Podcasts about Nej

Kaos. Kup. Magtfuldkommen. Forstå hele Novo-dramaet fra A til Z. Der er behov for nye øjne i bestyrelsen, og derfor må Lars Rebien Sørensen nu træde til. Han er tidligere direktør i selskabet og nuværende formand for Novo Nordisk Fonden. Kasketforvirring? Magtfuldkommen? Og hvis Lars Rebien styrer det hele - hvem styrer så ham? Og midt i kaosset har vi sendt praktikant Signe på gåtur med #Club5000 for de afskedigede Novo-medarbejdere. Vi ringer også til astronaut Andreas Mogensen i vores 'Rum-nyt'. Regeringen vil poste 2,7 milliarder kroner i det danske rumområde. Kan vi forvente et dansk-rumindustri-eventyr lige rundt om hjørnet? Og så runder vi et NEJ. Europa-Parlamentet stemte med et snævert flertal nej til regelforenkling omkring bæredygtighedsrapportering. Noget som ellers er helt i top på politikernes prioriteringsliste - også hos Dansk Industri. Direktør Lars Sandahl er IKKE tilfreds. Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Astronaut Andreas Mogensen, Lars Sandahl Sørensen, direktør hos Dansk Industri og Romel Amineh, initiativtager til #Club5000.

Fluent Fiction - Danish: From Wannabe Pros to Laughing Snow Crows: A Day at Copenhill Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/da/episode/2025-10-24-22-34-02-da Story Transcript:Da: På en kølig efterårsdag i København, svævede de gyldne blade i vinden omkring Copenhill.En: On a cool autumn day in København, the golden leaves floated in the wind around Copenhill.Da: Det var her, på den kunstige skipiste ovenpå et forbrændingsanlæg, at Freja og Nikolaj stod klar med ski under fødderne.En: It was here, on the artificial ski slope atop a waste incinerator plant, that Freja and Nikolaj stood ready with skis on their feet.Da: De havde begge store drømme om at mestre denne mærkelige bakke, men sandheden var, at deres færdigheder var lige så skrøbelige som den efterårsprægede brise.En: They both had big dreams of mastering this peculiar hill, but the truth was that their skills were as fragile as the autumn breeze.Da: Freja, spændt men nervøs, kiggede op ad den stejle bakke.En: Freja, excited but nervous, looked up the steep slope.Da: Hun ønskede at imponere Nikolaj med mod, men var rædselsslagen indeni.En: She wanted to impress Nikolaj with courage but was terrified inside.Da: Nikolaj, på den anden side, havde store ord om hans fantasifulde skieventyr.En: Nikolaj, on the other hand, boasted of his imaginative ski adventures.Da: Han smilte selvsikkert, selvom han knap kunne skelne mellem en skistav og en stavblender.En: He smiled confidently, although he could barely distinguish between a ski pole and a blender.Da: "Vi skal bare tage det roligt," foreslog Freja forsigtigt.En: "We should just take it easy," suggested Freja cautiously.Da: "Måske kan vi starte med børnebakken?"En: "Maybe we could start with the children's slope?"Da: Men Nikolaj insisterede: "Nej, vi klarer den store!En: But Nikolaj insisted: "No, we'll tackle the big one!Da: Jeg har en lille overraskelse til dig, Freja.En: I have a little surprise for you, Freja.Da: Lad os gå op!"En: Let's go up!"Da: De begyndte deres klodsede rejse op ad bakken.En: They began their clumsy journey up the hill.Da: Nikolaj prøvede at vise en selvsikker mine, men snublede næsten, da sneen opførte sig som et vådt tæppe under ham.En: Nikolaj tried to maintain a confident facade but almost stumbled as the snow acted like a wet carpet under him.Da: Freja, på den anden side, sled og kæmpede, og gav efter for Nikolajs vovede forslag.En: Freja, on the other hand, toiled and struggled, giving in to Nikolaj's daring proposal.Da: Hun var besluttet på ikke at være en kylling.En: She was determined not to be a chicken.Da: "Se mig!"En: "Watch me!"Da: råbte Nikolaj, da han endelig stod på toppen.En: Nikolaj shouted as he finally stood at the top.Da: Han gik i gang med en elegant, eller snarere kluntet, nedfart.En: He attempted an elegant, or rather clumsy, descent.Da: Et skridt til højre, to til venstre—og så pludselig rutschede han baglæns og endte i en høballer.En: One step to the right, two to the left—and then suddenly he slid backwards and ended up in a hay bale.Da: Freja knækkede sammen af grin.En: Freja burst out laughing.Da: "Jeg tror, jeg bliver her," mumlede hun og tog en mere forsigtig rute ned ad den lille bakke.En: "I think I'll stay here," she murmured and took a more cautious route down the small hill.Da: Men selv her var der udfordringer.En: But even here there were challenges.Da: Hun snurrede, gled og kæmpede for at holde balancen, indtil også hun ramlede lige ind i en høballer.En: She spun, slid, and battled to keep her balance until she too crashed straight into a hay bale.Da: De to kiggede på hinanden og kunne ikke undgå at bryde ud i latter.En: The two looked at each other and couldn't help but burst into laughter.Da: De glemte snart deres ambitioner om at imponere hinanden.En: They soon forgot their ambitions to impress each other.Da: I stedet tog de hinanden i hånden og tumlede ned ad resten af bakken sammen.En: Instead, they held hands and tumbled down the rest of the hill together.Da: De glædede sig over hinandens selskab, mens København blinkede i baggrunden, med sine tårne og spir i silhuet mod den grå himmel.En: They enjoyed each other's company while København shimmered in the background, its towers and spires silhouetted against the gray sky.Da: Da de nåede bunden af bakken, udmattede men glade, så Freja på Nikolaj og smilede.En: When they reached the bottom of the hill, exhausted but happy, Freja looked at Nikolaj and smiled.Da: "Det var sjovere, end jeg turde tro."En: "That was more fun than I dared to imagine."Da: Nikolaj nikkede oprigtigt.En: Nikolaj nodded sincerely.Da: "Det er vist bedst, når man er ærlig, ikke?"En: "It's probably best to be honest, isn't it?"Da: De gik væk fra bakken, arm i arm, med et nyt perspektiv på både sig selv og hinanden.En: They walked away from the hill, arm in arm, with a new perspective on both themselves and each other.Da: Uanset hvor klodsede deres skiløb havde været, havde de lært en værdifuld lektie: det er vigtigere at have det sjovt end at imponere.En: No matter how clumsy their skiing had been, they had learned a valuable lesson: it's more important to have fun than to impress.Da: Og det var en dag, de sent ville glemme.En: And it was a day they would not soon forget. Vocabulary Words:peculiar: mærkeligemastering: mestrefragile: skrøbeligeboasted: havde store ordimaginative: fantasifuldedistinguish: skelnecautiously: forsigtigtinsisted: insisteredeclumsy: klodsedefacade: minestumbled: snubledetoiled: sledself-assured: selvsikkertelegant: elegantdescend: nedfartbackwards: baglænsbale: høballermurmured: mumledetumbled: tumledesilhouetted: silhuetexhausted: udmattedesincerely: oprigtigtperspective: perspektivvaluable: værdifuldclumsy: klodsedelesson: lektiedaring: vovedeproposal: forslagterrified: rædselsslagenchallenge: udfordringer

Hon är en tävlingsmänniska, men har slutat sträva efter perfektion. Zara Larsson berättar om att bli följd av ett filmteam, varför hon sa nej till Eurovision och om hur det går med helikoptercertifikatet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Podcasten er i gang igen! Som du kan se på coveret, står der stadig "Resten skal nydes" på - men der er kommet fire bogstaver mere: S.M.I.L.

Akcionáři energetické společnosti ČEZ čekají, zda se budoucí vláda rozhodne podnik zestátnit a kolik jim stát za jejich akcie nabídne. V pozoru je i podílník, miliardář Tykač. „Babiše pod krkem držet nemůže,“ říká investor Šura.Energetická společnost ČEZ stojí nejspíš před zestátněním. Vítěz voleb, hnutí ANO Andreje Babiše, se netají tím, že by stát měl vlastnit ne 70, ale celých 100 procent tohoto kolosu. Nejčastější argumenty politiků? ČEZ  je strategický podnik. Stát bude mít pod větší kontrolou ceny energie. A bude snazší dostavět jaderné bloky v Dukovanech.„Já si myslím, že nejlepší doba na zestátnění už bohužel uplynula. V době energetické krize to dávalo mnohem větší smysl než teď. I nálada ve společnosti tomu byla mnohem více otevřená,“ říká analytička One Family Office Anna Píchová.„Před pár roky stál ČEZ dvaapůlkrát méně, bylo by to výrazně levnější,“ dodává investor a akcionář ČEZ Jaroslav Šura.Jak by zestátnění nejhodnotnější české firmy mohlo vypadat? Dříve se mluvilo o rozdělení společnosti na výrobní část - která by celá připadla státu - a distribuční část, která by zůstala na burze. Dnes je ale nejspíš na stole varianta kompletního zestátnění ČEZ.*****Ve vatě. Podcast novinářky Markéty Bidrmanové. Poslechněte si konkrétní rady investorů a odborníků na téma investic, inflace, úvěrů a hypoték. Finanční „kápézetka“ pro všechny, kterým nejsou peníze ukradené.Vychází každý čtvrtek. Poslouchejte na Seznam Zprávách, Podcasty.cz nebo ve všech podcastových aplikacích.V podcastu vysvětlujeme základní finanční pojmy a principy, nejde ale o investiční poradenství.O čem byste chtěli poslouchat příště? Co máme zlepšit? A co naopak určitě neměnit? Vaše připomínky, tipy i výtky uvítáme na adrese audio@sz.cz.

„Dělit kašel na vlhký a suchý ničemu nepomáhá. Myslím si, že bychom měli otočit list a začít se pídit po tom, z čeho ten kašel je. Nejčastější příčinou je rýma,“ říká na téma dětského kašle pediatr Cyril Matějka aka Děckař.

„Dělit kašel na vlhký a suchý ničemu nepomáhá. Myslím si, že bychom měli otočit list a začít se pídit po tom, z čeho ten kašel je. Nejčastější příčinou je rýma,“ říká na téma dětského kašle pediatr Cyril Matějka aka Děckař.Všechny díly podcastu Houpačky můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Idag håller vi bli ganska bra på att göra vin i Sverige. Så bra att vi till och med kan börja jämföra vissa viner med storheter som Frankrike. Men det kan ju inte vara första gången någon försöker sig på vinodlande i Sverige? Nej, det är det verkligen inte. Genom historien har det försökts både en och annan gång att skapa alkoholhaltig druvdryck. Oftast, har det visat sig, går det sådär. I det här avsnittet tar vi det från början. Från stenåldern, till De La Gardie till nyare ambitioner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Får barnfamiljer uppåt 50 000 kronor i bidrag i Sverige? Nej. Men det hindrar inte regeringen från att kavla ut siffran på bästa sändningstid. Faktum är att den vanligaste bidragstagaren är en ensamstående utförsäkrad man - precis vad som kunnat väntas av "arbetslinjen". Elinor och Silvia ger fakta i frågan om transfereringar och sitt eget bidragsberoende.

Avsnitt 292. Vi tillför det lilla vi kan med tanke på årets Nobelpristagare och presenterar er för en oväntad visionär som bör föras till detta kapitel i historien. Det tredje största förlagshuset i Norge är till salu. Ingen stor sak för en svensk säger ni. Där har  ni fel. Det är alltid intressant att försöka skingra dimridåerna när sådant här händer och vi blir alltid lika förvånade när det skickas ut ett pressmeddelande och alla sitter vackert. Journalisten älskar, som ni vet, att spekulera när det smäller till och tystnaden är öronbedövande. Som när Harper Collins brittiske förlagschef Charlie Redmayne försvinner som genom ett hål i golvet. Det är öronbedövande tyst, så tyst att man förstår att vi pratar hög magnitud och att någon sitter med en osäkrad granat i knäet och låtsas som om det regnar. Därtill tvungen för att inte göra skadan större. Så dags för journalisten att rota runt. Kan det vara...? Nej men är det möjligt...? Det blir en dans på slak lina som vi kan få svida för efteråt. Å andra sidan, har vi rätt så är det mer än spännande att se upplösningen. Det finns ljudboksröster och det finns ljudboksröster och så finns det AI-röster. Och aldrig mötas de två, jo kanske i framtiden men just nu ska det helst vara skillnad så man vet vad man lyssnar till. Storytel lyckades nyligen med konststycket att låta en mänsklig röst som liknar en AI-röst läsa in en bok. Reaktionerna i betygen kom omedelbart. Dark romance är en utgivning från de mörkare delarna av bokbranschen. Främst en fråga för egenutgivande författare i den anglosaxiska och spansktalande världen. Men också en genre som har svår att bli rumsren. Vi lyfter frågan utan att ge några svar. Det är sällan vi stöter på en avvikande röst på den svenska förlagsmarknaden. Nu sker det. Stephanie Andén, chef för Saga Egmonts svenska förlagsdel överraskar oss på mer än ett sätt. Inte minst genom att prata klarspråk. Och så har vi det här med Saga Egmonts nya strategi i Sverige, och deras syn på ljudboksmarknaden. Helt nytt om ni frågar journalisten.   00 51         Pietro Maglio såg Krasznahorkais storhet långt före någon annan förlagschef 04 33         Aschehoug är till salu men vem vill köpa? 13 18         Charlie Redmaynes oväntade sorti 17 44         AI-röst eller bara en tråkig mänsklig röst? 22 15         Dark romance – en giftig genre 28 02         Samtal med Stephanie Andén

Måste vi göra oss blinda för att stå ut i en orolig värld? Författaren Ann Lagerhammar funderar över hur den destruktiva normaliteten kan få fäste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I den portugisiske Nobelpristagaren José Saramagos roman Blindheten från 1995, drabbas en hel stad av en oförklarlig blindhet. Den kommer plötsligt. Invånarna drabbas mitt i steget, i bilen, i sängen, på bussen. En sitter vid ratten på väg till jobbet och väntar på grönt ljus, en är på väg till sin bokhylla för att bland de medicinska böckerna försöka finna svaret på denna mystiska åkomma, en sträcker behagfullt ut sig i sängen på ett hotellrum efter ett hemligt möte med sin älskare. De drabbade uppvisar inte några sjukdomstecken, deras ögon är friska, regnbågshinnan klart tecknad, senhinnan vit och kompakt som porslin. De borde se men de ser inte.De har helt enkelt förlorat förmågan att se.Saramago förklarade att hans avsikt med romanen var att blotta ett ruttet och avtrubbat samhälle. Titeln på portugisiska är Ensaio sobre a cegueira, det vill säga ”essä om blindheten”. I en intervju med en brasiliansk tidning i samband med lanseringen sa han: ”Vi lever i en värld som till synes förmedlar allt till oss – genom ljud, genom bilder – men sanningen är att vi blir allt mer blinda.”Romanen inleds med ett citat ur det fiktiva verket Rådsboken, ett citat som framstår som en angelägen uppmaning, och kanske en varning, till läsaren: ”Om du kan se, betrakta. Om du kan betrakta, var uppmärksam.” Använd ögonen, säger Saramago, inte bara till att passivt registrera, utan sätt din förmåga att tolka och reflektera i arbete så att du också förstår det som utspelar sig inför dig.Blindheten kan läsas som en studie i mänsklig moral och våra samhällens bräckliga strukturer, men den kan också läsas som en skildring av vad som händer när vi som kollektiv ansluter oss till vad den amerikanske psykiatern Robert J Lifton kallar en destruktiv normalitet. Det innebär att ett skadligt eller destruktivt beteende blir accepterat som normalt i ett samhälle eller ett system, så att vi till slut inte har förmågan att se med klar blick på det som sker.I sin bok Indefensible weapons från 1982 skriver Lifton att kärnvapnens potential att utplåna allt mänskligt liv ligger som en skugga över vår mänskliga ekologi och påverkar oss i allt vi gör och allt vi känner. Trots att vi vet att vi kan dö när som helst lever vi våra liv som om vi inte visste det. Lifton kallade detta tillstånd för ”det dubbla livets absurditet”, ett tillstånd som han senare har kommit att föra över till vår hantering av den globala uppvärmningen.Det var efter att jag hade läst den amerikanska sociologen Kari Marie Norgaards bok Living in denial (det vill säga Att leva i förnekelse) som jag började notera i mig denna känsla av att leva i dubbla, eller parallella verkligheter. Inte som i populärkulturens berättelser och drömmar om parallella världar och alternativa verkligheter, eller kvantmekanikens teorier om alternativa förgreningar och oändliga tidslinjer. Nej, min känsla hörde helt och hållet hemma i det konkreta. Det var upplevelsen av att leva i en kollektivt konstruerad känsla av normal och trygg vardag och samtidigt ta del av medias rapporteringar om de accelererande klimatförändringarna och hotet mot vår existens.Det var just konflikten mellan dessa parallella verkligheter, denna kollektiva blindhet, som Kari Marie Norgaard observerade när hon för tjugo år sedan gjorde en etnografisk studie i ett litet samhälle i Norge. Hon fann att invånarna i detta lilla samhälle lyckades förneka klimatförändringarna trots att de på ett mycket direkt sätt påverkades av dem i sin vardag, inte minst genom att snön, som de flesta av dem försörjde sig på genom skidturismen, kom allt senare på säsongen och försvann allt tidigare. Skidbacken som förr var vit av snö i december var nu en smal remsa konstsnö ner längs det kala berget. Sjöar och vattendrag frös inte längre till is som förr. ”För bara tio år sedan kom människor från hela Norge för att fiska på isen här”, berättade en man från byn. ”Där var så många människor att isen såg svart ut på avstånd.” Nu kom inte längre någon för att fiska. Och skolutflykten som brukade göras vid denna tid på året fick ställas in eftersom lärarna inte längre litade på att isen på sjön skulle hålla för barnen. Vädret diskuterades ständigt i vardagliga samtal, så som det ofta görs, men sällan i ljuset av det förändrade klimatet.Norgaard använde uttrycket ”dubbla verkligheter” för att försöka fånga in och förstå invånarnas beteende. En av de intervjuade i Norgaards studie förklarade: ”Vi lever på ett sätt, och tänker på ett annat. Vi lär oss tänka parallellt. Det är en färdighet vi har, ett sätt att leva.”Det fanns som en avgrundsdjup spricka mellan vad man faktiskt visste och vad man kunde hantera känslomässigt eller erkänna offentligt.I slutet av Saramagos Blindheten frågar en kvinna sin man. ”Varför blev vi blinda”. ”Jag vet inte” svarar mannen, som är läkare, ”en vacker dag kanske man kommer att få reda på orsaken.” ”Vill du att jag ska säga vad jag tror”, säger kvinnan. ”Berätta.” ”Jag tror inte att vi blev blinda, jag tror att vi är blinda, Blinda som ser, Blinda som trots att de ser inte ser.”Är det kanske så att vårt liv i dubbla verkligheter är en överlevnadsmekanism i en skrämmande tid? Att vi i någon mån måste göra oss blinda för att orka med livet som det ser ut idag, med klimatkrisen, men också med de ständigt pågående krigen och en turbulent geopolitisk världsordning.På detta svarar Robert Jay Lifton bestämt nej. Han menar att känslomässig avstängning kan vara en nödvändig överlevnadsstrategi på kort sikt, under och efter traumatiska upplevelser, men på en samhällelig nivå riskerar känslomässig avtrubbning att ställa sig i vägen för en kollektiv kamp inte bara mot klimatförändringarna, utan också mot krig, kriser och katastrofer. På en samhällelig nivå är det nödvändigt att bejaka både förnuftet och känslorna. Det är när vi stänger ute känslorna och undviker att träda i relation till världen, till andra människor och till naturen, som den destruktiva normaliteten får fäste.Då kan förnuft och förnekelse obekymrat leva sida vid sida.Enligt Lifton är problemet med den destruktiva normaliteten att den är så inbyggd i samhällsstrukturen att den kan vara svår att få syn på. Utmaningen är att genomskåda den, eller för att använda Saramagos formulering, att se, betrakta och uppmärksamma hur hela vårt sätt att leva utgör ett hot mot människans framtid på jorden.Men trots sin dystopiska syn tycks Lifton hysa ett visst hopp. Det visar sig inte minst i hans numera över fyrtioåriga vana att, som en besvärjelse mot blindheten, avsluta varje föreläsning, om den så handlar om nazisternas ogärningar, hotet från kärnvapnen, krig eller den globala uppvärmningen, med att citera den amerikanske poeten Theodore Roethke: “In a dark time, the eye begins to see.”I mörka tider börjar ögat se.Ann Lagerhammar, författareProducent: Ann Lingebrandt

Spotřeba českých domácností, mantra ekonomů, vzrostla. Můžeme slavit. Nejúčinnější marketing jak se zbavit zboží, kterého je příliš, za původní cenu by se už neprodalo a musí uvolnit místo pro zboží nové, jsou slevy a výprodeje.

Hör Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson om partiets prioriteringar och vad oppositionen kan enas om i den ekonomiska politiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har oppositionspartiernas budgetar presenterats, och Socialdemokraterna har i sin budgetmotion accepterat en rad av regeringens satsningar. Exempelvis sänkt matmoms, sänkt skatt på arbete och pension och billigare barnomsorg.Varför accepterar ni så många av regeringens ekonomiska förslag?”Vi har krävt att regeringen ska göra mer för att stötta vanliga hushåll under flera års tid. Om då regeringen levererar, kanske inte exakt de saker vi har föreslagit men nästan, då måste vi säga att det är bra, det är rimligt” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg menar att det ändå finns skiljelinjer.”Regeringen gör en del tillfälliga åtgärder nu, men de tar inte tag i strukturella frågor som handlar om arbetslöshet och tillväxt. Framför allt inte strukturella frågor som handlar om att stötta barnfamiljer mer permanent. Det finns skiljelinjer kvar, men varför ska vi gå emot saker som vi har kritiserat regeringen för att inte göra tidigare?” säger han.Oppositionspartiernas ekonomiska politik spretarCenterpartiet har en ekonomisk politik som skiljer sig från de andra oppositionspartierna. Exempelvis vill Centerpartiet, till skillnad från Socialdemokraterna, sänka arbetsgivaravgifterna, minska a-kassan och sänka inkomstskatterna mest av alla partier. De vill inte heller höja barnbidraget som Socialdemokraterna vill.Hur ska de rödgröna partierna kunna styra landet ihop när skillnaderna är så stora?”I grunden tycker jag det är väldigt bra att partierna har olika uppfattningar och redovisar det för väljarna. Det skulle vara tråkigt om vi fick en amerikaniserad utveckling där det är två partier som står mot varandra. Det är bra om partierna går till val med egna program, egna reformer, och egna prioriteringar. Det är en styrka för svensk demokrati och historiskt sett har det varit bra att partier med lite olika tonvikt har ibland tvingats samarbeta och göra upp och komma vidare. Jag ser inte det som ett genuint problem att partierna har olika uppfattningar”, säger Mikael Damberg.Är det inte också en styrka för demokratin att väljarna kan få veta vad de får efter valet om man lägger sin röst på er sida i politiken?”Då spelar det väldigt stor roll vilka partier man lägger sin röst på. Ju fler röster Socialdemokraterna får, desto lättare att få igenom vår politik” fortsätter han.Nooshi Dadgostar, Vänsterpartiets ledare, sa i lördagsintervjun att det är i den ekonomiska politiken som de stora skillnaderna finns mellan de rödgröna. Håller du med om det?”Det är väljarna som bestämmer det och ger mandat för en ny riktning för Sverige efter valet och det tycker jag är bra. Skulle det vara så att man ska samarbeta över blockgränsen med ett borgerligt parti, till exempel Centerpartiet, det är klart att de inte har samma politiska agenda som vi har. Men om vi tvingas samarbeta med andra partier, vilket vi tror att vi måste göra, då måste man ge och ta och man måste förhandla” säger Mikael Damberg.Mikael Damberg fick flera frågor om hur ett samarbete skulle gå till, mot bakgrund av att partierna i oppositionen står så långt ifrån varandra.”Jag tycker absolut inte vi ska ha någon form av gemensamt valmanifest inför valet. Jag tycker partierna ska redovisa sina egna ståndpunkter inför valet”, säger han.Skulle ni kunna tänka er att regera utan att vara säkra på att era budgetar röstas igenom i riksdagen?”Nej, det tror jag inte på. Det funkar inte så. Givet att de parlamentariska spelreglerna har luckrats upp (...) så betyder det att man måste ha ett budgetsamarbete för att få igenom sin budget i riksdagen. Jag ser inte att man kan regera Sverige på något annat sätt”, säger Mikael Damberg.Så ni sätter er inte i en situation som 2021 till exempel att ni tvingas regera på en hög budget?”Nej, det är väldigt dåligt att hamna i ett sådant läge”, fortsätter han.Slopat karensavdragSocialdemokraterna vill slopa karensavdraget, så att arbetsgivarna får betala sjuklön även för första dagens sjukfrånvaro.Hur mycket kommer sjuktalen att öka i Sverige när detta genomförs?”Det vet man ju inte. Även i framtiden kommer det att vara mindre pengar om man är hemma och sjuk än om man är på jobbet. Men det är svårt att veta, för i dag tvingas grupper, av ekonomiska skäl, att gå till jobbet sjuka” säger Mikael Damberg.Han menar att troligtvis kommer sjuktalen öka eftersom en del idag går till jobbet när de är sjuka.”Vi kan inte ha en ambition i Sverige att människor som är sjuka ska gå till jobbet, och framför allt inte sprida smitta vidare till vare sig äldreomsorg eller sjukvård” fortsätter han.Vilken är din bild av vad det här kommer att kosta?”Idag betalas de här kostnaderna av någon, av vem då? Jo, av barnskötaren, av polisen, av sjuksköterskan som i dag drabbas av ett karensavdrag trots att andra grupper på arbetsmarknaden inte gör det. Så kostnaden finns ju där i alla fall och går folk till jobbet och sprider sjukdom vidare, så ökar inte produktiviteten vare sig i företaget eller i Sverige. Jag tror vi lärde oss ganska mycket av pandemin att det fanns risker när människor gick sjuka till jobbet” säger Mikael Damberg.Ni väljer att flytta kostnaden till företagen. Hur ska de klara detta?”De här kostnaderna ligger redan på enskilda individer, som ofta har ganska låga löner. Företagen i dagens system betalar sjukkostnaderna de första 14 dagarna. Vi vill inte förändra det systemet. Däremot föreslår vi också i den här budgeten att vi vill införa ett högkostnadsskydd för små och medelstora företag”, säger Mikael Damberg.Karensavdraget är ett slags skydd mot fusk. Hur ser du på risken att fusket med korttidssjukskrivningar ökar i Sverige?”Om man fuskar ska man inte få några pengar alls, det är grunduppfattningen. Men är man sjuk ska man ha en viss ersättning, det blir ju mindre lön om man är hemma och är sjuk än om man är på jobbet” säger Mikael Damberg.”Jag tror att det här är en modernisering av hur arbetslivet ser ut. Vi har väldigt skilda förutsättningar mellan de som måste vara på jobbet och de av oss som ibland kan jobba hemifrån. Den skillnaden har blivit för stor på svensk arbetsmarknad”, fortsätter han.Programledare: Johar BendjelloulKommentator: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Christian Barter Intervjun spelades in på förmiddagen den 10 oktober 2025.

Nejúspěšnější pořad a podcast Českého rozhlasu Dvojka opět vyráží za svými fanoušky. Nahlédněte do zákulisí známých policejních případů spolu s moderátorem Mirkem Vaňurou a kriminalisty, kteří tyto případy přímo vyšetřovali. V havlíčkobrodském Kulturním domě Ostrov 19. listopadu od 19:00 do 21:00. Vstupenky v předprodeji zde»Všechny díly podcastu Kriminálka můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Miro Skořepa byl tlouštík, který pokuřoval doutníky a prodával alkohol. V jednu chvíli začal sportovat,postil se, shodil 44 kilo a založil kliniku na dlouhověkost, ve které společně s lékaři učí lidi, jak své tělo udržet fit co nejdéle. V podcastu HN odhaluje pár biohackingových triků, například, že je dobré dopřát si hluboký spánek, zařadit alespoň deset minut vysoké tepovky denně nebo si před jídlem dát lžičku jablečného octa, díky čemuž se cukr dostane do krevního oběhu pomaleji. Cukru je podle Skořepy dobré vyhýbat se úplně, a to i ve formě brambor či rýže. „To jsou naprosto zbytečné potraviny,“ říká Skořepa. Nejíst přílohy jako jsou knedlíky nebo brambory, ale nahradit je zeleninou, pomáhá udržet stabilní hladinu cukru v krvi, a díky tomu člověk nemá vlčí hlad. Skořepa doporučuje také čas od času vynechat jídlo úplně a pomocí půstu nechat tělo, ať si odpočine od trávení. Procesem autofagie se zbaví poškozených buněk, a tím i budoucích nemocí. Zdravý životní styl je podle Skořepy dobré osvojit si postupně. „Doporučuji jít po mikrozměnách. Najít si jeden návyk, naučit se ho jako rituál a za pár týdnů z toho mít zvyk,“ říká Skořepa. „Longevity není o tom, dožít se 150 let. Ale o tom, prožít poslední dekádu života v plném zdraví bez toho, abychom byli na někom závislí,“ podotýká Skořepa.

Nej nej nej nej Så sad man der med polypper og snot på kraven fordi MENNESKER der elsker og frygter at de er byrder og så var de det slet ikke i den andens øjne og det hele er så rørende! Hooold nu kæft vi er ramte! Og vi har fandme taget podcastredaktør og meget mere på Berlingske Anne Sofie Allarp med i studiet for hun er kæmpe afhængig af Gift ved første blik. Lyt med og få dig en kæmpe audititiv krammer!Dine værter er Freia Sands og Martin Martensen-LarsenOptagelse, klip og mix: Freia Sands Vil du skælde os ud, heppe eller spørge.. Skriv til vores instagram på @giftitv_podcast og giv os 5 stjerner (eller nul hvis du virkelig mener det) inde i Apple - så blir vi ret glade, for begge dele. Vi vil herregerne høre fra dig. TAK for NU

Volby jsou za námi. Jak se srovnáváme s jejich výsledkem? Nejásejte ani nezoufejte, nic na světě není jednoduché, nic není takové, jak to vypadá na první pohled. Všechno ještě může být jinak. Možná by ale bylo užitečné, zamyslet se nad vlastním očekáváním – bylo přiměřené? Možná by stálo za to, poohlédnout se po biblických doporučeních, která mluví o vztahu k politice, k majetku, k potřebě zabezpečovat svůj život a svoji budoucnost. Toho všeho se dotkne i tento podcast.Tento podcast můžete podpořit na https://radio7.cz

Om dagens bokmarknad metadels består av 1800-talsromaner, vad är då en modern roman? Mattias Hagberg försöker skilja äpplen från päron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det börjar med en röst, en röst som förefaller komma ur tomma intet: ”Jag är en sjuk människa… Jag är en ond människa. En frånstötande människa.”Fjodor Dostojevskijs ”Anteckningar från källarhålet”, om en namnlös, ensam och bitter man, är omöjlig att värja sig mot. Monologen är påträngande och andfådd; orden väller fram över sidorna; budskapet är svårfångat och motsägelsefullt, men rösten är ändå, på något märkligt sätt, övertygande. Stämman, som kommer mot mig som läsare, är självisk och karaktärslös, den koketterar gärna med sina egna tillkortakommanden och med sin förkärlek för det låga, lidelsefulla och irrationella.Dostojevskij slår an en ton som på en och samma gång känns uppriktig och lögnaktig, intim och främmande. På ett ställe utropar den namnlösa romanfiguren: ”Men nu räcker det… Vad har jag lyckats förklara med dessa ordanhopningar?” Och på ett annat: ”Jag vill här varken försvara lidandet eller välståndet. Det jag försvarar är… mina egna infall och en garanterad rätt att följa dem, närhelst det känns nödvändigt.”Ja, vad är detta egentligen för en text? Vad vill den? Ett intressant svar på dessa frågor finns hos den amerikanske kritikern och tidskriftsredaktören Edwin Frank i hans uppslagsrika studie ”Stranger than Fiction: Lives of the Twentieth-Century Novel” från 2024, ett svar som pekar fram mot en samtida diskussion om litteraturens roll och betydelse.Med Dostojevskij, skriver Edwin Frank, börjar den moderna romanen. Här möter vi för första gången en text som inte utger sig för att vara något annat än just litteratur, men som samtidigt undflyr alla försök att inordnas. Romanen förefaller, med Edwin Franks ord, att handla om ”allt och ingenting”. Här finns ingen entydig handling, ingen början och inget slut, inga distinkta karaktärer, bara en röst som mal och mal, som talar utan att bry sig om ifall någon lyssnar.Visst, ”Anteckningar från Källarhålet” hade föregångare, texter som rörde sig mot det subjektiva och irrationella, men ingen annanstans hade anslaget varit så tydligt och så konsekvent genomfört som hos Dostojevskij. Titeln på Edwin Franks bok, det svåröversatta engelska uttrycket ”stranger than fiction”, är talande. Det bär på en hel teori om litteratur som det kan vara värt att dröja vid; det vill säga att den moderna romanen, den som uppstod med Dostojevskij och fortsatte med författare som Franz Kafka, Gertrude Stein och Virginia Woolf, inte i första hand bygger på fiktion, utan på något mycket märkligare, något mycket mer udda och undflyende.För Edwin Frank är fiktionen intimt förknippad med det tidiga 1800-talet. Fiktionen var romantikens och realismens verkningsfält. Författarna i denna tradition ville avbilda och underhålla, berätta och gestalta, de ville spegla verkligheten eller få den att framträda på nytt med fantasins hjälp. Men även om de bröt ny mark, riktade blicken mot nya områden och nya företeelser, var de fast förankrade i sin form – i den klassiska berättelsen, med sin tydliga början, mitt och slut. De ville förmedla en känsla av trovärdighet. Läsaren skulle bjudas in i en värld som kändes sammanhängande och förståelig. En form som numera dominerar bokmarknaden, och som i dag kanske bäst beskrivs med orden kommersiell realism.Den moderna romanen däremot, den som Edwin Frank kallar 1900-talsromanen, ville något annat, eller rättare sagt något mer.Men vad?Edwin Frank svarar med en katalog, eller en konstellation, som han själv uttrycker det. I ”Stranger than Fiction” lyfter han fram ett trettiotal romanförfattare som verkat i Dostojevskij efterföljd, från André Gide till W. G. Sebald, och deras verk.1900-talsromanen är för Edwin Frank inte en form utan ett förhållningssätt. Den vill inte inordna sig, eller underordna sig någonting, eftersom den inte är intresserad av samma saker som sina föregångare; den vill inte bygga världar, den vill inte gestalta, den vill inte kommunicera. Den är reaktiv i stället för formativ – det vill säga: den moderna romanen är ett subjektivt svar på en upplevelse eller en erfarenhet, inte ett objektivt sätt, en objektiv form, för att gestalta en situation. Därmed blir också själva språket, det personliga uttrycket, en naturlig del av denna reaktion. De författare som Edwin Frank lyfter fram är inte i första hand intresserade av att sända begripliga budskap till sina läsare. Nej, de svarar med de ord de har till hands, med det språk som är möjligt i just deras situation. De prövar sig fram. Undersöker och testar. De försöker. Ja, ordet försöker är centralt. Den moderna romanen, den som Edwin Frank kallar 1900-talsromanen, är en anstas.Hos Dostojevskij är detta tydligt, det räcker med att läsa de första raderna ur ”Anteckningar från källarhålet” för att förstå att här arbetar en författare som reagerat starkt på sin samtids övertro på förnuftet och framsteget, och som gör det på sitt alldeles egna sätt, såväl språkligt som innehållsmässigt. Men det skulle så klart gå lika bra att exemplifiera med någon av de andra romanerna ur Edwin Franks katalog, som Ralph Ellisons reaktion på rasismen i den bitvis absurda ”Osynlig man” från 1952, eller Chinua Achebes svar på kolonialismen i ”Allt går sönder” från 1958, eller Elsa Morantes uppgörelse med den moderna historieskrivningen i romanen ”Historien” från 1974. I debatten om litteratur är det vanligt att göra en distinktion mellan fin- och fullitteratur, mellan det som är bra och det som är dåligt – som om litteraturen var en produkt en på en marknad, där det gällde att göra rationella val. Inrättandet av en kanon handlar om just detta, liksom betygsättning av litteratur, eller listor över de bästa böckerna just nu.Men det finns ett annat synsätt, ett annat språk för att tala om litteraturen i allmänhet och romankonsten i synnerhet. Som inte är intresserat av värdering i traditionell bemärkelse, utan av litteraturen som ett levande förhållningsätt till en värld i ständig förändring. Ur denna blickpunkt växer litteraturen ur ett existentiellt behov av att reagera på sin omgivning. Den är inte bra eller dålig. Sann eller falsk. Den är responsiv. Den är ett genuint försök att svara på en verklig erfarenhet – ett försök som dessutom, i kraft av sin originalitet och sitt språk, kräver ett gensvar av den som läser. Mattias Hagbergkulturjournalist, litteraturkritiker och författare, samt universitetslektor i litterär gestaltningLitteraturEdwin Frank: Stranger Than Fiction – Lives of the Twentieth-Century Novel. Vintage publishing, 2024.

Der er fuld knald på Småt Brændbart i denne uge. Vi har set nærmere på Bestsellers kommunikation i forbindelse med TV2 dokumentaren "Bestseller på vrangen". Og den overrasker os ikke. Til gengæld er der ikke meget nyt over TV2s afsløringer. Resten af podcasten er dedikeret til nogle vilde damer. Først ser vi på Linda Ps reaktion efter Tivolis fyring af hende som kreativ chef på Tivolirevyen og ikke mindst hendes svar på tiltale efter den nye instruktør vælger at forklare hvad han mener, der gik galt under Linda Ps ledelse. Det skulle han nok ikke have gjort. Og Tivolis håndtering er heller ikke for god. DRs nyhedsredaktør er blevet fyret på gråt papir, men DR valgte at skrive en fuldstændig flad pressemeddelelse, som tvang dem ud i flere forklarlinger  bagefter. Dumt. Henrik Let er død. Nej undskyld Jørgen Leth er død. Vi dykker ned i den Moderate EU parlamentarikers Tina Basse, nej undskyld Stine Bosses sære fuck ups på sociale medier. Hvorfor gør hun det igen og igen? Vi ved det ikke, men det er sjovt. Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Hur är det att vara ryss i Sverige i dag? Gabriel Lindén synar sin kulturella identitet i sömmarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2025.Jag förstår ingenting av det prästen säger. Det har jag aldrig gjort. Trots att jag stått här i drygt 30 år nu. Rökelser och obegripliga psalmer yr omkring mig. När min mormor kom till Stockholm var detta den plats som tog emot henne.Det var här, i en anonym källarlokal på Birgerjarlsgatan i Stockholm, som hon hittade tillbaka till sitt modersmål och samtidigt började navigera genom 1950-talets Sverige. Platsen är även känd som Kristi förklarings ortodoxa kyrka. Eller som vi alltid sagt i min familj: ryska kyrkan.Jag kommer tillbaka hit för att tända ett ljus för mormor ibland. Oftast står jag med huvudet nedböjt mot prästen för det är så alla gör. När jag var liten brukade mormor väsa ”böj” och trycka ned mitt huvud snett uppifrån.Jag sneglar på männen i rummet och ser flera i min egen ålder. Jag slås av hur lika vi är. Skillnaden mellan mig och dem är att jag kan välja när jag vill berätta om mitt ryska arv. Det är en frihet vi har, vi i fjärde generationens diaspora. För de som nyss kommit till Sverige, eller har familj kvar i Ryssland, måste det vara svårare. Jag undrar hur det är att vara ryss i Sverige idag. Tänk på deras middagsdiskussioner till exempel. Vissa är säkert för kriget. Vissa kanske har varit i kriget?Någon, som den unge mannen utan skäggväxt, är säkert underrättelseofficer. FSB, GRU och allt vad de heter måste rimligtvis ha god kunskap om platser som denna – en mötespunkt för Sverigeryssar, som med Natointrädet nu ligger i fiendeland. Andra, kanske hon där borta, har arbetat på en oberoende radiostation och nu tvingats lämna Ryssland efter sin rapportering om en korruptionsskandal djupt inne i den ryska statsapparaten. Min idé om ryssar i Sverige är en rad schablonbilder, och jag är i gott sällskap.Strax efter invasionen 2022 får en vän syn på en ryskregistrerad bil i Stockholm. Hon har lust att repa den med sin hemnyckel, erkänner hon lite stolt för mig. Det behöver hon aldrig. Nästa morgon har någon annan gjort det. Några månader senare äter jag glass med en kollega. En grupp ryska turister passerar oss med hörsnäckor, guide och allt. ”Jag förstår inte hur de kommer in och att vi släpper in dem överhuvudtaget”, säger han uppenbart irriterad.En annan gång sitter jag och äter en smörgås på Kulturhuset i Stockholm. Jag sitter på entréplan. Plötsligt får jag syn på en man i rulltrappan. Han kommer ovanifrån och vinkar mot mig. Det kan inte vara till mig, tänker jag, och ignorerar honom. Han insisterar, fortsätter att vinka och le mot mig. Inte hysteriskt, men tydligt. Jag ler och vinkar tillbaka lite osäkert. Mannen rullar ned på mitt våningsplan och går fram till mig. – Vladimir? – Nej, svarar jag. Mannen börjar tala ryska. – Jag pratar inte ryska, säger jag. Mannen avbryter sig själv och växlar till svenska: – Förlåt, men visst är det du som är Vladimir? – Nej, svarar jag. – Oj förlåt, du är så lik Vladimir som jag brukar spela schack med där uppe. Mannen pekar mot rulltrappan. – Det är inte jag, säger jag. – Okej, ursäkta, säger mannen.Mannen försvinner mot utgången och jag har redan listat ut vad som hänt. Det här handlade inte om en förväxling mellan mig och en rysk schackentusiast. Det var inte ett oskyldigt försök till småprat med en främling. Nej, det här var såklart ett rekryteringsförsök. Mannen – tillika underrättelseofficeren – testade min öppenhet, min vilja att möta honom, bjuda in honom att slå sig ned. Det är ingen slump att han valt just mig eftersom han gjort noggranna efterforskningar. Han vet att jag har ryskt påbrå. Han vet att jag har arbetat i den svenska myndighetsvärlden. Han vet säkert något mer som jag själv inte vet.Det här är inte okej. Jag skriver en incidentrapport till säkerhetsavdelningen hos min tidigare arbetsgivare. Det går några minuter och ganska snart känner jag mig som en tönt. Vem tror jag att jag är? Min flickvän verkar hålla med. Jag skickar ett SMS och berättar vad som hänt. Hon undrar om jag inte läser in lite för mycket.Min vän Oscar brukar skämta om att jag är rysk spion. Det började han med långt innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Jag tycker det är lite roligt. Nästan värms av hans kärleksfulla retstickeri, eftersom han vet att detta ganska avlägsna ryska arv ändå betyder mycket för mig. Frågan är om allmänhetens rysskräck i Sverige kommer nå en punkt då jag inte tycker det är roligt längre.Flera här inne i kyrkan har säkert redan nått den punkten. Prästen till exempel. Jag föreställer mig vad han utsätts för när han kliver upp på morgonen, går ut från prästbostaden, ned för trapporna och ska öppna kyrkan i samma byggnad. Vad möter honom där? En kyrkport nedklottrad med ”Ryssland ut ur Ukraina”, insmetad i hundbajs? Kanske vill jag inte veta. Det enda jag vet är att prästen känner sig tvungen att sätta upp en skylt. Där står det:”DENNA KYRKA HAR INGENTING MED RYSSLANDS POLITIK ATT GÖRA. VÄNLIGEN KLOTTRA EJ. TACK!”Jag ser mig om i församlingslokalen. En kvinna ställer sig tätt bakom mig. Som vanligt är syret sedan länge på väg att ta slut. Det sticker i näsan av all rökelse. Någon går ut. Fler kommer in. Jag tänker att jag också ska passa på att gå eftersom ryska gudstjänster har en förmåga att aldrig ta slut.Det är då prästen med sitt släptåg av korsbärare och körsångare plötsligt går rakt in i rummet, mitt ibland oss. Alla backar. Det bildas en ring runt prästen som sveper med sina attiraljer i silver, psalmböcker och biblar. Bröd läggs upp på ett bord i höjd med mina knän. Mer rök, fler korstecken, psalmer och huvudböjningar. Någon släcker taklamporna. Stearinljusen börjar fladdra längs väggarna och jag inser att nu, nu kan jag inte gå härifrån.Gabriel Lindén, skribent och diplomat.

1: I3 / ATLASHer er også en animation af kometens bane:https://science.nasa.gov/solar-system/comets/3i-atlas/Tættest på Solen 120 mio. km (lige inden for Mars' bane) d.30.10. Vi (Jorden) er på den modsatte side a Solen fra kometen. Solen skygger ikke for kometen, for den har en bane som er 5° fra Ecliptica (vores planet bane-plan)JWST / WEBB Observations of I3/ATLAS: Min gamle kontor makker i Belfast: Martin CordinerHan har også lavet en times langt interview her på Youtube (Engelsk):https://www.youtube.com/watch?v=sxLqswSKmOsSammensætning: Ret meget CO2 i forhold the H2OCO2 går fra fast form (is) til gas form (luft) ved lavere temperaturer end H2O, så det kan være at det ændrer sig som kometen bliver varmet op.CO også til stede, men CO går på gas form allerede ved 20° Kelvin.Alder: 7-14 milliarder år (universet er ~13.8). Man kan ikke sige med sikkerhed, før at man har en fysisk prøve fra den og kan kigge på isotoperne (de har henfaldstider som kan hjælpe til at datere ting). Denne alder er bestemt ud fra dens bevægelse, som er blevet simuleret af en gruppe fra Oxford: https://www.physics.ox.ac.uk/news/third-ever-detection-interstellar-objectDenne analyse peger på at kometen kan tilhøre en gruppe stjerner i vores mælkevej som er meget gamle.Form: Først troet at være ~20 km. Det er fordi den er så lysstærk. Det er nu blevet nedjusteret til ~3kmDen havde tidligere en aflang klump gas der blev kastet ud i Solens retning. Det var ikke en hale i den forstand, men mere en ujævn optøning. Den har nu en normal hale der peger væk fra solen.https://www.esa.int/esearch?q=I3%2FATLAShttps://www.sciencealert.com/4-powerful-telescopes-agree-interstellar-comet-3i-atlas-really-is-bizarre------------------Nej det er ikke ALIENS.I gamle dage fyldte man huller i viden med Gud (dette kaldes "God of the Gaps"). I dag er det Aliens. -------------------------------------2 : Gamma glimt:https://www.eso.org/public/denmark/news/eso2514/?langNormale Gamma glimt er et lys glimt der strækker sig over tid. Vi skynder os at pege teleskoperne hen mod glimtet for at observere hvorfra det kommer og få det sidste af lysglimtets lyskurve med. Vi har observeret gamma glimt i omkring 50 år. Et glimt varer omkring Millisekunder til et par minutter. De opstår blandt andet når tunge stjerner dør ved voldsomme eksplosioner, eller når de flås i stykker af sorte huller.GRB 250702B varede omkring en dag. (100-1000 gange længere end normalt)"Vigtigere er det, at gammaglimt aldrig gentager sig, fordi det, som forårsager dem er en ødelæggende katastrofe," siger Matrin-Carrillo. Medforfatter Albert Sneppen fra Niels Bohr Institutet tilføjer: "Vi ser nu en sådan ødelæggende begivenheder gentage sig, og endnu mere bemærkelsesværdigt gør den det tilsyneladende periodisk. En serie kosmiske ødelæggelser, som gentager sig med en periode på hvert 47ende minut. Periodiciteten er også spændende, fordi den måske peger på en kredsløbsperiode - og det peger så igen i retning af en hvid dværg, som bliver revet itu af et intermediært tungt sort hul (En slags begivenhed, som vi aldrig har set før).""Vi er stadig ikke klar over, hvad årsagen til dette her var, men vi har taget et stort skridt fremad imod at forstå det her meget usædvanlige og spændende forløb," siger Martin-Carrillo. Observationerne gav kun en nogenlunde position for GRBen, i retning af vores galakses plan, hvor det vrimler med stjerner. Opfølgende observationer med VLT kunne da placere lyskilden til at være i en anden galakse.------------------------------------- 3: Black Hole Starhttps://www.livescience.com/space/black-holes/the-james-webb-telescope-may-have-discovered-a-brand-new-class-of-cosmic-object-the-black-hole-starMed James Webb space telescope har man observeret små røde prikker. De er fra da uninverset kun var 1.8 Milliarder år gammelt og lyset har altså været undervejs næsten 12 milliarder år.Der har været flere teorier om hvad det kunne være, men de har ikke været tilstrækkelige. Den nyeste forklaring er at de er Sort hul Stjerner. This newly hypothesized object would essentially be a black hole feeding so rapidly that it lights up the thick cocoon of gas surrounding it, making it glow like a star. A black hole star can be thought of as a hot object wrapped inside an ultra thick blanket."We are not sure yet how they evolve into the black hole population that we see today," de Graaff noted. "Because the number of little red dots decreases toward later cosmic times, it must be a short-lived phase." Next, the team will use JWST to study brighter little red dots to understand the detailed structure of black hole stars.If little red dots are, in fact, black hole stars, it could solve another puzzle. If black hole stars could grow at extremely rapid rates, it could explain the emergence of supermassive black holes very early in the universe.-------------------4: Is the internet deteriorating?"While precise figures vary by study and methodology, recent data from early-to-mid 2025 suggests that AI-generated content makes up a significant portion of the internet, with some sources estimating over 30-40% of text on active webpages and even projecting that nearly half of all content could be AI-generated. Some experts and reports predict that the percentage is rapidly growing and could reach 90% of all online content by 2026 or mid-2025. " ————-5: Kig efter Stjerneskud 21.10Den kraftigste sværm Orioniderne, som peaker 21. oktober, skyldes støvkorn og småsten efterladt af Halleys Komet.Orioniderne giver typisk knapt halvt så mange stjerneskud som Perseiderne, men da deres maksimum i år falder sammen med nymåne, vil jeg faktisk vurdere chancerne for at se stjerneskud til at være lige så gode.--------------Attachments areaPreview YouTube video 3I/ATLAS Update: JWST Reveals Its Composition | with Martin Cordiner

Mordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik. Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn. Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder – og i givet fald for hvem? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk

Mordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik. Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn. Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder – og i givet fald for hvem? Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Skuenotitser Pilgaard og Leth på tur Vil du danse med mig Bestil Årsskriftet Critique for 199 kr. 

Nej til nyt: Mordet på Charlie, konservative regeringsdrømme og det barnløse venstreMordet på den konservative stemme Charlie Kirk har antændt en voldsom debat om venstrefløjens holdning til politisk vold og om MAGA-højrefløjens retorik.Dette er et af emnerne i denne omgang Nej til nyt, hvor vores faste panel også går i kødet på en ny analyse, der viser, at det er venstrefløjens skyld, at vi får for få børn.Det skyldes den moderne venstrefløjs forkærlighed for emancipation og neuroser. Endelig diskuterer panelet De Konservatives udmeldinger om borgerligt samarbejde og regeringsmagt. Er man borgerlige stemmer, der arbejder - og i givet fald for hvem?Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen "Tidens tegn" samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen "Borgerlig krise".

En svensk affärsman som under tio år pekats ut i härvor med kraschade kryptosatsningar har fått draghjälp från affärsmän, fotbollsproffs, en Skatteverket-tjänsteman och en riksdagspolitiker. Han tillbakavisar alla anklagelser i en intervju med Ekot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är en solig torsdag i början av september. I Svea hovrätt är en 50-årig affärsman på väg in i rättssalen tillsammans med sin advokat.Han avböjer en intervju med Ekot men ber oss att återkomma.För elva år sedan var scenen en helt annan.På börsen i Frankfurt välkomnar man i september 2014 ett nytt företag där den svenske affärsmannen får ringa i klockan som startar handeln.Bolaget på Frankfurtbörsen, som under en period värderas till hisnande en miljard euro, uppges ha miljontals medlemmar på sin sociala medier-plattform och tusentals partners till ett system där användare får pengar tillbaka när de handlar på nätet.Bolaget är för affärsmannen en i en rad satsningar på revolutionerande plattformar där småsparare kan tjäna pengar på ny teknik – satsningar som för den som bara följer bolagens egna hemsidor och pressmeddelanden, framstår som en rad av framgångar.2020 beskrivs i pressmeddelanden i Tyskland hur en kryptoplattform väntas ge intäkter på fem miljoner Euro på bara några månader.Och 2023 berättar affärsmannen själv för P4 Kalmar om stora planer för nedlagda glasbruk.– Vi tror att man kan bygga något väldigt stort där, sa han då.Men Ekots granskning ger också en annan bild.En efter en går satsningarna upp i rök, eller kraschar i konkurser, polisanmälningar och rättstvister.Flera har öppet ifrågasatts. Av revisorer och myndigheter, av journalister och småsparare som känt sig lurade.Och inte bara i Sverige. Redan 2014 får ett av projekten, en investerarklubb, kritik i en tv-granskning i Estland.I fjol pekade norska medier ut affärsmannen i bland annat vad som beskrivs som en svindlerihärva kring ett energibolag.Nu i höst har Ekot avslöjat att han varit med i turerna kring det haussade svenska energiteknik-bolaget Circle Energy, vars aktie i dag är handelsstoppad.Och planerna för de småländska glasbruken har fortfarande inte blivit verklighet.Samtidigt har projekten gång på gång kunnat få draghjälp av samarbeten med etablerade aktörer från olika samhällssektorer.Affärsmän, fotbollsproffs och en internationell världsartist. Till och med en tjänsteman på Skatteverket och en riksdagspolitiker, som både under sitt sista år i riksdagen och åren därefter, används som frontfigur för olika techsatsningar.– Det är ju ganska vanligt att kriminella använder frontfigurer för att det ska se seriöst och legalt ut, kommenterar Stefan Lundberg, tidigare åklagare på Ekobrottsmyndigheten, som är kritisk till att personer med ett högt förtroendekapital gör sig till galjonsfigurer för projekt av det här slaget.– Ger man sig in i en sådan roll måste man vara väldigt försiktig.Ex-politikern uppger för Ekot att det aldrig hann komma igång nån verksamhet i bolagen, att han aldrig haft annat än goda avsikter med sina bolagsengagemang och han betonar att han själv aldrig har misstänkts för några brott.Men när konkursförvaltare och myndigheter ska städa upp efter de kraschade satsningarna, så syns affärsmannen själv sällan till.Caroline har en äldre anhörig, som en dag blev kallad till tingsrätten som ansvarig för en organisation som gått i konkurs, som han själv inte hade koll på.– Han visste ingenting liksom. Det är nånting som är superskumt.Den här konkursen ingår i åtalet i Svea hovrätt, där åklagaren Peter Helsing anklagar affärsmannen för en rad grova bokföringsbrott.– Det har ju skett i syfte att dölja hur pengar går, i det här fallet miljontals kronor, i privat ficka.Är då affärsmannen en visionär serieentreprenör i teknikens framkant eller en bluffande bedragare i lagens gränsland?Efter rättegången säger affärsmannen ja till en intervju.– Har en del av de här projekten misslyckats? Absolut. Har det varit något bedrägligt bakom dem? Nej, det har det inte, säger han.Han medger att han varit inne i en rad kraschade projekt men tillbakavisar alla anklagelser om brott, bluff och bedrägerier.I flera fall lägger han ansvaret på andra och menar att han själv är den som har blivit utsatt för brott och oegentligheter, bland annat när det gäller fiaskot kring de nedlagda glasbruken.– Jag kan bara se det som att det var någon form av bedrägeri.Han medger att han gjort affärer i Norge men tillbakavisar att det skulle handla om något svindleri.Nyheten som publicerades i Tyskland, om att en kryptoplattform skulle ge intäkter på fem miljoner euro, minns han först inte – men kommer ihåg när vi visar pressmeddelandet.– Vi hade en ganska stor kundbas kontrakterad. Jag minns inte exakt hur den kundbasen ser ut men det var ju ett välförankrat pressmeddelande.Men vad hände med de fem miljoner euro?– Jag tror att i princip alla affärer blev avbrutna för det här var under den här hösten då jag själv blev utsatt för en utpressningssituation och kunde inte vara så aktiv i bolaget som jag hade tänkt.Och hur kommer det sig att man då inte informerar marknaden om det med ett nytt pressmeddelande?– Det vet jag inte för att det kom in flera delägare i bolaget.Du verkar återkommande ha omgett dig med personer och gjort affärer med personer som på olika sätt har orsakat att de här affärerna har kraschat eller runnit ut i sanden?– Ja, jag tror inte det är tillämpligt på alla de fall du säger, men i vissa fall så är det säkert så.Men vad säger du till den som tittar på de här historierna och ser att den gemensamma nämnaren är ju faktiskt du?– Ja absolut, det är helt riktigt. Men man kan också se det som att jag ger mig inte utan jag fortsätter arbeta på projekten och försöker ta dem i mål.I Svea hovrätt döms mannen till tre års fängelse för fem fall av grova bokföringsbrott. Han säger själv att han inte kommer att överklaga domen.Tipsa Ekots granskande reportrar.Mejla Mikael Grill Pettersson.Vill du tipsa krypterat? Använd Radioleaks

Formel 1-cirkusen tog sig till Azerbaijan och hela racehelgen gick helt enligt plan för samtliga. Eller? Nej, inte riktigt. Oscar Piastri visade för första gången upp symtom för stress – han är tydigen mänsklig? – och bjöd in både Lando Norris och Max Verstappen i mästerskapsleken. Vi räknar på vad som krävs för att Max ska äta upp det allt mindre avståndet till förstaplatsen. I Williams lossnade det äntligen för Carlos Sainz, som utförde sin första smooth operation sedan stallbytet. Yuki Tsunoda visade livstecken – Franco Colapinto raka motsatsen. Ja, det hände som bekant en hel del i Baku, och vi betar av det allra mesta. Häng med! Skicka in frågor och funderingar till anna.c.andersson@aftonbladet.se – antingen på ljudfil eller i text – så kanske vi svarar!

V této sérii nazvané Základy se díváme na některá témata, která tvoří jádro naší křesťanské víry. Jsou to témata, která probíráme s těmi, kdo se chtějí nechat pokřtít. A vzhledem k tomu, že doba se vyvíjí, mění se také naše porozumění některým z nich. Proto jsme se rozhodli podívat novým, čerstvým pohledem.Co to je hřích? Nejčastěji si představíme situaci, kdy uděláme něco špatného. Slovy brněnské alternativní zpěvačky Muchy: "Tos posrals." Jenže pohled na hřích může být mnohem širší - a také lépe popisující problémy, které trápí náš svět. Jak do toho všeho zapadá Ježíš? Co se vlastně stalo, když Ježíš zemřel a vstal z mrtvých?Další díl série Základy si tentokrát připravil Tomáš Kadlec.

„Nejčastější chyby při redukční dietě? Někdy máme pocit, že se o víkendu kalorie nepočítají,“ říká nutriční terapeut David Erban. „Od pondělí do pátku jsme úžasní, všechno děláme správně, ale pak si o víkendu hezky ,dopřejeme‘. Je bez problémů, pokud si dopřáváme i přes všední dny, jen to musí mít hlavu a patu,“ doplňuje.

„Nejčastější chyby při redukční dietě? Někdy máme pocit, že se o víkendu kalorie nepočítají,“ říká nutriční terapeut David Erban. „Od pondělí do pátku jsme úžasní, všechno děláme správně, ale pak si o víkendu hezky ,dopřejeme‘. Je bez problémů, pokud si dopřáváme i přes všední dny, jen to musí mít hlavu a patu,“ doplňuje. Všechny díly podcastu Hovory můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Velká část malých a středních podniků v Česku zaostává v digitalizaci. Nejčastěji proto, že si zvykly si na své zaběhané postupy, obávají se vysokých nákladů nebo jsou tak pohlceny svou činností, že na nic jiného nemají energii a čas. O tom, jak efektivně digitalizovat firmu a na co si při tom dát pozor, přišli do studia HN diskutovat zástupci tří společností, které firmám s digitální transformací pomáhají.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. (Rediffusion) Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Les nouveautés musicales de la semaine avec Charlotte Dipanda feat Tayc, Franglish, Krys M, Josey feat Nej, entre autres. Dans la séquence gold, Hey ya !, le tube culte de Outkast sorti en 2003. Selon le magazine Rolling Stone, en 2021, la chanson est classée parmi les 500 plus grandes chansons de tous les temps. Pour visionner les clips, cliquez sur les titres des chansons :  Charlotte Dipanda feat Tayc - Dis-moi Franglish - Ma veste Krys M - Le temps Rema - Kelebu Josey feat Nej - Touche pas à ma soeur Zakala - Mosala JB King - Protégeons nos leaders Nono Manzanza - Génération consciente Awadi - Génération consciente Tiken Jah Fakoly - Génération consciente El manager - Génération consciente Outkast - Hey ya ! Nu Look - Mea culpa Ramsey Lewis - Spring high Retrouvez la playlist officielle de RFI Musique.

Det är mustigt väder om än lite blött om natten. Saker byggs och rivs, målas och fixas, blir det aldrig klart?? Nej, nya projekt uppstår ständigt. Men blommar det då? Ja, lite! Välkomna!

På måndag den 8 september går Norge till stortingsval. Något jag kommer att bevaka lite mer här på Rak höger, av flera skäl. Høyre, som är Norges motsvarighet till Moderaterna, har rasat i opinionen till historiskt låga nivåer. Samtidigt har Fremskrittspartiet, som har ungefär motsvarande roll som Sverigedemokraterna, vuxit till omkring en fjärdedel av väljarna. En stor del av valrörelsen har handlat om vilket av de två högerpartierna som ska ha statsministerposten. Situationen påminner starkt om relationen mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i Sverige: vem ska egentligen leda högern? Varför inte det största partiet i koalitionen?Nej, detta är inte bara en norsk historia, utan något som vi kommer få höra mer om när det nu återstår ett år till nästa riksdagsval här i Sverige. Dagens gäst – statsvetaren Asle Toje – menar att samma mönster återkommer i land efter land i Europa, där de gamla liberalkonservativa högerpartierna tappar samtidigt som väljare rör sig högerut.Asle Toje – vice ordförande i Nobelkommittén, forskare som tog sin doktorsexamen från Cambridge, tidigare forskningsdirektör vid Nobelinstitutet, flitig kolumnist och en av Norges mest profilerade intellektuella. Han har skrivit en rad uppmärksammade böcker, varav jag särskilt kan rekommendera den samlade Europatrilogien (2022), där han undersöker Europas kriser och politiska spänningsfält på ett ovanligt ingående sätt.I dagens samtal pratar vi om Høyres identitetskris – de har svårt att bestämma sig för om de är rosa och globalistiskt eller blått och konservativt, om Fremskrittspartiets uppgång bland både unga och högutbildade, om Arbejderpartiets återuppståndelse i och med Jens Stoltenbergs återkomst.Läs Asle Toje om “Høyres fall” och implikationerna för högerpartier i Europa.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hon var skidskyttetalangen som höll på att krossas av allas förväntningar. Men bland det värsta som kan hända i en elitidrottares karriär ska bli det som räddar henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter och ljuddesign: Alice EdwardsProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

❓

Matěj Konečný z agentury Optimio popisuje, proč české firmy často s marketingem bojují, i když je e-commerce v Česku na špičce Evropy. Nejčastější problémy vidí v podceňování marketingu na úrovni vedení, snaze měřit každou korunu a zaměření jen na snadno vyhodnotitelný performance marketing, což otevírá prostor pro konkurenci, která investuje i do brandu a full-funnel přístupu. Další slabinou je nedostatek kompetentních marketingových ředitelů se zkušenostmi, schopností vést tým a nastavovat strategii napříč kanály. Řešením pro střední firmy může být interim marketér – zkušený strategický leader na částečný úvazek, který provede analýzu, nastaví plán, sestaví tým a dohlíží na exekuci. Tento model umožňuje přístup k know-how a zázemí celé agentury bez nutnosti plného interního CMO. Konečný zároveň upozorňuje na rostoucí vliv AI na vyhledávání – už dnes ji v Česku používá k dotazům přibližně polovina lidí. Firmy, které začnou tvořit obsah optimalizovaný pro AI, budou mít v budoucnu náskok, zatímco ostatní riskují ztrátu viditelnosti. Tato epizoda je součástí podcastu, který pro vás od roku 2015 připravuje Jiří Rostecký. Videa k podcastům najdete na jeho webu: www.rostecky.cz (Sponzorováno) Veškerá doporučení, informace, data, služby, reklamy nebo jakékoliv jiné sdělení zveřejněné na našich stránkách je pouze nezávazného charakteru a nejedná se o odborné rady nebo doporučení z naší strany. Podrobnosti na odkazu https://rostecky.cz/upozorneni.

Digitalizace má podle Jana Kodytka z JPF smysl jen tehdy, když firmě přinese jasné a měřitelné přínosy, například úsporu času, snížení nákladů, splnění legislativních požadavků nebo udržení kroku s konkurencí. Nevyřeší špatně nastavené procesy ani finanční problémy, a proto je nutné nejprve zmapovat a zefektivnit fungování firmy, zapojit klíčové zaměstnance a nastavit realistický rozpočet. Klíčovou roli hraje analýza uživatelů, kteří budou se systémem pracovat – bez jejich připravenosti a podpory může digitalizace selhat. Výběr vhodného řešení a dodavatele závisí na velikosti a potřebách firmy – větší podniky využijí komplexní ERP systémy, menším může stačit sada aplikací napojených na společný datový sklad. Při implementaci je nutné hlídat harmonogram, náklady a pravidelně vyhodnocovat průběh projektu prostřednictvím porad a kontrolních workshopů. Nejčastějšími příčinami neúspěchu jsou nedostatek komunikace, podcenění přípravy a ignorování lidského faktoru. Úspěšná digitalizace je tedy kombinací dobrého plánování, správné volby technologie a aktivní spolupráce celého týmu. Tato epizoda je součástí podcastu, který pro vás od roku 2015 připravuje Jiří Rostecký. Videa k podcastům najdete na jeho webu: www.rostecky.cz (Sponzorováno) Veškerá doporučení, informace, data, služby, reklamy nebo jakékoliv jiné sdělení zveřejněné na našich stránkách je pouze nezávazného charakteru a nejedná se o odborné rady nebo doporučení z naší strany. Podrobnosti na odkazu https://rostecky.cz/upozorneni.

CELOU EPIZODU SI MŮŽETE PUSTIT NA HEROHERO.CO/STUDION „Krátce po coming outu za mnou přišel do zadní části kostela muž, který se po mně sápal. Mluvil o tom, že jsem odporná a že to, jak žiju, je k vyměšování.“ Farářka Martina Viktorie Kopecká a trans aktivistka Lenka Králová se rozhodly pro společenský coming out v různých životních etapách. Ve Studiu N live natáčeném na festivalu Meeting Brno otevřeně mluví o tom, co znamená říct pravdu a jaké to je čelit strachu, nenávisti i absurdním očekáváním. „Když jdu večer po ulici a vidím hloučky mužů pokuřujících před hospodami, tak mě přepadne stres – snažím se jim vyhýbat a přecházet na druhou stranu ulice,“ popisuje vnitřní napětí Lenka Králová. „Stejně tak zažívám menšinový stres ve sprchách nebo na toaletách, snažím se to mít vždy rychle za sebou. Je to totiž téma kulturních válek u trans lidí. Když jsem například byla na konferenci SPD a Tradiční rodiny v Parlamentu, která se jmenovala Jak zachránit děti před genderovou ideologií, tak jsem zvolila taktiku pilotů malých letadel a celý den jsem nepila, abych v tom prostoru nemusela jít na záchod. Cítila jsem se jako na území nepřátel,“ říká Králová. „Pro mě bylo zcela zásadní říct, jak věci jsou,“ vysvětluje Kopecká, proč se rozhodla ke společenskému coming outu. „Než měla knížka, kde hovořím o společném životě s partnerkou, vyjít, tak mě spoutala úzkost, strach a panika z toho, že to možná změní celý můj život. A že to bude mít negativní důsledky na život mých rodičů,“ popisuje své obavy farářka. „Zpočátku nebylo úplně jisté, jestli nebudu muset vrátit talár a klíče od kostela. Tuhle nejistotu prožívá spousta lidí, kteří se rozhodnou jít s pravdou ven,“ říká Kopecká. Ve Studiu N mluví o svém přání, aby otázky identity a sexuality přestaly být pro společnost důležité. Sama se totiž často ocitá v nepříjemných situacích. „Snažím se ty komentáře na sociálních sítích nečíst, protože už nemůžu, buď z toho pláču, nebo zvracím. Nejčastější stesk od mužů ale je, že ‚je mě škoda‘. Je to prý škoda, protože by mě mohl mít nějaký chlap. Takhle absurdní je celá ta diskuze. Podle nich bych mohla být nejenom tažná, ale i chovná. Já holt nejsem chovná a to jim nevyhovuje,“ směje se Kopecká. Pro obě dámy byl veřejný coming out důležitým životním momentem. „Já jsem cítila explozi úlevy. Pro mě to bylo extrémní,“ říká Králová. „Žila jsem v podstatě dvojí život. Jeden v šedém bahně, ve kterém jsem nějak existovala, a druhý ve fantaziích, ve vnitřním světě. A najednou jsem to mohla překlopit a od té doby žiju v každodenní přítomnosti. Je to pro mě nepopsatelný rozdíl.“ Jaké překážky musely obě zdolat a jak je transformovaly? Jak se vypořádávaly s očekáváními blízkých i společnosti? A co díky přijetí vlastní identity objevily? Podívejte se na celou epizodu z natáčení Studia N live na festivalu Meeting Brno na herohero.co/studion.

Europas bästa fotbollslag: England! Europas bästa fotbollslag: Spanien! Kroniskt fumlande Sirius! Trots-allt-guldkandidaten Malmö! Dyngfina Como! Joao Felix – historiens mest misslyckade fotbollskarriär! BREAKING: Pengarna Viktor Gyökeres tackade NEJ till! Liverpool-bound Alexander Isak! Lyssna på två fullmatade avsnitt av Tutto Balutto, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Erotikens stoltaste poddformatssexryttare, Sexnoveller Deluxe må blivit bängare än en förortspolis av sommarvärmen men låter sig ändå inte stoppas. Nej, här bjuds det på på lyssnarnovell av allra högsta klass - såklart helt underbart. Novellen heter: "Mina drömmar blev verklighet" och är en så kallad trekantshistoria ... mums. Dessutom bjuder vi på novellen: "Karin och jag". Inte så illa ... om man säger!Vill du stötta podden och ta del av exklusivt material?Gå in på https://www.patreon.com/sexnovellerdeluxePuss, kram och lite smek / Jonas & Natalie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 Idag så har vi Cova med oss i podden. Vi pratar bland annat om att lära sig språk, hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige och om omvända kulturkrockar. Cova berättar också en intressant strategi hon har för att bara prata italienska med italienarna.  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript   Fredrik Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så har vi en gäst med oss här i podden. Det är Cova och det är faktiskt en kollega till mig. Vi jobbar båda i Language Gym och ja, vi hade ett samtal om lite olika saker, bland annat om hur det är att bo i Italien, vilka kulturella skillnader som finns mellan Italien och Sverige som till exempel med öppenhet och med hur man hanterar stora känslor och mattider, service. Och jag kunde såklart också jämföra med Spanien Italien och Spanien är ju två medelhavsländer så det finns vissa likheter och vi pratade också om omvända kulturkrockar. Så någonting lite chockerande hände Cova när hon kom tillbaka till Sverige efter lång tid i Italien. Så vi pratar om någonting som är helt normalt att göra i Italien men som man inte ska göra i Sverige. Och Cova nämner också en intressant strategi för att folk inte ska byta språk när hon pratar italienska med människor. Så när hon lärde sig italienska så använde hon den här strategin för att andra människor skulle stanna i det italienska språket. Fredrik Så det här är någonting som du också kan använda när du pratar svenska. Så vi ska kolla och lyssna på det här samtalet. Väldigt bra för dig som är på en medelnivå i svenska och vill börja förstå konversationer bättre. Så ja, kolla in det här samtalet och kolla också in Cova på instagram, swedishwithcova och ja, då lyssnar vi på samtalet, eller tittar beroende på om du är på youtube eller lyssnar på podden helt enkelt. Välkommen då Cova till Simple Swedish Podcast och kul att ha dig här för. Vi har ändå känt varandra i ett tag. Något år eller mer än ett år. Hur länge har vi känt varandra? Cova Jag tror typ ett och ett halvt. Nej, nästan två år kan vi säga. Jag rundar upp det lite grann. Fredrik Jag tror vi pratade också någon gång på Instagram för att vi båda lägger ut svenskarelaterat material på Instagram. Men kan du berätta lite om dig själv först, lite kort så.  Vad du gör och vad du gillar att göra. Jag vet inte. Cova Ja då. För det första, tack för att jag får vara med. Så jag heter Cova och jag kommer från Göteborg. Men, jag måste typ alltid nämna det här, men min pappa kommer från Chile och min mamma kommer från Sverige. Det är faktiskt ganska många som tror att jag kommer från Italien, Bolivia, Frankrike, Mellanöstern. Jag har sett många kommentarer om det. Men jag är halvsvensk, halvchilensk och jag bor nu i Italien. Jag lär ut svenska på The Language Gym tillsammans med Fred. Och det var så vi lärde känna varandra. Jag pluggar också språk. Jag just nu fokuserar jag mycket på quechua. Och vad mer kan jag säga om mig själv?

Nejúspěšnější čeští podnikatelé se zamilovali do řadových investorů a chodí si k nim čím dál častěji pro miliardy na rozvoj svého byznysu. A to prostřednictvím dluhopisů. Tento investiční produkt sice obklopuje řada nejasností a obav, ale právě zvýšená aktivita elitních podnikatelů v tomto směru může pomoct edukovat většinu trhu.

Velkommen til endnu en episode i sagaen om r8Dio - som jo i den grad er hele Danmarks snakke-, sludre- og taleradio. Det er en spændende dag i Skuldborg. Ikke nok med at kulturkongen Klavs Bundgaard og smørstemmen Allan Sindberg på opfordring af B.Y.D. (udtales venligst på engelsk) starter projekt Chinatown i Skuldborg op - dette med en art ansættelsessamtale med borgeren "Micky Neser". Nej derudover kan sikkerhedschefen Per Madsen også afsløre hvem det var der ikke kunne sikkerhedsgodkendes, for snart meget længe siden. Med andre ord, spænd sikkerhedsselen og -godkendelsen og gør dig klar til en fredag i den Skuldborgske overhalingsbane. Dagens episode er lavet i overlegen synergering med B.Y.D., Andel Energi, Pluto TV og kampagnen "Vær én som rækker ud".Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Íránští představitelé slibují Spojeným státům odvetu za vybombardování svých jaderných zařízení. Američané stejně jako Izraelci tvrdí, že to bylo nutné, aby Írán nezískal jadernou zbraň. Jak na to nahlížejí běžní Íránci? „Nejčastějším pocitem je strach z toho, co bude. Jsou rukojmími dvou režimů (íránského a izraelského, pozn. red.), kterým nezáleží na civilních obětech,“ říká filmová režisérka česko-íránského původu Širín Nafariehová.

Nu har det blivit dags för paren att säga JA eller NEJ till ett fortsatt liv tillsammans. Hobbypsykologanalyserna får du här - i vårt avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mette Frederiksen sagde i sin grundlovstale, at skærmene i vores liv har været en fejl - og det har hun måske ret i. Men det er samtidig lidt som at beklage, at atombomben blev opfundet, for nu er de her jo - skærmene - og det eneste relevante spørgsmål bør være: Hvordan kan vi leve på en ordentlig måde alligevel? Vi kender historien, for alle skriver om det konstant: Vores digitale infrastruktur er ejet af private, amerikanske techselskaber. Prisen for denne deponering er ikke blot de millioner, som vores kommuner hvert år betaler til Microsoft, eller at private selskaber ejer vores data. Det er heller ikke den håbløshed og kolossale politiske forandring, de sociale medier har skabt, eller at nogle få techmilliardærer er blevet så rige, at de ejer mere end hele europæiske stater i privat formue. Nej, prisen er langt højere: Prisen er en næsten total magtesløshed, der omfatter alle områder af vores liv - både privat, socialt og politisk. Uden at vi lagde mærke til det, har vi underkastet os, som ingen før har underkastet sig i historien. Udsyn taler med Mikkel Flyverbom, professor ved CBS, om hvordan det egentlig er sket - og om der findes en vej ud af vores selvpåførte stavnsbånd. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Strojvedoucí, popelář, veterinář, učitelka nebo kadeřnice. Povolání, které pravidelně vybírají coby nejžádanější děti prvních či druhých tříd. O pár let později, když hlasují studenti vysokých škol a žáci vyšších ročníků středních škol v anketě „Nejžádanější zaměstnavatel mezi studenty,“ vítězí zaměstnání ve Škoda Auto.