Podcasts about betyder

I denne uge bladrer vi i den spritnye bog Datingordbogen af Seriedateren – Laura Adria Kamariza Hermansen. Bogen samler tidens vigtigste, sjoveste og mest forvirrende datingbegreber – og vi zoomer især ind på ét af dem: DTR. Hvad betyder DTR egentlig?Hvornår skal man tage DTR-samtalen?Hvorfor kan den føles både nødvendig og skræmmende?Og hvad siger begrebet om moderne dating og vores behov for klarhed – eller kontrol – i relationer?I episoden taler vi om, hvordan DTR (Define The Relationship) kan være både en gave og en fælde. Hvornår bringer det tryghed? Hvornår skaber det pres? Og hvorfor er det nogle gange det eneste, der står mellem to mennesker, der faktisk vil hinanden?Derudover deler vi refleksioner om, hvordan nye begreber kan give os både indsigt og nye blindgyder, hvad vi selv har lært af DTR-begrebet, og hvorfor åben kommunikation (stadig!) er det stærkeste kærlighedsredskabLyt med, hvis du vil blive klogere på det lille akronym, der fylder overraskende meget i den moderne kærlighedspsykologi.___________________________________Denne uges afsnit er sponsoreret af: Annas Fiskekasser100% skånsomt fanget fisk leveret til døren. Med Annas Fiskekasser får du fisk leveret direkte til døren hver måned - eller når det passer dig. Få kassen på abonnement, så du altid er sikret fisk til aftensmaden - og kig på hjemmesiden for at få masser af opskrifter til kassens fisk. Brug koden Labyrint og få 20% rabat på den første kasse.____________________________________Hvis du kan lide Kærlighedens Labyrint, så abonner endelig på den, så du får notifikationer, så snart der er nye afsnit. Giv os endelig også en anmeldelse. Har du spørgsmål, som vi anonymt skal vende i et afsnit, så skriv til: @kaerlighedenslabyrint eller på:ml@recreateyou.dk Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/kaerlighedens-labyrint--4126010/support.

I veckans podd vänder vi och vrider på kallduschen från Surgical Science. En bruten avsiktsförklaring fick den redan hårt pressade aktien på fall? Köpläge eller fallande kniv? Oliver och Lars ger sin syn. Vi passar även på att kåsera om vd-byten i allmänhet och Kinnevik i synnerhet. Hör mer i podden!

Från den skönstjärtade Afrodite, till clownen som drattar på ändan rumpan är central både för kropp och kultur. Torbjörn Elensky sätter sig på den och tänker efter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Baken, stjärten, rumpan, arschlet, röven – kärt barn har många namn. I finare sällskap helst omtalad på franska, som derrieren. Skinkorna är våra största muskler. Det är den mest pinsamma, opassande och vulgära kroppsdelen. Att dratta på ändan är den lägsta formen av clowneri. Humor som förenar alla i världen, oavsett språk, kultur, religion och ålder. På italienska kallar man att ha tur för att ha stjärt, culo: Che culo! Betyder alltså Vilken tur! Man kan vifta på rumpan och bli smiskad på baken, fast det senare numera bara bör ske efter klart och tydligt samtycke. För jovisst, naturligtvis är denna clownernas viktigaste kroppsdel också erotiskt laddad.Redan de gamle greker visste att uppskatta ett par sköna halvklot nedanför ryggslutet, såpass att Afrodite kallipygos, den skönstjärtade Afrodite, senare mera känd som Venus aux belles fesses, utvecklades till en särskild skulpturgenre. Den undersköna kärleksgudinnan lyfter på sin klädnad och vrider sig bakåt så mycket det går för att få en glimt av sin egen vackra baksida. En version av henne står i pelarsalen på Stockholms slott, praktiskt nog framför en spegel, för den som vill skåda behagen utan att gå runt statyn. Det var Gustav III, inspirerad efter sin resa till Italien, som beställde den av Johan Tobias Sergel 1779. Stod modell gjorde ingen mindre än tidens stora kändis, hovdamen Ulla von Höpken. Det är alltså en klassisk tradition som på 2000-talet förvaltats av stjärnor som Jennifer Lopez och, inte minst, Kim Kardashian. En yppig bak är numera lika viktig som en svällande barm och det finns både särskilda träningsprogram för skinkmusklerna och skönhetsoperationen Brazilian butt lift, som lyfter rumpan för den som inte är nöjd med sitt medfödda häng.Den är faktiskt den mänskligaste av kroppsdelar. Inget annat djur har så stor rumpa som människor. Även om en del andra primater också har framträdande bakstycken. Chimpanshonornas ända lyser rött, nästan som en lykta, när hon är fertil och hon lockar till sig lämpliga hanar genom att visa upp den. Men de har inte två rejäla halvklot av kött och fett som står ut på baksidan. Den första människan som gick på två ben var Homo erectus, den upprätta människan, och det är också den första som börjar utveckla stora skinkor. De behövs nämligen dels för balansen, dels för att ge tryck i steget, förklarar den amerikanska journalisten Heather Radke, som har skrivit den moderna stjärtens historia. De två forskarna Daniel Lieberman och Dennis Bramble har dessutom specifikt visat att den kraftiga sätesmuskulaturen är nödvändig när man ska springa på två ben. Våra höfter, knän, fötter och alltså även rumpan är till för att vi ska kunna springa. Till skillnad från de flesta andra däggdjur är vi visserligen inte så snabba, men unikt uthålliga.Vår stora bakdel är alltså en enorm fördel, men de gigantiska skinkorna har förstås också medfört stora bekymmer i modern tid. Främst inom modevärlden inte minst och för kvinnor. Som Radke konstaterar är rumpfokuset förvisso inte lika könat längre – tänk på Thelma och Louise menande granskning av den skönstjärtade Brad Pitt eller när väninnorna i Sex and the city pratar manshäckar – men det är ändå kvinnans bakre behag som ägnats mest uppmärksamhet i modern tid. Under de senaste århundradena har den västerländska kvinnorumpan ofta varit ordentligt inpackad i många lager tyg, som både haft till uppgift att dölja och att framhäva. Till de märkligaste modenyckerna hör turnyren, en ställning som fina kvinnor bar under kjolarna på 1870 och 1880-talen, så att bakdelen framhävdes på ett överväldigande sätt. Den här sortens mode har flera möjliga förklaringar. Den enklaste är att man ytterligare skulle framhäva den smala midjan, som hölls insnörd i trånga valbenskorsetter, genom att låta tyget välla ut nedanför den. Den otroligt vida krinolinen kan förklaras på samma sätt. Men Radke hittar också ett annat spår.Även om människor generellt har stora säten, ansågs vita personer småskinkade, medan svarta beskrevs som motsatsen. Storleken kopplades till föreställningar om de mörkhyades sexuella vidlyftighet. Det ironiska med detta, som med så många rasistiska föreställningar, är att förakt och avund på något sätt blandas. För den stora stjärten ansågs även attraktiv. Redan tidigt på 1800-talet oroade man sig i Frankrike över att männen skulle bli mera upptända av de yppiga svarta kvinnornas dundergumpar än av de vita kvinnornas små derrierer. Och allting började med Sarah Baartman.Hon var troligen född revolutionsåret 1789 och kom från khoikhoifolket, som traditionellt varit herdar i nuvarande Sydafrika, och som sedan 1700-talet kallades hottentotter av européerna. Hon uppträdde först i London, sedan i Paris under 1810-talet i någon typ av hudfärgad kroppsstumpa, dekorerad med snäckskal och pärlor för att motsvara publikens förväntningar på en afrikanska. Alla ville se henne och framför allt hennes stora exotiska stjärt. Det finns mängder av karikatyrer av henne från tiden, som alla framhäver baken och hon blev så småningom till en stående typ: hottentotternas Venus. Andra kvinnor från khoikhoifolket kom att exploateras på liknande sätt och det centrala i alla bilder och föreställningar var den stora baken, som efter hand kom att bli en tvetydig generell symbol för erotik. Föraktad för att den ansågs djurisk, men eftertraktad som något sexuellt lockande. Kanske kan man förstå turnyren, detta märkliga plagg som döljer den äkta ändalykten bakom en jättestor fakerumpa, som ett uttryck för den motsägelsefulla fascinationen inför den afrikanska kvinnan.Sarah Baartman lämnades inte ifred ens när hon dog utan hon dissekerades, hennes könsorgan och stjärt blev avgjutna och hennes skelett stod utställt på Musée de l'homme i Paris, ända till 1974. Nelson Mandela föreslog 1994 att hennes kvarlevor skulle återbördas till Sydafrika och hon begravdes där 2002.Den franske författaren Georges Bataille hade idéer om hur stjärtens kraft i och med att vi reste oss på bakbenen skjutits upp i rösten och ansiktet. I sin poetiska essä ”Solärt anus” från 1927 skriver han: När mitt ansikte fylls av blod blir det rött och obscent. På samma gång avslöjar dess morbida reflexer en blodig erektion och en krävande hunger efter oblyghet och kriminella utsvävningar. Utan att tveka påstår jag därför att mitt ansikte är en skandal... Det låter groteskt, men oväntat nog har vetenskapen nu, nästan hundra år senare, givit honom åtminstone delvis rätt. Nederländska och japanska forskare har visat att människors ansiktsigenkänning i princip är densamma som chimpansernas rumpigenkänning. Våra ögonvitor, ögonbryn, röda läppar och rodnande kinder motsvarar den löpande chimpanshonans rodnande bak. De skriver att resultatet tyder på ”ett evolutionärt skifte i den socio-sexuella signalfunktionen från bakdelar till ansikten”. Bataille skulle ha varit nöjd. Vi är alla rövnyllen. Och det är inget skämt eller förolämpning utan bara ett vetenskapligt faktum.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäist

Johan gästas av två associate partners från EY, Marcus Jarl och Daniel Karlsson. Vi diskuterar hur teknik påverkar arbetslivet och hur man kan navigera i denna nya era. Marcus talar om ledarskap och kultur som strategiska fördelar. Daniel fokuserar på teknikdelen inom EY:s metodik Bricks, Bytes, and Behaviors och utforskar hur tekniska innovationer kan förbättra arbetslivet. De diskuterar även EY's rapport Work Reimagined och hur flexibilitet och AI kan skapa talangfördelar för organisationer. Podden berör även utmaningar som arbetsbelastning och hur organisationer kan arbeta smartare med AI genom att fokusera på toolset, skillset och mindset. AI skapar inte automatiskt produktivitet. Den skapar paradoxer. De mest mogna användarna sparar tid men upplever samtidigt högre belastning. Organisationer med störst AI-entusiasm riskerar störst trötthet. Vägen framåt är inte fler modeller – det är tydligare mål, enklare case, bättre förväntningar och modet att ifrågasätta gamla processer.Kapitel:02:17 Bricks, Bytes och Behaviors03:57 Samspelet mellan människa och teknik05:44 Insikter från Work Reimagined-rapporten09:50 Utmaningar och möjligheter med AI-adoption12:39 AI:s roll i att stärka produktiviteten18:29 Framtiden för AI och arbetsplatsens utveckling45:41 Avslutande tankar och viktigaste lärdomarResurser:Rapporten Work ReimaginedEY:s egna AI-resaConnecta på LinkedIn:Marcus JarlDaniel KarlssonJohan WallquistAdam Palm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan kom Region Midtjyllands kommende regionsformand egentlig ind i politik? Og skal embedsmændene i den ellers så fyringsplagede region frygte endnu en udrensning, nu hvor partierne bag det nye flertal har bebudet et opgør og en "fornyelse af samspillet mellem embedsværket og politikerne"?Det er nogle af de spørgsmål, som den kommende regionsformand Anders G. Christensen svarer på i denne 20-minutters udgave af Politisk Stuegang, hvor han er eneste gæst.Region Midtjylland har formentlig Danmarksrekord i at fyre direktører og sygehusledere de seneste år som følge af en række møgsager.Men Anders G. Christensen vurderer, at det kommende skifte til hurtigere, mere struktureret og mere retvisende information til politikerne kan gennemføres uden fyringer blandt de nuværende embedsfolk.Ifølge ham er det "taktikken og træneren" – i form af den afgående regionsformand Anders Kühnau og den politiske ledelsesstil – der bliver skiftet ud. "Spillerne", altså embedsmændene, er dygtige, vurderer han.Det taler vi om i udsendelsen:Hvem er Anders G. Christensen?.Betyder en Venstre-mand i spidsen øget brug af privathospitaler?Hvad har 28 års erfaring som byrådsmedlem og borgmester lært ham om tværsektorielt samarbejde?Er det en god idé, at Socialdemokratiet – regionens største parti – står uden for konstitueringen?Hvilke to områder bliver de vigtigste for regionsrådet at kaste sig over i januar?Hvordan undgår man, at politikerne drukner i advarsler og alarmer, når de skal informeres tidligere og mere detaljeret om problemer? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Med Ashkan Fardost, Anne Ramberg och Bo Rothstein, under ledning av Magnus Thorén. Världen drog en lättnadens suck efter att Nvidias kvartalsrapport publicerats. Betyder det att faran för en AI-bubbla är över? Ny plan ska tvinga fram fred i Ukraina på bara några veckor, hoppas Trump. Kommer COP30-förhandlingarna leda till minskad uppvärmning, och finns det en poäng med KD:s förslag att överge de nationella klimatmålen? Både L och SD samlas för att mejsla ut taktik och politik inför valåret, och visar regeringen tillräcklig respekt för experter och myndigheter när den skärper brottslagstiftningen?

Hvordan får vi flere læger til alle i hele Danmark? Til Nakskov, Ringkøbing og Langeland? Hvordan får vi kortere ventetider til psykiatrien? Betyder den nye mega region i Østdanmark mere ulighed i sundhed? Er den udemokratisk? P1 Debat dykker i dag ned i regionsvalget, hvor der er for 149 mia. kroner sundhed på spil. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. De medvirkende er: Christina Svanholm, praktiserende læge, pendler fra Greve til Lolland, har klinik og julemarked i Nysted Anna Juul, forfatter til "Superskurk", patient i psykiatrien og bestyrelsesmedlem i Psykiatrifonden Holger Schou (S) borgmester, Lolland Kommune Camilla Hove Lund (V), kandidat til regionsrådsvalget Liselott Blixt viceborgmester i Greve Kommune, kandidat til regionsvalget for Lokallisten Jan E Jørgensen (V) politisk ordfører, Folketinget Tilrettelægger: Mathias Pedersen Producer: Siw Søby Rasmussen Vært: Gitte Hansen

Hvordan får vi flere læger til alle i hele Danmark? Til Nakskov, Ringkøbing og Langeland? Hvordan får vi kortere ventetider til psykiatrien? Betyder den nye mega region i Østdanmark mere ulighed i sundhed? Er den udemokratisk? P1 Debat dykker i dag ned i regionsvalget, hvor der er for 149 mia. kroner sundhed på spil. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. De medvirkende er: Christina Svanholm, praktiserende læge, pendler fra Greve til Lolland, har klinik og julemarked i Nysted Anna Juul, forfatter til "Superskurk", patient i psykiatrien og bestyrelsesmedlem i Psykiatrifonden Holger Schou (S) borgmester, Lolland Kommune Camilla Hove Lund (V), kandidat til regionsrådsvalget Liselott Blixt viceborgmester i Greve Kommune, kandidat til regionsvalget for Lokallisten Jan E Jørgensen (V) politisk ordfører, Folketinget Tilrettelægger: Mathias Pedersen Producer: Siw Søby Rasmussen Vært: Gitte Hansen

Hvordan får vi flere læger til alle i hele Danmark? Til Nakskov, Ringkøbing og Langeland? Hvordan får vi kortere ventetider til psykiatrien? Betyder den nye mega region i Østdanmark mere ulighed i sundhed? Er den udemokratisk? P1 Debat dykker i dag ned i regionsvalget, hvor der er for 149 mia. kroner sundhed på spil. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. De medvirkende er: Christina Svanholm, praktiserende læge, pendler fra Greve til Lolland, har klinik og julemarked i Nysted Anna Juul, forfatter til "Superskurk", patient i psykiatrien og bestyrelsesmedlem i Psykiatrifonden Holger Schou (S) borgmester, Lolland Kommune Camilla Hove Lund (V), kandidat til regionsrådsvalget Liselott Blixt viceborgmester i Greve Kommune, kandidat til regionsvalget for Lokallisten Jan E Jørgensen (V) politisk ordfører, Folketinget Tilrettelægger: Mathias Pedersen Producer: Siw Søby Rasmussen Vært: Gitte Hansen

Vi lanserar ett helt nytt poddformat där lite vad som helst kan hända. Avsnitten släpps varje fredag, OBS - det vanliga avsnittet rullar på som vanligt varje onsdag! Tyck till om podden och skicka in era frågor till vår Instagram: https://www.instagram.com/officialrmm/? Längre och reklamfria avsnitt hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/c/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dollaren har fået en hård medfart i 2025, men nu ser det ud til at lysne. Forventningen til lavere renter er dæmpet og samtidig har markedet - måske - vænnet sig til den politiske uro i USA. Chefanalytiker i Nordea Philip Maldia Madsen forklarer, hvad det får af konsekvenser for virksomheder og investorer. Gæst: Phillip Maldia Madsen, chefanalytiker i Nordea Vært: Heidi Birgitte Nielsen, økonomiredaktør på Finans Podcastredaktør: Kasper SøegaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hedgefondprofilen Inge Heydorn och Di:s egen Johannes Karlsson gästar och pratar om AI-oron på börsen i veckan. Vi går också igenom hur smart den virala norsk-amerikanska humanoiden Neo egentligen är – eller inte är. Och så förklaras varför så många missförstår de stora techbolagens investeringar.

Jeg bliver ofte spurgt om, hvordan og hvor man finder en god psykolog, og for nogle uger siden fik jeg igen et spørgsmål på mail fra en lytter om netop dét. Derfor har jeg lavet denne episode og skrevet et blogindlæg om emnet, som du finder et link til længere nede.Jeg kommer ind på følgende:Hvad kendetegner en god psykolog - hvad siger forskningen?Hvad min erfaring har vist mig omkring effektiv terapi og gode psykologerHvad du kan være opmærksom på i de første samtaler, der sikrer dig et godt matchRøde flag og tegn på, at det ikke er et godt matchEr det afgørende, at vælge en specifik terapeutisk metode?Betyder psykologens køn noget?Lidy om de terapeutiske hovedretninger, og hvad forskellen er på psykologer og psykoterapeuterHenvisningsårsager via lægen og andre tilskudsmuligheder, samt hvor du i praksis kan lede efter en god psykolog>>> Læs lytterspørgsmålet og hele indlægget her

Ord skaber sandhed, siger man. I byggebranchen beklæder man sig med ord som regenerativ, grøn, naturlig og ikke mindst bæredygtig. Det spændende er så om man skaber en grønnere fremtid i byggebranchen med de rette ord eller om det meste af branchen snubler i egne klimaambitioner og buzzword, uden at det egentlig har reel indflydelse på klimaet – og bliver vi alle vildledt? I denne episode af Byen forfra diskuterer vi: Er der overhovedet en fælles forståelse for de centrale ord, fx begrebet 'grønt', som både kan være en farve, noget med natur, noget med bæredygtighed og sikkert også noget helt fjerde. Og hvordan bruger politikere, lobbyister og developere ord og fortællinger til at fremme sin sag? Hvad hjælper det at råbe højt - og kan det skade?  Medvirkende Adrian Hughes, journalist og vært på Klog På Sprog, DR Kasper Guldager, arkitekt og ejendomsudvikler, Transformer.Build  Gunhild Askehave, arkitekt og forsker på Det Kongelige Akademi  Vært: Lars Fjendbo Møller Byen forfra er optaget til Dansk Arkitektur Centers live-event, MorgenDAC, som er for dig, der vil blive klogere på byens udvikling og arkitektur. Denne gang LIVE fra konferencen Building Green i København. Podcasten er produceret af Dansk Arkitektur Center og redigeret af Munck Studios.

Kritisk gennemgang af litteratur med fokus på klinisk anvendelighed og hvilke faldgruber vi skal passe på når vi overfører resultaterne til vores egne patienter⁠Læs blogversionen her⁠I denne udgave af "Men hvad betyder det?" gennemgår Emil og Jon fire særligt udvalgte akutmedicinsk relevante artikler og forsøger at koge dem ned til deres relevans for dig som akutmediciner på gulvet i akutafdelingen. Emnerne i denne omgang omfatter:Incidens af patologiske fund på CT cerebrum hos ældre med mildt hovedtraumeEffekten af konservativ behandling uden intubation af intoksikerede patienter med GCS ≤8Præcisionen af Wells score + akutmedicinsk POCUS for DVT Kliniker gestalt (mavefornemmelse) vs. risikoscorer i detektionen af sepsisFår du ikke stillet din evidens-sult her på siden, så ⁠læs vores andre "Men hvad betyder det?" episoder her⁠. Som altid er I meget velkomne til at komme med feedback i kommentarfeltet her på siden eller direkte til akutmedicineren@gmail.com

Avsnitt 294. Årets Augustprisnomineringar väckte mindre, eller snarare ingen, kritik jämfört med förra årets listor. Betyder det att 2025 blir året då Augustprisvinnarna återigen blir de efterlängtade storsäljarna i julhandeln? Under ett par år har bokdistributören Speed, med kunder som Bonniers, Norstedts och Pocketgrossisten, haft svårt att få ut förlagens böcker i tid. Till slut krävde kunderna en snabb förändring. Svaret från Speed blev att platschefen i Rosersberganläggningen sparkades. Än så länge är det ett rykte, ett kvalificerat rykte – Spotify lanserar e-böcker i Sverige och Tyskland nästa år. Vi minns Sveriges första moderna litterära agent, Bengt Nordin, och tecknar hans betydelse för den moderna svenska bokbranschen. På årets Frankfurtmässa gick Bonniers högste chef i Tyskland till en mycket vältaligt frontalattack mot de stora engelskspråkiga förlagens aggressiva försäljning i Europa.   00 26         Manegen är krattad för Augustpriset. 05 48         Speed tvingas sparka platschefen i Stockholm 08 36         Spotify satsar på e-böcker 11 22         Minnesord till Bengt Nordin 20 27         En avslutande rapport från Frankfurts Bokmässa

Ps Andreas Nielsen | Det som verkligen betyder något! by Hillsong Church Sweden

Deres plantebøffer bliver revet væk, skamrost af fødevareeksperter – og brugt af steder som burgerkæden Gasoline Grill, Nemlig.com og Aarstiderne. Nu skal MATR Foods etablere en ny fabrik i Skovlund/Ansager-området – og det betyder 60 nye arbejdspladser. Her skal der produceres intet mindre end 4.000 ton plantebøffer om året til både det danske og internationale marked. Vi har talt med produktionsdirektør Jens Termansen om produktet, succesen – og planerne for den nye fabrik.

Gitarrlegendaren Ace Frehley har lämnat oss mannen bakom de första riffen och den ikoniska rymdfiguren i KISS. Rock, nostalgi och känslor när lyssnarna berättar om deras relation till KISS i Karlavagnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var du en av dem som målade ansiktet inför konserten? Stod du längst fram när de sprutade eld och konfetti? Eller var KISS-samlingen hemma din största skatt som tonåring?Om betydelsen av KISS, hur deras musik, attityd och show påverkat. Säg det med en sång!Vi snackar KISS i Karlavagnen med Magnus BroniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Podcasten er i gang igen! Som du kan se på coveret, står der stadig "Resten skal nydes" på - men der er kommet fire bogstaver mere: S.M.I.L.

Vita jeepar med Röda korsets logga för gisslan över gränsen. Efter att ha tillbringat 738 dagar i fångenskap i Hamas underjordiska tunnlar får de återförenas med sina familjer efter Donald Trumps fredsavtal mellan Israel och Hamas. Samtidigt släpper Israel tusentals palestinska fångar fria, och bomberna slutar falla över Gaza. Betyder det här att kriget mellan Hamas och Israel till sist är över? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, DN:s Mellanösternkorrespondent. Producent: Sabina Marmullakaj och Simon Campanello.

Anders Svenningsson, prof. i neurologi, är med på länk och rätar ut alla frågetecken.

Betyder utspel av politiker på sociala medier allting, någonting eller ingenting? Har the marketplace of ideas förvandlats till the marketplace of policies?

I Nationalbankens seneste prognose for dansk økonomi nævnes ordet kapacitetspres mere end 60 gange. Man hvad betyder det egentligt, hvordan beregner man det, og hvorfor er det noget, som Nationalbanken holder så meget øje med? Det dykker vi ned i, når chef for makroøkonomisk analyse Anne Dyrberg Rommer og seniorøkonom Mikkel Bess gæster Teis Hald Jensen i en ny episode af Nationalbankens podcast om økonomi.

I veckans avsnitt djupdyker vi i den amerikanska centralbankens senaste besked, en sänkning av styrräntan med 0,25 procent. Vi diskuterar historiska paralleller, kapitalflöden och vad det kan innebära för svenska investerare framåt.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.Ljudklipp: Board of Governors of the Federal Reserve System. (2025, 18 september). Presskonferens med Jerome H. Powell. YouTube. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=Ir586zOtEWI

I veckans avsnitt djupdyker vi i den amerikanska centralbankens senaste besked, en sänkning av styrräntan med 0,25 procent. Vi diskuterar historiska paralleller, kapitalflöden och vad det kan innebära för svenska investerare framåt.Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. Max Matthiessen frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.Ljudklipp: Board of Governors of the Federal Reserve System. (2025, 18 september). Presskonferens med Jerome H. Powell. YouTube. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=Ir586zOtEWI

Tyskland vill bygga Europas starkaste armé, men är beroende av Kina för att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter många år då relationen österut var varm och handeln med Kina sågs i ett positivt skimmer har Europa vaknat upp till en ny geopolitisk verklighet och med en tung baksmälla. Inte minst gäller det jätten Tyskland, där exporten till Kina minskar och där kinesiska elbilar blivit ett existentiellt hot för den egna bilindustrin. Nu framträder försvarsindustrin som ännu en sårbarhet. Kina dominerar fullständigt när det kommer till de metaller och mineraler som behövs för att tillverka vapen. Betyder det här också att Kina kan tänkas vilja sätta käppar i hjulen när Europa ska rusta upp? Och vilken strategi väljer Peking när Europa och EU svängt och vill bryta sig loss från Kina?Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Daniel Alling, tidigare Tysklandskorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

“Den almene befolkning vil sige, at hvis man har gjort det, så skal man dømmes. Sådan ser jeg ikke på det. Jeg ser det på den måde, at man skal dømmes, hvis der er nok beviser. Det er essensen af et retfærdigt retssystem”.Vi har ofte talt om forsvarerens rolle i en kriminalsag, og nu har vi endelig fået en repræsentant i den varme stol. Vi spørger hende om alt. Advokat Mai-Brit Storm Thygesen har gennem 12 år forsvaret klienter i sager om alt fra menneskehandel og organiseret kriminalitet til rekruttering af torpedobørn og drab. I dette særafsnit tager hun os med på arbejde - fra det første møde med klienten til domsafsigelsen. Er der sager, hun ikke vil tage? Betyder det noget for hende, om hendes klient er skyldig eller ej? Og hvorfor oplever vi ofte, at gerningsmænd skifter forklaring, efter at forsvareren kommer ind i billedet? Vi hører også om hendes arbejde på den anden side af bordet, når hun som bistandsadvokat - blandt andet for Emilie Mengs mor og kvinden fra Bøtø-sagen - hjælper ofre og pårørende med at komme bedst muligt igennem retssystemet.Obs: Vi taler om flere aktuelle sager, som ikke var afgjort, da vi optog dette særafsnit. Det er de nu. Herunder Sass Larsen, Bøtø og Philip Wesths ankesag. Assisterende klip: Anders Eske Musik: Bensound

Den konservative aktivist Charlie Kirk er død, efter han blev skudt under et debatarrangement i Utah. Gerningsmanden er stadig på fri fod, men det har ikke forhindret Donald Trump i at pege fingre – denne gang mod den radikale venstrefløj, som han beskylder for at have blod på hænderne. I denne særudgave af Kampagnesporet tegner vi et portræt af Charlie Kirk: Hvem var han? Hvilken rolle spillede han i amerikansk højrefløjspolitik? Og hvad betyder hans død for det politiske klima fremadrettet? Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Kasper Risgaard Fotocredit: JOSH EDELSON / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Tilliden til den amerikanske centralbank er under pres som aldrig før. Donald Trump har i sin anden embedsperiode intensiveret forsøgt at påvirke Federal Reserve. Målet er klart: Trump ønsker lavere renter og vil have større politisk kontrol over pengepolitikken. Men hvad sker der, når en institution, der traditionelt har været uafhængig, bliver trukket ind i det politiske maskinrum? Og hvad betyder det for markederne, investorerne og din opsparing? I dette afsnit af Ansvar for Penge ser vi nærmere på den politiske risiko, der omgiver Federal Reserve, og diskuterer de mulige konsekvenser for renter, valuta og den globale økonomiske tillid. Eksperter  - Stifter af EarlyBird Research & Education, Frank Hvid- Viceinvesteringsdirektør, Thor Schultz Christensen, VellivVært - Pressechef i Velliv, Mikkel Bro Petersen---------------------------------------------Ansvar for penge er for dig, der interesserer dig for investering.Vi giver dig indblik i, hvordan eksperterne ser på verden netop nu i et investeringsmæssigt perspektiv.Podcasten er produceret og udgivet af Velliv - Danmarks 3. største kommercielle pensionsselskab, der tilbyder pensionsordninger til både virksomheder og privatkunder.Vi har flere end 400.000 kunder og forvalter samlet set mere end 300 mia. kroner.Indholdet i podcasten er ikke investeringsrådgivning.

Varför symboliseras Sverige av tre kronor och vad har symbolen för bakgrund? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det var ett historiskt möte mellan Trump och Putin i Alaska i fredags. Den amerikanska presidenten hade rullat ut röda mattan för sin ryske kollega och stämningen verkade god. Trump påstådde att ambitionen var att mäkla fred mellan Ukraina och Ryssland. Men slutade det i fiasko? Och kommer deras samtal betyda något för Ukrainas framtid? Programledare: Sabina Marmullakaj. Med Björn af Kleen, DN:s USA-korrespondent. Producent: Sebastian Nowacki.

Han er iskold, selvom presset fra Donald Trump er tungt og præsidenten bruger alle kneb for at få ham fjernet - eller makke ret. Sent onsdag fastholdt chefen for den amerikanske centralbank, Jerome Powell, endnu engang renten, selvom Trump i månedsvis har presset på for at få den væsentligt ned. Dermed fortsætter krigen om det vigtige rentevåben. Hør i denne Lyn-analyse, hvorfor Powell holder fast og hvorfor det har så stor betydning - ikke bare for USA - men også resten af verden og dermed Europa og Danmark, hvordan renten i USA udvikler sig. Gæst: Heidi Birgitte Nielsen, økonomi redaktør, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring Foto: Carlos Barria/Reuters. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I denne særnedtakt vender vi 1-0-sejren i en forrygende flot kulisse i Parken mod oprykkerne til Bundesligaen - og vores venskabsklub gennem 20 år - Hamburger SV. Hør reaktioner fra målscorer Larsson, Neestrup, Moi og vores nye kroatiske keeper i målet, Kotarski. Vi hører også Neestrup om, hvor slemt det står til med Gabriel, der humpende måtte støttes fra banen. Sommervikar fra Parken er Andreas Hansen, mens Kasper Larsen er med på en internetforbindelse fra hotellet i Miami. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den amerikanske præsident Donald Trump fik endelig sin Big Beautiful Bill igennem kongressen torsdag, og nu begynder journalister og analytikere at granske tallene. For hvad betyder Trumps gigantiske skattelettelser for markedet og amerikansk økonomi? Gælden kommer til at eksplodere og underskuddet på statsfinanserne stiger til over syv procent af bnp, advarer økonomer. Vi skal også snakke om to forsvarsaktier – Rheinmetall og Saab. Helt nye tal fra Nationalbanken viser nemlig, at de to aktier har noget opsigtsvækkende tilfælles. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nato har haft toppmöte i Haag. Inte helt otippat kretsade mycket kring USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte. Bara timmarna innan världsledarna samlades så handlade snacket mest om ett sms som Rutte skickat till Trump. Förutom det handlade mötet om hur mycket pengar som länderna ska bidra med till alliansen. Men hur ser Natos framtid ut? Vad måste Europas ledare göra för att bygga upp sin betydelse och vad innebär Ruttes fjäskande för Trump? Gäst: Niclas Vent, försvarsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: 10 News First, Sky News, Wion, EU Debates. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Vi fortsætter i sporet om den immaterielle kulturarv og spørger kulturminister, Jakob Engel-Schmidt, hvad der nu skal ske, og om det her i virkeligheden er et politisk projekt, der handler mere om danskhed end om UNESCOs liste? Vi besøger også en højskole, en pølsevogn og møder en repræsentant for tillidssamfundet for at høre, hvad udnævnelsen egentlig betyder for dem? Sidst ser vi også lidt ud i verden og retter fokus på Venedig og Jeff Bezos' udskældte million-bryllup. Medvirkende: Lise-Lotte, pølsevognskok hos Harry's Place, Lisbeth Trinskjær, formand for folkehøjskolernes forening, Gert Tinggaard Svendsen - professor i statskundskab på Aarhus Universitet, Katja Moesgaard, øverste direktør i VisitDenmark, Jakob Engel-Schmidt, Kulturminister, Rasmus Ugilt; filosof og forfatter og Ann Lind Andersen, filmanmelder. Vært: Linnea Albinus Lande Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen

I dokumentarserien 'Prinsesser i Alanya' rejser unge danske kvinder til Alanya for både at blive forkælet og overøst med komplimenter af tyrkiske mænd, men også for potentielt at finde kærligheden. Betyder det, at den danske mand er for blød og måske for moderne? Er datingkulturen ødelagt i Danmark? Og portrætterer dokumentaren de danske kvinder som naive og sårbare eller reflekterede og frie? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Fie West, underholdningsredaktør, BT, Helin Erdem, P3-vært, Jakob Olrik, sexolog, Mikkel Lind Sorgenfrey, radiovært på 'Vi ser på det' på Radio IIII, Nicholas Woolhead, feministisk aktivist og Thomas Heurlin, tv-producent, journalist. Vært: Oliver Breum Producer og tilrettelægger: Cecilie Lange

Kunstig intelligens er væltet ind i vores liv. Betyder det, at vi glemmer at stille spørgsmål til hinanden og nøjes med at stille dem til maskinerne og AI? Og kan maskinen overhovedet svare på menneskespørgsmål? Ændrer AI vores undren, vores søgen efter viden og vores kommunikation? Medvirkende: Pia Lauritzen filosof, forfatter, foredragsholder. Tilrettelægger og vært: Carsten Ortmann.

Olieprisen banker i vejret, efter at Israel indledte et større bombeangreb på Iran fredag. Vi tager temperaturen på aktiemarkedet, og diskuterer risikoen for, at krigen fører til en større recession eller finansiel usikkerhed. Vi taler også om helt nye beregninger, der viser, at formuen i ATP havde været svimlende 550 milliarder større, hvis man havde investeret rub og stub i aktier. Men giver den sammenligning overhoved mening? Til sidst runder vi det økonomiske råderum, hvor rygterne på Christiansborg nu er, at vi står overfor endnu en milliardstor opjustering. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Som de første begynder Aalborg Kommune nu at rense vores drikkevand. Betyder det starten på enden for vores rene vand? Nidals søster kæmper dag for dag i Gaza. Den kinesiske webshop Shien bryder lovgivningen, slår EU fast. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Hans-Jørgen Albrechtsen, professor på DTU. Nidal Abu Arif, dansk-palæstinenser, født og opvokset i Gaza.

Med Niklas Meier og Nikolaj Bach.---Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimenFå en gratis træning på Træningsklubben i Aalborg eller Aarhus:https://go.styrkmig.dk/lokationFå en uforpligtende samtale om din målsætning:https://styrkmig.dk/booking/Vil du støtte Træningstimen? Køb vores "Stærk hver dag" t-shirt:https://styrkmig.dk/vare/styrk-t-shirt/

Historiskt bakslag för Friedrich Merz när han skulle godkännas som Tysklands nya förbundskansler. Dessutom Ukrainas mineralavtal med USA som blir ett strategiskt dilemma för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainas mineralavtal med USA kan ge amerikanerna nya och större incitament att fortsätta vara engagerade för säkerheten i Europa. Men det finns osäkerheter om vad avtalet innebär i praktiken och uppgörelsen mellan Kiev och Washington visar hur Europa kan bli en arena för stormakternas jakt på strategiska kritiska råvaror. Även för EU är naturtillgångarna av stor strategisk vikt och Bryssel vill sedan tidigare minska unionens beroende av Kina när det gäller mineraler och sällsynta metaller. Hur påverkas Europas långsiktiga möjligheter att bli mer självförsörjande av det aktuella avtalet? Och påverkas Ukrainas närmande till EU av uppgörelsen med Trump-administrationen?Medverkande: Daniel Alling, Berlinkorrespondent. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, forskare vid Försvarshögskolan och Utrikespolitiska institutet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hansan dominerade handeln i medeltidens Europa, men vad betyder ordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fästingarna brukar gå i dvala under vintern, men i år har det varit så milt att fästingarna hållit sig vakna. I södra Sverige hittades fem gånger fler fästingar redan i januari jämfört med samma tid förra året. Betyder det här att vi måste se upp för fästingar året om? Hur ska vi tänka kring vaccin? Och går det att skydda sig mot de allra farligaste sjukdomarna? Gäst: Anders Lindström, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Producent och programledare: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, TV4, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

Demokraatit - et parti, vi i Danmark dårligt nok har hørt om, blev valgets helt store vinder i Grønland. Men hvorfor stemte så mange grønlændere på det social-liberale parti, der indtil tirsdag havde en forholdsvis beskeden størrelse? Og hvad kommer valget til at betyde for, hvordan Grønland nu vil håndtere Donald Trumps kontante frieri? I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller nordisk korrespondent Claus Blok Thomsen, hvad valgresultatet kan bringe med sig. For han oplevede selv valgnattens overraskelser på allernærmeste hånd.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Identitetskris i SD efter intern vapendebatt. Därför vill inte Egypten och Jordanien ta emot palestinier. IS-kvinnan från Sverige döms för folkmord i unik dom. Äldre vill att unga låter bli att nia. Programledare: Staffan Dopping.

I ugens særudgave af Radio Information vender Lars Trier Mogensen og Rune Lykkeberg perspektiverne for Grønland og rigsfællesskabet efter ugens udmeldinger fra den kommende amerikanske præsident Donald Trump   Kort inden jul skrev Trump på sit eget sociale medie, Truth Social, at »ejerskab og kontrol over Grønland er altafgørende« for USA. Mandag i denne uge skrev han, at det grønlandske folk kommer til at drage stor fordel af at blive en del af USA. »Make Greenland Great Again,« konkluderede han og sendte sin førstefødte på endagsvisit i Nuuk, inden han siden truede  Danmark med straftold og afviste at udelukke, at en militær reaktion kunne komme på tale.   Som Lars Trier Mogensen skrev i en analyse i ugens løb: »I en kædereaktion af begivenheder, som regeringen i København har mistet styringen på, er Grønland på rekordtid rykket ind i Trumps spotlys – og ud af Danmarks skygge.« Ugens Radio Information handler om forholdet mellem Danmark og Grønland – og ja, Trump. Vores politiske analytiker Lars Trier Mogensen og chefredaktør Rune Lykkeberg er i studiet til en snak om den uge, hvor danskerne blev mindet om, at der er noget, der hedder Grønland, og hvad det faktisk betyder at være en småstat.