Podcasts about Nej

village in Karnataka, India

  • 1,230PODCASTS
  • 3,057EPISODES
  • 40mAVG DURATION
  • 5WEEKLY NEW EPISODES
  • May 26, 2025LATEST
Nej

POPULARITY

20172018201920202021202220232024

Categories



Best podcasts about Nej

Show all podcasts related to nej

Latest podcast episodes about Nej

En mörk historia
Mordet på Jakob i Örkelljunga - Den sista festen 1/2

En mörk historia

Play Episode Listen Later May 26, 2025 28:46


På väg hem från en fest ringer Jakob till Alicia, en av hans bästa vänner, för att snacka lite. Det gör han alltid, men den här kvällen blir inte som alla andra. Plötsligt hör Alica hur Jakob skriker “Nej! Aj!”. Och genom Jakobs airpods uppfattar Alicia hur Jakobs andetag förändras och blir rossliga och tunga. Ett program av Josefin PatzauerProducent: David MehrLjudmix: Gustav Sondén För att få exklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av Enmörk historia - prenumerera på ThirdEar+ eller Podme. Det gör du påthirdear.studio eller podme.com! Som betalande prenumerant får duexklusiv tillgång till den här serien och alla avsnitt av En mörkhistoria. Kontakt: hello@thirdear.studioInstagram: @thirdear.studio @enmorkhistoriaFacebook: Third Ear Studio Ansvarig utgivare på Third Ear Studio är Martin Johnson Det här är en produktion från Third Ear Studio.

Plzeň
Cesta k uzdravení: Konečně na čekací listině! Kláře ztížila transplantaci ledviny krevní skupina

Plzeň

Play Episode Listen Later May 25, 2025 18:51


Stále lepší vyhlídky mají pacienti, jejichž ledviny selhávají vlivem chronického onemocnění. Nejčastěji se to děje v důsledku špatné kompenzace diabetu a hypertenze, ale také vinou autoimunitních nemocí nebo infekcí.

RadioDixie - Podcasty
Honkytonk Jukebox 86 – Kluci z Oklahomy v baru za rohem

RadioDixie - Podcasty

Play Episode Listen Later May 20, 2025


Nejčerstvější trojice zajímavých desek bude částečně ponorem do red dirt music, oklahomskou odnoží country, která kašle na Nashville a hrne to po svým. Z popela povstavší Turnpike Troubadours na albu The Price Of Admission zjišťují, že za všechno v životě je potřeba nějak zaplatit, kultovní písničkář Jason Boland a jeho Stragglers jsou experty na špatná rozhodnutí ze správných důvodů (což vysvětlí jejich novinka The Last Kings Of Babylon) a kapela Country Honk vám debutovou deskou Bad Decision dokáže, že i parta kámošů hrající pro zábavu na rohu v baru může udělat zajímavější muziku než velké hvězdy.

RadioDixie - Honkytonk jukebox
Honkytonk Jukebox 86 – Kluci z Oklahomy v baru za rohem

RadioDixie - Honkytonk jukebox

Play Episode Listen Later May 20, 2025


Nejčerstvější trojice zajímavých desek bude částečně ponorem do red dirt music, oklahomskou odnoží country, která kašle na Nashville a hrne to po svým. Z popela povstavší Turnpike Troubadours na albu The Price Of Admission zjišťují, že za všechno v životě je potřeba nějak zaplatit, kultovní písničkář Jason Boland a jeho Stragglers jsou experty na špatná rozhodnutí ze správných důvodů (což vysvětlí jejich novinka The Last Kings Of Babylon) a kapela Country Honk vám debutovou deskou Bad Decision dokáže, že i parta kámošů hrající pro zábavu na rohu v baru může udělat zajímavější muziku než velké hvězdy.

OBS
Långessä: Såret efter Hiroshima är fortfarande vidöppet

OBS

Play Episode Listen Later May 19, 2025 45:52


72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Olomouc
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Olomouc

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Plzeň
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Plzeň

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Nej til nyt
Nej til nyt: Grænseløse influenter og Dahlins korstog – med gæstestjerne Bent Meier Sørensen

Nej til nyt

Play Episode Listen Later May 16, 2025 84:35


Den europæiske civilisation har tabt sin modstandskraft, men vi kan genvinde den. Sådan lyder det i den nye bog De grænseløse af professor i filosofi Bent Meier Sørensen. Nej til nyt har inviteret ham med i podcasten for at tale om, hvorfor det helt sikkert er sådan. Og så handler det også om influenter på Instagram, som undergraver demokratiet og forgifter kvindesindet, og ikke mindst om Morten Dahlin, der mener vi skal kæmpe for kristendommen – utvivlsomt en god idé. Afsnittet skal også handle om Lars Boje, havearbejde, populærmusik og You Tube videoer. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen »Tidens tegn« samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen »Borgerlig krise«. Og så naturligvis Bent Meier Sørensen, professor ved Handelshøjskolen i København og forfatter til bogen »De grænseløse – Hvorfor den europæiske civilisation tabte sin modstandskraft, og hvordan vi genvinder den.«

Vysočina
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Vysočina

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Udestuen
Nej til nyt: Grænseløse influenter og Dahlins korstog - med gæstestjerne Bent Meier Sørensen

Udestuen

Play Episode Listen Later May 16, 2025 84:36


Den europæiske civilisation har tabt sin modstandskraft, men vi kan genvinde den. Sådan lyder det i den nye bog De grænseløse af professor i filosofi Bent Meier Sørensen.Nej til nyt har inviteret ham med i podcasten for at tale om, hvorfor det helt sikkert er sådan. Og så handler det også om influenter på Instagram, som undergraver demokratiet og forgifter kvindesindet, og ikke mindst om Morten Dahlin, der mener vi skal kæmpe for kristendommen – utvivlsomt en god idé. Afsnittet skal også handle om Lars Boje, havearbejde, populærmusik og YouTube videoer.Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og rådmand for teknik og miljø for Det Konservative Folkeparti i Århus. Rasmus Ulstrup Larsen, politisk konsulent på Christiansborg og forfatter til bogen ”Tidens tegn” samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique og forfatter til bogen “Borgerlig krise”.Og så naturligvis Bent Meier Sørensen, professor ved Handelshøjskolen i København og forfatter til bogen ”De grænseløse – Hvorfor den europæiske civilisation tabte sin modstandskraft, og hvordan vi genvinder den.”

Hradec Králové
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Hradec Králové

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Liberec
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Liberec

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Ostrava
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Ostrava

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Karlovy Vary
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Karlovy Vary

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Sever
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Sever

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Region - Praha a Střední Čechy
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Region - Praha a Střední Čechy

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Pardubice
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Pardubice

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

Brno
Česká NEJ: První křížovku otiskl Sborník hádanek Zlaté Prahy už v roce 1899

Brno

Play Episode Listen Later May 16, 2025 1:47


Kandidátů na vynálezce křížovky je hned několik. Nejčastěji se uvádí Arthur Wynne. Jeho první křížovku uveřejnily 21. prosince 1913 newyorské noviny. Ovšem světové prvenství po právu patří bystré dámě z Prahy-Modřan.

OBS
Vad kan fåglarna berätta om en massaker?

OBS

Play Episode Listen Later May 13, 2025 10:21


Ett av mer oväntade svaren på andra världskrigets fasor kom från den amerikanska romankonsten. Mattias Hagberg funderar över kriget som fars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mellan den 13 och den 15 februari 1945 genomförde hundratals brittiska och amerikanska bombplan en serie räder mot Dresden, en stad som fram till dess varit förskonad från angrepp.Brandbomberna skapade en eldstorm som förödde stadens centrala delar och tog livet av runt 25 000 civila som gömde sig i källare och skyddsrum.En ung Kurt Vonnegut befann sig i staden. Han var krigsfånge och överlevde tack vare en slump. Tillsammans med ett hundratal andra amerikanska soldater satt han, i brist på interneringsplatser, inspärrad i källaren i ett slakthus i utkanten av centrala Dresden. Han hörde branden, kände värmen, men klarade sig oskadd – åtminstone i fysisk bemärkelse. Efteråt blev han och de andra krigsfångarna beordrade att bistå i uppröjningen av staden. De samlade lik. De grävde fram lik. Staplade lik. Brände lik. Minnena från terrorbombningen av Dresden skulle förfölja Kurt Vonnegut livet ut, som en närmast obegriplig erfarenhet. Gång på gång försökte han, när han etablerat sig som författare hemma i USA, att sätt ord på det han upplevt. Men språket verkade inte räcka till. Eller som han själv skulle komma att uttrycka det: ”… det finns inget intelligent att säga om en massaker.”Till slut, mot 1960-talets sista år, satte han sig ändå ner och skrev. Orden kom till honom, men han var tvungen att gå en omväg. Texten, romanen, tog formen av en fars, en absurd saga, en skruvad komedi. När den publicerades fick den titeln ”Slakthus 5”, och är numera en av världens mest kända krigsromaner. Men den handlar egentligen inte om krig. Den handlar om Billy Pilgrim, en medelålders optiker i efterkrigstidens USA, som blivit kidnappad av utomjordingar och därför kan uppleva alla skeden i sitt liv på en och samma gång. Oupphörligen kastas han fram och tillbaka i tiden, till sin familjs förtvivlan. Det är inte helt enkelt att leva med en tidsresenär.”Slakthus 5” är en roman utan egentlig struktur. Tiden är söndertrasad och intrigen fragmentarisk, men den har ett centrum, en nollpunkt. Billy Pilgrim har, precis som Kurt Vonnegut själv, upplevt terrorbombningarna av Dresden. Men det enda han egentligen har att säga om detta extrema våld är romanens återkommande mantra: ”Så kan det gå.”Billy Pilgrim är en fånig karaktär. Han befinner sig ljusår från de hjältar som blivit stapelvara i fiktionen om andra världskriget. Han är rädd och tafatt. Snubblar fram genom tillvaron och kriget.Lika fånig är Yossarian, huvudpersonen i ”Moment 22”, Joseph Hellers satiriska skildring av en skvadron amerikanska bombflygare under krigets slutskede, med enda skillnaden att Yossarian råkar bomba i stället för att bli bombad.Ja, så kan det gå.I litteraturhistorien brukar ”Slakthus 5” och ”Moment 22” länkas samman med Thomas Pynchons ”Gravitationens regnbåge”. Alla bär de på tydliga och gemensamma drag, såväl stilistiskt som tematiskt. Här finns inga vinnare eller förlorare. Inga hjältar eller skurkar. Inget ont eller gott. Bara en absurd och svåröverskådlig, för att inte säga sönderslagen, verklighet.Här, i dessa verk, är kriget en mörk komedi, en absurd fars, ett postmodernistiskt spektakel. Men inte för att dessa författare är blinda för våldet, smärtan och skräcken – tvärtom. Det finns helt enkelt inget intelligent att säga om en massaker, om ett våld som antagit sådana proportioner, och en sådan teknologisk och byråkratisk förfining, att det mänskliga förståndet upphör att räcka till.Alla tre romanerna rör sig därför i utkanten av kriget. Själva striderna, själva våldet, är aldrig i centrum. Nästan hela ”Slakthus 5” utspelar sig efter krigsslutet, i USA eller i rymden; ”Moment 22” är förlagd till en flygbas på en ö i Medelhavet, långt från de städer som ska bombas; och i ”Gravitationens regnbåge” följer romanens huvudperson, Tyrone Slothrop, kriget på håll, först som underrättelseofficer i London, sen som fredlös på kontinenten dagarna och veckorna efter freden.Det som ska berättas är för smärtsamt för att sägas rakt ut.Humorn, det farsartade i dessa romaner, går att förstå på samma sätt. Det traumatiska, det som gör så ont att språket bryter samman, går bara att närma sig på omvägar – genom att ställa världen på huvudet, genom att vända ut och in på det invanda.I ”Moment 22” är krigets logik vrängd till en skrattspegel. Huvudpersonen Yossarian försöker genom hela romanen bli befriad från tjänstgöring eftersom alla i kriget vill mörda honom; tyskarna skjuter på hans plan så fort de får chansen, och hans egna befäl envisas med att skicka honom på livsfarliga uppdrag med en enda förklaring: att kriget, nationen och framtiden kräver hans mod. Men, undrar Yossarian, gång på gång: ”Vad är det för mening med att vinna kriget om jag själv är död.”Och dö kommer han nästan givet att göra eftersom hans befäl oavbrutet lägger till nya uppdrag för att gynna sina egna karriärer i den militära byråkratin. Nej, Yossarian kan inte komma undan. Hans förståelse för krigets absoluta vansinne är ett bevis på att han är mentalt frisk, och därmed kapabel att fortsätta flyga och fortsätta bomba stad efter stad. Det är denna regel som är moment 22.Samma princip, samma galna logik, genomsyrar på sätt och vis även ”Slakthus 5” och ”Gravitationens regnbåge”. Det moderna kriget, präglat av massförstörelse, byråkrati och statistik, har inget heroiskt över sig. Här finns inga segrar eller förluster. Bara en närmast oändlig förmåga att förstöra.Yossarian väljer till slut att desertera. Han flyr för att ta sig till det neutrala Sverige, men läsaren får aldrig reda på om han lyckas. På romanens sista sida står det bara att han försvann. Samma sak händer i ”Gravitationens regnbåge”. Mot slutet av Thomas Pynchons väldiga roman är det som om huvudpersonen Tyrone Slothrop långsamt upphör att finnas till. Hans identitet blir alltmer upplöst, hans förmåga att agera alltmer otydlig. Till slut är han också försvunnen.Ja, total utplåning är det moderna krigets etos.Kurt Vonnegut beskriver det enda som återstår: ”Alla förutsätts vara döda, aldrig säga någonting eller önska någonting mer. Allting förutsätts vara mycket tyst efter en massaker, och är det också alltid, om man bortser från fåglarna. Och vad säger då fåglarna? Allt som går att säga om en massaker, sådant som 'Poo-tii-viit?'”Så kan det gå.Mattias Hagbergförfattare, journalist och lektor i litterär gestaltning

Mor skiljer sig
54. Samtycket

Mor skiljer sig

Play Episode Listen Later May 7, 2025 54:09


Samtycket är en berättelse från en av de franska kulturmännens offer. Det är inte skitkul läsning i sak, även om författaren skriver vackert. Springora stannar tack och lov i rätt tid i sina beskrivningar, så att vi orkar fortsätta läsa. Det handlar om en av "kulturmännen" i Frankrike, men också om hur hela samhället, från skola, vård, polis och föräldrar i någon sorts gemensam psykos?! och kulturelitens  infantila uppror mot konservatism, lyckas normalisera sexuella övergrepp på barn. Nej, det är ju inte fiktion som man skulle kunna hoppas, det är en självbiografi.

Czech Time
67_Věstonická venuše

Czech Time

Play Episode Listen Later May 4, 2025 9:56


Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V deváté epizodě 4. série se spolu podíváme za jednou tajemnou ženou.Čím je její soška výjimečná? Proč patří nejen mezi česká NEJ, ale dokonce mezi světová NEJ? Zjistěte to v nové epizodě!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

De Danske Guardians - en Destiny podcast
Anmeldelse – The Elder Scrolls IV: Oblivion Remastered

De Danske Guardians - en Destiny podcast

Play Episode Listen Later May 4, 2025 110:06


Værd at vende tilbage til?The Elder Scrolls IV: Oblivion er et action-RPG, som første gang udkom helt tilbage i 2006. Spillet er udviklet og udgivet af Bethesda og er det fjerde spil i Elder Scrolls-serien – en serie, som allerede var blevet populær med forgængeren Morrowind, men som blev et fænomen med Oblivion. Og ja, så stak det selvfølgelig endnu mere af med Skyrim, som var Oblivions efterfølger.Men netop Oblivion er faktisk manges favorit, og da rygterne om en remaster – en grund til at vende tilbage til denne klassiker – begyndte at florere, tog hypen allerede fart på internettet - og "rygter" skal tages i den mest løseste definition af ordet; Oblivion Remastered stod nemlig sort på hvidt på et hemmeligt dokument, som lækkede under retssagen mellem Microsoft og FTC i 2023, da Xbox købte Activision Blizzard.Men i to år har der været stilhed. Ingen udgivelse. Ingen promovering. Var projektet blevet droppet?Nej, ganske vist udkom den 22. april Oblivion Remastered via et vaskeægte "shadow-drop". På bare en uge har spillet allerede solgt over fire millioner eksemplarer.Men er spillet værd at genbesøge? Alt det og meget mere skal vi finde ud af nu.I denne episode deltager Lau Mellemgaard Eskildsen, Anne Elsberg, Nicolai Fog Daniel Møgelhøj, og Morten Urup.Tusind tak fordi du lytter med.

SIF-podden
Schvungen

SIF-podden

Play Episode Listen Later May 2, 2025 65:49


Utmanövrerad i Utsikten och rånad i Landskrona. Nej, det är inte någon skildring ur Sjöbergs ungdom, utan det magra facit med vilket Sandvikens IF vänder från två bortamatcher i syd. Alltid Rött, Alltid Rätt går igenom förlusterna, spelarna och spelet. Blickar fram emot väntande matcher mot Oddevold och Umeå. Anar att lite mer väntar i potten. Alltid Rött, Alltid Rätt med Anders Sjöberg och Mathias Åberg

Radio åt alla
Eld och rörelse #162: Pansartåg, pansartåg, pansartåg (och kort nyhetssvep)

Radio åt alla

Play Episode Listen Later May 1, 2025 56:34


Första maj till ära… Nej vi glömde visst bort att släppdag skulle vara första maj och missade helt att prata om det! Men hoppas ni alla – likt vi – är ute och firar första maj idag! Här kommer iaf ett avsnitt som handlar om pansartåg, (mycket) löst kopplat till vårt tidigare tåg-snack.

Rondvilan
84. FFH1 avklarat, Bo Nickal är körd & Kadestam gör comeback

Rondvilan

Play Episode Listen Later Apr 30, 2025 85:49


Vi går igenom välgörenhetsgalan som var FFH1, vilka matcher som stack ut samt vad som kan väntas i framtiden av organisationen. Sebbe ännu en gång lämnat ekologiska fotavtryck när han reste till Frankrike för Hexagone och sen till Danmark för Dominance FC. I helgen går även en Fight Night-gala av stapeln som gått lite under radarn, där hypetåget i Bo Nickal spås spåra ur och Zebastian Kadestam gör efterlängtad comeback. HÄNG MED!   Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   00:00 intro 00:17 Hej och välkomna till South park-podden med Ali, Sebbe och Adal 1:30 Adal försöker få Ali att bli cancelled 2:38 Så vad ska detta avsnittet handla om? spoilers: det blir mycketsvammel 3:56 Nytt segment: "Vem vill bli amerikan?!" Svar: Ingen just nu 11:34 Smällt ost på burk - varför?  12:40 Så blev Sebbe indoktrinerad till en amerikansk diktatur  13:45 Fight for Hope  15:30 basir Safdari vs Brandon Najera  17:11 Bra strikers visade upp sig på FFH 17:43 Är Forat Najam för snäll?  19:00 Yoseph Jebril vs Mansour Rasouli  19:46 Ahmad Amro vs Sror Sulaiman 20:58 Rami Omar vs Manne Hampusson  22:57 Navid Badi vs brasiliansk jätte 23:35 Sebbe bara teasar, men stoppa in den redan  24:45 Fernando Flores; välkommen tillbaka till Malmö  28:00 FFH imponerade  30:00 BoB tvingades ställa in  35:06 Sebbes hektiska helg AKA hur fan mår den killen?  40:30 Dominance steppade upp till tredje galan 43:35 behöver svenskar engagera sig mer ekonomiskt i MMA?  44:40 Vem (som inte är rednecks) kollar på F1 och bilsporter egentligen? 47:45 Har killarna tagit något? Tillbaks till MMA, tack  48:48 Svenskarna på Dominance  50:00 snabb avstickare om censurering  52:13 Medan Sebbe knegade hela förra veckan så sjukade Ali sig för att spela pusselspel  53:52 Sebbe förklarar varför Carlos Prates EGENTLIGEN inte förlorade mot Ian Garry  56:20 Borde fler UFC-fighters röka cigg?  59:41 CM "ILUVBOXING" Andersson hade rätt  1:02:05 Boxning blir bättre, UFC blir sämre  1:04:48 Sebbe berättar om sitt möte med Jon Jones fru (OBS: sant) 1:06:40 UFC Fight Night: Sandhagen vs Figureido  1:07:53 Är Ali och Sebbe surgubbar? Svar ja. 1:10:10 Who da fook is dat guy? Tillbaks i UFC  1:10:57 Kan Sebbe hålla käft om politik? Nej.  1:12:45 Klarar killarna av att hålla sig till UFC?  1:14:15 Reiner de Ridder vs Bo Nickal  1:16:45 Zebaztian Kadestam är tillbaka i ONE! 1:20:20 Kadestam möter en kille med ett påhittat namn  1:21:50 Sandhagen vs Figureido... till slut  1:23:20 Ali gillar tv-spel mer än allt annat  1:24:35 Fler gästavsnitt kommer! 1:25:10 Dags att runda av rasistavsnittet

OBS
Ett fall för sin tid: Lönndörrar falluckor hos Tintin och James Bond

OBS

Play Episode Listen Later Apr 29, 2025 8:20


De faller genom luckor och snö och trillar genom dolda dörrar. Peter K Andersson funderar över förflyttandets lätthet i 1900-talets äventyrsberättelser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Att resa i verkligheten lever sällan upp till resor i fantasin. Det som för mig är tilltalande med resor som företas i fiktionen är att de ofta är fria från de bestyr som tenderar att förstöra nöjet och spontaniteten i det verkliga resandet. När Dr Who kliver in i sin TARDIS och reser till vilken plats som helst i historien eller världsrymden, eller varför inte när Alfons och hans pappa lyfter från vardagsrummet i en fantasihelikopter och genast börjar flyga över en djungel – då kringgår de behändigt allt det som präglar resandet för oss andra, från säkerhetskontroller och tunga resväskor till trånga flygplanssäten och transitbussar. I en av mina favoriter bland de böcker som jag brukar läsa för min treåriga dotter, Patrik och flygmaskinen av Ulf Löfgren, bestämmer sig huvudpersonen, en karsk liten pojke, för att bygga en flygmaskin så att han kan hämta hem sin pappa, som är fast på en söderhavsö. Och när han har bestämt sig för att göra det, så gör han det. Han bygger flygmaskinen utan problem – tack vare att den drivs av en dammsugare behöver han inte tänka på bränsle längs vägen – och sen ger han sig av. Han flyger över hav och stora städer, och äter en macka när han känner sig hungrig. Och så efter ett par sidor ser han sin pappa nere på ön där han är strandad. Sen åker de hem. Tänk om det kunde vara så enkelt i verkligheten! Jag tror att det är en ganska ursprunglig mänsklig dröm som den här typen av berättelser ger utlopp för. Att bara kunna ge sig iväg, obunden av vardagen eller nationsgränser. Äventyrslusten finns förstås tydligast i de gamla äventyrsromanerna av Jules Verne eller Robert Louis Stevenson, men där tvingar också den eftergift åt trovärdigheten som barnböckerna är fria från författarna att berätta om förberedelserna inför resan, det årslånga byggandet av den märkliga farkosten. I de berättelser som riktar sig mer explicit mot barn eller ungdomar har ett underbart berättartekniskt grepp blivit etablerat. Det är ett grepp som även letat sig in i vuxenfiktionen. När handlingen kräver en vändpunkt uppenbarar sig någon typ av hål i den fysiska värld som omger huvudpersonen. Det är kaninhålet i Alice i Underlandet, men förflyttat till en igenkännbar verklighet blir det nästan ännu mer egendomligt och tydligt som en portal mellan två dimensioner.Den här typen av vändningar är Tintinberättelserna väldigt bra på. Tintin faller ständigt genom olika dolda falluckor eller hittar lönndörrar på de mest osannolika ställen. I Tintin i Amerika finns en tidig och smått surrealistisk variant när Tintin helt sonika faller igenom en fallucka i trottoaren på en livligt trafikerad gata i Chicago. Hur kunde skurkarna veta att han skulle ställa sig just där? Den här sortens lite oslipade berättarknep ger de tidiga Tintinalbumen en stundtals drömlik atmosfär, men knepet återanvänds i senare album i en form som är mer integrerad i händelseförloppet. I Tintin i Tibet faller både Tintin och kapten Haddock flera gånger ner genom hål i snön, i Solens tempel faller Tintin genom ett vattenfall till en grotta som gömmer sig bakom det, i Plan 714 till Sydney faller Tintin på likartat sätt ner i ett underjordiskt tempel. Tintinalbumen är också fyllda av olika hemliga dörrar och öppningar till oväntade rum. I Enhörningens hemlighet bryter sig Tintin ut ur en fängelsehåla med en murbräcka bara för att hamna i ett väldigt rum fyllt med antikviteter. I Faraos cigarrer håller knarkligans högkvarter till bakom en dold dörr i en palm, och i Blå lotus är ständigt frågan vad som finns bakom det mystiska skynket längst in i opiumhålan.Den här typen av vändpunkter ger ofta Tintinäventyren en labyrintartad karaktär. Den rumsliga orienteringen upphävs och en dörr eller ett hörn kan leda vartsomhelst. Skurkarnas högkvarter befinner sig ofta bakom dörrar eller, som i Tintin hos gerillan, bakom en tvåvägsspegel. Huvudskurken ses ibland sittande framför en tv-skärm varifrån han bekvämt kan iaktta händelseförloppet, utan att det förklaras var han befinner sig. Det är ett fantasifullt grepp som vi förstås också känner igen från James Bond. Om vi skulle räkna upp alla falluckor som han ramlar igenom – ofta medan han går mot en vacker kvinna – skulle vi behöva mer tid på oss. Att det här greppet är så vanligt i två av 1900-talets mest kända serier av äventyrsberättelser är inte konstigt. Både James Bond och Tintin har sina rötter i den populärfiktion från det tidiga 1900-talet som bidrog till att etablera den här typen av dramaturgiska genvägar. Man kan hitta prototyper i Sherlock Holmes och annan 1800-talsfiktion, men det är tydligt att upprinnelsen i själva verket ligger i teaterns värld snarare än det skrivna ordets. Att på ett trovärdigt sätt skriva in en fallucka i en roman är inte lätt, men att använda scengolvets inbyggda fallucka som en oväntad vändning i handlingen är fullt logiskt – och publiken hinner förmodligen inte ens reagera på bristen av trovärdighet. I de melodramer som spelades på de populära teaterscenerna i sent 1800- och tidigt 1900-tal skrevs luckor i golvet gärna in i handlingen – inte sällan som ett sätt för skurkarna att gömma undan sina kidnappningsoffer. I den vanliga mytologiseringen av Chinatown som finns i amerikanska teaterstycken från sekelskiftestiden skildras stadsdelen som byggd ovanpå ett helt system av hemliga tunnlar där allsköns ljusskygga aktiviteter försiggår, en restprodukt av myten om den gula faran som fortfarande dyker upp i filmer emellanåt.Är dessa falluckor och hemliga tunnlar besläktade med äventyrslust och drömmerier? I populärfiktionen används de helst som en antydan om någonting olycksbådande som ligger gömt där man minst anar det. Men i dess överraskningseffekt finns kanske också drömmen om gränsöverskridandet och transcendensen Det skrämmande och okända bär ju som bekant ofta på en samtidig hotfullhet och lockelse. Att plötsligt förflyttas från en plats till en annan genom en osynlig öppning i omgivningen är väl den mest avskalade bilden av längtan bort som man kan tänka sig? Men om det hade skett i verkligheten skulle vi nog knappast reagera med Alices jämnmod. Nej, vi kanske behöver passkontrollerna och köerna och transitbussarna för att inte förflyttningen ska överväldiga oss. Drömmen om det spontana plötsliga resandet kan få vara kvar i böckerna. Men där bör det i alla fall finnas, så att även framtida generationer av barn kan krypa upp i en fåtölj och falla genom hål till oväntade platser.Peter K Anderssonhistoriker

Vysočina
Příběhy z Vysočiny: V Brtnici soutěžili nejlepší světoví teriéři. Zlato za stopování si opět odnesl místní chovatel

Vysočina

Play Episode Listen Later Apr 28, 2025 3:03


V Brtnici na Jihlavsku proběhlo Mistrovství světa sportovních teriérů. Na místním fotbalovém hřišti se předvedly špičky ze šesti států ve stopování, poslušnosti a obranách. Nejčastěji soutěžili chovatelé s plemenem airdale teriér.

Ekots lördagsintervju
Jimmie Åkesson (SD): ”Det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt”

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Apr 26, 2025 35:00


Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

OVERSKUD
Guldprisen slår rekord, og Novo-aktien kollapser

OVERSKUD

Play Episode Listen Later Apr 24, 2025 33:09


Prisen på guld kravlede over rekordhøje 3.500 dollars mandag, og bitcoin begynder at nærme sig 100.000 dollars igen. Det tyder på en ret stor usikkerhed og nervøsitet i markedet, lyder det i studiet. Det er nok også derfor, at Donald Trump netop har lavet en komplet kovending, og nu freder centralbankchef Jerome Powell, som han eller kaldte ”en stor taber” for blot få dage siden. Vi diskuterer også de danske aktier, der har haft en miserabel start på året og er nede knap 13 procent. Den helt store taber er Novo Nordisk, som igen tirsdag blødte på børsen. Vender skuden for Novo? Nej, umiddelbart ikke, lyder det. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Czech Time
66_Velikonoční NEJ

Czech Time

Play Episode Listen Later Apr 20, 2025 9:52


Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V osmé epizodě 4. série se spolu podíváme na česká velikonoční NEJ.Může být velikonoční vajíčko větší než plavecký bazén? Kdo upletl pomlázku delší než autobus? Poslechněte si novou epizodu podcastu a zjistěte nejen to!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Ekots lördagsintervju
Teresa Carvalho (S): ”Vi kommer inte att leda en regering som är soft on crime”

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Apr 19, 2025 35:08


Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Critique podcast
Nej til nyt: »Først kom de efter børnene« – med gæstestjerne Christian Vigilius

Critique podcast

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 83:00


Nej til nyt har inviteret den netop afgåede landsformand for Konservativ Ungdom Christian Holst Vigilius i studiet. Vores panel kan ikke helt undgå at drømme sig ind i deres fælles fortid i Konservativ Ungdom, men ellers skal det handle om tidens helt store spørgsmål: Hvorfor vil Socialdemokratiet i København tage folks børn og køre dem væk på ladcykel? Hvorfor vil Donald Trump smadre sit eget lands og resten af verdens økonomi? Og hvorfor er det hele så synd for folketingsmedlemmer, at de nu skal tilbydes psykologhjælp. Vanen tro skal det også handle om populærkultur, mere specifikt de tre TV-serier Severance,

RADIO4 MORGEN
Onsdag d. 16. april kl. 6-7

RADIO4 MORGEN

Play Episode Listen Later Apr 16, 2025 55:09


(02:00): Mere end 500 studerende har fået ophævet deres visum i USA - lige før prøve om statsborgerskab. Medvirkende: Ditte Lynge, freelancejournalist tilknyttet Ekstra Bladet (14:00): Hvis nordmanden i Lamborghinien ikke må køre for stærkt; Så må politiet heller ikke. Medvirkende: Jørgen Beier, direktør, HD, Viborg (30:00): Flere børn bliver bortadopteret uden forældrenes samtykke, men Institut for menneskerettigheder advarer om, at det har taget overhånd. Medvirkende: Anette Faye Jacobsen, seniorforsker fra Institut for Menneskerettigheder (44:00): Nej tak til tvangsindlæggelse af gravide misbrugere. Medvirkende: Peder Hvelplund, sundhedsordfører for Enhedslisten Værter: Peter Marstal og Toke GrippingSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Kväll med Svegot
Samtalet du inte vill höra — men måste

Kväll med Svegot

Play Episode Listen Later Apr 15, 2025 88:21


(00:00:00) Inledning: Ett allvarligt samtal i stilla veckan (00:02:57) Därför vinner negativt innehåll på sociala medier (00:04:00) Självskadebeteende inom den nationella rörelsen (00:06:00) Vad bygger du egentligen när du delar? (00:13:12) Publikens reaktion: Sluta påminna, börja inspirera (00:15:00) Vi måste tala om vad vi vill – inte bara vad vi hatar (00:24:00) Nej, det är inte kört – det är bara bekvämt att säga så (00:29:00) Slutbossen väntar: börja på bana 1 (00:33:00) Alla ser allt – men förstår inte alltid (00:36:41) Vad om det inte blir värre? Då måste vi bygga ändå (00:45:00) Praktisk nationalism: Vi bygger parallellt med staten (00:49:00) Inget museum – vi bygger framtiden tillsammans (01:14:00) Lev starka liv – för din egen och folkets skull (01:20:00) Vad gör du idag – för svenskarna om 100 år? I detta specialavsnitt från Det fria Sverige diskuterar Dan Eriksson och Magnus Söderman ett ämne som länge bubblat under ytan: Hur alternativmedier och den nationalistiska oppositionen riskerar att hålla tillbaka svenskarnas kampvilja genom ett ensidigt fokus på elände, hopplöshet och negativa nyheter.

Katrine & Maries Historiepodcast
The Lavender Panthers

Katrine & Maries Historiepodcast

Play Episode Listen Later Apr 13, 2025 34:53


Har du nogensinde tænkt: “Hvad hvis en homoseksuel præst i 70'ernes San Francisco sagde NEJ TAK til homohad – med en selvtægtsgruppe i hælene?” Nej? Det har vi!

Vyhonit ďábla
s5e33: Ďábelské tipy: Ako dať najlepšiu fajku? s Andy Čiernou z Telo na telo

Vyhonit ďábla

Play Episode Listen Later Apr 9, 2025 52:20


Chceli by ste vedieť ako niekomu urobiť najlepší blowjob v ich živote?

Mitt i livet
En sjuk katt och trimmad moppe

Mitt i livet

Play Episode Listen Later Apr 8, 2025 31:25


Malin är fortfarande på resande fot. Hemma hos familjen Lasses är det kaos, trimmade moppar som åker in på service och husdjur som åker till veterinären. Inte vet vi när påsken infaller heller. Nej, sorgligt, beskt och surt får bli nya Malaco-blandningen. Lyssna, det blir (ändå) kul! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Czech Time
65_Česká nej_Pančavský vodopád

Czech Time

Play Episode Listen Later Apr 6, 2025 8:27


Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V sedmé epizodě 4. série se spolu vypravíme k největšímu českému vodopádu.Kde v Česku najdete vodopád velký jako 4 desetipatrové domy a ještě kousek k tomu? Poslechněte si novou epizodu podcastu a zjistěte nejen to!Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Daddy Issues
289. Botox & torgskräck

Daddy Issues

Play Episode Listen Later Apr 3, 2025 39:55


* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Vårdcentraler har besökts, man har skickats runt och mår man bättre för det? Nej. Frändfors och Lyskova mår båda p, av både samma och olika anledningar. Vad gör man när man inte kan sova? Hur blir man av med migränen? Det är, bland annat, frågor vårdcentralen inte kan besvara.

botox nej podme podme premium podmes
Ekot
Ekot 22:00 Anna-Karin Hatt säger nej till att bli c-ledare

Ekot

Play Episode Listen Later Apr 2, 2025 10:00


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Czech Time
64_Česká nej_ Katova ulička

Czech Time

Play Episode Listen Later Mar 24, 2025 8:02


Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V šesté epizodě 4. série se spolu vypravíme do nejužší uličky.Poslechněte si novou epizodu podcastu zjistěte, kde Katovou uličku najdete, proč se jmenuje Katova a na co, nebo spíš na koho, byste si tam měli raději dávat pozor.Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠⁠podcastových kurzech⁠⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Ekots lördagsintervju
Thomas Nilsson, Must: Ett anfall mot Sverige kan inte uteslutas

Ekots lördagsintervju

Play Episode Listen Later Mar 22, 2025 34:52


Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret.Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat.Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5, dvs principen om en för alla, alla för en.Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller.”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson.Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig?”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa.Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.”Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson.Litar på artikel 5Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade.”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson.Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023.Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänstenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.

Ekot
Ekot 16:45 Industrifacken säger nej till lönebud från medlarna

Ekot

Play Episode Listen Later Mar 21, 2025 15:00


Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Critique podcast
Nej til nyt – Ja til dyd!

Critique podcast

Play Episode Listen Later Mar 19, 2025 74:29


Dyderne er vendt tilbage i samfundet, i hvert fald taler vi meget mere om dem. Liberal Alliance siger, at vi mennesker har et valg, men valget handler nu mere om ansvar end om frihed. Samtidig peger regeringens Trivselskommission på, at forældre har ansvar over for deres børn og at unge har et ansvar for deres eget liv. Alle dårligdomme er tilsyneladende ikke mistrivsel. Som følge af den altomspændende dydighed har Nej til nyt midlertidig sendt politisk teoretiker Rasmus Ulstrup på græs og erstattet ham med ph.d. og projektrådgiver i Tænketanken Prospekt Alexander Sokol. Til april udgiver han nemlig bogen Dyd:

Morgonpasset i P3 – Gästen
Lena Andersson: ”Hela samhället har blivit en enda stor gul väst.”

Morgonpasset i P3 – Gästen

Play Episode Listen Later Mar 17, 2025 25:23


Ester Nilsson gör efterlängtad comeback i Lena Anderssons nya bok Män och kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – gästen hör du i Sveriges Radio Play.Varför var det dags för Ester att återvända just nu, och vad har egentligen hänt i hennes liv under de tio år som gått? I den nya boken får män en större plats och skillnaderna mellan män och kvinnor blir tydligare än någonsin. Lena förklarar också varför hela samhället numera bär gul väst, varför folk bör sluta börja meningar med ”Nej men...”, och varför man måste kunna prata i telefon om man ska vara väninna. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Večerní Host Radiožurnálu
Jak se vyrábí čokoláda? Kakaové boby uvolňují látky, které vám nedají spát, popisuje čokoládovnice

Večerní Host Radiožurnálu

Play Episode Listen Later Mar 15, 2025 26:55


„Málokdo ví, že už tím, jak kakaové boby upražíme, můžeme utvářet výslednou chuť čokolády,“ popisuje Lada Bartošová, která v Kutné Hoře navazuje na tradici prvorepublikové čokoládovny Lidka. Čím byla tamní výroba výjimečná? Které látky mohou za pocity euforie, které čokoláda navozuje? A jaké mýty kolem čokolády přetrvávají? „Nejčastější mýtus je, že se čokoláda vaří. Čokoláda se nevaří, to byste zničili všechno dobré, co tam je,“ vysvětluje historička a výrobkyně čokolády.Všechny díly podcastu Host Radiožurnálu můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Radiožurnál
Host Radiožurnálu: Jak se vyrábí čokoláda? Kakaové boby uvolňují látky, které vám nedají spát, popisuje čokoládovnice

Radiožurnál

Play Episode Listen Later Mar 15, 2025 26:55


„Málokdo ví, že už tím, jak kakaové boby upražíme, můžeme utvářet výslednou chuť čokolády,“ popisuje Lada Bartošová, která v Kutné Hoře navazuje na tradici prvorepublikové čokoládovny Lidka. Čím byla tamní výroba výjimečná? Které látky mohou za pocity euforie, které čokoláda navozuje? A jaké mýty kolem čokolády přetrvávají? „Nejčastější mýtus je, že se čokoláda vaří. Čokoláda se nevaří, to byste zničili všechno dobré, co tam je,“ vysvětluje historička a výrobkyně čokolády.

Czech Time
63_Největší rybník

Czech Time

Play Episode Listen Later Mar 10, 2025 9:44


Ve čtvrté sérii podcastu Czech Time si povídáme o ČESKÝCH NEJ - tedy výjimečných českých místech, která jsou v Česku nejvyšší, nejnižší, nejdelší, největší...., zkrátka v něčem NEJ.V páté epizodě 4. série se spolu vydáme k "českému moři".Poslechněte si novou epizodu podcastu a zjistěte, kde to je a v čem všem je tohle místo unikátní.Chcete se s podcastem učit česky? Stáhněte si ZDARMA transkript ke všem epizodám na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TÉTO⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ stránce.Nebo se rovnou přihlaste do ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, kde najdete transkripty všech epizod, cvičení na gramatiku, slovíčka, výslovnost, psaní i mluvení. Do ⁠⁠⁠Konverzačního klubu Czech Time⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ se můžete přihlásit ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.S minulými řadami podcastu se můžete učit také v ⁠podcastových kurzech⁠.Další inspiraci k učení češtiny najdete na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠BLOGU ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Czech Time ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TADY⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Sledujte Czech Time taky na ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebooku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagramu⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikToku⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ nebo ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠You Tube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.

Radiožurnál
Seriál Radiožurnálu: Do áčka přešel v 16 letech. „Všechno dělal na sto procent,“ vzpomíná na Jágra bývalý hráč Kladna

Radiožurnál

Play Episode Listen Later Mar 10, 2025 4:15


Letos je to padesát let kdy se Jaromír Jágr postavil poprvé na led kladenského stadionu. A jestli ještě bude pokračovat v roli profesionálního hokejisty, tak to zatím tají a fanoušky napíná. Nejúspěšnější Evropan v historii NHL, vítěz Stanley cupu, mistr světa, olympijský vítěz a držitel mnoha individuálních ocenění ale na začátku kariéry dostal jinou nabídku než hrát hokej.

Simple Swedish Podcast
#269 - 10 tips för bra svenskt uttal

Simple Swedish Podcast

Play Episode Listen Later Feb 19, 2025 26:26


Nivå: ~A2-B1 Svårt att uttala rätt på svenska? Här kommer 10 tips för att bli bättre på det! Kom ihåg att du kan använda skuggövningarna på Patreon, och minikursen '5 skuggövningar' på Skool. Lyssna också på avsnitt 82. ------------------- Transkript Hallå där! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska jag prata om ett ämne som kanske är ett av de ämnen som folk frågar mest om.   Och det är också någonting som ofta är kanske det svåraste med att lära sig svenska och kanske en av de svåraste grejerna med att lära sig språk generellt. För mig personligen så har det alltid varit ganska lätt att lära sig och därför tänker jag att jag ska prata om hur man får ett bra uttal.   Innan vi börjar så ska jag tacka Sajjad, Nina och Gabriel för att ni stödjer den här podden på Patreon. Ja, om någon annan också är intresserad av att stödja podden på Patreon så gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Det kostar bara 5 euro i månaden och man får tillgång till alla avsnitt, alla transkript till den här podden. Och det är ju ganska många avsnitt vid det här laget så stöd mig gärna på Patreon. Så ja, uttal. Först och främst är ju själva ordet ‘uttal' ett bra exempel på ett ord som är lite svårt. Inte bara att det har bokstaven u men också att det har en dubbel betoning. Betoning är när man lägger lite extra tyngd på en stavelse. Så i det här ordet uttal har vi betoning på båda stavelserna. Så i ordet uttal har vi två stavelser. “Ut-tal”. “Ut-tal”. En, två. Två stavelser. I ordet..om vi tar ett ord till exempel ‘Sverige', har vi bara en..har vi betoning på ‘sver' - Sverige. Så vi har betoning på en stavelse - “SVERR-je”.   Men i uttal har vi betoning på två stavelser. “Ut-tal”.   Vi säger inte “utal”. Nej, vi säger “ut-tal”.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!