Podcasts about tusentals

Tusentals internflyktingar har återvänt till Gaza stad efter att vapenvilan trädde i kraft den 10 oktober. Men vapenvilan har visat sig vara skör. De senaste dagarna har det rapporterats om nya dödsoffer efter sammandrabbningar mellan palestinska milismän och den israeliska militären. Slaget frågar om något ändrats i Gaza - och vad som krävs för ett långvarigt eldupphör? I programmet deltar terrorexperten Magnus Ranstorp och Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Efter att världens största molnleverantör fick teknikproblem i början av veckan låg alltifrån Tinder till Snapchat nere i timmar. I Morgonpasset pratar vi mer om hur det här kunde hända, och om andra kända internethaverier vi minns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski meddelade att han skulle sälja alla sina aktier i Klarna till Flat Capital sjönk Flat Capital-aktien med tio procent. De andra aktieägarna i Flat Capita blev vansinniga. Men varför blev de det? Och varför gör Klarna-vd:n så här? Björn Jeffery och Sophia Sinclair försöker reda ut i ett snårigt ägande. Förra helgen förlorade 1,6 miljoner kryptosparare alla sina pengar, men gick det hela verkligen rätt till? Och varför verkar det inte spela någon roll? Dessutom: världens bisarraste tech-jippo. Vi var tyvärr inte där. Glöm inte att du får den bästa lyssningsupplevelsen i SvD-appen!

I dagens avsnitt pratar vi om Minds debattartikel “Tusentals patienter nekas psykologisk behandling - regionerna bryter mot nationella mål” – och vad det egentligen säger om hur vården fungerar (eller inte fungerar) i Sverige.Vi ringer upp Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind, för att förstå varför så få får tillgång till psykologisk behandling trots att det är den rekommenderade vården – och vad som behöver förändras.Vill ni läsa hela debattartikeln som Mind har publicerat tillsammans med psykologförbundet kan ni göra det här:https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Tusentals industri­arbetare i dataläckan – tio stora arbetsgivare drabbade

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Det romerska imperiets snabba expansion satte press på republikens institutioner. Soldaternas växande lojalitet mot sina generaler snarare än mot staten gjorde hela samhället instabilt.Gaius Marius och Lucius Cornelius Sulla utlöste genom sin personliga rivalitet och maktkamp det första romerska inbördeskriget – en konflikt som bidrog till republikens erosion och banade väg för ett diktatoriskt styre, med brutala utrensningar som följd.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu:s serie om Romarriket samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Marius och Sulla representerade två diametralt olika politiska världar. Marius, mannen från Arpinum, reformerade armén så att även egendomslösa kunde värvas. Det försköt lojaliteten från staten till den enskilda generalen. Sulla, aristokratins man, gick brutalt till väga – han marscherade mot Rom och införde proskriptioner som rensade ut politiska motståndare.Gaius Marius gjorde sig först känd genom segrar över de germanska stammarna kimbrer och teutoner i slutet av 100-talet f.Kr. Genom att öppna armén för egendomslösa skapade han legioner lojala mot honom personligen – inte mot senaten. Han fick folkets stöd (populares) och valdes till konsul hela sju gånger – en unik bedrift.Lucius Cornelius Sulla, från den patriciska aristokratin, representerade optimaterna. När han som konsul år 88 f.Kr. fick överbefälet i öst mot kung Mithridates VI, drogs detta tillbaka genom senaten efter påtryckningar från Marius. Sulla svarade med att marschera mot Rom – något tidigare otänkbart – och tvingade Marius i exil. Det markerade inbördeskrigets början.Efter Sullas östresa återvände Marius tillsammans med Cinna, tog kontroll över Rom och inledde blodiga utrensningar. Marius dog kort därefter, 86 f.Kr., men Cinna fortsatte styret. När Sulla återvände 83 f.Kr. med sina veteraner utkämpades flera avgörande slag, bland annat vid Sacriportus och Collineporten (82 f.Kr.), där Marius den yngre besegrades och tog sitt liv.Som ensam makthavare utropade sig Sulla till diktator. Hans regim präglades av proskriptioner – offentliga listor över personer dömda till döden eller fredlöshet. Tusentals mördades och senaten rensades. Sulla återgav aristokratin makten och inskränkte folktribunernas inflytande. Även om han senare abdikerade hade han förändrat Roms politiska landskap för alltid.Under republikens förfall spelade slaveriet en central roll. Miljontals slavar – fångade i krig, födda i fångenskap eller sålda i desperation – bar upp det romerska samhället. Samtidigt som Marius, Sulla och senare Caesar kämpade om makten, vilade hela imperiets ekonomi på omfattande tvångsarbete.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

 I veckans avsnitt tar vi ett glas i händerna mot en turbulensfylld dryckesvärld: Scotch-industrin i krisläge – Tusentals jobb har försvunnit, och nu krävs akut budgethjälp för att rädda framtiden. Svensk hantverksöl pressas i pris – På många håll ser vi sänkta priser – vad säger det om både efterfrågan och konkurrensen? USA slopar 15 % tull på kork – en välkommen lättnad för exportörer men räcker det för att runda andra tullhinder? Pantpriset har gått upp sedan 1 september – en liten men märkbar påverkan både på plånboken och på glasinsamlingen. Veckans tips: Oud Beersel Brewery - Oude Geuze Pijpin Barrel, 2023 Slottskällans - Rainy Days Ett avsnitt om jobbkriser, pristryck och förändringar i vårt vardagliga dryckeslandskap som alltid med saker att ha koll på och flaskor att hålla utkik efter!

Efter femton år avslutas Downton Abbey-sagan med filmen Downton Abbey: Grand finale. Möt skaparen Julian Bellowes och hör våra kritiker Nina Asarnoj och Lisa Bergström om den påkostade klassresan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DEMOKRATERNAS BORGMÄSTARKANDIDAT ZOHRAN MAMDANI FLIRTAR MED ”THE GILDED AGE”Morgan Spector spelar en av huvudrollerna i tv-serien "The Gilded Age", som också är skriven av Downton Abbey-skaparen Julian Fellowes, men utspelar sig hos societeten i 1800-tals New York. Spector dyker nu upp i en Instagram-kampanj för Zohran Mamdani - Demokraternas borgmästarkandidat i New Yorks val 2025. Mamdani tillhör den demokratiska vänsterflanken. Och iförd 1800-tals-outfit läser Spector högt ur New York Times-artikeln: “How Are the Very Rich Feeling About New York's Next Mayor?”. Det handlar om hur de rika i the Hamptons bävar för att Zohran Mamdani ska bli borgmästare - han har ju till och med sagt i 'Meet the Press' att det INTE ens borde finnas miljardärer...STEFAN SUNDSTRÖM OM ATT SKRIVA EN SJÄLVBIOGRAFI – SOM BÖRJAR 1524Musikern Stefan Sundström har skrivit en Självbiografi - som sträcker sig från 1524 till 2025. Och frågan som står i fokus är: Varför blev jag som jag blev? Vår reporter Tanja Ulriksson har träffat Stefan Sundström, i ett samtal som väckte stora frågor om både livet och dagens samhälle.SÅ BRA ÄR LYDIA SANDGRENS NYA TEGELSTEN ”ARTENS ÖVERLEVNAD”Efter succén med ”Samlade verk” är Lydia Sandgren tillbaka med en ny tegelstensroman: ”Artens överlevnad”. Handlingen utspelar sig hösten 2021 när läraren och författaren Karl Hillberg får i uppdrag att skriva en biografi över en omsusad italiensk dirigent. Men snart börjar han ana konkurrens från ännu en biografiförfattare, som tycks ligga steget före. Hör vår kritiker Anna Tullberg om ”Artens överlevnad”.SEXMISSBRUKSBOKEN OCH DEBATTEN SOM BARA PÅGÅRReaktionerna fortsätter efter lanseringen av sexmissbruksboken ”Välkomna till vårt äktenskap” av Julia Dufvenius och Christopher Wollter. Det har talats om SVT som PR-maskin efter parets medverkan i ”Skavlan och Sverige” OCH ”Det sitter i väggarna”. Men är det också en nypuritanism vi ser i debatten? Lisa Bergström har i alla fall läst själva boken.KLASSIKERN – KULTURKANON: STOCKHOLMS STADSHUS AV RAGNAR ÖSTBERGNobelfester. Vigslar. Tusentals turister. Stockholms stadshus av Ragnar Östberg från 1923 finns numera med i vår kulturkanon. Och så här på självaste kulturarvsdagen - med tema bebyggelse - låter vi Karsten Thurfjell berätta om ett omodernt mästerverk - i veckans Klassiker.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Timmar innan Ryssland invaderar Ukraina 2022, slås kritisk satellitkommunikation ut. Tusentals ukrainare och ännu fler i andra europeiska länder lämnas utan internet. I Centraleuropa påverkas nästan 6 000 vindkraftverk. Det är några exempel som visar på sårbarheter som uppstår när ryska cyberattacker gör att vi tappar kontakten med satelliter i rymden. Men det här är bara början. I rymden pågår i dag också en kapprustning där stater tävlar om makt och inflytande.Medverkande:Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.Programledare och redaktör: Annica Ögren.Det här är den sista delen i en sommarserie av Utrikespolitiska institutets podd Utblick, om framtidens krigföring och några av vår tids största säkerhetspolitiska utmaningar. I luften, i vattnet och i rymden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har lite diskret testat BTL, behandlingen som blivit en favorit i träningsvärlden. Den sägs motsvara tusentals sit-ups på bara några minuter och får musklerna att arbeta på en nivå som man aldrig kan åstadkomma själv. Dessutom pratar vi om varför den här typen av behandlingar blivit så hypade och hur de egentligen passar in i vardagen.För mer hudsnack, följ @inyourfacepodcast.Obvi klippt av @thepodfather_magnus. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt i hjärtat av OS exploderar en bomb. Tusentals människor flyr för sina liv i Atlantas olympiska park, men alla överlever inte. Jakten på bombmannen blir en pinsam historia för FBI, när hjälten hängs ut som skyldig. Från 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Lasse Granqvist, Alice Petrén, Jonas Björkman.En dokumentär av Alexander Lundholm, 2019.Slutmix: Tobias Carlsson.Alexander Lundholmalexander.lundholm@sverigesradio.se

Tusentals samlades på Kievs gator för att högljutt protestera mot regeringens beslut till den grad att parlamentet tillslut fick backa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lagändringen skulle innebära minskat oberoende till landets två antikorruptionsmyndigheter. Internationella röster från bland annat EU-medlemsstater riktade kritik mot det ukrainska parlamentet, och tillslut fick Zelenskyj kliva fram och meddela att de tonar ner beslutet. Men vad skulle en sådan här lagändring innebära inrikes för Ukraina? Och hur påverkar det omvärldens syn på den ukrainska ledningen?Vi återbesöker också Kachovkadammen, som rasade samman i juni 2023. Det ledde inte bara till hundratals döda civila, utan även en naturkatastrof. Hur ser det ut i området nu? Och kan detta leda till nya internationella lagar?Hör Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

En gul korridor. Ett klassrum utan elever. En våning som inte borde finnas. Tusentals människor från hela världen har berättat om samma plats en skola de aldrig besökt, men som återkommer i deras drömmar. Planlösningen är densamma. Ljuden. Färgerna. Närvaron bakom ryggen. Vad är det för plats som invaderar det mänskliga medvetandet? Ett kollektivt minne? En fälla i sömnen? Eller något som försöker ta sig igenom? I detta avsnitt undersöker vi vittnesmålen, de förbjudna våningarna, rösten i högtalarsystemet och vad som händer när drömmen följer med tillbaka in i verkligheten.

Tusentals protesterade i Ukraina mot ny lag. Krigets viktiga appar. Stora problem med tågen i Sverige. Hårdrockslegenden Ozzy Osbourne är död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 10:00

Juniornyheterna om att Partille World Cup är i full gång, om att barn skadar sin hud med starka hudvårdsprodukter och att dina bilder på vilda djurungar kan hjälpa forskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2020. Peking förvandlas till ett blodbad i juni 1989. I en massaker mot den egna befolkningen krossar det styrande kommunistpartiet drömmen om demokrati i Kina. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. Tusentals studenter befinner sig vid torget.Dessförinnan har protesterna kommit att engagera folk över hela Kina. Bara i Peking får demonstrationerna miljontals människor att bege sig ut på gatorna.Tusentals dödas när revolten slås nerHur många som dödas när revolten slås ner har i alla år förblivit okänt. Men en vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Över trettio år senare är massakern nedtystad i Kina. Censuren sätter stopp för all diskussion om händelsen.Medverkande:Lei Wang, ögonvittne och lärare som bodde granne med torget 1989.Zhou Fengsuo, ögonvittne och en av de sista studenterna att lämna torget den 4 juni.Peter Kadhammar, journalist på Expressen 1989. Var på plats och blev ögonvittne.Staffan Sonning, journalist Sveriges Radio. Var på plats.En dokumentär av: Therese Rosenvinge.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Erik Hedtjärn.Dokumentären publicerades för första gången 2020.

Tjänster som Microsoft office, Google drive, Apples icloud och Metas Facebook och Instagram kan i värsta fall bli förbjudna inom EU efter att Trump sparkat medlemmar i det tillsynsråd som ska övervaka att européernas data skyddas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Väntar på besked”I ett värsta scenario kan de amerikanska tjänsterna bli omöjliga att använda”, säger Carl Heath, senior forskare på RISE.Men för att det ska bli så krävs det att EU fattar beslut om att USA inte längre lever upp till den överenskommelse som finns. Och frågan är om EU är villigt att ta det steget. ”Man kan inte blunda för problemet hur länge som helst. Och jag skulle inte heller utesluta att EU-domstolen kan ta upp frågan”, säger korrespondent Andreas Liljeheden.Många är oroligaJust nu tar Integritetsskyddsmyndigheten emot många frågor från oroliga företagare och andra som undrar hur de ska tänka kring situationen. ”Vi tycker att man ska följa utvecklingen och hålla sig uppdaterad kring vad som händer”, säger Elisabeth Jilderyd på IMY.Bricka i handelskrigetSamtidigt finns det även en oro för att Trump-regeringen kan sätta käppar i hjulet för teknikjättarnas verksamheter i Europa. Något som Microsofts vice ordförande Brad Smith säger skulle bemötas med ”alla juridiska medel som finns”.Tusentals miljarder på spel”Jag tror att techjättarna är väldigt stressade av det här”, säger Carl Heath. För dem står enorma värden på spel. Men även för europeiska bolag, myndigheter och enskilda personer som använder tjänsterna.Börsbolagens vd:ar har helt olika synMen medan vissa bolagschefer här i Sverige arbetar aktivt med frågan är andra inte ett dugg oroliga för att amerikanska moln kan bli oanvändbara. ”Det är något som vi varken planerar eller förbereder oss för”, säger till exempel Scanias vd Christian Levin.EU letar alternativNu pågår ett febrilt arbete för att hitta europeiska alternativ till de amerikanska jättarna. Hör hur du som enskild person ska tänka kring frågan.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Carl Heath, senior forskare RISEAndreas Liljeheden, Sveriges radios korrespondent i BrysselUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenJoe Biden, fd president USAJD Vance, vicepresident USAElisabeth Jilderyd, tf enhetschef IMYFelix Björklund, reporter Ny TeknikBrad Smith, vice ordf MicrosoftJens Henriksson, vd SwedbankJohan Torgeby, vd SEBMicael Johansson, vd SaabHåkan Samuelsson, vd Volvo CarsChristian Levin, vd Scania och Traton ekonomiekotextra@sverigesradio.se

En tredjedel av anställda på Malmö stad gick på ett falskt phishing-mejl, rapporterar Sydsvenskan. I Morgonpasset pratar vi mer om phishing-attacker vi minns och hur ska man undvika att bli lurad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Efter diktaturens fall i Syrien har nu nya strider blossat upp mellan anhängare till gamla regimen och det nya styret av islamistiska rebeller. Tusentals människor har dödats . Många är civila som tillhörde samma minoritet som Assadklanen – alawiterna. En arabisk minoritet som tillämpar en egen version av shiaislam. Samtidigt som en av de största massakrerna i den syriska konflikten kan ha ägt rum, så har den tillfälliga regeringen i Syrien slutit ett historiskt avtal med kurdiska SDF. Vad betyder egentligen det? Vad handlar den uppblossade konflikten om? Och hur ser den närmaste framtiden ut i Syrien? Gäst: Bitte Hammargren, journalist och Mellanösternanalytiker knuten till Utrikespolitiska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Sky News, France 24, DW News, CBN News, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hon drömde om att bli USA:s första svarta kvinnliga konsertpianist, men blev något mycket större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är helt smockfullt framför den provisoriska scenen i Montgomery, Alabama. Tusentals medborgarrättsaktivister har vandrat hit från Selma, för att protestera mot de amerikanska raslagarna. Det är beväpnade poliser överallt och på avstånd hörs ljudet av helikoptrar. – There were those who said we wouldn't get here.CBS News sänder när Martin Luther King håller ett tal.– There were those who said we would only get here over their dead bodies. Well, all the world today knows that we are here today. And we are standing before the forces of power in the state of Alabama. And we ain't gonna let no one tell us to turn around.Året är 1965 och den senaste tiden har engagemanget för medborgarrättsrörelsen i USA intensifierats, men så även våldet, diskrimineringen och förtrycket av svarta. När Martin Luther King kliver av scen är det dags för Nina Simone att ta plats. Ilskan hon känner vibrerar i bröstet. På kort tid har hon blivit en av den svarta medborgarrättsrörelsens allra starkaste förgrundsgestalter. Allt började med låten hon skrev efter att fyra svarta flickor dödades av Ku Klux Klan i ett bombattentat i Birmingham. Inför 40.000 personer sjunger hon det som ingen vågat säga tidigare: Mississippi goddam!Medverkande: Josette Bushell-Mingo och Nils HanssonProgrammet är gjort av Alexandra Sannemalm i början av 2025Producent och programledare Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från JET Magazine (1983) HARDtalk (BBC, 1999), What happened, Miss Simone? (2015), Nina Simone - The Legend (1992), Jazzbaren Ronnie Scott's (1984), Morning Becomes Eclectic (KCRW 1985/1987), Black journal (1969), CBS News (1968), Harlem Cultural Festival (1969), Montreux Sounds (Eagle Rock Entertainment Ltd. 1976) och youtubekontona Tim Prescott (intervju från 1998), Nina Simone Music och History.

Tusentals moderater samlas till Sverigemöte i veckan. Hur mår Ulf Kristerssons parti egentligen, och hur allvarlig är konflikten med SD? Medverkande: Anette Holmqvist, Filippa Rogvall & Viktor Barth-Kron Producent: Arvid Hallberg

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Zelenskyj är redo att skriva under. Fallet “Spökmannen” väcker debatt om straff för våldtäkt. Tusentals tog farväl av gisslantagna småbarnsfamiljen. Israel trappar upp militäroperation på Västbanken. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Många som drabbades av attacken på Risbergska skolan i Örebro kan få pengar i ersättning. / Tusentals personer som blir av med körkortet kan fortsätta köra bil utan att bli straffade. / Idag började årets stora rea på böcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutetLarmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien.Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. ReporterSara Heymansara.heyman@sr.seProgramledare/producentLars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Inläst: Nina och Valdemar Langlet räddade tusentals ungerska judar under Förintelsen – utan finansiering eller stöd hemifrån Sverige. Men varför glömdes deras insatser bort?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals köar till Harris och Trumps events i Pittsburgh - hör våra utsända i USA. Regeringen stoppar vindkraft i Östersjön kritiseras av branschen. Kommissionärerna som rykt under EU-parlamentets utfrågningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler kontroller vid gränserna in och ut från Sverige. Tre män döms för att ha misshandlat misstänkt pedofil. Inflationen sjunker i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.

Tusentals reser till Iran - trots UD:s avrådan, kurs i svenska ska locka fler att bli busschaufförer, tandläkare ger sin tandläkarstol till Burkina Faso. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Nina Muossa och Jenny Pejler.