Podcasts about rummet

Är det moralisk fel att gnälla? Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I vårt samhälle sägs alla människor ha lika värde. Vad innebär det i praktiken, frågar Oswald och tillägger: Vi tjänar ju olika mycket, får olika mycket beröm och erkännande till exempel. Eva retar sig ofta på människor som är gnälliga och konstant negativa. Folk klagar på politiker, på att TV- nyheterna är dåliga och till och med på vädret. Hon tycker att det är moraliskt fel, speciellt med tanke på hur bra vi ju ändå har det i Sverige, och har alltid själv sett förnöjsamhet som en önskvärd och hedervärd egenskap. Gör de fel eller gör de kanske rätt som uttrycker sina missnöjda känslor, eller varken eller, frågar hon.Hannes arbetar vid en fristående grundskola, men är samtidigt kritisk mot många aspekter av friskolesystemet. Många gånger möts hans kritik med att han är en hycklare som väljer att arbeta kvar. Han frågar: Måste man ställa sig utanför systemet för att ha rätt att kritisera det?   Hur vet vi människor vilka vi är och vad som är ens personliga identitet, undrar Anna som jobbar som beteendevetare.Medverkande: Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

I denne uges episode ser vi nærmere på EU, der igen er ude med bøder, og Carvanas optagelse i S&P 500. Vi gennemgår Elons selskaber, taler om et muligt SpaceX IPO i 2026 og tager et bredere kig på rumsektoren. Ugens tema handler om datacentre i rummet. Derudover runder vi et par regnskaber og meget mere.  Denne episode er sponsoreret af Ansnei. Sikre din virksomhed eller hjem med et højteknologisk alarmsystem. Klik ind på Ansnei.com/aktie og få et ekslusivt tilbud på en sikkerhedsløsning og alarmpakke. Denne episode er sponsoreret af Vippresidences.com. Bliv medejer af unikke boliger rundt omkring i verdenen. Læs mere på Vippresidences.com. Denne episode er sponsoreret af Finobo. Få et gratis økonomitjek hos specialisterne i låneoptimering ved at bruge linket:finobo.dk/gratis-oekonomitjek-aktieuniverset/Prøv den nye omlægningsberegner på Finobo.dk/beregner-omlaegningsberegner/?utm_source=aktieuniverset Tjek os ud på:FB gruppe: ⁠facebook.com/groups/1023197861808843⁠X: ⁠x.com/aktieuniverset⁠IG: ⁠instagram.com/aktieuniversetpodcast⁠  DISCLAIMER:Aktieuniverset indeholder markedsføring af investeringsforeningen Portfoliomanager NewDeal Invest, kl n (PMINDI), som Mads Christiansen er investeringsrådgiver for. Podcasten kan ligeledes referere til andre fonde.Indholdet i podcasten udtrykker alene værternes og gæsters egne holdninger, refleksioner og analyser, og skal ikke opfattes som en personlig anbefaling af bestemte værdipapirer eller strategier. Podcasten skal ikke anses som investeringsrådgivning, da den enkelte lytters finansielle situation, nuværende aktiver eller passiver, investeringskendskab og -erfaring, investeringsformål, investeringshorisont, risikoprofil eller præferencer ikke kan inddrages. Det afhænger af den enkelte investors personlige forhold og målsætning, om en bestemt investering eller investeringsstrategi er hensigtsmæssig, og vi anbefaler, at man rådfører sig med sin investeringsrådgiver, inden en eventuel beslutning om investering tages.PMINDI kan findes via Nordnet (https://www.nordnet.dk/markedet/investeringsforeninger-liste/18148998-portfolio-manager-new-deal-invest), Saxo Bank (https://www.saxoinvestor.dk/investor/page/product/Fund/38109485) eller ved at søge på ”DK0062499810” i din egen netbank.PMINDI er kun egnet for investorer med høj risikovillighed og en investeringshorisont på mindst 5 år. Alt investering medfører risiko, herunder potentielt tab af kapital. Historisk afkast er ikke en indikator for fremtidigt afkast, der kan afvige meget eller være negativt.Læs PRIIP KID for PMINDI for fulde risikoscenarier: https://fundmarket.dk/newdeal-invest-kl-n/. Overvej risici og fordele nøje før investering.Læs mere om risici her: https://newdealinvest.dk/risici/ og generelt om investeringsforeningen på www.newdealinvest.dk.Vil du have en månedlig oversigt over alle positionerne i PMINDI? Så skriv dig op til nyhedsbrevet her:https://newdealinvest.dk/nyhedsbrev/. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Vi tager endnu en runde med universelt stof! Hvad sker der i rummet lige for tiden?1: 3I/Atlas2: Sten fra Mars3: Temporary Moon4: Sattelite made out of wood5: Starship 6: Store tal7: Enhederne meter og sekund-----------------------------------1: 3I/AtlasNASA deler første fotos af 3I/ATLAS: Ikke rumvæsenerhttps://videnskab.dk/rummet/nasa-deler-foerste-fotos-af-3i-atlas-ikke-rumvaesener/NASA press release 19.11.25:ESA:https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Images/2025/12/Comet_3I_ATLAS_shows_activity_in_Juice_navigation_camera_teaserESA - Comet 3I/ATLAS shows activity in Juice navigation camera teaserDuring November 2025, ESA's Jupiter Icy Moons Explorer (Juice) used five of its science instruments to observe 3I/ATLAS. The instruments collected information about how the comet is behaving and what it is made of.In addition, Juice snapped the comet with its onboard Navigation Camera (NavCam), designed not as a high-resolution science camera, but to help Juice navigate Jupiter's icy moons following arrival in 2031.Though the data from the science instruments won't arrive on Earth until February 2026, our Juice team couldn't wait that long. They decided to try downloading just a quarter of a single NavCam image to see what was in store for them. The very clearly visible comet, surrounded by signs of activity, surprised them.Not only do we clearly see the glowing halo of gas surrounding the comet known as its coma, we also see a hint of two tails. The comet's ‘plasma tail' – made up of electrically charged gas, stretches out towards the top of the frame. We may also be able to see a fainter ‘dust tail' – made up of tiny solid particles – stretching to the lower left of the frame.The image was taken on 2 November 2025, during Juice's first slot for observing 3I/ATLAS. It was two days before Juice's closest approach to the comet, which occurred on 4 November at a distance of about 66 million km.We expect to receive the data from the five scientific instruments switched on during the observations – JANUS, MAJIS, UVS, SWI and PEP – on 18 and 20 February 2026. The delay is because Juice is currently using its main high-gain antenna as a heat shield to protect it from the Sun, leaving its smaller medium-gain antenna to send data back to Earth at a much lower rate.Though Juice was further from 3I/ATLAS than our Mars orbiters were back in October, it observed 3I/ATLAS just after the comet's closest approach to the Sun, meaning that it was in a more active state. We expect to see clearer signs of this activity in the data from the science instruments. This includes not only images from JANUS – Juice's high-resolution optical camera – but also spectrometry data from MAJIS and UVS, composition data from SWI, and particle data from PEP.ESA - ESA's ExoMars and Mars Express observe comet 3I/ATLASWe have an update on 3I/ATLAS! Until September, figuring out the location and trajectory of 3I/ATLAS relied on Earth-based telescopes. Then between 1 and 7 October, our ExoMars TGO turned its eyes towards the interstellar comet from its orbit around Mars. The comet passed relatively close to Mars, approaching to about 29 million km during its closest phase on 3 October.The Mars probe observed the comet from a new viewing angle. The triangulation of its data with data from Earth helped to make the comet's predicted path much more accurate. The result was an impressive ten-fold leap in accuracy, reducing the uncertainty of the object's location.Because 3I/ATLAS is passing through our Solar System fast, travelling with speeds up to 250 000 km/h, it will soon vanish into interstellar space, never to return.The comet is currently being observed with our Juice spacecraft. Though Juice is farther from 3I/ATLAS than the Mars orbiters were last month, it is seeing the comet just after its closest approach to the Sun, when it is in a more active state. We don't expect to receive data from Juice's observations until February 2026. Komet Kalender:--------------2: Sten fra Mars:https://www.sciencealert.com/curiosity-cracked-open-a-rock-on-mars-and-revealed-a-big-surpriseCuriosity Cracked Open a Rock on Mars And Revealed a Big Surprise : ScienceAlerthttps://phys.org/news/2025-12-evidence-driven-climate-mars-jezero.htmlEvidence of rain-driven climate on Mars found in bleached rocks scattered in Jezero crater--------------------------3: Temporary MoonEarth currently has a temporary moon, an asteroid designated 2025 PN7, that is in a quasi-satellite orbit. It is not permanently bound to Earth like the main Moon, but rather shares Earth's orbit around the Sun, occasionally entering our planet's gravitational influence for several decades before drifting away again. Earth has had other temporary "mini-moons" in the past, and this is not expected to be the last. About 2025 PN7 : Size: The asteroid is between 18 to 36 meters wide, or about the size of a building. Orbit: It orbits the Sun but has been temporarily captured by Earth's gravity and is expected to remain a quasi-moon until about 2083.Distance: It does not get as close as the regular Moon, swinging between 4 and 17 million kilometers away from Earth (Moon is 384400 km away, so between 10 and 44 Lunar distances)2025 PN7 - Wikipedia https://en.wikipedia.org/wiki/2025_PN7---------------------------4: Satelite made out of wood:https://www.esa.int/Enabling_Support/Space_Engineering_Technology/ESA_flying_payloads_on_wooden_satellite----------------------------------5: Starship A: can get us really fast to Uranus:https://phys.org/news/2025-10-starship-uranus.html—————-B: Starship og kapløb med Kinahttps://videnskab.dk/rummet/starship-10-opsendt-med-succes-alligevel-faar-usa-svaert-ved-at-naa-til-maanen-foer-kina/ ældre artikel:https://videnskab.dk/rummet/spacex-raketten-starship-10-er-eksploderet-faar-store-konsekvenser-for-amerikansk-maanelanding/?utm_medium=email&utm_source=vores-nyhedsbrev----6: Store talFor at forstå store tal er det nogen gange meget godt at omregne det til noget andet. 1 * 10^6 sekunder = 11.5 dage1 * 10^9 sekunder= 31.7 år1 * 10^12 sekunder = 31 710 årSå kan vi måske forstå hvor meget forskel der er på en millonær og en millardær. Trillionær burde ikke eksistere. -----------------7: Enhederne meter og sekund Generelt kom jeg til at tænke på enheder. Meter: Historical definition:Historically, a meter was defined as one ten-millionth of the distance from the North Pole to the equator along the Prime Meridian.In 1960 the metre was thus defined in the SI system as equal to 1,650,763.73 wavelengths of the orange-red line in the spectrum of the krypton-86 atom in a vacuum.It is currently defined as the distance light travels in a vacuum in (1/299,792,458) of a second.Second:A second is the base unit of time in the International System of Units (SI), defined as the time it takes for a cesium-133 atom to undergo 9,192,631,770 hyperfine transitions in its ground state when oscillating at a specific microwave frequency.This precise atomic definition provides a universal standard for time, making it a fixed and consistent unit for the entire world, unlike older definitions based on Earth's rotation which can fluctuate. A second can also refer to an ordinal number meaning "after first" The old definition of a second was of a mean solar day. This definition was used until the mid-20th century, when it was replaced because the Earth's rotation is not constant, making the length of a solar day slightly variable. An earlier, less formal definition was based on dividing the hour into 60 parts, each of which was called a "minute," and then dividing that into 60 parts to get a "second," as the ancient Babylonians originally did(Rabbit hole: The Babylonian number system was a sexagesimal (base-60) system that used only two symbols: a vertical wedge for one (1) and a corner wedge for ten (10). It was a positional system where the value of a symbol depended on its position, with each place representing a power of 60, similar to how our base-10 system uses powers of 10. The system lacked a true zero for a placeholder initially, creating ambiguity, but later added a symbol for this purpose. )Min pointe: Vores m og s var (er) defineret efter jorden og vores omløb. Enheden m/s er derfor Jordens enhed.Lysets hastighed i vacuum er en universel konstant, men en Alien vil 100% have en anden enhed end os. Også selvom at vi har fundet bedre naturkonstanter til at definere m og s ud fra.

Detta skolösa avsnitt går i spåren efter Jesper och Eriks visit i Stockholm för att planera en poddkurs. Under dagarna två väcks ett flertal frågeställningar. Fungerar de nya mikrofonerna? Hur hittar man ett bra jobbcafé? Säger man padda nuförtiden? Vad står det på biljetterna? Kan Liverpool stänga en match? Och vad har egentligen Martin Ljung och Keyser Söze gemensamt?

Straffbarhetsåldern har varit 15 år i över 100 år. Regeringen vill sänka den till 13 år för de som begår grova brott. Har barn som begår grova brott ett större ansvar för sina handlingar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åldersgränsen på 15 år har utgått ifrån den mognad som anses krävas för att kunna ta ansvar för brottsliga handlingar. Barn under 15 år kan begå brott, men de ska inte straffas utan i stället ska socialtjänsten ta ansvar. Om åldersgränsen nu sänks, innebär det en ny syn på barns mognad? Har barn som begår grova barn ett större ansvar för sina brott än barn som snattar?Regeringen och Sverigedemokraterna vill sänka straffbarhetsåldern för barn som begår grova brott, från 15 år till 13 år. Bakgrunden är den grova kriminaliteten där barn under 15 år har varit inblandade i mord och mordförsök. Vilken betydelse har det om ansvaret för barn som begår grova brott överförs från socialtjänsten till rättsväsendet? Är det en ny syn på straffets funktion? Argumentet för sänkt straffbarhetsålder är att man behöver skydda samhället, ge brottsoffren stärkt upprättelse och bättre förutsättningar att bryta kriminella mönster för de barn som begår grova brott. Förslaget från regeringen har möt massivt motstånd från en rad remissinstanser. Experterna pekar bland annat på att det inte kommer ha några positiva effekter på brottsligheten och eller på de barn som begår grova brott. Är fängelse för barn, som begår grova brott, en logisk följd av den ändrade syn på straff som vi ser nu från politiken? Vad är det som avgör om lagen får legitimitet?Medverkande: Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, Alva Stråge, forskare i filosof vid Göteborgs universitet, Bengt Sandin historiker och professor emeritus på Tema barn vid Linköpings universitet:Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Trollkarlarnas tid : filosofins stora årtionde 1919-1929 - Walter Benjamin, Ernst Cassirer, Martin Heidegger, Ludwig Wittgenstein - Wolfram EilenbergerHäng city - Mikael YvesandTV-serie:Adoloscence - Philip Bartantini

Tänk dig att du ligger hemma i din säng. Rummet är mörkt och tungt av nattens lugn. Du känner hur kroppen sjunker djupare ner i madrassen, och du känner dig fullkomligt avslappnad och trygg. Men så är det något som stör. Först är det så svagt att du nästan tror att du drömmer — ett ensamt, mjukt tick mot fönsterrutan. Du försöker ignorera det. Det måste vara vinden. Eller ett träd som råkar slå i glaset. Men så kommer det igen. Knack. Knack. Knack. Luften känns plötsligt kallare. Du ligger blickstilla och lyssnar till ditt eget hjärta som bultar i halsgropen. Det är då du inser det. Du är inte ensam. Någon står på andra sidan glaset. Och det vill komma in.Det har blivit dags att väcka liv i temat Creepypasta.Berättelserna:https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/2by83n/there_was_a_woman_at_my_window_last_night_asking/https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/x2cxoa/i_got_stuck_in_a_cabin_on_a_snowy_winter_night/https://www.reddit.com/r/nosleep/comments/diuucz/my_sugar_daddy_asks_me_for_weird_favors/[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rumkapløbet faldt til jorden som en sten i 70´erne, da man havde erobret månen og omkostningerne blev alt for store. Nu er kampen om rummet fløjtet i gang igen, men denne gang er det ikke kun stater. Private aktører som Elon Musk med SpaceX vil også lege med. For rummet er blevet big business. Hør Global og find ud af hvem, der kæmper, hvad de vil opnå, og hvorfor det er levet en rigtig god forretning. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Kasper Søegaard. Foto: AP Photo/Alex MenendezSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Donald Trump älskar balrum så mycket att han nu bygger ett nytt i Vita huset. Här berättar lyssnare om vilket rum i tillvaron som de älskar mest! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är många olika slags rum vi rör oss i när vi lever våra liv - men vilket är favoriten? Vissa älskar kyrkorummet där de finner frid och gemenskap, andra tycker mycket om att stänga in sig i badrummet. Handbollshallen är också ett rum, såklart också ens kontor eller kanske vinden hos mormor. Rum kan också existera i själen, den där platsen man återkommer till i sinnet för att finna ro och frid. I det här avsnittet står alltså lyssnarens favorit-rum i fokus! Rummet jag älskar med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per-Daniel frågar: Varför ska vi bry oss om kommande generationer? De har ju inte gjort särskilt mycket för oss och vi vet inte ens om de kommer att finnas.Efter en sommar av mer eller mindre intensiv samvaro behöver signaturen ”mamman” filosofernas hjälp. Vad är en familj och var börjar och slutar den, frågar hon. De amerikanska atombomberna som detonerade över Hiroshima och Nagasaki 1945 krävde 100 000-tals japanska dödsoffer, den absoluta majoriteten civila. Anfallet försvarades med att en invasion av Japan hade krävt ännu fler dödsoffer, och att bomberna tvingade fram en kapitulation. Filosofen Elizabeth Anscombe kritiserade detta resonemang och menade att mord på oskyldiga alltid är fel, även om det innebär att färre människor får sätta livet till. Håller ni med Anscombe, undrar Joel.Karin frågar: Hur värderar ni den svenska kulturkanon som nyligen publicerades?  Hur kommer den påverka hur vi svenskar agerar tillsammans?  Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

2.000 km over Jordens overflade finder et alarmerende våbenkapløb sted. Både Beijing, Kreml og Washington ønsker at etablere atomreaktorer og permanente, bemandede baser i rummet. Ifølge en major i flyvevåbnet er der tale om en “ny kold krig” og lige nu sakker et sårbart Europa gevaldigt bagud, når det gælder evnen til at forsvare egne interesser i rummet. Kan Europa være med, når våbenkapløbet i verdensrummet spidser til? Gæst: Troels Heeger, journalist på Berlingske Vært: Camille KoellerSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Frida Wallnor och PM Nilsson diskuterar toppmötet mellan Trump och Xi tillsammans med Kinaexperten Frédéric Cho. De pratar om Kinas nya femårsplan och konstaterar att de fortsätter storsatsa på den gröna omställningen. PM spår framtiden kring AI och menar att företagare bör identifiera vilka roller som är "AI-säkrade". Frida tycker att Socialdemokraterna har en poäng med att vilja avskaffa karensavdraget och konstaterar efter pressträffen med Elisabeth Thand Ringqvist att en röst på Centern är en bortkastad företagarröst.

Det är natten till den 7 september 2012 i Chapel Hill, North Carolina. Faith Hedgepeth och hennes vän Karena Rosario har tillbringat kvällen på en klubb i stan. De kommer hem sent, men bara några timmar senare ska något fruktansvärt hända. När polisen senare går in i lägenheten möts de av en brottsplats som är både blodig och förbryllande. Spåren är många, märkliga sms, blod i rummet, en handskriven lapp. Men pusslet går inte ihop, och misstankarna kommer att kastas åt flera olika håll. Det ska dröja nio år innan polisen får sitt genombrott. Frågan är, är det hela sanningen?OBS! Rysarpodden finns nu även som engelsk version under namnet "Global True Crime". Tipsa gärna alla era engelsktalande vänner! Spotify:https://open.spotify.com/show/5lxcBykzwrvXf9tYP9ZQkf?si=0992fab102f14cb7Podcaster:https://podcasts.apple.com/se/podcast/global-true-crime/id1841354694Instagram:https://www.instagram.com/globaltruecrimepod/Kontakt Rysarpodden:Instagram: https://www.instagram.com/rysarpodden/ Facebook: https://www.facebook.com/rysarpodden Mail: rysarpodden@gmail.com

bell hooks såg feminismen som en politisk massrörelse. Verklig kärlek kräver rättvisa och handling och skulle förändra samhället i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. bell hooks utformade en feminism som befann sig i skärningspunkten ras, klass och kön och där kärleken var den sanna kraft som kunde förena oss alla. Kärlek är handling, menade hooks. Och just hur vi handlade var centralt för henne. Hon var också aktivist och förde in känslor som kärlek och vrede i sina samhällsanalyser som sträckte sig från medborgarrättsrörelsen till Beyonce. När hon dog 2021 var hon an av USA:s mest inflytelserikaste tänkare.bell hooks tog med sig sin bakgrund och sina erfarenheter in i sitt akademiska arbete. Hon föddes 1952 som Gloria Jean Watkins, tog senare sin mormors namn och valde att skriva bell hooks med små bokstäver för att markera att budskapet var viktigare än författaren. Hon kom från en arbetarklassfamilj i det rassegregerade amerikanska södern, från en småstad i Kentucky. Efter skolan flyttade hon till Kalifornien och elituniversitetet Stanford. Det var där hon mötte den vita feminismen och hon insåg att den var både rasistisk och klassblind och tjänade till att upprätthålla orättvisor.Vad är det som gör att hennes böcker fortsätter komma i nytryck och hela tiden hitta nya läsare? Hur skulle kärleken förändra samhället, enligt hooks?Medverkande: Valerie Kyeyune Backström, kulturkritiker och biträdande kulturchef på Expressen, Annelie Bränström Öhman, professor i litteratur- och genusvetenskap vid Umeå universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlVeckans tips:Konst:The Card Game - Jacob Lawrence - vissa på Liljevalchs Konsthall t om 20260830Film:Sentimental value - Joachim TrierBöcker av bell hooks som nämns i programmet:Allt om kärlek: nya visionerÄr jag inte en kvinnaFeministisk teori: Från marginal till centrumBelongingBone BlackVideo:Länk till video där bell hooks pratar om sitt skrivande

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Pride - regi av Matthew WarchusBok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

I början av september hölls en vetenskaplig konferens i Borås och Göteborg, temat var att göra kultur tillgängligt för alla. Micce Rylander, känd från SKKF, var inbjuden som konstnär och föreläsare. Vi besöker konferensen och pratar om hur det är att syntolka abstrakt konst. Vi får även en glimt från starten av SRF:s kampanj för bättre färdtjänst. Anna Quarnström och Jimmy Pettersson samtalar i studion. Programledare: Isabelle Ulfsdotter Reportage: Isabelle Ulfsdotter Redigering: Isabelle Ulfsdotter & Johan Häglerud Ljudtekniker: Johan Häglerud

I detta avsnitt kliver vi in i “coachbubblan” och fördjupar oss i ICF-kärnkompetensen att utveckla förtroende och trygghet. Vi pratar om hur vi som coacher skapar ett öppet, värderingsfritt och modigt utrymme där klienten kan landa, tänka klart och hitta sina egna svar—och hur samma principer stärker ledarskap, team och möten i vardagen. Du får med dig:  Praktiska sätt att möta klienten där hen är Vad “värderingsfritt” faktiskt innebär i samtal—och varför allting klienten säger är sant för den personen. Hur vi sätter tydliga ramar och realistiska mål för stunden, så att samtalet ger konkreta steg och små segrar. Tips för chefer: starta möten så att gruppen hinner landa—då blir kvaliteten på besluten helt annorlunda. Ett citat från avsnittet: "Som ledare, äg ramen, men låt medarbetaren hitta vägen - där uppstår både ansvar och idéer." Koppling till ICF:s kärnkompetenser Avsnittet kretsar kring Cultivates Trust and Safety och hur partnerskap, respekt för klientens språk och val, samt konsekvent närvaro bygger den tillitsfulla relation som gör utveckling möjlig. Nyfiken på att prova professionell coaching? Besök coachingfederation.se och använd “Sök en coach”. I Sverige finns hundratals ICF-anslutna coacher att välja på. I avsnittet hör vi Kristina Stutterheim & Anna Sanderoth Vilkas 

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Staden är en plats i ständig förändring. Vad är en stad och vem ska staden vara till för? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Perioder i historien har staden varit en plats för social ingenjörskonst, där politiska visioner tagit stor plats. Idag handlar debatten ofta om krogar och klubbar ska få låta, och om vilka som ska få bo i staden. Vilka är stadens största utmaningar och vad är det som styr hur staden utvecklas? Boendesegrationen är en het politisk fråga. Är lösningen bara en fråga om vilka som bor var eller kan den lösa genom stadsplanering där vi skapar attraktiva mötesplatser? Segregationen och klimatförändringarna är stora utmaningar för dem som planerar framtidens stad. Vilka idéer om staden dominerar och vad är det som styr hur våra städer utvecklas? Medverkande: Håkan Forsell, forskare i stadshistoria och urbana studier och Ann Legeby, forskare i stadsbyggnad.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Denne gang tager vi fat i et af de mere triste aspekter af vores rumaktiviteter. Det skal nemlig handle om militær og forsvar, og hvilken rolle rummet spiller i den aktuelle geopolitiske situation. For uanset FNs ambitioner om at holde rummet som et frit og åbent domæne der er til menneskehedens fælles bedste, så er rummet også i de sidste 5 års tid blevet noget der betragtes som krigens femte domæne – på lige linje med land, vand, luft og cyber-krig. Vi får besøg af major Jakob Clod Asmund fra Forsvarsakademiet, som både fortæller om lasersatellitter, dansk overvågning af Arktis, og Trumps drømme om en Golden Dome, der kan beskytte USA. Vi skal dog også have et par aktuelle nyheder, denne gang blandt andet om exoplaneter og nye detektioner af tyngdebølger. Lyt med

Allt fler talar om folkmord för att beskriva Israels krig i Gaza, men varför är begreppet så laddat? Vad får det för följder om vi slår fast att ett folkmord pågår framför våra ögon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Israel försvarar sin krigföring i Gaza med att man vill utplåna Hamas, få tillbaka gisslan och att det är Hamas som orsakar död och förstörelse genom att gömma sig bland civila. De som menar att Israel begår folkmord pekar på att Israel har visat uppsåt att utplåna palestinierna genom svält och att förhindra nödhjälp och i retoriken om deportation. Vilken betydelse har det hur vi benämner det som sker i Gaza?Det var den polskjudiske juristen Raphael Lemkin som myntade termen genocid, folkmord, för att beskriva nazisternas mord på 6 miljoner judar, och även andra fall där folkgrupper dödats. 1948 antog FN konventionen om folkmord, en konvention som även innebär att omvärlden har en skyldighet att ingripa och förhindra att folkmord begås. Har folkmordskonventionen haft någon effekt?Efter förintelsen myntades uttrycket ”aldrig igen”. Aldrig mer skulle världen bevittna folkmord och övergrepp mot mänskligheten, något som var centralt när internationell rätt utvecklades efter andra världskriget. Vad blir följderna om vi slår fast att Israel begår ett folkmord framför våra ögon?Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Mark Klamberg, professor i folkrätt och Klas-Göran Karlsson professor emeritus i historia.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Veckans tips:Vägen till Nürnberg: En berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa - Philip SandsTotally Unoffical: The Autobiography of Raphael Lemkin - Donna-Lee Frieze, Raphael LemkinShake Hands with the Devil - Roméo Dallaire

Danske virksomheder skal ikke sidde på hænderne - de skal række ud mod stjernerne. Om få år vil rumindustrien være ufatteligt mange milliarder værd, men allerede nu er der store muligheder og behov for danske virksomheder og start ups. Lyt til denne Lyn-analyse og hør, hvorfor også NASA rækker ud efter danske virksomheder, og hvad der gør rummet til et af verdens kommende erhvervseventyr. Gæst: Jesper Kildebogaard, tech-skribent, Finans. Vært: Mads Ring. Foto: Andreas Mogensen/DTU Space.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Her guider jeg en kort øvelse / meditation, som jeg kalder ‘Placering i rummet'. Du skal helst sidde ned imens du lytter.    Tak fordi du lytter med. Del endelig. Subscribe, følg. Og følg mig på Instagram, hvor jeg jævnligt lægger mere eller mindrede nørdede opslag op om traumeheling, nervesystem etc.

I rapporteringen om Gazakriget har journalister och medier anklagats för bristande objektivitet. Men vad är det att vara objektiv? Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar? Programmet är från november 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en objektiv sanning. Gazakriget har eldat på debatten om journalistikens opartiskhet. Och i samband med USA-valet höjdes röster om att journalistiken tog ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Kan man berätta om världen utan att hamna i värderingar?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syn på vad som är sant och fakta?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David Rune och Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

Programledare: Fabian NorlundExperter: Robin Bylund & Linus RosenbergViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjud...Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Unikt erbjudande ger dig som lyssnare möjligheten att ta del av ännu en spännande säsong av La Liga och Serie A hos TV4 Play, paketet TV4 Play Sport för enbart 174 kr/mån i 6 månader. Utöver det serier, film, tennis, rally, hästhoppning och mycket annat.Följ länken för att ta del av erbjudandet: https://www.tv4play.se/kampanj/vivaKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollTidskoder:00:00 Intro01:36 Sparkningarna i Turkiet06:27 Europa League & Conference League12:27 Champions League18:55 Silly43:07 Helgens Big 9 kupong46:04 Kvällens matcher53:52 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Anonym asylhandläggare” frågar hur man vet när man överträder sina egna moraliska regler och när det är dags att säga stopp. Hen skriver: Jag kan se att jag följer en lag och att jag kan vara en medmänniska i mötet med personer i utsatthet, men när blir jag, rent krasst, en fångvaktare i Auschwitz som upprätthåller något som är mig så grundläggande främmande?Agnes undrar om det finns en filosofisk förklaring till varför vi människor är så besatta av havet, sjöar och floder. Är det bara frågan om estetik eller något existentiellt? Kalle undrar vad som menas med kulturens egenvärde. Beror detta på att kulturens värde inte går, eller är svårt, att bestämma. Beror det på att kulturens värde sätts av kulturskaparen. Eller är det ett sätt för kulturskaparen att säga till politikerna att hålla sig borta från att styra över kulturen, frågar Kalle.Och Ove frågar: Kan man vilja ingenting? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Caisa och Axel tackar för sig för på måndag kommer Hanna och Christoffer tillbaka! Per Hagman i vardagsfilosofiska rummet, det lilla naturreservatet Årsta holmar och Axel är poet (eller ordsmed). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Caisa Ederyd och Axel Winqvist

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nicklas fick höra i ett terapisamtal att det han känner bara är känslor, underförstått ofarliga biokemiska processer som kan förklaras och förmodligen medicineras. Han frågar: Vad händer med vår syn på människan, när förklaringsmodeller från evolutionsbiologi och neurovetenskap vinner mark?Frans undrar hur filosoferna tänker på sitt och andra intellektuellas inflytande i världen. Varför lyckas inte världens lärosäten att göra världen bättre, med tanke på all kunskap som finns samlad på våra universitet? Är kunskap verkligen makt? frågar han.Kan en människa uttrycka sig eller uttala sig objektivt när allt kommer från hens egna erfarenheter, kunskaper, tro och uppfostran med mera? Peter frågar: Kan man undvika att uttrycka sig subjektivt?När Karin läser beskriver hon det som att kliva in i en annan verklighet. Hon förstår att det är hennes fantasi som skapar den, men är det inte ändå en verklighet? undrar hon. Vad säger filosofin om detta?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

I vår traditionella västerländska världsuppfattning har allt en orsak och verkan och människan är avskild från djur och natur. Kan ett nytt synsätt ge oss lösningar på dagens kriser? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har vi fastnat i en världsuppfattning som gör att vi inte är lyhörda för lösningar på samtidens utmaningar så som klimatskrisen, demokratins nedgång och krig?Den världsuppfattning som dominerar vår kultur har en mekanistisk syn, ideal om rationalitet och mätbarhet, kunskap är oftast nåt teoretiskt, och människan står över djur och natur. Den här synen på världen och människan har länge ifrågasattas. Teologen Petra Carlsson Redell och filosofen Jonna Bornemark söker båda nya vägar till kunskap. Det handlar om att hitta ett komplement till vår traditionella kunskapssyn som präglats av både filosofi och teologi och att addera sådant som gått förlorat och lyssna på annan erfarenhet. En kunskapssyn där människan är en del av naturen, där vår nyfikenhet och samspel med djur vidgar världen och vi får syn på oss själva och vår omgivning i nytt ljus. En kunskapssyn där markens betydelse för tradition och andlighet kan trumfa jakten på naturresurser. Vart kan en ny syn på människan i världen leda oss? Hur kan de ge oss nya insikter för att lösa världens kriser? Medverkande: Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och aktuell med boken Vrida världen - De levande. De levande och Petra Carlsson Redell, professor i teologi vid Enskilda högskolan i Stockholm och präst i svenska kyrkan som bland annat skrivit böckerna Gråstensteologi och senast Marken, andligheten.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent. Marie LiljedahlVeckans tips:Filmer:Unanimal -regi Tuva Björk och Sally JacobssonOcean with David AttenboroughBok:Tala i tungor - Gloria Anzaldúa

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carina undrar om det är moralisk rätt att ljuga nu för tiden. En bekant till henne som hamnade i en rättstvist fick höra från advokaten att det är bara att neka, trots att hennes bekant påpekade att hon var skyldig. Har detta med att vara sanningsenlig spelat ut sin roll? undrar hon.Klimatproblemet är akut. Hur stort ansvar ska man som enskild medborgare ta, till exempel sluta flyga, äta mindre kött, dra ner på klädinköp, när så många med betydligt större makt inte bryr sig? Är makt och ansvar två sidor av samma mynt, är de proportionerliga? frågar Siv.Matz undrar om det ingår det i polisers, politikers och åklagares plikt att uttrycka starka känslor som av mottagaren kan uppfattas som uppfostrande eller rentav moraliserande.Och Stina som åkt tåg mellan Göteborg och Stockholm undrar varför hemresan alltid känns kortare än ditresan.Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

I det här avsnittet möter vi Katia Mosally – juristen som bytte rättssalen mot musikvärlden och i dag räknas som en av de mest inflytelserika inom branschen. Hon är även känd från Idol-juryn, och inte minst för sin oförglömliga insats i Förrädarna.Katia delar med sig av sin resa från bråkig skoltid till en internationell karriär, och tar oss med bakom kulisserna i musikbranschen. Vi pratar om vikten av att våga ta konflikter, varför man ska stå upp mot dåliga chefer och tyngden i att alltid kunna backa sina ord. Men också hur man bevarar sitt fotfäste i en värld där många tappar det – och om vad som egentligen spelar roll när strålkastarljuset slocknar.Vi pratar även om svek, otrohet, sociala medier och hur tidigare erfarenheter präglar ens framtida relationer – och hur man kan bryta gamla mönster. Hon bjuder på dejtinghistorier, olämpliga DMs och varför just “händer, tänder och nacke” toppar listan när det gäller attribut. Det här är ett avsnitt om att hitta balans i livet, att stå upp för sig själv när det blåser – och om att aldrig glömma var man kommer ifrån.Följ Katia här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Katia Mosally – juristen som bytte rättssalen mot musikvärlden och i dag räknas som en av de mest inflytelserika inom branschen. Hon är även känd från Idol-juryn, och inte minst för sin oförglömliga insats i Förrädarna.Katia delar med sig av sin resa från bråkig skoltid till en internationell karriär, och tar oss med bakom kulisserna i musikbranschen. Vi pratar om vikten av att våga ta konflikter, varför man ska stå upp mot dåliga chefer och tyngden i att alltid kunna backa sina ord. Men också hur man bevarar sitt fotfäste i en värld där många tappar det – och om vad som egentligen spelar roll när strålkastarljuset slocknar.Vi pratar även om svek, otrohet, sociala medier och hur tidigare erfarenheter präglar ens framtida relationer – och hur man kan bryta gamla mönster. Hon bjuder på dejtinghistorier, olämpliga DMs och varför just “händer, tänder och nacke” toppar listan när det gäller attribut. Det här är ett avsnitt om att hitta balans i livet, att stå upp för sig själv när det blåser – och om att aldrig glömma var man kommer ifrån.Följ Katia här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt ljus riktas mot fyra kvinnliga filosofer som försökte återupprätta moralen efter andra världskrigets grymheter - frågor som talar rätt in i vår oroande tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Oxford möttes fyra kvinnor som skulle komma att revoltera mot den analytiska filosofin som hade dominerat universitetet fram till andra världskriget. Logiken stod i centrum, människan hade reducerats till en maskin och frågor om kärlek, mening, godhet och ondska viftades bort som subjektiva värden och nonsens. Iris Murdoch, Elizabeth Anscombe, Mary Midgley och Philippa Foot träffades i en tid då de manliga filosofistudenterna kallades in i kriget och flyktingar från Europa intog lärosätena. Kriget och avslöjandet om förintelsens fasor påverkade deras filosofi. De tog tillbaka moralen in i filosofin, vidgade samtalet om vad det var att vara människa, rotade moralen i djur, natur och mänskligt liv. Nu hålls konferenser och det skrivs böcker om deras liv och filosofi, senast i svensk översättning kom Kvinnorna i Oxford, skriven av filosoferna Clare Mac Cumhail och Rachael Wiseman. Idag när krig efter krig startas och kriser radas på varandra, vad kan dessa filosofer säga vår tid?Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Frits Gåvertsson, filosof och forskare vid avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Naturlagarna - Eirikur Örn NorddahlMuseum:Skissernas Museum i Lund

Hanna och Christophers semesterspecial: Vardagsfilosofiska rummet med Edward af Sillén. Hanna som springflicka, sparflicka och bruceflicka och snart gås det på semester så har ni något att säga, säg det nu! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

År 2006 vann högeralliansen valet på att prata om massarbetslösheten. Då låg den på 6 procent. Idag är arbetslösheten 9 procent men är knappt ens uppe på agendan. Sandro och Josefin gör sitt för att ändra på det i detta rafflande avsnitt.Postproduktion av Hakuna Matata Produktion

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Thomas Djursing, journalist Ingeniøren Jens Ramskov, journalist Ingeniøren I denne uges Transformator Ingen har nogen sinde været i tvivl om Elon Musks ambition om at sende mennesker til Mars for at etablere en koloni. Førende eksperter tvivler på både realismen og fornuften i det projekt. Men ikke præsident Trump, der vil have sat Stars and Stribes i det røde sand inden udgangen af hans sidste valgperiode. Siger han. Men hvad nu hvis, der ligger en helt anden masterplan bag, som ikke sigter efter ekspansion i Solsystemet men efter militær overlegenhed? Så bliver der i hvert fald flittigt brug for løfteraketterne fra SpaceX og den udvidede version af Starlink. Mistanken næres af en række nedskæringer, fyringer og ansættelser i Nasa, der efterlader forskningsdelen som en planlagt fuser og ligefrem skærer forbindelsen til igangværende missioner til Pluto og Jupiter. I denne uges Transformator tillader vi os derfor at tage sølvpapirshatten på og lede efter et mønster, der tegner en space masterplan i magtrummet mellem verdens rigeste og verdens mest magtfulde mand. Men vi tager også stråhatten på og bevæger os ud i sommerlandet, hvor forskere nu med hjælp fra fototeknik og AI har afdækket hemmeligheden bag sommerfuglens elegante flaksen omkring blomsterne.

Tilltufsad Elon Musk hedrades vid ceremoni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musk tackades av med en guldnyckel till Vita huset, men kameraobjektiven fokuserade på hans blåtira. Hör om ännu en spektakulär presskonferens och den påföljande diskussionen om Elon Musks droganvändning och köriga familjeliv.Vi tar oss också an två medialt uppmärksammade konfrontationer mellan demokrater och migrationspolisen de senaste veckorna. Både Newarks borgmästare och en nära medarbetare till kongressledamoten Jerry Nadler har synts i handklovar på sistone. Ytterligare en kongressledamot åtalas för våld mot tjänsteman, efter ett besök på ett migrantförvar. Är det polisen eller demokraterna som blivit aktivister, när Trumps vallöften ska infrias?Sist men inte minst tar vi oss an Medicaid-neddragningarna i den ”stora, vackra budgeten” och det omtalade uttalandet att ”vi alla ska dö” ändå. Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna Roxvall

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis. Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan?Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera. Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården?Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården?Medverkande: Sofia Cele, docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiasten Amanda Svensson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Trädgårdens natur - Lotte MöllerThe World-Ending Fire - Wendell Berry

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Frändfors har gjort sin årliga resa till Köpenhamn med sina favorittjejer. Lyskova har börjat julpynta men känner kanske mer sorg än julglädje. Dessutom så tar sig både Lyskova och Frändfors ut på nya marker och känner sig...dummast i rummet

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen?Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den?Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:TV-serie:Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böckerSamtal och möten genom konst: Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthallVerket: Horizon of Me(aning)

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva.Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot. Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras? Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang. Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva?Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson Faelles liv - Tue Andersen NexöTV-serie: Twin Peaks - David Lynch

Peter Siepen kliver in vardagsfilosofiska rummet med visdomens hatt. Magge i säkerhetskontrollen och hur mycket dummare än en femteklassare är Branne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit? Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden? Blir AI-kopian ett slags liv? Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken?Medverkande: Amanda Lagerkvist, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Utandning - Ted ChiangVisible and the invisible - Maurice Merleau-PontyThe End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska

Rummet over vores hoveder er fantastisk og fascinerende, men også farligt. Og i denne episode af RumSnak spænder vi hjelmen, bygger en bunker, fylder hylderne op med toiletpapir og smider ekstra batterier i den gamle FM-radio. Det skal nemlig handle om trusler fra rummet – solstorme, asteroider, rumskrot og meget mere – og om hvilket beredskab vi har, hvis katastrofen skulle ramme. Michael Linden-Vørnle fra DTU Space fortæller om asteroidenedslag og andre rumtrusler, og Torsten Schack Pedersen, minister for samfundssikkerhed og beredskab, fortæller om hvilken rolle rumtrusler spiller i beredskabet. I de korte rumnyheder kan man høre om en rumtornado(!) og asteroidefamilier. Lyt med

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello. Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet? Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället. Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

Lyssna på hela avsnittet på https://medlem.io/godton

Hanif Bali gästar och storbråkar, 12-årsgräns och kort inhopp av Göran Greider.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Trump och Vance, liksom de som stöder dem, kommer sannolikt inte att förändras. Det är vi som måste inse att Europas fred och frihet är vårt eget ansvar. Tove Lifvendahl läser sin text "Vad showen i Ovala rummet visade", publicerad i SvD 2025-03-02.