Podcasts about tusentals

Tusentals studenter ska snart ut i arbetslivet, men ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig. Karlavagnen om när man var klantade sig på jobbet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Studenten och examen stundar och en drös med ungdomar är på väg ut i arbetslivet. Men handen på hjärtat, ibland går det inte riktigt som man tänkt sig. Det skiter sig helt enkelt. Lyssnarna delar med sig av pinsamma ögonblick på jobbet. Om missar på jobbet i Karlavagnen med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar klockan 22:12.

Nyheterna Radio 10:00

Det är Patriots' Day i Boston, och det årliga Boston Marathon hålls för 117:e året i rad.Tusentals människor trängs vid mållinjen när två bomber plötsligt exploderar i folkhavet. På några sekunder förvandlas festen till panik, sirener och ett kaos av skadade – och en stad som inte vet om fler attacker väntar.Polisen står utan svar, tills övervakningsbilder pekar ut två män i kepsar. Det som följer är en intensiv jakt efter gärningsmännen.Det här är berättelsen om Boston Marathon-bombningen – USA:s största terrorattack sedan 11 september.Inläsare: Ellen NorbergResearch och manus: Adelina ThimFaktagranskning: Linn EkRedaktör: Alex HaegerKlippning och ljuddesign: Evelina FernerudProducent: Oliver BergmanExekutiv producent: Victoria RinkousDet här avsnittet innehåller AI-genererade röster, granskade och godkända av vårt produktionsteam.Källor:https://varldenshistoria.se/samhalle/rysslands-historia/tjetjenien-fran-rysslands-huvudvark-till-putins-nickedockahttps://www.bbc.com/news/world-us-canada-22219116https://www.thefreedomtrail.org/https://www.ebsco.com/research-starters/history/patriots-dayhttps://www.boston.com/sports/boston-red-sox/2025/04/16/why-do-the-red-sox-play-so-early-on-patriots-day/https://www.britannica.com/event/Boston-Marathon-bombing-of-2013American Manhunt: Bombdåden vid Boston maraton (https://www.imdb.com/title/tt27142031/)https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC5531449/#:~:text=On%20April%2015%2C%202013%2C%204,second%20followed%2010%20seconds%20laterhttps://www.fbi.gov/history/famous-cases/boston-marathon-bombinghttps://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/04/19/177923309/a-timeline-of-the-boston-manhunthttps://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/04/16/177440972/shattered-family-blast-killed-boy-wounded-mom-sisterhttps://abcnews.com/US/jane-richard-dancing-loss-leg-death-brother-richard/story?id=23198136https://edition.cnn.com/2013/04/16/us/boston-marathon-victims-profileshttps://www.boston.com/culture/entertainment/2016/12/20/tsarnaev-carjacking-survivor-dun-meng-on-why-hes-sharing-his-story-in-patriots-day/https://abcnews.com/US/carjacking-victim-marathon-explosions/story?id=29593525https://www.nytimes.com/interactive/2014/04/14/us/boston-marathon-survivor-stories.htmlhttps://www.bustle.com/entertainment/where-is-danny-meng-now-boston-marathon-bombinghttps://www.hollywoodreporter.com/news/general-news/inside-patriots-day-carjacking-escape-jimmy-o-yang-q-a-959192/#:~:text=More%20Stories%20by%20Hilary&text=%5BWarning:%20The%20following%20story%20contains,%E2%80%9Csuperb%E2%80%9D%20in%20the%20role.https://bja.ojp.gov/program/badgeofbravery/recipients/2013/watertownhttps://www.sverigesradio.se/avsnitt/bostonbomberna-och-jakten-pa-terroristerna (polisradio om Sean Collier)https://abcnews.com/US/photos/haunting-photos-boston-marathon-bombing-23143733 https://www.fbi.gov/video-repository/newss-surveillance-video-related-to-boston-bombings/viewhttps://www.svt.se/nyheter/utrikes/bostonbombare-far-dodsdomhttps://www.scotusblog.com/2022/03/in-6-3-ruling-court-reinstates-death-penalty-for-boston-marathon-bomber/https://www.thoughtco.com/adx-supermax-overview-972970https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2013/05/25/186606037/well-keep-running-thousands-complete-final-mile-of-boston-marathonhttps://www.pbs.org/newshour/nation/10th-anniversary-of-boston-marathon-bombing-marked-with-somber-ceremony

Nyheterna Radio 10:00

ÄNTLIGEN är det dags för ett till fredagsavsnitt efter krångel och teknikstrul de senaste 2 veckorna. Och idag pratar Amanda och Tindra om Astrala drömplatser eller drömlandskap som många besöker när de sover. Tusentals beskriver liknande platser som de också återkommer till och där de även träffar andra. Amanda berättar om några av platserna och även några av dem som hon besökt själv. Vad är dessa platser egentligen? Och varför finns dom? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

Imorse i Rockklassiker fick vi höra om ouppfostrade barn i Hasses trappuppgång och om rådjur med blekta anus. Jonas får utså hatattacker igen men Linda tycker inte ens att det är konstigt. Söta killar får rabatt men vi fick höra om en kille som fick betala fullpris för sin vara, Norge kan inte heller släppa taget om sitt aprilskämt och kommer därför att lansera köttbulleklubbor. Lyssna på dagens avsnitt av Morronrock daily för att inte missa detta och såklart Hasse ute i trafiken!

Slaget vid Lepanto är 1571 utkämpades mellan galärfartyg i en tid då sjökrigföringen sakta var på utveckling mot bredsidesfartyg och linjetaktik. Med i slaget fanns på den kristna sidan sex större venetianska bredsidesfartyg som kanske kom att spela en avgörande roll i slaget.I övrigt utkämpades striden på traditionellt sätt med melée-taktik där ramning och ändring av motståndaren utgjorde tungpunkten i striden. Över vattnet utvecklades en ”bro” av hundratals fartyg som kopplats samman i ett kaos av närkamp. Fartyg erövrades och återerövrades. Tusentals sjömän och soldater stupade och lemlästades.I avsnitt 23 av Militärhistoriepodden fördjupar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i det mytomspunna slaget vid Lepanto som i århundraden har givit upphov till många tolkningar och diskussioner. Frågan om slagets verkliga betydelse på lite längre sikt är en av frågorna som tas upp. Kristenheten samlades i en allians, den så kallade Heliga ligan, men var egentligen ganska splittrade av religiösa och maktpolitiska motsättningar.Utanför den grekiska kusten i Patrasbukten möttes en allierad kristen flotta den osmanska flottan den 7 oktober 1571. Det slag som kom att utspela sig är en av sjöhistoriens största drabbningar och ett av de allra sista slagen mellan i huvudsak roddrivna fartyg eller galärflottor.Striden hade i många avseenden väldiga dimensioner när nästan 400 fartyg med mer än 100 000 roddare och soldater ombord möttes i en hänsynslös kamp. Men vad handlade slaget egentligen om? En strid mellan kristenheten och islam?Slaget stoppade knappast fullständigt det osmanska inflytandet i Medelhavet, men gav kanske ändå de kristna Medelhavsstaterna ett andrum och kontroll över västar Medelhavet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Röda armén grundades i januari 1918, mitt under revolutionens efterdyningar och det ryska inbördeskriget. Syftet var att försvara bolsjevikernas maktövertagande och slå ner såväl interna som externa fiender. För att hantera misstron mot gamla officerare infördes systemet med politiska kommissarier – politruker.Det innebar att militära befälhavare övervakades politiskt och i praktiken kunde få beslut ifrågasatta eller stoppade om de ansågs ideologiskt felaktiga. Det bidrog till en kultur där lojalitet ofta vägde tyngre än kompetens – och där rädslan för att fatta egna beslut kunde bli förlamande när krisen kom.I detta första av två avsnitt om Röda armén i podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern och författaren Anders Frankson om Röda arméns väg från nederlag till seger – och vad det kostade. Frankson är aktuell med boken Myten om den oövervinnliga Röda armén (Stevali, 2025).Röda armén formades tidigt som ett politiskt projekt. Under inbördeskriget och de första åren därefter kombinerades revolutionär övertygelse med hård pragmatism: tsararméns officerare rekryterades i stor skala som ”militära specialister”, samtidigt som partiet säkrade kontrollen genom kommissariesystemet. Det skapade i praktiken ett dubbelkommando – ett militärt och ett politiskt.När Josef Stalin genomförde de stora utrensningarna under 1930-talet drabbades officerarkåren hårt. Tusentals arresterades, avrättades eller försvann in i lägersystemet. Följden blev en självstympning: erfaren ledning försvann, misstänksamheten blev norm och befordringar kunde avgöras mer av politisk pålitlighet än av militär skicklighet. När Tyskland anföll 1941 stod Röda armén därför svagare i sin ledningsstruktur än siffrorna på pappret antydde.Vinterkriget mot Finland 1939–1940 blev en varningsklocka. Trots att Sovjetunionen till slut tvingade fram eftergifter visade striderna tydligt brister i samordning, en farlig underskattning av motståndaren och en taktisk stelhet som kostade dyrt. Det var ett test som Röda armén till sist ”vann” – men knappt, och till ett mycket högt pris.Bildtext: Röda armén paraderar i Moskva, 1922. Bilden visar en infanteriparad ur Röda armén i Moskva framför Lev Trotskij, under de första åren efter den ryska revolutionen. Parader som denna användes för att demonstrera den nya sovjetstatens militära styrka och politiska sammanhållning. Källa: Agence de presse Meurisse, Bibliothèque nationale de France. Wikipedia, Public domain.Musik: Red Army 25th Anniversary Song, framförd av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov – kompositören bakom melodin till Sovjetunionens nationalsång (antagen 1944).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid det här laget borde jag inte förvånas över hycklerier av detta slag, men jag blir fortfarande förbluffad när jag ser folk som spenderat de senaste fyra åren på att fördöma en stormakts attack mot en suverän nation nu stötta en stormakts attack mot en suverän nation.Rationalisera det hur du vill, det är fortfarande samma brott. Eller var ärlig och erkänn att du inte har principer, utan snarare ett lag.Krig dödar civila, oavsett vem som skickar bomberna och vilken regim de är tänkta att störta. Om du stöttar kriget som verktyg för att uppnå regimskifte betyder det att du accepterar ett stort antal döda civila som inte har något att göra med regimen du vill ha bort. Man måste knäcka några barns skallar för att göra en omelett, antar jag.Jag vet att många har lidit i decennier under regimen i Iran. Flera av mina närmaste vänner är i Sverige just på grund av det lidande som regimen orsakat. Men om man tror att ett anfallskrig kommer att minska lidandet och leda till frihet och demokrati så undrar jag vilken sten man har bott under de senaste decennierna. Precis som folk häromdagen dansade över Ayatolla Khameinis död så dansade irakier, libyer och syrier när Saddam Hussein, Muammar Gaddafi och Bashar al-Assad föll. Hur fria och demokratiska är dessa länder idag?Med ovan vill jag inte ta ifrån någon deras glädje över att en förtryckare har fallit, men jag vill i allra högsta grad påpeka hur naivt det är att se avrättningen av en 86-årig spirituell ledare av externa makter som något positivt, om fred och frihet är vad man är ute efter. Man behöver inte vara ett strategiskt geni för att inse att det troligtvis kommer att leda till mer kaos att bomba någon som i princip var påven för hundratals miljoner människor — under ramadan dessutom.Att just kaos är målet för de beslutsfattare som startade kriget råder inga tvivel om. Ta det inte från mig utan från Financial Times reportage med Danny Citrinowicz, Iranexpert och senior forskare på Tel Aviv's Institute for National Security Studies:Summarising the Israeli government's position, Citrinowicz said: “If we can have a coup, great. If we can have people on the streets, great. If we can have a civil war, great. Israel couldn't care less about the future… [or] the stability of Iran.Lika naiv som tron att ett anfallskrig ska leda till fred och frihet i Iran, är tron om att samma krig ska leda till en säkrare framtid för Israel. Vi är bara en vecka in i kriget och har redan sett hela regionen brinna, med explosioner i Iran, Israel, Irak, Jordanien, Saudiarabien, Kuwait, Bahrain, Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Libanon, Cypern och Azerbajdzjan. Hur israeliska makthavare inbillar sig att deras land inte kommer att slukas av den löpeld som sprider sig över regionen är bortom mig.Sist men inte minst har vi USA, vars imperium redan har vippat på randen till kollaps under en längre period och numera drar sina sista spasmiska suckar. Den krympande stormakten är för svag, polariserad och krigstrött för att kunna uppbåda en markinvasion av den skala som hade krävts i ett land som är nästan fyra gånger större än Irak, med en dubbelt så stor population, så istället parkerar man sina hangarskepp på ett tryggt avstånd och bränner slut på sina distansrobotar och bomber innan man lämnar ännu ett fiasko bakom sig och återvänder hem svagare och med ett ännu sämre anseende än tidigare.Inget land i världen, glöm Mellanöstern, kommer någonsin att ta amerikanska löften om beskydd seriöst efter att de med svansen mellan benen lämnat sina militärbaser i Gulfstaterna och låtit missilerna regna över sina så kallade “vänner”.Varför gör världens stormakt något så uppenbart destruktivt?Svaret blir tydligt om man följer pengarna och de senaste decenniernas mönster. Kongressledamot Thomas Massie uttryckte det bäst i augusti 2024:Den vinstdrivande militärindustrin skapar incitament för krig som i Julian Assanges ord inte är menade att vinnas, utan snarare att pågå för evigt. Där du och jag ser död och förödelse, ser vapentillverkarna och det komplexa nätverk som de är en del av enbart dollartecken. Varenda explosion i Mellanöstern, Ukraina och andra länder långt borta från deras trygga hem, representerar nya klirr i kassan för aktieägarna.Om det pågående kriget i Iran skrev journalisten Nancy Youssef:Om jag framstår som mer irriterad och pessimistisk än vanligt så har du uppfattat mitt tonläge helt korrekt. Beslutet att inleda detta katastrofala krig verkar ha tagits helt och hållet baserat på propaganda snarare än fakta. Tusentals människor är redan döda, bland dem många civila, och följderna kommer att vara dramatiska för regionen och hela världen.Och då har vi inte ens berört den rimliga risken för att kärnvapen används om Irans regim inte faller och rusar mot berikning, om en oberäknelig Trump vaknar på dåligt humör eller om israeliska makthavare känner sig inträngda i ett hörn.Våra öden ligger i händerna på en grupp blodtörstiga fanatiker fast i en kukmätartävling, samtidigt som nyttiga idioter i hela världen hejar på när tävlingen uttrycks i krig och förödelse.Jag önskar att jag kunde avsluta denna utläggning på ett mer positivt sätt, men tills vi slutar svälja den propaganda som driver världen mot konflikt så ser jag tyvärr inget ljus i tunneln annat än från ett skenande tåg, lastat med vapen kraftiga nog att sätta stopp för hela det vackra experiment som vi kallar för civilisation. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Tusentals svenskar är strandade i Mellanöstern, oppositionen tycker regeringen är för passiv och svensk ekonomi hotas. Kan Ulf Kristersson hantera allt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit dramatiska dagar sedan USA och Israel anföll Iran. I Sverige märks kriget på flera sätt, inte minst därför att många som bor här antingen själva födda i Iran eller har föräldrar som är det. Flera politiker med ursprung i Iran har också medverkat i nyhetsprogram. Bland dem som klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraten Ardalan Shekarabi och tidigare vänsterpartistiska riksdagsledamoten Ali Esbati. De har oftast varit samstämmiga i sin kritik mot den iranska regimen, men just Ali Esbati riktade också omfattande kritik mot Israel och USA. Något som vänsterledaren Nooshi Dadgostar inte har gjort, finns det en splittring inom Vänsterpartiet?Samtidigt är tusentals svenskar strandande på olika håll i Mellanöstern och oppositionen har kritiserat regeringen för att de inte gör tillräckligt. Socialdemokraternas Magdalena Andersson anser att regeringen ”lutar sig tillbaka”. Regeringen svarar att de gör det som är möjligt, frågan är nu vem som har rätt? Är regeringen för passiv?Kriget innebär även risker för ekonomin. Hormuzsundet, världens viktigaste rutt för transporter av olja och flytande gas, ligger i krigsområdet och oljepriset kan skjuta i höjden. Är svensk ekonomi redo för det? Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att ekonomin är ”Trumpsäkrad”, stämmer det? Kan ekonomisk oro leta sig in i den kommande valrörelsen?Turné och tävlingDet Politiska Spelet ska åka på turné under våren. Vi ska besöka Luleå, Karlskrona, Falun och Visby. Läs mer om datum och biljetter här: En kväll med Sveriges Radio | Sveriges RadioVi uppträder också på Poddfest i Stockholm den 28 mars, läs mer om det här: https://www.sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-poddfest-2026-munchenbryggeriet-i-stockholm-lordag-28-marsTävling! Nu har den som svarar rätt möjligheten att vinna två biljetter till Poddfest.Fråga: Vilken var den första statsminister som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, intervjuade? OBS. Det är inte samma statsminister.Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Fildelningstjänsten Soulseek översvämmas av Homer Simpson-covers i ett utstuderat prank. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Intellego sägs vara den största börsskandalen sen Fermenta. Tusentals småsparare gick in i den tidigare aktieraketen, som steg till närmare 7 miljarder i börsvärde sen greps vd:n och haveriet var ett faktum. Nu sitter aktieägarna i en rävsax. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Falska fakturorI november greps den dåvarande vd:n misstänkt för grovt svindleri. Nu står det klart att nästan alla intäkter under år 2024 och 2025 var påhittade. ”Man undrar förstås, hur tusan gick det här till”, säger Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator på Ekot. Blame game och anmälningarAnmälningarna och utredningarna haglar. Revisionsbyrån KPMG:s granskning av bolagets affärer fortsätter. Den tidigare vd:n, som förnekar brott, är polisanmäld och utreds av Ekobrottsmyndigheten. En av anmälarna är revisionsbolaget Deloitte, som i sin tur blivit anmält till Revisorsinspektionen. ”Vi har anmält Deloitte för att få reda om de har brustit i sitt ansvar”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna.Bristande kontroller”Det finns flera frågor som är anmärkningsvärda”, säger åklagare Thomas Hertz på EBM om härvan.Handelsstoppad aktieSen i november är Intellegos aktie, som är noterad på Nasdaq First North, handelsstoppad. För aktieägarna innebär det att pengarna är låsta i ett bolag som kanske inte är värt någonting. ”Folk är i många fall förtvivlade”, säger Sverre Linton, chefsjurist på Aktiespararna. ”Vad bolaget är värt nu är otroligt svårt att svara på”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sverre Linton, chefsjurist AktiespararnaKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotThomas Hertz, åklagare EBMJacob Laurin, tf vd IntellegoGregory Batcheller, ordf IntellegoThomas Olsson, advokatekonomiekotextra@sverigesradio.se

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Snö och halka bakom tusentals olyckor på jobbet: ”Foten vek sig”

Nyheterna Radio 10:00

Nu är hon här, Jantar Unity, den nya Polenfärjan. När fartyget döptes i polska Szczecin i helgen blev det stor fest och lapp på luckan under allmänhetens open ship. Tusentals människor vallfärdade för att få besöka fartyget. Frågan är om det hade gått att bygga upp ett lika stort intresse för ett fartyg i Sverige? Det snackar vi om i detta avsnittet. Dessutom pratar vi om bygget av det femte Icon-fartyget på Meyer Turku, om NCL:s nya bjässe och om EM-febern ombord på Norröna. Välkomna ombord! /Patrik & Christopher

I veckans huvudepisod pratar vi de omfattande demonstrationerna i Iran och regimens oerhört brutala svar. Vi diskuterar bakgrunden, sättet situationen har diskuterats på sociala medier och förhoppningarna framåt. I andra halvan snackar vi Donald Trumps mottagande av María Corina Machados fredspris, hans fortsatta hot att ta över Grönland samt planerna för hans ”fredsråd” i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tusentals demonstranter uppges ha dödats under protesterna i Iran de senaste veckorna. Gnistan tändes bland köpmännen i Teherans basarkvarter i december 2025 och sedan dess har befolkningen anslutit sig. Från att till en början handla om landets dåliga ekonomi är budskapet nu att styret ska falla. Det sker i en tid då regimen är ovanligt svag - och folkets tålamod är slut. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Emma Bouvin, Mellanösternkorrespondent på DN. Producent: Elinor Alhborn.

Tusentals personer kan ha dödats i Iran. Längdskidåkaren Ellen Westerlund ska tävla i Paralympics. Lily-Ann har en synnedsättning, hon älskar att åka skidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under några månader 1994 mördas hundratusentals människor brutalt i Rwanda. Än idag pågår jakten på rättvisa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1994 pågår ett blodigt folkmord i det östafrikanska landet Rwanda. På bara några månader mördas omkring 800 000 människor som tillhör minoritetsgruppen tutsi av hutuer som tillhör majoritetsbefolkningen.Eugéne Bushayija flydde från Rwanda till Sverige när inbördeskriget bröt ut några år innan folkmordet. Under 1994 följer han den blodiga konflikten, samtidigt som stora delar av hans familj finns kvar i landet. En dag slutar hans syster att svara i telefon. Dagarna blir till veckor, Eugéne får till slut reda på vad som hänt henne. Hon hade förråtts av en kollega och blivit mördad. Nu hoppas han och hans familj på upprättelse för systern.– Det var en folkmordsgärning, den här människan är medskyldig till folkmord, säger Eugéne Bushayija.”De flesta som skulle kunna berätta något är döda”Det här fallet av Brottsutredarna med reporter Sigrid Edsenius följer jakten på dem som var ansvariga för folkmordet. En av alla medskyldiga hittades i Sverige och dömdes i svensk domstol.– När det gäller folkmordet i Rwanda så är det såklart problem med utredningarna för de flesta som skulle kunna berätta något är ju döda, och sen har man ju ingen teknisk bevisning utan det bygger ju bara på vittnesmål, säger Bosse Åström, tidigare kriminalkommissarie som även jobbat med utbildning i Rwanda.Exekutiv producent: Jenny GustafssonProducent: Rasmus BjöreSlutmix: Magnus Kjellsson

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tusentals gängkriminella försörjs av bidrag, enligt Försäkringskassan. Socialdemokraternas konton på sociala medier hårdgranskas ännu en gång, och Aftonbladet säger sig kunna visa att den morddömda barnflickan i Knutbyfallet blivit felaktigt dömd. Ekofascisten Alexander Holmberg döms för sina planer på att förgifta artister på Eurovision-finalen. Klimatmötet i Brasilien beskrivs som en besvikelse, och den k-märkte influensan tågar in.

Veckopanelen med Lars Leijonborg, Åsa Domeij och Hanif Bali under ledning av Staffan Dopping. Tusentals gängkriminella försörjs av bidrag, enligt Försäkringskassan. Socialdemokraternas konton på sociala medier hårdgranskas ännu en gång, och Aftonbladet säger sig kunna visa att den morddömda barnflickan i Knutbyfallet blivit felaktigt dömd. Ekofascistene Alexander Holmberg döms för sina planer på att förgifta artister på Eurovision-finalen. Klimatmötet i Brasilien beskrivs som en besvikelse, och den k-märkte influensan tågar in.

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals svenskar vill donera hela sin kropp efter sin död. I Karlavagnen pratar vi om just donationer. Organ, blod eller varför inte pengar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusentals svenskar har valt att donera hela sin kropp efter sin död. I det här avsnittet pratar vi om just donationer, i stort och smått. Saker man gett bort, organdonation, när man gav blod eller donerade en summa pengar. Om donationer i Karlavagnen med Gerhard Stenlund.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21.40.

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i april 2023.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se

Efter att världens största molnleverantör fick teknikproblem i början av veckan låg alltifrån Tinder till Snapchat nere i timmar. I Morgonpasset pratar vi mer om hur det här kunde hända, och om andra kända internethaverier vi minns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski meddelade att han skulle sälja alla sina aktier i Klarna till Flat Capital sjönk Flat Capital-aktien med tio procent. De andra aktieägarna i Flat Capita blev vansinniga. Men varför blev de det? Och varför gör Klarna-vd:n så här? Björn Jeffery och Sophia Sinclair försöker reda ut i ett snårigt ägande. Förra helgen förlorade 1,6 miljoner kryptosparare alla sina pengar, men gick det hela verkligen rätt till? Och varför verkar det inte spela någon roll? Dessutom: världens bisarraste tech-jippo. Vi var tyvärr inte där. Glöm inte att du får den bästa lyssningsupplevelsen i SvD-appen!

I dagens avsnitt pratar vi om Minds debattartikel “Tusentals patienter nekas psykologisk behandling - regionerna bryter mot nationella mål” – och vad det egentligen säger om hur vården fungerar (eller inte fungerar) i Sverige.Vi ringer upp Rickard Bracken, generalsekreterare för Mind, för att förstå varför så få får tillgång till psykologisk behandling trots att det är den rekommenderade vården – och vad som behöver förändras.Vill ni läsa hela debattartikeln som Mind har publicerat tillsammans med psykologförbundet kan ni göra det här:https://mind.se/nyhet/tusentals-patienter-nekas-psykologisk-behandling/Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram, om svälten i Gaza och Sudan, och hur minskat bistånd påverkar kampen mot hungern i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det har nog aldrig varit så tufft att vara humanitär. Behoven har aldrig varit så stora. Vi har två bekräftade svältkatastrofer i Sudan och Gaza, det har aldrig skett tidigare i historien. Det är över 300 miljoner människor som är akut hungriga. Det är nästan USA:s befolkning. En trefaldig ökning de senaste åren”, säger Carl Skau, biträdande chef för FN:s livsmedelsprogram (WFP), världens största humanitära hjälporganisation.Sedan slutet av augusti har IPC (The Integrated Food Security Phase Classification) konstaterat att det råder svält i norra Gaza, och att det sedan förra året råder svält i delar av Sudan. Carl Skau besökte Gaza senast i juli i år, och har svårt att hitta nya ord för att beskriva situationen där.”Det är ett helvete, helt enkelt. Tusentals barn som driver runt utan föräldrar. Barn som nu svälter till döds. Föräldrar som du och jag som har fullständig panik för att de inte kan hitta mat till sina barn. Dessutom fördrivs människor igen. De har flyttat kanske 20–30 gånger och har ingenting kvar. De kommer till tältlägren som redan är överfulla.””Läget är förfärligt – sopor och avföring flyter runt. Nu blir det dessutom kallt och mycket regn under vintern. Samtidigt håller det samhälleliga och sociala kittet på att bryta ihop Det är anarki, kaos, tiotusentals unga män som driver runt planlöst. Det är ett väldigt besvärligt läge på ett sätt som vi inte har sett nån annanstans.”Carl Skau menar att den kaosartade situationen i Gaza har intensifierats den senaste tiden.”Lastbilar fastnar i stora folkmassor där desperata civila hugger en säck från lastbilen och rusar iväg. Det kommer vi att behöva acceptera under några veckor till om vi behöver komma tillbaka till den ordnade formen av matutdelning”, säger Carl Skau.Vad är det som behövs akut? Det är ju en konstaterad svältkatastrof"Ett eldupphör är det enda som skulle kunna vända det helt. Men om vi ska hantera det på nåt sätt behöver vi mycket högre volymer. Det går inte att fortsätta droppmata befolkningen, för det skapar kaos”, säger Carl Skau. Att FN:s livsmedelsprogram inte får in mer mat för närvarande beror enligt Carl Skau på Israels agerande. ”Det saknas politisk vilja att ta de beslut som krävs för att vi ska kunna ha en mer fungerande FN-ledd hjälpinsats.”Men är det Israel som har orsakat svälten? Kan man säga det? ”De begränsningar vi nu har vad gäller att få in mer mat och kunna röra oss runt i södra Gaza, det begränsas av Israel.” Den israeliska regeringen har upprepade gånger ifrågasatt om det verkligen finns nån svält i Gaza. Vad säger du om det? ”I de kontakter jag har med israeliska myndigheter är man väl medveten om att läget är allvarligt. Sen kan det finnas diskussioner på marginalen om hur allvarligt det är”, säger Carl Skau. Vad tänker du om att Israel ifrågasätter om det existerar en svält och hungersnöd? ”Det är otroligt problematiskt. Vi fortsätter att ha kontakter med dem. Vårt fokus är att försöka hitta sätt att rädda liv och lindra nöd och undvika ett förvärrat läge. Vi engagerar oss varje dag med de israeliska myndigheterna på alla nivåer, det är en utmaning också. Ibland kan man få ett löfte på en nivå och så genomförs inte det på en annan”, säger Carl Skau.”Man kan ha fått godkännande om att flytta 50 lastbilar på morgonen klockan fem, och klockan sju på kvällen sitter man fortfarande i de där bilarna och har inte fått grönt ljus att rulla vidare. Det är klart att det tär på tålamodet”, säger han.Israel brukar också hävda att Hamas plundrar hjälpsändningar och att de säljer den stulna maten för att finansiera sin verksamhet. Vad vet du om huruvida det kan stämma? ”Det är inget de har tagit upp som ett stort problem med oss. Det har varit två tillfällen under de här nästan två åren av konflikt som vi har haft problem med att Hamas har lagts i våra hjälpsändningar. Vid de tillfällena har vi protesterat och informerat Israel och andra givare”, säger Carl Skau.”Skulle det finnas såna bevis så skulle vi naturligtvis ta åtgärder mot det. Vi jobbar i många omöjliga miljöer: Afghanistan, Jemen, Somalia... Vi har erfarenhet av hur man hanterar den typen av svåra aktörer”, säger Carl Skau. Svältkatastrofen i SudanDen pågående svälten i Sudan anser Carl Skau är den värsta svältkatastrofen i världen just nu. Han tror inte att det funnits en sådan situation sen Etiopien på 1980-talet.”Det finns två städer i Sudan, en i Darfur som heter al-Fashir och en annan stad som heter Kadugli i södra Sudan som nu är omringad på ett medeltida sätt, där man har byggt jordvallar och inte låter civila komma ut. Man svälter medvetet civila. De sitter där och har att välja på att stanna kvar, bli utsvälta eller få artilleri skjutet på sig, eller försöka rymma och då riskera att bli skjutna eller våldtagna”, säger Carl Skau. ”Att det inte är mer energi och uppmärksamhet kring den frågan är jag nästan lika bekymrad över som Gaza”, säger han.Minskat biståndI år har FN:s livsmedelsprograms finansiering minskat med 40 procent, vilket innebär stora nedskärningar. ”Vi skär från dem som är hungriga för att kunna hjälpa dem som svälter. Problemet med det är att nästa år kommer det vara många fler som svälter. Man skjuter egentligen upp problemet och det blir dyrare att hantera imorgon”, säger Carl Skau.”I Afghanistan får våra kollegor som är i fält prioritera vilka vi ska hjälpa. Vilka av de utsatta ska vi hjälpa? Vi kanske väljer kvinnor, änkor som har fler än fem barn”, säger han.Till stor del beror nedskärningarna på minskade anslag från USA. ”Ungefär 40 procent av vår finansiering kommer från USA, men det skärs också i Tyskland, Storbritannien och andra stora givare. Det är en minskning på ungefär 20 procent överlag. Det är en stor utmaning”, säger Carl Skau.Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Johanna PalmströmTekniker: Tobias Carlsson Intervjun spelades in på förmiddagen den 19 september 2025.

Det romerska imperiets snabba expansion satte press på republikens institutioner. Soldaternas växande lojalitet mot sina generaler snarare än mot staten gjorde hela samhället instabilt.Gaius Marius och Lucius Cornelius Sulla utlöste genom sin personliga rivalitet och maktkamp det första romerska inbördeskriget – en konflikt som bidrog till republikens erosion och banade väg för ett diktatoriskt styre, med brutala utrensningar som följd.I det tredje avsnittet av podden Historia Nu:s serie om Romarriket samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Marius och Sulla representerade två diametralt olika politiska världar. Marius, mannen från Arpinum, reformerade armén så att även egendomslösa kunde värvas. Det försköt lojaliteten från staten till den enskilda generalen. Sulla, aristokratins man, gick brutalt till väga – han marscherade mot Rom och införde proskriptioner som rensade ut politiska motståndare.Gaius Marius gjorde sig först känd genom segrar över de germanska stammarna kimbrer och teutoner i slutet av 100-talet f.Kr. Genom att öppna armén för egendomslösa skapade han legioner lojala mot honom personligen – inte mot senaten. Han fick folkets stöd (populares) och valdes till konsul hela sju gånger – en unik bedrift.Lucius Cornelius Sulla, från den patriciska aristokratin, representerade optimaterna. När han som konsul år 88 f.Kr. fick överbefälet i öst mot kung Mithridates VI, drogs detta tillbaka genom senaten efter påtryckningar från Marius. Sulla svarade med att marschera mot Rom – något tidigare otänkbart – och tvingade Marius i exil. Det markerade inbördeskrigets början.Efter Sullas östresa återvände Marius tillsammans med Cinna, tog kontroll över Rom och inledde blodiga utrensningar. Marius dog kort därefter, 86 f.Kr., men Cinna fortsatte styret. När Sulla återvände 83 f.Kr. med sina veteraner utkämpades flera avgörande slag, bland annat vid Sacriportus och Collineporten (82 f.Kr.), där Marius den yngre besegrades och tog sitt liv.Som ensam makthavare utropade sig Sulla till diktator. Hans regim präglades av proskriptioner – offentliga listor över personer dömda till döden eller fredlöshet. Tusentals mördades och senaten rensades. Sulla återgav aristokratin makten och inskränkte folktribunernas inflytande. Även om han senare abdikerade hade han förändrat Roms politiska landskap för alltid.Under republikens förfall spelade slaveriet en central roll. Miljontals slavar – fångade i krig, födda i fångenskap eller sålda i desperation – bar upp det romerska samhället. Samtidigt som Marius, Sulla och senare Caesar kämpade om makten, vilade hela imperiets ekonomi på omfattande tvångsarbete.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Kvinnorna i Rom som utmanade makten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tusentals fler Kirunabor måste flytta när gruvan bygger ut. Anna gick i anpassad skola, nu har hon ett eget hunddagis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mitt i hjärtat av OS exploderar en bomb. Tusentals människor flyr för sina liv i Atlantas olympiska park, men alla överlever inte. Jakten på bombmannen blir en pinsam historia för FBI, när hjälten hängs ut som skyldig. Från 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Lasse Granqvist, Alice Petrén, Jonas Björkman.En dokumentär av Alexander Lundholm, 2019.Slutmix: Tobias Carlsson.Alexander Lundholmalexander.lundholm@sverigesradio.se

Tusentals samlades på Kievs gator för att högljutt protestera mot regeringens beslut till den grad att parlamentet tillslut fick backa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lagändringen skulle innebära minskat oberoende till landets två antikorruptionsmyndigheter. Internationella röster från bland annat EU-medlemsstater riktade kritik mot det ukrainska parlamentet, och tillslut fick Zelenskyj kliva fram och meddela att de tonar ner beslutet. Men vad skulle en sådan här lagändring innebära inrikes för Ukraina? Och hur påverkar det omvärldens syn på den ukrainska ledningen?Vi återbesöker också Kachovkadammen, som rasade samman i juni 2023. Det ledde inte bara till hundratals döda civila, utan även en naturkatastrof. Hur ser det ut i området nu? Och kan detta leda till nya internationella lagar?Hör Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier, Joakim Paasikivi, militärexpert knuten till Mannheimer Swartling och Björn Gunér, Sveriges radios reporter som bevakar Ryssland och Ukraina.Programledare: Monika TitorProducent: Alice UhlinTekniker: Martin Seipel

Tusentals protesterade i Ukraina mot ny lag. Krigets viktiga appar. Stora problem med tågen i Sverige. Hårdrockslegenden Ozzy Osbourne är död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från 2020. Peking förvandlas till ett blodbad i juni 1989. I en massaker mot den egna befolkningen krossar det styrande kommunistpartiet drömmen om demokrati i Kina. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Himmelska fridens torg den 4 juni 1989. Tusentals studenter befinner sig vid torget.Dessförinnan har protesterna kommit att engagera folk över hela Kina. Bara i Peking får demonstrationerna miljontals människor att bege sig ut på gatorna.Tusentals dödas när revolten slås nerHur många som dödas när revolten slås ner har i alla år förblivit okänt. Men en vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Över trettio år senare är massakern nedtystad i Kina. Censuren sätter stopp för all diskussion om händelsen.Medverkande:Lei Wang, ögonvittne och lärare som bodde granne med torget 1989.Zhou Fengsuo, ögonvittne och en av de sista studenterna att lämna torget den 4 juni.Peter Kadhammar, journalist på Expressen 1989. Var på plats och blev ögonvittne.Staffan Sonning, journalist Sveriges Radio. Var på plats.En dokumentär av: Therese Rosenvinge.Producent: Lars Truedson, Tredje Statsmakten Media.Exekutiv producent: Erik Hedtjärn.Dokumentären publicerades för första gången 2020.

Man döms efter mord på matbutik i Botkyrka. / Tusentals riskerar att bli utvisade när lag ändras. / Största stödet till Ukraina hittills. / Svensk journalist fängslad i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Hon drömde om att bli USA:s första svarta kvinnliga konsertpianist, men blev något mycket större. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är helt smockfullt framför den provisoriska scenen i Montgomery, Alabama. Tusentals medborgarrättsaktivister har vandrat hit från Selma, för att protestera mot de amerikanska raslagarna. Det är beväpnade poliser överallt och på avstånd hörs ljudet av helikoptrar. – There were those who said we wouldn't get here.CBS News sänder när Martin Luther King håller ett tal.– There were those who said we would only get here over their dead bodies. Well, all the world today knows that we are here today. And we are standing before the forces of power in the state of Alabama. And we ain't gonna let no one tell us to turn around.Året är 1965 och den senaste tiden har engagemanget för medborgarrättsrörelsen i USA intensifierats, men så även våldet, diskrimineringen och förtrycket av svarta. När Martin Luther King kliver av scen är det dags för Nina Simone att ta plats. Ilskan hon känner vibrerar i bröstet. På kort tid har hon blivit en av den svarta medborgarrättsrörelsens allra starkaste förgrundsgestalter. Allt började med låten hon skrev efter att fyra svarta flickor dödades av Ku Klux Klan i ett bombattentat i Birmingham. Inför 40.000 personer sjunger hon det som ingen vågat säga tidigare: Mississippi goddam!Medverkande: Josette Bushell-Mingo och Nils HanssonProgrammet är gjort av Alexandra Sannemalm i början av 2025Producent och programledare Joanna KorbutiakExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från JET Magazine (1983) HARDtalk (BBC, 1999), What happened, Miss Simone? (2015), Nina Simone - The Legend (1992), Jazzbaren Ronnie Scott's (1984), Morning Becomes Eclectic (KCRW 1985/1987), Black journal (1969), CBS News (1968), Harlem Cultural Festival (1969), Montreux Sounds (Eagle Rock Entertainment Ltd. 1976) och youtubekontona Tim Prescott (intervju från 1998), Nina Simone Music och History.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

Många som drabbades av attacken på Risbergska skolan i Örebro kan få pengar i ersättning. / Tusentals personer som blir av med körkortet kan fortsätta köra bil utan att bli straffade. / Idag började årets stora rea på böcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg