Podcasts about Nej

Nejčastěji ho můžete vidět na divadelních prknech. Tu a tam si ale odskočí i do seriálů, jako Dáma a král nebo Rapl. Jeho koníčkem je myslivost.

Nejčastěji ho můžete vidět na divadelních prknech. Tu a tam si ale odskočí i do seriálů, jako Dáma a král nebo Rapl. Jeho koníčkem je myslivost.

Nejčastěji ho můžete vidět na divadelních prknech. Tu a tam si ale odskočí i do seriálů, jako Dáma a král nebo Rapl. Jeho koníčkem je myslivost.

Nejúspěšnější pořad a podcast Českého rozhlasu Dvojka opět vyráží za svými fanoušky. Nahlédněte do zákulisí známých policejních případů spolu s moderátorem Mirkem Vaňurou a předními severomoravskými kriminalisty, kteří tyto případy přímo vyšetřovali. V DK Akord Ostrava 3. června 2026 od 19:00 do 21:00. Vstupenky v předprodeji zde»

Det var inte elgitarren som var den stora revolten. Hynek Pallas om Bob Dylans kristna år som fick publiken att rasa och som får Blowin in the wind att låta som en psalm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under ett besök på Bob Dylancentret i staden Tulsa i Oklahoma lyckades jag charma mig till att få rota i centrumets heliga graal – det för allmänheten stängda Dylanarkivet.Arkivarien hade redan börjat plocka fram saker som vanligtvis efterfrågas, som arkivlådor med utkast till 1960-talets kända Dylanlåtar, när jag försynt frågade om man kanske hellre hade något från sångarens år som nyfrälst kristen?Enligt den uttjatade myten om Bob Dylan, ältad i biografier, dokumentärer och film, var hans mest kontroversiella konstnärliga val att hänga på sig en elgitarr. Men när Bob Dylan den 1 november 1979 klev ut på den nedsläckta Fox Warfield-teatern i San Francisco blev resultatet ett ramaskri större än något tidigare under hans karriär.Innan Dylan gick upp på scenen den kvällen fick en förvirrad publik höra sångerskan Regina Havis berätta en historia om Jesus och sjunga gospel. När ljuset tändes kastade sig Dylan och hans band in i sången Gotta serve somebody, från skivan Slow Train Coming.”You might be a rock 'n' roll addict prancing on the stage”, sjöng Dylan i en konfrontativ straffpredikan över ogudaktighet. John Lennon var den förste, men långt ifrån den siste, att göra narr av texten. Eller av de övriga låtar som Dylan spelade den där kvällen och de närmaste åren. Låtar som uteslutande handlade om sångarens kristna pånyttfödelse.Jag drogs till den frälste Dylan för att det var motvalls. I den elitistiska värld av kassettbandssamlande Dylanmän jag klev in i som 25-åring var det ingen som brydde sig om de kristna åren. Många hade varit med när det begav sig. Då en, som de såg det, progressiv rockmusikerpoet, en messias med antikrigsbudskap och existentiella visor, i stället började citera Bibeln. Sjöng om att man måste underkasta sig något.Eller som Dylan väsande förklarade för publiken när de ropade efter ”rock n roll” under en konsert i Arizona 1979: "If you want rock 'n' roll, you go down and rock 'n' roll. You can go and see KISS and you can rock 'n' roll all the way down to the pit!"Om du vill ha rock n roll så kan du gå och se KISS och rocka hela vägen ner i helvetet.Så även om de kristna åren inte längre var ett färskt svek för dessa Dylanmän, så förblev de svårförståeliga.Själv var jag en ateist med judisk bakgrund. Uppväxt bland muslimer – och av nyfikenhet på andras religiositet just examinerad från islamologistudier. Det tog heller inte lång tid för eventuellt motstånd att släppa när jag började lyssna på inspelningarna från Dylans kristna konserter. På kassett efter kassett hördes ju en passion och övertygelse hos sångaren som jag sällan har hört förr eller senare.Dylan har berättat att han har sökt efter konstnärliga processer som ska hjälpa honom att återskapa det omedvetna sätt han gjorde musik på 1960-talet. Om Bibelstudier var en metod för att nå dit vet jag inte. Men form och funktion – och möjligen lite gudomlig nåd – ska uppenbarligen inte underskattas. Konserterna från åren kring 1980 är som baptistgudstjänster under ledning av den häcklande Dylan man känner igen från låtar som Positively 4th street och Like a rolling stone.Men nu bär han väckelsepredikantens skrud – han varnar för frestelser och äcklas av forna vänner.När Dylan fick Nobelpriset skrev jag om min fascination för hans frälsta år. Där någonstans gick gränsen även för dem som tyckte att han var värd priset. Att knycka rader av Edgar Allan Poe? Ja, geni! Att sjunga Korinterbrevet? Nej… bara nej.Att det väcker löje är intressant. Det hänger samman med föreställningar om autenticitet. Hur religion och hudfärg samspelar i det amerikanska samhället och dess popkultur. Och vilken roll just Dylan spelar i denna.Dylans rebellstatus etablerades med tanken att han ”vågade” reta gallfeber på folkmusiketablissemanget med elgitarren. En tandlös myt som stelnade till legend efter att en häcklare i publiken 1966 skrek ”Judas!”. Efter det uppfattades Dylan som en friare och mer autentisk rockkonstnär än samtidskollegorna någonsin kunde bli.Det är också därför det val Dylan gjorde 1979, trots att det var konstnärligt lika mycket som religiöst, aldrig har betraktats som rebelliskt. Hans uppror följde ju inte motståndskulturens mall för uppror.Men inte bara var det modigare, till och med i musiken känns det genuint. För vem, om inte någon med inget att förlora och allt att vinna, skulle annars välja att sjunga om underkastelse, dop och frälsning?Här finns också något jag påmindes om på en Stockholmskonsert med ett hajpat svart gospelband från amerikanska södern. Bandet var väldigt kristna. Något den hippa urbana publiken svalde med hull och hår, hur tveksamt konservativa saker som än uttrycktes från scenen. Fram tills det att bandet började låna ut mikrofonen till svenska vänner de träffat i en kyrka här. När vita kvinnor i cowboyhatt började waila om fostrets rätt till liv, märktes tydligt kontrasten i vilka budskap vi kan svälja beroende på avsändare. Det är en hudfärgsaspekt som många helst ignorerar i sammanhanget. Än idag är det för många lättare att acceptera en svart amerikansk musiker som i sina texter och sitt mellanprat predikar Jesu lära, än en vit artist som gör det. De senare tolkas ryggmärgsmässigt som konservativa på ett negativt vis. Det är en kristendom som kopplas till abortmotstånd, skattefuskande tv-predikanter och rasism.Den svarta kyrkan är i våra ögon mer autentisk. Något härligt och gungande som filtrerats genom decennier av populärkultur. Lite mer naturlig religion. Vilket inte är mindre exotifierande och rasistiskt än att tala om att svarta skulle ha ”rytmen i blodet”.Att Dylan spelade in sina kristna skivor i en anrik studio i Alabama där svarta soulband, med vilka han delade musiker, hade spelat in gospel var ingen slump. Resultatet låter också fantastiskt. Men länge var det bortkastat på en publik som inte kunde acceptera ekvationen Bibeln och Bob.Det var också därför jag visste precis vad jag ville att den häpne arkivarien i Tulsa skulle ta fram. På de aldrig visade filmerna från 1980 sitter Dylan i karaktäristisk skinnjacka, med sina svarta solglasögon och sitt krulliga hår vid en flygel i en lokal som ser ut som gymnastiksalen i en svensk högstadieskola. Han kantas av svarta körsångerskor. Bandet spelar City of Gold – en egenskriven gospel med text från Uppenbarelseboken. Den går över i Blowin in the wind. Som aldrig har låtit lika bra, eller lika mycket som att den skrevs för en kyrka.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hvis du vil høre hele dagens særafsnit og alle andre afsnit af ‘112 For Knuste Hjerter' kan du gennem mit link som nyt og tidligere Podimo-medlem få 1 måneders Podimo til 9kr. Tilbuddet kan findes på Podimo.dk/112'“Jamen, måske skal mor og far bare heller ikke være sammen længere”, siger Nina på børneværelset, da hun taler til sin mand gennem deres 1-årige søn. “Nej, det skal vi nok ikke”, svarer faren. For første gang var det ikke bare hende, der truede med skilsmisse. Nu var det ham, der sagde stop. I dagens afsnit fortæller Nina Claire Crossland om den krise, der var uhyggeligt tæt på at have skabt en skilsmisse i hendes lille familie. Hun fortæller om kampen for at få børn, om verdens mindst romantiske menneske og om unødvendigt samleje, som fører til ødelagt intimitet. Hun fortæller om mental load, hamsterhjul og ulykkelighed. Om gentagne trusler om skilsmisse, indtil hendes bluff en dag bliver taget alvorligt, og rollerne pludselig skifter. Og så fortæller hun om hjertesorg, terapi og om at finde hinanden på ny efter børn, fertilitetsbehandling og kriser. Nina hjælper selvfølgelig også dig, der sidder midt i hjertesorgen lige nu.

När Gabriel var tonårig så hittade han spelandet. Och han ÄLSKADE det. Kicken. Gemenskapen. Flykten från verkligheten. Det var allt han någonsin hade sökt och han fastnade direkt. Men något som från en början var ett nöje blev snart ett problem. Och innan han visste ordet av så hade han spelat bort enorma summor, relationer och ja, hela sitt liv.Till slut lyckades han bli spelfri. Men var allt frid och fröjd då? Nej, för då tog substanserna över på allvar. Och detta belyser en viktig detalj i beroendesjukdomen. Att det handlar inte om VAD vi använder och missbrukar. Våra utlopp är bara symtom för beroendesjukdomen. Det handlar om vår insida. Vårt känsloliv. Det är DÄR jobbet måste ske! Och det är först då vi kan börja tillfriskna PÅ RIKTIGT!Podden görs i samarbete med Sveriges bästa beroendevård - https://namndemansgarden.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nej, Danmark er ikke med, men lige om lidt bliver der tilsyneladende spillet VM i fodbold alligevel. Og Superligaen bliver ikke bare repræsenteret på banerne i USA, Mexico og Canada. Nej, Superligaen bliver massivt repræsenteret, både når man kigger på nuværende og tidligere profiler fra Danmarks bedste række, der skal med til slutrunden for deres respektive lande. Andreas Kraul har haft luppen og verdenskortet fremme og sætter en top 11 over VM-nationer med Superliga-islæt i truppen, mens HSV-Mathias (Jacobsen) er med som kyndig opponent med særlig forkærlighed for eksotiske nationaliteter i SønderjyskE og Silkeborg. Det bliver en vanvittig verdensomsejling med stop hos Don Deedson i Haiti, et ægte newzelandsk Suppe-trekløver og så dobler vi op på japansk Suzuki. Advarsel: Norgen og Sverige optræder også. Vært: Thomas Loft

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Vad är Hantavirus? Är det nästa pandemi? Nej, i detta avsnitt förklarar jag varför.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet:https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tager man alt vægten på igen, efter man stopper med vægttabsmedicin?Det korte svar er ja, ifølge et nyt stort studie.Så er det bare dømt til at fejle? Nej, men der er nogle meget vigtige ting at være opmærksom på, hvis du vil holde vægttabet.Lyt til denne episode og få en update på hvad forskningen viser om vægttabsmedicin.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimenSHOWNOTES:Det nye studie: https://www.bmj.com/content/392/bmj-2025-085304Sundhedsstyrelsen: https://www.sst.dk/vidensbase/ansvarlig-medicinering/vaegttabsmedicin/spoergsmaal-og-svar-om-wegovyMenno Henselmans: https://www.instagram.com/p/DWjSjz5lkGb/?img_index=1Videnskab.dk: https://videnskab.dk/krop-sundhed/efter-slankemedicin-man-tager-vaegten-paa-igen-meget-hurtigere-end-efter-en-traditionel-kur/

I det här avsnittet av Paus guidar Karin Björkegren Jones dig genom meditationen Säga nej – en stillsam och stärkande stund där du får utforska kraften i att sätta gränser och lyssna till din egen inre röst.Nej är ett litet ord, men för många av oss också ett svårt ord. I den här meditationen får du möjlighet att stanna upp och känna efter vad som faktiskt händer i dig när du säger nej – till stress, krav, oro och sådant som tömmer dig på energi.Genom lugn andning och varsam guidning får kroppen mjukna och nervsystemet gå ner i varv. Du bjuds in att släppa ryggsäcken av ansvar och förväntningar för en stund och istället känna efter vad som är sant för dig. Vad är ett äkta ja? Och när behöver ditt nej få ta plats?Meditationen hjälper dig att se nej som något mjukt men tydligt – inte som ett avvisande, utan som en kärleksfull gräns. Ett sätt att skapa mer stillhet, sanning och utrymme för det som verkligen betyder något.Det här är ett avsnitt för dig som vill minska stress, stärka dina gränser och våga välja dig själv oftare. En paus där du får påminna dig om att ditt värde inte sitter i att alltid säga ja – utan i att lyssna till det som känns sant i dig. Nu kan lyssna på Paus utan reklam på Patreon:https://patreon.com/PoddenPaus?utm_medium=unknown&utm_source=join_link&utm_campaign=creatorshare_creator&utm_content=copyLink Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

NHL-stjärnan Mika Zibanejad och tv-fotbollsexperten Irma Helin Zibanejad bjuder in Tommy Åström och Lasse Granqvist till hemmet i Nacka. Mika om sitt ”Nej till VM”, smärtsamma OS-minnen från Milano och kärleken till Manchester United. Irma om historiska talangen Felicia Schröder och krisen i IFK Göteborg: ”Ingen av lagets nya spelare tillför någonting.”Duellen Arsenal vs Manchester City i Premier League. Bästa arenaupplevelsen i NHL. Sveriges Kinaknall i Bordtennis-VM. Och tack för allt Pelle Nyström, konstpausernas berättarbegåvning. Missa inte Sporthusets VM-kickoff på Clarion Hotel Sign 1 juni. Biljetter kan bokas via sporthusetpodcast.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad er meningen med det hele? Hvad er det, der har sneget sig ind i Nej til nyts feed? Ja, det er egentlig bare den almindelige Critique-podcast. Nå, men hvad er så meningen med arbejdslivet? Godt spørgsmål! Det bøvler alle vist med, eller i hvert fald alle i den kreative klasse, hvor arbejde og fritid smelter sammen. Det skriver museumsdirektør David Holt Olsen i sin nye bog Mening, der netop er udkommet. Ja, det er næsten blevet en folkesygdom, og eftersom vores redaktør Christian Egander Skov er forfatter til bogen Folkeligt skal alt nu være, hvad var så mere naturligt

Vilhelm Ekelund klev upp på Kullaberget och återvände med krav på en ny ärlighet. David Zimmerman följer hans spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En klar sommardag kliver jag upp på Kullaberget i nordvästra Skåne. Ansiktet möter en storm av ljus och vind, jag måste kisa intensivt för att se hur Öresund och Kattegatt breder ut sig runt arkaiska klippor. Intrycksmassan får huvudet att bulta. Mossor, svinglar och andra tåliga, trotsiga arter kämpar i vindbyarna. I klippskrevorna växer vildkaprifol, eller ”sumpkaprifolen”, som poeten Vilhelm Ekelund kallade den. År 1906 stod han ju också här, i samma soliga blåst och insöp samma panorama. Man skulle kunna tänka sig att en av landets då mest omtyckta naturdiktare sedan promenerade hem och förvandlade sina intryck till ljuv dikt. För det är ju poetens jobb att omsätta den hopplösa naturen till något vi kan njuta av. Eller?Nej, så tänker nog få samtida poeter på sin uppgift. Och det gjorde inte heller Ekelund, hösten 1906. Han hade börjat ana något misstänkt i detta naturdiktande han var så bra på. Vad han skrev när han gick hem blev något helt annat, som varken kritiker, publik eller marknad skulle begripa. På kullen leker jag med tanken att det är här någonstans det börjar bli komplicerat att skriva böcker om natur och skönhet. Var det rentav Ekelund som sumpade den svenska naturdikten?Sedan debuten vid sekelskiftet hade han skrivit flera samlingar som hyllades för sina sinnliga, vibrerande skånska naturstämningar. Han hade därtill introducerat Paul Verlaine och andra melankoliska modernister. I deras anda är diktarens ångestsjäl och landskapet oftast oskiljaktiga. I samlingen ”Dithyramber i aftonglans” kan man hitta ett vackert barndomsminne från just Kullaberg. Jublande skriver Ekelund, som närmar sig trettiostrecket, hur själen egentligen inte åtrår de jordiska blommorna i sig. Poängen är att konsten och själen överskrider dem och skapar något större, ett ”gnistrande smycke på tidens hav”.”Dithyramber i aftonglans” från 1906 ses ofta som hans sista diktsamling. När han kliver ner från kullen hösten det året har han något nytt i tankarna, något som kokar och spritter – en vrede. Ekelund gör slut med lyriken. Och kulturborgligheten. Och Sverige. Och det slutar inte där. En blöt kväll i Göteborg 1907 slår han till en civilklädd länsman i nyllet. I februari året därpå döms han till fängelse och flyr till Berlin.Under detta vilda intermezzo omvärderar Ekelund sin syn på – ja, allt egentligen. Han äcklas inför vad han kallar högfärdsestetik, narcissuskonst, månskenspladder; helt enkelt en självbespeglande lyrisk skönklang som girigt konsumeras i borgerliga salonger. Ärlig litteratur, skriver Ekelund, är ”de fattigas blommor, de olyckligas blommor, vuxna långt långt utanför det välordnade samhället, där förståndigheten, ärbarheten och plattheten och hyckleriet breda sig i solid välmåga”. Han vill inte ha ett öre till från dessa hycklare och aldrig mer se skymten av någon sentimental gammal Ekelunddikt.Han byter förlag och ger 1909 ut boken ”Antikt ideal”. Man kan kalla den litteraturkritik, aforismer, polemik, essä, prosadikt – den är allt på en gång. I denna röra av texttyper hittar vi Kullaberg igen. Ekelund beskriver i några makalösa passager utsikten som en ljus klar storm, som ”spänner ut sinnet i lugn glädje – jag har känt den ofta inför verken af högsta konst”. Han syftar på den grekiska körlyrikern Pindaros och konstaterar: ”Hjärtats vemod, andens klagan ur bojorna af den sublunariska verkligheten har ingen röst här”. Alltså, i stället för melankolisk självbespegling – ett heroisk möte med verklighetens okuvliga kraft. Skillnaden från förra bokens Kullaberg är monumental.Året därpå kommer ännu en genrehybrid som heter ”Böcker och vandringar”. I en essä smyger Ekelund in en programmatisk dikt om hur han vill bort från det vekliga. Han vill förkunna den bittra sanningen. Strunt samma om publiken hånar honom, han vill inte ha deras beröm. Efter denna bok skriver Ekelund mycket, men väldigt lite som liknar dikter i vanlig mening. Det känns därför lite symboliskt att han ändå avslutar boken med – gissa vad? En liten dikt om Kullaberg förstås.Den påminner om dikten från 1906, fast här träder de där förkastade jordiska blommorna fram på ett oväntat vis. Den poetiska månviolen trängs undan av sumpkaprifolens feta röda trassel av stänglar. Det är alltså hit hans sökande efter bitter sanning lett oss, tillbaka till den soliga klippan jag nu står på. Det som finns här är kanske vackert eller fult, den trassliga naturens likgiltighet inför poetens själsliv är åtminstone total.Det är paradoxalt nog Ekelunds antimoderna strävan som gör honom modern. När jag gick på min första poesifestival runt 2015 pratade alla om ekopoetik. Det var ett nytt och spännande begrepp som gjorde entré i det skandinaviska litteraturfältet. I termen ryms olika metoder att läsa och skriva i skuggan av vår gigantiska ekologiska hotbild. Men det är knappast en modern naturlyrik. Man får leta länge om man söker vackert stämningsmåleri av tidig Ekelund-typ hos poeter som Anna Hallberg eller Fredrik Nyberg. Ekopoetiken ville tvärtom göra upp med lyrikens konventioner och dikotomier, inte återspegla naturen som något vi ska njuta av på håll. Släng ut den gamla prydliga verktygslådan med metaforer och diktjag och upprätta en ny, organisk poesiform!Medan jag promenerar ner för kullen tänker jag att Ekelund i och för sig inte visste något om vår tids skenande fossilkapitalism. Men han upptäckte en nästan hopplös etisk konflikt i den roll poeten sätts att spela i det rovgiriga moderna samhället. Ekopoetik är ett av många senare uttryck för detta. Även om luften så småningom väl gick ur även den bubblan. En bit bort ligger parkeringen översvämmad av Teslor och gigantiska stadsjeepar. Kullabergs naturreservat är i dag en del av de välbärgades avsmakningsmeny, suckar jag uppgivet, och försöker vara sådär ekelundskt sur. Men jag banaliserar honom förstås. Ekelund är sällan bara sur – för intrasslad i hans karakteristiska pessimism växer en säregen optimism.Efter sin upptäckt av poesins hopplösa situation, insisterade han ändå på skrivandet som en kamp mot detta tillstånd. Det är i denna kamp den mänskliga anden utvecklar ”sina ädlaste krafter”, skriver han. Som Anders Olsson påtalar i boken ”Ekelunds hunger”, är detta skrivande inte begränsat till en litterär genre. Det är ett sätt att skriva, tänka och leva som saknar bestämd början, mitt och slut. I språket växer jaget ihop med allt det ser och gör. Vilt och växande. Jag skulle gärna kalla det just organiskt.Så jag tänker på sumpkaprifolen. Mitt bland sumpen och snärjet i den där sista dikten från Kullaberg reser sig slutligen en ensam alm. Det är Ekelunds etik: lev som almen på den stormiga klippan, som glatt strävar uppåt. Trots allt.David Zimmermanpoet

Fall 1:Ett enda felsteg kan räcka.Du låter nyfikenheten vinna, för vad finns där borta, på den där lilla stigen som inte ens finns på kartan? Du har ju tid. Solen går inte ner än på ett tag, du hinner tillbaka. Men är det värt det? För sedan kanske du står där i skymningen och vägen tillbaka är inte alls lika självklar i mörkret. Var det höger, eller vänster? Nej, höger. Eller? Har du ens varit här förut? Telefonen hjälper dig inte heller. Du är bara en blå prick i ett oändligt hav av grönska. Och då slår det dig. Du är vilse. Fall 2:Han kippar efter andan. Det som började som en perfekt sommardag har förvandlats till en kamp för livet. Medan synen suddas ut ligger han på marken i skogen och stirrar upp mot den klarblå himlen. En tår rinner ner för hans kind när han tänker på sin fru. Tanken på att kanske aldrig få se henne igen skär genom honom, samtidigt som smärtan sprider sig i kroppen. Hjälplös ligger han kvar. Efter attacken från ett av USA:s farligaste djur. Det har blivit dags att ge sig ut på äventyr, i temat expeditioner.Fall: Celine Cremer & Jim Lane [REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKällor: https://www.spoktimmen.se/221KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi låter delikatesser ruttna framför våra ögon. Oskar Friberg efterlyser mer romantik kring de vilda svenska primörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Så här var det med ramslöken: den fanns inte någonstans tills den en dag fanns överallt. Det var i början på april och det lilla samhället såg dött ut på håll, men i trädgårdarna slog magnoliorna ut och runtom i hagarna föste kossorna sina darrbenta kalvar framför sig. Jag tog av från landsvägen och följde stigen intill husen, vidare längs stengärdena och där en grind på glänt, som om någon väntade besök …och så stod jag mitt i den vitlöksdoftande grönskan.Precis nedanför låg den krumbuktande kustlinjen, där min farfar girade in till Krogstorp Aale för att vittja för första gången i år. Jag betraktade honom från hagen. Hur länge skulle han hålla på? Hur länge hade han hållit på? Piggvaren som just nu simmade under honom skulle vittna om ett liv levt bland stenar, med en kost av hjärtmusslor och märlkräftor. Den skulle ha mörkare pigment och vara full av komplexa noter.Smaker och dofter ur det vilda. Har de något värde?Den frågan ställde Ivan Turgenjev redan 1852. I En jägares dagbok, mitt under en morkullejakt, vänder han sig rakt till läsaren: “Vem annat än en jägare kan till fullo uppfatta behaget att en julimorgon ströva omkring i skogen?”. Efter en plötslig vindpust mot kinden och ett episkt regn som snabbt drar vidare, fortsätter han: “Vilken pånyttfödelse naturen har undergått, hur fuktigt, friskt och härligt klar luften ånyo är; vilken ljuvlig doft smultron och svampar sprida omkring sig!”Idag bäddar den urbana klassen in sig i lager på lager av betong, allt längre från Det Vilda. Jag hör om en krögare på Södermalm som bytt namn från vildsvinsragu till ragu di cinghiale för att öka försäljningen, och nyligen åt jag middag på en franskinspirerad restaurang i Stockholms innerstad. Vi pratade om de olika rätterna på menyn, på samma gång upphetsat och oroligt. “Man vill ju inte välja fel!” Nej, det vill man ju inte. “Och vad ska du välja?” Jag nämnde gädda och möttes av ett slags kvävt skratt, och satt sedan lite bortgjord.“Jag skulle så gärna vilja ha queneller!”, hörde jag plötsligt någon utbrista.“Quenelle de brochet?”, undrade servitören.Jag stirrade ut över bordet. Det var långt mellan den skimrande quenellen och tångruskorna den kom ifrån. Jag såg framför mig hur farfar vägde in varje gädda på ett tusen fyrahundra gram. Den lilla skåpbilen som svängde in på tomten till min barndom och fladdrade vidare på vägarna ner mot Europas gastronomiska hjärta, med nyfångade gäddor simmande i bassängerna där bak. Under ett halvt sekel levererade farfar just gäddor ner till restaurangerna i Frankrike, dit den urbana klassen vallfärdade.Mitt sällskap visste att fisken hon rynkade på näsan åt, var den samma som sedan beställdes. Det var bara att associationerna satt så ankrade i magkänslan, och magkänslan så ankrad i språket. Det sydeuropeiska uttalet klingar så utsökt – calçot, cime di rapa och cinghiale låter sexigare än nässlor, broccolirybs och vildsvin. Eller så som brochet låter förföriskt medan gädda betyder Tusen ben. Sydeuropeerna kan konsten att omgärda sitt terroir med romantik.När servitören dukade undan tallrikarna, bestämde jag mig för att fara söderut för att lära mig mer om råvarorna. Vilket jag också gjorde i många och långa dagar, först på kockskolan i Köpenhamn och senare på restauranger.Vad jag lärde mig?Kocken förstår att ta tillvara det påvra.Och inte sällan är det också det vilda.Det var som att för första gången få syn på sin barndoms dyrgripar, som då inte betydde någonting – men som hela tiden funnits framför ögonen på oss, när vi sprang som idioter rakt ut i de smördoftande rapsfälten eller lekte under den blommande magnolian (mormors parfym!) … här bak i köken fick minnet av primörerna plötsligt konturer, när någon eldade på rapsskotten och serverade med blåmusslor och smörsås, magnolian picklades och dukades fram till en rätt med horngädda …För kockarna var det självklarheter.Men utanför restaurangköken, i städerna, så tänker man alltjämt på Landsbygden som något helt annat än Italien, Frankrike och Spanien –men när rapsskotten dyker upp intill Tosteberga ängar på vårkanten så är det inte en mindre gastronomisk sensation än vildbroccolin från Apulien.Så var finns romantiken kring de vilda, svenska primörerna?Djupt inne i kockskolans bibliotek kom jag över ett citat som löd: “Food should tell you where you are”, och det var förstås inget märkvärdigt med det, förrän det fortsatte: “when you are”. Jag älskar det citatet. Det var så fint, att maten alltså inte bara kunde berätta för oss var vi befann oss, utan också när vi befann oss. Primören sätter oss i direkt kontakt med landskapet och årstiden och låter oss förstå hur flyktig den är.Det finns något existentiellt i det.Primören säger: Här är du nu.Tillbaka i det vitlöksdoftande havet. Farfar höll fortfarande på där ute. Någon enstaka vandrare klättrade över ett stengärde och passerade, fortsatte vidare in i skogen. Min enkla fråga hängde fortfarande i luften:Var är alla någonstans?I introduktionen till Glyptotekets utställning Efter naturen som visades 2024 skrev författaren Josefine Klougart att den vilda, orörda naturen inte längre finns, att den sedan länge är historia. I en tid då naturen hotas, blir det desto viktigare att vi lär oss använda den. I århundraden tog vi tillvara det som fanns i vår närhet. Min farmor satt alltid hukad vid nässlorna, tillredde sjöfåglarna som störtade in i näten. Hennes generation gjorde så av sunt förnuft, generationen innan henne gjorde så för att inte dö.Vi låter delikatesserna ruttna framför våra ögon. Då tunnas relationen till landskapet ut – och därmed också den vardagliga omsorgen för naturen.I mars drev det iland två flåsiga fiskodlare nere vid stranden. Jag och farfar ställde upp på att fånga femton gäddor innan vårens slut. Han skulle fylla nittiotvå till hösten och tyckte det lät som en pigg idé, men han kämpade med de där gäddorna. Det krävs en särskilt varsam styrka för att hålla en gädda lugn. Vi förlöste varje individ och släppte ut rommen i det tempererade havsvattnet, som entreprenörerna sedan tog med till sina anläggningar.Bilen svängde ut från tomten.Denna ständigt pågående dragkamp mellan det urbana och Det Vilda, mellan piggvarens algdränkta tillvaro i Krogstorp Aale och de sterila anläggningarna bland åkrarna. Tre veckor senare ringde någon därifrån och berättade att alla gäddyngel hade dött.Det var något med temperaturen i bassängen.Hur ta hand om något man inte har en relation till?Detta funderade jag på, när jag satt på knä mitt i det gröna havet i en by i östra Skåne, medan ramslöken runtom mig vissnade snabbare än vad min påse kunde fyllasoch det var så stilla, så väldigt tyst häromkring.Den lilla båten där ute försvunnen.Oskar Fribergskribent och kockProducent: Ann Lingebrandt

Veckans gäst i ”Home Edition” försökte inte bara rädda mig och min Son Leon i ”Jagad” kanal 5 som avslutades i veckan. Nu hjälper han även mig med huset på landet. Eller rättare sagt allt innan huset byggs. Rikard är en av grundarna i Sjöliv som jobbar i skärgården med att bygga bryggor, sjötransporter, river hus, fixar avlopp/vatten. Många frågor och mycket att tänka på och Rikard och hans gäng ger mig enorm trygghet i allt det då det är ett stort projekt. Vi pratar såklart också om hur han upplevde att vara medhjälpare i ”Jagad”, då stressen blev total, och om vad som också hände som ni tittare inte såg. Vi pratar kring det jag upplevt och stött på inför bygget med allt vad det innebär innan huset byggs inom avlopp/vatten/riva hus och tillstånd från kommunen som man bör tänka på. Jag är också nyfiken på hans resa då starten med att jobba i skärgården började mad att han inte ville sitta på kontor när han var klar civilingenjör. För 23 år sedan startade han, och två likasinnade vänner, Sjöliv. Kunde dom allt om bygg, transporter och markarbeten i skärgård . Nej, men dom började med att bygga flytbryggor, sa Ja till uppdrag och lärde längs vägen. Rikard sköter deras Instagram och det var så vi kom i kontakt, för han och hans medarbetare har sån skön humor. Hur kan man får grävmaskiner i skärgården och pontoner att blir roliga. Det pratar vi också om i veckans avsnitt. Missa inte! Produceras av More Than Words

Bygga småhus på jordbruksmark? Absolut, säger Viktor Mandel. Nej, säger vår nya expertkommentator Cattis Carlén. De är inte heller överens om TMF:s förslag kring renoveringar och har olika perspektiv på den bedrövliga situationen i Perstorp. De är dock överens om att Stockholm borde sätta ett nytt bostadsmål nu när – nästan – alla är överens om att slopa det gamla. De diskuterar också hur stort det gröna engagemanget egentligen är och Vänsterpartiets bostadspolitik med utgångspunkt i att partiet fått en ny talesperson. Programledare: Anna Bellman.

➡️ Proč je výběr nemovitosti často psychicky náročnější než samotná hypotéka➡️ Jak si nastavit priority: lokalita, dispozice, stav vs. cena➡️ Nejčastější chyby kupujících (emocionální rozhodnutí, tlak času, ignorování rizik)➡️ Na co si dát pozor při prohlídkách nemovitostí a v dokumentaci➡️ Jak poznat „dobrou“ cenu a kdy je lepší nekoupit➡️ Praktický postup výběru krok za krokem od prvního filtru až po rezervaciwww.lukasfrank.cz

1992 var et legendarisk år på flere områder: Først et Nej til Unionen, dernæst EM-fodboldguld i en sommer, hvor den stod på solskin og varme i hele tre måneder i streg; herunder på årets Roskilde Festival, hvor tidens nye, store rocknavn Nirvana optrådte få minutter efter EM-triumfen og nogle timer efter vennerne i Pearl Jam samme sted. Men 1992 bød også på traditionel heavy metal fra Iron Maiden, Paul Di'Anno og Killers, Black Sabbath og Ozzy, som begunstigede os med et særligt koncertbesøg. Og så var der nye, solide album fra blandt andre Megadeth, Pantera, Exodus og Testament. Så velkommen tilbage til det - også metallisk - mindeværdige 1992 i selskab med studievært Jens "Jam" Rasmussen og hans geniale gæstehold: Steffen Jungersen, Michael Stützer Hansen og Michael Denner. Nedslagspunkter: - Iron Maiden udsender album nr. 9, “Fear of the Dark”, der er meget andet end titelnummeret, som Steffen Jungersen og Michael Stützer pointerer. - Steffen møder ex-Maiden frontmand Paul Di'Anno, der skriger “BOLLOCKS!” ind i Jungersens hoved, da de diskuterer den rendyrkede heavy metal-stil på det aktuelle Killers-album “Murder One”. - Ronnie James Dio er kort tilbage i Black Sabbath på albummet “Dehumanizer”, men han forlader bandet i vrede, da det genforenes på scenen med Ozzy for en endnu kortere bemærkning (i første omgang). - Ozzy annoncerer sin afskedsturné, og vil sige farvel til sit publikum på mindre spillesteder. Den beslutning betyder en forrygende koncert foran 1200 heldige heavy-hoveder i Saga, København i februar 1992. Som bonus fortryder Ozzy senere sin beslutning og fortsætter sin turnévirksomhed. - Lemmy indspiller nyt Motörhead-album med gæste indsatser fra ovennævnte Ozzy, Slash og den længe eftertragtede trommeslager Mikkey Dee. - Europa hærges af ekstrem metal, både mørk og dødelig: blandt andre fra de svenske debutanter Marduk, Hypocrisy, Cemetary og At The The Gates, engelske Carcass og Napalm Death, og norske Darkthrone og Immortal. - Studieværten besøger death metal-fødestedet Tampa Bay, Florida og møder blandt andre producer Scott Burns og medlemmer af Morbid Angel, Obituary og Atheist. - I LA er Rage Against The Machines single “Killing In The Name of” selve kernen af en rasende rap metal-revolution, mens Bodycount heller ikke lægger fingre imellem på deres debutalbum. - Megadeth gæster årets Roskilde Festival og udgiver deres femte og velkomponerede album, “Countdown To Extinction”, et par uger senere. Et “mere tilgængeligt” album, ifølge Jungersen. - 1992 byder også på hård groovy metal og thrash fra Pantera, Exodus, Testament og Kreator. - Samples og elektronik er en del af det moderne lydbillede hos Ministry, Nine Inch Nails, de innovative Fear Factory og de mere skummelt spøjse White Zombie. - Melodisk hard rock har mange facetter i 1992, der byder på både et rockopera-album fra W.A.S.P. og fængende hit-materiale fra Bon Jovi, Dream Theater, Ugly Kid Joe og Pretty Maids. - Den såkaldte grunge rock rammer for alvor landet: I starten af året koncertdebuterer Pearl Jam i Danmark… i Pumpehuset, København. Bandet optræder igen på årets Roskilde Festival, hvor Nirvana giver det, der bliver deres første og eneste optræden herhjemme. - Nirvanas Dave Grohl, Kurt Cobain og Alice in Chains-sanger Layne Staley dyrker danske Mercyful Fate i stor stil. De og alle vi andre får noget at glæde os til i slutningen af 1992, da Mercyful Fate varsler et nyt studiealbum i det nye år. - Denner fortæller, hvordan et par Zoser Mez-demoer og en kop kaffe med King Diamond skaber grobund for Mercyful Fate-gendannelsen. Stor tak til vores trofaste studiegæster, til supervisorJan Eriksen, og naturligvis også til dig, kære lytter! Vi er tilbage med 1993-afsnittet om små 14 dage. Idé, tilrettelæggelse, research og produktion: Jens "Jam" Rasmussen Ass. produktion og supervision: Jan Eriksen

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Det är tisdag och Tim och Hugo sitter redo i studion för att snacka ner hela fem måndagsmatcher.Vi inleder i stormatchen mellan AIK och Malmö FF där MFF återigen tar med sig tre poäng hem till Malmö från Stockholm.Är det en slump?Nej, det slår vi fast att det såklart inte är. Vi hyllar MFF:s försvarsspel och att de faktiskt ser bättre ut än mot Djurgården.Och var det ett fall framåt för AIK?Vi snackar såklart även om Kalmars första seger. Grattis till Tim! Hur bra var Kalmar? Och vad säger vi om Elfsborg?Toppmatchen på Hisingen slutade till slut 2-2 mellan Häcken och Sirius men vi hyllar båda lagen. Var det allsvenskans hittills bästa match? Hugo tycker det. Och nu tycker han även att Sirius är Sveriges bästa lag.Vi hyllar Mjällbys andra halvlek mot Halmstad även om vi är lite besvikna på den första halvleken – där Halmstad däremot gör det väldigt bra.Är vi oroliga för HBK?Slutligen snackar vi ner krysset mellan Örgryte och Degerfors där vi undrar om resultatet verkligen var så rättvist?Missa inte Studio Allsvenskans tisdagspodd.Ute överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trubbnosiga Linnea, så slutade mås-EM och det vet vi om misstänkta skytten på Trump-middagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Trubbnosiga Linnea Wikblad! David Druid är en man kort! Varför fuskas det med honung och hur ser man vad som är äkta honung? Honungssommeliern Malin Landqvist förklarar vad du ska tänka på. Jesper Rönndahl om varför det tagit sex år för honom och Marie Agerhäll att göra säsong tre av Dips och hennes unika temperaturskala. 22 lite omunkiga buddistiska munkar greps med 110 kilo cannabis. Hela Sverige Blundar! Norge vann Mås-EM! Nej för nu! David Druid om att vi måste sluta forska på saker vi redan vet! Linnea Wikblad har ätit landgång på fik! Agnes Cohn på P3 Nyheter om det vi vet kring den misstänkta skytten på Trump-middagen och Dokument inifrån: Tillbaka till Paradiset.Tidpunkter i avsnittet:11:59 Nyhetsfördjupning: Den misstänkta skyttens manifest.16:11 Så undviker du fusk-honung: Honungssommeliern berättar.37:00 Nyhetsfördjupning: Ny dokumentär om stoppade Paradise Hotel-säsongen.01:02:55 Jesper Rönndahl om säsong tre av Dips.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Amyotrofická laterální skleróza (ALS) je vzácné, ale nevyléčitelné neurologické onemocnění, které postupně oslabuje svaly. Bere lidem možnost hýbat se, mluvit, polykat a nakonec i dýchat. „Nemoc je opravdu nevybíravá. Nejčastěji postihuje muže kolem 50 let, ale máme mnoho velmi mladých pacientů a mnoho sportovců,“ vysvětluje v Hovorech Českého rozhlasu Plus ředitelka neziskové pacientské organizace ALSA Eva Bezuchová.Všechny díly podcastu Hovory můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Med Michael Jackson biopic "Michael" i biograferne taler vi i dag om popstjerner, men ikke Michael Jackson. Nej, i stedet dykker vi ned i den undervurderede musik mockumentar Popstar: Never Stop Never Stopping af The Lonely Island. Her følger vi Connor4real, den største stjerne på kloden. Hele verdenen er spændt på udgivelsen af hans nye album Connquest. Tidsstempler: 00:02:21 - Ugens nyheder 00:39:30 - Popstar: Never Stop Never Stopping (2016) 01:46:00 - Anbefalinger Værter: Philip Lund Bilde, Amalie Isen og Lennon Dikov

Varför är Lena Dunham så irriterande? Eller är hon bara briljant? Finns det verkligen ett ofrivilligt kändisskap? Varför är vi så otroligt rädda för skavigheter i vardagen? Som att be en medresenär att sänka ljudet på sin telefon på tunnelbanan? Nej, då skickar vi hellre ett anonymt klagomål till SL. Fina vi! Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergKlippning: Sofie HallbergInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunstig intelligens vælter ind over os alle. I dagligdagen, på arbejdet, når vi søger informationer, og virksomhederne tager det til sig i stort omfang. Så stort at de nu går i gang med store fyringsrunder. Men kan AI på nuværende tidspunkt forklare hvor nogle selskaber skærer ned med tusindvis af medarbejdere? Nej siger flere eksperter, der beskylder virksomhederne for AI-washing. At det lyder bedre at forklare massefyringer med AI end effektiviseringer eller dårlige resultater. Lyt til Finans Lyn-analyse og find ud af, hvor udbredt omfanget er. Gæst: Iben Schmidt, journalist. Vært: Mads Ring. Foto/illustration: Dado Ruvic/Reuters.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fluent Fiction - Danish: A Spring Stroll in Nyhavn: An Unexpected Easter Twist Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/da/episode/2026-04-10-07-38-20-da Story Transcript:Da: Det var en solrig forårsmorgen i Nyhavn.En: It was a sunny spring morning in Nyhavn.Da: De farverige bygninger spejlede sig i det rolige vand i kanalen.En: The colorful buildings reflected in the calm water of the canal.Da: Mikkel, Freja og Johan spadserede langs promenaden, nyde den varme påskesol.En: Mikkel, Freja, and Johan strolled along the promenade, enjoying the warm Easter sun.Da: Mikkel med sit nysgerrige sind bemærkede hver lille detalje omkring dem.En: Mikkel, with his curious mind, noticed every little detail around them.Da: Johan holdt et vågent øje med Freja, som ivrigt søgte efter den berømte påskepastri, hun havde hørt så meget om.En: Johan kept a watchful eye on Freja, who eagerly searched for the famous Easter pastry she had heard so much about.Da: Freja elskede at prøve nye fødevarer, selvom hun vidste, at hun skulle passe på på grund af sine allergier.En: Freja loved trying new foods, even though she knew she had to be careful because of her allergies.Da: Da de nåede en hyggelig café, pegede Freja på en skinnende glasskranke fyldt med påskekager.En: When they reached a cozy café, Freja pointed at a shiny glass counter filled with Easter cakes.Da: "Den dér," sagde hun og pegede på en smuk, glasurdråbe-topped kage.En: "That one," she said, pointing at a beautiful, icing-topped cake.Da: Selvom han var lidt skeptisk, bestilte Mikkel kagen til hende.En: Although he was a bit skeptical, Mikkel ordered the cake for her.Da: Johan dobbelttjekkede med baristaen for allergener, men blev forsikret om, at kagen var sikker.En: Johan double-checked with the barista for allergens but was assured that the cake was safe.Da: Freja tog en bid, hendes ansigt lyste op af glæde.En: Freja took a bite, her face lighting up with joy.Da: Men øjeblikke senere begyndte hun at klø sig på armen, og hendes hud blev rød.En: But moments later, she began to itch her arm, and her skin turned red.Da: Mikkel så forskrækket på Freja.En: Mikkel looked at Freja in shock.Da: "Er du okay?"En: "Are you okay?"Da: spurgte han med en rynke på panden.En: he asked with a frown.Da: Freja var ved at få svært ved at trække vejret.En: Freja was starting to have trouble breathing.Da: Mikkel panikkede indvendigt, men han vidste, at han skulle tænke hurtigt.En: Mikkel panicked internally, but he knew he had to think quickly.Da: Han vendte blikket mod Johan.En: He turned his gaze to Johan.Da: "Vi bliver nødt til at hjælpe hende hurtigt," sagde Johan roligt, selvom bekymringen var tydelig i hans øjne.En: "We need to help her quickly," said Johan calmly, though the concern was evident in his eyes.Da: Han vidste, at Mikkel ville kunne klare det, hvis bare han tog kontrol.En: He knew Mikkel could handle it if only he took control.Da: "Ring til alarmcentralen," tilføjede Johan, mens han forsøgte at holde Freja rolig.En: "Call emergency services," added Johan, while he tried to keep Freja calm.Da: Turister omkring dem begyndte også at lægge mærke til, hvad der skete.En: Tourists around them also began to notice what was happening.Da: Mikkel hev sin telefon frem og ringede hurtigt efter hjælp.En: Mikkel quickly pulled out his phone and called for help.Da: Johan holdt Frejas hånd og forsøgte at holde hendes opmærksomhed.En: Johan held Freja's hand and tried to keep her attention.Da: "Hold ud, Freja, hjælpen er på vej," sagde Johan.En: "Hang in there, Freja, help is on the way," said Johan.Da: Det føltes som om, tiden gik i slowmotion, men ambulancen ankom hurtigt.En: It felt like time was moving in slow motion, but the ambulance arrived quickly.Da: Mikkel, stadig rystet, beskrev situationen til paramedicinerne.En: Mikkel, still shaken, described the situation to the paramedics.Da: De arbejdede effektivt for at hjælpe Freja og bragte hende til hospitalet for yderligere pleje.En: They worked efficiently to help Freja and took her to the hospital for further care.Da: De næste timer tilbragte Mikkel og Johan i ventelokalet.En: The next few hours, Mikkel and Johan spent in the waiting room.Da: Mikkel gik frem og tilbage, overvældet af skyld for, ikke at have været mere forsigtig.En: Mikkel paced back and forth, overwhelmed with guilt for not having been more careful.Da: Johan sad ved ro og tænkte på, hvor vigtig ro er i kaos.En: Johan sat calmly, reflecting on the importance of remaining calm in chaos.Da: Da lægen endelig kom ud og fortalte, at Freja var stabil og snart ville komme sig, åndede de begge lettet op.En: When the doctor finally came out and told them that Freja was stable and would soon recover, they both breathed a sigh of relief.Da: De kunne besøge hende, og Freja hilste dem med et svagt smil.En: They were able to visit her, and Freja greeted them with a faint smile.Da: "Undskyld, jeg skræmte jer," hviskede hun.En: "Sorry I scared you," she whispered.Da: Mikkel rystede på hovedet og svarede: "Nej, jeg er glad for, at du er okay.En: Mikkel shook his head and replied, "No, I'm just glad you're okay.Da: Jeg har lært noget vigtigt i dag."En: I've learned something important today."Da: Da de forlod hospitalet, gik de tilbage til Nyhavn, denne gang mere opmærksomme på hinanden og mulige farer.En: As they left the hospital, they walked back to Nyhavn, this time more aware of each other and potential dangers.Da: De nød foråret og solen, men nu med en bedre forståelse af, hvordan de skulle passe på de vigtigste ting i livet – nemlig hinanden.En: They enjoyed the spring and the sun, but now with a better understanding of how to take care of the most important things in life — each other. Vocabulary Words:promenade: promenadecurious: nysgerrigeeagerly: ivrigtskeptical: skeptiskwatchful: vågentcozy: hyggeligshiny: skinnendecounter: glasskrankefrown: rynke på pandenguilt: skyldallergies: allergieritch: kløpanic: panikkedecalmly: roligtconcern: bekymringenemergency services: alarmcentralenbreathe: trække vejretefficiently: effektivtparamedics: paramedicinernereflecting: tænktestable: stabilrelief: lettetfaint: svagtwhispered: hviskederealized: indsåpotential: muligeunderstanding: forståelsechaos: kaosoverwhelmed: overvældetcareful: forsigtig

”Nej, nej, nej. Det är inte möjligt.” Lasse Granqvist och Tommy Åström om premiäromgången i Allsvenskan och VM-kvalhjälten Gustav Lundgrens avslitna hälsena under GAIS uppvärmning. ”Jag vaknar mitt i natten med nya idéer.” Gästande rallystjärnan Oliver Solberg sprutar av känslor inför helgens VM-deltävling i Kroatien. Efter den sensationella segern i Monte Carlo går Oliver för att bli bli världsmästare 2026, som förste svensk på över 40 år. Nu startar Masters i golf och vi bjuder in arkitekten bakom den senaste svenska majorsegern. Landslagscoachen Fredrik Wetterstrand berättar om lagkonceptet ”vi mot världen” som förde Maja Stark till seger i US Open. Så bör en golfspelare hantera allt tvivel på sin förmåga, och därför kan ordet ”supertalang” vara nedvärderande! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nej, okej, så löd inte frågan, men hur hanterar man presenter och arvegods man inte vill ha? Vi utreder saken – bland annat med input från två medium. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frändfors har gjort 244123 saker i GBG, samtidigt förstås. Det är kaninpuls och väggen är närmare än någonsin. Dags att sakta ner? Nej, inte riktigt än. Hemma i Stockholm har Lyskova levt sitt bästa liv och spelat in film.Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt.

Utan Judas blir det ingen kristen påsk. Det är faktiskt mycket annat som inte heller varit som det är om inte denne lärjunge gjort det han gjorde. Hade det funnits någon berättelse om återuppståndelse, eller det symboliska korset? Nej denne mystiske man som gör det nedrigaste av nedriga handlingar verkar nästan nödvändig för mycket av kristenhetens final. Då återstår ett par frågor, vem var han? Och varför gjorde han som han gjorde? Och förstås, var skulle du kunna få svar utan att egentligen få svar på de här frågorna bättre än i avsnitt 592 av historiepodden? Glad påsk!För att lyssna reklamfritt kan du bli prenumerant i form av "Grimbergs utvalda" för ca 36kr/månaden, då får du även extraavsnitt.https://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

OBS! AVSNITTET ÄR SPONSRAT AV SNIGEL! I vårt mest fipplande avsnitt hittills går vi igenom personlig utrustning under 2 000 år. Är detta rimligt? Nej. Är det sköj? Ja! Mattis inleder med de ofattbara tidsrymderna genom att gå igenom de romerska legionärerna (en armé av ingenjörsoldater), karolinerna (all personlig utrustning syftar till värja) och fransmännen under vk1 (från cirkusclown till modern soldat). Per följer sedan upp med att mysa över material under mellankrigstiden, konstla sig över kroppsskydd under 90-talet och klaga över comtacs under modern tid. Dessutom har Per varit väldigt framåtlutad och intervjuat PH Magnusson – skaparen av Stridsväst 2000 – för att ställa honom till svars för just Stridsväst 2000.Dessutom: New Yorks kannibalstammar, mediehuset Per Wallin, trikolor-tyg, svenskans fulaste ord, svenskans vackraste ord, Mattis vaga lumparminnen, jägarbefäl som läst Soldier of Fortune, svenska armén som angolansk milis, vanskapta legionärer, och mycket mer!Stort tack till Snigel. Följ gärna Snigel på sociala medier, där dom heter Snigeldesign på Instagram samt Snigel på Facebook, eller kolla in deras webbsida www.Snigel.seSupport till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det skabte en del debat, da det tidligere på ugen kom frem, at Novonesis' spanske topchef Ester Baiget næste år stiger 15 mio. kr. i årsløn. Ikke fordi man på forhånd regner med, at hun præsterer eksceptionelt godt. Nej, årsagen er, at Baigets lukrative skatteordning udløber efter syv år i Danmark.Derfor har ledelsen valgt at kompensere Baiget med en lønforhøjelse, der svarer til skattebetalingen. Men skal udenlandske chefer "slippe" for at betale skat, og kan det blive en glidebane, hvor virksomheder skal påregne en ekstraudgift, når skattefritagelsen udløber? Hør Finans Lyn-analyse og få svarene. Gæst: Søren Linding, erhvervskommentator, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Gregers Tycho.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fluent Fiction - Swedish: Emil's Magical Easter: A Community Comes Together Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-03-22-07-38-19-sv Story Transcript:Sv: Våren hade kommit till den lilla, färgglada stadsdelen där Emil bodde.En: Spring had arrived in the small, colorful neighborhood where Emil lived.Sv: Solen lyste varmt, och barnen lekte i de blomstrande trädgårdarna.En: The sun was shining warmly, and children were playing in the blooming gardens.Sv: Våren är alltid en tid av liv och glädje, och i år var det också tid för påskfirandet.En: Spring is always a time of life and joy, and this year it was also time for the Easter celebration.Sv: Emil, känd för sin fantasi och förmåga att sprida glädje, hade planer på att göra något magiskt till påsken.En: Emil, known for his imagination and ability to spread joy, had plans to do something magical for Easter.Sv: På morgonen när Emil gick ut på sin dagliga promenad, stannade han vid häcken utanför huset där hans grannar, Saga och Liam, bodde.En: In the morning, when Emil went out for his daily walk, he stopped by the hedge outside the house where his neighbors, Saga and Liam, lived.Sv: Där såg han något märkligt - en vit kanin hoppade omkring.En: There he saw something strange—a white rabbit was hopping around.Sv: Det var Mr. Thumper, Sagoge och Liams husdjur.En: It was Mr. Thumper, Saga and Liam's pet.Sv: Plötsligt slog en idé Emil.En: Suddenly, an idea struck Emil.Sv: "Det är Påskharen!" utropade han för sig själv.En: "It's the Easter Bunny!" he exclaimed to himself.Sv: Han tänkte att det skulle vara perfekt att använda "Påskharen" för att skapa en oförglömlig äggjakt för alla barn i området.En: He thought it would be perfect to use the "Easter Bunny" to create an unforgettable egg hunt for all the children in the area.Sv: Emil, full av iver, knackade på dörren till Saga och Liam.En: Emil, full of excitement, knocked on the door of Saga and Liam.Sv: "Hej, jag har en idé!", sa han entusiastiskt.En: "Hey, I have an idea!" he said enthusiastically.Sv: "Vi kan låta Påskharen hjälpa till med äggjakten! Barnen kommer älska det!" Förvirrade men nyfikna, lyssnade Saga och Liam på hans plan.En: "We can let the Easter Bunny help with the egg hunt! The kids will love it!" Confused but curious, Saga and Liam listened to his plan.Sv: Saga skrattade och sa, "Du menar Mr. Thumper? Men han är bara en vanlig kanin."En: Saga laughed and said, "You mean Mr. Thumper? But he's just a regular rabbit."Sv: Emil skakade på huvudet. "Nej, nej, jag är säker på att han har påskens magi!"En: Emil shook his head. "No, no, I'm sure he has Easter magic!"Sv: Trots deras tvivel gick Saga och Liam med på att delta i Emils plan.En: Despite their doubts, Saga and Liam agreed to participate in Emil's plan.Sv: De toppade ett möte med grannarna för att diskutera den stora äggjakten.En: They set up a meeting with the neighbors to discuss the big egg hunt.Sv: Alla var glada att hjälpa till, även om några undrade över kaninens roll.En: Everyone was happy to help, even though some wondered about the rabbit's role.Sv: Dagen för äggjakten kom, och Emil hade gömt färgglada ägg över hela området.En: The day of the egg hunt came, and Emil had hidden colorful eggs all over the area.Sv: När barnen började leta, lyckades Mr. Thumper smita ur sin hage.En: As the children began searching, Mr. Thumper managed to escape from his pen.Sv: Utan att veta bättre, följde barnen efter kaninen, vilket skapade en lekfull kaos.En: Unaware, the children followed the rabbit, creating playful chaos.Sv: Alla skrattade, men det blev snart uppenbart att Emil hade misstagit sig - Mr. Thumper var ingen magisk kanin.En: Everyone laughed, but it soon became clear that Emil had been mistaken—Mr. Thumper was no magical rabbit.Sv: Emil blev generad men glädje fyllde hans hjärta när han såg hur barnen och grannarna skrattade tillsammans.En: Emil was embarrassed, but joy filled his heart when he saw the children and neighbors laughing together.Sv: Saga och Liam kramade honom, och Liam sa: "Det här blev en fantastisk dag, tack vare dig!"En: Saga and Liam hugged him, and Liam said, "This turned out to be a wonderful day, thanks to you!"Sv: När dagen gick mot sitt slut, insåg Emil något viktigt.En: As the day drew to a close, Emil realized something important.Sv: Även om Mr. Thumper inte var påskens magiska kanin, så hade han och kaninen ändå bringat en hel del glädje.En: Even though Mr. Thumper wasn't the magical Easter Bunny, he and the rabbit had still brought a lot of joy.Sv: Emil kände sig tacksam för sina nya vänner och för den underbara dagen de alla delat.En: Emil felt grateful for his new friends and for the wonderful day they all shared.Sv: Med ett leende på läpparna och värme i hjärtat, visste Emil nu hur man kunde skapa magi i verkliga livet, genom vänskap och gemenskap.En: With a smile on his face and warmth in his heart, Emil now knew how to create magic in real life, through friendship and community. Vocabulary Words:bloomin: blomstrandehedge: häckstrange: märkligthopping: hoppademagical: magisktenthusiastically: entusiastisktconfused: förvirradecurious: nyfiknaregula: vanligimagination: fantasiability: förmågaunforgettable: oförglömligparticipate: deltaescape: smitachaos: kaosembarrassed: generadgrateful: tacksamunaware: utan att veta bättremanaged: lyckadesmistaken: misstagit sigspreading: spridacelebration: firandetwondered: undradedespite: trotsdecided: beslutadedraw: gick motcommunity: gemenskapmeeting: möterole: rollwonderful: underbar

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan:”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch.Kärnkraft valfråga igenKristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft.För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse.I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller?”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch.Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare.Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte heller något blocköverskridande överenskommelse vid valet, kommer nästa regering kunna riva upp alla kärnkraftsplaner? ”Jag skulle säga så här: Har man likt Svenskt Näringsliv och väldigt många andra analyser konstaterat att det var dåligt att stänga sex kärnkraftsreaktorer i förtid, vi behöver ha nya, då är det en risk att rösta på Magdalena Andersson. För man vet inte om det är Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som avgör energipolitiken framåt. Så jag skulle låta bli det om man tycker att det är viktigt”, säger Ebba Busch.”politiska debattörer” i Klimatpolitiska rådet Under mandatperioden har utbyggnaden av vindkraft bromsat in, både till havs och till land. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport konstaterar de att Sverige har kommit längre ifrån att klara klimatmålen under den här mandatperioden. Experterna i rådet skriver: ”Förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats”. Klimatpolitiska rådet konstaterar att industripolitiken behöver ändras under nästa mandatperiod om det ska bli någon elektrifiering innan kärnkraften är på plats. Hur ser Ebba Busch på kritiken?"Det är flera delar som jag menar är politiska avväganden som Klimatpolitiska rådet gör. Det är som att sitta med vilken politisk debattör som helst, jag håller helt enkelt inte med. Om vi tittar på fakta: ett, vi har nu lyckats öka den installerade produktionskapaciteten i Sverige med 7 000 megawatt under vår tid vid makten. Det motsvarar ungefär 5–6 kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet.Det där var väl beslutat redan under förra mandatperioden?”Ja, självklart. Det är så ledtiderna ser ut i energipolitiken. Men ibland kommer det anklagelser om att det inte blivit nån ny produktionskapacitet och det stämmer helt enkelt inte. Det har levererats rejält och de har inte stannat av ur det perspektivet. Det andra är att effektbalanserna förbättrats rejält. Vi kan ansluta fler företag, fler hushåll. 2 000 megawatt har vi lyckats öka effektbalansen”, säger Ebba Busch.”Död åt diktatorn, leve shahen”I helgen talade Ebba Busch på en Irandemonstration i Stockholm. Hon påpekade i talet att hon är vice statsminister och utropade på persiska fraserna Död åt diktatorn och Leve shahen. Varför?”Därför att det här är ett av de stora, viktiga frihetsslagorden. Det har blivit ett ytterst uttryck för att man önskar ett fritt och demokratiskt Iran. Sen är det ju tydligt, och det har jag också sagt i många intervjuer: Det är inte den svenska regeringens uppgift. Det är heller inte min uppgift som partiledare för Kristdemokraterna att bestämma åt ett fritt och demokratiskt Iran vem som ska leda det. Det är det iranska folkets rätt och uppgift. Men jag stämmer in i frihetsropen och ropen som efterfrågar ett fritt och demokratiskt Iran.Du tar också tydligt ställning för USA:s och Israels anfall på Iran på ett tydligare sätt än vad jag har hört statsministern och utrikesministern säga. Hur är det då med regeringens linje i utrikespolitiken? Har du en egen linje?”Nej, jag uppfattar att vi ligger helt i linje och Statsministern och jag har ju pratat mycket om de här frågorna de senaste veckorna, såklart. Det är klart att det går att sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten och huruvida det här var rätt eller fel agerande från Israel. Då kommer man att landa i att det är svårt att se att anfallet är förenligt med folkrätten. Men frågan är: Är det där vi ska lägga vår tid och kraft nu? Det är en av mänsklighetens värsta tyranner som nu äntligen är död. Det har inte funnits sen 1979 en så tydlig möjlighet för att omkullkasta en av de värsta förtryckarregimerna. Det är klart att då ska vi ta den, och då bör vi snarare diskutera vilka folkrättsbrott som den här regimen utövar varje dag på sin befolkning, snarare än att fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”, säger Ebba Busch.Får ”alla som sköter sig” stanna?Ebba Busch brukar säga att migrationspolitiken ska bygga på sunt förnuft och att ”de som sköter sig, bidrar till samhället och vill göra gott ska såklart få möjlighet att stanna”. Samtidigt innebär flera av regeringens reformer att många som ”sköter sig” inte får stanna. Den senaste ändringen är att arbetskraftsinvandrare från och med i juni kommer behöva tjäna minst 33 400 kr i månaden för att få stanna i Sverige. Hur går det ihop?”Det är ju ett sätt att sammanfatta den politiska grundprincipen. Men vi är alltså inte för fri invandring. Vi är för att vi ska ta hit arbetskraftsinvandring med arbetskraft som vi inte kan täcka behovet av själva.”, säger Ebba Busch.Gäst: Ebba Busch (KD), partiledare, energi- och näringsminister och vice statsminister Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Maria StockhausIntervjun spelades in fredag den 20 mars 2026.

Food Pharmacys filosofi – hur ser den egentligen ut? Strikta förbud och pekpinnar? Att späka sig själv och leva på kaninmat? Nej, allt annat än det faktiskt.I det här avsnittet pratar vi om vår filosofi. Vi tror inte på förbud eller pekpinnar. I stället fokuserar vi på vad vi kan lägga till för att må bättre och bli mer hälsosamma. För i slutändan är det helheten som spelar roll – inte varje liten detalj. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Mens dansk politik er gået ind i det dødvande, som kaldes folketingsvalgkamp, er Nej til nyt tilbage på sendeplanen efter en lille sendepause. Denne gang med gæstestjerne og beskæftigelsesminister Kaare Dybvad, som drøfter spørgsmålet om udenlandsk arbejdskraft med vores faste panel. Det handler også om krigen i Iran og så naturligvis det allestedsnærværende spørgsmål om forholdet mellem tab og modernitet. Måske er nostalgi faktisk en god politisk platform? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt

Danmark har indgået et strategisk samarbejde med Frankrig om nuklear afskrækkelse. Det sker i en tid, hvor Frankrigs præsident, Emmanuel Macron, vil udvide det franske atomarsenal. Regeringens udmelding er et stort skifte i dansk politik, fordi Danmark ellers historisk har været imod enhver form for atomar involvering. Ligesom Danmarks atompolitik er, at der ikke må være atomvåben på dansk jord i fredstid. Det spørgsmål er nu til debat blandt partierne på Christiansborg og derfor også i P1 Debat. Vi spørger: Er atom-samarbejdet en nødvendig kursændring eller en farlig retning? Skal vi have atomvåben til Danmark i fremtiden? Og er Danmark mere sikker med en fransk atomparaply? Vært: Cecilie Lange Producer/tilrettelægger: Nina Lorenz og Mathias Pedersen Gæster: Carsten Bach, Forsvarsordfører, LA Christian Friis Bach, Udenrigs- og udviklingsordfører, Venstre Jakob Engel-Schmidt, kulturminister, Moderaterne Sascha Faxe, Forsvarsordfører, Alternativet Steen Folke, Talsperson, NEJ til oprustning - JA til bæredygtig sikkerhedspolitik

Avsnitt 200! Det trodde jag aldrig!!! Tack så mycket till mig för att jag har orkat med er- eller... Nej det var inte så jag skulle säga... Hahahaha! Skämt åsido, Tack för att ni har lyssnat och skrivit genom åren. Det betyder världen för mig och hade det inte varit för er så hade jag aldrig fått gå på alla fantastiska filmpremiärer, göra intervjuver med verksamma i branschen, eller göra mitt första TV-framträdande! Så tack till er som lyssnat. Det är NI som är BÄST! (jag gråter inte, du gråter) Då är det ju läge att fira med någonting alldeles extra...! Därför så kommer här regissören av den väldigt aktuella filmen: Vi var the Ark! Martin Sandin var vänlig nog att ställa upp på ett fantastiskt filmsnack där vi pratar om den kreativa process som användes för att skriva, spela in och planera denna fantastiska film som handlar om ett av Sveriges mest revolutionerande band... Håll till godo!

❓

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

USA har fået nye kostråd. Og det er ikke bare en finpudsning af de foregående. Nej, de har simpelthen genindført madpyramiden – men vendt den på hovedet. Nu er røde bøffer i toppen og fuldkorn i bunden, men hvordan er de kommet frem til de anbefalinger? Og vil rådet om at “spise rigtig mad” gøre amerikanerne sunde igen? Det er temaet i denne snak hvor Jonas Germann desuden løfter sløret for processen bag de nye kostråd, hvor uvildige ekspertråd er blevet pure afvist.

Uvished er ofte værre end en klar afvisning. Nej er fx bedre end måske, når jeg spørger min kone, om vi skal gå til dans. Hvis hun siger nej, kan jeg i stedet gå til badminton med en ven. Dagens gæst har undersøgt, hvad der sker med os, når vi som borgere i velfærdsstaten bliver holdt ud i strakt arm. Når vores barn ikke vil i skole, når vores forældre skal på plejehjem, når vi skal tilbage fra en sygemelding, eller når vi vil have byggetilladelse til en carport. Så får vi ikke et svar, vi får et måske. Men "midlertidighedens regime" risikerer at fjerne vores tillid til, at vi kan få hjælp. Vært: Svend Brinkmann, professor i psykologi. Gæst: Niels Åkerstrøm, professor i politisk ledelse ved Copenhagen Business School og medforfatter til bogen "Vi hører, hvad du siger". Tilrettelægger: Christoffer Heide Høyer. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.