Podcasts about likt

Många har velat hitta systemet i Walter Benjamins tänkande. Kanske är det i naturen snarare än samhället man ska söka, funderar Mattias Hagberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 22 december 1926 gör Walter Benjamin en anteckning i sin dagbok som med några få ord sammanfattar hela hans samhällsfilosofi. Det gäller, skriver han, att tränga så långt in i de enskilda föremålens inre att ett helt universum till slut uppenbarar sig.Walter Benjamin är i Moskva under ett par månader för att försöka förstå den ryska metropolen, dess människor och dess politiska och kulturella liv under sovjetstyret, men hans tankar i dagboken går för det mesta till enskildheter. Walter Benjamin var en samlare som värderade ting högt. Hans korta filosofiska anmärkning från den 22 december är inbäddad i personliga iakttagelser om vykort, leksaker och annat som han tyckte om att köpa på sig.Ja, det enskilda föremålet, vare sig det var en ovanlig leksak eller ett alldagligt textfragment, var onekligen Walter Benjamins element. Ur hans intima, för att inte säga kärleksfulla förhållande till tingen, växte ett säreget tänkande med en ovanligt stark verkanshistoria. Walter Benjamin är utan tvekan en av 1900-talets mest citerade författare och kritiker. Och citerande. Hans främsta verk – det oavslutade ”Passagearbetet” om Paris på 1800-talet – är som ett herbarium, som en sammanställning av stadens ekologi. På ett ställe i detta väldiga verk skriver han:”Metoden för detta arbete: litterärt montage. Jag har ingenting att säga. Bara att visa. Jag kommer inte att stjäla något värdefullt och inte att lägga mig till med några snillrika formuleringar. Däremot trasorna, avfallet: jag vill inte inventera dem, utan låta dem komma till sin rätt, på det enda sätt som är möjligt: genom att använda dem.”Det är lätt att betrakta Walter Benjamin som en materialist, som en tänkare djupt förankrad i de livlösa tingen. Men frågan är om inte den tanken drar åt fel håll. I Walter Benjamins värld var föremålen inte döda utan levande, de var öppningar mot historiens pulserande nu, de var mer ångande biologi än sval fysik.I receptionen av Walter Benjamin har Karl Marx, Sigmund Freud och judisk messianism varit viktiga referenspunkter, liksom fransk surrealism och tysk idealism. Walter Benjamin har ofta beskrivits som en eklektisk författare som lyckades sammanföra vitt skilda traditioner, utan att för den del försöka sig på något enhetligt systembygge, åtminstone inte officiellt.Men frågan är om det ändå inte finns ett namn som binder samman hela Walter Benjamins livsverk, ett namn som ofta förbisetts i diskussionerna om hans intellektuella arv, ett namn så tungt att det lätt glöms bort: Johann Wolfgang von Goethe. Men inte Goethe som nyskapande författare, utan Goethe som naturfilosof och biolog.Filosofen Eli Friedlander har med framgång prövat just denna tes i flera texter, bland annat i den uppslagsrika boken ”Walter Benjamin and the Idea of Natural History” från 2024. Enligt Eli Friedlander är Goethe ständigt närvarande i Walter Benjamins texter, och då framför allt Goethes växtlära, så som han utvecklade den från slutet av 1700-talet. I denna lära finns nämligen idén om det enskilda som rymmer det universella, om det lilla, oansenliga fröet som bär på växtens hela liv. Ja, mer än så. Goethe talade gärna om urplantan, om en sorts självrepeterande sekvens, där alla växter och alla växtdelar egentligen bara var variationer på ett och samma grundläggande tema. Med andra ord: I det lilla finns det stora. I det enkla det komplexa. I det enstaka det generella.Men Goethes växtlära, hans biologi om man så vill, bar på betydligt mer än denna suggestiva bild av urfenomenet. Han var också något av en tidig ekolog, en naturfilosof som såg livet som ett system, som en trasslig härva av ömsesidiga beroenden. Han såg naturens oändliga mångfald och dess metamorfoser och transformationer.Under hans berömda resa till Italien i slutet av 1780-talet formulerade han dessa insikter med några vackra ord:”Hela växtriket framstår för oss som en jättelik ocean som är lika nödvändig för existensen av insekter, som världshaven och dess floder är en existensbetingelse för fiskar. Vi ser att en stor mängd levande varelser föds och får näring ur denna ocean av växter.”I Goethes formuleringar och idéer om växtvärlden finns en sorts dialektik, ett växelspel mellan det lilla som rymmer det stora och det stora som är nödvändigt för det lilla. Ingen växtvärld utan enskilda växter, inga enskilda växter utan en växtvärld.För Eli Friedlander blir därför Walter Benjamin en ekologisk tänkare, en författare som tar spjärn mot Goethes växtlära när han försöker få syn på det moderna samhället och på dess historia. Likt en botaniker rör han sig genom Europa under mellankrigstiden och samlar modernitetens frön, skott och plantor.På ett ställe i ”Passagearbetet”, efter en direkt hänvisning till Goethes tankar om urfenomenet, beskriver Walter Benjamin hur han vill låta historien utgå från det enskilda ”liksom den empiriska växtvärldens hela rikedom vecklas ut ur bladet.”Ja, genom att lägga tonvikten vid Walter Benjamins nära förhållande till Goethes naturlära erbjuder Eli Friedlander ett nytt och produktivt sätt att läsa Walter Benjamin. Även om det är lätt att ha invändningar. Walter Benjamin är ju trots allt en författare som är så komplex att han lätt lånar sig till alla möjliga typer av läsningar.Men det viktiga är kanske inte vem som har mest rätt i sin tolkning, utan snarare vilken typ av läsningar som har mest potential i just sin tid. Det var ju trots allt så som Walter Benjamin själv såg på historien och litteraturen, som en möjlighet. För honom existerade dåtiden bara på det sätt som den aktualiserades i sin samtid.I sina ”Historiefilosofiska teser”, förmodligen det sista han skrev före självmordet i Port Bou 1940, uttryckte han detta klart:”Att historiskt artikulera någonting förgånget är inte detsamma som att inse 'hur det egentligen var'. Det är detsamma som att tillgodogöra sig en minnesbild sådan den blixtlikt aktualiseras i ett ögonblick då det är fara på färde.”Nyckelorden i citatet är så klart ”fara på färde”. Walter Benjamin skrev i en mörk och farlig tid, och inför hotet från nazismen, stod han inte ut. Men hans texter lever vidare. Och kanske kan ett sammanlänkande av det ekologiska med det historiska ge oss redskap för att tala om vår tid. Vi lever trots allt i en och samma ocean av liv. Mattias Hagbergförfattare och journalistLitteraturWalter Benjamin, ”Moskvadagbok”, Bokförlaget Faethon, 2025 (Översättning: Christian Nilsson).Walter Benjamin, ”Passagearbetet”, Bokförlaget Atlantis, 2015 (Översättning: Ulf Peter Hallberg).Walter Benjamin, ”Historiefilosofiska teser”, ur ”Bild och dialektik, Bokförlaget Daidalos, 2014 (Översättning Carl-Henning Wijkmark).Eli Friedlander, ” Walter Benjamin and the Idea of Natural History”, Stanford University Press, 2024. Johan Wolfgang von Goethe, “Goethes italienska resa”, Walström & Widstrand, 1921, (Översättning: Alf Ahlberg)

Rubrikā „Itai lobuok” profesore Lideja Leikuma turpynoj stuosteit par tū, kaidus vuordus, tū salykumus ci formys lobuok lītuot latgaliski. Itūreiz par tū kai latgaliski lobuok pasaceit "apģērbs"  - drēbis. Likt, viļkt, aut voi maukt drēbis?

Afrikas första modernist ville göra tabula rasa med den västerländska verskonsten. Dan Jönsson dyker ner i Rabearivelos tidlösa och gränslösa dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag inser förstås genast att det är en överdrift, men tanken tål att tänkas: är det kanske så att poesin som litterärt fenomen blir särskilt livskraftig när den får växa på en ö? Till skillnad från prosan som behöver näringen från stora städer och från vida kontinenter hittar poesin sin form i en omgivning som begränsas av tydliga konturer, omgiven av ett främmande och obevekligt element som isolerar, det vill säga bokstavligen för-öigar diktaren och slipar tanken in på bara benet. Man kan rada upp namnen på de stora öpoeterna: Sappho på Lesbos, Irlands Yeats och Seamus Heaney, Elytis och Kazantzakis på Kreta, Derek Walcott på Saint Lucia. Och Jean-Joseph Rabearivelo på Madagaskar. Har de inte allihop någonting gemensamt?Som sagt, antagligen inte. Listan över undantagen blir förstås betydligt längre. Ändå kan jag inte riktigt släppa tanken när jag läser Rabearivelos poesi, rotad som den är i Madagaskars urskogar och röda jord, snärjd i de lianer som kartografiskt slingrar sig utmed öns stränder, hela tiden med en vaksam sidoblick mot horisonten, mot ett mytiskt ursprung någonstans på andra sidan havet, och med en längtan till de fjärran metropoler och kulturer som utgör den koloniala verklighetens flimrande hägringar. I dikten ”Trycksaker” manar han fram sin förväntan när postbåten kommer till ön med sin last av efterlängtade livstecken från världen bortom haven – ”dessa målande, svävande ark/ som kommit till mig från hela jordklotet”, som han formulerar det, och som för en stund befriar honom ur ”detta löjliga fängelse/ som förgäves övervakar bergen/ och skogarna, och haven”.Jean-Joseph Rabearivelo föddes 1901 som Joseph-Casimir; förnamnet ändrade han för att få nöjet att underteckna med samma initialer som sin store idol, den förromantiske filosofen och romanförfattaren Jean-Jacques Rousseau. Under hela sitt korta liv var han besatt av en stark, olycklig kärlek till den franska kolonialmaktens civilisation, dess ämbetsverk och traditioner, dess språk och dess kultur. Han härstammade på mödernet från en av öns kungliga familjer och hanterade sitt madagaskiska ursprung som en viktig lyrisk klangbotten i sina verk – men i grunden ändå som någonting han ville överskrida. Livet igenom hoppades han på en tjänst i den koloniala administrationen, och på att en gång få representera sitt land vid något stort evenemang i Paris. Inget av det blev verklighet. När han tog sitt liv 1937 hade han aldrig ens fått myndigheternas tillstånd att lämna Madagaskar. Med Ingemar Leckius pregnanta formulering i förordet till den första svenska utgåvan av hans dikter förblev Rabearivelo ”dubbelt landsflyktig, en furste av Ingenstans”.Ja – och Överallt, skulle jag vilja tillägga. För det är på många sätt just denna svävande, kosmopolitiska hemlöshet som gör hans dikter så på en gång både tidlösa och gränslösa. De dröjer i ena stunden vid en hemlig, mytisk källa mitt i urskogen för att i nästa tala till Keats grekiska urna; de kan besjunga sebutjurens seniga kropp eller det fasta gula skalet hos en mango och kastar sig sedan in i en målning av Gauguin. Allt är nära, allt är lika verkligt – från kullarna runt huvudstaden Antananarivo, som han aldrig lämnar, besvärjer han de böljande risfälten och eukalyptusskogens höga pelarsalar, busksvinen och utriggarpirogerna, och det i en fritt krängande lyrisk vers som ekar av symbolister som Rimbaud och Mallarmé. Allt hänger samman, som han skriver: ”samma himmel är alltid världens tak” – poetens språk är liksom brevbärarens postväska ett hemligt skrin för ”hela världens tanke”.Jag skulle tro att denna geografiska melankoli, denna smärtsamma försoning med världens väldighet är något som känns igen av var och en som någon gång färdats med fingret över en karta eller låtit blicken dröja vid bilderna från platser som man aldrig kommer att få se. För Rabearivelo förblev den alltså ohjälpligt ett öppet sår. Till skillnad från en annan samtida lyrisk pionjär från det franska Afrika, Senegals Léopold Senghor, som gjorde sig hemmastadd i imperiets centrum och med tiden blev en av dess starkaste antikoloniala röster, tvingades Rabearivelo till en tillvaro i marginalen. Visserligen publicerades hans dikter; visserligen förde han en livlig korrespondens med franska kollegor som André Gide – det kunde komma dussintals brev på samma gång med den där postbåten – men sin publik hade han huvudsakligen på Madagaskar, och den var begränsad. Liksom förstås den litterära offentligheten på ön.För mig hämtar alltså hans lyrik en särskild kraft just ur denna begränsning, denna isolering. De dikter som har överlevt till vår tid finns främst i hans två sena diktsamlingar ”Presque-songes” (Nästan-drömmar) från 1934 och ”Traduit de la nuit” (Tolkat från natten) som gavs ut året därpå. Båda genomströmmas av ett sorts revanschlystet, upproriskt svårmod som i den madagaskiska naturen och kulturen hittat verktygen för att, som han själv uttrycker det, ”göra tabula rasa med den västerländska verskonstens alla kineserier”. Här är han förstås på samma våglängd som många av de franskspråkiga diktare och konstnärer som i början av nittonhundratalet söker impulser till förnyelse i de traditionella utomeuropeiska kulturerna. Rabearivelo inser att han alldeles inpå knutarna har tillgång till just en sådan kraftkälla, och vill på samma sätt söka sig mot något ursprungligt och allmänmänskligt, förklarar han – ”genom att spörja min egen jord, genom att konfrontera mig blott med mina döda”.I ”Presque-songes”, som skrevs samtidigt på både franska och malagassiska och sedan 2024 också finns på svenska i sin helhet, blir det övergripande projektet att försöka mana fram den röst, den ”sång” han anar binder samman allt i tid och rum. Kaktusen med dess hårda pansar runt sitt livgivande vatten, lianernas kraftfulla slingrande, den gamle mannens blick som vaknar till med en ungdomlig glimt, makakernas gåtfulla tjattrande och anfädernas övervuxna gravar – allt talar med i grunden samma ton, en mörk vibration av trotsigt liv i skuggan av den annalkande döden: ”det svaga ekot”, som han skriver, ”av en inre sång/ som växer och mullrar”. Dikterna är kraftfulla och omedelbara, mättade med blixtrande konkreta bilder som i den följande boken, ”Tolkat från natten”, stegras till en ny nivå i en svit namnlösa strofer där Rabearivelo målar upp en alldeles egenartad, gnistrande mörkervärld. I dessa dikter, varav ett urval också finns på svenska, har de skarpa bilderna övergått i kusliga förvandlingsnummer, den livgivande sången i ett djupt, och närapå extatiskt, existentiellt främlingskap. Likt nattens ”svarte glasmästare” ser poeten sitt verk falla sönder mellan sina händer. Hjälplös och ensam. På väg från livets ö, till dödens.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturJean-Joseph Rabearivelo: Nästan-drömmar. Översättning av Eric Luth. Vendels förlag, 2024.Jean-Joseph Rabearivelo: Dikter. I urval och tolkning av Ingemar och Mikaela Leckius. FIBs lyrikklubb, 1973.

Likt 2025, börjar vi också på den absoluta botten i årets premiäravsnitt. Den musikaliska opeppen är påtaglig när vi går igenom all den musik som skapats efter Tony Iommis legendariska inledningsriff i låten Black Sabbath. Vi tar avstånd ifrån den musikaliska utvecklingen de senaste 55 åren. Reggaecore? Techno metal? Devil rock från DollarStore? Amerikansk kristen nationalistrock? Bedrövliga bassolon? Urusel black metal? Call Of Duty och Disney metal? Allt är Iommis fel! Låtlista:Metaphor: ReFantazio - Warriors In Arms (OST / ATLUS)Fugitive - Blast Furnace (b/w Standoff / Fugitive)Aurorawave - Kindness (feat. Attila) (S/t / Ineffable)Kekht Aräkh - Dröm Sång (Single / Sacred Bones)Paolo Ferrara - Duality (Single / Hex)Nathan James - The Hanged Man (Single / Nathan James)Magnus Rosén - Amazing Flying Bass Solo (Mikael Romanenko / Youtube)C Wylder - American Pride (Single / C Wylder)Psychosexual - Baby On Fire (N/A / N/A)Peyton Perrish - Valhalla Calling (Single / Miracles Of Sound)

I veckans avsnitt av Let's snacka plast tar vi oss an discgolfvärldens hetaste snackisar! Vi pratar om Silly Season och alla spännande (och oväntade) sponsorbyten – vilka spelare byter lag, och vad betyder det för sporten? Dessutom dyker vi ner i den uppmärksammade härvan kring Heatland Discgolf och regelbrotten kopplade till Gyropalooza-boxarna. Vad hände egentligen, och hur påverkar det communityn? Missa inte detta fullmatade avsnitt fyllt av analyser, tankar och lite drama! Likt förra veckan kan ni få en gratis design av en unik klädsel, oavsett om det är en tröja till dig själv eller en hel uppsättning kläder till klubben så hjälper Fuzzy Eagle er att hitta rätt. Ange koden Let´s Snacka Plast i ett mail till info@fuzzyeagle.com och håll tummarna att ni är en av dom första 5 för att ta del av erbjudandet! Tack för att ni lyssnar! Anders, Viktor och Ted

Lägg nu jultramset bakom er – för det har äntligen blivit dags för årets nog största händelse: DSSF Awards! Likt en gala, fast i mer hjärndöd och enkel tappning, så försöker vi utse några av de höjdpunkter eller personer som bjudit oss på mest lycka under det senaste, fantastiska poddåret. Vilket är exempelvis årets klipp, årets namn, vilken är årets svenska nyhet, vem släppte årets brakskit – och vem är egentligen årets profil? Starka kandidater, stenhård konkurrens – och många skratt! Häng med på en underbar och sprakande tur med glädjetåget!Vi finns numera även på Podme! Det betyder att du hittar alla våra avsnitt, helt reklamfritt, i Podme-appen. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner appen i Appstore eller Google Play.

Visuomeninkas Giedrius Bučas šį pavasarį su bendraminčiais leidosi į 9 mėnesių kelionę pėsčiomis per aštuonias šalis palei Baltijos jūrą. Nuo šių metų kovo iki lapkričio jie įveikė 6 tūkst. kilometrų, sutiko daugybę žmonių ir įveikė ne vieną iššūkį tam, kad paskatintų regiono žmones gelbėti Baltijos jūrą.Ši jo iniciatyva už asmeninio pavyzdžio rodymą ir gamtosaugines pastangas švarinti Baltijos jūrą, žygiuojant aplink ją pėsčiomis šiemet nominuota „LRT metų apdovanojimuose“.Naujausi tarpvyriausybinės organizacijos HELCOM duomenys rodo, kad Baltijos jūros būklė išlieka prasta dėl eutrofikacijos, taršos pavojingomis cheminėmis medžiagomis, intensyvios laivybos, žvejybos ir kitos veiklos.Žuvų ir jūros žinduolių būklė yra net prastesnė nei anksčiau, o klimato kaita sąlygas biologinei įvairovei jūroje dar labiau blogina.Bet žygeiviai įsitikinę – Baltijos jūros būklė yra pataisoma, jei tik visi kartu susitelksime ir imsimės veiksmų. Keliaudami jie skleidė žinią apie tai, ką kiekvienas asmeniškai galime padaryti, kad jūros vanduo mažiau žydėtų, kad plastiko tarša mažėtų ir kad į jūrą patektų mažiau pavojingų medžiagų.Apie tai, kaip sekėsi kelyje ir ką iš ekspedicijos parsinešė ištvermingiausi jos dalyviai – pasakoja Giedrius ir dvi jo bendražygės – Dovilė ir Ieva.Laidoje skamba garso įrašai iš ekspedicijos dalyvių asmeninių archyvų.Autorė Vaida Pilibaitytė

Swish: 9007378 Bankgiro: 900-7378 Med Märkningen: Heaven53

Umami går i helt motsatt retning fra bjørnedietten og prøver rå vegansk diett. Spoiler, en dag med rå vegansk var nok. Vi tar turen til Oslo Raw for å prøve ut maten og de RÅ kakene de hadde på menyen. Amalie opplyser oss om rå vegansk diett og hvordan rå veganere overlever på dietten. Likt som forrige uke så blir dette sendeteamet også litt for konspiratoriske... Med og av: Anne Kristin Villar Sundal (teknikk), Anna Myhr Lamvik, Ellen Mangen og Amalie Ingela Aaser

Nevienam no mums nav atmiņu no laika, kad apguvām pirmos vārdus savā dzimtajā valodā, toties lieliski zinām, cik izaicinoši ir apgūt svešvalodas jau lielākā vecumā. Kādas attiecības mūsu smadzenēs veidojas starp dzimto valodu un katru nākamo apgūto? Kā mēs apgūstam valodu tad, ja tai nav mācību grāmatas un tā neskan uz ielas, bet ir dzīva tikai tradīcijās? Raidījumā Zināmais nezināmajā skaidro Rēzeknes tehnoloģiju akadēmijas profesore Sanita Martena un Latvijas Universitātes Datorikas fakultātes Uztveres un kognitīvo sistēmu laboratorijas vadītājs Jurģis Šķilters. Cik valodās domā un sapņo tulkotājs Dens Dimiņš? “Likt to apzīmējumu „poliglots” nav lielas vajadzības, jo skaits jau neko nemaina. Pēc kādās piektās valodas jau ir vienalga,” tā teic tulkotājs Dens Dimiņš, kurš ir veicis daiļliteratūras tulkojumus no franču, islandiešu, grieķu, itāļu, bulgāru, holandiešu, vācu un vēl citām, kopumā 14 valodām. Cik valodās tulkotājs domā un sapņo, kāda ir viņa svešvalodu apguves metodika un cik lielā mērā valodu apguvei var palīdzēt internets? Dens Dimiņš Latvijas Universitātē studējis klasisko filoloģiju, studiju procesā tulkojis grieķu un romiešu autorus, tad ķēries klāt pie itāļu un franču valodas tulkojumiem, tad Islandes universitātē mācījies islandiešu valodu, Berlīnes universitātē studējis doktorantūrā vispārīgo valodniecību un praksi. Šķiet, ka Dens, atsaucoties uz viņa līdzību par valodu kā  okeānu, brīvi peld pa tā dzīlēm. Šobrīd tulkotāju darba gaitas ir aizvedušas uz Portugāli, bet viņš tulkojis darbus arī no latīņu un senfranču valodām. Valodu apguves procesā Dens Dimiņš arī nenopeļ internetā rodamo mašīntulkotāju, piemēram,  meklētājprogrammā google. Viņš bilst, ka mašīntulkojums, protams,  nesaprot metaforas un nepalīdz atdzejošanā, bet ir praktiska lietotne jaunas valodas apguvē. Ar tulkotāju Denu Dimiņu aizrunājamies arī līdz tam, cik lielā mērā svešvalodā būtu jācenšas runāt pareizi, nevis lietot to tikai kā saziņas līdzekli. Tulkotājs uzskata, ka līdztekus vārdiņu apguvei ir jāmācās un jāsajūt konkrētas valodas skaistums.      

Det har gjorts ett otal filmatiseringar av Dracula. Att två så totalt olika versioner som Herzogs och Coppolas båda så väl framställer sin tragiske antihjälte säger mycket om urkraften i Bram Stokers berättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med kalt huvud, febriga ögon och vässade rovdjursframtänder framträder Klaus Kinski som greve Dracula i Werner Herzogs Nosferatu från 1979. Han är nedtonad, ömklig. Hans vita ansikte uttrycker gränslös längtan och ensamhet. I Francis Ford Coppolas Bram Stokers Dracula från 1991 gestaltas han av Gary Oldman. Ibland rör han sig på Londons gator, sökande efter sin sedan hundratals år förlorade kärlek, iklädd i hög hatt, med svallande hår och blå glasögon. Likt en Elsa Beskows Farbror Blå som i sin ungdom kunde varit medlem i Led Zeppelin.Ludvig Josephson, producent för skräckpodden Creepypodden i Sveriges Radios P3, förmedlar sina intryck av de två porträtten av greve Dracula.

Kajsa möter Olof Wretling som förutom att vara komiker, skådespelare, författare, regissör och bäst-i-test-vinnare också är förälder till ett barn med diabetes typ 1.I avsnittet berättar Olof om skillnaden mellan diabetes typ 1 och 2, om fördomar och fakta samt hur det var när sonen Otto insjuknade. Olof delar också med sig av forskning och lifehacks för att få familjelivet att funka genom toppar och dalar, om målfokus och återhämtning för att orka samt vad andra runt ett barn med diabetes typ 1 kan behöva veta.Läs mer om barn och diabetes typ 1 på Barndiabetesfondens hemsida:www.barndiabetesfonden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan av Peter Stenman över Daniels bok i Gamla Testamentet

Likt en boomerang är stilsnackarna Katarina och Jannice tillbaka efter ett skönt sommaruppehåll. Lyssna på avsnittet och se vad hösten har att vänta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta av oss vill nog ha ett någorlunda tillfredsställande sexliv, även i långvariga relationer. Hur kan man göra för att ha ett bra och utvecklande sexliv? Och vad kan man göra om lusten till sex är olika? Det här och mycket annat pratar vi om tillsammans med underbara sexologen och leg. psykologen Tanja Suhinina.Om ni är nyfikna på någon av Tanjas kurser så erbjuder hon 20% rabatt på alla kurser över 1000 kr fram till sista september 2024 om ni använder koden PSYKOLOGSNACK. Länk till kurserna https://kurser.erosochpsyke.se/Tanja finns också här https://tanjasuhinina.com/ eller på instagram @tanja.suhininaLjud: Straydog Studios Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kommer alltid en ny vinter, eller en ny livskris, och då kan man vara säkra på att eksemet slår till igen. Maja Andreasson funderar över den kroniska klådans praktik och metaforik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 14 september inträffar den internationella dagen för atopiskt eksem. Det är det förmodligen få som känner till. Själv blev jag minst sagt förbryllad över upptäckten. Att leva med eksem är på många sätt att gå under radarn. Vi atopiker vet förstås om varandra. Vi vet vilka på arbetsplatsen som också kliar, som fyller sina nattduksbord med den ena skrymmande pumpen efter den andra. Canoderm eller propyless? Ficortril eller protopic? Det är frågor att diskutera över lunchen med en kliande kollega. Men att våra besvär skulle föräras en internationell dag, det kände jag inte till. Det finns ju så många andra och värre åkommor att uppmärksamma och sörja. Men kanske är det just detta som är eksemets kännetecken. Patientföreningen Atopikerna kallar det mycket riktigt för en gömd och glömd folksjukdom. Människor lider och de lider i det dolda. Sömnsvårigheter, ångest, social fobi, låg självkänsla. Listan över de negativa konsekvenserna av hudsjukdomen kan göras lång. Men trots denna deprimerande läsning vill jag påstå att eksemet, likt ingen annan sjukdom, befinner sig mycket nära skrattet. Det är ju något komiskt över alltihop. Att sitta där och klia, maniskt gnugga sig själv i ögonen medan andra tittar på. Så framstår exempelvis advokaten i HBO:s succé-serie The Night of, som en löjeväckande figur när han i var och varannan scen raspar sina fnasiga vader med en pinne. Han vet om att det inte blir bättre av att hålla på sådär. Och ändå är det precis sådär han håller på. Som karaktär är han en oförmögen medelmåtta som harvar runt på botten av sin bransch. Och eksemet förstärker förstås denna tillvaro. Här finns ingen vacker yta att slå hål på. Här är det torrt och skrovligt från dag ett. Samtidigt är eksemet i serien inte bara en rekvisita. Det är också en metafor för den mordgåta han försöker knäcka. Kliandet på vaderna och fötterna utgör således ett kliande även hos tittarna, som ständigt tvingas riva upp sina hypoteser.Jag vill hävda att eksem inte bara är en gömd och glömd folksjukdom, utan också en gömd och glömd metafor i kulturen. Den som letar, kan dock märka hur det plötsligt flammar till. Själv blev jag glad över upptäckten av konstnären Maria Fuscos ljudverk ECZEMA. Verket är en högläsning av en atopikers vardag och tonsatt med irriterande ljud i form av en organist som då och då kliar på sitt klaviatur. Måndag är ljusbehandling. Tisdag är att kånka hem kilovis med salvor. Det tjusiga med ljudverket är att det också lyfter fram passionen i att klia. Nothing is as fanastic as scratching! konstaterar uppläsaren exalterat, och få atopiker skulle nog motsäga sig detta: att det finns en njutning i alltihop. Hur mycket man än önskar bli kvitt eländet, är det oerhört skönt att ge efter och släppa taget, låta blodet sippra fram mellan fingrarna. På så vis påminner eksemet också om andra synder som kroppen tvingats hålla sig borta från. ”Händerna på täcket” och så vidare. För Maria Fusco säger eksemets lidande och lust också något om den skapande processen. Det är en handling hon återkommer till och som inte kan planläggas på förhand. Det går inte att veta vilken text som kommer att uppenbara sig på huden. Jag vet inte om det är att dra den här analogin för långt. Förmodligen. Men det är trösterikt att tänka sig en vänskap mellan skrapandet och skapandet. Likt texten, är eksemet, både mitt och inte mitt. Herregud, skrev jag det där? Rev jag mig där? Det finns något vilt, dumt och onyttigt över att sätta sig ner och skriva för sakens skull. Klia för sakens skull. Eksemet kommer inifrån men det drabbar en också utifrån. Med lite vilja ställer det därför frågor om vad som utgör ett jag. Teoretiker som Sara Ahmed och Jackie Stacey menar exempelvis att vi borde filosofera mer genom huden. Inte bara via kroppen, som i klassisk feministisk teoribildning, utan genom det faktum att vi erfar vår egen hud samtidigt som den erfars och blir till i mötet med andra. Huden, menar Ahmed och Stacey, är något vi läser av. I en sexistisk konsumtionskultur är inte minst den feminint kodade huden något som ständigt ska förbättras och snyggas till. Översatt till eksemspråk skulle man kanske kunna säga att en atopikers lidande förvisso går under radarn, men sällan kroppen som sådan. Den är synlig och sårbar. Jag minns många gånger då jag gått in i ett rum och känt blickarna riktas mot mina illröda ögonlock. Hur jag känt mig tvungen att förklara mig. Ursäkta mig. För att sedan godmodigt tugga i mig tipsen. Har du provat att smörja dig? Har du provat att inte smörja dig? Har du provat alger? Allergitabletter? Har du provat att fylla hela ditt sovrum med hibuskus?Som eksembarn vet man om att man alltid, i någon mån, är skyldig till sin egen olycka. Det går förstås att skylla på genetiken, vintern, tätt sittande kläder, svett, vatten, torka eller kvalster. Det går att föreställa sig eksemet som ett straff som drabbat en från ovan. Som i Dantes helvetesskildring, där bedragarna i den åttonde kretsen dömts till en evig klåda. Ursinnigt river de sig på samma sätt som kniven fjällar braxen. Men någonstans vet vi med oss att helvetet är vi själva. Att det också är en bristande impulskontroll som förvärrat situationen. Det underbara i att få skrubba handduken hårt över ryggen. Unna sig några minuters klösande innan läggdags. Samtidigt sätter Dante fingret på något viktigt: nämligen det kroniska i tillståndet. Eksemet som ständigt och med förnyad kraft kommer tillbaka. Och detta är vi medvetna om när vi står framför spegeln och smörjer och hoppas. Vi vet att det alltid kommer en ny vinter, eller en ny livskris, och då kan vi vara säkra på att eksemet slår till igen. Som metafor tror jag att det är här eksemet är som starkast. Till skillnad från det mer prestigefyllda ärret, som vittnar om ett mörkt men intressant förflutet, har den atopiska kroppen inte samma djup. Även eksem kan förstås bli till ärr om man kliar tillräckligt länge och tillräckligt ofta. Men ett sådant ärr kommer aldrig komma i närheten av den utvaldhet som blixten över Harry Potters panna ger uttryck för. Eller de mystiska och karaktärsbyggande ärren som pryder skurkar så som Scar i Lejonkungen eller Joker i Batman. Det är ingen slump att de förärats med ärr, och inte eksem. Ärr ger tyngd och historia till figurer som annars skulle uppfattas som rakt igenom onda. Eksem, däremot, låser sig inte fast vid det förflutna. Nej, som meningsskapande kraft i kulturen är eksemet snarare en bild över det återkommande och det imperfekta i vår tillvaro. Livet som klåda och som fars. Ju mer jag tänker på denna metafor desto stoltare blir jag faktiskt över min ofullkomliga hud. Atopiker, förenen eder. Den 14 september är det vår dag.Maja Andreassonlitteraturvetare och skribent

Hör ni den döende sucken från humorn, när den kvävs i halsen av mordhot och våldtäktshot mot den harmlöse lustigkurren ("smutsige svensken"), hans mor, framtida fru och barn? Han ska "poppas," hans mor ska "öppnas," och hans framtida "downsyndrom incest inavla bonde" till dotter och fru ska "våldtas." Allt, över ett skämt om fläskkött på Ramadan. Missa inte det här programmet!Aldrig har det varit SÅ nära att vi efter ett månadsskifte inte skulle sitta här, som nu. Ska vi tolka det som att det är helt meningslöst att planera något framåt, då septembers mål på 1500 kr i donationer aldrig lär nås? Vill du motbevisa och motivera?Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaEn lördag (7/9-24) proppfull av ämnen serverar vi er idag:* Man brukar säga att en (genus)bild säger mer än tusen ord, och i detta fall stämmer det till 110%!* Tvångstankar om att hugga en kniv i fruns rygg och bryta nacken av djur.* Apropå djur, hur mycket är husdjuren värda för dig?* Hycklarna som vill att vi ska bo och jobba på varandra.* Hemlös som ser fängelset som enda alternativ.* "Löjeväckande nationalister" som tror på politiska lösningar.* Likt en gam väntar sonen på att fadern ska dö så att han får pengarna.* Middagsskämtet som fick muslimerna att mordhota.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Lennart MatikainenVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:HOTAD MED KNIV OCH LURAD MED PENNAhttps://www.spreaker.com/episode/hotad-med-kniv-och-lurad-med-penna--61218905Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 14 september 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEAvdagata - Det sanna ljusethttps://www.youtube.com/watch?v=0Zfuv9_8c3A&ab_channel=Avdagata-TopicLENNARTKLEOhttps://www.imdb.com/title/tt15135104/ELISABETHBroadchurchhttps://www.imdb.com/title/tt2249364/

Avsnitt 162. Ninjapodden träffar Elin Sjögedahl, som arrangerar Östergötlands Tantrafestival. Detta är en fortsättning på förra avsnittet (där även Elin Sjögedahl ingick). För tredje året anordnas en tantrafestival i skogarna mellan Tjällmo och Borensberg. Likt tidigare år är den fullbokad. https://mvt.se/nyheter/borensberg/artikel/tantrafestivalen-igang-sexuella-energin-ett-viktigt-verktyg Elin Sjögedahl webbsida: www.andas.me Östergötlands Tantrafestival: https://www.facebook.com/östergötlands-tantrafestival

Avsnitt 161. Ninjapodden träffar Elin Sjögedahl, som arrangerar Östergötlands Tantrafestival. För tredje året anordnas en tantrafestival i skogarna mellan Tjällmo och Borensberg. Likt tidigare år är den fullbokad. https://mvt.se/nyheter/borensberg/artikel/tantrafestivalen-igang-sexuella-energin-ett-viktigt-verktyg Elin Sjögedahl webbsida: www.andas.me Östergötlands Tantrafestival: https://www.facebook.com/östergötlands-tantrafestival

Han har sprungit 88 mil på sex dagar och när jag vill prata rörelseglädje så är det självklart ultralöparen Johnny Hällneby jag vill prata med. Men inför vårt samtal klargör han att han är tveksam till uttrycket och om det verkligen är glädje det handlar. Likt loppen Johnny är aktiv inom, tar vi varv på varv samt vänder och vrider på begreppet - vilket även leder oss in på samtal om rutiner, strategier, mål och syften. Följ Johnny på Instagram: @hallneby & @paceonearthOch läs mer om löpning, coachningsprogram och löparresor på www.paceonearth.sePodcast: Pace on earth podcastBoken jag refererar till i avsnittet heter “1%-metoden. Små förändringar, stora resultat. Ett enkelt och beprövat sätt att skapa goda vanor och bryta dåliga” (Atomic habits - An easy & proven way to build good habits & break bad ones) och är skriven av James ClearLäs mer om äventyret ”Expedition X - 10 000 km mellan huvud och hjärta” på www.wilderness-stories.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att lyfta skrot blir vanligare och att mäta sig i det likaså. Likt löparvågen på 70-talet så har det blivit en stor motionärsvåg inom skivstångslyftning det senaste decenniet. Liksom i löpning nöjer sig allt fler inte med att bara göra det i sin ensamhet till vardags utan vill mäta sig i det. I dagens avsnitt pratar Josef Eriksson och Robert Walter om vad de med flera nu håller på med i Hallsbergs AK för att öppna upp dessa möjligheter mer. Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Future och Metro Boomins andra gemensamma album, paranoida We still dont trust you, gick direkt in på första platsen i USA. Likt föregångaren We dont trust you för bara några veckor sedan. Det solida samarbetet är en konsekvens av Metro Boominproducerade Futureklassikern Mask off från 2017, som blev ett dovt ljudspår till Trumps Amerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mats Nileskär möter utomjordingen från Atlanta vars flyt, stötiga stil, mörka melodier och märkliga ljudsväng satte ett hårt avtryck. Future suddade ut gränsen mellan sluddrande autotunesång och rap, och influerade alla. Vi stannar i Atlanta i timme två där du möter 6lack, som skapade en egen form av slö emoR&B ur trap. Förra året serverade 6lack sitt mest personliga verk ”Since I have a lover”.

*****Vi Jobbar med sann medlemsdemokrati i Hallå Där Nere och frågade därför våra Patreons om det var ok att lägga ut detta avsnitt för er alla att höra. Så ni kunde få en inblick i hur det kan vara på den varma patreonsidan. Svaret blev ett rungande JA. (80%) Så vassegoa! ***** Likt hans Majestät så är det den 16e i ordningen för Sveriges finaste fortbollsförening Malmö Fotbollförening. Vi snackar ner den och vi tar en titt på damerna och även vad som händer med Elfsborg. Mycket bröst utåt i detta avsnitt det ska ni veta. (P.EX är alltså Patreon Exklusive.... ) Vill man stötta Podden och komma in i värmen så gör man det som Patreon (I paritet med en stor stark i månaden eller billigare än en parkeringsbot för hela året!) Patreon.com/HDN Välmona in!!! --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daniel-ekberg/message

Mikael Hollsten (@avmhollsten) är den Personlige Tränaren och entreprenören som aldrig låtit sig definieras av andra. Från SATS Södermalm startade han en blogg och en online-business där han sålde merch som sedan blev kosttillskott, TV-uppdrag och flertalet bolag, projekt och samarbeten längs åren. Likt många andra yngre fitnessentusiaster såg jag själv upp mycket till Mikael but little did I know the full story. Under dessa nu 15+ år har Mikael hunnit leva fler liv men också att ibland så går fel dröm i uppfyllelse. Hur går det egentligen med personlighetsintegrering när du blir TV-Gladiator och många tror att du är AldrigVila-fitnesskillen? När du känner att du är mer som DEN personen men när andra mest verkar se dig som DEN DÄR typen? Hör Mikaels fascinerande historia dels om svensk fitness men också om den inte helt lätta resan att jaga sina drömmar. ------------------------------------------------------------------ Timeline för avsnittet: 00:00 Intro/försnack 04:50 Presentation av gästen 07:00 Mikaels origin story: från en spinkig basketspelare i Östersund till Personlig Tränare i Stockholm 13:00 Från PT-yrket och vidare: vad innebär PT-yrket? Vem stannar i yrket och varför? 17:30 Catcha upp de senaste 10 åren: vart tog Mikael Hollsten vägen? Kreativitet, depression och en j***a resa 21:30 Mikaels relation till motstånd under en skaparprocess: Aldrig Vila, kosttillskott och att vara en One Man Army 27:00 ”Nörden” i Mikael: vad fick Mikael att vilja skapa mer kreativt och inte bara vara omkring träning? 29:00 Personlighetsintegrering, skuggjag och att vara bred i sina kompetenser… och välja liv därefter. 36:15 Lustfylldhet, disciplin och en #AldrigVila beslutsfattarprocess och business-strategi on-the-fly 45:10 En gyllene ålder för kreatörer och för svensk fitness: pre-workouts, Finest.se och bra content 48:50 Prestation leder till historieberättande: perspektiv till modern influencing 54:00 Utveckling över åren: stolthet, tacksamhet och att distansera sig själv från sig själv 1:00:15 A trip down memory lane: Mikael väljer att kliva ur sitt Fitness-jag och bejaka sitt Nörd-jag 1:08:45 När insikter knockar oss, Imposter Syndrome och våra olika personan. 1:11:00 Från Fångarna på Fortet till Biggest Loser & från Gladiatorn Prime till yrkespersonen Mikael Hollsten 1:16:20 Vad jobbar Mikael med idag? Hur pass integrerade är de olika Mikaelarna idag? 1:20:00 PXL 2.0 Kollaborativ Process/Vision vs PXL 1.0 One Man Army / Entreprenörsenstöringen Of The Past 1:27:00 Avslutande ord/brandtal/något som inte blev sagt idag? 1:35:30 Utro/eftersnack ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Mikael: Mikael på Instagram Restless Industries på YouTube PXL Pod på Spotify ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Handstående-workshop(s) i Göteborg 21 april - läs mer här: Beginner Handstand Workshop Intermediate Handstand Workshop ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare ⁠⁠⁠⁠Klicka här ⁠⁠⁠⁠och kom åt min kalender och boka en kostnadsfri konsultation med mig. ⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠ på Facebook ⁠⁠⁠⁠Varbergs Atletfabrik⁠⁠⁠⁠ i Varberg ⁠⁠⁠⁠@varbergsatletfabrik⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠Varbergs Atletfabrik⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠Fråga Coach Valis⁠ YouTube - ⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Avsnitt 391 är här! Äntligen tillbaka efter en lång julledighet! Likt en outtömlig källa av bilproblem så sätter Krick igång med en rejäl uppdatering. Den nya Explorern står redan på shit-list, RAMen är såld och både Patrol och Wagoneer är inköpta. Han har dessutom åkt fast av polisen och kört av vägen, så det blir en späckad inledning. Sen berättar Ponkan om vår nya sponsor, Albinsson & Sjöberg och vad vi kan förvänta oss av Custom Motor Show på Elmia i påsk, där vi även ska vara konferencierer. Efter detta så kikar vi på den magiska Ford Mustang RSX Concept från 1980 som för tanken till en Vector. Sen har Krick hittat lösningen för slitna skinninredningar och samtidigt blivit sugen på en Miami, R&B och Good Vibes-osande Escalade EXT. Det blir spretigt som vanligt. Häng med!

"Hva kjærlighet er, har vi lært av at Jesus gav sitt liv for oss. Så skylder også vi å gi vårt liv for brødrene." 1. Joh. 3, 16   Mener Johannes at vi må dø for å elske andre? Må vi slite oss ut i forsøket på å elske våre kristne søsken? Utfra det greske ordet handler det ikke om å dø, men å gi av sin tid og ressurser. Jesus gjorde det, men Han ble ikke utbrent av det! Hva gjorde Han som vi kan lære av?   Da Jesus var trøtt, sov Han, forteller Bibelen (Mark. 4, 38). Da Han var tørst, ba Han om noe å drikke (Joh. 4, 6-7). Han trakk seg unna innimellom for alenetid og bønn (Matt. 14, 23). Han prioriterte fellesskap med gode venner, ikke bare tjenesten (Luk. 10, 38; Joh. 11, 5). Når noen ber oss om å gå med éi mil, sa Jesus at vi skal gå med to mil, ikke ti (Matt. 5, 41). Likt som i prinsippet med givertjeneste, er det ikke meningen at vi til vanlig skal gi mer enn vi evner (2. Kor. 8, 12-14). Det er enkle prinsipper og sunn grensesetting som gir utholdenhet. Så hva ved Jesu liv er det du trenger å lære av i dag? Er det å sove? Er det å få påfyll? Er det alenetid? Eller å være med gode venner? Eller kanskje bare sunn grensesetting?  Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner Sjekk ut Noreas ressursside: www.styrkdintro.no

Viktor tar med Bill på en resa, men vart är vi på väg? Bill tar hjälp av den belgiske kosmologen Thomas Hertog (tidigare doktorand för Stephen Hawking) för att reda i frågor som: varför finns vi till? I boken Om tidens uppkomst går Thomas Hertog igenom den krångliga teorin om fysiklagarnas evolution. Likt hur människor utvecklats från encelliga organismer via ett gäng mellanarter ska lagarna som styr universum ha kristalliserats genom tidens gång. Frågan är om det är mer filosofi än fysik som pratas om i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål på spännande rymdfenomen som vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: viktor.krylmark@nyteknik.se bill.burrau@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Viktor tar med Bill på en resa, men vart är vi på väg? Bill tar hjälp av den belgiske kosmologen Thomas Hertog (tidigare doktorand för Stephen Hawking) för att reda i frågor som: varför finns vi till? I boken Om tidens uppkomst går Thomas Hertog igenom den krångliga teorin om fysiklagarnas evolution. Likt hur människor utvecklats från encelliga organismer via ett gäng mellanarter ska lagarna som styr universum ha kristalliserats genom tidens gång. Frågan är om det är mer filosofi än fysik som pratas om i detta avsnitt av Intergalaktiskt. Vill du komma i kontakt med oss? Har du önskemål på spännande rymdfenomen som vi borde prata om? Tveka inte att höra av dig: viktor.krylmark@nyteknik.se bill.burrau@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den siste delen av «Alchemy». Har vi for mange reklamekonkurranser? Torstein tipper feil Gullfiskvinner.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storslakt när Sveriges Radio ska spara 225 miljonerI veckan kom beskedet. 180 tjänster ska bort från SR –det största sparpaketet på många år på Public service-jätten. Det handlar om en rad produktioner såsom Kinapodden, Ekots klimatkorrespondet, flera minoritetssspråkiga redaktioner och en rad tjänster på P4-kanalerna som ska kapas. Hör SR:s vd Cilla Benkö i intervju.Reporter: Erik PeterssonTvå rättsfall - två helt olika bevakningarTvå snarlika rättsfall, men där mediebevakningen varit som natt och dag. Båda fallen handlar om grov misshandel av barn - två mörka historier med detaljer om tortyrliknande våld. Medan det ena fallet inte har kunnat gå att undvika, medieraporteringen har varit kolossal, så har det andra fallet legat i medieskugga. Vad är det som gör att en händelse eller ett rättsfall blir nyhetsstoff eller en följetong i medierapporteringen? Medan vissa hamnar helt utanför offentlighetens ljus? Reporter: Alexandra SannemalmLove is blind-miss i BohusläningenLägerelds-tv är ett fenomen som blivit allt ovanligare i 2020-talets oändliga tv-utbud.Men ibland glimmar det till i strömningstjänsternas flöde och något som tycks likna en lägereld sprakar till. Likt eldflugor dras medier med - redo att skriva spaltmetrar om den stora tv-snackisen. Det har knappast undgått någon som slagit på radion, tv:n eller valfri tidning att den första säsongen av dejtingprogrammet love is blind nyss har avslutats i Sverige. Det korta brinnande tv-dramat har alstrat mängder av tidningsartiklar, krönikor och intervjuer. Men ibland är ivern att sitta med vid brasan så stor att den grundläggande researchen glöms bort på landets redaktioner.Reporter: Martina Pierrou

LÄDERLAPPEN BÖRJAR! Batman Begins är en filmtitel med många betydelser. Förutom att den berättar historien om hur Bruce Wayne blev Batman så är det en helt ny reboot av Batman-franchisen. Ut med det färgglada 90-talet, bort med George Clooneys bröstvårtor och in med regissörstalangen Christopher Nolan. Likt alla andra i världen har också Joel och Tage många fina minnen av Batmans bravader. Han är en karaktär som påverkat deras liv på rätt så intressanta sätt. Allt från Happy Meal-minnen till Amiga-kvällar hos bästa vänner. Och utöver normalt bristfälliga analyser bjuder showen idag också på inte mindre än två quizzar med oförglömliga priser i potten. Och kopplingar till Torsk på Tallinn förstås. Hitta oss hos allehanda nöjda poddappar, bland annat Spotify och Apple podcast.

I veckans huvudavsnitt pratar vi Donald Trumps fortsatta framsteg i de amerikanska primärvalen. Samt kandidaten Nikki Haley som vägrar ge upp och skiftar mellan uttalanden om att USA ”aldrig varit ett rasistiskt land” samtidigt som hon beklagar sig över hur utsatt hon var som ung som ”a brown girl in the Deep South”. Under andra halvan pratar vi SD:s Richard Jomshof som vill förbjuda muslimska symboler ”likt hakkorset” + kokainet som hittades på toaletterna hos hälften av riksdagspartierna.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han bytte stetoskopet mot skrivmaskinen. Sedan dess har det blivit i runda slängar 40 böcker. Men varifrån kommer PC Jersilds lite kyliga blick på samtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sina böcker utforskar han människan, tekniken, medicinen och etiken. PC Jersild, som på sextiotalet lämnade läkaryrket och valde att bli författare på heltid, har skrivit flera svenska moderna klassiker. Han har också varit kolumnist och debattör, och suttit som sakkunnig i SMER - Statens medicinsketiska råd.Som författare hemfaller han ofta åt satiren som grepp, tonen är osentimental och uppfattas av vissa som kylig. Karaktärer i romaner som Grisjakten (1968) och Babels hus (1978) är kuggar i ett gigantiskt maskineri av byråkrati och effektiviseringar. Att hålla distans mellan sig själv och känslorna lärde han sig redan som ung – varför då?”Pappa dog knall fall, lite oförtjänt”Likt 10-årige Reine i klassikern ”Barnens ö" (1976) slog PC Jersild som pojke vakt om sin egen självständighet, och ville helst inte ens börja skolan. Uppväxten i Norra Ängby väster om Stockholm var påver, och i familjen fanns en konflikt mellan den djupt religiösa fadern och modern. Men där fanns också en äldre bror som var sjuk i lungtuberkulos. I den unge PC Jersild utvecklades en stark dödsångest, som med tiden har bytts ut mot en filosofisk och politisk övertygelse. Att var och en ska ha rätt att bestämma över sitt eget livs slut – att dödshjälp ska bli lagligt i Sverige.Hör PC Jersild om att vara hopplöst förälskad i en ung Barbro Lindgren, om att tidigt genomskåda idén om himlen och helvetet och om att vara skeptisk till det översvallande och manipulativa.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Fluent Fiction - Swedish: The Ice Skating Legend: Perseverance on Thin Ice Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/the-ice-skating-legend-perseverance-on-thin-ice Story Transcript:Sv: I hjärtat av Stockholm var det kylig vintermorgon. Dimman hängde över den inbjudande isen på ett tjusigt sätt. Lars, en bekymrad herre till åren, och hans busige kollega Emil, bestämde sig för att utmana den glittrande isen med skridskor för första gången.En: In the heart of Stockholm, it was a chilly winter morning. The fog hung over the inviting ice in a charming way. Lars, a worried older gentleman, and his mischievous colleague Emil, decided to challenge the glistening ice with ice skates for the first time.Sv: "Det kan ju inte vara så svårt," skojade Emil, och drog på sig sina splitter nya skridskor med ett brett leende. Lars, lite mer försiktig, klämde i sin rynkade panna och satte på sin hjälm. Likt två små pojkar, var de redo för ett äventyr på den glänsande isen. Men ljudet av Sofia, deras vän och tillika instruktör som nyligen kommit från skridskoklass, uppmuntra dem visade sig vara svårare än vad de kunnat föreställa sig.En: "It can't be that difficult," joked Emil, pulling on his brand-new ice skates with a wide smile. Lars, a little more cautious, furrowed his wrinkled forehead and put on his helmet. Like two little boys, they were ready for an adventure on the shiny ice. But the sound of Sofia, their friend and instructor who had recently come from a skating class, turned out to be harder than they could have imagined.Sv: Vid deras första steg, sviktade både Lars och Emil på benen. De vacklade och halkade som två nyfödda kalvar. Medan Lars lyckades hålla balansen efter några stapplande steg, gav Emils fötter vika och han landade på isen med ett skratt och ett "Oj!".En: On their first step, both Lars and Emil wobbled on their legs. They stumbled and slipped like two newborn calves. While Lars managed to regain his balance after a few stumbling steps, Emil's feet gave way and he landed on the ice with a laugh and an "Oops!".Sv: Röda kinder av den kyliga luften blandades med skratt och frustation. Trots upprepade påminnelser från Sofia om att gå långsamt, fortsatte Emil och Lars att pröva sin balans och självförtroende. De poserade som pinviner, de studerade fåglarna och till och med lade sig ner på isen för att studera kylan.En: Red cheeks from the chilly air mixed with laughter and frustration. Despite repeated reminders from Sofia to go slow, Emil and Lars continued to test their balance and confidence. They posed like penguins, they observed the birds, and even lay down on the ice to study the cold.Sv: Lustiga fall efter fall, halkade de två vännerna omkring på isen. Men de gav aldrig upp. Trots de svåra skratten från åskådarna och Sofias tålamodsprövande instruktioner, shimmerade deras ihärdighet och beslutsamhet vid varje fall och snubbling.En: Funny fall after fall, the two friends slipped around on the ice. But they never gave up. Despite the difficult laughs from the spectators and Sofia's patience-testing instructions, their perseverance and determination shimmered with every fall and stumble.Sv: Och då, efter timmar av ständiga försök och hårda landningar, kunde Lars och Emil äntligen åka skridskor - kanske inte med den tekniska skicklighet som de hade fantiserat om, men med en uthållighet och självsäkerhet som överträffade deras vildaste drömmar.En: And then, after hours of constant attempts and hard landings, Lars and Emil could finally ice skate - perhaps not with the technical skill they had fantasized about, but with a perseverance and confidence that exceeded their wildest dreams.Sv: Historien om Lars och Emil skridskoförsök blev så småningom en legend i Stockholm. Legendens lära var att det inte var vilka oväntade fall och trappor vi möter i livet, utan det tillförsikt och självförtroende vi lär oss vid varje fall och snubbling, som verkligen räknas. Och att till och med under de svåraste omständigheterna, finns det alltid utrymme för skratt, kamratskap och en riktigt imponerande historia att berätta.En: The story of Lars and Emil's ice skating attempts eventually became a legend in Stockholm. The lesson of the legend was that it wasn't the unexpected falls and stumbles we encounter in life, but the confidence and self-assurance we learn from every fall and stumble, that truly matter. And that even in the toughest circumstances, there is always room for laughter, camaraderie, and a truly impressive story to tell. Vocabulary Words:In: I hjärtatthe: avStockholm: Stockholmit: varwas: deta: kyligchilly: vinterwinter: morgonmorning: DimmanThe: hängdefog: överhung: den inbjudandeover: isenthe: påinviting: ettice: tjusigtin: sätta: Larscharming: enway: bekymradLars: herrea: tillworried: årenolder: ochgentleman: hansand: busigehis: kollegamischievous: Emilcolleague: bestämdeEmil: sig

Det var en gång en flicka som hette Guldlock. En dag när Guldlock var ute och gick i den stora skogen kände hon en doft. Det luktade gröt! Guldlock kom snart fram till ett litet hus, där det bodde en björnfamilj. Pappa Björn, Mamma Björn och Lilla Björn. Men björnarna var inte hemma, så Guldlock gick in för att smaka på gröten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnradions läslovsspecial 2023: ”Artister läser klassiker”Sagan om Guldlock är en del av Barnradions läslovsspecial – där fem artister läser varsin klassisk saga. Genom dessa röster och sagor hoppas vi kunna inspirera fler familjer att läsa, och lyssna, tillsammans.Sagans ursprungGuldlock och de tre björnarna eller bara Guldlock är en gammal godnattsaga som berättats i många hundra år. Sagan fick sitt stora genombrott 1837 när den engelska poeten Robert Southey skrev ner berättelsen. Likt många andra klassiker finns berättelsen om Guldlock i väldigt många olika versioner. Barnradions version är en modern bearbetning av sagan.MedverkandeBerättare: Casper JanebrinkIllustration: Johanna KristianssonProducent: Klara Grape, Barnradion

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är detta en liten spillra av det som en gång var. Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow.

"Dirty Deal Teatro" šajā sezonā tapuši iestudējumi "Mantojums" un "Pārcēlāja", kas izstāsta ļoti personiskus stāstus. Kas pamudināja to autores runāt ar skatītāju pirmajā personā? Vai šādām izrādēm vairs var likt klāt teātra kritikas mērauklu un Kas atšķir šādu izrādi no performances mākslas? "Dirty Deal Teatro" šajā teātra sezonā tapuši iestudējumi “Pārcēlāja” un “ Mantojums”, abas izrādes izstāsta ļoti personiskus stāstus. Abas šīs izrādes bija neparasta skatītāja pieredze un uzjundīja jautājumus. Izrādē “Pārcēlāja” tās vienīgā aktrise un arī režisore Inga Tropa skatītājus sagaida jau pie ieejas, palīdz izvēlēties gultu. Jā, abas šīs izrādes ir arī guļizrādes, kurās tiek nojaukta teātrim tik ierastā polaritāte – skatuve un skatītājs. Apguļoties, tevi apņem Laura Johansona gaismēnas uz zāles sienām un griestiem, Kārļa Tones veidotais skaņu celiņš, un tomēr Pārcēlājas fiziska klātbūtne telpā visu laiku ir jaušama. Jo vairāk tāpēc, ka Inga Tropa stāsta pati savu stāstu. Par bērnībā piedzīvotu izvarošanu. Arī Anna Belkovska stāsta par sevi, un izrāde “Mantojums” ir stāsts par attiecībām ar tēti, par alkohola postu, par vardarbību. Un lielā mērā par viņu pašu, jo šie – bērnībā, pusaudža gados līdz galam neizprastie notikumi ģimenē, ilgāku laiku ietekmējuši un noteikuši jaunās sievietes dzīvi. “Pārcēlāja”, “Mantojums” ir mulsinoša teātra pieredze, un ne tikai tāpēc, ka esi guļus stāvoklī. Kad kāds tev turpat blakus atklājas tik ļoti, ir grūti palikt vienaldzīgam, un grūti arī saglabāt vēsi lietišķu prātu, lai liktu notiekošajam klāt teātra kritiķa mērauklu. “Mantojums” pirmizrādē no čukstiem noprotu, ka aiz muguras sēž Annas tuvi radi, un šīs atskārtas izraisītās emocijas droši vien nebija paredzētas izrādes dramaturģijā. Pēc “Pārcēlājas” ir grūti ierakstīt skatītāju viedokļus, jo cilvēki nāk ārā no zāles ar klāt neesošu skatienu, vārdu vietā ir asaras. Kā "Dirty Deal Teatro" nonāca pie vajadzības stāstīt šādus stāstus? Anna Belkovska nav aktrise, taču "Dirty Deal Teatro" ir viņas darba vieta, un viņa uzņemas atbildēt pirmā. Attiecības ar vārdu Annai tomēr ir, viņa ir dzejniece. Taču izrāde “Mantojums” tapusi kopdarbā ar Viesturu un Jāni Baložiem. Viesturs saprot mūziku, arī šai izrādē viņam rokās ir ģitāra. Jānis Balodis ir dramaturgs, kurš jau diezgan sen gan savas lugas bieži sāk, atsperoties no personiskas pieredzes, gan arī pats, tieši šī iemesla dēļ, ir kāpis uz skatuves kā aktieris. Kāpēc Jānim Balodim ir šī vajadzība stāstīt ļoti personiskus stāstus?  Inga Tropa atklāj, ka par spīti ilggadējai aktrises pieredzei, “Pārcēlājā” viņa nav spējusi atcerēties pašas rakstīto izrādes tekstu. Acīmredzot tā bijusi kāda smadzeņu darbības aizsargreakcija. Un tad režisore Inga Tropa atradusi risinājumu: personiskais stāsts izrādē “Pārcēlāja” pārstrādāts pasakai līdzīgā ceļojumā. Tas ir stāsts par ceļojumu uz Meksikas džungļiem, tur stāstītāja, saslimst, piedzīvo klīnisko nāvi, un savā bezapziņā atrod atbildes, pavadoņus, kas  viņu atkal atgriež dzīvē. Ja tā ir pasaka, tad tu vari lasīt šo tekstu priekšā, režisore Inga Tropa ieteikusi aktrisei Ingai Tropai.  Ingu Tropu guļizrādei iedvesmojusi pandēmijas pieredze. Un izrādē “Pārcēlāja” tas ir ļoti veiksmīgs risinājums: armijas brezenta gultas ir ērtas, guļus stāvoklis mudina sekot stāstītāja balsij, un atrašanās guļus izmaina arī skatu punktu – jau pieminēju griestos un pa sienām garām slīdošās gaismas. Izrāde “Mantojums” iesākas parasti. Skatītāji sēž, zālē skaidri iezīmēta skatuve. Apmēram izrādes vidū, skatītāji tiek aicināti piecelties no savām vietām, sanākt kopā telpā, kur rindās izvietoti matrači. Lai sekotu aktieru darbībām, nākas pusguļus stāvoklī grozīties līdzi, un tas nav visai ērti. Šķiet, izrādē “Mantojums” koptelpai un matračiem ir pavisam cita jēga nekā “Pārcēlājā”. Atšķirībā no “Pārcēlājas”, kurā personiskais stāsts ir integrēts kādā lielākā, pasakas vai ezoterikas stāstā ar obligāto atrisinājumu, izrādes “Mantojums” stāsts šaudās no tēmas uz tēmu, tā īsti nesniedzot ne vēstījumu, ne atbildes. Skatītājai Zanei Vāgnerei šķiet, ka izrādes stāsts ir tikpat sarežģīts kā dzīve, un viņa zinoši arī izskaidro, kāpēc vardarbību ģimenē, pret kuru mums visiem it kā ir tik viennozīmīgi nosodoša nostāja, tomēr ir tik grūti izskaust. "Dirty Deal Teatro"  izrāžu “Pārcēlāja” un “Mantojums” veidotāji Inga Tropa, Anna Belkovska un Jānis Balodis nav vienīgie, kas stāsta personiskus stāstus. Nupat Purvīša balvu vizuālajā mākslā saņēma Ances Eikenas darbs, kas emocionāli stāsta par attiecībām ar viņas tēti. Horeogrāfe Jana Jacuka savu baiļu pieredzi izdzīvo izrādē “Baiļu rutīna”, Nacionālajā teātrī tapis uz reāliem notikumiem balstīts stāsts “Ričards. Nekā personīga”. Teātris, mākslas notikums kā vieta, kurā aktiera – skatītāja polaritātes vietā iespējams radīt kopīgu telpu, kurā jūtas nevis izspēlēt, bet spēlēties ar sava dzīves stāsta nopietnību. Mani šāda iespējamība uzrunā, pat ļoti.

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.I denna nymixade repris av avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden snakker vi om lønn. For hva er det egentlig? Og hva forklarer forskjellene vi har i lønn i dag, enten innenfor en arbeidsplass eller mellom arbeidsplasser? I lønnsdiskursen i Norge er det et mål om "lik lønn for likt arbeid". I denne episoden tar vi det et skritt lenger, og snakker om et lønnssystem hvor man tjener det samme uavhengig av hvilket arbeid man utfører. Reidun Gjengedal snakker med filosof Einar Duenger Bøhn ved Universitetet i Agder som har skrevet litt om temaet, og Hugo Malm fra Holma Folkehøgskole i Sverige, hvor de praktiserer lik lønn for alle ansatte ved skolen, uavhengig av type stilling. 

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan. Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet. Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan. Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

En annorlunda bokcirkel med Thella Johnson och Lollo Collmar. Gäster: Magnus William-Olsson, poet och Thomas Kazen, professor i bibelvetenskap. DEL 10Välsignad vare frukten och må Herren öppna ditt sköte - Thella inleder sitt uppdrag att gå till botten med bibelreferenserna i The Handmaid's Tale. Författaren Margaret Atwood har skapat odödliga repliker i sin bok och tv-serie om Offred/June och de andra tillfångatagna kvinnorna i den religiösa polisstaten Gilead. Exempelvis denna vanliga hälsningsfras mellan två tjänarinnor:- Blessed be the fruit.- May the lord open.Men var i Bibeln står detta - och vad menas? Var ligger det ursprungliga Gilead? Vem är Isebel som givit upphov till benämningen Jezebels om kvinnorna som arbetar i Gileads bordeller? Välkomna med på resan in i Atwood-land och Bibel-land!Hesekiel: den seriösa uppföljningen - Ja, vi har snuddat vid profeten Hesekiel tidigare, men det är en lång och betydelsefull bok och han fick inte bara "käka bokrulle och ligga på ena sidan i fyrtio nätter". Som tur är har vi poeten och Hesekiel-kännaren Magnus William-Olsson i studion, som jämför Hesekiels författarskap med den samtida poeten Sapfos och berättar hur exilen och förlusten av det egna landet föder ett nytt behov av minne och symbolik.Det inre, det yttre och det verkliga - Likt tidigare gäster bjuder Magnus William-Olsson på en övning i filosofiskt tänkande, och menar att profeten Hesekiel var med och skapade den moderna västerländska människan och hennes sätt att förstå sig själv och världen.Utopier, att tala till de döda och de ännu ofödda - Magnus William-Olsson tycker att det just nu är svårt att tro på framtiden. Thomas Kazen slår ett slag för den goda utopin, som inte är möjlig att förverkliga men som ger människor tillräcklig inspiration för att vilja försöka.Bibelavsnitt: Luk 1:42, Hes 1, Hes 40-48, Luk 10:38, Höga v 4:1, 2 Kung 9I avsnittet reciteras även ur böckerna:Sapfo: dikterna och fragmenten; översättning, kommentarer och efterord av Vasilis Papageorgiou och Magnus William-OlssonEremitkräftans sånger av Magnus William-OlssonFilmcitat ur På heder och Samvete (A Few Good Men) och The Handmaid's TaleMusikcitat i avsnittet:Kanye West - Jesus WalksMadonna - Like A PrayerPrince - God (Love Theme From Purple Rain)Medverkande i avsnittet:Magnus William-Olsson, poet och översättareThomas Kazen, professor i bibelvetenskap vid Enskilda Högskolan Stockholm, pastor i EqumeniakyrkanProgramledare: Thella JohnsonBisittare: Lollo CollmarLjudtekniker: Jocke Persson

Rysslands attack på Ukraina skakade världen och förändrade svensk politik. Den 24:e februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Likt resten av västvärlden var Sverige snabbt ute och fördömde angreppet och deklarerade solidaritet med Ukrainas folk. Samtidigt innebar kriget en snabb förflyttning av svensk politik på centrala områden, kanske den mest omvälvande vi sett på en generation. Vilket avtryck har kriget i Ukraina gjort på svensk politik?KD gör upp med falukorvenEtt drygt halvår efter riksdagsvalet har småttingarna Centerpartiet, Kristerdemokraterna och Miljöpartiet kommit med sina eftervalsanalyser. Det är en inte sällan underhållande läsning där internkritik varvas med direktiv inför framtiden. Vi får också lära oss vad Kristdemokraterna tycker internt om Ebba Buschs beslut att plocka med sig falukorven till Sveriges Radios slutdebatt.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på AftonbladetProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Johar Jonsson

Kuras varētu nosaukt par ideālām garšvielām? Tās, kas ne tikai spēlējas ar mūsu garšas kārpiņām, bet arī kalpo kā veselības uzlabotājas. Garšvielu pievienošana ēdienam ne tikai papildina tā garšu un smaržu, bet arī palīdz dziedēt organismu. Kādu labumu veselībai var dot regulāra un daudzveidīga garšvielu lietošana, raidījumā Kā labāk dzīvot skaidro veģetāra uztura skolas "Vegus" vadītāja Dita Lase un fitoterapeits Artūrs Tereško. Šobrīd mitrā un vēsā laikā jālieto sildošas garšvielas – kurkuma, kanēlis, pipari, kardamons, ingvers un krustnagliņas.  "Šīs garšvielas, dažādi darbojoties, silda organismu, paplašina asinsvadus, veicina vielmaiņu, iekšējo sildošo enerģiju un uzlabo imūnās sistēmas aktivitāti, tā pasargā mūs no saaukstēšanās, no mitra aukstuma, kas iet caur kauliem," skaidro Artūrs Tereško. "Ingvera tēja jau ir slavena ar savu spēju sasildīt, īpaši, ja ar pienu uztaisīsies, pavisam būs sildoša," atzīst Dita Lase. "Bet pietiek arī likt vienkārši pie ēdiena klāt, jo garšvielas lietojam mazos daudzumos. Skatieties, kas ir vajadzīgs, ja ir vajadzīgs tūlītējs efekts, taisāt tēju, ja gribat stimulēt savu imūnsistēmu, vielmaiņu, sildīties, uzturēt sevi formā drēgnajā laikā, liekat vienkārši pie ēdiena garšvielas. Vienu dienu vienu, otru - citu, vai kādā kombinācijā, tas ir labākais veids. Līdzīgi kā ar ārstniecības augiem labāk ir taisīt nevis taisīt monokūri un sagaidīt blaknes, bet tieši kombinācijā - drusciņ vienu, drusciņ otru." "Ļoti bieži labās lietas notiek nevis tāpēc, ka jaut kas ir daudz, bet tāpēc, ka kaut kas ir maz un pareizi," atgādina Dita Lase.

Caroline har läst Thomas Bernhard och tänkt på Lars Norén, Soho House, James Joyce och samtidens ovilja att bryta mot reglerna. Likt alla andra har Liv inte kunnat undgå prins Harrys memoarer vilket fått henne att fundera över syskonskaror, tystnadskultur och kungahusets existens.

Likt två hobbitar och en gollum har vi kommit fram till det Domedagsberg som är Tolkiens legendarium. Dock med en tydlig revisionistisk touch, när vi behandlar Kirill Eskovs bok The Last Ringbearer, där materialistisk kritik greppar tag i västerlandets kanske käraste saga. När orcherna plötsligt blir representanter för det goda - vad gör det med vår förståelse av ondska? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få tekniska landvinningar har präglat ett århundrade på samma sätt som kärnvapen präglat 1900-talet. Efter Trinitytestet den 16 juli 1945 och de ödesdigra bombningarna av Hiroshima och Nagasaki några veckor senare, vändes stormakternas militära planering på ända och världen blev inte riktigt sig lik.Likt en traumapatient hanterade världssamfundet nyheterna med tveksamhet, oro, bestörtning och så småningom även acceptans. Vad gör man med ett vapen som kan förinta din fiende, men som samtidigt är omöjligt att försvara sig emot?I den nymixade reprisen av avsnitt 27 av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om 1900-talets kärnvapenutveckling och dess betydelse för 1900-talets militära historia.Än idag finns kluvenheten i synen på kärnvapnet kvar. Kärnvapnen inkorporerades i stormakternas vapenarsenaler och förändrade deras taktiker och doktriner, men kärnvapnen kom aldrig att användas i annat syfte än i tester och som politiska symboler för stormakternas eventuella förmågor. Hur kunde det bli så?Nådde mänskligheten den tekniska förmågans slutpunkt i och med möjligheten att förinta sig själv? Hur ska vi se den massiva upprustningen och bärsystemens utveckling? Finns det några historiska paralleller, eller är kärnvapnen en unik företeelse i mänsklighetens militära historia?Med start i Manhattanprojektet diskuteras kärnvapnens tekniska utveckling, de olika presidenternas inställning, försöken att legitimera vapnet, doktrinerna ”Massive retaliation” och ”Mutually Assured Destruction”, samt de många olika formerna av bärsystemen och deras betydelse för hur stormakternas olika positioner i kalla krigets komplexa politiska sceneri. Frågorna hänger kvar i luften.Bild: USA:s provsprängning av vätebomben Castle Romeo på Bikiniatollen, Wikipedia.Bild omslag: Svampmolnet efter atombomben över Nagasaki, Japan 1945, Wikipedia.Lästips:Margot A. Henriksen (1997), Dr. Strangeloves America, Society and culture in the atomic age.Geir Lundestad (2004), Öst, väst, nord, syd: huvuddrag i internationell politik efter 1945Nina Tannenwald (2007) The Nuclear Taboo: The United States and the non-use of nuclear weapons since 1945. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Likt vad Isildor skulle ha gjort, kastar vi oss ner i elden för att recensera årets kanske mest polariserande TV-serie - The Rings of Power! Är denna start på 5 säsonger ett mästerverk likt Fellowship of The Ring eller är det Battle of The Five Armies? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Generalsekretær i Den Norske Turistforening, Dag Terje Klarp Solvang er frokostgjest. Han forteller om å fylle 50 år, om fremtidens DNT-hytter og egne sommerferieplaner. Marte deler hvordan man blir godt likt på rekordtid, Øystein forteller om turister som blir svindlet på ferie, og det foregår masse drittslenging på fotballbanen. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hør på ukens tema: Jeg er besatt av at andre skal like meg! Hva skal jeg gjøre?