Podcasts about Nej

Nu har det blivit dags för paren att säga JA eller NEJ till ett fortsatt liv tillsammans. Hobbypsykologanalyserna får du här - i vårt avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nejúspěšnějším projektem první letošní Burzy filantropie v regionu je memorybox Dítěte v srdci. Jde o vzpomínkovou krabičku, která pomáhá rodinám zvládnout první chvíle po ztrátě miminka. Vyrábí je organizace Dítě v srdci a dodává je do více než 50 zdravotnických zařízení po celém Česku, kde je personál rodinám poskytuje zdarma.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Är all honung fejk?https://www.sverigesradio.se/artikel/biodlarens-knep-sa-avslojar-du-den-falska-honungenTack Ylva - Vi gillar lyssnarfeedback!Jag vill tacka er jättemycket för podden! Jag har i princip sträcklyssnat sedan jag hittade er för ett par månader sedan, från att ni planerade flytten och är nu uppe i maj 2024. Ni har blivit mina ”vänner” i hörlurarna, men vänskapen har hittills varit rätt ensidig.

Mette Frederiksen sagde i sin grundlovstale, at skærmene i vores liv har været en fejl - og det har hun måske ret i. Men det er samtidig lidt som at beklage, at atombomben blev opfundet, for nu er de her jo - skærmene - og det eneste relevante spørgsmål bør være: Hvordan kan vi leve på en ordentlig måde alligevel? Vi kender historien, for alle skriver om det konstant: Vores digitale infrastruktur er ejet af private, amerikanske techselskaber. Prisen for denne deponering er ikke blot de millioner, som vores kommuner hvert år betaler til Microsoft, eller at private selskaber ejer vores data. Det er heller ikke den håbløshed og kolossale politiske forandring, de sociale medier har skabt, eller at nogle få techmilliardærer er blevet så rige, at de ejer mere end hele europæiske stater i privat formue. Nej, prisen er langt højere: Prisen er en næsten total magtesløshed, der omfatter alle områder af vores liv - både privat, socialt og politisk. Uden at vi lagde mærke til det, har vi underkastet os, som ingen før har underkastet sig i historien. Udsyn taler med Mikkel Flyverbom, professor ved CBS, om hvordan det egentlig er sket - og om der findes en vej ud af vores selvpåførte stavnsbånd. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Sommarreflektion som stärker arbetsglädje och handlingskraftNär tempot och fokus skiftar under sommaren finns en chans att stanna upp – inte bara för att vila, utan också för att reflektera över hur vi har det, hur vi vill ha det och vad vi vill justera framåt. Den här guiden hjälper dig att ta en meningsfull paus och skapa framtidsfokus inför resten av året.Du kan reflektera ensam, i par eller tillsammans i grupp. Det viktiga är nyfikenhet, ärlighet och omtanke – inte prestation.Så här gör duTa 45–60 min där du får vara ifred eller där ni har en trygg yta som grupp.Svara gärna skriftligt – penna och papper gör tankarna mer konkreta.Du kan också prata och sedan skriva ned det viktigaste.Gör det enskilt först – och välj sedan vad du vill dela.REFLEKTIONSFRÅGOR – UPPDELAT I TEMANEnergi & välmåendeVad har gett mig mest energi under första halvåret?Vem har gett mig energi?När har jag känt mig som mitt bästa jag?Vad gjorde jag då, och med vilka var jag?Mening, fokus & prioriteringarI vilka stunder har jag känt mening eller engagemang (kanske till och med flow)?Vad har jag faktiskt prioriterat högt – medvetet eller omedvetet?Speglar min vardag det som jag säger är viktigt för mig?Vad har fått ta för mycket eller för lite plats i mitt liv?RelationerHur har jag vårdat de relationer som är viktigast för mig?Vilka relationer vill jag ge mer närvaro eller utveckla?Hur har jag varit omtänksam mot mig själv – i tanke, ord eller handling?Vad skulle jag behöva mer av för att ta bättre hand om mig själv framöver?Riktning & önskanVad vill jag säga JA mer till kommande halvår?Vad behöver jag säga NEJ till för att skapa plats för det?Vad behöver jag påminna mig om, och hur kan jag göra det?Tips: Post-it, bakgrundsbild, symbol, notis – en liten nudge.FramåtblickNär jag blickar tillbaka i december: Vad vill jag kunna säga att jag har upplevt mer av?Vilken känsla vill jag känna oftare?Vad behöver jag justera – lite eller mycket – för att ta mig i den riktningen?Tips på reflektionssättGör det till en ritual – t.ex. med kaffe i solen, på en promenad eller efter jobbet.Byt ut frågor om de inte passar – det viktiga är att du känner dig själv i processen.Läs igenom dina svar i slutet. Vad överraskar dig? Vad vill du faktiskt göra något av? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är två dagar kvar till gurkans dag och Gabriel och Åsskar passar på att lyssna tillbaka på det stora firandet för två år sedan i dagens gurkaspecial! Så här är beskrivningen:  Det är dags för årets första sommarlovsavsnitt och Åsskar sjunger sin klassiska sång för att komma i stämning! Därefter är det dags för ett helt avsnitt utan minsta lilla nyttig, skolliknande fakta utan bara tokerier och totalt värdelöst vetande. NEJ!!!! Jag menar: med mycket mer nödvändigt vetande än vad som lärs ut i skolan! Bajsnödvändigt vetande till och med, för dagens avsnitt handlar om GURKOOOOOOOOOR!!! Det blir gurkasånger, gurkaskämt och massor av lyssnarinlägg om gurkor innan Gabriel presenterar dom tre vinnarna i omröstningen om dinosaurienamn, som han nu ska föreslå till paleontologen som är ansvarig för utgrävningen. Åsskar bidrar även med en intressant matematisk uträkning och planerar att grunda ett nytt politiskt parti för att kunna köpa alla gurkor i hela världen. Dessutom berättar han om när han reste runt jorden i ett fraktfartyg.  GRATTIS TILL SOMMARLOVET ALLA ÄLSKADE LYSSNARE!! Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Jak mluvit s partnerkou nebo partnerem tak, aby z toho nebyla hádka? Jak s dětmi komunikovat podle jejich věku, aby vám rozuměly a chtěly naslouchat? V této epizodě podcastu Fotroviny jsme přivítali moderátora a experta na komunikaci Petra Vojnara, který s námi sdílí svoje zkušenosti z rodinného života i profesní praxe.

Hösten 2024 polisanmäls en ekonomiassistent på en marknadsföringsbyrå för grov trolöshet mot huvudman. Under sju år har bolaget blivit av med miljontals kronor – medan mannen levt ett lyxliv med resor, märkeskläder och en vinsamling värd över 7 miljoner kronor. I sociala medier visar 36-åringen upp ett lyxliv, men själv har han ingen miljonpublik, och jobbar varken inom restaurangbranschen eller nöjeslivet. Nej, till vardags är han ekonomiassistent på ett marknadsföringsföretag i Stockholm. Redan första året av sin anställning börjar pengar strömma in till mannens konto – lägre summor till en början, men beloppen och frekvensen ökar. Och till slut uppdagas brottet när vd:n på bolaget märker fel i ett bokslut. När härvan nystas upp visar det sig att 36,5 miljoner kronor försvunnit från bolaget – och gått rakt in på mannens konto. Rösterna till den åtalade byråmannen och byråns vd har maskerats. Läs mer om miljonstölderna på resume.se

Nejúspěšnější maturanti z matematiky v Česku jsou letos z Gymnázia Havlíčkův Brod. Někteří získali plný počet bodů i ve zkoušce Matematika plus.

Strojvedoucí, popelář, veterinář, učitelka nebo kadeřnice. Povolání, které pravidelně vybírají coby nejžádanější děti prvních či druhých tříd. O pár let později, když hlasují studenti vysokých škol a žáci vyšších ročníků středních škol v anketě „Nejžádanější zaměstnavatel mezi studenty,“ vítězí zaměstnání ve Škoda Auto.

Boja, Christophers nya smeknamn för Hanna. Era överreaktioner. Christophers alter ego Sad Lady i Mario Kart. Samir Yosufi om tennisens franska öppna och Alexander Bublik. Maria Bornhöft från P3 Nyheter om att Israel stoppat Greta Thunbergs skepp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Strojvedoucí, popelář, veterinář, učitelka nebo kadeřnice. Povolání, které pravidelně vybírají coby nejžádanější děti prvních či druhých tříd. O pár let později, když hlasují studenti vysokých škol a žáci vyšších ročníků středních škol v anketě „Nejžádanější zaměstnavatel mezi studenty,“ vítězí zaměstnání ve Škoda Auto.Všechny díly podcastu Názory a argumenty můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Víte, co je okřehek a jaké NEJ je mu připisováno? Drobnou rostlinku představí magazín Zelené světy. Také vyvětlí, proč je dobré pěstovat si hloh a pozve na oblíbený Víkend otevřených zahrad. Pořad připravili Hana Šoberová a Pavel Chlouba.Všechny díly podcastu Zelené světy můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Alergie na pyl je časté onemocnění, které vzniká přehnanou reakcí imunitního systému na pylová zrna rostlin rozptýlená ve vzduchu. Nejčastějšími alergeny jsou pyly stromů (například bříza, lískový ořech, olše), travin a plevelů (pelyněk, ambrozie).

PORTA INTE MINA PORT PIPES! Vad är ett nyeksfat andra gången det används? Bra fråga! Men har vi ett bra svar? Vi kör vidare med lagring och koll på tunnor av olika storlekar. Snacket går om portvin och Ichiro Akutos söndersågade tunnor. Smådiss av Glenfiddichs så kallade solera men mysrys åt rundlets, firkins och kilderkins. Vad var det i glaset? Mathias hade Finlaggan batch strength och anmodades att göra en Smokey Cokey (fast Smokey Coley för vi ska inte dricka Coca-Cola så länge aset Trump är president). David körde på Redbreast 12 YO på 40%. Jeroen hade det där privatfatet från Eden Mill igen minsann! Oast houses är fina! Nej fula! Nej fina! https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/41/Oast_House_-_geograph.org.uk_-_1815930.jpg Oast House by Andy Potter, CC BY-SA 2.0 https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0, via Wikimedia Commons Vad är ett nyeksfat andra gången det används? Det där med virgin oak används väldigt ofta: https://www.whiskybase.com/search/?q=virgin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 …men vi hittar inga varianter med second-fill virgin oak vid halvsnabb koll på whiskybase. Fler fatstorlekar! Kolla här till exempel: https://scotchwhisky.com/magazine/features/10988/the-laws-of-scotch-distillation-and-casks/ https://www.whiskyandwisdom.com/complete-guide-to-oak-casks-and-whisky-maturation/ https://www.whisky.com/information/knowledge/production/details/maturation-in-casks.html http://whiskyscience.blogspot.se/2011/04/cask-sizes.html Glenfiddich om sin femtonåriga så kallade Solera: https://www.glenfiddich.com/en-us/15-year-old/ Port pipes! https://scotchwhisky.com/magazine/from-the-editors/15351/port-casks-what-s-in-a-name/ 1694 träffar i whiskybase om man skriver ”port cask” som sökning: https://www.whiskybase.com/search/?q=port+cask&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Och Kilderkin gav bara serien Rundlets & Kilderkins minsann: https://www.whiskybase.com/search/?q=kilderkin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Då gav firkin avsevärt fler träffar: https://www.whiskybase.com/search/?q=firkin&entity=bottles&sortorder=relevance&page=1&pagesize=100 Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Nej, påståendet att hushållen är överskuldsatta är fel – i praktiken har hushållen aldrig varit rikare än nu. Men bolånereglerna leder till att hushållen inte kan efterfråga bostäder de egentligen har råd med – och i förlängningen leder detta till att man skjuter upp familjebildande, vilket får stora samhälleliga konsekvenser. Politikerna sitter i knät på myndigheter som gör för dåliga analyser och därför kommer även finansmarknadsminister Niklas Wykman med påståenden som är direkt felaktiga. Bostadspolitik.se släpper i dagarna sin första bostadspolitiska rapport – och den är en rejäl sågning av hur myndigheter och politiken har hanterat frågan om kreditrestriktionerna. Evidens Ted Lindqvist presenterar tankarna i Bopolpodden tillsammans med Bostadspolitik.se:s Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman.

Velkommen til episoden, hvor gangstativer bliver til dødsmaskiner, og hvor "hygge" er et dækord for massemord i lavt tempo. En episode med en lille smule flere dødsfald end en gennemsnitlig lørdag på dit lokale plejehjem. Sonny lægger stille ud med 'Going in Style' (1979). En rørende lille røverhistorie om tre gamle gubber, der beslutter sig for at få lidt spænding tilbage i livet ved at røve en bank. En film med varme, vid og velourjakker. Sonny bliver nærmest rørt, og vi mistænker ham for at have indtaget en halv kamillethe for meget. Ask skruer minimalt op for tempoet med 'Homebodies' (1974), hvor pensionisterne ikke nøjes med at brokke sig over byfornyelsen. Nej, de forsvarer deres nedrivningstruede hjem med sav, cement og snedige fælder. Den sorte humor er tør som oldemors Marie-kiks og charmen er mere subtil end overbevisende. “It was fine” siger Ask og det er præcis så begejstret, som han lyder. Niels runder til gengæld af med at uppercutte gebisset direkte ud af kæften på Ask med 'The Granny' (1995). En grotesk, vanvittig og voldsomt underfortalt VHS-basker, hvor en rig bedstemor hævner sig på sin grådige familie med dæmoniske kræfter, vilde oneliners og en energi, der klinger af Full Moon og Troma. Det er gory, grotesk og sjovt... og umiddelbart filmen der redder vores tvivlsomme ære på denne ellers ret stille aften. Hvis du stadig læser med, så burde du overveje at støtte os via Klub Moviebox. Uden donationer ville vi være nødt til at crowdfunde en genindspilning af 'The Golden Girls' optaget med mobiltelefon på et plejehjem i Vanløse. Støt os på patreon.com/moviebox, så lover vi at bruge pengene ansvarligt (dvs. på VHS-rens, gajoler og støttestrømper). Denne episode er i øvrigt næsten 10 minutter længere ovre i Klub Moviebox. Og HUSK: Spol episoden tilbage, når du har lyttet færdigt! Med venlig hilsen, Ask, Sonny, Niels & Casper  

På väg hem från en fest ringer Jakob till Alicia, en av hans bästa vänner, för att snacka lite. Det gör han alltid, men den här kvällen blir inte som alla andra. Plötsligt hör Alica hur Jakob skriker “Nej! Aj!”. Och genom Jakobs airpods uppfattar Alicia hur Jakobs andetag förändras och blir rossliga och tunga. Ett program av Josefin PatzauerProducent: David MehrLjudmix: Gustav Sondén För att få exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av Enmörk historia - prenumerera på ThirdEar+ eller Podme. Det gör du påthirdear.studio eller podme.com! Som betalande prenumerant får duexklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörkhistoria. Kontakt: hello@thirdear.studioInstagram: @thirdear.studio @enmorkhistoriaFacebook: Third Ear Studio Ansvarig utgivare på Third Ear Studio är Martin Johnson Det här är en produktion från Third Ear Studio.

David har levt Linneas drömliv, Linneas projektledardröm och vuxna som leker, ew. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea har ett nytt mission: Bring back svengelskan. En kvinna från Ed fick en golfboll i sina chips (dröm?). David Druid har varit på loppis (ja, du hörde rätt). Varför hade alla nya i klassen chinchillor? Och varför fick man aldrig köpa något av sina föräldrar? Vi snackar kalasdrömmar, NEJ-uppväxt och måste man leka med barn? I Matilda Rånges obekväma falska lilla hål idag: Vuxna som leker. David ringer sina polare för att säga god morgon. Matilda Skarehag från P3 Nyheter om deras granskning av Evidensia. Linnea Holm och Hanna Persson från podden “Surret” gästar studion - aktuella med livepodd på temat skuld och skam. Vad känner de skuld och skam för? OCH vad är deras största bråk någonsin? Matilda Rånge från P3 Nyheter om nya fall av difteri och det stora Grand Hôtel-mysteriet. Linnea recenserar Davids mammas entertainment system.Tidpunkter i avsnittet:16:24 Nyhetsfördjupning: Nya fall av difteri i Europa21:36 Larmet inifrån Evidensia45:52 Nyhetsfördjupning: Grand Hôtel-mysteriet1:03:36 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Vuxna som leker1:18:40 Hanna och Nea från ”Surret”Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Du gjorde inte så som du bestämt dig för, trots att du vet att det är viktigt. Borde du banna dig och bättra dig? Nej! I veckans avsnitt av Klart! slår jag ett slag för att ta de yttre förändringarna först och de inre sedan.   Vad har du ändrat i det yttre det senaste som underlättat för dig? Skriv till mig och berätta. Jag suktar ständigt efter fler knep som hjälper oss att få mycket gjort med lite ansträngning. Därför är jag tacksam för ditt bästa tips. Här är ett sätt att reda ut röran i en kaotisk chattkanal. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Kom med Luno til træning!Christian Luno er en af de få, der har været i træningsbranchen allerlængst i Danmark. Og det har givet ham mere af erfaring fra træningsverdenen end de fleste andre.Så hans træning er naturligvis vildt fancy og avanceret?Nej. Luno har set trends komme og gå, men det basale har altid virket.I denne podcast med tilhørende træningsvideo (som du kan se samtidig, når afspiller episoden på Spotify eller YouTube) kommer du med som fluen på væggen til en styrketræning med Luno.Du lærer fx om hvilke øvelser han laver, og hører hans tanker om træning og hans store kærlighed, bænkpres.---Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimenFå en gratis og uforpligtende samtale om din målsætning:https://styrkmig.dk/booking/

Stále lepší vyhlídky mají pacienti, jejichž ledviny selhávají vlivem chronického onemocnění. Nejčastěji se to děje v důsledku špatné kompenzace diabetu a hypertenze, ale také vinou autoimunitních nemocí nebo infekcí.

Stále lepší vyhlídky mají pacienti, jejichž ledviny selhávají vlivem chronického onemocnění. Nejčastěji se to děje v důsledku špatné kompenzace diabetu a hypertenze, ale také vinou autoimunitních nemocí nebo infekcí.

Stále lepší vyhlídky mají pacienti, jejichž ledviny selhávají vlivem chronického onemocnění. Nejčastěji se to děje v důsledku špatné kompenzace diabetu a hypertenze, ale také vinou autoimunitních nemocí nebo infekcí.

Na klíně niněru, u jedné nohy buben a na další tamburínu. Tak vystupuje muzikant, truhlář a hráč na niněru, Vojtěch Bekárek. Nejčastěji jej potkáte na hradech, zámcích, při nějakých dobových slavnostech.Všechny díly podcastu Odpolední interview můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Skulle du låta någon utan kirurgutbildning operera dig? Nej, troligen inte. Men ändå är det så många som tar hälsoråd av outbildade och självutnämnda experter. En av branschens mer rakryggade röster gästar oss för att bena i detta, nämligen David Haroun. Vi pratar om hur lätt det är att sälja på folk skit, varför många influencers borde hålla tyst, och hur du som konsument kan se igenom bluffarna. Ett avsnitt fullt av ärlighet, frustration och en hel del garv.

Er højskolerne blevet et venstreorienteret ekkokammer for den øvre middelklasses børn? Nej, siger Rasmus Meyer, forstander på den traditionsrige Krogerup Højskole i Nordsjælland. Kritikken kommer fra en tidligere elev på Krogerup, og selvom Rasmus Meyer anerkender, at visse synspunkter er sværere at have end andre blandt de venstreorienterede elever, genkender han ikke, at højskolen skulle være et ekkokammer. Hvad er på spil for forstanderen, som pludselig befinder sig i centrum af debatten om kulturen på højskolerne? Og hvor stort er ekkokammeret egentlig på Krogerup? Gæst: Rasmus Meyer, forstander på Krogerup Højskole Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse og klip: Tine Toft Foto: Nicolai West // Politiken Vi har lånt lyd fra Genstart og DR Du kan læse det oprindelige debatindlæg her.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Välkommen till Martinson Möter en podcast från fadderbarns organisationen Compassion – där varje samtal vill öppna upp en ny värld av tröst och tro, heligt hopp, mat och mod! Vänner, lyssnare, sökare och skeptiker – håll i kaffekoppen och spänn fast säkerhetsbältet för nu blir det åka av!I dag har vi inte bara en präst-gäst, vi har en uppenbarelse i svart skinnjacka och vit prästkrage, tidigare skolpräst på LM Engströms Gymnasium. Prästvigd i Svenska kyrkan. Inspiratör inom Oasrörelsen och nu även präst i St:a Clara Sthlm. Han har pluggat teater, teologi och balett med tillhörande tajts. Han har faktiskt avtjänat ett nästan 3 månader långt fängelsestraff för värnpliktsvägran. Och han kan svälja brinnande tändstickor… men NEJ, kids, prova inte det hemma!Hans Weichbrodt är nämligen en av Sveriges mest uppskattade förkunnare, en evangelist med profetisk edge, ett stort hjärta och en ännu större kärlek till väckelse och förnyelse i Sverige. Han gillar heligt, härligt och… hockey! Vi hoppas kunna pendla mellan djupa andliga insikter och oväntat vardagliga gapskratt. Det här kommer i alla fall blir snabbt, äkta och fullmatat med både Guds närvaro och mänsklig värme. När vi kommer till ledarskapsfrågorna så kommer du att märkas att, detta är oerhört genomtänkt och klokt. Du kommer att bli utmanad. Du kommer att bli uppmuntrad. Och du kommer troligtvis att vilja höra mer.Det här är inte en podd du vilar öronen till, det här är ett avsnitt du vill lever med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Novo Nordisk valgte fredag at skaffe sig af med topchefen Lars Fruergaard Jørgensen efter massive kursfald. Fyringen sendte chokbølger gennem markedet, og pressemeddelelsen fra Novo var nærmest en offentlig ydmygelse af en af dansk erhvervslivs mest magtfulde personer. Vi kigger også på de amerikanske aktier, som krydsede en milepæl i sidste uge, og nu er i plus for året. Det toneangivende indeks S&P 500 er nu millimeter fra at være tilbage på niveauet, da Trump kom til. Bør det ændre noget for investorerne? Nej, lyder svaret. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V desáté epizodě 4. série se spolu podíváme na nejpamátnější horu Česka - na horu Říp.Proč by právě sem měl alespoň jednou za život vylézt každý Čech? A co tam každý Čech najde, když už tam vyleze?Zjistěte to v nové epizodě!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Den europæiske civilisation har tabt sin modstandskraft, men vi kan genvinde den. Sådan lyder det i den nye bog De grænseløse af professor i filosofi Bent Meier Sørensen. Nej til nyt har inviteret ham med i podcasten for at tale om, hvorfor det helt sikkert er sådan. Og så handler det også om influenter på Instagram, som undergraver demokratiet og forgifter kvindesindet, og ikke mindst om Morten Dahlin, der mener vi skal kæmpe for kristendommen – utvivlsomt en god idé. Afsnittet skal også handle om Lars Boje, havearbejde, populærmusik og You Tube videoer. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved

Samtycket är en berättelse från en av de franska kulturmännens offer. Det är inte skitkul läsning i sak, även om författaren skriver vackert. Springora stannar tack och lov i rätt tid i sina beskrivningar, så att vi orkar fortsätta läsa. Det handlar om en av "kulturmännen" i Frankrike, men också om hur hela samhället, från skola, vård, polis och föräldrar i någon sorts gemensam psykos?! och kulturelitens  infantila uppror mot konservatism, lyckas normalisera sexuella övergrepp på barn. Nej, det är ju inte fiktion som man skulle kunna hoppas, det är en självbiografi.

Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V deváté epizodě 4. série se spolu podíváme za jednou tajemnou ženou.Čím je její soška výjimečná? Proč patří nejen mezi česká NEJ, ale dokonce mezi světová NEJ? Zjistěte to v nové epizodě!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Första maj till ära… Nej vi glömde visst bort att släppdag skulle vara första maj och missade helt att prata om det! Men hoppas ni alla – likt vi – är ute och firar första maj idag! Här kommer iaf ett avsnitt som handlar om pansartåg, (mycket) löst kopplat till vårt tidigare tåg-snack.

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

Prisen på guld kravlede over rekordhøje 3.500 dollars mandag, og bitcoin begynder at nærme sig 100.000 dollars igen. Det tyder på en ret stor usikkerhed og nervøsitet i markedet, lyder det i studiet. Det er nok også derfor, at Donald Trump netop har lavet en komplet kovending, og nu freder centralbankchef Jerome Powell, som han eller kaldte ”en stor taber” for blot få dage siden. Vi diskuterer også de danske aktier, der har haft en miserabel start på året og er nede knap 13 procent. Den helt store taber er Novo Nordisk, som igen tirsdag blødte på børsen. Vender skuden for Novo? Nej, umiddelbart ikke, lyder det. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V osmé epizodě 4. série se spolu podíváme na česká velikonoční NEJ.Může být velikonoční vajíčko větší než plavecký bazén? Kdo upletl pomlázku delší než autobus? Poslechněte si novou epizodu podcastu a zjistěte nejen to!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Nej til nyt har inviteret den netop afgåede landsformand for Konservativ Ungdom Christian Holst Vigilius i studiet. Vores panel kan ikke helt undgå at drømme sig ind i deres fælles fortid i Konservativ Ungdom, men ellers skal det handle om tidens helt store spørgsmål: Hvorfor vil Socialdemokratiet i København tage folks børn og køre dem væk på ladcykel? Hvorfor vil Donald Trump smadre sit eget lands og resten af verdens økonomi? Og hvorfor er det hele så synd for folketingsmedlemmer, at de nu skal tilbydes psykologhjælp. Vanen tro skal det også handle om populærkultur, mere specifikt de tre TV-serier Severance,

(00:00:00) Inledning: Ett allvarligt samtal i stilla veckan (00:02:57) Därför vinner negativt innehåll på sociala medier (00:04:00) Självskadebeteende inom den nationella rörelsen (00:06:00) Vad bygger du egentligen när du delar? (00:13:12) Publikens reaktion: Sluta påminna, börja inspirera (00:15:00) Vi måste tala om vad vi vill – inte bara vad vi hatar (00:24:00) Nej, det är inte kört – det är bara bekvämt att säga så (00:29:00) Slutbossen väntar: börja på bana 1 (00:33:00) Alla ser allt – men förstår inte alltid (00:36:41) Vad om det inte blir värre? Då måste vi bygga ändå (00:45:00) Praktisk nationalism: Vi bygger parallellt med staten (00:49:00) Inget museum – vi bygger framtiden tillsammans (01:14:00) Lev starka liv – för din egen och folkets skull (01:20:00) Vad gör du idag – för svenskarna om 100 år? I detta specialavsnitt från Det fria Sverige diskuterar Dan Eriksson och Magnus Söderman ett ämne som länge bubblat under ytan: Hur alternativmedier och den nationalistiska oppositionen riskerar att hålla tillbaka svenskarnas kampvilja genom ett ensidigt fokus på elände, hopplöshet och negativa nyheter.

Chceli by ste vedieť ako niekomu urobiť najlepší blowjob v ich živote?

Malin är fortfarande på resande fot. Hemma hos familjen Lasses är det kaos, trimmade moppar som åker in på service och husdjur som åker till veterinären. Inte vet vi när påsken infaller heller. Nej, sorgligt, beskt och surt får bli nya Malaco-blandningen. Lyssna, det blir (ändå) kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V sedmé epizodě 4. série se spolu vypravíme k největšímu českému vodopádu.Kde v Česku najdete vodopád velký jako 4 desetipatrové domy a ještě kousek k tomu? Poslechněte si novou epizodu podcastu a zjistěte nejen to!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Vårdcentraler har besökts, man har skickats runt och mår man bättre för det? Nej. Frändfors och Lyskova mår båda p, av både samma och olika anledningar. Vad gör man när man inte kan sova? Hur blir man av med migränen? Det är, bland annat, frågor vårdcentralen inte kan besvara.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.