Podcasts about tusentals

Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tusentals elever är borta mycket från skolan | Sveriges RadioMånga har börjat rösta i förväg | Sveriges RadioPartierna i korthet: Sverigedemokraterna | Sveriges RadioMargareta, 77 år, besteg Sveriges högsta berg | Sveriges Radio

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tusentals människor tog sig ut på gator, torg och stränder under gårdagen för att bevittna den ovanligt stora solförmörkelsen som syntes över stora delar av Europa. Det rådde dock stor brist på speciella glasögon som skyddar synen, något som pengalystna britter passade på att utnyttja.Sen pratar vi om hur mycket fot som egentligen är okej att visa upp för sina kolleger. DN har pratat med en vett och etikett- respektive modeexpert om var gränsen går när det kommer till sandaler på jobbet.

Nyheterna 18

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Och så har vår ”Hemma Hos-resa” kommit till sitt sista stopp och du kan lita på att vi sparat det bästa till sist. Alf B Svensson (som fyller 83 år i höst!!) är en otroligt uppskattad psykolog och författare som hjälpt många unga, föräldrar och par med utmaningar i sina relationer. Hans böcker har sålts i mer än 100 000 exemplar. Ta fram anteckningsblock och lägg undan allt annat, för här kommer du få en timma med one-liners till gifta, singlar, ungdomar och gamla. Häng med oss varje vecka hela sommaren då vi hälsar på HEMMA HOS människor och pratar om underbara, fantastiska, krångliga men helt livsnödvändiga relationer. Behöver du hjälp eller vill prata med någon. Gå in på Hillsong.se/help

Nyheterna 10

Jag vet inte hur många gånger jag hört klienter säga något i stil med “jag gillar verkligen sex när vi väl gör det, men sen är det som att jag glömmer bort att sex finns, och tar aldrig något initiativ.” Känns det igen, från dig eller din partner? Då ska du verkligen lyssna idag, för det här kallas responsiv lust, och det ändrar ALLT. Det här är ett favoritavsnitt från 2020, men lika relevant idag. Privat coaching för singlar, par och flersammaDigitala sexlektioner i olika ämnenE-kursen och communityt Sex för DIG - koll på vad DU gillar, vill och behöver i sängenInstagram: Sexinspiration Sajna upp dig här för mitt nyhetsbrev med unika sextips varje veckaLäs mer om mig på www.sexinspiration.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna 14

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fredrik snackar med Philip Alm om hur språkmodeller förändrar arbetssätt. Philip är grundare och CTO på Incredible, där man bygger en röststyrd AI som låter dig visa och berätta vad du vill och sedan får det gjort på din egen maskin. Givetvis låter man modeller skriva koden, och Philip berättar om hur de tog steget dit. I början blev det ju jättedåligt, men vad hände sedan? Stegen framåt var fokus på att förbättra processen, snarare än koden. Philip berättar också om hur de provat specialiserade modeller på olika sätt, men att de inte känns användbara nog för att de generella är så bra. Kanske såpass bra att det inte gör något om utvecklingen skulle stanna av. Vi diskuterar också att hantera kodbasen när man inte skriver kod - slänga bort och generera om har sina fördelar - och hur alla verkar bygga samma krabba just nu,. Hur ändrar man sitt arbetssätt när det gäller vad man bygger och hur när man kan implementera och släppa saker snabbare än någonsin? Mer eftertanke och mer diskussion med användarna! Att sätta sig med Agda, 53, och få se och höra hur hon faktiskt jobbar till vardags, det är något värt att lägga mycket mer tid på. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Philip Incredible GPT Fortnox Science park i Jönköping Harness - hur språkmodeller tillåts interagera med omvärlden Stöd oss på Ko-fi! Continued pretraining Fine-tuning Mercor - anställer experter för att mata in bättre data i modeller Världsmodeller Elixir Openclaw Linear Titlar En av de djupare tekniknördarna Inskjutsad i affärsvärlden Strax innan GPT-eran GPT-eran Kalla det för vad det är Min dos av byggandet Traditionell AI Spotify-enkelt Börja sluta titta på koden Extrem unlock Tusen av mina offerter Någonting som kan lösa alla problem Bara visa vad du gör Bortom chattrutan Tusentals mikroinnovationer Vardagstickets Agda, 53

När David Parfett följer spåren efter sin son Toms död upptäcker han något chockerande. En hemsida som helt öppet säljer självmordsutrustning på nätet. Bakom den ligger den kanadensiska kocken Kenneth Law, som misstänks vara inblandad i uppemot 150 dödsfall i flera länder. Nu väcker åtalet mot honom stark kritik från offrens anhöriga. Programledare: Simon Campanello. Med: Sandra Stiskalo. Producent: Måns Mosesson.

Tusentals studenter ska snart ut i arbetslivet, men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Karlavagnen om när man var klantade sig på jobbet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studenten och examen stundar och en drös med ungdomar är på väg ut i arbetslivet. Men handen på hjärtat, ibland går det inte riktigt som man tänkt sig. Det skiter sig helt enkelt. Lyssnarna delar med sig av pinsamma ögonblick på jobbet. Om missar på jobbet i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar klockan 22:12.

Nyheterna Radio 10:00

Det är Patriots' Day i Boston, och det årliga Boston Marathon hålls för 117:e året i rad.Tusentals människor trängs vid mållinjen när två bomber plötsligt exploderar i folkhavet. På några sekunder förvandlas festen till panik, sirener och ett kaos av skadade – och en stad som inte vet om fler attacker väntar.Polisen står utan svar, tills övervakningsbilder pekar ut två män i kepsar. Det som följer är en intensiv jakt efter gärningsmännen.Det här är berättelsen om Boston Marathon-bombningen – USA:s största terrorattack sedan 11 september.Inläsare: Ellen NorbergResearch och manus: Adelina ThimFaktagranskning: Linn EkRedaktör: Alex HaegerKlippning och ljuddesign: Evelina FernerudProducent: Oliver BergmanExekutiv producent: Victoria RinkousDet här avsnittet innehåller AI-genererade röster, granskade och godkända av vårt produktionsteam.Källor:https://varldenshistoria.se/samhalle/rysslands-historia/tjetjenien-fran-rysslands-huvudvark-till-putins-nickedockahttps://www.bbc.com/news/world-us-canada-22219116https://www.thefreedomtrail.org/https://www.ebsco.com/research-starters/history/patriots-dayhttps://www.boston.com/sports/boston-red-sox/2025/04/16/why-do-the-red-sox-play-so-early-on-patriots-day/https://www.britannica.com/event/Boston-Marathon-bombing-of-2013American Manhunt: Bombdåden vid Boston maraton (https://www.imdb.com/title/tt27142031/)https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5531449/#:~:text=On%20April%2015%2C%202013%2C%204,second%20followed%2010%20seconds%20laterhttps://www.fbi.gov/history/famous-cases/boston-marathon-bombinghttps://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/04/19/177923309/a-timeline-of-the-boston-manhunthttps://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/04/16/177440972/shattered-family-blast-killed-boy-wounded-mom-sisterhttps://abcnews.com/US/jane-richard-dancing-loss-leg-death-brother-richard/story?id=23198136https://edition.cnn.com/2013/04/16/us/boston-marathon-victims-profileshttps://www.boston.com/culture/entertainment/2016/12/20/tsarnaev-carjacking-survivor-dun-meng-on-why-hes-sharing-his-story-in-patriots-day/https://abcnews.com/US/carjacking-victim-marathon-explosions/story?id=29593525https://www.nytimes.com/interactive/2014/04/14/us/boston-marathon-survivor-stories.htmlhttps://www.bustle.com/entertainment/where-is-danny-meng-now-boston-marathon-bombinghttps://www.hollywoodreporter.com/news/general-news/inside-patriots-day-carjacking-escape-jimmy-o-yang-q-a-959192/#:~:text=More%20Stories%20by%20Hilary&text=%5BWarning:%20The%20following%20story%20contains,%E2%80%9Csuperb%E2%80%9D%20in%20the%20role.https://bja.ojp.gov/program/badgeofbravery/recipients/2013/watertownhttps://www.sverigesradio.se/avsnitt/bostonbomberna-och-jakten-pa-terroristerna (polisradio om Sean Collier)https://abcnews.com/US/photos/haunting-photos-boston-marathon-bombing-23143733 https://www.fbi.gov/video-repository/newss-surveillance-video-related-to-boston-bombings/viewhttps://www.svt.se/nyheter/utrikes/bostonbombare-far-dodsdomhttps://www.scotusblog.com/2022/03/in-6-3-ruling-court-reinstates-death-penalty-for-boston-marathon-bomber/https://www.thoughtco.com/adx-supermax-overview-972970https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/05/25/186606037/well-keep-running-thousands-complete-final-mile-of-boston-marathonhttps://www.pbs.org/newshour/nation/10th-anniversary-of-boston-marathon-bombing-marked-with-somber-ceremony

Nyheterna Radio 10:00

ÄNTLIGEN är det dags för ett till fredagsavsnitt efter krångel och teknikstrul de senaste 2 veckorna. Och idag pratar Amanda och Tindra om Astrala drömplatser eller drömlandskap som många besöker när de sover. Tusentals beskriver liknande platser som de också återkommer till och där de även träffar andra. Amanda berättar om några av platserna och även några av dem som hon besökt själv. Vad är dessa platser egentligen? Och varför finns dom? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

Imorse i Rockklassiker fick vi höra om ouppfostrade barn i Hasses trappuppgång och om rådjur med blekta anus. Jonas får utså hatattacker igen men Linda tycker inte ens att det är konstigt. Söta killar får rabatt men vi fick höra om en kille som fick betala fullpris för sin vara, Norge kan inte heller släppa taget om sitt aprilskämt och kommer därför att lansera köttbulleklubbor. Lyssna på dagens avsnitt av Morronrock daily för att inte missa detta och såklart Hasse ute i trafiken!

Slaget vid Lepanto är 1571 utkämpades mellan galärfartyg i en tid då sjökrigföringen sakta var på utveckling mot bredsidesfartyg och linjetaktik. Med i slaget fanns på den kristna sidan sex större venetianska bredsidesfartyg som kanske kom att spela en avgörande roll i slaget.I övrigt utkämpades striden på traditionellt sätt med melée-taktik där ramning och ändring av motståndaren utgjorde tungpunkten i striden. Över vattnet utvecklades en ”bro” av hundratals fartyg som kopplats samman i ett kaos av närkamp. Fartyg erövrades och återerövrades. Tusentals sjömän och soldater stupade och lemlästades.I avsnitt 23 av Militärhistoriepodden fördjupar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i det mytomspunna slaget vid Lepanto som i århundraden har givit upphov till många tolkningar och diskussioner. Frågan om slagets verkliga betydelse på lite längre sikt är en av frågorna som tas upp. Kristenheten samlades i en allians, den så kallade Heliga ligan, men var egentligen ganska splittrade av religiösa och maktpolitiska motsättningar.Utanför den grekiska kusten i Patrasbukten möttes en allierad kristen flotta den osmanska flottan den 7 oktober 1571. Det slag som kom att utspela sig är en av sjöhistoriens största drabbningar och ett av de allra sista slagen mellan i huvudsak roddrivna fartyg eller galärflottor.Striden hade i många avseenden väldiga dimensioner när nästan 400 fartyg med mer än 100 000 roddare och soldater ombord möttes i en hänsynslös kamp. Men vad handlade slaget egentligen om? En strid mellan kristenheten och islam?Slaget stoppade knappast fullständigt det osmanska inflytandet i Medelhavet, men gav kanske ändå de kristna Medelhavsstaterna ett andrum och kontroll över västar Medelhavet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Röda armén grundades i januari 1918, mitt under revolutionens efterdyningar och det ryska inbördeskriget. Syftet var att försvara bolsjevikernas maktövertagande och slå ner såväl interna som externa fiender. För att hantera misstron mot gamla officerare infördes systemet med politiska kommissarier – politruker.Det innebar att militära befälhavare övervakades politiskt och i praktiken kunde få beslut ifrågasatta eller stoppade om de ansågs ideologiskt felaktiga. Det bidrog till en kultur där lojalitet ofta vägde tyngre än kompetens – och där rädslan för att fatta egna beslut kunde bli förlamande när krisen kom.I detta första av två avsnitt om Röda armén i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern och författaren Anders Frankson om Röda arméns väg från nederlag till seger – och vad det kostade. Frankson är aktuell med boken Myten om den oövervinnliga Röda armén (Stevali, 2025).Röda armén formades tidigt som ett politiskt projekt. Under inbördeskriget och de första åren därefter kombinerades revolutionär övertygelse med hård pragmatism: tsararméns officerare rekryterades i stor skala som ”militära specialister”, samtidigt som partiet säkrade kontrollen genom kommissariesystemet. Det skapade i praktiken ett dubbelkommando – ett militärt och ett politiskt.När Josef Stalin genomförde de stora utrensningarna under 1930-talet drabbades officerarkåren hårt. Tusentals arresterades, avrättades eller försvann in i lägersystemet. Följden blev en självstympning: erfaren ledning försvann, misstänksamheten blev norm och befordringar kunde avgöras mer av politisk pålitlighet än av militär skicklighet. När Tyskland anföll 1941 stod Röda armén därför svagare i sin ledningsstruktur än siffrorna på pappret antydde.Vinterkriget mot Finland 1939–1940 blev en varningsklocka. Trots att Sovjetunionen till slut tvingade fram eftergifter visade striderna tydligt brister i samordning, en farlig underskattning av motståndaren och en taktisk stelhet som kostade dyrt. Det var ett test som Röda armén till sist ”vann” – men knappt, och till ett mycket högt pris.Bildtext: Röda armén paraderar i Moskva, 1922. Bilden visar en infanteriparad ur Röda armén i Moskva framför Lev Trotskij, under de första åren efter den ryska revolutionen. Parader som denna användes för att demonstrera den nya sovjetstatens militära styrka och politiska sammanhållning. Källa: Agence de presse Meurisse, Bibliothèque nationale de France. Wikipedia, Public domain.Musik: Red Army 25th Anniversary Song, framförd av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov – kompositören bakom melodin till Sovjetunionens nationalsång (antagen 1944).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals svenskar är strandade i Mellanöstern, oppositionen tycker regeringen är för passiv och svensk ekonomi hotas. Kan Ulf Kristersson hantera allt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit dramatiska dagar sedan USA och Israel anföll Iran. I Sverige märks kriget på flera sätt, inte minst därför att många som bor här antingen själva födda i Iran eller har föräldrar som är det. Flera politiker med ursprung i Iran har också medverkat i nyhetsprogram. Bland dem som klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraten Ardalan Shekarabi och tidigare vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ali Esbati. De har oftast varit samstämmiga i sin kritik mot den iranska regimen, men just Ali Esbati riktade också omfattande kritik mot Israel och USA. Något som vänsterledaren Nooshi Dadgostar inte har gjort, finns det en splittring inom Vänsterpartiet?Samtidigt är tusentals svenskar strandande på olika håll i Mellanöstern och oppositionen har kritiserat regeringen för att de inte gör tillräckligt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson anser att regeringen ”lutar sig tillbaka”. Regeringen svarar att de gör det som är möjligt, frågan är nu vem som har rätt? Är regeringen för passiv?Kriget innebär även risker för ekonomin. Hormuzsundet, världens viktigaste rutt för transporter av olja och flytande gas, ligger i krigsområdet och oljepriset kan skjuta i höjden. Är svensk ekonomi redo för det? Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att ekonomin är ”Trumpsäkrad”, stämmer det? Kan ekonomisk oro leta sig in i den kommande valrörelsen?Turné och tävlingDet Politiska Spelet ska åka på turné under våren. Vi ska besöka Luleå, Karlskrona, Falun och Visby. Läs mer om datum och biljetter här: En kväll med Sveriges Radio | Sveriges RadioVi uppträder också på Poddfest i Stockholm den 28 mars, läs mer om det här: https://www.sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-poddfest-2026-munchenbryggeriet-i-stockholm-lordag-28-marsTävling! Nu har den som svarar rätt möjligheten att vinna två biljetter till Poddfest.Fråga: Vilken var den första statsminister som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, intervjuade? OBS. Det är inte samma statsminister.Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fildelningstjänsten Soulseek översvämmas av Homer Simpson-covers i ett utstuderat prank. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falska fakturorI november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Blame game och anmälningarAnmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.Bristande kontroller”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.Handelsstoppad aktieSen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sverre Linton, chefsjurist AktiespararnaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotThomas Hertz, åklagare EBMJacob Laurin, tf vd IntellegoGregory Batcheller, ordf IntellegoThomas Olsson, advokatekonomiekotextra@sverigesradio.se

I veckans huvudepisod pratar vi de omfattande demonstrationerna i Iran och regimens oerhört brutala svar. Vi diskuterar bakgrunden, sättet situationen har diskuterats på sociala medier och förhoppningarna framåt. I andra halvan snackar vi Donald Trumps mottagande av María Corina Machados fredspris, hans fortsatta hot att ta över Grönland samt planerna för hans ”fredsråd” i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals demonstranter uppges ha dödats under protesterna i Iran de senaste veckorna. Gnistan tändes bland köpmännen i Teherans basarkvarter i december 2025 och sedan dess har befolkningen anslutit sig. Från att till en början handla om landets dåliga ekonomi är budskapet nu att styret ska falla. Det sker i en tid då regimen är ovanligt svag - och folkets tålamod är slut. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, Mellanösternkorrespondent på DN. Producent: Elinor Alhborn.

Tusentals personer kan ha dödats i Iran. Längdskidåkaren Ellen Westerlund ska tävla i Paralympics. Lily-Ann har en synnedsättning, hon älskar att åka skidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under några månader 1994 mördas hundratusentals människor brutalt i Rwanda. Än idag pågår jakten på rättvisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1994 pågår ett blodigt folkmord i det östafrikanska landet Rwanda. På bara några månader mördas omkring 800 000 människor som tillhör minoritetsgruppen tutsi av hutuer som tillhör majoritetsbefolkningen.Eugéne Bushayija flydde från Rwanda till Sverige när inbördeskriget bröt ut några år innan folkmordet. Under 1994 följer han den blodiga konflikten, samtidigt som stora delar av hans familj finns kvar i landet. En dag slutar hans syster att svara i telefon. Dagarna blir till veckor, Eugéne får till slut reda på vad som hänt henne. Hon hade förråtts av en kollega och blivit mördad. Nu hoppas han och hans familj på upprättelse för systern.– Det var en folkmordsgärning, den här människan är medskyldig till folkmord, säger Eugéne Bushayija.”De flesta som skulle kunna berätta något är döda”Det här fallet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius följer jakten på dem som var ansvariga för folkmordet. En av alla medskyldiga hittades i Sverige och dömdes i svensk domstol.– När det gäller folkmordet i Rwanda så är det såklart problem med utredningarna för de flesta som skulle kunna berätta något är ju döda, och sen har man ju ingen teknisk bevisning utan det bygger ju bara på vittnesmål, säger Bosse Åström, tidigare kriminalkommissarie som även jobbat med utbildning i Rwanda.Exekutiv producent: Jenny GustafssonProducent: Rasmus BjöreSlutmix: Magnus Kjellsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals gängkriminella försörjs av bidrag, enligt Försäkringskassan. Socialdemokraternas konton på sociala medier hårdgranskas ännu en gång, och Aftonbladet säger sig kunna visa att den morddömda barnflickan i Knutbyfallet blivit felaktigt dömd. Ekofascisten Alexander Holmberg döms för sina planer på att förgifta artister på Eurovision-finalen. Klimatmötet i Brasilien beskrivs som en besvikelse, och den k-märkte influensan tågar in.

Veckopanelen med Lars Leijonborg, Åsa Domeij och Hanif Bali under ledning av Staffan Dopping. Tusentals gängkriminella försörjs av bidrag, enligt Försäkringskassan. Socialdemokraternas konton på sociala medier hårdgranskas ännu en gång, och Aftonbladet säger sig kunna visa att den morddömda barnflickan i Knutbyfallet blivit felaktigt dömd. Ekofascistene Alexander Holmberg döms för sina planer på att förgifta artister på Eurovision-finalen. Klimatmötet i Brasilien beskrivs som en besvikelse, och den k-märkte influensan tågar in.

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals svenskar vill donera hela sin kropp efter sin död. I Karlavagnen pratar vi om just donationer. Organ, blod eller varför inte pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusentals svenskar har valt att donera hela sin kropp efter sin död. I det här avsnittet pratar vi om just donationer, i stort och smått. Saker man gett bort, organdonation, när man gav blod eller donerade en summa pengar. Om donationer i Karlavagnen med Gerhard Stenlund.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21.40.

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i april 2023.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski meddelade att han skulle sälja alla sina aktier i Klarna till Flat Capital sjönk Flat Capital-aktien med tio procent. De andra aktieägarna i Flat Capita blev vansinniga. Men varför blev de det? Och varför gör Klarna-vd:n så här? Björn Jeffery och Sophia Sinclair försöker reda ut i ett snårigt ägande. Förra helgen förlorade 1,6 miljoner kryptosparare alla sina pengar, men gick det hela verkligen rätt till? Och varför verkar det inte spela någon roll? Dessutom: världens bisarraste tech-jippo. Vi var tyvärr inte där. Glöm inte att du får den bästa lyssningsupplevelsen i SvD-appen!

I dagens avsnitt pratar vi om Minds debattartikel “Tusentals patienter nekas psykologisk behandling - regionerna bryter mot nationella mål” – och vad det egentligen säger om hur vården fungerar (eller inte fungerar) i Sverige.Vi ringer upp Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind, för att förstå varför så få får tillgång till psykologisk behandling trots att det är den rekommenderade vården – och vad som behöver förändras.Vill ni läsa hela debattartikeln som Mind har publicerat tillsammans med psykologförbundet kan ni göra det här:https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det romerska imperiets snabba expansion satte press på republikens institutioner. Soldaternas växande lojalitet mot sina generaler snarare än mot staten gjorde hela samhället instabilt.Gaius Marius och Lucius Cornelius Sulla utlöste genom sin personliga rivalitet och maktkamp det första romerska inbördeskriget – en konflikt som bidrog till republikens erosion och banade väg för ett diktatoriskt styre, med brutala utrensningar som följd.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu:s serie om Romarriket samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Marius och Sulla representerade två diametralt olika politiska världar. Marius, mannen från Arpinum, reformerade armén så att även egendomslösa kunde värvas. Det försköt lojaliteten från staten till den enskilda generalen. Sulla, aristokratins man, gick brutalt till väga – han marscherade mot Rom och införde proskriptioner som rensade ut politiska motståndare.Gaius Marius gjorde sig först känd genom segrar över de germanska stammarna kimbrer och teutoner i slutet av 100-talet f.Kr. Genom att öppna armén för egendomslösa skapade han legioner lojala mot honom personligen – inte mot senaten. Han fick folkets stöd (populares) och valdes till konsul hela sju gånger – en unik bedrift.Lucius Cornelius Sulla, från den patriciska aristokratin, representerade optimaterna. När han som konsul år 88 f.Kr. fick överbefälet i öst mot kung Mithridates VI, drogs detta tillbaka genom senaten efter påtryckningar från Marius. Sulla svarade med att marschera mot Rom – något tidigare otänkbart – och tvingade Marius i exil. Det markerade inbördeskrigets början.Efter Sullas östresa återvände Marius tillsammans med Cinna, tog kontroll över Rom och inledde blodiga utrensningar. Marius dog kort därefter, 86 f.Kr., men Cinna fortsatte styret. När Sulla återvände 83 f.Kr. med sina veteraner utkämpades flera avgörande slag, bland annat vid Sacriportus och Collineporten (82 f.Kr.), där Marius den yngre besegrades och tog sitt liv.Som ensam makthavare utropade sig Sulla till diktator. Hans regim präglades av proskriptioner – offentliga listor över personer dömda till döden eller fredlöshet. Tusentals mördades och senaten rensades. Sulla återgav aristokratin makten och inskränkte folktribunernas inflytande. Även om han senare abdikerade hade han förändrat Roms politiska landskap för alltid.Under republikens förfall spelade slaveriet en central roll. Miljontals slavar – fångade i krig, födda i fångenskap eller sålda i desperation – bar upp det romerska samhället. Samtidigt som Marius, Sulla och senare Caesar kämpade om makten, vilade hela imperiets ekonomi på omfattande tvångsarbete.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals protesterade i Ukraina mot ny lag. Krigets viktiga appar. Stora problem med tågen i Sverige. Hårdrockslegenden Ozzy Osbourne är död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2020. Peking förvandlas till ett blodbad i juni 1989. I en massaker mot den egna befolkningen krossar det styrande kommunistpartiet drömmen om demokrati i Kina. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. Tusentals studenter befinner sig vid torget.Dessförinnan har protesterna kommit att engagera folk över hela Kina. Bara i Peking får demonstrationerna miljontals människor att bege sig ut på gatorna.Tusentals dödas när revolten slås nerHur många som dödas när revolten slås ner har i alla år förblivit okänt. Men en vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Över trettio år senare är massakern nedtystad i Kina. Censuren sätter stopp för all diskussion om händelsen.Medverkande:Lei Wang, ögonvittne och lärare som bodde granne med torget 1989.Zhou Fengsuo, ögonvittne och en av de sista studenterna att lämna torget den 4 juni.Peter Kadhammar, journalist på Expressen 1989. Var på plats och blev ögonvittne.Staffan Sonning, journalist Sveriges Radio. Var på plats.En dokumentär av: Therese Rosenvinge.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Erik Hedtjärn.Dokumentären publicerades för första gången 2020.

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.