus Blok Thomsen, hvad valgresultatet kan bringe med sig. For han oplevede selv valgnattens overraskelser på allernærmeste hånd.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Den milde vinter har betydet et mindre saltforbrug og færre landsdækkende udkald end på en gennemsnitlig vinter Freddy Emil Knudsen Chefkonsulent i Vejdirektoratet, kan her fortælle lidt om hvor lang tid Vejdirektoratets salt- og snerydningsperiode varer.

Vad innebär implementering av ESG-lagstiftning i praktiken? Vilka är de största utmaningarna och hur hjälper vi på Delphi våra klienter i arbetet med ESG? Dessa och flera andra frågor om ESG diskuteras i detta avsnitt av Delphipodden.

I dagens Geopodden kommenterar diskuterar vi Irans vice presidents avgång, hur kan det förstås utifrån ett geopolitiskt perspektiv och vilken effekt kan det få för potentiella förhandlingar med USA.Avsnittet Gustav refererar till hittar ni här: https://open.spotify.com/episode/1wgpRylJp8faH0b3Aff2yq Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-forordningen for kunstig intelligens blev vedtaget for omkring et år siden, men er stadig på vej igennem systemet.Der er stadig dele af forordningen som ikke er trådt i kraft når det gælder virksomheder og organisationers pligt til at overholde kravene, men det kommer i løbet af det næste års tid.Rundt omkring i Europa er man nemlig igang med det lange og komplicerede arbejde at "oversætte" AI Act til standarder, som skal gøre det nemmere for virksomheder og organisationer derude at sørge for at de overholder forordningen og den danske lov.Nogle af standarderne er dybt tekniske, andre handler mere om ledelse, og atter andre om medarbejdernes kompetencer.Og apropos kompetencer, så skal danske virksomheder og organisationer forholde sig helt konkret til Forordningen, fordi kravene der handler om AI-færdigheder er trådt i kraft 2. februar.I denne episode dykker vi ned i AI-standarder og AI-færdigheder, og jeg har besøg af hele tre eksperter, som er involveret i arbejdet på forskellige måder.Det er Kim Skov Hilding fra Dansk Standard, Grit Munk fra Ingeniørforeningen IDA, og Peter Damm fra computer vision-virksomheden Milestone.Lyt med

Hvad betyder Trump for Ukraine, Gaza og Taiwan? Er vi på vej mod en ny kold krig? Og hvor efterlader verdens konflikter Danmark og Europa? Mikkel Vedby Rasmussen og Lars Bangert Struwe tager livtag med tidens krige og konflikter i denne særudgave live fra Folkekirkens Hus i Aalborg (optaget 26. februar). I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI veckans avsnitt diskuterar Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi den förändrade världsordningen och vad den innebär för Sverige.“Vad har du gjort på jobbet den senaste veckan?” Så stod det i ett mejl från Doge, skickat till alla federalt anställda i USA. Vi rannsakar oss själva – skulle vi få behålla jobbet?Vi diskuterar hur USA:s …

Är friheten att uttrycka vår sexualitet ett krav att göra vår åtrå till tal? Patricia Lorenzoni ser en värld inordnad i könets kunskapsregim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fjodor Dostojevskij sa en gång: ”Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa.” Han syftade på den ukrainsk-ryske kollegans novell ”Kappan”, liksom på Gogols avgörande betydelse för den ryskspråkiga prosakonsten.En motsvarande sentens för det senaste halvseklets kulturteori skulle kunna vara: ”Vi har alla krupit ut ur Foucaults biktbås.” Få tänkare under efterkrigstiden har såsom fransmannen Michel Foucault påverkat vår förståelse av hur vi som människor formas i ett intrikat samspel mellan kunskap och makt.Foucault var idéhistorikern som förvägrades att disputera i Uppsala, men som revolutionerade den historiska forskningen med sina lika nitiska som associativa läsningar av arkiven. Han var professorn som under 1968-revolterna gjorde studenterna sällskap på barrikaderna, men som också kritiserade 68-rörelsens mest omhuldade myter. Inte minst den om sexuell frigörelse, en kritik formulerad i boken ”Viljan att veta” från 1976. Och det är här biktbåset kommer in.Egentligen var ”Viljan att veta” bara första delen i ett mer omfattande projekt om sexualitetens historia, ännu oavslutat vid Foucault alltför tidiga död till följd av aids 1984. Boken tar avstamp i den sexuella revolutionens självbild, och är en uppgörelse med idén om sexuell frigörelse. En kritik av en historieskrivning som såg samtidens idoga tal om det sexuella som en brytning med äldre tiders förtryck.Där andra såg befrielse, såg Foucault en intensifierad maktutövning som kom till uttryck i ett påbud att ständigt och jämt tala om könet och sexualiteten. Detta tvång att tala föddes inte med den sexuella revolutionen. Foucault spårar det bakåt, bland annat till det katolska biktbåset och historiska förändringar i prästernas biktmanualer. Under medeltiden hade bikten främst uppehållet sig vid om den sexuella handlingen rymdes inom det religiöst legitimas gränser eller ej. ”Sodomi” var termen för vitt skilda praktiker som gemensamt hade synden. Men efter det tridentiska kyrkomötet i mitten av 1500-talet kom manualerna successivt att snarare rikta in sig på själen dolda skrymslen. Bikten blev allt mer den plats där tankarna, fantasierna och begären skulle blottas och rannsakas. Ett krav, skriver Foucault, att ”försöka göra sin åtrå, hela sin åtrå, till tal”.Kyrkans roll här skulle så småningom övertas av medicinen och psykologin. Foucault ser en lång kontinuitet, i det att vi alltmer kommit att ställa frågan om vilka vi är till våra kön. Vad slags människor, vad slags subjekt, blir vi därigenom? Den gamla tidens sodomit definierades genom handlingen. En syndare, det är sant, men syndare är vi å andra sidan alla. Med moderniteten skulle våra sexuella begär och drifter knytas till vår identitet på ett nytt sätt. Om du identifierar dig som homosexuell, handlar det inte bara om vem du har sex med. Homosexualiteten blir ett raster över hela din person.När Foucault skrev ”Viljan att veta” var homosexualitet ännu sjukdomsklassat i Sverige. Så förblev det till 1979. Så sent som 2013 tvingades transpersoner till sterilisering för att få könskorrigering. Först 2024 röstades en förenkling av den komplicerade processen att byta juridiskt kön igenom. Det tycks finnas goda argument för att se den moderna svenska historien som en successiv befrielse av både könet och av de sexuella begären.Betyder det att Foucaults kritik är irrelevant? För att svara på det, bör vi först ställa frågan: Vem omfattas av befrielsen till att börja med? Jag kommer att tänka särskilt på en specifik situation där en människas förmåga att omsätta sitt kön och sitt begär i ”rätt” slags tal blir en fråga på liv och död: asylprocessen.2020 publicerades en rapport av Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL. Gröndahl hade gått igenom över 2000 avslagsmotiveringar i asylärenden från de senaste åtta åren. På 170 sidor får vi en inblick i vilka förväntningar som möter den som sökt skydd i Sverige med asylskäl grundade på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.I en asylutredning anges regelmässigt som främsta bevisning den sökandes ”berättelse”. Vid ett enstaka intervjutillfälle med Migrationsverket ska den som flytt berätta om sina asylskäl. I hbtqi-ärenden innebär det att tala om sitt kön, om sina begär, och inte minst, om sin identitet.Foucault läste de katolska biktmanualerna som del av en kunskapsproduktion om könet, vilken ytterst handlade om makt. Intervjurummet, där den asylsökande måste vränga sin själs skrymslen, är inte helt olikt. Här finns en hel begreppsapparat och förståelseram som vid intervjutillfället bara antyds, men som den sökande likväl behöver behärska. För, låt oss säga, en person som flytt ett land där samkönade relationer straffas med fängelse, räcker det inte att hen har samkönat sex. Hen måste kunna redogöra för en livsstil, en identitet, en inre resa som utmynnat i en insikt om vem hen egentligen är.Kort sagt, den asylsökande måste kunna verbalisera en personlighetsutveckling som harmonierar med modernitetens påbud att identifiera sig genom sitt kön och sina begär.Konsekvenserna framstår som både brutala och absurda. Gröndahl ger rikliga exempel på personer som fått utvisningsbeslut med hänvisning till att de inte förmått göra en precis distinktion mellan att vara homosexuell och bisexuell, att de inte reflekterat i förväntad grad över sina begär, eller att de inte kunnat verbalisera en specifik livsstil. Som ett av de citerade besluten säger: Migrationsverket ifrågasätter inte att du har sex med män, men bedömer sammantaget att du inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att du tillhör gruppen homosexuella män. Gröndahls rapport publicerades alltså 2020, och den visade hur avslagsmotiveringar i hbtqi-ärenden närmast rutinmässigt bröt både mot både gällande lag och mot Migrationsverkets egna rättsliga ställningstaganden. Verket tog den på allvar och inledde utbildningsinsatser. Men 2023 gjorde Gröndahl en uppföljning där hon fann att effekterna av insatserna uteblivit. De krav som ställdes på hbtqi-flyktingar då, fortsatte att ställas även nu. Gröndahl kommenterade det som ”en rättsskandal som pågår i det tysta, bakom sekretess och tystnadsplikt”. I ett land som likt Sverige gärna berömmer sig om sin hbtqi-vänlighet, kan det framstå som både chockerande och gåtfullt.Men kanske är det just genom Foucault biktbås vi ska förstå denna skandal i en utebliven skandal. För Foucault var modernitetens pratsjukhet om könet och sexualiteten ett uttryck för maktens allt intimare inträngande i våra liv. För att vara rätt slags subjekt, det vill säga fullt ut människa, måste vi kunna tala om oss själva på ett sätt som låter sig inordnas i denna könets kunskapsregim. Så blir även den hbtqi-certifierade sexuella frigörelsen del av en större apparat för att göra skillnad på folk och folk. Den som inte klarar testet i biktbåset, behandlas som mindre än människa.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

I studion sitter Martin, Ludvig, Theo och Emil Erlandsson. Emil är tillbaka och ger oss den mest positiva recensionen av Star Wars: The Acolyte som står att finna på internet. Betyder det att serien faktiskt är bra? Kanske. Ludvig har sett spelfilmen Tolkien och redogör för livet av en av modern tids mest inflytelserika författare. Martin bjuder på dubbla spelrecensioner och har både tagit sig igenom eposet som är Xenoblade Chronicles 3 och det stora fiaskot som är Overlord-serien. Det blir mer en rekommendation av Pikmin i slutändan. Hur gick det till? Lyssna på avsnittet för att få veta mer. 10:19 - Intro 12:49 - Tolkien 28:49 - Xenoblade Chronicles 3 50:56 - Star Wars: The Acolyte 1:24:18 - Overlord-serien Har DU något att säga till oss? Tips på något att prata om, åsikter om något vi sagt eller vill kanske bara säga hej? Skriv till oss på Facebook, följ oss på Instagram @medisradio och mejla till oss på medisradio@gmail.com. Vill ni se oss spela spel på Twitch så följ oss på @MedisRadioTV. Musik: Pontus Ljung

Kollegan har signalerat att den är upptagen, men gäller det för allt? Klart! denna vecka handlar om en överenskommelse som minskar friktionen i organisationen. Så, vad har ni kommit överens om att de olika statusarna betyder? Skriv till mig och berätta. Jag är nyfiken på att höra vad ni kommit fram till! Så här kan du få Copilot att berätta vad ni missat att diskutera i mötet. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Det har varit fullmåne i lejonet och veckans avsnitt börjar med att Amanda berättar om en incident under natten då hon behövde kontakta polisen och vilka känslor som kom upp kring det här med civilkurage. Vidare berättar Tindra om obehags-loopar hon kan få och Amanda känner igen sig och delar också sina. Varför kommer de? Betyder det något? Lyssna in! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ryska samhället fortsätter att militariseras. Växande krigsindustri och militäruppfostran för barn. Nu ifrågasätts vad fred egentligen är för Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den militära ledningen i Ryssland ser ett eventuellt fredsavtal bara som en fas i den längre militära konfrontationen som man kommer vara i med väst - för överskådlig framtid, säger Carolina Vendil Palin forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Hör också Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen och Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent Johanna Melén.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Identitetskris i SD efter intern vapendebatt. Därför vill inte Egypten och Jordanien ta emot palestinier. IS-kvinnan från Sverige döms för folkmord i unik dom. Äldre vill att unga låter bli att nia. Programledare: Staffan Dopping.

Hvor mange måltider pr dag der er det HELT rigtige? Er det ens for alle? Betyder det noget for vægten? Måske har du hørt, at det er vigtigt at holde sig til tre måltider? Eller at du skal spise mange små måltider for at holde dit blodsukker stabilt? Der er så mange forskellige råd derude, […] The post Ep 219. Hvor mange måltider? appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Betyder dyrt alltid att det är bättre? Det kommer ni få svaret på i veckans avsnitt av Beauty och Bubblor då Emma och Frida berättar vilken sorts beauty de själva väljer att lägga lite extra pengar på, och varför, samtidigt som de i andra fall sträcker sig efter budgetalternativen. Finns det vissa områden i ansiktet som är värda att investera mer i, och i sådana fall vilka? Hur vet man vilken typ av beauty som ens hud mår bäst av och som kan vara värt att investera lite extra i – om så är fallet? Det blir tips på budgetbeauty som visat sig fungera väldigt bra för väldigt många, och som Emma och Frida alltid har ståendes i badrumsskåpet. När det kommer till hårvård så finns det också beautyhacks att ta till. Det tipsas om hur man kan blanda hårvårdspodukter, alltså variera budget med lyx, utan att behöva tumma på hårkvaliteten. Frida och Emma jämför också produkter från olika prisklasser: vilka budgetalternativ har visat sig ge bättre resultat än motsvarigheterna, som kostar betydligt mer?Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ugens særudgave af Radio Information vender Lars Trier Mogensen og Rune Lykkeberg perspektiverne for Grønland og rigsfællesskabet efter ugens udmeldinger fra den kommende amerikanske præsident Donald Trump   Kort inden jul skrev Trump på sit eget sociale medie, Truth Social, at »ejerskab og kontrol over Grønland er altafgørende« for USA. Mandag i denne uge skrev han, at det grønlandske folk kommer til at drage stor fordel af at blive en del af USA. »Make Greenland Great Again,« konkluderede han og sendte sin førstefødte på endagsvisit i Nuuk, inden han siden truede  Danmark med straftold og afviste at udelukke, at en militær reaktion kunne komme på tale.   Som Lars Trier Mogensen skrev i en analyse i ugens løb: »I en kædereaktion af begivenheder, som regeringen i København har mistet styringen på, er Grønland på rekordtid rykket ind i Trumps spotlys – og ud af Danmarks skygge.« Ugens Radio Information handler om forholdet mellem Danmark og Grønland – og ja, Trump. Vores politiske analytiker Lars Trier Mogensen og chefredaktør Rune Lykkeberg er i studiet til en snak om den uge, hvor danskerne blev mindet om, at der er noget, der hedder Grønland, og hvad det faktisk betyder at være en småstat. 

Vi tester OpenAI Sora, som er en slags ChatGPT for video. Det viser sig dog, at Sora har svært ved at forstå fysikkens love og ikke har den store respekt for tyngdekraften. Vi vender også nyheden om Googles nye kvantechip, der kan løse et problem på fem minutter, som normalt ville tage 10.000.000.000.000.000.000.000.000 år for en supercomputer at løse. Betyder det, at al kryptering, vi kender i dag, snart er brudt? Endelig har vi Ryan Mac med. Han er medforfatter til bogen Character Limit, der går tæt på Elon Musk i perioden, hvor han købte Twitter. Bogen er sprængfyldt med anekdoter - fx om da han mødte op med en håndvask i hånden og gik i gang med at fyre folk til højre og venstre. Nu har han fået til opgave at tage den model og overføre den til den amerikanske stat. Kan han det? Værter: Marcel Mirzaei-Fard, tech-analytiker og Henrik Moltke, DRs techkorrespondent.

Inläst: Torbjörn Nilsson om ironin i att krafter nära M kritiserar satsning på kärnkraft.

Skal syriske flygtninge i Danmark rejse hjem? Diktator Assad og hans regime er væltet, og oprørsbevægelsen HTS har overtaget magten. Betyder det, at der er demokrati på vej? Er det sikkert for flygtninge at sætte sig på flyet til Damaskus? Skal de hjem og genopbygge landet? Eller have lov at blive i Danmark? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Jafar Hassan, syrer, pædagogstuderende, Rawan Abdullah, syrisk flygtning, socialrådgiver, Bornholm, Martin Lidegaard, politisk ordfører RV, tidl. udenrigsminister, Jacob Kaarsbo, tidligere chef for Mellemøsten i Forsvarets Efterretningstjeneste, Frederik Vad, udlændingeordfører S og Steffen Larsen, udlændingeordfører LA. Tilrettelægger og producer: Camilla Michelle Mikkelsen. Vært: Gitte Hansen.

När Henrik Larsson bara var tre månader gammal slutade han röra på benen, det visade sig vara en godartad tumör i ryggen. Henrik är sexfaldig världsmästare och tiofaldig europamästare i biljard i rullstolsklassen. Han tilldelades Malmö stads Idrottspris 2022 för sina biljardframgångar i den yttersta världseliten. Idag är Henrik engagerad i politiskt förändringsarbete för personer med funktionsnedsättning.

Vi står over for en epidemi af svindelopkald, hvor svindlere forsøger at lokke os til at overføre penge. Nu har et britisk teleselskab udviklet AI Daisy - en kunstig intelligens, der tager imod opkaldene og spilder svindlernes tid med snak om alt fra strikning til Medova-te. Et amerikansk studie viser, at ChatGPT overgår læger i at diagnosticere komplicerede sygdomme - endda også læger, der har ChatGPT som hjælpemiddel. Betyder det, at vi mennesker bare skal holde fingrene væk? Vi spørger Adam Rodman, en af forskerne bag studiet. Vi vender også en sag om overgrebsbilleder af børn skabt med kunstig intelligens. Billederne er genereret med Stable Diffusion, men hvis ingen børn er kommet fysisk til skade, kan manden bag så stadig dømmes? Og kan vi være sikre på, at der aldrig har indgået overgrebsbilleder i billedgeneratoren? De spørgsmål diskuterer vi sammen med Trine Maria Illsøe, DR's retskorrespondent. Værter: Marcel Mirzaei-Fard, techanalytiker i DR og Henrik Moltke, DRs techkorrespondent.

I veckans avsnitt diskuterar vi hur tjejer idag skriver "send nudes" före grabbar, vad för tankar en kille får när en tjej skickar en random bild, ifall kvinnor bör vara restriktiva med bilder under Tesammans-fasen och bieffekterna det kan ha, ifall man kan läsa av en killes intentioner i början, ifall ett träningspass är en bra första dejt, grabbar som missbrukar kärleksförklaringar utan att förstå innebörden, uppföljning av killar som lämnar bromsspår i kallingarna, hur man borde polisanmäla den som lämnar skitiga underkläder i tvättkorgen åt sin sambo att hantera, tjejer med papperssmulor in their private parts pga sandpapper, hur killar fejkar att tvätta händerna efter ett toalettbesök och hur vi ska börja att konfrontera dom 2025!Glöm inte att följa @sdbevents på instagram!Biljetter till årets sista julfest i GBG ute nuSupport till showen http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad er op og ned med den grønne trepart, der allerede stemples som en historisk aftale? Hvordan definerer man borgerlig-liberal familiepolitik? Hvordan endte sundhedsreformen? Og hvor ansvarlig er den netop indgåede finanslov egentlig? Ugens panel sætter fokus på vinkler der har været glemt, underbelyst eller misforstået. Dagens program: Intro & refleksioner om finansloven Den grønne trepart - hvad er op og ned? Liberal familiepolitik – findes det? Hvordan endte sundhedsreformen? Lyspunkt & skævert Kontakt til podcastvært: jes@cepos.dk Produceret og tilrettelagt af Kasper Tandrup Links: https://jyllands-posten.dk/debat/kronik/ECE17590465/tvungen-koensbalance-i-ledelsen-er-ikke-nogen-god-ide/ https://eavis.berlingske.dk/titles/berlingske/280/publications/6172/pages/18/articles/2160985/19/1 https://e-avis.information.dk/titles/information/4482/publications/24200/pages/12/articles/2156918/12/1

Radio Information handler om, hvordan inflationen påvirkede valget i USA, om de sandsynlige konsekvenser for klimaet, og om mulighederne for at stække Trumps magt. Og så runder vi lige den tyske regeringskrise   Ugens Radio Information har fokus på det valgresultat, der lå klar onsdag morgen dansk tid: Den overvældende sejr til Donald Trump. Rune Lykkeberg har fulgt valgets sidste dage fra Pennsylvania, og vi taler med ham fra Philadelphia – USA's fattigste storby. Om den økonomi, der fik mange amerikanere til at miste tilliden til demokraterne og stemme på Trump. Og om det ansvar, der påhviler Joe Biden og Det Demokratiske Parti, der lod ham genopstille. Niklas Hessel og Mathias Sindberg har været fast panel i vores søsterpodcast Radio USA under valgkampen. De diskuterer, hvorvidt der er nogen som helst måde at bremse Donald Trumps politik, nu da det ligner, at republikanerne får magt over begge kamre i Kongressen. Og så kommer Anton Geist på besøg til en snak om, hvad Trumps sejr potentielt betyder for klimaet – inden vi også lige får tid til at vende Tyskland, hvor regeringen er havnet i en krise, der kan ende med at fremprovokere et snarligt valg. Vi taler om krisen og om dens forbindelser til det amerikanske valgresultat. 

I denne særudgave af Lang Historie Kort får du disse tre historier: Politikens korrespondent i USA, Jacob Fuglsang, analyserer, hvorfor Donald Trump vandt, og Kamala Harris tabte. Vi spørger seniorforsker Rasmus Sinding Søndergaard, om Trump kan holde sine vilde valgløfter. International kommentator Michael Jarlner fortæller, hvordan USA's nye præsident vil ændre vores verden.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Betyder det noget for dig, hvem der vinder valget i USA? Betyder det noget for Danmark, hvem der bliver præsident? For økonomi, erhvervsliv, forsvar, grøn omstilling? Hvad betyder det for Europa, hvis Trump eller Harris vinder Det Hvide Hus? Medvirkende: Erik Seifert, dansk-amerikaner, Georgia, republikaner. Erick Thürmer, CEO i Thürmer Tools. Gitte Seeberg, Direktør Autobranchen Danmark. Peter Thagesen, USA-ekspert, Dansk Industri. Mathias Bay Lynggaard, konsulent Rasmussen Global. Christian Bülow, Rådgiver, Dansk Folkeparti. Tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen og Claudia Carlsen. Vært: Gitte Hansen.

Vi har gått in i november, men tankesmedjan Nicht Trischt fortsätter sin kamp för ett bättre februari. Detta eftersom Bellman, Hasse & Tage och Killinggänget tydligen släppte den pucken.

Sveriges BNP, bruttonationalprodukten, minskade under de tre senaste månaderna jämfört med kvartalet innan. Det framgår av SCB:s preliminära så kallade BNP-indikator. Betyder det att det blir en storsänkning från Riksbanken nästa vecka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Boije, chefsekonom SBAB och Ellen Rosenkvist, reporter Ekonomiekot

Sveriges BNP, bruttonationalprodukten, minskade under de tre senaste månaderna jämfört med kvartalet innan. Det framgår av SCB:s preliminära så kallade BNP-indikator. Betyder det att det blir en storsänkning från Riksbanken nästa vecka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Boije, chefsekonom SBAB och Ellen Rosenkvist, reporter Ekonomiekot