Podcasts about tusentals

Hjalmar Ekström rymdes inte inom kyrkans ramar. Maria Küchen reflekterar över mystikerns kamp mellan djupaste djup och högsta höjd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Utifrån sett är den religiösa mystiken kanske bara mystisk, i bemärkelsen obegriplig.Mystik är flum, säger religionskritikern. Den är ett sätt att slippa bevisa saker man påstår.Mystik är sinnesförvirring, kan en psykiatriker hävda. Den hävdar att det finns en osynlig verklighet som bara mystiker har sett.Och psykologer har definierat den mystika erfarenheten som en krisreaktion – tillvaron blir så olöslig att psyket uppfinner en annan, högre tillvaro för att uthärda.Så ser den rationella samtiden på mystiken. Men vad säger mystikern själv?”Jag hade ju kommit fram till 16-årsåldern”, skriver den skånske skomakaren och mystikern Hjalmar Ekström, ”då efter ångest och kamp och förtvivlan om mig själv, Guds strålglans plötsligt bröt igenom och uppenbarade för mig att jag befann mig i en helt och hållet ny och förut blott anad tillvaro, och att jag redan länge befunnit mig där, fast i mörker och trängsel.”Detta hände julen 1901. Tonåringen Hjalmar Ekströms liv var hårt. Han studerade på nätterna och arbetade i sin fars skomakarverkstad i Helsingborg på dagarna – som äldst i en stor syskonskara måste han bidra till familjens försörjning. Ofta var han ute på ensliga promenader. Under en av dem blev alla ting och människor plötsligt genomskinliga, ”liksom genomstrålade av gudomligt ljus. Guds rike spirade fram och blomstrade mitt genom sten och bråte; allt blev levande, ja, fullt av liv, och allt och varje kom till mig såsom budbärare (änglar) från det översinnliga.”Han skriver detta tjugo år efter ”genombrottet”, som han kallar det. Extasen varade i tre år, och hans Gudsmöte gav honom en stark vilja att hjälpa medmänniskor. Så Hjalmar Ekström blev diakon. Men i ett brev till en vän, översättaren Eric Hermelin, skrev han 1922: ”Jag har förut stått i svenska kyrkans tjänst men åtnjuter tjänstledighet på grund av att jag funnit det ytterst svårt att tjäna kyrkan, 'kyrkans herrar', till lags.”Mystiker klarar ofta inte att inordna sig i religiösa system. Visst finns det de som fungerar inom institutionerna – biskopen Martin Lönnebo till exempel, som har belyst Ekström i tidskrifter och böcker. Men mystikerns tro växer ur ett direkt gudsmöte, unio mystica, inte ur studier av dogm och lära. Det gör många av dem till andliga rebeller.För att kvala in som mystiker räcker det inte med ett genombrott som det Hjalmar Ekström upplevde år 1901. Gudsmötet förändrar livet för gott. Det får en riktning som det annars inte skulle ha haft. Hjalmar Ekström följde till sist i pappas fotspår och blev skomakare för att kunna försörja fru och barn, men djupast sett gick hans liv ut på att ge människor själslig hjälp.Det gjorde han i brev. Tusentals finns bevarade. Mystikforskaren Anton Geels, professor i religionspsykologi i Lund i 20 år, återfann större delen av dem när han på 1970-talet skrev sin doktorsavhandling om Ekström.Geels perspektiv är den rationella forskarens, men han ser på mystiken med nyfikenhet och värme. I han bok ”Medvetandets stilla grund”, konstateras att alla trossystem har mystiken som en gemensam nämnare.Utifrån kan mystik alltså kritiseras som flum, sinnesförvirring eller krisreaktioner. Inom religionerna är den tvärtom attraktiv. Vem vill inte vara med om direkta gudsmöten? Särskilt i vår tid och västvärld, där individens lustupplevelser står högt i kurs, lockar mystiken mer än dogmerna. Men att vara mystiker är inte bara härlig extas. Tvärtom.”Inget ligger varandra så nära som det djupaste djup och den högsta höjd”, skriver Hjalmar Ekström på 1920-talet i tidskriften Den fördolda livet. ”O du ensamme som känner dig härjad av stormar som ett träd på en öde strand, du ödelagda och härjade – fårad och plöjd av många lidanden – salig är du, ty aldrig är du så nära himlen som i detta djup du ropar ur!”Människan måste avklä sig allt eget – vilja, begär, förnuft – för att lämna plats för Guds verk. I ett av sina många brev beskriver Ekström vad som krävs: ”Sinnenas död där de utvärtes tingen […] försvinna. [… ] Den invärtes döden, då alla människans inre förnimmelser tagas från henne.” Och i människans andes död, där hon ”fråntages allt det goda som hon förut haft till stöd”.Vägen till salighet i Gud, i Jesus efterföljelse, är med andra ord smärtsam. Den som tror att mystik kan vara enbart lustfyllt, är lika vilse som den som söker världens bekräftelse. Poeten Vilhelm Ekelund tyckte att vännen Ekström borde bli författare, han skulle göra succé – och visst, den andlige skomakaren hade ett stort litteraturintresse och författardrömmar. ”Men intet var Hjalmar Ekström mera främmande än att göra succé”, står det i förordet till det urval själavårdande brev som kom ut strax före hans död år 1962.I övrigt under sin livstid gav han bara ut två böcker – en diktsamling när han var 27 år som han senare tog avstånd från, och en utläggning om Höga Visan på 1930-talet. Han förblev bokstavligen vid sin läst. Han sulade skor och skrev brev. Betraktelserna i Det fördolda livet publicerade han anonymt. Tidskriften gavs ut av en vän till honom, Henrik Schager, som liksom han själv tillhörde Flodberg-kretsen – en samling människor som under början av förra seklet sökte Gud tillsammans.Flodberg själv var en lågutbildad värmlänning och lykttändare i Gamla stan, en stadsdel som på denna tid var eftersatt och fattig. Schager var tulltjänsteman och Hjalmar Ekström alltså skomakare. Kring dem samlades vanligt folk med en själslig längtan.Hjalmar Ekström inspirerades av en annan skomakare, självlärd teolog och protestantisk mystiker – tysken Jakob Böhme, som verkade i skiftet mellan 15- och 1600-tal. Det var Eric Hermelins översättningar av Böhme som fick Ekström att kontakta honom i början av 1920-talet. Gripande skriver han till Hermelin: ”För övrigt har jag en obegriplig känsla av att liksom alltid hava känt Eder, det är liksom om ni uppväckte några oförgätliga minnen inom mig; detta är märkvärdigt, jag förstår det icke och kan ej heller rå för det.”Vackrare kan själsfrändskap knappast beskrivas. Den mystika erfarenheten är just bara obegripligt mystisk för de flesta, som inte har varit med om den och inte kan relatera. Så desto viktigare för en mystiker att ha vänner som fattar. Hermelin blev en sådan vän till Ekström.Däremot hade han inte kontakt med sin tids centrala namn i kulturlivet och kyrkan. Drivkraften för en mystiker är att bli ett med Gud, inte att göra karriär. Hjalmar Ekström, om han levde idag, skulle knappast ta plats i medierna som kristen kändis. Men en människa i själslig nöd skulle kunna skriva ett personligt mejl till denne skomakare, och få ett långt djupt svar och kanske en vän.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturAntoon Geels: Det fördolda livet : mystikern Hjalmar Ekström (1885-1962) – liv och lära. Artos, 1996.Hjalmar Ekström: Den fördolda verkstaden – Själavårdande brev. Artos, 2003.Hjalmar Ekström: Den stilla kammaren – brev. Artos, 1988.

Tjänster som Microsoft office, Google drive, Apples icloud och Metas Facebook och Instagram kan i värsta fall bli förbjudna inom EU efter att Trump sparkat medlemmar i det tillsynsråd som ska övervaka att européernas data skyddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Väntar på besked”I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.Men för att det ska bli så krävs det att EU fattar beslut om att USA inte längre lever upp till den överenskommelse som finns. Och frågan är om EU är villigt att ta det steget. ”Man kan inte blunda för problemet hur länge som helst. Och jag skulle inte heller utesluta att EU-domstolen kan ta upp frågan”, säger korrespondent Andreas Liljeheden.Många är oroligaJust nu tar Integritetsskyddsmyndigheten emot många frågor från oroliga företagare och andra som undrar hur de ska tänka kring situationen. ”Vi tycker att man ska följa utvecklingen och hålla sig uppdaterad kring vad som händer”, säger Elisabeth Jilderyd på IMY.Bricka i handelskrigetSamtidigt finns det även en oro för att Trump-regeringen kan sätta käppar i hjulet för teknikjättarnas verksamheter i Europa. Något som Microsofts vice ordförande Brad Smith säger skulle bemötas med ”alla juridiska medel som finns”.Tusentals miljarder på spel”Jag tror att techjättarna är väldigt stressade av det här”, säger Carl Heath. För dem står enorma värden på spel. Men även för europeiska bolag, myndigheter och enskilda personer som använder tjänsterna.Börsbolagens vd:ar har helt olika synMen medan vissa bolagschefer här i Sverige arbetar aktivt med frågan är andra inte ett dugg oroliga för att amerikanska moln kan bli oanvändbara. ”Det är något som vi varken planerar eller förbereder oss för”, säger till exempel Scanias vd Christian Levin.EU letar alternativNu pågår ett febrilt arbete för att hitta europeiska alternativ till de amerikanska jättarna. Hör hur du som enskild person ska tänka kring frågan.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl Heath, senior forskare RISEAndreas Liljeheden, Sveriges radios korrespondent i BrysselUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenJoe Biden, fd president USAJD Vance, vicepresident USAElisabeth Jilderyd, tf enhetschef IMYFelix Björklund, reporter Ny TeknikBrad Smith, vice ordf MicrosoftJens Henriksson, vd SwedbankJohan Torgeby, vd SEBMicael Johansson, vd SaabHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsChristian Levin, vd Scania och Traton ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nyheterna 11:00

Idag möter vi Annebelle Gyllenspetz som berättar om den judiska högtiden Pesach. En högtid då friheten för det judiska folket hyllas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Gud hjälp oss, Gud hjälp oss! Tusentals röster ropar mot himlen. Och så händer miraklet. Just när de sista av israeliterna kommit upp på torra land sluter sig havet kring Faraos soldater, hästar och vagnar. Det blir tyst bland människorna, endast havets brus hörs, vågorna slår mot stranden, döda soldater och hästar flyter iland med dyningen. Länge står de och betraktar skådespelet medan vissheten att Gud verkligen är med dem, sakta sjunker in. Först delar sig havet för dem, sedan sluter det sig som på kommando. Molnstoden som följt dem om dagen och eldsflamman som lyst upp vägen om natten, är verkligen den Gud som Moses talar om och Han har visat sin styrka för dem.Text:2 Mos 13:3Musik: Unzer Nigun - Our Melody, Judisk Trad. med Boris SavchukProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

En tredjedel av anställda på Malmö stad gick på ett falskt phishing-mejl, rapporterar Sydsvenskan. I Morgonpasset pratar vi mer om phishing-attacker vi minns och hur ska man undvika att bli lurad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Sista dagen för tusentals på Northvolt – syrligt avsked från Mai, 39: ”Ohälsosam miljö”

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Efter diktaturens fall i Syrien har nu nya strider blossat upp mellan anhängare till gamla regimen och det nya styret av islamistiska rebeller. Tusentals människor har dödats . Många är civila som tillhörde samma minoritet som Assadklanen – alawiterna. En arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Samtidigt som en av de största massakrerna i den syriska konflikten kan ha ägt rum, så har den tillfälliga regeringen i Syrien slutit ett historiskt avtal med kurdiska SDF. Vad betyder egentligen det? Vad handlar den uppblossade konflikten om? Och hur ser den närmaste framtiden ut i Syrien? Gäst: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, France 24, DW News, CBN News, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hon drömde om att bli USA:s första svarta kvinnliga konsertpianist, men blev något mycket större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är helt smockfullt framför den provisoriska scenen i Montgomery, Alabama. Tusentals medborgarrättsaktivister har vandrat hit från Selma, för att protestera mot de amerikanska raslagarna. Det är beväpnade poliser överallt och på avstånd hörs ljudet av helikoptrar. – There were those who said we wouldn't get here.CBS News sänder när Martin Luther King håller ett tal.– There were those who said we would only get here over their dead bodies. Well, all the world today knows that we are here today. And we are standing before the forces of power in the state of Alabama. And we ain't gonna let no one tell us to turn around.Året är 1965 och den senaste tiden har engagemanget för medborgarrättsrörelsen i USA intensifierats, men så även våldet, diskrimineringen och förtrycket av svarta. När Martin Luther King kliver av scen är det dags för Nina Simone att ta plats. Ilskan hon känner vibrerar i bröstet. På kort tid har hon blivit en av den svarta medborgarrättsrörelsens allra starkaste förgrundsgestalter. Allt började med låten hon skrev efter att fyra svarta flickor dödades av Ku Klux Klan i ett bombattentat i Birmingham. Inför 40.000 personer sjunger hon det som ingen vågat säga tidigare: Mississippi goddam!Medverkande: Josette Bushell-Mingo och Nils HanssonProgrammet är gjort av Alexandra Sannemalm i början av 2025Producent och programledare Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från JET Magazine (1983) HARDtalk (BBC, 1999), What happened, Miss Simone? (2015), Nina Simone - The Legend (1992), Jazzbaren Ronnie Scott's (1984), Morning Becomes Eclectic (KCRW 1985/1987), Black journal (1969), CBS News (1968), Harlem Cultural Festival (1969), Montreux Sounds (Eagle Rock Entertainment Ltd. 1976) och youtubekontona Tim Prescott (intervju från 1998), Nina Simone Music och History.

Tusentals moderater samlas till Sverigemöte i veckan. Hur mår Ulf Kristerssons parti egentligen, och hur allvarlig är konflikten med SD? Medverkande: Anette Holmqvist, Filippa Rogvall & Viktor Barth-Kron Producent: Arvid Hallberg

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 10:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Zelenskyj är redo att skriva under. Fallet “Spökmannen” väcker debatt om straff för våldtäkt. Tusentals tog farväl av gisslantagna småbarnsfamiljen. Israel trappar upp militäroperation på Västbanken. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Många som drabbades av attacken på Risbergska skolan i Örebro kan få pengar i ersättning. / Tusentals personer som blir av med körkortet kan fortsätta köra bil utan att bli straffade. / Idag började årets stora rea på böcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg

För tre år sen, den 24 februari 2022, inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Egentligen inleddes ju kriget redan 2014, med den ryska annekteringen av Krim och stridigheterna i Donbassregionen i östra Ukraina. Men i och med den fullskaliga invasionen togs kriget till en helt annan nivå. På Sergels Torg i Stockholm anordnades det på kvällen, under årsdagen, en manifestation till stöd för Ukraina. Tusentals slöt upp och hela plattan och området ovanför fylldes av människor. Många med Ukrainska flaggor i händerna eller knutna så att de hängde likt mantlar på deras ryggar. Bland de som fanns där var det en hel del ukrainare.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

Juniornyheterna om valet i Tyskland. Att tusentals protesterar för att ha kvar Sollefteå sjukhus och sist om italienska Nonna, mor-och farmödrar som lagar mat på Tiktok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Patricia Lorenzoni reflekterar över forensisk antropologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns frågor där juridikens och konstens områden överlappar varandra. Kan den döda förmås att tala, och i så fall hur? Kan den som bragts om livet ges upprättelse? För rättsskipningen handlar det om bevisvärdering och ansvarsutkrävande. För konsten om möjligheten att berätta om den som bestulits på sin mänsklighet, utan att i berättandet upprepa stölden.Dilemmat aktualiseras i M NourbeSe Philips diktsvit Zong! från 2008. Bakgrunden är en händelse 1781 när över etthundratrettio människor – alla förslavade afrikaner – slängdes överbord från ett brittiskt slavskepp för att spara på vattenransonerna. Händelsen har gjort avtryck i rättsarkiven, men inte som mord utan som ”förstörelse av egendom”. Den avhumanisering som möjliggjorde brottet fortsätter därmed in i rätten, och sedan in i de historiska arkiven. Hur berätta om detta, när alla spår det lämnat är fortsättning på brottet? Zong! blir en historia som inte kan berättas och som likväl måste berättas.Människorna som slängdes överbord från skeppet Zong försvann för alltid ner i havet. Och i haven fortsätter människor att försvinna, genom aktivt våld eller genom passiv ovilja att undsätta. FN-projektet Missing Migrant Project anger att under tioårsperioden mellan 2014 och 2024 rapporterades närmare 30 000 människor döda eller saknade på Medelhavet, den enskilt dödligaste av världens gränsregioner. Eftersom många kroppar aldrig återfinns, och inte alla har anhöriga som söker efter dem, kan mörkertalet vara stort.”Försvinna” är ett aktivt verb. Att göra det passivt låter skavigt och fel: ”att försvinnas”. Men det är i passiv form rättsantropologen Alexa Hagerty använder det i boken Still life with bones: Field notes on forensic anthropology. För när det handlar om människor är ”försvinna” bara sällan någonting någon gör, oftare är det någonting någon utsätts för. Vi kan fråga oss: om människors försvinnande omtalas i passiv form, hur påverkar det vår blick på dem och det de var med om innan de togs ifrån oss?Det var i kalla krigets Guatemala som ordet ”försvinnande” började användas som beteckning för hur militären mördade och slängde människor i massgravar. Kriget här var allt annat än kallt. Hagerty har arbetat både i Guatemala och i Argentina, i det senare fallet med offer för militärjuntans statsterror på 1970- och 80-talen. Tusentals av juntans offer försvanns genom att de släpptes från hög höjd ner i havet. Från militärens perspektiv var det inte bara ett sätt att göra slut på en motståndare. Det var också ett förvägrande av ett minnesmärke, av en grav. Som att säga: ”den här människan har aldrig funnits”.Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Hagerty berättar om hur teamet hon jobbar i tillsammans med anhöriga ”artikulerar” skelett, det vill säga lägger ut dem anatomiskt. Personen läggs på rygg, handflator riktas uppåt, små små ben passas in i vad som en gång var en helhet sammanhållen av kött, senor och hud. Skador på skelettet bidrar till att återskapa en berättelse om brottet. Har kvarlevorna kunnat identifieras får de efterlevande äntligen en kropp att begrava.Processen handlar både om ansvarsutkrävande och om att återupprätta relationen mellan de som dödades och dem som blev kvar. Ibland också om att blidka de döda och deras oro så att hemsökelser må upphöra. Vi hör emellanåt påstås att en begravning av den döda kroppen är nödvändig för att efterlevande ska kunna ”gå vidare” eller få ett ”avslut”. Men inte alltid står en kropp att finna. Hagerty arbetar med att lokalisera de döda, men är också tydlig med att bara en bråkdel av dem som försvunnits återfinns, och än färre identifieras. Rättslaboratoriet, där papplådorna med namnlösa dödas kvarlevor staplas på varandra, liknar hon vid en skärseld av kartong.Boken blir därför också ett försvar av det liv som måste gå vidare, även om den historia som började med någons förvinnande aldrig slutar i en återfunnen kropp. Skärselden är i katolsk tradition en plats av väntan, ett mellanrum. För många är mellanrummet den enda plats för vila som erbjuds. Kanske är det medvetenheten om detta som gör att vissa inte ens vill försöka hitta sina döda. Federico García Lorca, som 1936 mördades av Francos falangister, är ett berömt exempel. Inför de åtskilliga försök som genom åren gjorts att lokalisera hans grav, har familjen bett att Lorca istället ska få vila ostört tillsammans med sina olyckskamrater.Lorca behövde måhända ingen grav för att eftervärldens skulle minnas honom. I de flesta fall av försvinnanden kämpar de anhöriga mot glömskan och det offentliga utsuddandet. Idag kantas Europas gränser bokstavligen av migranters anonyma gravar, människor som dött i sökandet efter ett levbart liv. 2015 lät det tyska konstkollektivet Centrum för politisk skönhet genomföra ett antal begravningar under namnet ”De döda kommer”. I samarbete med anhöriga i Tyskland grävde de upp anonyma gravar i södra Europa, identifierade döda migranter och förde deras kroppar till Berlin. Där fick de begravas i närvaro av sina kära.Konstkollektivet insisterade på att behandla de döda som människor att sörja, och synliggjorde därmed också närvaron av sörjande anhöriga i Europa. Så bröt de den logik enligt vilken vissa människors död passerar obemärkt. NourbeSe Philip hanterar sitt etiska dilemma genom vägran; en vägran att lägga till, en vägran att fylla ut. I Zong! finns ingen plats för försonande fantasier om det vi egentligen ingenting kan veta. Istället arbetar poeten uteslutande med ord som faktiskt finns i arkiven, bryter upp dem och skapar sprickor och avgrunder. Zong! kan läsas som ett requiem över dem som förnekades en gravvård.Snarare än försök att få de döda att själva tala, är både Zong! och De döda kommer därför ett slags omvårdnad som drar de försvunna åter in i de levandes sfär. Här löper verken också samman med Hagertys skildring av laboratoriearbetet. Still life i titeln till hennes bok är engelska för ”stilleben”, det slags konstnärliga motiv som består i orörliga ting; serviser, blommor, frukter, ibland döda djur från en tänkt jakttur, ibland också mänskliga skallar. De sistnämnda brukar läsas som en allegori över livets förgänglighet. Men över rättslaboratoriet finns ingenting allegoriskt, här är allting kroppslighet. Men också närhet och ömhet inför människor Hagerty bara får lära känna genom deras skelettskador. Termen hon använder för sin praktik är care. På svenska blir det ”omsorg”, ett ord etymologiskt besläktat med ordet för förlust, för sorg. I det varsamma arbetet med de mördades ben öppnas ett rum i vilket vetenskapsmännen och de anhöriga förenas i omsorgen om de döda.För Hagerty är detta en helig praktik. Vad hon säger sig ha kommit till insikt om är att arbetet med att gräva upp och studera kvarlevor inte bara är vad som möjliggör begravning. Det är i sig begravning.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

I Sverige har luften blivit renare de senaste 20 åren. Det har bidragit till flera tusen färre dödsfall varje år. Men i andra länder går det åt motsatt håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Indien och Bangladesh är luftföroreningarna särskilt under vintern så pass allvarliga att folk undviker att gå ut. Dödsfallen som kopplas till luftföroreningar i den här delen av världen räknas i miljoner. Hur kan vi se till att färre människor dör för tidigt på grund av hälsofarlig luft?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Bertil Forsberg, senior professor i Miljömedicin vid Umeå universitet, och Naila Saleem, Sveriges radios Sydasienkorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att prata om morden i Southport som ledde till stora kravaller runt om i Storbritannien. Under torsdagen kom domen i fallet och den misstänkte 18-åringen döms till 52 års fängelse. Killen var känd av polis och myndigheter.Sen går vi vidare till att prata om det stora avslöjandet som skakat Alingsås. Tre topp-politiker i Alingsås, av olika färg, har i en hemlig chatt försökt att styra och ställa i kommunen. Tusentals meddelanden som GP läst visar på maktspel, mobbing och sexism.

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. ReporterSara Heymansara.heyman@sr.seProgramledare/producentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Psykedeliska droger är på uppsving och ses av vissa som rena mirakelmedicinen mot diverse psykiska besvär. Men att beskriva upplevelserna tycks fortfarande utom räckhåll, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i januari 2020. Betänk följande scenario: en grottmänniska från stenåldern förflyttas genom en hypotetisk tidsresa till Centralstationen i Stockholm, säg en fredagseftermiddag. Han står där i vänthallen och förundras. Kanske går han också en sväng på stan i rusningstrafiken, varefter han så teleporteras tillbaka till grottans dunkel, där kamraterna nyfiket inväntar hans reseberättelse. Vad ska han säga? Han saknar ord för nästan allt han upplevt. Rulltrappor, mobiltelefoner, trafikljus, tåg – och flygplan som går in för landning på Bromma. Inget av detta finns varken i berättarens eller åhörarnas föreställningsvärld. Inga ord kan ge rättvisa åt upplevelsen, och att enbart säga något om träden på Klara kyrkogård, som tycktes bekanta, känns lite futtigt. Kanske påstår han sig ha träffat gudar, om så bara i form av barska ordningsvakter i blåa uniformer, men troligare är nog ändå att han ger upp alla försök att berätta och istället hemfaller åt ganska allmänt hållna utrop av typen ”Jävlar, vilken grej!”. Ja, eller motsvarande på stenåldersspråk. Lyssnarna i grottan ser klentroget på varandra medan resenären ler ett inåtvänt leende. Ungefär så kan man gestalta ett återkommande bekymmer för de forskare som studerar effekterna av psykedeliska substanser. LSD och så, ni vet. Försökspersonerna har helt enkelt väldigt svårt att beskriva sina upplevelser. När de väl återvänder från en tripp, ofta i noga kontrollerad laboratoriemiljö, sitter de ändå bara där och flinar och uttalar banaliteter i stil med ”Kärleken är allt!”. Professorerna tar sig för pannan. Lika fullt är denna vetenskap mycket lovande. Under många år låg verksamheten i träda, delvis på goda grunder, men under senare år har denna akademiska öken åter börja blomma. LSD, psilocybin och liknande kemikalier blir allt intressantare för psykologer och medicinare som sysslar med depressioner, tvångssyndrom, ångest och beroendesjukdomar. Nog finns även de gamla flumtomtarna kvar, ofta kännetecknade av större frisyr än förstånd, men på det hela taget är hallucinogenerna på väg tillbaka in i den vetenskapliga värmen. Det var trots allt där alltsammans började. Det var i slutet av 1930-talet; den schweiziske kemisten Albert Hofmann på läkemedelsbolaget Sandoz framställde då ett lysergsyrederivat som gavs beteckningen LSD. Som så ofta hittade man inga praktiska användningsområden, men några år senare blev Hofmann av misstag sin egen försökskanin. Han råkade få i sig en gnutta av ämnet och upplevde historiens första LSD-tripp. Snart producerade Sandoz enorma mängder LSD som, i hopp om kommersiella tillämpningar, distribuerades gratis till universitet över hela världen. Under femtiotalet och in på sextiotalet var forskningen intensiv, och förhoppningen var att de psykedeliska substanserna skulle bli för psykiatrin vad mikroskopet var för biologin och teleskopet för astronomerna. Om drömmarna, som Freud sa, var kungsvägen till det undermedvetna, ansågs behandling med LSD vara något av en motorväg. Vid det laget hade man även återupptäckt psilocybinet, ett svampgift med urgamla anor inom högkulturerna i Mellanamerika. De spanska erövrarna försökte ihärdigt utrota kunskapen om dessa magic mushrooms, antagligen på grund av att giftet från bara några få svampar gav så starka, andliga upplevelser att katolikerna låg i lä, hur mycket rökelse och tingeltangel de än försökte med. Konkurrensen blev kort sagt för hård. Men svamparna dök alltså upp igen och tilldrog sig neurokemisternas intresse. Vetandet om de psykiska sjukdomarnas biokemiska grunder, som senare skulle avkasta moderna antidepressiva läkemedel, utvecklades fort under de här åren, delvis genom dessa experiment. Försökspersonernas erfarenheter var onekligen märkliga; de rapporterade om att jaget liksom löstes upp, om surrealistiska rymdresor och ytterst övertygande känslor av samhörighet. Ofta förekom även synestesi, alltså förmågan att se ljud och höra färger. Konstnärerna var inte sena att haka på, och när sedan psykologiprofessorn vid Harvard, Timothy Leary, introducerade substanserna inom hippiekulturen gick det snabbt utför. John Lennon, Bob Dylan och en hel armé av andra yngre trallgökar gjorde reklam, och när så The Summer of Love randades i San Francisco 1967, hade myndigheterna redan förbjudit all användning. Det får man förstå. För även om varken LSD eller psilocybin var beroendeframkallande så gav de ändå oönskade effekter. Viljan att kriga i Vietnam, till exempel, avtog betänkligt. Den seriösa forskningen pågick ännu en tid, men snart var det stopp även där. Tusentals vetenskapliga rapporter föll i glömska. Först vid millennieskiftet började man gräva upp dem igen, och vad som sedan hände berättas boken Psykedelisk renässans av den amerikanske författaren Michael Pollan. Jämförelsen med Renässansen, då man återupptäckte antikens litterära skatter är välfunnen. Så nu är man på det igen, och eftersom tekniken har gått framåt, liksom forskningen om serotonin och andra signalsubstanser, kan man i dag säga en hel del om vad som faktiskt händer i hjärnan under en psykedelisk tripp, samt även formulera goda hypoteser om hur det kan komma sig att sådana utfärder ibland har gynnsam inverkan på människor som är låsta i ältande och tvångstankar. Till historien hör att Michael Pollan testar själv, och fastän han tar hjälp av erfarna reseledare är sinnesintrycken fortfarande hopplöst svåra att återge, vilket författare som Aldous Huxley och Ernst Jünger insåg redan för längesen. Intressantare är vad vetenskapen har att säga. Vad händer till exempel när man stoppar in en påtänd person i en apparat för magnetröntgen, eller mer korrekt magnetisk resonanstomografi? Hypotesen var att hjärnaktiviteten skulle vara kaotisk och starkt förhöjd, men det visade sig vara tvärtom. Särskilt svag var aktiviteten inom det så kallade standardnätverket, ett för tänkandet centralt nätverk som kan liknas vid en orkesterdirigent, vars uppgift är att hålla samman systemet och dämpa hjärnans mer bångstyriga tendenser. Beskrivningarna av jagupplösning, och känslor av samhörighet med allt och alla, tycks ha att göra med denna inaktivering av standardnätverket. Som om personens ego stängdes av. Denna inre dirigent finns för övrigt inte från början; små barn antas därför befinna sig på en psykedelisk tripp för jämnan, vilket väl ungefär alla föräldrar någon gång har anat. Hjärnan kan jämföras vid en dator; när den hänger sig behövs en omstart. Så förklaras varför LSD och annat i den vägen kan bryta behandlingsresistenta depressioner och tvångsmässiga missbruk samt, fascinerande nog, även döende människors ångest. Entusiasterna påminner visserligen om hälsofanatiker som har sett ljuset i form av LCHF eller vad det nu kan vara, så man bör nog inte helt byta ut kantarellerna mot slätskivlingar i släktet Psilocybe, men ändå; andra illegala droger – opiater, amfetamin och så vidare – förekommer lika ofta som läkemedel. Så varför inte också psykedeliska substanser? Om inte annat kan sådana kemiska äventyr säkerligen ersätta en del av de resor som ändå inte ger mycket mer än flygskam, tarmparasiter och foton av elefanter som ingen vill se. Fredrik Sjöberg, författare och biolog Litteratur Michel Pollan: Psykedelisk renässans – den nya vetenskapen om medvetandet, döden, beroende, depression och transcendens. Översättning av Tom Sköld. Fri tanke förlag, 2019.

Inläst: Nina och Valdemar Langlet räddade tusentals ungerska judar under Förintelsen – utan finansiering eller stöd hemifrån Sverige. Men varför glömdes deras insatser bort?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals köar till Harris och Trumps events i Pittsburgh - hör våra utsända i USA. Regeringen stoppar vindkraft i Östersjön kritiseras av branschen. Kommissionärerna som rykt under EU-parlamentets utfrågningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals svenskar följer troget sitt lag i vått och torrt, firar framgång och sörjer motgång. Tyvärr hör man mest om skandalscener från läktarna, därför lyfter Karlavagnen det goda supporterskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fotbollsmatchen mellan Stockholmslagen Djurgården och Hammarby avbröts när några i Djurgårdsklacken smällde knallskott och kastade brinnande bengaler, istället fick matchen spelas klart dagen efter och då utan publik. Merparten av fansen är minst sagt besvikna, de tycker inte att en liten del av klacken ska få störa och styra. Så hur är man en bra supporter och vad vinner man på det, utöver de fantastiska sportsliga upplevelserna?Relationerna, resorna, ramsorna eller ett helt rum inrett och dedikerat till just din klubb – vad har det gett dig att följa ett idrottslag?Supportrar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals poliser och demonstranter på Storbritanniens gator. Tre misstänka skjutningar i Stockholmsområdet. Nya Hamas-ledaren: Slaktaren från khan yunis. Ryssland: Ukraina har inlett markoffensiv över den ryska gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 13 augusti drar veteran-VM i friidrott igång på Slottskogsvallen i Göteborg. Tusentals deltagare från hela världen ska under nästan två veckor slåss om medaljer på allt från sprint till långdistans. En av ambassadörerna, BG Nilensjö är med oss och berättar om varför veteranfriidrotten är så viktig och hur stort det är att Sverige arrangerar detta VM. BG är själv en duktig veteranlöpare och driver bland annat tidningen Spring samt är stark man för löpningen i Skåne där han bland annat startat upp löpsektionen i IS Göta. Vid Veteran-VM kommer vi bland annat få se Mustafa Mohammed som nyligen slog veteranrekord i M45 på 10 000m. . Manne är i slutfasen av sin Ultravasa-satsning och har bland annat genomfört sitt längsta pass i uppladdningen. Han är i bra slag och ser ut att gå ett fint lopp till mötes. John har varit en idiot på ett kortare löppass.  Veckans Sponsor: Saucony 

Tusentals fler kontroller vid gränserna in och ut från Sverige. Tre män döms för att ha misshandlat misstänkt pedofil. Inflationen sjunker i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Val i Frankrike idag. Hör korrespondent Marie Nilsson Boij och Frankrikekännaren Tomas Lindbom.I USA är pressen på president Joe Biden hård efter hans svaga prestation i debatten mot Donald Trump i veckan. Den stora frågan är nu om Biden kommer fortsätta som demokraternas kandidat inför presidentvalet i höst?Hör Nina Benner, Ekots utsända i Washington och Andreas Utterström, kommunikationskonsult och USA-kännare.Fördjupning om Chat Control, eller den så kallade CSAM-förordningen. Varför har det varit relativt tyst i den svenska debatten? Reporter Emilia Aro reder ut.Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Anders Lindberg, Aftonbladet, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, Susanne Nyström, Dagens NyheterI andra timmen:Fortsatt spänt läget mellan Israel och Libanon. Hör våra utsända Johan-Mathias Sommarström och Martin Svenningsen från varsin sida om gränsen.Tusentals konstverk som ägs av regionerna är på vift. Följ med reporter Hedvig Holgersson på konstjakt i region Dalarna.Årets Almedalsvecka över. Hör Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentator om veckan som varit.Det har varit riktigt varmt på många håll i Sverige i veckan, och i ett förändrat klimat kommer värmeböljor att bli vanligare. Hör Karin Lundgren Kownacki, sakkunnig klimatanpassning vid SMHI, om varför värmen kallas ”the silent killer” och om hur anpassade vi är för värmeböljor.Politikerföraktet i Storbritanninen gror. Hör reportage av korrespondent Pontus Mattsson som besökt Chesterfield inför parlamentsvalet den 4 juli.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Per Bergfors NybergTekniker: Jacob GustavssonProducent: Cecilia Tengmark

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusentals hem förstörda i bränder i USA. Nordkorea och Ryssland ger varandra försvarsgarantier. Regeringen vilseleder om trålning av fisk, menar Miljöpartiet. Husdjur ska tillåtas i kyrkan. Varningstext på sociala medier? Fotbollsspelaren Kylian Mbappé tar ställning i franska valet.

Den svenska minoriteten i Estland bestod av ca 9 000 personer. Nästan alla flydde till Sverige under andra världskriget, många med hjälp av en tysk SS-officer. Var han en hjälte eller en girig människosmugglare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 2 av 2. I svenskbygderna utmed Estlands kuster bodde länge tusentals människor i egna samhällen där allt sades, skrevs och sjöngs på svenska. Men under andra världskriget när först Sovjetunionen, sedan Nazityskland och sedan åter Sovjetunionen ockuperade landet såg de inte någon säker framtid i Estland. Av de 9 000 estlandssvenskarna tog sig de allra flesta över till Sverige, och den största flyktepisoden inleddes för precis 80 år sedan. I två program möter vi ett antal av de som var med och flydde och ännu lever. I denna andra del hör vi om SS-officeren Ludwig Lienhard som många av dem såg som en hjälte, men som också beskrivs som en skrupelfri flyktingsmugglare som skodde sig på andras flykt.Medverkande: Endel Enggrön och Maria Gilbert, båda födda i svenskbygderna i Estland och sedan 1944 bosatta i Sverige; Jörgen Hedman, historiker som ägnat sig åt den estlandssvenska historien; Marcus Wallén, historisk författare vars senaste bok ”Falkens flykt” handlar om Ludwig Lienhard.Programledare: Mats Carlsson-Lénart.Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I Georgien har parlamentet röstat igenom den så kallade agentlagen. Tusentals personer har under flera veckor demonstrerat mot lagförslaget, som i folkmun kallats för den ryska lagen. Den nya lagen, kommer tvinga alla organisationer i landet som får 20 procent eller mer av sina inkomster från utlandet att klassas som “agenter under utländsk påverkan”. 2022 så ansökte Georgien om EU-medlemskap, men den nya lagen kan försvåra för landet att komma med i EU - man menar att det istället för landet närmare Ryssland. Vad innebär den nya lagen? Hur ser chanserna ut för Georgien att bli medlemmar i EU och hur har omvärlden reagerat? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent, på plats i Georgien. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: AP, BBC News, SR. Kontakt: podcasts@aftonbladet.se.

Tusentals reser till Iran - trots UD:s avrådan, kurs i svenska ska locka fler att bli busschaufförer, tandläkare ger sin tandläkarstol till Burkina Faso. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.

Kompositören Georg Riedel är död / Tusentals visade stöd för Ukraina / Äldre kan ställa upp som extramormor till utsatta barn Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare och reporter: Nina Muossa.

I det här avsnittet sammanfattar vi de åtta mest praktiska tipsen vi tagit upp än så länge genom serien. Vi brukar normalt prata om lite olika saker—idéer, principer och filosofiska funderingar—men i detta avsnitt tar vi *endast* upp de mest *praktiska* sakerna som du kan göra.De åtta tipsen är: Skapa en commonplace  (avsnitt 31) Förbättra din sömn (avsnitt 36) Ha endast 3 skärmar på din telefon (avsnitt 39) Skapare eller förfinare (avsnitt 43) Biological prime time (avsnitt 46) Bli konsult (avsnitt 59) Tre metoder för finansiell frihet (avsnitt 60) Hitta samarbetspartners (avsnitt 76) Sammanfattning & extramaterial skickas via lyssnarbrevet (gå med på http://www.25minuter.se). Det går på några sekunder och kostar inget. Tusentals får det varje tisdag kl 11.Alla böcker vi nämnt finns här: http://www.25minuter.se/veckansbok/Prylar vi gillar finns här: http://www.25minuter.se/resurser/Kontakta oss på: 25minuter@gmail.com | eller Twitter:@25minuter.

25 januari. Tusentals människor skadas varje år i samband med hundattacker. Är vissa hundar farligare än andra? Borde vissa raser helt förbjudas? Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot för Moderaterna, diskuterar med Janina Pfalzer från Svenska Kennelklubben. Andreas Ericson leder samtalet.