Podcasts about kungliga musikh

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Eric Amarillo. Eric är en svensk popsångare, låtskrivare och musikproducent och kanske minns ni hans superhit ”Om sanningen ska fram”(vill du ligga med mig), som släpptes 2011 och låg på första plats på Sverigetopplistan. Det har hänt en hel del i Erics liv sedan dess, han har gått från pop till spirituell healing musik. Och med hopp om att hitta ett inre lugn hamnade han någon helt annanstans – i ett torp i Ljungskile, långt borta från spelningar, alkohol och bekräftelse. Men musiken och skaparkraft lever såklart vidare, men nu handlar det om något helt annat. Att beröra på ett annat plan. Musiken är hans liv. Eric har förmodligen flest högskolepoäng i musik av alla popmusiker. Han gick fem år på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och är klassiskt skolad, så han har alltid hållit på med det på sidan om och har bland annat skrivit en balett som heter "Solar logos". Det ska bli spännande att prata med Eric om den här resan. Vad drev honom till förändring. Vad har det gett honom. Vad är det för frekvensmusik han skapar, vad vill han uppnå, vad känner han är hans högre syfte? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.  Albert Einstein har sagt att ”Framtidens medicin är frekvenser”.Eric Amarillo's YouTube kanal hittar ni här: https://www.youtube.com/channel/UCL-Z-bNE0TgaiCa92C-iOHgEric Amarillo's Chakra frekvens som spelas i avsnittet kan ni hitta här: https://www.youtube.com/watch?v=nt7tt2jIhv4Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp & Redaktör: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Эхо Стокгольма — 30 октября 2023 Война — день 614 Сегодня 30 октября День политзаключенных. В прошедшее воскресенье, 29 октября, Антивоенный комитет в Швеции Russians against war открыл уличную выставку проекта Face of Russian Resistance, посвященную политзаключенным в российских тюрьмах, и провел в Стокгольме Международную акцию Мемориала «Возвращение имен». Почему 29 октября? – рассказ о Дне политзаключенных и проекте Мемориала «Возвращение имен» и интервью с активистами-организаторами этих событий в Стокгольме Алиной Аёшиной и Алексеем Карихом – в нашей программе. Венгрия хочет получить объяснения от Швеции, прежде чем парламент страны сможет утвердить членство Швеции в НАТО. После заявлений Эрдогана на субботнем митинге в Стамбуле Израиль отзывает дипломатов из Турции. Премьер-министр Израиля Биньямин Нетаньяху подтвердил, что войска Израиля действуют в Газе, и предупредил о долгой и трудной войне. Армия обороны Израиля сообщает, что убиты десятки террористов из тактического командования ХАМАС и о том, что террористическая организация совершает военные преступления, цинично используя палестинцев. Экс-министр обороны Израиля Авигдор Либерман предупреждал свое правительство о планах ХАМАС, но его тогда не послушали. Новый спикер Палаты представителей Конгресса США хочет провести отдельный пакет помощи Израилю – без Украины. Что происходит на украинском фронте, пока взгляды всего мира направлены на Ближний Восток, – пишет британский военный аналитик Майкл Кларк. На Мальте проходит очередной международный саммит, посвященный мирному урегулированию в Украине. Погром в аэропорту Махачкалы – антисемитские беспорядки в российском Дагестане. За день до того жители Дагестана устроили антисемитский сход у отеля, в котором якобы поселили евреев. В чем причины и кого традиционно обвиняют российские власти? Штурм аэропорта в Махачкале – это проявление культуры ненависти к иному в России, – сказал президент Украины Владимир Зеленский. Эхо Стокгольма продолжает подкаст о культурной жизни шведской столицы, об актуальных событиях и постоянно действующих местах. Вы услышите в эфире Ольгу Гетман и Павла Блинова с рассказом о Королевской высшей музыкальной школе – Kungliga Musikhögskolan. Напоминаем, что Учредительное собрание Форума свободной России в Швеции пройдет в ближайшую субботу 4 ноября в 16 часов в Biomedicum Karolinska institutet в Solna. Собрание открытое. После него пройдет дискуссионный клуб. Подробную информацию смотрите в телеграм-канале отделения Форума свободной России в Швеции, репост которого размещен в канале нашего радио.

Fredrik Swahn är musikern som började sin karriär med att utbilda sig till sångpedagog på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, för att sen göra en rapplåt på folkvisan ”Herrarna i Hagen”, som blev en sommarplåga 1992. 1993 deltog han i Melodifestivalen med låten ”På vingar av kärlek”. Han har varit programledare för Bolibompa och varit med i ”Så ska det låta”, hela fyra gånger. 2014 kvar han med i föreställningen ”Mitt i livet”, och kom ut med sin första engelskspråkiga album ”Connect” 2017. Och Connection är Fredrik djupt intresserad av, vilket gjort att han i nästan 20 år deltagit i mansgruppen ”Man in Mission”, som arrangeras på Mundekulla och som förändrat flera hundratals män, och läkt deras relationer inte minst med sina fäder. I Stjärnsund har Fredrik tillsammans med sin fru Janie Petersen, utvecklat en, vad han kallar en ”Romantic Nature Resort”, för framför allt par, och även olika tantrakurser par kan gå för att fördjupa sina, inte bara sexuella relationer utan sina relationer över lag. Sedan 2005 arrangerar Fredrik dessutom sommar konserer i Smedjan i Stjärnsund, där nu de flesta av Sveriges mest kända artister gästat. Mycket av detta, men ändå mer och även en liten sång och meditation bjuder detta innehållsrika avsnitt på! Varsågoda! Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

Den klassiska musikens fält är enormt och att få någon ordentlig överblick är svårt. Sviter, symfonier och sonater går lätt in i varandra och vad var egentligen den viktiga skillnaden mellan Brahms och Bach?Det här kan Sofia Winiarski. Efter utbildningen på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm gjorde hon sin professionella debit som dirigent i maj 2022. Hon kan genrens musik och historia utan och innan och jag bjöd därför in henne till studion för att ge den efterlängtade överblicken.Resultatet är en genomgång i rasande fart, driven av Winiarskis kärlek till musiken och hennes berättarglädje.Bland annat talade vi om det verkligen är rimligt att någon skulle skriva en opera som 11-åring, om Bachs sexuella aptit och Haydns olyckliga äktenskap, om varför Mozart var en riktig show-off, om Johan Helmich Roman (känd från SVTs “Året med Kungafamiljen”) var något annat än en one-hit-wonder och massor med andra skojiga fakta som gör att du kommer minnas mycket av det hon berättar.Vi har skapat en spellista på Spotify med all musik du hör i avsnittet. Klicka här för att lyssna: vvv.se/spellista-klassiskProgramledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet - tjänsten som hjälper dig bli allmänbildad med minimal ansträngning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

. .. . .SVENSK TEXTAtt våga drömmaI veckans arabiska talkshow möter vi Eido Al Fakir, som utbildade sig till ingenjör i Syrien och arbetade som det i Sverige. Sedan valde han att följa sin dröm och vara musikerEido Al Fakir studerade till arkitekt i Syrien och arbetade som ingenjör i Sverige. Han hade fast jobb men bestämde sig att lämna jobbet för att studera musik, vilket var hans intresse sedan barndomenNu studerar Eido på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, och han planerar att fördjupa sina studier inom musik ännu mer. Utöver studierna jobbar han även med konstnärliga musikaliska fester

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 28 - start: 00:00, sändes i FM 30 juli Del 29 - start: 23:18, sändes i FM 2 augusti Del 30 - start: 45:15, sändes i FM 3 augusti Del 31 - start: 1:07:03, sändes i FM 4 augusti Del 32 - start: 1:29:04 sändes i FM 5 augusti Del 33 - start: 1:51:06 sändes i FM 6 augusti Del 34 - start: 2:12:44 Sändes i FM 9 augusti Del 35 - start: 2:34:41 Sändes i FM 10 augusti Del 36 - start: 2:56:25 Sändes i FM 11 augusti

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 19 - start: 00.00, sändes i FM 19 juli Del 20 - start: 25.38, sändes i FM  20 juli Del 21 - start: 49.30, sändes i FM 21 juli Del 22 - start: 1.13.28 sändes i FM 22 juli Del 23 - start: 1.37.15 sändes i FM 23 juli Del 24 - start: 2.01.16 sändes i FM 26 juli Del 25 - start: 2.25.17 sändes i FM 27 juli Del 26 - start: 2.49.11 sändes i FM 28 juli Del 27 - start: 3.13.06 sändes i FM 29 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 28 - start: 00.00, sändes i FM 30 juli Del 29 - start: 25'15, sändes i FM 2 augusti Del 30 - start: 49.15, sändes i FM 3 augusti Del 31 - start: 1.13.28, sändes i FM 4 augusti Del 32 - start: 1.37.14 sändes i FM 5 augusti Del 33 - start: 2.01.21 sändes i FM 6 augusti Del 34 - start: 2.25.23 Sändes i FM 9 augusti Del 35 - start: 2.49.19 Sändes i FM 10 augusti Del 36 - start: 3.13.20 Sändes i FM 11 augusti

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 37 - start: 00.00, sändes i FM 12 augusti.  Del 38 - start: 25'27, sändes i FM 13 augusti Del 39 - start: 49.31, sändes i FM 16 augusti Del 40 - start: 1.13.35, sändes i FM 17 augusti. Del 41 - start: 1.37.34 sändes i FM 18 augusti. Del 42 - start: 2.01.35 sändes i FM 19 augusti. Del 43 - start: 2.25.37 Sändes i FM 20 augusti. Del 44 - start: 2.49.41 Sändes i FM 23 augusti. Del 45 - start: 3.13.44 Sändes i FM 24 augusti.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 46 - start: 00.00, sändes i FM 25 augusti.  Del 47 - start: 25.40, sändes i FM 26 augusti Del 48 - start: 49.43, sändes i FM 27 augusti Del 49 - start: 1.13.47, sändes i FM 30 augusti Del 50 - start: 1.37.56, sändes i FM 31 augusti Del 51 - start: 2.01.54 sändes i FM 1 september Del 52 - start: 2.25.57 Sändes i FM 2 september Del 53 - start: 2.49.59 Sändes i FM 3 september Del 54 - start: 3.14.09 Sändes i FM 6 september

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten:  Del 2 - start: 23:08 sändes i FM  24 juni Del 3 - start: 45:02 sändes i FM 25 juni Del 4 - start: 1:07:00 sändes i FM 28 juni Del 5 - start: 1:29:15 sändes i FM 29 juni Del 6 - start: 1:51:13 sändes i FM 30 juni Del 7 - start: 2:13:47 Sändes i FM 1 juli Del 8 - start: 2:35:28 sändes i FM 2 juli Del 9 - start: 2:57:12 sändes i FM 5 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 10 - start: 00:00, sändes i FM 6 juli Del 11 - start: 23:22, sändes i FM 7 juli  Del 12 - start: 45:37, sändes i FM  8 juli Del 13 - start: 1:07:52, sändes i FM 9 juli Del 14 - start: 1:29:54, sändes i FM 12 juli Del 15 - start: 1:52:18 sändes i FM 13 juli Del 16 - start: 2:14:10 sändes i FM 14 juli Del 17 - start: 2:35:49 Sändes i FM 15 juli Del 18 - start: 2:57:55 Sändes i FM 16 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 19 - start: 00'00, sändes i FM 19 juli Del 20 - start: 23:36, sändes i FM 20 juli Del 21 - start: 45:28, sändes i FM 21 juli Del 22 - start: 1:07:16 sändes i FM 22 juli Del 23 - start: 1:29:13 sändes i FM 23 juli Del 24 - start: 1:50:56 sändes i FM 26 juli Del 25 - start: 2:13:02 sändes i FM 27 juli Del 26 - start: 2:34:05 sändes i FM 28 juli Del 27 - start: 2:55:57 sändes i FM 29 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 37 - start: 00:00, sändes i FM 12 augusti.  Del 38 - start: 23:45, sändes i FM 13 augusti. Del 39 - start: 45:24, sändes i FM 16 augusti. Del 40 - start: 1:07:12, sändes i FM 17 augusti. Del 41 - start: 1:29:00 sändes i FM 18 augusti. Del 42 - start: 1:50:56 sändes i FM 19 augusti. Del 43 - start: 2:12:48 Sändes i FM 20 augusti. Del 44 - start: 2:34:38 Sändes i FM 23 augusti. Del 45 - start: 2:56:41 Sändes i FM 24 augusti.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin Andersson I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 46 - start: 00:00, sändes i FM 25 augusti. Del 47 - start: 23:22, sändes i FM 26 augusti. Del 48 - start: 45:15, sändes i FM 27 augusti. Del 49 - start: 1:07:16, sändes i FM 30 augusti. Del 50 - start: 1:29:09, sändes i FM 31 augusti. Del 51 - start: 1:51:19 sändes i FM 1 september. Del 52 - start: 2:13:21 Sändes i FM 2 september. Del 53 - start: 2:35:22 Sändes i FM 3 september. Del 54 - start: 2:57:14 Sändes i FM 6 september.

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten :  Del 2 - start: 24.32 sändes i FM  24 juni Del 3 - start: 48.39 sändes i FM 25 juni Del 4 - start: 1.12.42 sändes i FM 28 juni Del 5 - start: 1.36.45 sändes i FM 29 juni Del 6 - start: 2.09.49 sändes i FM 30 juni Del 7 - start: 2.25.05 Sändes i FM 1 juli Del 8 - start: 2.49.15 sändes i FM 2 juli Del 9 - start: 3.13.40 sändes i FM 5 juli

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. En ljudbok i uppläsning av Kerstin AnderssonI natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rikeRebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989.Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike.Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan.Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22

Den kallas romantisk askungesaga såväl som psykologisk thriller och gotisk skräckroman. Kerstin Andersson läser Daphne du Mauriers suggestiva, klassiska roman Rebecca från 1938. I natt drömde jag att jag kom till Manderley igen. Så lyder en av den anglosaxiska litteraturens mest kända inledningsmeningar. Också Hitchcocks filmatisering med samma namn börjar med de suggestiva orden. Därefter berättas den nästan femhundra sidor långa romanen Rebecca i en enda lång tillbakablick av den namnlösa berättaren, en ung kvinna som från att ha varit uppasserska åt en rik amerikanska plötsligt återfinner sig som fru de Winter, godsfru på det mytiska och magnifika godset Manderley i Cornwall i sydvästra England. Godsets första fru, Rebecca, har drunknat nere i viken ett år tidigare. Men hon tycks trots det vägra släppa greppet om sitt forna rike Rebecca är troligen Daphne du Mauriers mest kända roman, men hon var en populär och produktiv brittisk författare av främst romaner och noveller från 1930- till 1970-talet. Alfred Hitchcock har gjort berömda filmatiseringar av romanerna Rebecca och Jamaica Inn, liksom av hennes novell Fåglarna. Daphne du Maurier föddes i London 1907 och dog i Cornwall 1989. Kerstin Andersson är uppvuxen i Stockholm men har verkat som skådespelare i Malmö sedan hon  kom in på teaterhögskolan i staden 1979. Hon har medverkat i många produktioner för Radioteatern/SR Drama och Radioföljetongen genom åren, och spelade polischef Lisa Holgersson i sju Wallander-filmer med Rolf Lassgård. Hon är en hängiven yogautövare, och tillbringar gärna några veckor om året i södra Frankrike. Sebastian Bergström, som specialskrivit Manderlay till Rebecca, är jazzmusiker i grunden, och har specialskrivit musik för flera radioföljetonger och andra P1-serier. Han har tonsatt musik för Nobelmuseum och Scenkonstmuséet, och är just nu aktuell med att tonsätta befolkningsstatistik i samarbete med Statistiska centralbyrån och Kungliga Musikhögskolan. Producent är Thomas Lunderquist. Översättare: Dagny Henschen & Hilda Holmberg Tillgänglig till och med 2022-06-22 Tidsangivelser, avsnitten: Del 10 - start: 00.00, sändes i FM 6 juli Del 11 - start: 25.09, sändes i FM 7 juli  Del 12 - start: 49.12, sändes i FM  8 juli Del 13 - start: 1.13.18, sändes i FM 9 juli Del 14 - start: 1.37.13, sändes i FM 12 juli Del 15 - start: 2.01.13 sändes i FM 13 juli Del 16 - start: 2.25.14 sändes i FM 14 juli Del 17 - start: 2.49.20 Sändes i FM 15 juli Del 18 - start: 3.13.40 Sändes i FM 16 juli

Larmen om brist på blåsmusiker har avlöst varandra under våren. I en rundringning av Kulturnytt i P1 vittnar 8 av 10 symfoni- och kammarorkestrar om de har haft svårt att rekrytera svenska blåsmusiker. Samtal med Helena Wessman, rektor Kungliga Musikhögskolan och Annika Jessen, klarinettist och lärare musikskolan. NY SKIVA: KAMMARKLEZMER FRÅN KV. ARKEN Med Cello, viola och klarinett och inspiration från så väl klassisk kammarmusik och traditionell klezmer levererar gruppen Kv Arken vad de kallar "kammarklezmer". Nu aktuella med skivan "Frekvens". Klarinettisten Annika Jessen är gäst i P1 Kultur. VECKANS ORD: DET UTRANGERADE ORDET "DVÄRGALÅT" LÄMNAR EN LUCKA Jenny Teleman om att svensk ordbok rensar ut "dvärgalåt", som betyder småaktig omotiverad kritik. Och varför det är en förlust. CULLBERG   Danskompaniet Cullberg är tillbaka efter coronanedstängningen med "On earth I'm done". Under torsdagskvällen är det urpremiär vår kritiker Cecilia Blomberg fick se en förhandsvisning redan igår. ESSÄ: OM HOPPETS BETYDELSE  Författaren Grethe Rottböl om hoppets betydelse utifrån Tarkovskijs film "Den ytterst domen". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Kajsa "Kablam" Blom gästar podden och snackar om experimentell klubbmusik. Dessutom pratar vi om allt från trance, Kungliga Musikhögskolan och Berlin till Janus, Drömfakulteten och om att bli snällare med åren + massor av annat. Följ Kablam: Soundcloud: www.soundcloud.com/ka-blam Instagram: www.instagram.com/kablam Bandcamp: www.kablam.bandcamp.com Supporta Dansmusikpodden via Patreon och ta del av exklusiva poddavsnitt, tävlingar och behind the scenes-material: www.patreon.com/dansmusikpodden Snacka loss i vår Facebook-grupp: www.facebook.com/groups/1813288435494427 Följ oss: Instagram: www.instagram.com/dansmusikpodden Facebook: www.facebook.com/dansmusikpodden Twitter: www.twitter.com/dansmusikpodden Özze: www.instagram.com/ozzenomi Mats: www.instagram.com/matswurnell Mejla oss: dansmusikpodden@gmail.com

Under Folk och Kultur-konferensen medverkade Körpodden med temat Körsång och kultur - samhällsbärare på djupet. Lyssna till ett värdefullt samtal med Helena Wessman, rektor för Kungliga Musikhögskolan och ordförande i Sveriges Körförbund, och Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan. Körsång och kultur är bevisat avgörande för ett levande samhälle, så låt oss hålla fanan högt! God lyssning!

Vi inleder 2021 i denna märkliga tid med ett inspirerande samtal om körsångens och musikens djupa värde. Till vår glädje får vi presentera Sveriges Körförbunds nya ordförande och tillika rektor på Kungliga Musikhögskolan – Helena Wessman!

Har Walt Disney, Cornelis och Rammstein tagit över orgelläktaren? Populärmusiken ersätter Bach vid dop, bröllop och begravningar. Men vad tycker kyrkomusikerna själva? I århundraden har musiken i den Svenska kyrkan använts för att förstärka och bära det kristna budskapet. Men sen en tid tillbaka har musiken i kyrkan allt mer anpassats efter önskemål och behov hos sekulära svenskar. I ett reportage av Lollo Collmar hör vi organisterna P-O Larsson och Leif Johansson berätta om hur de våndas vid olika musikaliska önskemål men att de ändå går med på att spela populärmusik istället för psalmer på orgeln vid t ex begravningar. Vi hör även professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan Eva Bojer Horwitz berätta om musiken som en viktig komponent vid sorgebearbetning. I studion finns programledare Åsa Furuhagen tillsammans med Gary Graden körledare och kantor vid Stockholms Domkyrkoförsamling och Jonas Eek präst och opinionschef för Kyrkans Tidning. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Lollo Collmar Producent: Antonio de la Cruz

Läsning av Jerker Virdborg och musik av Anders Lagerqvist och Mats Widlund. Jerker Virdborg är född 1971 och bosatt i Stockholm. Efter debuten med novellsamlingen "Landhöjning två centimeter per natt" 2001 utkom året därpå romanen "Svart krabba" som tilldelades tidningen Vi:s litteraturpris. Han har därefter bland annat publicerat romanerna "Försvinnarna" (2005), "Staden och lågorna" (2012) och "Sommaren, syster" (2017). Han skriver dessutom litteraturkrönikor i Dagens Nyheter och är konstnärlig ledare för en litterär scen i Röda rummet på Berns. Jerker Virdborg läser sin nyskrivna novell, "Jaguaren". Om "Jaguaren": En man finner en lapp under vindrutetorkaren: Någon har råkat skada hans antika sportbil. Men hur han än letar så kan han inte hitta några skador. Den gåtfulla lappen blir början på en kedja svårförklarliga händelser som för mannen allt närmare en avgörande gräns. "Jaguaren" är en berättelse om hur verkligheten sakta löses upp i kanterna tills kontrollen går förlorad. Men någonstans i det oöverblickbara glimmar också ett litet ljus. Anders Lagerqvist, violin, är ständigt aktuell tillsammans med många av Sveriges förnämsta musiker och skådespelare i program med klassisk kammarmusik och poesi. Sedan 2012 är Anders konstnärlig ledare för den banbrytande konsertserien Musik på Udden på prins Eugens Waldemarsudde där musik och text samspelar med utställningarna på museet. Hans koncept har lett till konserter i Holland, Israel, Frankrike och 2020 även i USA och England. Mats Widlund, piano, en av Sveriges mest firade pianister som regelbundet framträder som solist och kammarmusiker i Sverige och utomlands. Mats är tillsammans med flöjtisten Tobias Carron konstnärlig ledare för Kammarmusikfestivalen i Sandviken sedan mer än 25 år. Han är dessutom konstnärlig ledare för Trelleborgs internationella pianofestival sedan 2005. Mats Widlund är professor vid Kungliga Musikhögskolans avdelning på Edsbergs slott. Verk som framförs: Bela Bartok ur sonat för soloviolin "melodia" John Cage "Six melodies för violin and keyboard" sats lll Morton Feldman "piece for violin and piano" György Kurtag ur "signs,games and messages" för soloviolin "John Cage in memoriam" Bela Bartok: ur solosonat för violin Martin Hederos "Katja" i arrangemang för violin och piano Felix Mendelssohn "sweet remembrance" från "lieder ohne worte" op. 19 nr.1 Från 24 oktober 2020 Jingel: Lucas Brar

Vi närmar oss allahelgona och får därför i dagens P1 Kultur besök av Eva Bojner Horwitz - professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som forskat om vikten av musik vid begravningar. Eva Bojner Horwitz kommer berätta om musikens kraft och terapeutiska förmåga. Just nu pågår det till exempel forskning kring covid-19 patienter där musik ska få dem att producera liknande mängder oxytocin som vid beröringar. Danskultur Krogarna och nattklubbarna blev kritiserade för bland annat oansvarig trängsel förra veckan av statsminister Stefan Löfven då han under regeringens och folkhälsomyndighetens presskonferens sa att "nu är det slutfestat". Men vad innebär det för de kulturutövare och kulturälskare som har dansmusiken som yrke och intresse. Och hur mår danskulturen i Sverige just nu. BarnradionsBokpris Det är de unga läsarnas vecka här i P1 Kultur, och vi följer juryarbetet i Barnradions bokpris. Årets jury består av sjätteklassare från Årstaskolan i Stockholm och idag pratar de om boken "Mitt storslagna liv" av Jenny Jägerfeld. Vinnaren utses på söndag och det sänds i vår systerkanal P4. Barnradions bokpris är ett samarbete mellan Utbildningsradion och Sveriges radio. Veckans Ord Den här veckan är det Jenny Teleman som valt ett ord som sätter fingret på vår framtid. Hon ser fram emot publikens återvändo till teatersalongerna. Veckans Ord är publik. OBS Essä Framtiden för Skånes kustlandskap är mörk med stigande havsnivåer och erosion. Men att ligga en bit in i landet ger en inte alltid anledning att pusta ut: Utanför Kristianstad i östra Skåne är marknivån lägst i hela landet och staden hotas faktiskt av att i framtiden helt dränkas. Journalisten Morris Wikström funderar över hur det bör påverka hur vi ser på staden i dag, och också över vad det är som lockar så med civilisationer under vatten. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Med Maria Askerfjord Sundeby.

Vi tar oss an en ny skiva med Konsert för solopiano av den osentimentale franske kompositören Jean-Valentin Alkan. Debuterande Paul Wee sitter vid pianot. Vi lyssnar också på Nikolaj Tjerepnins balettmusik, nyinspelad barockmusik av Marc-Antoine Charpentier och Sjostakovitjs fjärde symfoni i en ny inspelning med London Symphony Orchestra. Dessutom åker vi till Paris! För tredje gången de senaste decennierna försökte Ravels arvingar förra året sälja hans handskrivna noter, den här gången via den anrika auktionsfirman Christies. Men ingen av de här arvingarna är släkt med Ravel, och historien om hur den värdefulla samlingen hamnat i deras händer är minst sagt förbryllande. Vår reporter Johan Tollgerdt har luskat i detta, en av de största skandalerna i fransk musikhistoria. I panelen denna vecka: pianisten Bengt Forsberg, musikbibliotekarien Eva-Britt Selén, och Måns Tengnér från Kungliga Musikhögskolan. Programledare är Johan Korssell. Veckans skivor: Nikolaj Tjerepnin Narcisse et echo op 40, La Princesse Lointaine op 4 Bamberger Symphoniker Lukasz Borowicz, dirigent Skivbolag: CPO Betyg: 4 Jean-Valentin Alkan Symphony for Solo Piano, Concerto for Solo Piano Paul Wee, piano Skivbolag: BIS Betyg: 5 (Totalfemma!) Marc-Antoine Charpentier Orphée aux enfers Vox Luminis, A Nocte Temporis Lionel Meunier, Reinoud van Mechelen Skivbolag: ALPHA Betyg: 3 Dmitrij Sjostakovitj Symphony no 4 London Symphony Orchestra Gianandrea Noseda, dirigent Skivbolag: LSO Live Betyg: 3

"" Exil . .                     ..                          .                                .                        .           Exil             .. ""                  . SVENSK TEXT Musikern Mousa och medicinutvecklaren Youssef Du hör musikern/tonsättaren Mousa berätta om verket Exil som handlar om asylsökandes smärta och längtan. Vi gästas också av kemiingenjören Youssef som utvecklar mediciner på Karolinska Institutet Youssef El Khoury ger oss en inblick i hur vardagen för en kemiingenjör kan se ut. Han berättar om studierna och arbetet på Karolinska Institutet där han idag jobbar med att utveckla nya mediciner för behandling av till exempel lungcancer. Men det är en lång process innan medicinen är godkänd och tillgänglig för dem som behöver den. Mousa Elias har spelat musik sen han var sju år gammal och som 18-åring utsågs han till Syriens bästa oudspelare. Han har gjort filmmusik och studerat musik i Syrien, Egypten och Libanon. Idag undervisar han själv vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. I Arabisk Talkshow berättar han om sin musikaliska bakgrund och sitt senaste verk Exil. Exil är ett kammarmusikverk där orientalisk och västerländsk musiktradition möts, ett verk som handlar om kriget i Syrien, flykten till Sverige och asylsökandes smärta, hopp och längtan.

"Jag känner en påtaglig frihet och lycka när jag sätter mig med ett notpapper och börjar komponera" säger tonsättaren Sven-David Sandström i ett samtal som kretsar kring Bach, Gud och opera. I drygt femtio år har Sven-David Sandström varit en av våra mest uppskattade, spelade och internationellt oftast spelade tonsättare av opera, symfonier, baletter, kör- och kyrkomusik. Han är professor i komposition både vid Kungliga Musikhögskolan, såväl som Indiana University, USA och innehar hedersdoktortitlar, såväl som den kungliga medaljen Litteris et Artibus. Vi möter Sven-David Sandström för ett samtal om en sällsam kreativitet som till dags datum skänkt musikvärlden närmare 600 verk.

Lena Swanberg är en svensk jazzsångare och kompositör, utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Lenas debutalbum "The art of staying young and unhurt" släpptes 2012. Skivan beskriv som ett suggestivt gränsland mellan dramatisk pop med singer/songwriter-anslag och fantasieggande ljudbilder. Lyssna på Lenas tonsäkerhet, starka röst och den egna stilen. Hon hörs och syns i många olika sammanhang, med egen grupp, som sångare i ASJO mm.

P1 Kultur möter idag tonsättaren och kompositören Karin Rehnqvist som är första kvinnan som får en biografi i Kungliga Musikaliska Akademiens biografiserie Svenska Tonsättare. Igår kom nyheten att superhjältefadern Stan Lee har dött. Vi talar om hans arv med kulturjournalisten och superhjälteentusiasten Johanna Koljonen. Kommer hans berättelser och karaktärer bli vår tids sekulära myter och folkägda sagor? Eller är de redan det? Tonsättaren och kompositören Karin Rehnqvist var den första kvinnliga studenten på kompositionsprogrammet på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. 2009 blev hon professor i komposition och nu får hon en biografi i Kungliga musikaliska akademiens skriftserie med porträtt av svenska tonsättare. Och hon gästar dessutom studion. Fredrik Wadström möter Pussy Riot-medlemmen Maria Aljochina som är på besök i Sverige aktuell med boken "Riot days" som handlar om hennes tid i fängelse. Författaren Helena Öberg och illustratören Kristin Lidström blev Augustprisnominerade i barn- och ungdomsklassen för bildromanen "Din tur Adrian". Viveca Bladh har läst deras nya projekt, den grafiska romanen "Kattvinden". Och så hör vi en OBS-essä av författaren Jörgen Gassilewski om illustratören och barnboksförfattaren Eva Lindström som bland annat blivit Augustprisnominerad fler gånger än någon annan författare. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Hon presterar fantastiskt men fungerar skitdåligt. Intensivvårdsläkaren Christin Edmark fick sent i livet diagnosen ADHD. Det förändrade hennes liv. Nu tar hon steget upp på scen med sin berättelse. Det var både en sorg och en glädje att till sist förstå sig själv. Här berättar hon om sin resa och om att leva med en diagnos omgiven av myter och feluppfattningar. Idag har läkaren Christine Edmark startat ett nytt liv som föreläsare och singer/songwriter under artistnamnet Edda Mark. Radioprogrammet Svenska berättelser, som bygger på lyssnarnas egna historier, flyttar nu in på scenen på Dramaten i ett möte mellan berättande, poesi och musik i ett samarbete mellan Sveriges Radio och Dramaten. Medverkar gör också: Lovisa Appelkqvist - Malmöpoet med cirka 15 år av scenvana. Emma Augustsson - Ursprungligen från Borås, musikaliskt skolad i Stockholm på Kungliga Musikhögskolan. Emma sjunger, spelar cello och filtrerar vackert svenskt vemod genom visa och pop. Regi av Niklas Mesaros, som även regisserar Spoken word på Dramaten. Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström, Sveriges Radio. ola.hemstrom@sverigesradio.se Detta är en liveinspelning från den 1 mars 2018.

Prästen Jan Olov Fors och kompositören och musikstuderanden Henrik Lindström kommer till Populastudion på midsommarafton. Efter sillen, potatisen, jordgubbarna, dansen kring midsommarstången och besöket i juhannussauna kan du umgås med oss en stund i säsongens sista Popula! Är en präst ständigt on duty och hur funkar hednisk midsommar i kyrkan egentligen? Det är några frågor du får svaret på när prästen Jan Olov Fors kommer till studion. Och det finns inte bara tvåspråkiga radioprogram det finns även tvåspråkiga gudstjänster, kan Jan Olov upplysa om! Henrik Lindström studerar för fullt på Kungliga Musikhögskolan men är redan en rutinerad kompositör och musiker. Henriks stora passion är filmmusik, något han tycker att svensk filmindustri borde satsa mycket mer på. Vi ska även prata om mer eller mindre smärtsamma midsommarminnen med både fästingattacker, heta bastubesök och brutna ben. Erkki och Jasmin önskar en glad midsommar till alla lyssnare som hängt med under året. Hyvää juhannusta! Efter semestrarna är vi tillbaka i etern igen. Popula med Erkki Kuronen och Jasmin Lindberg Midsommarafton kl 20.40 i P4 och Sisuradio Facebook/Instagram: SRPopula

Peter Dijkstra var bara 29 år när han i september 2007 utnämndes till chefsdirigent för Radiokören. Då hade han redan i två år varit konstnärlig ledare för Bayerska Radions kör i München. Peter Dijkstra föddes i Holland 1978 och har studerat kördirigering, orkesterdirigering och sång på konservatorierna i Haag och Köln samt på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Som 25-åring var han den förste att vinna Eric Ericson Award. Peter Dijkstra är inte bara en makalös dirigent, han har också ett utvecklat språköra och lärde sig rekordsnabbt svenska. I ytterligare ett år får Radiokören och publiken förmånen att ha Peter Dijkstra  som chefsdirigent.

Basen som älskar att brygga öl och sjunga oratorier av Bach Mathias Brorson är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och är sen 2003 medlem i Radiokören. Mathias är ofta anlitad som solist i oratorier runt om i landet och har också sjungit på Kungliga Operan och Drottningholms slottsteater. Radiokören bildades redan 1925 och dirigenter som Eric Ericson har gjort kören världsberömd. Idag heter chefsdirigenten  Peter Dijkstra.

Möt trombonisten från Gotland som egentligen ville bli psykolog. Och som när hon inte basar för Berwaldhallen lär sig spela dragspel på fritiden. Helena Wessman är ett välkänt namn i kultursverige. Hon är utbildad vid Kungliga Musikhögskolans musikerlinje och arbetade som trombonist i 15 år. Hon spelade bland annat med Regionmusiken i Linköping och Musik i Uppland. För 20 år sedan avslutade hon sin musikkarriär och vidareutbildade sig inom företagsekonomi och ledarskap. Sedan dess har Helena Wessman varit verksam som chef inom svenskt musikliv. Sen augusti 2014 är hon konserthuschef för Berwaldhallen med ansvar för Sveriges Radios Symfoniorkester och Radiokören.

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan Levande Musikarv. Som t ex franska tonsättaren Mel Bonis som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren Britta Byström och ett tangoverk av tonsättaren Corinne von Dardel, samt ett verk av den isländska tonsättaren Bara Gisladottir.Med Trio Phantasm har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning Att öva på våldtäkt. Den använder texter ur Strindbergs Fröken Julie och ur den självbiografi som Natascha Kampus skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man.Orkesterdirigent-eleven Hanna Ohlson Nordh valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse....Medverkar gör även tonsättarna Lo Kristenson och Kajsa Lindgren som var med och startade Konstmusiksystrar, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering. Musiklista: Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Forest foodCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg,Violin M Fl Tordyvelns DansKarin Wiberg,Trio Phantasm Karin Wiberg, Violin M Fl Serenade Suite en trioMel Bonis,Trio Dring Karin Wiberg, Violin M Fl SICILIENNE FORVIOLIN & PIANO ESS-DURMaria Theresia Von Paradis, Samuel DusjkinJacqueline Du Pre / Gerald MooreEMI 00542, 7243 5 55529 21 Korpen FlygerTrio Phantasm,Trio Phantasm Karin Wiberg , Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Master the MachineCorinne Von Dardel,Stensöta Karin Wiberg, Violin M Fl Jorum orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanDavid Björkman, Dirigent M Fl Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Voidward into the raven flock - Mov II. Beneath the ice, i sleptGustav Lindsten,Hanna Ohlson Nordh, dirKungliga Musikhögskolans Symfoniorkester Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin Vridna VågsångLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Hanna Cronhjort, Kontrabas Julija Morgan, Violin CoalesceKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren As Long As I Stayed OccupiedKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Med ett lätt föraktKajsa Lindgren,Kajsa Lindgren Klangkropp MotståndLo Kristenson,Tove Bagge, Viola Anna Gustavsson, Nyckelharpa

"Att öva på våldtäkt" med musik av violinisten Karin Wiberg. Hanna Ohlson Nordh: Skulle jag välja astronaut eller dirigent? Tonsättare, ung kvinna eller trans? Konstmusiksystrar, ett nätverk för dig! Vi möter frilansande violinisten Karin Wiberg, ursprungligen från Norrbotten. Hon är solist, ensemble- och orkestermusiker, som även jobbar med att improvisera och komponera. Karin arbetar bl a med duon Stensöta, tangotrion Vråk, Trio Phantasm och konstprojektet Front Window Theatre.   -Min fiollärare meddelade att jag inte kunde göra karriär som violinist eftersom jag i framtiden skulle föda barn. När jag spelade pop ett tag så fick jag inte spela bas. Att däremot sjunga ansågs passande för en ung kvinna, säger Karin.Under Karins utbildningar i violin vid musikhögskolorna i Malmö och i Oslo har hon endast hört manliga tonsättares verk. Inte ens de främsta döda kvinnliga tonsättarna, som Lili Boulanger eller Carin Malmlöf-Forssling nämndes.Nu skapar Karin Wiberg därför speciella konsertprogram med verk av kvinnliga tonsättare, vars noter hon letar fram ur bland annat websidan Levande Musikarv. Som t ex franska tonsättaren Mel Bonis som skrev mer än 300 verk, en mässa, koraler, kammarmusik och musik för orkester och orgel.Under 2016 uruppför Karin Wiberg ett violinsolo av tonsättaren Britta Byström och ett tangoverk av tonsättaren Corinne von Dardel, samt ett verk av den isländska tonsättaren Bara Gisladottir.Med Trio Phantasm har Karin Wiberg tidigare turnerat, bland annat till Kuba, med teaterföreställning Att öva på våldtäkt. Den använder texter ur Strindbergs Fröken Julie och ur den självbiografi som Natascha Kampus skrev om sitt öde att som barn bli kidnappad, och under många år inspärrad, av en vuxen man. Orkesterdirigent-eleven Hanna Ohlson Nordh valde mellan att bli astronaut och dirigent. I sin utbildning vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm har hon varken mött kvinnliga lärare eller fått dirigera verk av etablerade kvinnliga tonsättare, endast av dem som studerar vid utbildningen.   -Hur ska vi kunna lyfta fram kvinnliga tonsättare och deras verk i framtiden om vi inte själva känner till dem eller har arbetat med dem? Ja, det är en svår balansgång mellan den fantastiska standardrepertoaren och nutida stycken av både kvinnor och män, säger Hanna, som varit ensam kvinna bland dirigenteleverna i sin årskurs. Ensam i dubbel bemärkelse.... Medverkar gör även tonsättarna Lo Kristenson och Kajsa Lindgren som var med och startade Konstmusiksystrar, ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer som definierar sig som kvinnor eller transpersoner:- Jag har pluggat på musikskolor sedan jag var tio år och 80 procent av de kompositörer vi studerar under utbildningarna är män. Då är det inte så konstigt att jag inte känner att jag kan identifiera sig med termen kompositör.- Det har länge funnits en tradition att kompositörens roll ska vara väldigt egen och att man ska kämpa för sig själv och armbåga sig fram eftersom det är hård konkurrens om jobben. Det manliga geniet, ni vet! Men vi gör tvärtom och det har öppnat upp för kreativiteten.- Vi har skapat ett sammanhang där vi bekräftar och stöttar varandra utan att vara dömande. För oss är mångfald inte någonting negativt utan det är positivt, förklarar Lo. Vi håller föreläsningar på olika skolor och vi har helgkurser för kvinnliga tonsättare i 18-19 årsåldern. Inför dessa letar vi fram kvinnliga förebilder från flera hundra år tillbaka för att förmedla det historiska arv som finns.- Vi diskuterar begrepp som kvalitet, vilket är så förhärskande inom konstmusikvärlden. Varför innebär en utbildning med hög kvalitet att det är ytterst få kvinnor som blir antagna? Betyder det att kvinnors musik inte har hög kvalitet? Nej, vi vill inte prata om kvalitet utan istället om bredd eller inkludering.Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan. Programserien Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren Norman Lebrecht uttryckte det då: Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken. 2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset  den prestigefyllda tävlingen Aeolus Bläserwettbewerb i Robert Schumann Hochschule i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter Louise Pollock och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid Stuttgartfilharmonikerna i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare? Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren Karin Rehnqvist, vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män. - Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist. Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns Normkritiska Gruppen och Konstmusiksystrar, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner. I detta första program möter vi även norska tonsättaren Synne Skouen, Lo Kristenson och Kajsa Lindgren från Konstmusiksystrar och svenska violasten Mika Persdotter Svensson, som startar ett Damkapell i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären Kajsa Magnarsson är dotterdotter till Huldas Karin i Evert Taubes visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna Tebogo Monnakgotla och Ida Lundén, vilka tillsammans med Karin Rehnqvist 2008 bildade föreningen Kvast, med den humoristiska titeln Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare. På hemsidan står det att läsa: Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus runt om i landet, ja i världen. Ju fler konstnärliga uttryck, desto rikare musikliv! Kvast arbetar bl a med projektet Jämställd repertoar och har under de senaste åren regelbundet presenterat rapporter över andelen kvinnliga tonsättare i de största orkestrarna. Det visar sig att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är försvinnande liten fortfarande. Och det är ständigt samma tonsättare som spelas med Johannes Brahms i spetsen. Ja, som musikkritikern i The New Yorker Alex Ross skrev: Föreställ er Broadway med enbart döda dramatiker och förlag som endast ger ut nyutgåvor av Dickens. Men det finns ljuspunkter: - Kvast har betytt mycket. Frågan om kvinnliga tonsättare har lyfts, och vi är synliga. Vad det gäller festivaler med ny musik så finns alltid kvinnor med numera. När man beställer nya verk så är man noga med att också beställa av kvinnliga tonsättare, förklarar Karin Rehnqvist Stockholms Konserthus går i bräschen med att i sitt säsongsprogram 2016-17 ha med rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare på programmet. På sin hemsida har Kvast en repertoarbank, en av världens mest omfattande samlingar, av kompositioner av kvinnor med över 1670 verk! Du kan bläddra, söka och provlyssna på orkestermusik, kammarmusik av alla de slag elektronmusik och liveelektronik, kör, opera. Du kan söka verk av kvinnliga komponister efter genre, besättning, titel eller durata. http://kvast.org   En annan glad nyhet: Kvinnliga kompositörer får för första gången en större del av kakan när Kulturrådet delar ut sitt årliga stöd till tonsättare. - Det är tydligt att det lönar sig att trycka på om förändring kring jämställdhetsfrågor. Det är nu en bra balans bland de sökande när det gäller genusperspektivet, säger Magnus Lemark, handläggare på Kulturrådet, i ett pressmeddelande. Musiklista:Stensöta Karin Wiberg - Forest Food Kompositör: Corinne Von Dardel Lo Kristenson - Vridna, Vågsång Kompositör: Lo KristensonTove Bagge, viola Hanna Cronhjort, kontrabas Julija Morgan, violin Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Sisu - Fair Play - Pocket Music For Percussion Ii Kompositör: Synne Skouen Bolag: Aurora David Geringas (Cello), Yasha Nemtsov (Piano) [rec On 06, 09, 13 At Klosterkirche, Traunstein As Part Of The 2013 Traunstein Summer Concerts] [3, 01, 14] - The Flight Of The Bumblebee (From The Tale Of Tsar Saltan) [Encore, Arr Joseph Stirmer] [Appl] Kompositör: Rimsky-Korsakov, Nikolai [1844-1908] Kajsa Lindgren - Coalesce Kompositör: Kajsa Lindgren Mika Persdotter Svensson - Selfie Kompositör: Mika Persdotter Svensson Kajsa Magnarsson - Strap-On Kompositör: Kajsa Magnarsson Evert Taube, Jerry Högstedt, Cupol-Orkestern - Huldas Karin Album: Svenska Favoriter: Här Är Den Sköna Sommaren Kompositör: Evert Taube Bolag: ANCHA Louise Pollock - Konsert För Alt-Trombon Och Orkester Kompositör: Marco Bordogni Christian Lindberg - Concerto For Trombone Kompositör: Ellen Taaffe Zwilich Bolag: Bis Juha Kangas, Österbottniska Kammarorkestern - Kast Album: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Geir Inge Lotsberg - Une Soirée D'Été Album: Apollyon Skouen And Åm Kompositör: Synne Skouen Bolag: AFONTIBUS Kronoskvartetten - All Those Strings Kompositör: Karin Rehnqvist Kronoskvartetten - All Those Strings Kompositör: Karin Rehnqvist Adolf Fredriks Flickkör/Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm)/Honeck, Manfred - Ljus Av Ljus Album: Musikstad I Europa Kompositör: Rehnqvist, Karin Kungliga Filharmonikerna, Stockholm, Dirigent Kazuki Yamada, - Light Years Away - Supernova! (Uruppförande) Kompositör: Tebogo Monnagkotla Hanna Dahlkvist Cello, Ida Lundén Elektronik - Songs My Mothers Taught Me Kompositör: Ida Lundén Syntjuntan - Atmosfärisk Drill Album: Syntjuntan Kompositör: Lise-Lotte Norelius Bolag: SCHHH RECORDS Ida Lundén - Pygostylia Akt1 Kompositör: Ida Lundén Lena Willemark, Susanne Rosenberg, Helena Gabrielsson - Puksånger - Lockrop Album: Sun Song Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: BIS Anna Eriksson - Sutra (Part I) Kompositör: Anna Eriksson Bolag: Lamour Göran W Nilson, Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) - Lamento - Rytmen Av En Röst Album: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Susanne Rosenberg, Lena Willemark, Agnete Christensen - Davids NimmAlbum: Davids Nimm Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: PHONO SUECIA Lena Willemark, Niklas Willén, Sundsvalls Kammarorkester, Maria Garlöv, Ninn Persson - SolsångenAlbum: Solsången Kompositör: Karin Rehnqvist Bolag: INTIM MUSIK

Möt Louise Pollock, kvinnlig trombon-pionjär. Hur är läget för kvinnor inom konstmusik 10 år efter att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla? Del ett av fem. Av Birgitta Tollan. Programserien Kvinnors musik på väg! vill undersöka hur det står till med kvinnor och konstmusik så här tio år efter det att P2 sände den legendariska programserien Konsten att humla, 2006. Har det blivit bättre för kvinnor inom konstmusiken? För tonsättarna, musikerna, dirigenterna av det "täcka" könet? Eller lever vi fortfarande i en värld så som den engelske musikkritikern och författaren Norman Lebrecht uttryckte det då: Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor. Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken. 2016 vann en kvinna för första gången någonsin trombonistpriset  den prestigefyllda tävlingen Aeolus Bläserwettbewerb i Robert Schumann Hochschule i Düsseldorf. Den skickliga och glada vinnaren heter Louise Pollock och hon är stämledare i Göteborgsoperans orkester. Louise vann också publikpriset! Hon har studerat i Schweiz och Tyskland och arbetat som stämledare och trombonist vid Stuttgartfilharmonikerna i tre år. Men har hon någonsin spelat en trombonkonsert av en kvinnlig tonsättare? Hur står det till med kvinnonärvaron på konstmusikutbildningarna i Sverige? Inte förrän 2009 fick Sverige sin första kvinnliga professor i musikalisk komposition. Det är tonsättaren Karin Rehnqvist, vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Hon berättar att kvinnor inte söker in i samma utsträckning som män vid utbildningen i nutida konstmusik. Så är det även vid Musikhögskolorna i Malmö och i Örebro samt vid Gotlands tonsättarskola. Däremot studerar kvinnor oftare vid de elektroakustiska utbildningarna. Vid Musikhögskolan i Stockholm är de i majoritet, nämligen sex kvinnor och fem män. - Jag tänker att det kanske har att göra med att man, när det gäller elektroakustiskt, har hand om allting från början till slut. Man är inte beroende av musiker, man är inte beroende av någon dirigent utan man har hand om uttrycksmedlen helt själv, säger Karin Rehnqvist. Positivt är dock att flera universitet och högskolor över hela landet arbetar med jämställdhetsprojekt. På Musikhögskolan i Stockholm t ex, finns Normkritiska Gruppen och Konstmusiksystrar, som är ett nätverk för unga kompositörer och ljudkonstnärer inom konstmusik som definierar sig som kvinnor eller transpersoner. I detta första program möter vi även norska tonsättaren Synne Skouen, Lo Kristenson och Kajsa Lindgren från Konstmusiksystrar och svenska violasten Mika Persdotter Svensson, som startar ett Damkapell i Köpenhamn. Tonsättaren och ljudkonstnären Kajsa Magnarsson är dotterdotter till Huldas Karin i Evert Taubes visa. Kajsa spelar bl a gitarr med en penisattrapp. Vi möter även tonsättarna Tebogo Monnakgotla och Ida Lundén, vilka tillsammans med Karin Rehnqvist 2008 bildade föreningen Kvast, med den humoristiska titeln Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare. På hemsidan står det att läsa: Kvast är en ideell förening som verkar för att mer musik av kvinnor ska klinga i konserthus, på experimentscener, i aulor och allsköns musikhus runt om i landet, ja i världen. Ju fler konstnärliga uttryck, desto rikare musikliv! Kvast arbetar bl a med projektet Jämställd repertoar och har under de senaste åren regelbundet presenterat rapporter över andelen kvinnliga tonsättare i de största orkestrarna. Det visar sig att döda utländska män fortsätter att dominera repertoaren på de statsunderstödda svenska musikinstitutionerna. Andelen kvinnliga tonsättare är försvinnande liten fortfarande. Och det är ständigt samma tonsättare som spelas med Johannes Brahms i spetsen. Ja, som musikkritikern i The New Yorkers Alex Ross skrev: Föreställ er Broadway med enbart döda dramatiker och förlag som endast ger ut nyutgåvor av Dickens. Men det finns ljuspunkter: - Kvast har betytt mycket. Frågan om kvinnliga tonsättare har lyfts, och vi är synliga. Vad det gäller festivaler med ny musik så finns alltid kvinnor med numera. När man beställer nya verk så är man noga med att också beställa av kvinnliga tonsättare, förklarar Karin Rehnqvist Stockholms Konserthus går i bräschen med att i sitt säsongsprogram 2016-17 ha med rekordsiffran 39 kvinnliga tonsättare på programmet. På sin hemsida har Kvast en repertoarbank, en av världens mest omfattande samlingar, av kompositioner av kvinnor med över 1670 verk! Du kan bläddra, söka och provlyssna på orkestermusik, kammarmusik av alla de slag elektronmusik och liveelektronik, kör, opera. Du kan söka verk av kvinnliga komponister efter genre, besättning, titel eller durata. http://kvast.org   En annan glad nyhet: Kvinnliga kompositörer får för första gången en större del av kakan när Kulturrådet delar ut sitt årliga stöd till tonsättare. - Det är tydligt att det lönar sig att trycka på om förändring kring jämställdhetsfrågor. Det är nu en bra balans bland de sökande när det gäller genusperspektivet, säger Magnus Lemark, handläggare på Kulturrådet, i ett pressmeddelande.   Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Att humla - vad är det? Tonsättaren Synne Skouen: -Humlan är inte konstruerad för att flyga. Men det vet hon inte och flyger ändå. Kvinnor inom konstmusiken har ofta fått höra detta: kvinnor kan inte! Det första programmet i serien Konsten att humla.- Klassisk musik är en konstform som tystar kvinnor, skrev den engelske författaren, musikkritikern och radiomannen Norman Lebrecht år 2006. - Halva mänskligheten utestängts från den kreativa processen. Det finns inga kvinnliga tonsättare i den symfoniska kanon. Karriärer har slagits i spillror. Självförtroenden har knäckts hos kvinnor. Den klassiska musiken styrs av en old boys club som stryper musiken.Det handlar ofta om fördomar och omskrivningar som kvinnors tonsättningar har inte samma höga kvalitet eller kvinnors hjärnor passar inte till att komponera.I Sverige är 2006 inte ens var tionde yrkesverksam tonsättare kvinna. Vid konserterna ingår en försvinnande liten del verk komponerade av kvinnor. Detta särartstänkande vilar på en solid ideologi som använder faktisk diskriminering, men även osynliga normer och regler för vad som är passande för just kvinnor.I de sex programmen kommer kvinnor inom konstmusiken själva till tals - i Wien, Prag, Oslo, Stockholm, Göteborg och Köpenhamn. Kvinnorna är mellan 76 och 26 år gamla. Spänner över ett halvt sekel.I det första programmet möter vi två stora europeiska tonsättare: Karin Rehnqvist i Stockholm och Olga Neuwirth i Wien. Karin Rehnqvist har utvecklat en av de mest särpräglade rösterna inom ny musik sedan 1960-talets Ligeti och Penderecki. I början av 1980-talet skrev hon det verk som blev hennes genombrott: Davids Nimm för 3 sångerskor. Min David baklänges blir Davids Nimm- Jag sysslar med konst och det talar om livet. Och då är ju detta att vara kvinna en stor del av livet när man är kvinnaKarin Rehnqvist fick Läkerols kulturpris för sin förnyelse av förhållandet folkmusik - konstmusik, Christ Johnson-priset, Stockholms Stads Hederspris, Kurt Atterberg-priset, medaljen Litteris et Artibus och Hilding Rosenberg-priset. Karin Rehnqvist blev den första kvinnliga eleven i kompositionsklassen på Kungliga Musikhögskolan och  hon utnämndes senare till Sveriges första kvinnliga professor i musikalisk komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. - Man kan inte höra på den enskilda tonsättaren om det är en kvinna  eller en man som skrivit ett speciellt stycke musik. Men om man ser det stort, så tror jag att det kan leda till en förändring, ge fler uttryck och en större musikalisk palett, om fler kvinnor får möjlighet att skriva musik och få den framförd, säger tonsättaren Karin Rehnqvist. För 15 år sedan framstod den unga österrikiskan Olga Neuwirth som en av de ledande europeiska nutida tonsättarna. Hon motarbetades vid Musikhögskolan i Wien, och fick fly hemlandet. Studier i San Francisco och Paris samt stöd av professorn och rumänska tonsättaren Adriana Hölsky och nobelpristagaren i litteratur, Elfriede Jelinek, fick Olga Neuwirth att blomstra som tonsättare. Vi möter Olga Neuwirth på det välkända konstnärskaféet Eiles mitt i Wien. Wienklassicismens mecca. Med sina Mozart-look alikes, sina Mozartkugeln, Sachertårtor, hästdroskor och gatumusikanter. Wienklassicism är musik skriven av tonsättare som Haydn och Mozart som levde och verkade i Wien. Och Beethoven, som dog i staden. Även några av de största romantikerna bland de klassiska tonsättarna verkade i Wien, t ex Gustav Mahler, ja t o m Richard Wagner, som blev utslängd. Så det vilar en tung, manlig, konstmusikalisk tradition över Wien. På gott och på ont, framförallt för kvinnor inom musiken. Österrike är ett av de få länder där det aldrig funnits någon kvinnorörelse. -Jag blev öppet motarbetad på Musikhögskolan i Wien, berättar tonsättaren Olga Neuwrth. Som enda kvinnliga elev i klassen, som  bestod av idel unga män, blev jag utan både pris och pengar för sina  skolkompositioner. Idag är jag den enda av klasskamraterna som lever som tonsättare. Olga Neuwirth lämnade det konservativa Wien och sökte sig till andra tonsättare inom den nutida musiken. Hon reste till Paris och hade rumänska tonsättaren Adriana Hölsky, kompositionslärare i Stuttgart och senare professor i Salzburg, som rådgivare. Olga upptäckte musik av Boulez, Charinot, Fetdtman, Berio. Ja, alla män, men så tog hon lektioner för tonsättaren Elinor Armer, rektorn för kompositionsav­delningen vid Musikkonservatoriet i San Francisco, och hörde för första gången nyskriven musik av kvinnliga tonsättare. Något som då var helt omöjligt att höra vid Musikhögskolan Wien. Musiklista: Rimsky-Korsakov, transkr. Sergej Rachmaninov The Flight of the Bumblebee Simon Trpceski, piano CD-titel. Racmaninov: Piano Sonata No.2 ; Preludes EMI Classics 7243 5 57943 2 1 Olga Neuwirth I Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke, dirigent CD-titel: Olga Neuwirth: Bahlamms Fest (Disc 1) Kairos KAI 1234 Karin Rehnqvist Lamento - Rytmen Av En Röst Sats II Chorale Furioso Kungliga Filharmonikerna. Göran W Nilson, dirigent. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Kast The Ostrobothnian Chamber Orchestra. Juha Kangas, dirigent. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Davids Nimm Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran, Agnete Christensen, mezzosopran CD-titel:  Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats III Det Växte Upp En Lilja Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Puksånger - Lockrop Sats IV Naisell On Pitka Tukka Lena Willermark, sopran. Susanne Rosenberg, sopran. Helena Gabrielsson, slagverk. CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Lamento - Rytmen Av En Röst Sats 1 Lamento Kungliga Filharmonikerna. Göran W NIlson, dirigent CD-titel: Davids Nimm Phono Suecia PSCD 85 Karin Rehnqvist Text: J-O Wallin, B S Ingeman, ur Psaltaren, Ordspråksboken och medeltida tradition. Ljus av ljus Adolf Fredriks flickkör, Radiosymfonikerna. Manfred Honeck Inspelad av SR i Berwaldhallen 17/9 2004. Karin Rehnqvist Till Ängeln med de brinnande händerna La Cappella. Susanne Rosenberg, röst. Sarah Lindloff, flöjt. Backa Katarina Eriksson, oboe. Leo Svensson, Mats Olofsson, cello. Karin Eklundh, dir.       Urufförande Västerås, 9/10 2005. Konsertdokumentation. Olga Neuwirth Vexierbilder (1993/94) CD-titel: Olga Neuwrth Accord 205232 Olga Neuwirth Vampyrotheone Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995) CD-titel: Vampyrotheone  *  Instrumental-Inseln aus Bählamms Fest *  Hooloomooloo KAIROS 0012242KAI Olga Neuwirth VII Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2) Kairos KAI 1234 Olga Neuwirth IX-X Bild Klangforum Wien, Johannes Kalitzke CD-titel: Olga Neuwirth: Bählamms Fest (Disc 2) Kairos KAI 1234 Olga Neuwirth Hooloomooloo Klangforum Wien, Ltg. Peter Eötvös, Konstantia Gourzi (1995) CD-titel: Vampyrotheone  *  Instrumental-Inseln aus Bählamms Fest *  Hooloomooloo KAIROS 0012242KAI

Eva Öhrström, professor emerita vid Kungliga Musikhögskolan, gästar oss på nytt för att denna gång berätta allt - och lite till - om tonsättaren Adolf Fredrik Lindblads fascinerande musik. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg. AVSNITTETS LÅTLISTA: https://open.spotify.com/user/1126630471/playlist/0W1sGzReOg3wZaTldaDSlt Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se Producent: David Rune Sändningsdatum i FM P2: 2016-08-24

Avsnitt 37. Vi gästas av Eva Öhrström, professor emerita vid Kungliga Musikhögskolan, och dyker ner i Magdalena Silfverstolpes salongsmiljö - de s.k. "Mallas fredagar" i Uppsala på tidigt 1800-tal. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/4s57qXARSrsO1AMCEXGTAn Låtlistan består av musik som nämns eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David RuneSändningsdatum i FM P2: 2016-06-08

Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter: "Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens geniernas värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning?  Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att förändra villkoren - och hur? Om fler kvinnor står på pulten, innebär det också en förändring av vilken musik som spelas? Dirigent Marit Strindlund säger: Att kvalitet som sådan skulle hänga ihop med genus är befängt. Musicerande handlar om individer, det personliga uttrycket och konstnärlighet handlar om det personliga uttrycket, att förmedla kvalitet och hantverk inget av dem är beroende av genus, men möjlighet till utveckling har av tradition varit det. Tio röster om dirigentskapet ur kvinnors perspektiv.En P2 Dokumentär av Christina Olofson, filmregissör. Medverkande: Dirigenterna Joana Carneiro, Maria Eklund, Merete Ellegaard, JoAnn Falletta & Kerstin Nerbe Chefsdirigent och musikalisk ledare för Folkoperan, Marit Strindlund Chef och Vd Operan Stockholm Birgitta Svendén Konserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören Helena Wessman Vd och konserthuschef Göteborgs Symfonikerna och Konserthuset Göteborg Sten Cranner Rektor för Kungliga Musikhögskolan, Stockholm Cecilia Rydinger Alin

I april 2014 inledde Sveriges Radio en långsiktig förändring av Svensktoppen. Nu har det blivit dags för nästa steg: Hur länge ska en låt få ligga på listan? Det historiska beslutet kommer att fattas på ett historiskt sätt lyssnarna får bestämma. Läs mer om omröstningen här på hemsidan. Veckans utmanare:Oscar Danielsson Artist, låtskrivare och författare med en rad skivor och böcker bakom sig. Aktuell med nya singeln Jag vill hem.Lise & Gertrude En duo som träffades på Kungliga Musikhögskolan. Nu har de fått spelningar på allt från Nobelfesten till Allsång på Skansen. De utmanar med Birkastan.Carola Carola är en av deltagarna i nya omgången av Så mycket bättre. Här med sin tolkning av The Ark´s Tell me the night is over.

I april 2014 inledde Sveriges Radio en långsiktig förändring av Svensktoppen. Nu har det blivit dags för nästa steg: Hur länge ska en låt få ligga på listan? Det historiska beslutet kommer att fattas på ett historiskt sätt - lyssnarna får bestämma. Läs mer om omröstningen på hemsidan. Veckans utmanare: Oscar Danielsson - Artist, låtskrivare och författare med en rad skivor och böcker bakom sig. Aktuell med nya singeln Jag vill hem. Lise & Gertrude - En duo som träffades på Kungliga Musikhögskolan. Nu har de fått spelningar på allt från Nobelfesten till Allsång på Skansen. De utmanar med Birkastan. Carola - Carola är en av deltagarna i nya omgången av Så mycket bättre. Här med sin tolkning av The Ark´s Tell me the night is over.

- Hur kan en enda man förändra sångteknik, körklang och repertoar över hela världen? Sångerskan, programledaren och radioproducenten Boel Adler sjöng för körnestorn professor Eric Ericson i många år. Nu har Boel Adler grävt i radioarkiven för att ta reda på hur metodistpastorns son Eric Ericson kunde bli världens främste körledare.  - Altar! Ni har varit för starka här sedan 1957! När Eric Ericsons kammarkör skulle ge konsert på Konserthuset i Stockholm 2004 var ingen kvar i altstämman från uruppförandet av Ingvar Lidholms Canto LXXXI nästan femtio år tidigare. Men dirigenten Eric Ericson kände igen den okänsliga insatsen och hyschade åt altarnas håll, som alltid med glimten i ögat men mycket bestämt. Eric Ericson visste exakt vilken klang han var ute efter och gav sig aldrig förrän hans instrument lät perfekt.   Vid 12 års ålder bildade Eric Ericson sin första vokalensemble och började sitt ihärdiga, enträgna och livslånga arbete med att finslipa intonation, stämma ackord och balansera klanger. Under Eric Ericson ledning utvecklades korister till drivna och tekniskt skickliga musiker, och även amatörsångares notläsningsskicklighet och vokala kapacitet ökade. Det Ericsonska soundet fick genklang långt utanför det svenska körlivet, och i takt med det alltmer avancerade musicerandet höjdes körsångens och körmusikens status på världens konsertscener. I klipp ur Sveriges Radios arkiv berättar Eric Ericson själv om inspirationskällor och landvinningar och dirigerar allt från luftiga madrigaler till svulstig romantik och intrikat samtida musik i inspelningar från sju decennier. I programmet hörs också bl.a. Cecilia Rydinger Alin, rektor för Kungliga Musikhögskolan och dirigent för manskören Orphei Drängar, Peter Dijkstra, chefdirigent för Radiokören och operasångerskan Malena Ernman.  (Repris från 27 oktober -13) En P2 Dokumentär av Boel Adler, sångerska och radioproducent.

Människor är inte särskilt bra på att avslöja lögner, och det gäller både lekmän och personer som jobbar inom rättsväsendet. Om vi ska avgöra om någon ljuger eller talar sanning gissar vi oftast bara rätt i hälften av fallen, vilket innebär att vi lika gärna kan singla slant. Men genom att använda sig av särskilda förhörsmetoder och utnyttja de bevis man har på ett strategiskt sätt kan en förhörsledare lära sig att avslöja när en misstänkt person ljuger. Franziska Clemens vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet lägger i dagarna fram sin doktorsavhandling om hur man kan använda sig av sådana speciella förhörsstrategier för att avslöja om någon ljuger eller talar sanning om sina framtida planer. Susanne Rosenberg disputerar i dagarna vid Kungliga Musikhögskolan på avhandlingen Kurbits-ReBoot - svensk folksång i ny scenisk gestaltning, och hon gör det i det relativt nya forskningsfält som kallas för konstnärlig forskning. Det skiljer sig från vanlig teoretisk forskning genom att innehålla ett stort mått av konstnärligt skapande. Det innebär att hennes avhandling inte bara består av text utan också av fem stycken konserter, och i dagens program hör vi hur svensk folksång kan låta i modern tappning. Programledare är Urban Björstadius.

Conlon Nancarrow är en av 1900-talets mest egensinniga kompositörer. En man med stor inre övertygelse som helt och konsekvent gick sina egna vägar. Kommunist som stred i frivilligbrigaderna i Spanien mot Franco, vägrade göra ”vänsteravbön” i hemlandet USA. Lämnade istället landet och bosatte sig i Mexico. Där ägnade han sig åt en enda sak; Att utforska rytm! FULL RULLE! Conlon Nancarrows extremt komplicerade kompositioner visade sig tidigt helt omöjliga för mänsklig hand att utföra – så hela hans värld rörde sig kring en specialbeställd stansmaskin som gjorde det möjligt att komponera direkt för självspelande piano. Alldeles för fort. Alldeles för mycket. Och oändligt fascinerande. Outtömligt för den rytmiskt intresserade. Och ibland vansinnigt roligt! Anders Olsén samtalar med kompositörerna Karin Rehnqvist och Christofer Elgh om denne ”pigge” musikprogrammeringspionjär. Karin Rehnqvist är kompositionsprofessor vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, där också Cristofer Elgh undervisar i bland annat kontrapunkt. En P2 Dokumentär av Anders Olsén.

Det är kammarmusikfestival på Kungliga Musikhögskolan mellan den 2:a och 8:e mars. Därför passar vi på att ta hit en kvartett som ska tolka vår signatur, fast live. Tänk er inledningen av Oscarsgalan, Saturday Night Live eller Studio 60 on Sunset Strip, fast med en kammarorkester. Ett av Sveriges, kanske även världens, bästa band kommer också till studion med en ny skiva under armen. Dom spelar också live och heter Caesars (ja, dom hette Caesars Palace tidigare, men nu... endast Caesars) Veckans låt handlar om RS-virus. Och vi framför ett ode till sportjournalisten Jan Majlard, med komp. Och ett ode till Carola också! Dessutom pratar vi om musik och politik med Anders Tengner, Katrine Kielos och Lars Berge. Sidekick är Anders G Carlsson, och delar av programmet kommer att sändas i SVT2 klockan 19.30

Det är kammarmusikfestival på Kungliga Musikhögskolan mellan den 2:a och 8:e mars. Därför passar vi på att ta hit en kvartett som ska tolka vår signatur, fast live. Tänk er inledningen av Oscarsgalan, Saturday Night Live eller Studio 60 on Sunset Strip, fast med en kammarorkester. Ett av Sveriges, kanske även världens, bästa band kommer också till studion med en ny skiva under armen. Dom spelar också live och heter Caesars (ja, dom hette Caesars Palace tidigare, men nu... endast Caesars) Veckans låt handlar om RS-virus. Och vi framför ett ode till sportjournalisten Jan Majlard, med komp. Och ett ode till Carola också! Dessutom pratar vi om musik och politik med Anders Tengner, Katrine Kielos och Lars Berge. Sidekick är Anders G Carlsson, och delar av programmet kommer att sändas i SVT2 klockan 19.30