Podcasts about Nej

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.I detta sista 700-avsnitt ringer vi ingen annan än den oefterhärmlige Per Andersson. Nej, inte Per Andersson journalisten – komikern och skådespelaren, såklart!*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nej, det är inte självklart att trä är mer hållbart än betong – även om många hejar på träbyggandet. Det menar vår expertkommentator Viktor Mandel som även är skeptisk till budskapen i två andra färska rapporter – att BRF-förvaltare tjänar stora pengar på så kallade mäklarbilder och att begränsningar i underentreprenörsled leder till stora kostnader. Han kommenterar också debatten om moms på parkeringsplatser – där han menar att Skatteverket gjort ett märkligt feltänk – det slopade investeringsstödet för bostäder för äldre, de färska hyresrekommendationerna från skiljemannen – och SBB:s transformation. Programledare: Anna Bellman.

Vila! Nej, inte från löpningen – utan i löpningen. Varför vilar vi egentligen under intervallpass, hur länge bör man vila och hur påverkar det träningen? Vi benar ut olika typer av vilor och vad de faktiskt gör för formen. Och ja … springer LG i cowboyhatt? Det får du höra här.

Får man egentligen ge bort begagnade grejer, hur ska man tänka när man inte vill vara en del i presenthysterin och vad är en hållbar present egentligen? Vi intervjuar vett och etikett-experten Sofia Larsson om detta! Sysav kampanj Nej till onödig grej tar upp att vad vi ger – och hur vi ger – kan göra skillnad för både människor och planeten. Med omtanke och kreativitet utmanar vi slit-och-släng och skapar hållbara gåvor.En riktigt sopig podd produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nejčastěji do útulků míří psi, jejichž majitel zemřel a nebo se o ně kvůli svému vysokému věku už nedokáže postarat. Útulky nyní čeká těžké období v podobě zimy

Det är 1800-tal och små pojkar i Chelsea, Massachusetts, utsätts för tortyrartad misshandel av en äldre pojke. Som ska visa sig vara bara 12 år gammal själv. Och ska komma att bli seriemördare innan det tar slut. Nej usch, så otroligt obehagligt allting, uschäkta på förhand för hur hemskt det är.tw: STOR VARNING för att små barn far så otroligt illa. Misshandel, tortyr och sexuellt våld. Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uj uj uj... Filmsnack med Regissören bakom SVT:s nya serie Nya Noa Nyman och Kommande Håkan Bråkan 003, recensioner av Predator Badlands och The Running Man och Nominerad till årets film/tv-podd... Kan det bli bättre???  Nej tror inte det va :)! Håll till godo!

De københavnske boligpriser har fyldt ekstremt meget i kommunalvalget og spørgsmålet er, om man bør frygte en risikabel prisboble? Vi sammenligner nøgletallene med årene op til Finanskrisen, og konklusionen er rimelig klar: Nej, vi ser ingen grund til at tænde alarmlamperne. Grønne aktier har haft et fremragende aktieår, og vi kigger meget konkret på hvilke fonde og temaer, man kan kaste penge efter, hvis man tror på vind, sol, batterier – eller atomkraft. Til sidst diskuterer vi markedstumulten på de sidste handelsdage i sidste uge, hvor drastiske fald torsdag skabte nervøsitet og fald fredag morgen. Det var særligt snakken om oppustede priser i amerikanske techaktier som Palantir og Nvidia, der har optaget investorerne. Og så har den berømte investor Michael Burry annonceret store kontrære væddemål mod netop Palantir, som han tror falder fra kurs 170 til under 50 dollars. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Fodboldkampe er for lange – de burde vare 70 minutter.Hvide strømper i loafers? Nej, bare nej.Og voksne mennesker, der spiller computer? Drop det.At have meninger i en moderne verden kan være tricky. Særligt hvis dine holdninger ikke følger flertallets. Nogle gange er det nemmere bare at tie stille for at undgå verbale øretæver.Men der er heldigvis andre, der tør. I dette afsnit af 'Arbejdstitel' samler værterne Kristoffer Dahy Ernst og Oliver Enné op på netop upopulære holdninger. Efter deres første afsnit om samme emne for et par måneder siden opfordrede de lytterne til at sende deres egne kontroversielle meninger ind. Og deres indbakker blev fuldstændig oversvømmet.__Dette afsnit af 'Arbejdstitel' er bragt i samarbejde med den Mercedes-Benz, der netop har lanceret den nye CLA. Mercedes-Benz CLA er en elektrisk bil, der er som skabt til det moderne bymenneske. Rækkevidden er hele 792 km (WLTP), ligesom den lader fra 10%-80% på bare 22 minutter. Med sit sporty design, en helt ny drivlinje og den digitale MBUX Superscreen[1] markerer den helt nye elektriske CLA starten på en ny æra inden for Mercedes-Benz' elektrificerede verden. Det sportslige og aerodynamiske design fanger øjet og gør dig klar til alle slags eventyr. Med en længere akselafstand, korte udhæng og et muskuløst hækdesign er den elektriske CLA en sand atlet i den elektriske æra. Se mere på mercedes-benz.dk

Každoroční celosvětová kampaň Movember je zaměřena na prevenci rakoviny u mužů. Nejčastějším nádorovým onemocněním mužů je rakovina prostaty, u mladých mužů je to ale rakovina varlat.

Každoroční celosvětová kampaň Movember je zaměřena na prevenci rakoviny u mužů. Nejčastějším nádorovým onemocněním mužů je rakovina prostaty, u mladých mužů je to ale rakovina varlat.Všechny díly podcastu Co vás zajímá můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Každoroční celosvětová kampaň Movember je zaměřena na prevenci rakoviny u mužů. Nejčastějším nádorovým onemocněním mužů je rakovina prostaty, u mladých mužů je to ale rakovina varlat.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen sa vi att valdeltagandet i Irak ökade då drygt 55 procent tog sig till valurnorna. Det är fel. Rätt är att 55 procent av de registrerade väljarna röstade. Bedömare i Irak uppskattar preliminärt valdeltagandet till 30 procent utifrån alla röstberättigade. Den här rättelsen gjordes 12 november 2025.

I begyndelsen var ordet, og ordet var hos …NEJ! I begyndelsen var der en zoom-optager på et spisebord, der gik på omgang mellem Stephanie Asi Brix, Betty Kandindima, Naima Yasin og Ingrid Baraka.Det var ikke glamourøst eller planlagt — det var bare os, der tænkte: “nu gør vi sg' noget, i stedet for bare at snakke om det, så BYE FELICIAAAA”.Når vi ser tilbage på det hele i dette afsnit, må vi også grine – og græde lidt, fordi … “DID IT AGE WELL?" You tell us! Velkommen til Tidskapsel kapitel 1: 2017. Rigtig god lyttelyst

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög. ”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L). Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande ekonomiska incitament kan ha varit ett problem för några decennier sedan när det ekonomiska utbytet av arbete var väsentligt lägre än idag. Det framstår dock inte som någon huvudförklaring under nuvarande förhållanden”.Har de fel, Finanspolitiska rådet?”Om det lönar sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, då kommer fler att leva på bidrag. Det är en väldigt enkel matematik. Det tror jag även Finanspolitiska rådet håller med om”, säger Johan Britz (L).”Vi behöver göra många olika saker. Att göra det mer lönsamt att arbeta, det är en pusselbit (...) Men den viktigaste pusselbiten på sikt, det är utbildning, gärna korta yrkesutbildningar och språkutbildning”, fortsätter han. Liberalernas framtidLiberalernas stöd i opinionen är rekordlågt på 2 procent, enligt Indikator opinions senaste mätning. Inför partiets landsmöte i november har partistyrelsens enats om att Liberalerna vill ha ett nytt Tidösamarbete och Ulf Kristersson som statsminister. Partistyrelsen har också slagit fast att de kommer fälla alla regeringar som Sverigedemokraterna ingår i. ”Skulle vi säga att vi tycker att SD kan sitta i en regering så är vi väldigt oroliga för att de personer som behöver komma till Tidöpartierna, det är ungefär 150 000 väljare, att de kommer skrämmas bort”, säger Johan Britz, som svar på frågan vad som är problemet med att låta SD ingå i en regering. Partiets analys är att exempelvis liberalt sinnade storstadsväljare accepterar Tidö-samarbetet i dess nuvarande form, men inte Sverigedemokratiska ministrar. Samtidigt kräver Sverigedemokraterna ministerplatser för att fortsätta Tidösamarbetet. Johan Britz medger att Liberalernas och Sverigedemokraternas linjer inte går ihop. ”Det är en korrekt beskrivning att de här två linjerna är oförenliga”, säger han. ”Vi tror att det bästa sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten är att vi inte har SD-politiker i regeringen och i Rosenbad. Det skulle innebära att många väljare blir tveksamma till att rösta på något av Tidöpartierna”, säger Johan Britz (L). Det verkar inte som att de andra Tidöpartierna riktigt tror på vad ni säger. Ulf Kristersson sa att man får ta det med en ganska stor nypa salt. Jimmie Åkesson säger i princip att Liberalerna kommer att få ändra sig. Har Ulf Kristersson rätt, ska man ta det här beskedet med en ganska stor nypa salt? ”Nej, det tycker jag inte man ska göra. Men däremot ska man vara på det klara med att Liberalerna vill ha en borgerlig regering. Vi vill ha ett fortsatt Tidösamarbete och vi kommer arbeta för det. Men vi kommer också säga nej till SD-ministrar i regeringen”, säger Johan Britz (L). Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna Palmström Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in på förmiddagen den 7 november.

Hvordan kan velstående og veluddannede mennesker i Vestens metropoler støtte yderligtgående venstreorienterede som Zohran Mamdani i New York og Enhedslisten i København. Dette spørger vores amputerede, men stadig reaktionære panel i denne Nej til nyt, hvor Nicolaj Bang er ude at føre valgkamp, mens Rasmus Ulstrup Larsen og Christian Egander Skov holder skansen ved mikrofonerne. Det skal ikke kun handle om champagne-socialisme men også om behovet for smukke bygninger og lokalpolitikere, der tør sige nej til pengestærke entreprenører og deres iboende tilbøjelighed til at hærge. Vi er Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«.

Hvordan kan velstående og veluddannede mennesker i Vestens metropoler støtte yderligtgående venstreorienterede som Zohran Mamdani i New York og Enhedslisten i København.Dette spørger vores amputerede, men stadig reaktionære panel i denne Nej til nyt, hvor Nicolaj Bang er ude at føre valgkamp, mens Rasmus Ulstrup Larsen og Christian Egander Skov holder skansen ved mikrofonerne.Det skal ikke kun handle om champagne-socialisme men også om behovet for smukke bygninger og lokalpolitikere, der tør sige nej til pengestærke entreprenører og deres iboende tilbøjelighed til at hærge.Vi er Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander Skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".

I P4 Extra-Gästen berättar Fares Fares om den utmanande rollen i den hyllade filmen, om hur han balanserar familj och skådespelarkarriär, och om att han inte är en diva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Forrige episode med 'Glemmekassen' var den perfekte start. Det var sikkert, hyggeligt, lunt og rart. Med andre ord absolut ikke særlig Movieboxet. Er sæson 11 overhovedet kommet rigtigt i gang? Nej, ikke endnu, men spænd hjelmen, for denne uges episode folder virkelig sejlene ud på vores hærdede skude HMS Moviebox, der bringer os videre i vores uendelige VHS-odyssé. Og som fire VHS-Odysseus'er møder vi også mange ikoniske video-myter og -monstre på vores vej, men hvordan det er lykkedes os at undgå denne episodes tema er nok det største mysterium af alle: BYTTE-BYTTE KROP! Niels lægger ud på den støvede hylde med Dansk film, hvor han finder den danske sci-fi-thriller 'Farligt Venskab' (1995), hvor den danske Mr. Moviebox him self, Ulf Pilgaard, skal spille en 15-årig teenager. Det er dansk 90'er-uhygge, når det er allermest dansk. I vanlig stil tager Sonny en film med, der er god på 4-stjerner-måden. Han serverer nemlig den trygge og ufarlige Blake Edwards-komedie 'Switch' (1991). En mandschauvinist lærer en hård lektie, da han vågner op i Ellen Barkins krop og nu skal håndtere sin totalt forvirrede bedste ven (TV's Jimmy Smits). En ægte Beverly Hills Club-klassiker. Og netop som vi tror, aftenen er faldet til ro, kører Ask videobussen direkte ud over afgrunden med det ubestridelige mesterværk 'The Thing with Two Heads' (1972). Aldrig har en titel løjet så lidt. En rig, hvid racist får sit hoved transplanteret på kroppen af en sort mand og en lavine af dybt politisk ukorrekt 70'er-galskab følger. Det bliver en aften, du sent vil glemme, uanset hvilken krop du vågner op i i morgen. Det var alle de Pringles-dåser vi havde til jer denne gang, men HUSK: Spol altid episoden tilbage, når du har lyttet færdigt! Med venlig hilsen, Ask, Sonny, Niels & Casper

Kanske har du själv varit där: kontot ekar tomt före lön, en faktura ger magknip eller en vän oroar sig för hyran. Du är inte ensam. I Sverige lever hundratusentals med skulder hos Kronofogden och vart elfte barn påverkas när ekonomin hemma inte går ihop. Men det går att förebygga, och det finns hjälp. Häng med oss i ett otroligt intressant samtal där Moa Tyborn möter Reza Baars, chef för den förebyggande enheten på Kronofogden. Vi pratar om hur läget faktiskt ser ut just nu, varför unga, och särskilt unga kvinnor, är extra utsatta. Men vi pratar också om hur barnen i de skuldsatta familjerna påverkas och hur man genom enkla medel och aktiviteter kan minska påfresningen och till och med stoppa vräkningar genom tidiga insatser. Reza slår också hål på seglivade myter. Nej, Kronofogden ger dig inte en prick, och skuldsanering är varken enkelt eller för alla. Dessutom delar hon med sig av vad du kan göra om du sitter där hemma med en ekonomisk klump i magen. Det här är ett varmt samtal om ansvar, medmänsklighet och verktygen som gör skillnad på riktigt. Lyssna på avsnittet och få svar på: Vad gör Kronofogdens förebyggande enhet? Vad gör du när ekonomin kraschar – vilket stöd finns? Varför ökar unga kvinnors skulder? Vilka nya grupper hamnar i skuld trots jobb?   Övriga höjdpunkter med tidskoder: 00:40 - 400 000 skuldsatta, vart elfte barn lever med ekonomisk oro 10:45 - Fordringsägare, budget och kommunal rådgivning 12:30 - 30 000 unga hos Kronofogden: följder av betalningsanmärkning 13:27 - Kronofogden hjälper till och arbetar förebyggande 16:14 - Unga kvinnor +100 % på tio år: konsumtionsskulder dominerar 19:31- Ny målgrupp: heltidsarbetande föräldrar, särskilt ensamstående 23:40 - Nå unga där de är: kort, relevant kunskap i rätt kanal 26:23 - Bygg kritiskt tänkande: öva medvetna val tidigt 33:52 - 711 barn berörda av vräkning förra året: insatser i tid 40:37 - Skuldsanering: kriterier, process, existensminimum 3–5 år

Fluent Fiction - Swedish: Love and Literature: A Serendipitous Encounter in Stockholm Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-11-04-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: I hjärtat av Stockholm, när löven virvlade runt och lade en gyllene matta på gatorna, låg en lokal bibliotek.En: In the heart of Stockholm, when the leaves swirled around and laid a golden carpet on the streets, there was a local library.Sv: Det var en plats där tiden verkade stanna.En: It was a place where time seemed to stand still.Sv: Bokhyllor tornade upp sig mot taket, och varmt ljus strömmade genom fönstren.En: Bookshelves towered up to the ceiling, and warm light streamed through the windows.Sv: Här fann man alltid en rofylld tystnad, bruten endast av det dämpade ljudet av bläddrade sidor.En: Here, one always found a peaceful silence, broken only by the muffled sound of turning pages.Sv: Linnea, en ung litteraturstudent, gick mellan hyllorna.En: Linnea, a young literature student, walked between the shelves.Sv: Hennes blick svepte över böckerna i jakten på inspiration.En: Her gaze swept over the books in search of inspiration.Sv: Hon var passionerad men tystlåten, ofta förlorad i egna tankar.En: She was passionate yet quiet, often lost in her own thoughts.Sv: Idag sökte hon något mer än bara böcker - hon sökte en gnista till sin nästa skrivelse.En: Today she was seeking something more than just books - she was looking for a spark for her next writing piece.Sv: Samtidigt, inte långt därifrån, stod Gustav.En: Meanwhile, not far from there, stood Gustav.Sv: Han var en ung arkitekt, nyfiken och medveten.En: He was a young architect, curious and aware.Sv: Han letade efter böcker om skandinavisk design, fylld med idéer för ett nytt projekt.En: He was searching for books on Scandinavian design, filled with ideas for a new project.Sv: Trots sitt fokus på arbetet bar han en hemlig önskan om att möta någon som kunde få Stockholm att kännas lite mindre ensamt.En: Despite his focus on work, he carried a secret wish to meet someone who could make Stockholm feel a little less lonely.Sv: De träffades vid en gemensam hylla, båda sträckande sig efter samma bok.En: They met at a shared shelf, both reaching for the same book.Sv: En lätt skratt bröt ut när de insåg situationen.En: A light laugh broke out as they realized the situation.Sv: Linnea kände en osäkerhet men beslöt sig för att våga.En: Linnea felt uncertain but decided to take a chance.Sv: "Har du läst den här förut?"En: "Have you read this one before?"Sv: frågade hon försiktigt.En: she asked cautiously.Sv: Gustav, lite förvånad över att någon hade pratat med honom om något annat än arbete, svarade: "Nej, men jag har varit nyfiken på den.En: Gustav, a bit surprised that someone had spoken to him about something other than work, replied: "No, but I've been curious about it.Sv: Är du också intresserad av design?"En: Are you also interested in design?"Sv: De började prata.En: They started to talk.Sv: Ord flöt mellan dem som en mjuk melodi.En: Words flowed between them like a gentle melody.Sv: De fann gemensamma intressen; böcker, konst, och den tysta skönheten i stadens arkitektur.En: They found common interests; books, art, and the silent beauty of the city's architecture.Sv: Den första konversationen blev till flera, veckan därpå träffades de igen.En: The first conversation turned into several, and the following week they met again.Sv: Efter några möten på biblioteket bestämde de sig för att ta en paus på ett närliggande café.En: After a few meetings at the library, they decided to take a break at a nearby café.Sv: Där, med doften av kaffe omkring dem och ljudet från staden i bakgrunden, kände de något växa mellan dem.En: There, with the aroma of coffee surrounding them and the sound of the city in the background, they felt something grow between them.Sv: Men båda bar på rädslor.En: But both carried fears.Sv: Linnea, för att öppna sig helt på grund av ett gammalt sår, och Gustav, med rädsla för att förlora sig i något som inte var hans arbete.En: Linnea, afraid to open up completely because of an old wound, and Gustav, fearful of losing himself in something that was not his work.Sv: På caféet, när skymningen föll, vågade de slutligen uttrycka sina känslor.En: At the café, as dusk fell, they finally dared to express their feelings.Sv: "Jag är rädd," sa Linnea ärligt.En: "I'm scared," Linnea said honestly.Sv: "Men jag vill försöka."En: "But I want to try."Sv: Gustav, lättad, svarade: "Jag också.En: Gustav, relieved, replied: "Me too.Sv: Kärleken är inte mindre viktig än arbete."En: Love is no less important than work."Sv: De kom överens om att ta det långsamt, en promenad i taget.En: They agreed to take it slow, one walk at a time.Sv: De planerade litterära utflykter runt staden; besöker gamla bokhandlar och diskuterade över fika.En: They planned literary outings around the city; visiting old bookstores and discussing over coffee.Sv: Genom dessa stunder började Linnea lita mer på sina känslor, och Gustav lärde sig att livet handlade om mer än bara projekt.En: Through these moments, Linnea started trusting her feelings more, and Gustav learned that life was about more than just projects.Sv: Deras relation växte, liksom deras förståelse för varandra och sig själva.En: Their relationship grew, as did their understanding of each other and themselves.Sv: De fann i varandra vad de sökt; en vän, en partner, en själsfrände.En: They found in each other what they had been seeking; a friend, a partner, a soulmate.Sv: Biblioteket var inte längre bara en plats för ensamhet, utan början på något vackert.En: The library was no longer just a place for solitude but the beginning of something beautiful.Sv: Med varsamhet och tillit vävde de sina liv samman, nästan som en berättelse i en av böckerna de älskade att läsa tillsammans.En: With care and trust, they wove their lives together, almost like a story in one of the books they loved to read together. Vocabulary Words:swirled: virvlademuffled: dämpadeinspiration: inspirationpassionate: passioneradspark: gnistaarchitect: arkitektcurious: nyfikensituation: situationcautiously: försiktigtsurprised: förvånaddesign: designflowed: flötmelody: melodisilent: tystsolitude: ensamhetwound: sårexpress: uttryckarelieved: lättadimportant: viktigtrusting: lita påprojects: projektcare: varsamhettrust: tillitunderstanding: förståelsepartner: partnersoulmate: själsfrändedestination: destinationjourneys: resorbeginnings: börjanwoven: vävt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kristen ilska börjar bubbla allt mer i deras soppkök, och viljan att hjälpa (vissa) människor i nöd börjar sjunga på sista versen. Men, är det då specifikt otacksamma migranter av en viss våldsdyrkande religion man pekar ut? Nej, snarare får man intrycket av att ateistiska svenskar är det stora huvudproblemet. Missa inte det här programmet!  OM VI förgyller dina lördagar, så glädjer det inte oss att meddela att det nöjet tar slut efter denna lördag. Insikten verkar inte infinna sig att det verkligen inte funkar att driva detta projekt mer eller mindre gratis. Om inte några fler visar med en donation (nu) att man absolut sätter ett värde i detta, så lyfter vi på våra hattar efter detta program och tackar för tiden vi haft med er. Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på det numret)Skriv ”gåva” i meddelandet      Idag är det lördagen den 1 november 2025, och snacka om att vi har mycket att snacka om idag: *Arabskägg i kristet soppkök.*Framtidsvisionerna hos 80-talets barn blev inte verkliga – Det overkliga blev verkligt.*Att en människa värper ägg och kissar inför folk ska vi inte finna konstigt.*Änglar ”förbannar” muslimska kvinnor som avböjer sex. *Utlöser detta klasskrig?*Är 85 % kvinnliga socionomer jämställt?  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäst: Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:BARNENS GLÄDJEPLATS BLIR MUSLIMSK BEGRAVNINGSPLATShttps://www.spreaker.com/episode/barnens-gladjeplats-blir-muslimsk-begravningsplats--68271666 Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: (om vi får omedelbar hjälp) Lördagen den 8 november 2025.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS              LELLEWhoredom Rife – Gospel of hate https://youtu.be/f5dvdNtbd_s?si=gGRzi4rga9pzwB1-  ELISABETHDolly Parton - 9 To 5 https://www.youtube.com/watch?v=UbxUSsFXYo4

Kaos. Kup. Magtfuldkommen. Forstå hele Novo-dramaet fra A til Z. Der er behov for nye øjne i bestyrelsen, og derfor må Lars Rebien Sørensen nu træde til. Han er tidligere direktør i selskabet og nuværende formand for Novo Nordisk Fonden. Kasketforvirring? Magtfuldkommen? Og hvis Lars Rebien styrer det hele - hvem styrer så ham? Og midt i kaosset har vi sendt praktikant Signe på gåtur med #Club5000 for de afskedigede Novo-medarbejdere. Vi ringer også til astronaut Andreas Mogensen i vores 'Rum-nyt'. Regeringen vil poste 2,7 milliarder kroner i det danske rumområde. Kan vi forvente et dansk-rumindustri-eventyr lige rundt om hjørnet? Og så runder vi et NEJ. Europa-Parlamentet stemte med et snævert flertal nej til regelforenkling omkring bæredygtighedsrapportering. Noget som ellers er helt i top på politikernes prioriteringsliste - også hos Dansk Industri. Direktør Lars Sandahl er IKKE tilfreds. Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Astronaut Andreas Mogensen, Lars Sandahl Sørensen, direktør hos Dansk Industri og Romel Amineh, initiativtager til #Club5000.

Fluent Fiction - Danish: From Wannabe Pros to Laughing Snow Crows: A Day at Copenhill Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/da/episode/2025-10-24-22-34-02-da Story Transcript:Da: På en kølig efterårsdag i København, svævede de gyldne blade i vinden omkring Copenhill.En: On a cool autumn day in København, the golden leaves floated in the wind around Copenhill.Da: Det var her, på den kunstige skipiste ovenpå et forbrændingsanlæg, at Freja og Nikolaj stod klar med ski under fødderne.En: It was here, on the artificial ski slope atop a waste incinerator plant, that Freja and Nikolaj stood ready with skis on their feet.Da: De havde begge store drømme om at mestre denne mærkelige bakke, men sandheden var, at deres færdigheder var lige så skrøbelige som den efterårsprægede brise.En: They both had big dreams of mastering this peculiar hill, but the truth was that their skills were as fragile as the autumn breeze.Da: Freja, spændt men nervøs, kiggede op ad den stejle bakke.En: Freja, excited but nervous, looked up the steep slope.Da: Hun ønskede at imponere Nikolaj med mod, men var rædselsslagen indeni.En: She wanted to impress Nikolaj with courage but was terrified inside.Da: Nikolaj, på den anden side, havde store ord om hans fantasifulde skieventyr.En: Nikolaj, on the other hand, boasted of his imaginative ski adventures.Da: Han smilte selvsikkert, selvom han knap kunne skelne mellem en skistav og en stavblender.En: He smiled confidently, although he could barely distinguish between a ski pole and a blender.Da: "Vi skal bare tage det roligt," foreslog Freja forsigtigt.En: "We should just take it easy," suggested Freja cautiously.Da: "Måske kan vi starte med børnebakken?"En: "Maybe we could start with the children's slope?"Da: Men Nikolaj insisterede: "Nej, vi klarer den store!En: But Nikolaj insisted: "No, we'll tackle the big one!Da: Jeg har en lille overraskelse til dig, Freja.En: I have a little surprise for you, Freja.Da: Lad os gå op!"En: Let's go up!"Da: De begyndte deres klodsede rejse op ad bakken.En: They began their clumsy journey up the hill.Da: Nikolaj prøvede at vise en selvsikker mine, men snublede næsten, da sneen opførte sig som et vådt tæppe under ham.En: Nikolaj tried to maintain a confident facade but almost stumbled as the snow acted like a wet carpet under him.Da: Freja, på den anden side, sled og kæmpede, og gav efter for Nikolajs vovede forslag.En: Freja, on the other hand, toiled and struggled, giving in to Nikolaj's daring proposal.Da: Hun var besluttet på ikke at være en kylling.En: She was determined not to be a chicken.Da: "Se mig!"En: "Watch me!"Da: råbte Nikolaj, da han endelig stod på toppen.En: Nikolaj shouted as he finally stood at the top.Da: Han gik i gang med en elegant, eller snarere kluntet, nedfart.En: He attempted an elegant, or rather clumsy, descent.Da: Et skridt til højre, to til venstre—og så pludselig rutschede han baglæns og endte i en høballer.En: One step to the right, two to the left—and then suddenly he slid backwards and ended up in a hay bale.Da: Freja knækkede sammen af grin.En: Freja burst out laughing.Da: "Jeg tror, jeg bliver her," mumlede hun og tog en mere forsigtig rute ned ad den lille bakke.En: "I think I'll stay here," she murmured and took a more cautious route down the small hill.Da: Men selv her var der udfordringer.En: But even here there were challenges.Da: Hun snurrede, gled og kæmpede for at holde balancen, indtil også hun ramlede lige ind i en høballer.En: She spun, slid, and battled to keep her balance until she too crashed straight into a hay bale.Da: De to kiggede på hinanden og kunne ikke undgå at bryde ud i latter.En: The two looked at each other and couldn't help but burst into laughter.Da: De glemte snart deres ambitioner om at imponere hinanden.En: They soon forgot their ambitions to impress each other.Da: I stedet tog de hinanden i hånden og tumlede ned ad resten af bakken sammen.En: Instead, they held hands and tumbled down the rest of the hill together.Da: De glædede sig over hinandens selskab, mens København blinkede i baggrunden, med sine tårne og spir i silhuet mod den grå himmel.En: They enjoyed each other's company while København shimmered in the background, its towers and spires silhouetted against the gray sky.Da: Da de nåede bunden af bakken, udmattede men glade, så Freja på Nikolaj og smilede.En: When they reached the bottom of the hill, exhausted but happy, Freja looked at Nikolaj and smiled.Da: "Det var sjovere, end jeg turde tro."En: "That was more fun than I dared to imagine."Da: Nikolaj nikkede oprigtigt.En: Nikolaj nodded sincerely.Da: "Det er vist bedst, når man er ærlig, ikke?"En: "It's probably best to be honest, isn't it?"Da: De gik væk fra bakken, arm i arm, med et nyt perspektiv på både sig selv og hinanden.En: They walked away from the hill, arm in arm, with a new perspective on both themselves and each other.Da: Uanset hvor klodsede deres skiløb havde været, havde de lært en værdifuld lektie: det er vigtigere at have det sjovt end at imponere.En: No matter how clumsy their skiing had been, they had learned a valuable lesson: it's more important to have fun than to impress.Da: Og det var en dag, de sent ville glemme.En: And it was a day they would not soon forget. Vocabulary Words:peculiar: mærkeligemastering: mestrefragile: skrøbeligeboasted: havde store ordimaginative: fantasifuldedistinguish: skelnecautiously: forsigtigtinsisted: insisteredeclumsy: klodsedefacade: minestumbled: snubledetoiled: sledself-assured: selvsikkertelegant: elegantdescend: nedfartbackwards: baglænsbale: høballermurmured: mumledetumbled: tumledesilhouetted: silhuetexhausted: udmattedesincerely: oprigtigtperspective: perspektivvaluable: værdifuldclumsy: klodsedelesson: lektiedaring: vovedeproposal: forslagterrified: rædselsslagenchallenge: udfordringer

Hon är en tävlingsmänniska, men har slutat sträva efter perfektion. Zara Larsson berättar om att bli följd av ett filmteam, varför hon sa nej till Eurovision och om hur det går med helikoptercertifikatet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Podcasten er i gang igen! Som du kan se på coveret, står der stadig "Resten skal nydes" på - men der er kommet fire bogstaver mere: S.M.I.L.

Akcionáři energetické společnosti ČEZ čekají, zda se budoucí vláda rozhodne podnik zestátnit a kolik jim stát za jejich akcie nabídne. V pozoru je i podílník, miliardář Tykač. „Babiše pod krkem držet nemůže,“ říká investor Šura.Energetická společnost ČEZ stojí nejspíš před zestátněním. Vítěz voleb, hnutí ANO Andreje Babiše, se netají tím, že by stát měl vlastnit ne 70, ale celých 100 procent tohoto kolosu. Nejčastější argumenty politiků? ČEZ  je strategický podnik. Stát bude mít pod větší kontrolou ceny energie. A bude snazší dostavět jaderné bloky v Dukovanech.„Já si myslím, že nejlepší doba na zestátnění už bohužel uplynula. V době energetické krize to dávalo mnohem větší smysl než teď. I nálada ve společnosti tomu byla mnohem více otevřená,“ říká analytička One Family Office Anna Píchová.„Před pár roky stál ČEZ dvaapůlkrát méně, bylo by to výrazně levnější,“ dodává investor a akcionář ČEZ Jaroslav Šura.Jak by zestátnění nejhodnotnější české firmy mohlo vypadat? Dříve se mluvilo o rozdělení společnosti na výrobní část - která by celá připadla státu - a distribuční část, která by zůstala na burze. Dnes je ale nejspíš na stole varianta kompletního zestátnění ČEZ.*****Ve vatě. Podcast novinářky Markéty Bidrmanové. Poslechněte si konkrétní rady investorů a odborníků na téma investic, inflace, úvěrů a hypoték. Finanční „kápézetka“ pro všechny, kterým nejsou peníze ukradené.Vychází každý čtvrtek. Poslouchejte na Seznam Zprávách, Podcasty.cz nebo ve všech podcastových aplikacích.V podcastu vysvětlujeme základní finanční pojmy a principy, nejde ale o investiční poradenství.O čem byste chtěli poslouchat příště? Co máme zlepšit? A co naopak určitě neměnit? Vaše připomínky, tipy i výtky uvítáme na adrese audio@sz.cz.

„Dělit kašel na vlhký a suchý ničemu nepomáhá. Myslím si, že bychom měli otočit list a začít se pídit po tom, z čeho ten kašel je. Nejčastější příčinou je rýma,“ říká na téma dětského kašle pediatr Cyril Matějka aka Děckař.

„Dělit kašel na vlhký a suchý ničemu nepomáhá. Myslím si, že bychom měli otočit list a začít se pídit po tom, z čeho ten kašel je. Nejčastější příčinou je rýma,“ říká na téma dětského kašle pediatr Cyril Matějka aka Děckař.Všechny díly podcastu Houpačky můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Spotřeba českých domácností, mantra ekonomů, vzrostla. Můžeme slavit. Nejúčinnější marketing jak se zbavit zboží, kterého je příliš, za původní cenu by se už neprodalo a musí uvolnit místo pro zboží nové, jsou slevy a výprodeje.

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.

Nejúspěšnější pořad a podcast Českého rozhlasu Dvojka opět vyráží za svými fanoušky. Nahlédněte do zákulisí známých policejních případů spolu s moderátorem Mirkem Vaňurou a kriminalisty, kteří tyto případy přímo vyšetřovali. V havlíčkobrodském Kulturním domě Ostrov 19. listopadu od 19:00 do 21:00. Vstupenky v předprodeji zde»Všechny díly podcastu Kriminálka můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Der er fuld knald på Småt Brændbart i denne uge. Vi har set nærmere på Bestsellers kommunikation i forbindelse med TV2 dokumentaren "Bestseller på vrangen". Og den overrasker os ikke. Til gengæld er der ikke meget nyt over TV2s afsløringer. Resten af podcasten er dedikeret til nogle vilde damer. Først ser vi på Linda Ps reaktion efter Tivolis fyring af hende som kreativ chef på Tivolirevyen og ikke mindst hendes svar på tiltale efter den nye instruktør vælger at forklare hvad han mener, der gik galt under Linda Ps ledelse. Det skulle han nok ikke have gjort. Og Tivolis håndtering er heller ikke for god. DRs nyhedsredaktør er blevet fyret på gråt papir, men DR valgte at skrive en fuldstændig flad pressemeddelelse, som tvang dem ud i flere forklarlinger  bagefter. Dumt. Henrik Let er død. Nej undskyld Jørgen Leth er død. Vi dykker ned i den Moderate EU parlamentarikers Tina Basse, nej undskyld Stine Bosses sære fuck ups på sociale medier. Hvorfor gør hun det igen og igen? Vi ved det ikke, men det er sjovt. Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Mordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik. Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn. Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder – og i givet fald for hvem? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk

„Nejčastější chyby při redukční dietě? Někdy máme pocit, že se o víkendu kalorie nepočítají,“ říká nutriční terapeut David Erban. „Od pondělí do pátku jsme úžasní, všechno děláme správně, ale pak si o víkendu hezky ,dopřejeme‘. Je bez problémů, pokud si dopřáváme i přes všední dny, jen to musí mít hlavu a patu,“ doplňuje.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Det är mustigt väder om än lite blött om natten. Saker byggs och rivs, målas och fixas, blir det aldrig klart?? Nej, nya projekt uppstår ständigt. Men blommar det då? Ja, lite! Välkomna!

På måndag den 8 september går Norge till stortingsval. Något jag kommer att bevaka lite mer här på Rak höger, av flera skäl. Høyre, som är Norges motsvarighet till Moderaterna, har rasat i opinionen till historiskt låga nivåer. Samtidigt har Fremskrittspartiet, som har ungefär motsvarande roll som Sverigedemokraterna, vuxit till omkring en fjärdedel av väljarna. En stor del av valrörelsen har handlat om vilket av de två högerpartierna som ska ha statsministerposten. Situationen påminner starkt om relationen mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Sverige: vem ska egentligen leda högern? Varför inte det största partiet i koalitionen?Nej, detta är inte bara en norsk historia, utan något som vi kommer få höra mer om när det nu återstår ett år till nästa riksdagsval här i Sverige. Dagens gäst – statsvetaren Asle Toje – menar att samma mönster återkommer i land efter land i Europa, där de gamla liberalkonservativa högerpartierna tappar samtidigt som väljare rör sig högerut.Asle Toje – vice ordförande i Nobelkommittén, forskare som tog sin doktorsexamen från Cambridge, tidigare forskningsdirektör vid Nobelinstitutet, flitig kolumnist och en av Norges mest profilerade intellektuella. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker, varav jag särskilt kan rekommendera den samlade Europatrilogien (2022), där han undersöker Europas kriser och politiska spänningsfält på ett ovanligt ingående sätt.I dagens samtal pratar vi om Høyres identitetskris – de har svårt att bestämma sig för om de är rosa och globalistiskt eller blått och konservativt, om Fremskrittspartiets uppgång bland både unga och högutbildade, om Arbejderpartiets återuppståndelse i och med Jens Stoltenbergs återkomst.Läs Asle Toje om “Høyres fall” och implikationerna för högerpartier i Europa.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hon var skidskyttetalangen som höll på att krossas av allas förväntningar. Men bland det värsta som kan hända i en elitidrottares karriär ska bli det som räddar henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Alice EdwardsProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

❓

CELOU EPIZODU SI MŮŽETE PUSTIT NA HEROHERO.CO/STUDION „Krátce po coming outu za mnou přišel do zadní části kostela muž, který se po mně sápal. Mluvil o tom, že jsem odporná a že to, jak žiju, je k vyměšování.“ Farářka Martina Viktorie Kopecká a trans aktivistka Lenka Králová se rozhodly pro společenský coming out v různých životních etapách. Ve Studiu N live natáčeném na festivalu Meeting Brno otevřeně mluví o tom, co znamená říct pravdu a jaké to je čelit strachu, nenávisti i absurdním očekáváním. „Když jdu večer po ulici a vidím hloučky mužů pokuřujících před hospodami, tak mě přepadne stres – snažím se jim vyhýbat a přecházet na druhou stranu ulice,“ popisuje vnitřní napětí Lenka Králová. „Stejně tak zažívám menšinový stres ve sprchách nebo na toaletách, snažím se to mít vždy rychle za sebou. Je to totiž téma kulturních válek u trans lidí. Když jsem například byla na konferenci SPD a Tradiční rodiny v Parlamentu, která se jmenovala Jak zachránit děti před genderovou ideologií, tak jsem zvolila taktiku pilotů malých letadel a celý den jsem nepila, abych v tom prostoru nemusela jít na záchod. Cítila jsem se jako na území nepřátel,“ říká Králová. „Pro mě bylo zcela zásadní říct, jak věci jsou,“ vysvětluje Kopecká, proč se rozhodla ke společenskému coming outu. „Než měla knížka, kde hovořím o společném životě s partnerkou, vyjít, tak mě spoutala úzkost, strach a panika z toho, že to možná změní celý můj život. A že to bude mít negativní důsledky na život mých rodičů,“ popisuje své obavy farářka. „Zpočátku nebylo úplně jisté, jestli nebudu muset vrátit talár a klíče od kostela. Tuhle nejistotu prožívá spousta lidí, kteří se rozhodnou jít s pravdou ven,“ říká Kopecká. Ve Studiu N mluví o svém přání, aby otázky identity a sexuality přestaly být pro společnost důležité. Sama se totiž často ocitá v nepříjemných situacích. „Snažím se ty komentáře na sociálních sítích nečíst, protože už nemůžu, buď z toho pláču, nebo zvracím. Nejčastější stesk od mužů ale je, že ‚je mě škoda‘. Je to prý škoda, protože by mě mohl mít nějaký chlap. Takhle absurdní je celá ta diskuze. Podle nich bych mohla být nejenom tažná, ale i chovná. Já holt nejsem chovná a to jim nevyhovuje,“ směje se Kopecká. Pro obě dámy byl veřejný coming out důležitým životním momentem. „Já jsem cítila explozi úlevy. Pro mě to bylo extrémní,“ říká Králová. „Žila jsem v podstatě dvojí život. Jeden v šedém bahně, ve kterém jsem nějak existovala, a druhý ve fantaziích, ve vnitřním světě. A najednou jsem to mohla překlopit a od té doby žiju v každodenní přítomnosti. Je to pro mě nepopsatelný rozdíl.“ Jaké překážky musely obě zdolat a jak je transformovaly? Jak se vypořádávaly s očekáváními blízkých i společnosti? A co díky přijetí vlastní identity objevily? Podívejte se na celou epizodu z natáčení Studia N live na festivalu Meeting Brno na herohero.co/studion.

Nivå: B1-B2 Idag så har vi Cova med oss i podden. Vi pratar bland annat om att lära sig språk, hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige och om omvända kulturkrockar. Cova berättar också en intressant strategi hon har för att bara prata italienska med italienarna.  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Fredrik Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så har vi en gäst med oss här i podden. Det är Cova och det är faktiskt en kollega till mig. Vi jobbar båda i Language Gym och ja, vi hade ett samtal om lite olika saker, bland annat om hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige som till exempel med öppenhet och med hur man hanterar stora känslor och mattider, service. Och jag kunde såklart också jämföra med Spanien Italien och Spanien är ju två medelhavsländer så det finns vissa likheter och vi pratade också om omvända kulturkrockar. Så någonting lite chockerande hände Cova när hon kom tillbaka till Sverige efter lång tid i Italien. Så vi pratar om någonting som är helt normalt att göra i Italien men som man inte ska göra i Sverige. Och Cova nämner också en intressant strategi för att folk inte ska byta språk när hon pratar italienska med människor. Så när hon lärde sig italienska så använde hon den här strategin för att andra människor skulle stanna i det italienska språket. Fredrik Så det här är någonting som du också kan använda när du pratar svenska. Så vi ska kolla och lyssna på det här samtalet. Väldigt bra för dig som är på en medelnivå i svenska och vill börja förstå konversationer bättre. Så ja, kolla in det här samtalet och kolla också in Cova på instagram, swedishwithcova och ja, då lyssnar vi på samtalet, eller tittar beroende på om du är på youtube eller lyssnar på podden helt enkelt. Välkommen då Cova till Simple Swedish Podcast och kul att ha dig här för. Vi har ändå känt varandra i ett tag. Något år eller mer än ett år. Hur länge har vi känt varandra? Cova Jag tror typ ett och ett halvt. Nej, nästan två år kan vi säga. Jag rundar upp det lite grann. Fredrik Jag tror vi pratade också någon gång på Instagram för att vi båda lägger ut svenskarelaterat material på Instagram. Men kan du berätta lite om dig själv först, lite kort så.  Vad du gör och vad du gillar att göra. Jag vet inte. Cova Ja då. För det första, tack för att jag får vara med. Så jag heter Cova och jag kommer från Göteborg. Men, jag måste typ alltid nämna det här, men min pappa kommer från Chile och min mamma kommer från Sverige. Det är faktiskt ganska många som tror att jag kommer från Italien, Bolivia, Frankrike, Mellanöstern. Jag har sett många kommentarer om det. Men jag är halvsvensk, halvchilensk och jag bor nu i Italien. Jag lär ut svenska på The Language Gym tillsammans med Fred. Och det var så vi lärde känna varandra. Jag pluggar också språk. Jag just nu fokuserar jag mycket på quechua. Och vad mer kan jag säga om mig själv?