Podcasts about torun lindholm

Kvinnor boende i Malmö har börjat varna varandra på sociala medier för den så kallade ”Nytorgsmannen” som flyttat till staden efter att ha släppts ut ur fängelse. Uppdateringarna om hans rörelsemönster är tänkta att skapa trygghet men har också väckt rädsla. Vad fyller den här sortens grannsamverkan för funktion och vilka är riskerna? Gäster är juristen Ängla Pändel samt Torun Lindholm Öjmyr som är professor i psykologi.

Vi människor har en tendens att dela in människor i grupper. Många menar att det är för att vi inte kan hantera hur mycket information som helst, utan är tvingade till det för att förstå och hantera vårt vardagsliv. Forskning visar att språket är en minst lika viktig faktor när vi kategoriserar andra människor, som t.ex. utseende eller klädsel. Men också att vi uttrycker oss olika beroende på om personen vi talar om tillhör vår egen grupp eller inte.Dagens gäst är Torun Lindholm. Hon är professor i psykologi vid Stockholms universitet och forskar om grupptillhörigheter, sociala bedömningar, minnens tillförlitlighet med mera. Hon har publicerat ett flertal böcker och är ledamot av Kungliga Vitterhetsakademien.Det här är det första avsnittet av fyra i en serie om orden vi gör tillsammans med Riksbankens Jubileumsfond. RJ är en stiftelse som stöttar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Mer om dem läser du på www.rj.seProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.   I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Erika Lunding, "Sebastian", ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programmet är en repris från 20 september i år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg.   I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Hur kan vi bli bättre på att bry oss om varandra? Samtal mellan socialpsykologen Torun Lindholm, läkaren Stefan Einhorn och journalisten Eva-Lotta Hultén. Programledare: Lars Mogensen. Psykoanalytikern Ludvig Igra (1945-2003) påstod i sin bok Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet (2001) att grymhet under vissa samhälleliga omständigheter kan utvecklas av praktiskt taget vem som helst. En av fientlighetens vanligaste former, skrev Igra vidare, är likgiltigheten. Med utgångspunkt i Igras tankar samtalar journalisten Eva-Lotta Hultén, som själv skrivit boken Resan från mörkrets hjärta - om ondskans och godhetens mekanismer, läkaren Stefan Einhorn (Konsten att vara snäll, Medmänniskor, De nya dödssynderna) och professorn i socialpsykologi Torun Lindholm med programledaren Lars Mogensen. Producent: Thomas Lunderquist.

Det finns en ide om  att orden och språket kommer till oss i en uppåtgående kurva, att vi som barn lär oss ett språk som sen fylls på. Men språk kan tappas bort, försvinna, komma till och bytas ut.  Vad är det människor under hård språkinlärnng är med om, psykiskt och fysiskt? Man kan hamna mellan två språk. En övergångsfas kan pågå under lång tid och eftersom språket är tätt sammankopplat med vår självuppfattning så kan själva erövrandet av ett nytt språk ha stor betydelse. Det var traumatiskt, jag kände att jag hade väldigt mycket som jag ville skriva om men det blev bara så enkelt och banalt, berättar författaren Alma Kirlic. Som 15-åring flydde hon till Sverige från det som idag är Bosnien. Språket var för henne vägen in i det nya samhället men eftersom hon inte kunde ett ord svenska kände hon sig inte hel och hamnade i en identitetskris.Forskning visar att hjärnan förändras fysiskt när  man lär sig ett nytt språk. Ett forskarteam vid Lunds universitet har med hjälp av magnetkamera undersökt hjärnorna hos ett antal blivande tolkar på en tolkskola. De såg att hippocampus växte markant efter en termins språkstudier.Att det finns en mystik kring kopplingen mellan språket och hur vår hjärna väljer att använda det, kan bli tydligt när hjärnan skadas. Ett fenomen, som väcker fler frågor än vad det finns svar är när människor som råkat ut för allvarliga olyckor och hamnat i koma vaknar upp talar ett annat språk. Gäster i programmet är Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet och Johan Mårtensson, forskare i psykologi vid Lunds universitet. Programledare är Samanda Ekman.

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet, beskriver de psykologiska mekanismer som skapar våra stereotypa bilder av andra och hur det kommer sig att de som inte tillhör ens egen etnicitet svartmålas. Liz Fekete, vd vid brittiska Institute of race relations, arbetar med att kartlägga rasismen i Europa. Hon menar att psykologiska mekanismer inte kan ge tillräckliga förklaringar till rasismen utan att vi även måste titta på politiskt agerande som pekar ut vissa grupper som särskilt problematiska i samhället.

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. Torun Lindholm, professor i psykologi vid Stockholms universitet, beskriver de psykologiska mekanismer som skapar våra stereotypa bilder av andra och hur det kommer sig att de som inte tillhör ens egen etnicitet svartmålas. Liz Fekete, vd vid brittiska Institute of race relations, arbetar med att kartlägga rasismen i Europa. Hon menar att psykologiska mekanismer inte kan ge tillräckliga förklaringar till rasismen utan att vi även måste titta på politiskt agerande som pekar ut vissa grupper som särskilt problematiska i samhället.

På en tågstation i Paris står en kvinna som tagit ett beslut. Ett par timmars resa härifrån finns han. Hennes första kärlek. Under flera år har han funnits i hennes fantasier. Nu har hon en chans att se honom igen. I dagens program sänder vi en berättelse om bilden av den första kärleken, radioproducenten Kicki Möller tar oss med till Frankrike. Dessutom handlar det om vilka spår den första kärleken sätter i oss och om varför en del bär med sig minnet av den hela livet. Gäster i studion är beteendevetaren Nina Jansdotter och minnesforskaren Torun Lindholm. Program ledare är Martin Johnson.

Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi,Torun Lindholm, professor i psykologi och Lena Egelin, domare Stockholms tingsrätt.