Podcasts about rummet

År 2006 vann högeralliansen valet på att prata om massarbetslösheten. Då låg den på 6 procent. Idag är arbetslösheten 9 procent men är knappt ens uppe på agendan. Sandro och Josefin gör sitt för att ändra på det i detta rafflande avsnitt.Postproduktion av Hakuna Matata Produktion

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Thomas Djursing, journalist Ingeniøren Jens Ramskov, journalist Ingeniøren I denne uges Transformator Ingen har nogen sinde været i tvivl om Elon Musks ambition om at sende mennesker til Mars for at etablere en koloni. Førende eksperter tvivler på både realismen og fornuften i det projekt. Men ikke præsident Trump, der vil have sat Stars and Stribes i det røde sand inden udgangen af hans sidste valgperiode. Siger han. Men hvad nu hvis, der ligger en helt anden masterplan bag, som ikke sigter efter ekspansion i Solsystemet men efter militær overlegenhed? Så bliver der i hvert fald flittigt brug for løfteraketterne fra SpaceX og den udvidede version af Starlink. Mistanken næres af en række nedskæringer, fyringer og ansættelser i Nasa, der efterlader forskningsdelen som en planlagt fuser og ligefrem skærer forbindelsen til igangværende missioner til Pluto og Jupiter. I denne uges Transformator tillader vi os derfor at tage sølvpapirshatten på og lede efter et mønster, der tegner en space masterplan i magtrummet mellem verdens rigeste og verdens mest magtfulde mand. Men vi tager også stråhatten på og bevæger os ud i sommerlandet, hvor forskere nu med hjælp fra fototeknik og AI har afdækket hemmeligheden bag sommerfuglens elegante flaksen omkring blomsterne.

Tilltufsad Elon Musk hedrades vid ceremoni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elon Musk tackades av med en guldnyckel till Vita huset, men kameraobjektiven fokuserade på hans blåtira. Hör om ännu en spektakulär presskonferens och den påföljande diskussionen om Elon Musks droganvändning och köriga familjeliv.Vi tar oss också an två medialt uppmärksammade konfrontationer mellan demokrater och migrationspolisen de senaste veckorna. Både Newarks borgmästare och en nära medarbetare till kongressledamoten Jerry Nadler har synts i handklovar på sistone. Ytterligare en kongressledamot åtalas för våld mot tjänsteman, efter ett besök på ett migrantförvar. Är det polisen eller demokraterna som blivit aktivister, när Trumps vallöften ska infrias?Sist men inte minst tar vi oss an Medicaid-neddragningarna i den ”stora, vackra budgeten” och det omtalade uttalandet att ”vi alla ska dö” ändå. Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna Roxvall

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis. Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan?Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera. Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården?Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården?Medverkande: Sofia Cele, docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiasten Amanda Svensson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Trädgårdens natur - Lotte MöllerThe World-Ending Fire - Wendell Berry

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Frändfors har gjort sin årliga resa till Köpenhamn med sina favorittjejer. Lyskova har börjat julpynta men känner kanske mer sorg än julglädje. Dessutom så tar sig både Lyskova och Frändfors ut på nya marker och känner sig...dummast i rummet

Efter förra veckans försening släppte Rockstar en ny trailer för GTA 6. Självklart måste vi diskutera vad vi ser mest...

Rummet er et farligt sted! Det opdager minearbejderen Andy Ramirez, da han styrter ned på en fremmed planet med en redningskapsel. Til at starte med tror han, at han er helt alene, men da han opdager, at en anden overlevende sidder fast i sin kapsel et andet sted på planeten, må han ud på en dramatisk rejse for at redde hende! https://www.ikassenshow.dk/2025/05/i-kassen-1159-long-distance-2024.html

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen?Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den?Medverkande: Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth, professor i internationella relationer Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:TV-serie:Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böckerSamtal och möten genom konst: Carola Grahn: Moderna Museet och Liljevalchs konsthallVerket: Horizon of Me(aning)

Branschveteranerna Victor Leijonhufvud och Calle Johansson-Sundelius vädrar och bollar varannan vecka sina tankar kring spel, filmer, tv-serier och nördgrejer tillsammans i detta kompletterande upplägg där fokus ligger på frekvens och aktualiteter.Notera att du med varje nytt Virtuellt-Veckan får ytterligare över en timme fördjupat snack och framför allt själva intrycksdelen genom att stötta detta initiativ på Patreon! Hjälp oss hålla igång denna seglats — om den nu råkar gillas! Tack på förhand!Nämns i podden görs följande: Nyhetssvepet:Spel* GTA VI försenas - nya trailer dissekeras* Monster Train 2 - ute 21 maj!* Gears of War Reloaded - Gamepass och…PS5!* Nytt Titanfall förmodligen nedlagt, hundratals jobb försvinner hos Respawn* Arc Raiders senaste tekniska test ett styrkebeskedFilm* Zack Creggers "Weapons" - nu med trailer* Once Upon a Time in Hollywood får uppföljare - med manus av Quentin Tarantino…* Ny Predator-film i november* The Rock är oigenkännlig i The Smashing MachineSerier* Seth Rogens The Studio är bekräftat förnyad för en säsong 2 på Apple* Filmen Dredd med Karl Urban från 2012 blir serie hos Amazon* Squid Game: Season 3 teaser* Chef's Table: Legends med bland annat Jamie Oliver ute nu* The Bear Säsong 4 har premiär 15 juni på Hulu (oklart när svensk premiär sker)Calle ämne:* Grand Theft Autofanten i rummetHör gärna av dig med tankar och reaktioner, på respons@virtuellt.nu. Du kan också engagera dig i gemenskapen i Discord-gruppen, som du hittar här.

Programledare: Robin BylundExperter: Fabian Jalkemo & Ricard NormanKontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollTidskoder:00:00 Intro 03:32 United 18:47 Spurs 25:06 Djurgården 31:44 Big 9 44:57 Jakten på topp 5 i PL 52:16 Volleyboll 1:02:41 Outro Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva.Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot. Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras? Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang. Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva?Medverkande: Frida Beckman, författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck, filosof och författare och Niklas Rådström, författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson Faelles liv - Tue Andersen NexöTV-serie: Twin Peaks - David Lynch

Peter Siepen kliver in vardagsfilosofiska rummet med visdomens hatt. Magge i säkerhetskontrollen och hur mycket dummare än en femteklassare är Branne? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Margret Atladottir och Branne Pavlovic

Vad får medarbetare att stanna kvar på en arbetsplats – och hur skapar man en arbetsmiljö där människor faktiskt vill vara? I det senaste avsnittet av Med målet i sikte får vi besök av Joakim Harping, affärs-PT, rådgivare och författare, som delar med sig av nycklarna till långsiktig medarbetarlojalitet. Att attrahera är inte nog – det gäller att behålla också I en tid då kompetensbrist råder och arbetsmarknaden förändras snabbt blir förmågan att behålla sina medarbetare allt viktigare. Joakim Harping, författare till boken Medarbetaren, Myterna och Elefanten i Rummet, gästar podden och bjuder på skarpa analyser och konkreta råd kring vad som faktiskt får människor att stanna kvar – och vad som får dem att lämna. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit? Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden? Blir AI-kopian ett slags liv? Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken?Medverkande: Amanda Lagerkvist, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri, professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark, docent i filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Utandning - Ted ChiangVisible and the invisible - Maurice Merleau-PontyThe End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska

Vi tager i dette afsnit et emne op, som vi havde for præcis 100 afsnit siden: Er der liv i rummet?

Rummet over vores hoveder er fantastisk og fascinerende, men også farligt. Og i denne episode af RumSnak spænder vi hjelmen, bygger en bunker, fylder hylderne op med toiletpapir og smider ekstra batterier i den gamle FM-radio. Det skal nemlig handle om trusler fra rummet – solstorme, asteroider, rumskrot og meget mere – og om hvilket beredskab vi har, hvis katastrofen skulle ramme. Michael Linden-Vørnle fra DTU Space fortæller om asteroidenedslag og andre rumtrusler, og Torsten Schack Pedersen, minister for samfundssikkerhed og beredskab, fortæller om hvilken rolle rumtrusler spiller i beredskabet. I de korte rumnyheder kan man høre om en rumtornado(!) og asteroidefamilier. Lyt med

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello. Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet? Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället. Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren, professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Vi diskuterar klädmässiga utfallet på det minst sagt märkliga möte som utspelade sig i Ovala rummet mellan Zylensky, Trump och JD Vance. Vi pratar även om hur extremt ointressant Mark Zuckerbergs plötsliga klocksamlande känns och sen blir det Andreas tre favoritglasögon för våren 2025. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

”Lägg ut!” diskuterar varför EFN:s styrelseordförande Johan Lagerström häcklar Bonnier som ”ett fastighetsbolag” – hör Anna Gullbergs inspelning från redaktionsfesten. Helena Trus berättar om sin granskning av ”Rix Morronzoo”. Victor Malm sågar Emanuel Karlsten och Karin Olsson ger bakgrund till petningen av Jennifer Kücükaslan som programledare på Viaplay.

Lyssna på hela avsnittet på https://medlem.io/godton

Rummet er en politisk slagmark. Hvad går rumkapløbet ud på, hvad er der af spilleregler og hvem spiller med? Og hvorfor er månen så interessant i den sammenhæng? Vært: Huxi Bach. Gæst: Marius Keller. Glæd dig til dagens episode, som du nu kan høre i DR Lyd.

Hanif Bali gästar och storbråkar, 12-årsgräns och kort inhopp av Göran Greider.BILJETTER TILL INAKTUELLT LIVE PÅ SCALATEATERN 24/3 kl 19:00 FINNS HÄR: https://www.scalateatern.se/forestallning/inaktuellt-live/Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Trump och Vance, liksom de som stöder dem, kommer sannolikt inte att förändras. Det är vi som måste inse att Europas fred och frihet är vårt eget ansvar. Tove Lifvendahl läser sin text "Vad showen i Ovala rummet visade", publicerad i SvD 2025-03-02.

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar. Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA?Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan. Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen.Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony.Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt. Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen? Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:American Nations - Collin WoodardAmerica's New Racial Battle Lines: Protect versus Repair - Roger M. Smith, Desmond King

Aliette Opheim i vardagsfilosofiska rummet och vi minns kattexperten. Hanna Hellquists ikoniska rapningar och äta korv på stan. Christopher Garplind är orolig för att flyga och biljettinfo om radioturnén! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Hellquist och Christopher Garplind

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen?En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, Anders Burman, professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Låt:Häxprocess - Kjell HöglundBok:Moder natt - Kurt VonnegutKonsertfilm:David Byrne's American utopia - regi Spike LeeBöcker som nämndes i programmet:Postmodernismen - Frida BeckmanTillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi.I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval. Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag.Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie LiljedahlTips:Filmer: The Purge-serien Dahomey - Mati DiopBok som omnämns: Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof - Sigurd Hverven

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida?EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut?Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor?Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen?Karim Jebari, Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier.Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då?Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle.Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö, doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Marknaden som idé, som bäst att lösa samhällsproblem och ge människor valfrihet och mångfald, slog igenom på 80-talet. Idag ifrågasätts att den. Vad innehåller idén om marknaden och hur ser moralen ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 90-talet var den stora avregleringens tid i Sverige. Den hade föregåtts av en tid där marknadsekonomin lyftes fram som löfte om ett bättre samhälle, men också av en kritik av ett grått och byråkratiskt samhälle som ströp den individuella friheten. Begrepp som valfrihet, rörlighet och effektivisering blev nya ledord och marknadstänkandet skulle ta sig in i statsförvaltning och samhällsservice. Tidigare statliga angelägenheter som post, järnväg, el och telefoni skulle nu ut på den fria marknaden.Idag, flera decennier senare, genomsyrar marknaden det mesta i vår vardag. Allt från hur våra pensioner förvaltas, till utbud av apotek, skolor och sjukvård, men också vårt sätt att se på oss själva och våra valmöjligheter. Samtidigt växer kritiken mot marknaden. Hur stark är idén om marknaden idag? Vad skulle alternativen kunna vara?I början av 1700-talet skrev filosofen Bernard Mandeville The Fable of the Bees, där han beskrev ett bisamhälle som blomstrade så länge varje bi drevs av sitt egenintresse, men när bina blev ärliga och dygdiga förtvinade bisamhället. Adam Smith, som brukar kallas marknadsekonomins fader, var inspirerad av Mandeville, men Smith var också moralfilosof och medveten om farorna med ett ohämmat egenintresse och betonade vikten av medkänsla och att handeln skulle gynna de allmänna. Vart tog dessa tankar vägen och var hittar vi moralen i dagens idé om marknaden?Medverkande: Jenny Andersson, professor i idéhistoria vid Uppsala universitet, Hans Kjellberg, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Utställning:Svensk Tenn: A Philosophy of Home - Liljewalchs konsthallBöcker: Aramis - or the Love of Technology - Bruno LatourAsk och Emblas barn: vikingarnas historia - Niel Price

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer.På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken, där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken. Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human - Eduardo KohnJuice - Tim Winton

Är det dags att omvärdera pessimismen som levnadskonst? Pessimismen förknippas med en mörk livssyn. Men hos pessimismen finns också tankar om tröst och att en nykter blick på världen kräver handling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det brukar anses vara bättre att vara optimist, att se saker från den ljusa sidan, att optimistiskt tänkande både får oss att må bättre och gör oss bättre på att hitta lösningar. Men kan det ibland vara tvärtom? Att pessimismens fokus på världens lidande kan vara en motor för att handla. Och att synen att det är okej att inte må bra, och att vi ska ha medkänsla med dem som lider, leder till empati och solidaritet med våra medmänniskor.En som försöker bättra på pessimismens rykte är den skotska filosofen Mara van der Lugts vars bok Mörkret i oss – pessimismen och lidandets filosofi lyfter fram pessimismens mer positiva sidor, även när det gäller svåra frågor som självmord och att världen består mer av ont än gott. Kan pessimismen ge oss en sannare bild av världen? Kan mörkret bli en motor för handlande? Bör vi känna medlidande för dem som lider i stället för att sträcka över en självhjälpsbok? Medverkande: Tobias Dahlkvist, docent i idéhistoria vid Stockholms universitet och Jenny Björkman, docent i historia och samverkansdirektör vid Riksbankens jubileumsfondProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:TV-serie:Leftovers - Damon Lindelof, Tom Perrotta, Patrick SommervilleBok:Rött och svart - Stendahl

Christopher Garplind svälter en katt. Hanna Hellquist dömer detta, men vi dömer inte dina bekännelser! Hanna är visst sur för att hon inte får leda P3 Guld med Christopher. Drama: JA! Emelie Rosenqvist om senaste P3 Klassikern om dåtidens Linda Skugge: August Strindberg och Röda Rummet. Och vi tävlar ut P3 Guld-biljetter! Lyssna hur (du har till imorgon onsdag på dig)! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Tisdag! Frossa, fransoser och frigjorda pedagoger. Kakor! Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet2:18 - De franska turisterna10:06 - Rummet i rött15:40 - Svår date Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssnaren Lotta undra var skiljelinjen går mellan erfarenheter och fördomar. Och så en fråga om filosofen Sören Kirkegaards syn på meningen med livet, och om livet är meningslöst hur ska man då förhålla sig till det. Gunnar ställer frågan: Hur ska vi hantera att människan intelligens inte verkar ha förmåga att hantera världens ökande komplexitet.Och Ellen 15 år undrar om det går att tänka på ingentingVad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Efter Gazakriget och USA-valet anklagas medierna för bristande objektivitet. Parallellt sjunker förtroendet för humanistisk forskning. Men vad är det att vara objektiv? Är det ens möjligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare och journalister förväntas vara objektiva, att de lämnar egna åsikter och värderingar i sökande efter en opartisk sanning. Debatten kring medias partiskhet går hög i samband med Gazakriget och USA-valet. Kritiker menar att medierna rapporterar ensidigt i konflikten mellan Israel och Palestina, och att journalistiken tar ställning mot Trump och republikanerna. Humanistisk forskning anklagas allt oftare för att vara politisk färgad, till exempel präglad av feminism och postkoloniala teorier. Både journalister och forskare tvingas göra val, formulera frågeställningar och lyfta fram det som är viktigaste. Hur kan vetenskapliga frågeställningar och journalistiken vara objektiva?Vi lever också i en tid då vi väljer våra egna experter, medieflöden och sammanhang som formar våra världsbilder. Hur blir det i framtiden om vi i allt större utsträckning har olika syns på vad som är verkligheten? Blir objektiviteten reducerad till att bara vara det som just jag uppfattar som objektivt? Om världen går åt ett alltmer illiberalt håll som bryter mot de demokratiska spelreglerna, hur ska då forskningen och journalistiken förhålla sig till objektivitet?Medverkande: Bengt Johansson, professor i journalistik och mediekommunikation vid Göteborgs universitet, Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss professor i teoretisk filosof vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: David RuneResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Egendom - Herman DiazDen första kvinnan - Lotta LundbergMarionetterna: En berättelse om världen som politisk teater - Ingrid Carlberg

I Ukrainakriget används ai-vapen som kan leta upp mål och attackera på egen hand. Ska vi välkomna eller frukta dessa nya vapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan låta som en science fiction-dystopi, vapen som självständigt letar upp mål, och med hjälp av sina algoritmer, trycker på avtryckaren. Drönare som på egen hand söker upp och attackerar mål finns redan, men ska de kunna riktas direkt mot människor? Vad händer med det moraliska ansvaret när det mänskliga beslutet inte längre finns i det avgörande ögonblicket?Kritiken mot mördarrobotarMånga varnar för att dödliga autonoma vapen inte kan göra komplexa etiska val, att de inte kan känna tvivel och att krig inte kan föras utan att det finns människor bakom besluten. Paraplyorganisationen Stop Killer Robots kräver ett totalförbud för dessa vapen, FN-chefen António Guterres har sagt att mördarrobotar är moraliskt motbjudande och AI-pionjären och årets nobelpristagare i fysik, Geoffrey Hinton ser autonoma vapen som ett existentiellt hot. Hur ska vi hantera denna utveckling? Behöver vi nya lagar för att komma åt de etiska dilemman som dessa vapen innefattar? Kan det bli mer etiska krig om tekniken utvecklas så att de skonar civila mål? Vad betyder dessa vapen för utsikterna för en fredligare värld?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Martin Hagström, forskningsledare för autonoma vapen på Totalförsvarets forskningsinstitut och Anna Andersson, folkrättsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton Åhlberg

I samhällsdebatten hörs allt oftare att auktoriteten ska återupprättas. Respekten för lagarna ska stärkas med strängare straff, lärare ska få mer auktoritet och en kanon för svensk kultur ska tas fram. Är det medvind för auktoritet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Auktoritet tillskrivs en person som har makt och inflytande över andra och som uppfattas ha självklar rätt till detta. Men auktoritet kan även tillskrivas lagar, institutioner och normer. Kulmen för striden mot auktoriteter i samhället kom med 68-rörelsen. Ut med hierarkier och normer och med det auktoriteter som läraren, prästen, direktören, och föräldern. I stället förespråkades fri uppfostran, frigjord sexualitet och kvinnors frigörelse. Människan fick större frihet, men samhället kanske blev mindre sammanhållet. Gick 68-rörelsen för långt? Nazismens brutalitet visade att människor kunde bryta mot all medmänsklighet när de blint lydde auktoriteter. Att vi människor kan göra hemska saker genom att lyda auktoriteter är uppenbart. När är det klokt att följa auktoriteter? Vad gör auktoriteter legitima?Och bör man ifrågasätta auktoritet även i ett demokratiskt styrelseskick? Medverkande: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholm universitet och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitetProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:Sokrates försvarstal - PlatonA Nasty Little War: The Western Intervention into the Russian Civil War - Anna Reid

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från västkusten kommer en fråga från en pappa som undrar om det är rätt att låta barnen fånga krabbor och leka med dem. Och Cilia och hennes 12-åriga lillebror ställer frågan: Vad är verkligheten? En anonym lyssnare frågar hur hon ska hantera sin brors sarkasm. Och så en personlig fråga till våra tre filosofer: Vilken fråga har ni brottats mest med och varför?Vad svarar filosoferna?Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Rummet skal have et virtuelt, tredimensionelt atlas, hvor de utallige stjerner og galakser skal kortlægges via fotografi. Kulturens reporter Josephine Køhler Furbo føler svimmelhed over universitets uendelighed og taler med en astrofysiker om menneskets behov for at forstå det uforståelige. En skarp røde stribe på en sort baggrund. Det er luksusmærket Pradas kendetegn. Nu pryder det ikke bare lækre uldtrøjer, men også den rumdragt, som både den første kvindelige og den første ikke-hvide astronaut på månen kommer til at bære. Hvad man skal have øje for, når man designer rumdragter, og hvad Pradas røde stribe fortæller om modens magt, kigger vi nærmere på. Værter: Karen Secher og Chris Pedersen.

Liv Strömquist och filosofen Nora Hämäläinen i ett samtal om självhjälpens goda och onda sidor. Skapar vår tids självhjälp mer stress eller gör den oss till bättre människor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sekulariseringens tidevarv söker vi på egen hand svar på hur vi ska få kontroll över våra liv och hur vi hittar mål och mening. Självhjälpen beskrivs ibland som ett enda stort egofixerat jag-projekt där kollektiva lösningar saknas och där vi alla och våra känslor blir varor på en marknad. Vad säger vårt stora sug efter vägledning om vår tid och vårt samhälle? Vad är det för människosyn man kan hitta inom självhjälpskulturen?Självhjälpens historiaSjälvhjälpens historia brukar inledas med antiken. Stoikernas uppmaning om att inte hetsa upp sig över saker och ting har också fått nytt liv i dag. Den moderna självhjälpsgenren föddes i 1800-talets England och USA. Boken Self-Help av Samuel Smiles från 1859 lärde ut hur alla kunde bli förmögna: sluta dricka och börja spara. Under de senaste decennierna har genren exploderat. I alla slags medier erbjuds vägledning om kost, föräldraskap, tidseffektivitet, kroppsvård. Finns det en gemensam nämnare bland alla dessa olika självhjälpsgenrer? Kan självhjälpen göra oss till bättre människor? Kan det vara dåligt att försöka bli bättre?Medverkande: Liv Strömquist, konstnär och serietecknare och Nora Hämäläinen, forskare i filosofi vid Helsingfors universitetProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl Research Anton ÅhlbergVeckans tips:Filmer:Rainer Marie Fassbinder:Petra von Kants bittra tårarRädsla urholkar själenMaria Brauns äktenskapBöcker:Moa Martinson:Mor gifter sig KyrkbröllopKungens rosor

Vad avgör hur vi handlar om framtiden delvis styrs av slumpen. Vad händer då med den fria viljan och vår syn på meningen med livet? Programmet är från mars 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom kvantmekaniken pratar man om absolut slump, men vilken roll spelar slumpen i våra vardagliga liv och vilken plats har slumpen haft i offentligheten genom historien?Människan vill gärna känna att hon har kontroll över hur hon handlar. Vad skulle hända om vi gav slumpen en större roll?Kan vi hållas ansvariga för våra handlingar om det är slumpen som avgör hur vi agerar?Och vilken roll har lotten för roll i vårt rationella samhälle? Kan vi acceptera den som ett neutralt urvalsinstrument till exempel när det gäller skolor?Medverkande i detta samtal är Maria Svedberg, doktor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala universitet och Kristiina Savin, doktor i idé- lärdomshistoria vid Lunds universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Rummet er hot stuff igen, og de senere år har det ikke skortet på vilde visioner om kolonier på Mars, kæmpestore solfangere i omløb om Jorden og andre projekter som næppe bliver til virkelighed, i hvert fald ikke lige med det samme. Denne gang skal vi tale om nogle af de samfundsmæssige effekter af opblomstringen af det, man kalder new space, altså private rumfirmaer som SpaceX, RocketLabs og dansk-skotske Orbex, og ikke mindst deres science fiction-agtige drømme. Vi har talt med lektor og antropolog Nina Holm Vohnsen fra Aarhus Universitet, som blandt meget andet også har undersøgt hvordan rumfirmaernes visioner for Månebaser er med til at forme global politik, på godt og ondt – og hvad det betyder for vigtige spørgsmål som diversitet, kultur og den grønne omstilling. I de korte rumnyheder ser vi på rumfly, røntgenstråler og et nyt infrarødt kort over Mælkevejen. Lyt med

I denne episode af RumSnak ser vi nærmere på såkaldte Near Earth Objects – nærjordsobjekter, eller bare NEO. Betegnelsen dækker over asteroider og kometer, der i løbet af deres baner kommer tæt på Jorden, eller i hvert fald inden for 1,3 astronomisk enheds afstand fra Solen – cirka 200 millioner kilometer. Udover alle de ting som objekterne kan fortælle os om Solsystemet udvikling og opbygning, så er det også objekter det kan være smart at holde øje med, netop fordi de er så tæt på og kan risikere at ramme Jorden. Vi har talt med professor Carrie Nugent, der til hverdag arbejder på Olin College of Engineering i Massachusetts, knap 30 kilometer vest for Boston – men som i foråret var gæsteforsker på Aalborg Universitet. Carrie arbejder altså med nærjordsobjekter, og hendes særlige fokus er at lave software, der kan hjælpe med at opdage og tracke de mange millioner objekter. I de korte nyheder følger vi op på Polaris Dawn og Starliner, og så skal vi også høre om tyngdebølger og penge til danske rumfirmaer… Lyt med

Tidligere i år bragte CNN historien om, at Rusland tilsyneladende er i gang med at udvikle et nyt atomart rumvåben, der kan ødelægge satellitter i rummet. Det peger på noget, vi også har set under Ukraine-krigen. At rummet er blevet sikkerhedspolitik. Nu er rummet kommet på dagsordenen i EU, der først og fremmest skal være uafhængige af private spillere som raketentreprenøren Elon Musk. Og hende, der har ansvaret for det, er Margrethe Vestager. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken' fortæller Politikens internationale kommentator Michael Jarlner om det nye rumkapløb, der er brudt ud. Han har interviewet Margrethe Vestager, der peger på, at EU skal kunne mere i rummet. See omnystudio.com/listener for privacy information.