Podcasts about Nej

Afsted til The Safe House! Nej, ikke det med Denzel og Ryan, det her er et andet safe house, hvor en gruppe på seks agenter må samles efter en større terroraktion i USA. Men hvem kan de seks stole på i denne situation? Hvad nu, hvis der er en forræder blandt dem? Hvad nu, hvis aktionen kun lige er gået i gang? https://www.ikassenshow.dk/2025/12/i-kassen-1225-safe-house-2025.html

„Nejčastější jsou pobyty v délce dvou až tří nocí. Delší pobyty jsou v dnešní době výjimečnost,“ popisuje ředitelka hotelu Stella v Železné Rudě Dominika Lomová.

I dag åbner vi tidskapslen for 2024 og lander direkte i et af de mest komplekse, sårbare og nødvendige afsnit, vi har lavet: vores live-samtale om colourism, optaget på Blaagaard Teater. Et rum, hvor vi inviterede jer, publikum, helt tæt på,ikke som gæster, men som medforfattere. Et rum, der skulle kunne holde både vrede, sorg, mod, ærlighed og de dér små rystelser i stemmen, som kun opstår, når man taler om noget, der rammer tæt på kroppen.Fire mennesker vi elsker og respekterer, Lucia Odoom, Moussa Mchangama, Mary Tesfaye og Oda-Kange Midtvåge Diallo, løftede samtalen om colourism på måder, der stadig rumsterer i os.I afsnittet talte vi om colourism som et racismebegreb, hvor mennesker inden for samme racialiserede gruppe behandles forskelligt alt efter deres nærhed til eurocentriske idealer. Vi undersøgte, hvordan colourism hænger sammen med antisorthed, kolonial historie, køn, klasse, krop og alle de normer, der bestemmer adgang til rum og fællesskaber. Når vi genlytter i 2025, spørger vi os selv, hvordan vi havde det dengang, hvad vi ville sige anderledes i dag, og om samtalen er blevet klogere, skarpere eller bare mere kompliceret. Colourism er stadig relevant, synligt og sårbart, og selvom sproget er blevet stærkere, står mange af de samme strukturer tilbage. Har afsnittet ældet godt? Ja, fordi bevidstheden er vokset. Nej, fordi hierarkierne stadig er til stede. Måske, fordi fælles ansvar tager tid. Men samtalen lever, og vi står stadig midt i den.Tak fordi I stadig lytter med.Tak til Lasse Lund for klipning og vodcastTak til Jakob Ranum for studietidTak til Liv Habel for artworkTak til Awinbeh for jinglenOg tak til Maria Svehag for at genoplive vores insta Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Chockerande siffrorna om 60+ & Om gränser, prestationskrav och raggande & Nej, din familj ska inte välja partner åt dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nej til nyt er tilbage for sidste gang inden jul og nytår. Denne gang har panelet sat hinanden stævne på de sønderjyske diger, hvorfra de forsvarer Højesteret mod KVINFO, folkestyret mod vælgerne og juristerne så og verden mod, ja, alskens fortrædeligheder. I anledning af julen er der ekstra meget sul på de populærekulturelle anbefalinger, hvor det særligt handler om Stranger Things og dens mange problemer. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov,

Nej til nyt: Kvinfo skader højesteret, Moderaterne skader sig selvNej til nyt er tilbage for sidste gang inden jul og nytår. Denne gang har panelet sat hinanden stævne på de sønderjyske diger, hvorfra de forsvarer Højesteret mod KVINFO, folkestyret mod vælgerne og juristerne så og verden mod, ja, alskens fortrædeligheder.I anledning af julen er der ekstra meget sul på de populærekulturelle anbefalinger, hvor det særligt handler om Stranger Things og dens mange problemer.Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise.

Nej til nyt er tilbage for sidste gang inden jul og nytår. Denne gang har panelet sat hinanden stævne på de sønderjyske diger, hvorfra de forsvarer Højesteret mod KVINFO, folkestyret mod vælgerne og juristerne så og verden mod, ja, alskens fortrædeligheder. I anledning af julen er der ekstra meget sul på de populærekulturelle anbefalinger, hvor det særligt handler om Stranger Things og dens mange problemer. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk teoretiker og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«.

Snak-Lytter Cem kaldte Star Maker “storslået, tidskrævende, men mindblowing”. Han havde ret på alle tre punkter. Storslået? Absolut. Syret? Uden tvivl. Men også en rigtig hård mundfuld at komme igennem. Fra lyngbakke til galaktisk bevidsthed Bogen starter forbløffende jordnært. En unavngiven englænder sidder en aften i 1937 på en bakke og betragter stjernerne, mens han tænker på sit liv og sit ægteskab. Hans kone sidder inde i det oplyste hus. Men så sker der noget radikalt: Hans bevidsthed løsriver sig fra kroppen, og pludselig kan han se gennem jorden – gennem klipperne, gennem planetens kerne – og ud i kosmos. “Looking down, I seemed to see through a transparent planet, through heather and solid rock, through the buried graveyards of vanished species, down through the molten flow of basalt, and on into the earth’s core of iron. But our home had vanished with the whole suburb, and the hills too, and the sea.” Her begynder den mest ekstreme kosmiske rejse i science fiction-historien. Først tilbringer hovedpersonen lang tid alene i det tomme rum, deprimeret og ensom. Men så opdager han The Other Earth – en planet befolket med menneskelignende væsener, der har lange ben, flade hoveder, og som lugter gennem hænderne. De har ikke meget musik, men til gengæld har de duftradio, hvor man kan opleve andres seksuelle oplevelser gennem lugten. Ja, det er præcis så syret, som det lyder. “In compensation, scent and taste developed amazingly. These beings tasted not only with their mouths, but with their moist black hands and with their feet. They were thus afforded an extraordinarily rich and intimate experience of their planet.” Hovedpersonen opdager, at han kan glide ind i de fremmedes hoveder. Han bosætter sig i kraniet på en halskør filosof ved navn Bvallthu, og gradvist smelter de sammen til en fælles personlighed. Fra denne sammensmelting vokser noget langt større. Hive minds, intelligente stjerner og kosmisk teambuilding Stapledon stopper ikke ved én planet. Nej nej. Vores hovedperson møder plantemennesker, insektlignende sværme (hvor enkeltindividet er dumt, men sværmen udgør en intelligens), symbiontiske krabber og edderkopper. Og – naturligvis – intelligente stjerner, der ikke bare kredser om den galaktiske kerne, men faktisk danser og kommunikerer med hinanden i kosmisk poesi. Hele tiden udvides den kollektive bevidsthed. Først én planet. Så flere. Så hele galakser. Stapledon bruger disse møder til at reflektere over civilisationers cykliske udviklinger. Igen og igen ser vi samfund, der når et vist niveau af udvikling, hvorefter det hele bryder sammen i konflikt og krig, og de må starte forfra. Stapledon – filosof, pacifist og ambulancefører under Første Verdenskrig – havde tydeligvis nogle meninger om 1930’ernes Europa. Duftradio-beskrivelserne lugter af propaganda-kritik. Men alle disse civilisationer, alle disse møder, peger mod ét mål. Mødet med den kolde skaber Bogens klimaks er mødet med Star Maker – universets skaber. Men det er ikke et kærligt, varmt møde med en omsorgsfuld gud. Nej, Star Maker betragter sit kosmos med den kliniske interesse, en kunstner har for sit værk. Han noterer fejlene. Føler ingen stolthed. For det her kosmos er bare ét eksperiment i en lang række. Star Maker er stadig i udvikling – fra baby-starmaker, der lavede legetøjsuniverser (ét univers bestod kun af musik uden rumlige dimensioner!), til mester-starmaker, der skaber stadigt mere komplekse kosmosser. Vores univers? Meh, et mellemstadie med “irrevocable flaws”. “For I had been confronted not by welcoming and kindly love, but by a very different spirit. It seemed to me that he gazed down on me from the height of his divinity with the aloof though passionate attention of an artist judging his finished work, calmly rejoicing in its achievement, but recognizing at last the irrevocable flaws.” En teologisk vision, både fascinerende og foruroligende. C.S. Lewis hadede den så meget, at han kaldte den “amoralsk” og skrev sin Space Trilogy som modsvar. Men Arthur C. Clarke elskede den og kaldte den den mest indflydelsesrige bog i sit liv. Efter mødet vender vores hovedperson tilbage til bakken, til lyngen, til konen i huset. Men nu med et radikalt ændret perspektiv på menneskehedens plads i kosmos. Og hans kone? Hun må have været bekymret. Han har været væk i milliarder af år – selvom der kun er gået et øjeblik. En bog der ikke er en bog Stapledon skriver selv i forordet, at bogen “by the standards of the novel, is remarkably bad. In fact, it is no novel at all.” Og han har ret. Intet plot. Ingen karakterudvikling. Ingen dialog. Bare en filosofisk meditation, en kosmisk traktat, en 300 siders stream of consciousness. Sproget er tungt – næsten 100 år gammelt og tit vanskeligt at følge. Som Anders siger: “Det føltes som en bog, der var skrevet 100 år før den faktisk blev skrevet.” Gang på gang beskriver Stapledon nye planeter, nye racer, nye samfund – som alle gennemgår de samme cyklusser. På et tidspunkt begynder man at skimme. Anders indrømmer blankt, at han “skimmede 10-20 sider ad gangen” gennem store dele af bogen. Men den er også fuld af idéer, som formede science fiction: Hive minds, galaktiske imperier, intelligente stjerner, telepatisk kommunikation, multivers-teorier. Kim Stanley Robinson sagde det bedst: “Every few pages contain all the material of an ordinary science fiction novel, condensed to something like prose poetry.” Vurderingen Jens: ⭐ (én stjerne). “Jeg havde ikke læst den færdig, hvis det ikke var for Sci-Fi Snak. Det er simpelthen killeren på en bog. Jeg kan godt se, at der ligger kvaliteter i den, men den er utrolig træls og langsomt skrevet. Jeg havde absencer, mens jeg læste.” Anders: ⭐⭐ (to stjerner – men med et spaltet sind). “De første 100 sider var smukke og poetiske. Den 17-årige hippie Anders indeni mig blev vakt til live af den kropsløse bevidsthedsrejse i kosmos. Men så blev det repetitivt. Jeg var tæt på at forsvinde helt ud af bogen.” En bog for alle? Næppe. “Hvis ikke jeg var 100% sikker på, at Henning allerede havde læst den, så ville jeg nok anbefale den til Henning,” griner Anders. Men hvis du er forfatter og leder efter idéer? Så er Star Maker en idébank uden lige. Arthur C. Clarke, Asimov, Le Guin og Kim Stanley Robinson lod sig alle inspirere. Og hvis du vil have en special science fiction-oplevelse – lidt spirituel filosofi, lidt mind-blowing kosmisk vision, lidt Iron Man læseoplevelse – så kan Star Maker være noget for dig. Jens og Anders har SCIFI SNAKKET Star Maker. Shownotes til episoden om Star Maker Siden sidst Jens Er totalt gået i Mick Herron-læsemode og læser spionthrillers Ser Pluribus på Apple TV – “Jeg er så glad for den, jeg næsten kan finde på at stå lidt tidligere op fredag morgen for at se et afsnit” Anders Har læst Dream Hotel af Laila Lalami – en bog om predictive policing og AI-drevne drømmeanalyser Hovedpersonen bliver tilbageholdt på et “opbevaringshotel” for folk, der måske vil begå forbrydelser i fremtiden (kafkask, men underholdende) Har læst Quantum of Menace af Vaseem Khan – en thriller om Q fra James Bond-universet Ser også Pluribus – “Den er crazy god” Lytternes input Fra Goodreads: Steen spørger om lydbogstjenester til bilkørsel. E-reolen og Libby har gratis biblioteksmaterialer (danske og engelske). Mofibo har et stort sci-fi-katalog. Og så er der selvfølgelig Audible. Julerabat fra Science Fiction Cirklen: Lise tilbyder en decemberrabat på den danske udgave af Stjernemageren – 200 kr. i stedet for 298 kr. Det er faktisk ret fedt, at den findes på dansk! (sciencefiction.dk) Rettelse: David Mondrup, som anbefalede Zoi, er ikke Jane Mondrups mand – de er fætter og kusine. Undskyld, David! (Episode 99 af LæsDen! handler i øvrigt om Zoi) Mail fra Søren Bjørn-Hansen: Søren skrev fra sit sygeleje, hvor Sci-Fi Snak var “en tryg favn når febervildelserne raser”. Han gav input om Arthur C. Clarke og geostationære satellitter – Clarke skrev om kommunikationssatellitter i Wireless World i 1945 og forudså atomdrevne raketter inden for 20 år. Sådan gik det ikke helt. Søren foreslog også, at vi læser James Coreys The Mercy of Gods (den nye bog fra teamet bag Expanse-serien). Næste gang Anders vælger: Naomi Aldermans The Future (2023) – en nærfremtids-thriller om tech-milliardærer, der får en advarsel fra deres predictive software: apokalypsen er på vej, og de skal ned i deres hemmelige bunkere. Samtidig følger vi Lai Zhen, der pludselig bliver jagtet af en lejemorder og kun overlever takket være mystisk software på hendes telefon. Margaret Atwood kalder den “gripping”. Lauren Beukes: “A little Atwood, a little Gibson, all Alderman, it’s brilliant.” Alistair Reynolds: “A rollicking, fun-packed thriller.” Vi håber på en page-turner efter Stapledons filosofiske sejtrækker. Bonus-anbefaling: Se Guillermo del Toros nye filmatisering af Frankenstein på Netflix – der skulle være ret bognær. Måske vender vi tilbage til det senere.

Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   0:00 Intro 0:17 Välkomna till RVN - Rondvilan News! 3:05 Vad handlar detta avsnittet om?  3:10 Drama i MMA-Sverige, ska vi kallade draMMA? 4:40 Var började beefen?  6:54 Var började beefen PÅ RIKTIGT  8:56 Har MMA-förbundet ansvar i detta? 10:02 Snacka inte skit om Kirill Medvedovski 18:00 Ali säger snälla saker om Superior IGEN  21:19 Visa ord från Adal 23:10 Var CM för hård mot MMA-media? 24:28 Det ska inte vara så svårt att ge legitim kritik  28:20 Rondvilan ÖNSKAR att det gick att betta på AFN  29:49 Engagerad genomgång   30:48 Zebaztian Kadestam förlorar i skrällmatch  34:09 Adijan Omerovic vs Jiffa Kundo var DUNDER!   35:57 MTFL 16 var eeeeeld 37:00 Gud straffade Ali för att han är obror  39:22 Redline brilejrade i grappling-SM  42:50 Sebbe var STRESSAD inför MTFL 16 44:08 Alexia Olsen vs Izabella Ylhänen var ETT KRIG 44:46 Jonathan Larsson AND STILL MTFL champion  47:52 Rasmus Eriksson vs Simon Vinterskog var en banger 49:27 Alexander Börjesson såg bra ut... och vill ha rematch mot Kano    50:00 Ali är kryptisk gällande uppdrag granskning  51:37 Wasi Adeshina vill bli miljonär  52:45 ALi försvarar kvinnomisshandel  53:48 Tillbaks till Wasi 55:06 50 Cents dokumentär om Diddy  58:09 Borde Rondvilan bli mer som 50 Cent?  1:00:22 Passiv AgressALi tar upp Smilla Sundell  1:01:26 Sebbe ställer Ali mot väggen och kontrollerar honom i fem ronder 1:03:10 Ali vägrar ge Petr Yan cred och vill bara glazea Merab  1:04:54 Kollade någon på årets sista UFC-gala? Nej.           Rondvilan Instagram https://www.instagram.com/rondvilan/ TikTok https://www.tiktok.com/@rondvilan YouTube https://youtube.com/@rondvilan?si=Zr6jLjAdHHnOG0qw   

Det börjar närma sig dopparedagen, men det betyder inte att vi ligger på latsidan. Nej då, ett nytt avsnitt blir det. Med oss ha vi så klart SAVR och fina Quanor!Det blir lite löst snack som vanligt och lite nyheter. Vi pratar bland annat om Dellias förvärv av Kirirom som verkade uppröra de som inte äger aktien. Många har frågat efter iGaming (00:30:56) och självklart lyssnar vi. Hästen vevar igång med lite allt möjligt från Italiens nya regleringsmanöver till Evokes strategiska översyn. Addabbo är tillbaka och se så klart ljust på framtiden. Avslutningsvis blir det lite vår syn på iGaming-bolagen framåt (00:57:09). Hacksaw och Betsson lockar. Evolution borde locka men vi är för fega. Kambi kan leverera på kort sikt, men det långa caset känns lite skakigt. Gedda har sedan tittat till våra onlineapotek Apotea och MEDS (01:16:26). Apotek online känner vi vara en given nisch som bör kunna växa strukturellt i många år. Apotea är den stora pjäsen och MEDS är utmanaren. Gedda jämför och jämför, och vi landar väl halvt i att utmanaren MEDS känns mest spännande trots allt. Vi avslutar sedan med en Veckans Volley i sedvanlig ordning. Vi tipsar också om den nya tjänsten Quanor. En mycket spännande tjänst för börsnördar, som vi hoppas kommer att utvecklas till ett fantastiskt verktyg. Kika in quanor.se idag!Vi har också med oss SAVR som sponsor som du hittar hos https://savr.com. Handla aktier, fonder och ETF:er med automatiskt courtage!Kolla in vår SAVR-portfölj på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktierMaila in till: gotttjotomaktier@gmail.comFölj oss på Twitter/X och Bluesky: @GottTjotAktier, @MarkusGedda & @aktiehesten-(00:07:40) - Addvise(00:13:01) - Envar(00:19:44) - Dellia(00:30:56) - iGaming-nyheter (00:31:02) - Hacksaw (00:33:08) - Brasilien (00:38:27) - Betsson (00:48:43) - Gaming corps (00:54:23) - New York (00:55:46) - Nya Zeeland(00:57:09) - iGaming 2026 (00:58:35) - Hacksaw (01:02:46) - Betsson (01:05:36) - Evolution (01:08:36) - Kambi(01:16:26) - Meds & Apotea(01:57:21) - Veckans volleySupport this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rok 2026 bude pro hypotéky extrémně silný. Končí fixace z let 2021 až 2023 a obrovská část lidí teprve teď zjistí, co znamená nová sazba v realitě. Nabídky bank jsou dnes úplně jinde, než na co byli klienti zvyklí, a rozjíždí se tvrdý boj o klienty. Banky i poradci budou chtít z této situace vytěžit maximum. Právě proto je klíčové vědět, jak konec fixace opravdu funguje, na co si dát pozor a jak se nenechat nachytat. Do studia proto opět přichází David Eim a jdeme to rozebrat bez obalu. Rok 2026 bude pro hypotéky extrémně silný. Končí fixace z let 2021 až 2023 a obrovská část lidí teprve teď zjistí, co znamená nová sazba v realitě. Nabídky bank jsou dnes úplně jinde, než na co byli klienti zvyklí, a rozjíždí se tvrdý boj o klienty. Banky i poradci budou chtít z této situace vytěžit maximum. Právě proto je klíčové vědět, jak konec fixace opravdu funguje, na co si dát pozor a jak se nenechat nachytat. Do studia proto opět přichází David Eim a jdeme to rozebrat bez obalu. 00:00 Témata epizody:

Vad det blir för mord? Inget, den här veckan! Men andra brott utlovas, i form av en tokfia som tvunget vill ha ett specifikt hus. tw: Nej men typ inget va?Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Česká národní banka oznámila nové doporučení pro hypotéky na investiční nemovitosti – a to zásadní změny: LTV 70 % a DTI 7. Tyto limity ovlivní každého investora, který nakupuje byty „na výnos“, i začínající investory, kteří teprve plánují stavět své portfolio.V tomhle videu rozebírám:• proč ČNB reaguje právě teď• jak málo se v Česku staví a proč ceny rostou• jak banky pravděpodobně změní svoje interní metodiky• co bude znamenat zpřísnění DTI a LTV v praxi• jak se investoři musí přizpůsobit (cashflow, struktura úvěrů, strategie)Obsah:0:00 Intro0:25 Doporučení ČNB1:30 Proč to vznniklo5:00 Co se bude dít7:48 Nejčastejší skupina investorů 10:52 Co bude po 1.4.?11:29 MotivaceOpírám se o svou praxi hypotečního specialisty s více než 15 lety zkušeností a vlastním portfoliem 17 nemovitostí, plus o reálné případy investorů, kterým pomáhám s financováním.Pokud vlastníte 5–15 nemovitostí, nebo chcete začít a vybudovat portfolio 5–10 bytů, video je přesně pro vás.

Život dělníka za první republiky nebyl zrovna lehký, i když se uzákonilo v sociálním systému mnoho nového. Nejčastěji rodiny žily v dělnických koloniích u továren, v činžácích v chudších čtvrtích a ti nejnuznější v tzv. nouzových koloniích.

Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten om konjunkturläget, den gröna omställningen i basindustrin, arbetstidsförkortning och kompetensbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Industriarbetsgivarna är en arbetsgivarorganisation för företag inom basindustrin, de sektorer som utvinner och förädlar råvaror. Det handlar exempelvis om skogsbruk, sågverk, stålindustri, pappersbruk, gruvor och cementindustri.Till skillnad från andra ser Per Hidesten ingen vändning i svensk ekonomi.”Jag kan nog inte säga att jag just nu ser några ljusglimtar för exportindustrin”, säger Per Hidesten. ”Våra företag, som jag representerar i basindustrin, exporterar ju nästan allt som de producerar. Så det är inte den svenska marknaden det handlar om. Om man ser ljusglimtar i en svensk ekonomi är det en annan sak än den miljö våra företag lever i”, fortsätter han.Över 90 procent av varorna från basindustrin går på export. Under hösten har det lagts en hel del varsel inom exempelvis skogsindustrin, men Per Hidesten hoppas att det inte blir fler under nästa år.Av exporten från basindustrin går fem procent till USA. Men trots att det är en så liten del påverkas företagen ändå, både direkt och indirekt, menar Per Hidesten.”Det man kan säga är att om USA inför tullar och det blir svårare att exportera till USA, så påverkar det den europeiska marknaden. Det kommer in mer varor i den europeiska marknaden, som gör att konkurrensen blir hårdare och svårare”, säger Per Hidesten.Den gröna omställningen - ”otroligt stor möjlighet” I veckan enades EU:s ministerråd och parlament om klimatmål till 2040. Som ett delmål ska utsläppen av växthusgaser minska med 90 procent senast år 2040 jämfört med 1990. Samtidigt driver olika länder, politiker och branscher på för att på olika sätt bromsa, eller stoppa klimatlagar. ”Vi vill ha långsiktiga villkor. Vi vill ha långsiktiga, förutsägbara politiska beslut”, säger Per Hidesten, Får ni det från EU:s håll? ”Nej, men då kan jag tycka att om det nu skulle vara så att man inte håller fast vid den här riktningen, så är det helt klart så att det blir risker för våra företag som gör det här nu, som är inne i de här omställningsprojekten och inte vet riktigt vad de ska hålla fast vid”, säger han.Vad är det för risker? ”Det är ju risker i att om man planerar att investera utifrån politiken, om att vi ska nå de här klimatmålen, men vissa länder börjar arbeta för att skjuta på det. Det är klart, då kan det ju uppstå frågor för företagen om att en konkurrenssituation kan förändras helt”, säger Per Hidesten. När det gäller svensk politik anser Per Hidesten att riktningen på politiken gällande den gröna omställningen varit förutsägbar. ”Jag anser fortfarande att vi har de här signalerna. Den utstakade vägen, den ligger fast. Sen finns det säkert gupp på vägen framåt men jag tycker ändå att riktningen ligger fast”, säger Per Hidesten.Han fortsätter:”Vi utgår från att det här ska gälla och att man håller fast vid att vi ska bli fossilfria. Det är det viktiga.”Vill inte se lagstiftning om arbetstidsförkortning Inom basindustrin finns en rad uppgörelser mellan parterna om olika typer av förkortad arbetstid. Men Per Hidesten vill inte se en lagstiftning om kortare arbetstid.”Det här är en viktig del av den svenska modellen, arbetstidsfrågorna. Vår modell bygger på att politiken håller sig borta från de frågorna”, säger Per Hidesten.Han anser att det är bäst om varje bransch löser det på egen hand.”Vi kan anpassa det till varje bransch när vi löser de här frågorna själva. Det vi har gjort är att vi har haft en arbetstidsförkortning, och vi har löst det på årsbasis eller livsarbetstid. Då har vi gjort det med avräkning på löneutrymmet. Så det här är någonting som vi har kommit överens om med våra motparter. Men det är en inslagen väg som man inte kan gå hur långt som helst på. Vi ser, på våra förbundsområden, att vi har kommit till en vägs ände här”, säger Per Hidesten. Programledare: Erika MårtenssonKommentar: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Leonardo Wehlander Programmet spelades in den 12 december 2025.

Politiku na Blízkém východě dělají velké státy s velkými armádami. Ale také malé státy s velkými rozpočty a velkými ambicemi. Nejčastěji se hovoří o Kataru, ale totéž, i když trochu jinak, platí i o Spojených arabských emirátech.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Hvorfor beder Femina kommunikationsrådgiver Anna Thygesen forklare Højesterets afgørelse af tv-vært Jes Dorph-Petersens sag? Tabloid spørger chefredaktør Tine Brødegaard Hansen. Hvorfor endte politikerne med at give en ny Medieombudsmand mindre magt over de medier, man ellers havde så travlt med at advare imod? Vi spørger socialdemokraternes medieordfører Mogens Jensen. Skriver vi bedre med hjælp fra kunstig intelligens? Og får vi bedre journalistik? Nej! siger ugens medvært René Fredensborg, journalist, forfatter mm. Men på Sjællandske Nyheder hjælper kunstig intelligens redaktionerne med alt fra noteskrivning og research til idé-udvikling og sprog. Chefredaktør Carsten Lysdal besøger Tabloid for at fortælle om, hvad medier og læserne får ud af det. Vært: Marie Louise Toksvig

Är allt verkligen frid och fröjd i Tidögänget efter mötet hos statsministern i Strängnäs? Och använder politiker inbjudningar som ett vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Statminister Ulf Kristersson (M) bjöd nyligen in de övriga partiledarna i Tidösamarbetet till lunch och förhandlingar i sitt hem i Strängnäs. Gästerna åt mjuka pepparkakor, Jimmie Åkesson (SD) hade en ny jultröja och Simona Mohamsson (L) hade med sig väl avvägda presenter. Går det att kalla mötet för ett PR-jippo? Nej säger vice statsminister Ebba Busch (KD), men mycket pekar mot att det faktiskt var just ett PR-jippo. Mötet resulterade i ett kortare dokument, ”Strängnäspappret”. Är det dokumentet ett bevis på att regeringspartierna och Sverigedemokraterna är helt överens nu, eller finns det fortfarande gnissel i samarbetet? Enligt Simona Mohamsson har de lagt grunden för ett nytt Tidöavtal, stämmer det?Under hösten och vintern har ovanligt många politiker bjudit in sina motståndare till olika möten. Magdalena Andersson (S) vill ha en tioårspakt med Moderaterna, justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill träffa alla partier och Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist vill träffa statsministern i ”verkligheten”. Varför sträcker politikerna ut sina händer? Vill de verkligen träffa sina motståndare eller kan det handla om ett sätt att få de som tackar nej att framstå som bakåtsträvare. Är inbjudningar till och med ett politiskt vapen?Vad tycker Helena Gissén och Fredrik Furtenbach om politikernas klädsel under Nobelfesten? Och vad hände egentligen med vänsterledaren Nooshi Dadgostars Nobel-outfit som skulle vara utöver det vanliga?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Erotikens guldgrävare i lyssnarformat nummer 1, Sexnoveller Deluxe låter sig inte tryckas ner av någon proppfull luciavecka inte. Nej, här bjuds det på del 2 av lyssnarnovellen "Bastubus på padelhallen" som ju är något av det bästa vi stött på - helt underbart. Har du inte hört del ett rekommenderar vi att du går tillbaka och gör det innan du sätter tänderna i detta.Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material?Gå in på https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

Ministrem zemědělství nejspíš od příštího týdne bude Martin Šebestyán, kterého nominovalo hnutí SPD. Nejčastěji se v souvislosti s jeho nominací mluví o možném střetu zájmů. V letech 2013 až 2022 byl totiž generálním ředitelem Státního zemědělského intervenčního fondu, přičemž třeba podle Transparency International měl jednat ve prospěch Agrofertu Andreje Babiše. „Poté, co odešel z postu šéfa SZIF, začal pracovat jako lobbista v jedné organizaci, která sdružuje velké zemědělské podniky, a to včetně Agrofertu. Ve vedení té lobbistické skupiny jsou i lidé z Agrofertu, takže to propojení je značné," dodává ve Výtahu Respektu Filip Zelenka. Je běžné, že by se stal lobbista ministrem? Bude Šebestyán požadovat, aby Agrofert vrátil dotace? Jaké jsou jeho priority v čele ministerstva zemědělství? A pro koho je jeho nominace dobrá, nebo naopak špatná zpráva?

Är det Picassos år? Är det året då retrospektiven tog oss tillbaka till det figurativa måleriet? Är det tillbaka till framtiden? Vad var bäst och vad bråkades det om? Hör konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. LARS TUNBJÖRKS FOTOGRAFIER AV SVERIGE OCH SVENSKARNA – NU SOM DANSI veckan så är det premiär för ”Landet utom sig” på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Koreografen Anna Vnuk gästar P1 Kultur för att prata om hur Lars Tunbjörks färgstarka bilder från gallerier, parkeringar och sommarland blivit till dansade berättelser på scen. Vad säger de om oss idag?ESSÄ: HAR HÖGKULTUREN BLIVIT EN SUBKULTUR? NEJ!Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur? Hade han rätt? Torbjörn Elensky har tagit sig an frågan i dagens essä.Programledare: Lisa BergströmProducent: Måns Hirschfeldt

HOFFE. Siger det dig noget? Nej, heller ikke mig. Derfor forsørger vi os med et comeback! Influencer, hofnar, groupie, Jøden, Captain Morgen, gammel kending har mange navne. Hoffe, ved ikke engang hvad han hedder til fornavn? Kæft en flink fyr! Han har været igennem en masse ting, han har mødt alle de kendte og rigtige mennesker! Og nu har han så valgt at bosætte sig i Århus, men sådan kan det jo gå. Det er skide sjovt! Rigtig god fornøjelse! Giv ham lige en chance. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See https://pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Vila som ger kraft, på riktigt? Johanna var på yoga och tog med sig en livsregel. Vad behöver våra hjärnor? Nej, tv-soffan och scrollande går INTE. Vi listar saker som ger oss kraft: Ebba kämpar med en utmaning. Johannas monotona hundpromenad? Och VEM putsar silver?! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erotikens uppbärare i poddformat nummer 1, Sexnoveller Deluxe låter sig inte tryckas ner av något grått december inte. Nej, här bjuds det på lyssnarnovell av allra högsta klass - helt underbart. En lyssnarnovell som dessutom kommer att sträcka sig över två avsnitt p.g.a. lika lång som underbar. Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material?Gå in på https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ochrana duševného vlastníctva je pre mnohé značky “pole neorané”. V tejto epizóde privítame advokátku Petru Dolejšovú, ktorá ľudskou rečou vysvetlí, čo je ochranná známka a prečo je ako brnenie, ktoré brand potrebuje. Dozviete sa tiež, aké chyby robia podnikatelia pri výbere názvu značky a prečo sú „Top ploty“ alebo „Naj nechty“ cestou do pekla. Anka s Naďou zazdieľajú príbeh firmy, ktorá kvôli 1000 € prišla o 5-ročný biznis a Petra prezradí ako sa Shoptetu podarilo v priebehu 14 dní odstrihnúť všetkých napodobňovateľov. Preberieme tiež ako AI mení autorské práva a čo je povinné označovať.V epizóde sa dozviete aj:akú domácu úlohu si treba spraviť skôr, než brand vôbec uzrie svetlo sveta,prečo sa neoplatí bojovať so značkou, ktorá je silne etablovaná na trhu,čo všetko sa dá vyriešiť pomocou zaregistrovanej ochrannej známky,kedy má zmysel používať ™ a kedy pôsobí skôr zavádzajúco.#291 OCHRANNÁ ZNÁMKA: Chyby, které mohou pohřbít váš byznysOchrana duševního vlastnictví je pro mnohé značky „pole neorané“. V této epizodě přivítáme advokátku Petru Dolejšovou, která lidskou řečí vysvětlí, co je ochranná známka a proč je jako brnění, které brand potřebuje. Dozvíte se také, jaké chyby dělají podnikatelé při výběru názvu značky a proč jsou „Top ploty“ nebo „Nej nehty“ cestou do pekla. Anka s Naďou zasdílí příběh firmy, která kvůli 1000 € přišla o 5-letý byznys a Petra prozradí jak se Shoptetu podařilo během 14 dnů odstřihnout všechny napodobovatele. Přebereme také jako AI mění autorská práva a co je povinné označovat.V epizodě se dozvíte také:jakou domácí úlohu je třeba udělat dříve, než brand vůbec spatří světlo světa,proč se nevyplatí bojovat se značkou, která je silně etablována na trhu,co vše lze vyřešit pomocí zaregistrované ochranné známky,kdy má smysl používat ™ a kdy působí spíše zavádějící.

Skader. Skader. Skader. Det er mere eller mindre de overskrifter, der hæfter sig på det danske håndboldlandshold, inden VM starter i denne uge i Tyskland og Holland. Den nye landstræner, Helle Thomsen, står over for en svær debut, hvor holdet jagter sin sjette medalje i træk. For det er ikke bare marginalspillere, der er faldet som fluer i optakten. Nej, det er store navne og rutinerede kræfter. Skal vi parkere drømmen om medaljer allerede fra start, eller har Thomsens tropper stadig et es i ærmet? Vært: Emil Schiønning Gæst: Håndboldkommentator Frederik Lindved

Charlotte är en underbar kvinna (källa saknas men allt pekar på) hon är iaf en petite storbonde och arbetsmyra och mamma och king (källa finnes). Hon är tyvärr gift med ett as som hon lyckligtvis ska skilja sig från, men får hon det? Nej. Men det här är inte bara en rakt upp och ner-historia om mäns våld mot kvinnor utan det... Det blir mer.tw: grovt sexuellt våld Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.I detta sista 700-avsnitt ringer vi ingen annan än den oefterhärmlige Per Andersson. Nej, inte Per Andersson journalisten – komikern och skådespelaren, såklart!*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vila! Nej, inte från löpningen – utan i löpningen. Varför vilar vi egentligen under intervallpass, hur länge bör man vila och hur påverkar det träningen? Vi benar ut olika typer av vilor och vad de faktiskt gör för formen. Och ja … springer LG i cowboyhatt? Det får du höra här.

Det är 1800-tal och små pojkar i Chelsea, Massachusetts, utsätts för tortyrartad misshandel av en äldre pojke. Som ska visa sig vara bara 12 år gammal själv. Och ska komma att bli seriemördare innan det tar slut. Nej usch, så otroligt obehagligt allting, uschäkta på förhand för hur hemskt det är.tw: STOR VARNING för att små barn far så otroligt illa. Misshandel, tortyr och sexuellt våld. Varje torsdag släpper vi ett Premiumavsnitt på Supercast! – klicka här för att prenumerera.Besök www.vadblirdetformord.se för mer info.Merch finns på SHIRTPOD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uj uj uj... Filmsnack med Regissören bakom SVT:s nya serie Nya Noa Nyman och Kommande Håkan Bråkan 003, recensioner av Predator Badlands och The Running Man och Nominerad till årets film/tv-podd... Kan det bli bättre???  Nej tror inte det va :)! Håll till godo!

De københavnske boligpriser har fyldt ekstremt meget i kommunalvalget og spørgsmålet er, om man bør frygte en risikabel prisboble? Vi sammenligner nøgletallene med årene op til Finanskrisen, og konklusionen er rimelig klar: Nej, vi ser ingen grund til at tænde alarmlamperne. Grønne aktier har haft et fremragende aktieår, og vi kigger meget konkret på hvilke fonde og temaer, man kan kaste penge efter, hvis man tror på vind, sol, batterier – eller atomkraft. Til sidst diskuterer vi markedstumulten på de sidste handelsdage i sidste uge, hvor drastiske fald torsdag skabte nervøsitet og fald fredag morgen. Det var særligt snakken om oppustede priser i amerikanske techaktier som Palantir og Nvidia, der har optaget investorerne. Og så har den berømte investor Michael Burry annonceret store kontrære væddemål mod netop Palantir, som han tror falder fra kurs 170 til under 50 dollars. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Každoroční celosvětová kampaň Movember je zaměřena na prevenci rakoviny u mužů. Nejčastějším nádorovým onemocněním mužů je rakovina prostaty, u mladých mužů je to ale rakovina varlat.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättelse: I en tidigare version av ett inslag i den här sändningen sa vi att valdeltagandet i Irak ökade då drygt 55 procent tog sig till valurnorna. Det är fel. Rätt är att 55 procent av de registrerade väljarna röstade. Bedömare i Irak uppskattar preliminärt valdeltagandet till 30 procent utifrån alla röstberättigade. Den här rättelsen gjordes 12 november 2025.

I begyndelsen var ordet, og ordet var hos …NEJ! I begyndelsen var der en zoom-optager på et spisebord, der gik på omgang mellem Stephanie Asi Brix, Betty Kandindima, Naima Yasin og Ingrid Baraka.Det var ikke glamourøst eller planlagt — det var bare os, der tænkte: “nu gør vi sg' noget, i stedet for bare at snakke om det, så BYE FELICIAAAA”.Når vi ser tilbage på det hele i dette afsnit, må vi også grine – og græde lidt, fordi … “DID IT AGE WELL?" You tell us! Velkommen til Tidskapsel kapitel 1: 2017. Rigtig god lyttelyst

Arbetsmarknadsministern om åtgärder mot den höga arbetslösheten, och om Liberalernas framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arbetslösheten i Sverige ligger på 8,7 procent, vilket motsvarar en halv miljon människor, visar SCB:s statistik för det tredje kvartalet. Sverige har för närvarande den tredje högsta arbetslösheten i EU, och runt 150 000 personer har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) tycker att arbetslösheten är för hög. ”Den stora utmaningen handlar om att många av de som är arbetslösa står väldigt långt från arbetsmarknaden”, säger Johan Britz.Det handlar bland annat om personer som saknar gymnasieutbildning, är födda utanför Europa, arbetslösa över 55 år och personer med en funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga.Varför har ni inte lyckats bryta arbetslösheten?”Vi har ett strukturellt problem, men till det kommer också ett konjunkturellt problem”, säger Johan Britz (L). Hur många av de som är arbetslösa kan få jobb tror du?”Min utgångspunkt är att alla som kan jobba ska jobba, och att vi aldrig får ge upp om människor. Samtidigt är jag förstås inte naiv. Det finns människor som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har räknat fram att det är ungefär ett helt Karlstad av utrikes födda, som saknar utbildning, som idag är arbetslösa. Och det är klart att insatser för dem är av en annan art än insatser för personer som har en utbildning, är födda i Sverige, och har blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Men för mig är det viktigt att vi aldrig ger upp om människor”, säger Johan Britz (L).Han fortsätter:”Alla som i dag är arbetslösa ska ha insatser och hjälp så att de kommer närmare arbetsmarknaden. Eller olika typer av aktiviteter som gör att de inte fastnar i passivitet och bidragsberoende”, säger Johan Britz (L).Regeringens politik för att komma åt arbetslösheten handlar bland annat om utbildning, för att människor ska få den kompetens som efterfrågas, samt att det ska löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Finanspolitiska rådet har granskat regeringens politik på området. De anser att ”Bristande ekonomiska incitament kan ha varit ett problem för några decennier sedan när det ekonomiska utbytet av arbete var väsentligt lägre än idag. Det framstår dock inte som någon huvudförklaring under nuvarande förhållanden”.Har de fel, Finanspolitiska rådet?”Om det lönar sig bättre att leva på bidrag än att arbeta, då kommer fler att leva på bidrag. Det är en väldigt enkel matematik. Det tror jag även Finanspolitiska rådet håller med om”, säger Johan Britz (L).”Vi behöver göra många olika saker. Att göra det mer lönsamt att arbeta, det är en pusselbit (...) Men den viktigaste pusselbiten på sikt, det är utbildning, gärna korta yrkesutbildningar och språkutbildning”, fortsätter han. Liberalernas framtidLiberalernas stöd i opinionen är rekordlågt på 2 procent, enligt Indikator opinions senaste mätning. Inför partiets landsmöte i november har partistyrelsens enats om att Liberalerna vill ha ett nytt Tidösamarbete och Ulf Kristersson som statsminister. Partistyrelsen har också slagit fast att de kommer fälla alla regeringar som Sverigedemokraterna ingår i. ”Skulle vi säga att vi tycker att SD kan sitta i en regering så är vi väldigt oroliga för att de personer som behöver komma till Tidöpartierna, det är ungefär 150 000 väljare, att de kommer skrämmas bort”, säger Johan Britz, som svar på frågan vad som är problemet med att låta SD ingå i en regering. Partiets analys är att exempelvis liberalt sinnade storstadsväljare accepterar Tidö-samarbetet i dess nuvarande form, men inte Sverigedemokratiska ministrar. Samtidigt kräver Sverigedemokraterna ministerplatser för att fortsätta Tidösamarbetet. Johan Britz medger att Liberalernas och Sverigedemokraternas linjer inte går ihop. ”Det är en korrekt beskrivning att de här två linjerna är oförenliga”, säger han. ”Vi tror att det bästa sättet att hålla Socialdemokraterna borta från makten är att vi inte har SD-politiker i regeringen och i Rosenbad. Det skulle innebära att många väljare blir tveksamma till att rösta på något av Tidöpartierna”, säger Johan Britz (L). Det verkar inte som att de andra Tidöpartierna riktigt tror på vad ni säger. Ulf Kristersson sa att man får ta det med en ganska stor nypa salt. Jimmie Åkesson säger i princip att Liberalerna kommer att få ändra sig. Har Ulf Kristersson rätt, ska man ta det här beskedet med en ganska stor nypa salt? ”Nej, det tycker jag inte man ska göra. Men däremot ska man vara på det klara med att Liberalerna vill ha en borgerlig regering. Vi vill ha ett fortsatt Tidösamarbete och vi kommer arbeta för det. Men vi kommer också säga nej till SD-ministrar i regeringen”, säger Johan Britz (L). Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna Palmström Tekniker: Brady JuvierProgrammet spelades in på förmiddagen den 7 november.

Forrige episode med 'Glemmekassen' var den perfekte start. Det var sikkert, hyggeligt, lunt og rart. Med andre ord absolut ikke særlig Movieboxet. Er sæson 11 overhovedet kommet rigtigt i gang? Nej, ikke endnu, men spænd hjelmen, for denne uges episode folder virkelig sejlene ud på vores hærdede skude HMS Moviebox, der bringer os videre i vores uendelige VHS-odyssé. Og som fire VHS-Odysseus'er møder vi også mange ikoniske video-myter og -monstre på vores vej, men hvordan det er lykkedes os at undgå denne episodes tema er nok det største mysterium af alle: BYTTE-BYTTE KROP! Niels lægger ud på den støvede hylde med Dansk film, hvor han finder den danske sci-fi-thriller 'Farligt Venskab' (1995), hvor den danske Mr. Moviebox him self, Ulf Pilgaard, skal spille en 15-årig teenager. Det er dansk 90'er-uhygge, når det er allermest dansk. I vanlig stil tager Sonny en film med, der er god på 4-stjerner-måden. Han serverer nemlig den trygge og ufarlige Blake Edwards-komedie 'Switch' (1991). En mandschauvinist lærer en hård lektie, da han vågner op i Ellen Barkins krop og nu skal håndtere sin totalt forvirrede bedste ven (TV's Jimmy Smits). En ægte Beverly Hills Club-klassiker. Og netop som vi tror, aftenen er faldet til ro, kører Ask videobussen direkte ud over afgrunden med det ubestridelige mesterværk 'The Thing with Two Heads' (1972). Aldrig har en titel løjet så lidt. En rig, hvid racist får sit hoved transplanteret på kroppen af en sort mand og en lavine af dybt politisk ukorrekt 70'er-galskab følger. Det bliver en aften, du sent vil glemme, uanset hvilken krop du vågner op i i morgen. Det var alle de Pringles-dåser vi havde til jer denne gang, men HUSK: Spol altid episoden tilbage, når du har lyttet færdigt! Med venlig hilsen, Ask, Sonny, Niels & Casper

Fluent Fiction - Swedish: Love and Literature: A Serendipitous Encounter in Stockholm Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-11-04-08-38-20-sv Story Transcript:Sv: I hjärtat av Stockholm, när löven virvlade runt och lade en gyllene matta på gatorna, låg en lokal bibliotek.En: In the heart of Stockholm, when the leaves swirled around and laid a golden carpet on the streets, there was a local library.Sv: Det var en plats där tiden verkade stanna.En: It was a place where time seemed to stand still.Sv: Bokhyllor tornade upp sig mot taket, och varmt ljus strömmade genom fönstren.En: Bookshelves towered up to the ceiling, and warm light streamed through the windows.Sv: Här fann man alltid en rofylld tystnad, bruten endast av det dämpade ljudet av bläddrade sidor.En: Here, one always found a peaceful silence, broken only by the muffled sound of turning pages.Sv: Linnea, en ung litteraturstudent, gick mellan hyllorna.En: Linnea, a young literature student, walked between the shelves.Sv: Hennes blick svepte över böckerna i jakten på inspiration.En: Her gaze swept over the books in search of inspiration.Sv: Hon var passionerad men tystlåten, ofta förlorad i egna tankar.En: She was passionate yet quiet, often lost in her own thoughts.Sv: Idag sökte hon något mer än bara böcker - hon sökte en gnista till sin nästa skrivelse.En: Today she was seeking something more than just books - she was looking for a spark for her next writing piece.Sv: Samtidigt, inte långt därifrån, stod Gustav.En: Meanwhile, not far from there, stood Gustav.Sv: Han var en ung arkitekt, nyfiken och medveten.En: He was a young architect, curious and aware.Sv: Han letade efter böcker om skandinavisk design, fylld med idéer för ett nytt projekt.En: He was searching for books on Scandinavian design, filled with ideas for a new project.Sv: Trots sitt fokus på arbetet bar han en hemlig önskan om att möta någon som kunde få Stockholm att kännas lite mindre ensamt.En: Despite his focus on work, he carried a secret wish to meet someone who could make Stockholm feel a little less lonely.Sv: De träffades vid en gemensam hylla, båda sträckande sig efter samma bok.En: They met at a shared shelf, both reaching for the same book.Sv: En lätt skratt bröt ut när de insåg situationen.En: A light laugh broke out as they realized the situation.Sv: Linnea kände en osäkerhet men beslöt sig för att våga.En: Linnea felt uncertain but decided to take a chance.Sv: "Har du läst den här förut?"En: "Have you read this one before?"Sv: frågade hon försiktigt.En: she asked cautiously.Sv: Gustav, lite förvånad över att någon hade pratat med honom om något annat än arbete, svarade: "Nej, men jag har varit nyfiken på den.En: Gustav, a bit surprised that someone had spoken to him about something other than work, replied: "No, but I've been curious about it.Sv: Är du också intresserad av design?"En: Are you also interested in design?"Sv: De började prata.En: They started to talk.Sv: Ord flöt mellan dem som en mjuk melodi.En: Words flowed between them like a gentle melody.Sv: De fann gemensamma intressen; böcker, konst, och den tysta skönheten i stadens arkitektur.En: They found common interests; books, art, and the silent beauty of the city's architecture.Sv: Den första konversationen blev till flera, veckan därpå träffades de igen.En: The first conversation turned into several, and the following week they met again.Sv: Efter några möten på biblioteket bestämde de sig för att ta en paus på ett närliggande café.En: After a few meetings at the library, they decided to take a break at a nearby café.Sv: Där, med doften av kaffe omkring dem och ljudet från staden i bakgrunden, kände de något växa mellan dem.En: There, with the aroma of coffee surrounding them and the sound of the city in the background, they felt something grow between them.Sv: Men båda bar på rädslor.En: But both carried fears.Sv: Linnea, för att öppna sig helt på grund av ett gammalt sår, och Gustav, med rädsla för att förlora sig i något som inte var hans arbete.En: Linnea, afraid to open up completely because of an old wound, and Gustav, fearful of losing himself in something that was not his work.Sv: På caféet, när skymningen föll, vågade de slutligen uttrycka sina känslor.En: At the café, as dusk fell, they finally dared to express their feelings.Sv: "Jag är rädd," sa Linnea ärligt.En: "I'm scared," Linnea said honestly.Sv: "Men jag vill försöka."En: "But I want to try."Sv: Gustav, lättad, svarade: "Jag också.En: Gustav, relieved, replied: "Me too.Sv: Kärleken är inte mindre viktig än arbete."En: Love is no less important than work."Sv: De kom överens om att ta det långsamt, en promenad i taget.En: They agreed to take it slow, one walk at a time.Sv: De planerade litterära utflykter runt staden; besöker gamla bokhandlar och diskuterade över fika.En: They planned literary outings around the city; visiting old bookstores and discussing over coffee.Sv: Genom dessa stunder började Linnea lita mer på sina känslor, och Gustav lärde sig att livet handlade om mer än bara projekt.En: Through these moments, Linnea started trusting her feelings more, and Gustav learned that life was about more than just projects.Sv: Deras relation växte, liksom deras förståelse för varandra och sig själva.En: Their relationship grew, as did their understanding of each other and themselves.Sv: De fann i varandra vad de sökt; en vän, en partner, en själsfrände.En: They found in each other what they had been seeking; a friend, a partner, a soulmate.Sv: Biblioteket var inte längre bara en plats för ensamhet, utan början på något vackert.En: The library was no longer just a place for solitude but the beginning of something beautiful.Sv: Med varsamhet och tillit vävde de sina liv samman, nästan som en berättelse i en av böckerna de älskade att läsa tillsammans.En: With care and trust, they wove their lives together, almost like a story in one of the books they loved to read together. Vocabulary Words:swirled: virvlademuffled: dämpadeinspiration: inspirationpassionate: passioneradspark: gnistaarchitect: arkitektcurious: nyfikensituation: situationcautiously: försiktigtsurprised: förvånaddesign: designflowed: flötmelody: melodisilent: tystsolitude: ensamhetwound: sårexpress: uttryckarelieved: lättadimportant: viktigtrusting: lita påprojects: projektcare: varsamhettrust: tillitunderstanding: förståelsepartner: partnersoulmate: själsfrändedestination: destinationjourneys: resorbeginnings: börjanwoven: vävt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fluent Fiction - Danish: From Wannabe Pros to Laughing Snow Crows: A Day at Copenhill Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/da/episode/2025-10-24-22-34-02-da Story Transcript:Da: På en kølig efterårsdag i København, svævede de gyldne blade i vinden omkring Copenhill.En: On a cool autumn day in København, the golden leaves floated in the wind around Copenhill.Da: Det var her, på den kunstige skipiste ovenpå et forbrændingsanlæg, at Freja og Nikolaj stod klar med ski under fødderne.En: It was here, on the artificial ski slope atop a waste incinerator plant, that Freja and Nikolaj stood ready with skis on their feet.Da: De havde begge store drømme om at mestre denne mærkelige bakke, men sandheden var, at deres færdigheder var lige så skrøbelige som den efterårsprægede brise.En: They both had big dreams of mastering this peculiar hill, but the truth was that their skills were as fragile as the autumn breeze.Da: Freja, spændt men nervøs, kiggede op ad den stejle bakke.En: Freja, excited but nervous, looked up the steep slope.Da: Hun ønskede at imponere Nikolaj med mod, men var rædselsslagen indeni.En: She wanted to impress Nikolaj with courage but was terrified inside.Da: Nikolaj, på den anden side, havde store ord om hans fantasifulde skieventyr.En: Nikolaj, on the other hand, boasted of his imaginative ski adventures.Da: Han smilte selvsikkert, selvom han knap kunne skelne mellem en skistav og en stavblender.En: He smiled confidently, although he could barely distinguish between a ski pole and a blender.Da: "Vi skal bare tage det roligt," foreslog Freja forsigtigt.En: "We should just take it easy," suggested Freja cautiously.Da: "Måske kan vi starte med børnebakken?"En: "Maybe we could start with the children's slope?"Da: Men Nikolaj insisterede: "Nej, vi klarer den store!En: But Nikolaj insisted: "No, we'll tackle the big one!Da: Jeg har en lille overraskelse til dig, Freja.En: I have a little surprise for you, Freja.Da: Lad os gå op!"En: Let's go up!"Da: De begyndte deres klodsede rejse op ad bakken.En: They began their clumsy journey up the hill.Da: Nikolaj prøvede at vise en selvsikker mine, men snublede næsten, da sneen opførte sig som et vådt tæppe under ham.En: Nikolaj tried to maintain a confident facade but almost stumbled as the snow acted like a wet carpet under him.Da: Freja, på den anden side, sled og kæmpede, og gav efter for Nikolajs vovede forslag.En: Freja, on the other hand, toiled and struggled, giving in to Nikolaj's daring proposal.Da: Hun var besluttet på ikke at være en kylling.En: She was determined not to be a chicken.Da: "Se mig!"En: "Watch me!"Da: råbte Nikolaj, da han endelig stod på toppen.En: Nikolaj shouted as he finally stood at the top.Da: Han gik i gang med en elegant, eller snarere kluntet, nedfart.En: He attempted an elegant, or rather clumsy, descent.Da: Et skridt til højre, to til venstre—og så pludselig rutschede han baglæns og endte i en høballer.En: One step to the right, two to the left—and then suddenly he slid backwards and ended up in a hay bale.Da: Freja knækkede sammen af grin.En: Freja burst out laughing.Da: "Jeg tror, jeg bliver her," mumlede hun og tog en mere forsigtig rute ned ad den lille bakke.En: "I think I'll stay here," she murmured and took a more cautious route down the small hill.Da: Men selv her var der udfordringer.En: But even here there were challenges.Da: Hun snurrede, gled og kæmpede for at holde balancen, indtil også hun ramlede lige ind i en høballer.En: She spun, slid, and battled to keep her balance until she too crashed straight into a hay bale.Da: De to kiggede på hinanden og kunne ikke undgå at bryde ud i latter.En: The two looked at each other and couldn't help but burst into laughter.Da: De glemte snart deres ambitioner om at imponere hinanden.En: They soon forgot their ambitions to impress each other.Da: I stedet tog de hinanden i hånden og tumlede ned ad resten af bakken sammen.En: Instead, they held hands and tumbled down the rest of the hill together.Da: De glædede sig over hinandens selskab, mens København blinkede i baggrunden, med sine tårne og spir i silhuet mod den grå himmel.En: They enjoyed each other's company while København shimmered in the background, its towers and spires silhouetted against the gray sky.Da: Da de nåede bunden af bakken, udmattede men glade, så Freja på Nikolaj og smilede.En: When they reached the bottom of the hill, exhausted but happy, Freja looked at Nikolaj and smiled.Da: "Det var sjovere, end jeg turde tro."En: "That was more fun than I dared to imagine."Da: Nikolaj nikkede oprigtigt.En: Nikolaj nodded sincerely.Da: "Det er vist bedst, når man er ærlig, ikke?"En: "It's probably best to be honest, isn't it?"Da: De gik væk fra bakken, arm i arm, med et nyt perspektiv på både sig selv og hinanden.En: They walked away from the hill, arm in arm, with a new perspective on both themselves and each other.Da: Uanset hvor klodsede deres skiløb havde været, havde de lært en værdifuld lektie: det er vigtigere at have det sjovt end at imponere.En: No matter how clumsy their skiing had been, they had learned a valuable lesson: it's more important to have fun than to impress.Da: Og det var en dag, de sent ville glemme.En: And it was a day they would not soon forget. Vocabulary Words:peculiar: mærkeligemastering: mestrefragile: skrøbeligeboasted: havde store ordimaginative: fantasifuldedistinguish: skelnecautiously: forsigtigtinsisted: insisteredeclumsy: klodsedefacade: minestumbled: snubledetoiled: sledself-assured: selvsikkertelegant: elegantdescend: nedfartbackwards: baglænsbale: høballermurmured: mumledetumbled: tumledesilhouetted: silhuetexhausted: udmattedesincerely: oprigtigtperspective: perspektivvaluable: værdifuldclumsy: klodsedelesson: lektiedaring: vovedeproposal: forslagterrified: rædselsslagenchallenge: udfordringer

Akcionáři energetické společnosti ČEZ čekají, zda se budoucí vláda rozhodne podnik zestátnit a kolik jim stát za jejich akcie nabídne. V pozoru je i podílník, miliardář Tykač. „Babiše pod krkem držet nemůže,“ říká investor Šura.Energetická společnost ČEZ stojí nejspíš před zestátněním. Vítěz voleb, hnutí ANO Andreje Babiše, se netají tím, že by stát měl vlastnit ne 70, ale celých 100 procent tohoto kolosu. Nejčastější argumenty politiků? ČEZ  je strategický podnik. Stát bude mít pod větší kontrolou ceny energie. A bude snazší dostavět jaderné bloky v Dukovanech.„Já si myslím, že nejlepší doba na zestátnění už bohužel uplynula. V době energetické krize to dávalo mnohem větší smysl než teď. I nálada ve společnosti tomu byla mnohem více otevřená,“ říká analytička One Family Office Anna Píchová.„Před pár roky stál ČEZ dvaapůlkrát méně, bylo by to výrazně levnější,“ dodává investor a akcionář ČEZ Jaroslav Šura.Jak by zestátnění nejhodnotnější české firmy mohlo vypadat? Dříve se mluvilo o rozdělení společnosti na výrobní část - která by celá připadla státu - a distribuční část, která by zůstala na burze. Dnes je ale nejspíš na stole varianta kompletního zestátnění ČEZ.*****Ve vatě. Podcast novinářky Markéty Bidrmanové. Poslechněte si konkrétní rady investorů a odborníků na téma investic, inflace, úvěrů a hypoték. Finanční „kápézetka“ pro všechny, kterým nejsou peníze ukradené.Vychází každý čtvrtek. Poslouchejte na Seznam Zprávách, Podcasty.cz nebo ve všech podcastových aplikacích.V podcastu vysvětlujeme základní finanční pojmy a principy, nejde ale o investiční poradenství.O čem byste chtěli poslouchat příště? Co máme zlepšit? A co naopak určitě neměnit? Vaše připomínky, tipy i výtky uvítáme na adrese audio@sz.cz.

Spotřeba českých domácností, mantra ekonomů, vzrostla. Můžeme slavit. Nejúčinnější marketing jak se zbavit zboží, kterého je příliš, za původní cenu by se už neprodalo a musí uvolnit místo pro zboží nové, jsou slevy a výprodeje.

Nejúspěšnější pořad a podcast Českého rozhlasu Dvojka opět vyráží za svými fanoušky. Nahlédněte do zákulisí známých policejních případů spolu s moderátorem Mirkem Vaňurou a kriminalisty, kteří tyto případy přímo vyšetřovali. V havlíčkobrodském Kulturním domě Ostrov 19. listopadu od 19:00 do 21:00. Vstupenky v předprodeji zde»Všechny díly podcastu Kriminálka můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

„Nejčastější chyby při redukční dietě? Někdy máme pocit, že se o víkendu kalorie nepočítají,“ říká nutriční terapeut David Erban. „Od pondělí do pátku jsme úžasní, všechno děláme správně, ale pak si o víkendu hezky ,dopřejeme‘. Je bez problémů, pokud si dopřáváme i přes všední dny, jen to musí mít hlavu a patu,“ doplňuje.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.