Människan och maskinen

Vi är nu framme vid det sista avsnittet i den här säsongen. Och det handlar då om ett område som än idag är en av vetenskapens stora gåtor  medvetandet, eller ska vi kanske säga själen. I grunden handlar det om vad en människa är. En väldigt avancerad maskin eller något mycket mer mystiskt? Vi skärskådar den naturvetenskapliga metoden, undersöker hur man såg på frågan om själen i det gamla Egypten och ställer till sist frågan varför tanken på att människan har en själ till stor del har försvunnit i ett land som Sverige.

Utifrån ett talesätt i tv-serien Game of Thrones tar vi oss an det som många forskare menar är en av de största faror som mänskligheten någonsin stått inför. Dagens program handlar om klimathotet. Är det här en utmaning som teknik och globalt samarbete kan råda bot på, eller går vi sakta mot en ostoppbar undergång? För att finna ett svar beger vi oss långt tillbaka i historien till antikens Grekland och det gamla Egypten.

Dagens program börjar med berättelsen om människan som sluter ett avtal med mörkrets makter. Det här är myten om Faust, som samtidigt säger något mycket oväntat om vår tids tekniska utveckling idag. Härifrån är steget sen inte långt till den kontroversielle filosofen Friedrich Nietzsche tankar om människans inneboende mörker och ljus. I det här sammanhanget blir han till en profet som varnar för den stora katastrofen som alltid inträffar när vi tror att det nyktra, rationella och förnuftiga samhällsbygget kan skydda oss från de dunkla krafterna inom oss.

I alla tider har människan drömt om förlänga livet. Idag går ofta en sådan strävan under namnet transhumanism. Det är en förhoppning om att med teknikens hjälp förändra människan till det bättre. I veckans samtal kommer vi ge en historisk bakgrund till den transhumanistiska rörelsen. Det för oss till så skilda områden som magi, alkemi, taoism och till Friedrich Nietzsches tänkande.

I veckans avsnitt tar vi oss an ett av de största mysterierna nämligen tiden. Tiden som rinner genom våra liv som en flod utan att vi egentligen kan förklara eller förstå vad tiden är. Det märkliga är att vi även kan föreställa oss ett tillstånd utanför tiden. Och just det här är något som präglat vår idéhistoria på ett oanat sätt. Detta är evigheten. Den som synliggörs i religiösa ritualer, som är fundamentet för siffran noll, genomsyrar konst och musik, men som även är en djup och ofta bortglömd aspekt av dagens naturvetenskap.

Det handlar om den period som grovt räknat sträcker sig från slutet av 1700-talet till andra hälften av 1800-talet. Det är natten och månskenets tid, den djupa skogen och den ödsliga ruinens era. Men i romantiken finns även ett annat spår ett naturvetenskapligt tänkande som befinner sig helt i den vetenskapliga mittfåran, men som är baserat på en allomslutande syn på världen. Kanske finns det något i den här romantiska natursynen som vi skulle kunna bära med oss rakt in i vår tid?

Kanske utgör decennierna runt förra sekelskiftet en alldeles särskild skärningspunkt mellan den moderna tidens möjligheter och den gamla världens skönhetstörst. Men så hände nått som förändrade allt. Visst fanns det problem med sociala spänningar över hela Europa, någonting som brann under ytan, men på det stora hela genomsyrades samhällena av en sällsam optimism. Här fanns någonting vackert, någonting lovande, ja människa och maskin i unikt samarbete. Det var i slutet av sommaren 1914 det började. De flesta trodde det skulle gå över snabbt, men snart hade ett krig brutit ut som skulle utvecklas till en av den europeiska kontinentens största tragedier genom alla tider.

Veckans avsnitt handlar om hur den cartesianska dualismen mot slutet av 1700-talet började omforma Europa. Men i den här nya synen på naturen fanns också ett frö till många av dagens miljöproblem. I veckans samtal finns också ett annat spår, som löper sida vid sida med berättelsen om det nya jordbruket, skiftesreformen och naturen som objekt. Det handlar om nått som kanske tappades bort under senare delen av 1900-talet, en sensibilitet, en förbindelse med jorden och naturen, eller en viss typ av skönhet som den tidiga moderniteten fortfarande bejakade, det milda ljuset från fotogenlampan eller gaslyktorna längst med Paris boulevarder.

Veckans program handlar om ett antikt idésystem som återupptäcktes under renässansen. I den hermetiska läran fanns nått som på allvar hotade det rådande samhällssystemet mot slutet av 1500-talet. Vi pratar bland annat om Giordano Bruno som kallade sig själv för hermetismens Messias. Och så Galileo Galilei, den store vetenskapsmannen som hamnade inför inkvisitionen då hans idéer ansågs vara förknippade med just den hermetiska läran.

Säsongens första avsnitt handlar om en man som förändrade hur vi ser på världen och människan. Han skapade en uppdelning mellan inre och yttre värld, en dualism som kom att få enorma konsekvenser. Veckans program är inspelat uppe i tornrummet på Sigtunastiftelsen. Här har många stora författare suttit och skrivit genom åren och inredningen verkar inte ändrats sen början av 1900-talet. Överallt står gamla böcker uppradade i bokhyllor byggda av mörka träslag. Och utsikten mot Mälaren längre bort är helt fantastisk.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Detta är ett smakprov ur poddradioserien Människan & Maskinen av Per Johansson och Eric Schüldt.

Det här är en berättelse som slutar där den började. I tionde och sista avsnittet av poddradioserien Människan och maskinen återvänder Eric Schüldt och Per Johansson till Frimurarnas bibliotek i Bååtska palatset i Stockholm för att återigen prata om mannen som kallades för den siste magikern, Isaac Newton. Newton lade grunden till vår moderna värld men själv sökte han något annat. Hans mål var att finna Prisca sapientia, även kallad den eviga visheten. Människan och maskinen är en podcast som görs av Produktionsbolaget filt för Sveriges radio.

Vad är en människa? Detta har varit den underliggande frågan i programserien. När vi nu börjar närma oss slutet kommer många lösa trådar att knytas samman. Människan har en förmåga att skapa. Är detta en slump eller något som är djupt grundläggande för den mänskliga existensen? I sagorummet på Stockholms stadsbibliotek närmar sig samtalet mellan Eric Schüldt och Per Johansson ett svar.

Den västeuropeiska historien är kantad av stora katastrofer. Krig, död, förstörelse och farsoter ramar in berättelsen om hur vår moderna värld blev till. Dagens program handlar om hårdrock, destruktivitet och rädslan för människans mörker. Eric Schüldt och Per Johansson fortsätter att prata om människor och maskiner.

För att förstå andra tankevärldar än vår egen, måste vi lära oss att se med nya ögon. Det handlar om att leva sig in i idéer som vid en första anblick kanske verkar fullständigt främmande. Dagens program handlar om att försöka förstå det absolut centrala för den medeltida människan. Och genom att se med andras ögon kommer vi även få syn på oss själva. Eric Schüldt och Per Johansson samtalar i Sigtunastiftelsens bibliotek.

Varför sker den naturvetenskapliga revolutionen i just Västeuropa? Vi beger oss till Medeltidsmuseet i Stockholm för att försöka hitta de allra första grundstenarna till vår moderna värld. Det visar sig att nattvardens mysterium spelar en viktig roll.

På plats i ett av de vackra rummen på Institut Mittag-Leffler i Djursholm utanför Stockholm tar samtalet en ny vändning. I slutet av medeltiden började den största och mest avancerade maskin som världen någonsin skådat att byggas. Idag går den under namnet den globala ekonomin.

Samtalet på Kungliga biblioteket, om transhumanism och teknikoptimism, fortsätter. Men nu är det kritiken som står i fokus. Tänk om vårt maskinberoende tar oss dit ingen egentligen vill? Till och med ledande teknologer har börjat undra.

Vetenskapliga upptäckter och tekniska förmågor har förstärkt människans förmågor i allt högre grad. Det verkar inte finnas någon egentlig gräns för hur långt detta kan gå. När vi förenas allt intimare med de artificiella skapelserna, når vi då till sist bortom det mänskliga? Och är det till och med så att inte finns någon annan väg att gå? I det tredje avsnittet av Människan & maskinen träffas Eric Schüldt och Per Johansson i Klemmingsalen på Kungliga Biblioteket och tar upp ett perspektiv som hävdar just detta.

I Människan och maskinens andra avsnitt har vi satt oss i ett svalt rum på Observatoriemuséet mitt i Stockholm. Omgivna av teleskop, planetarier och porträtt av vetenskapens pionjärer samtalar vi om paradoxer hos evolutionsbiologen och debattören Richard Dawkins. Frågan är: Kan du bevisa att du inte är en maskin?

Det allra första programmet i poddserien är inspelat i Frimurarordens bibliotek i Bååtska palatset i Stockholm. Vår berättelse tar sin början med den person som ofta brukar betraktas som den moderna naturvetenskapens fader - Isaac Newton. Newton gav upphov till den mekanistiska världsbilden - idén om ett urverksuniversum som människan kunde undersöka, mäta och i förlängningen bemästra. Men Isaac Newton själv var ingen renodlad mekanist. Han tog istället sin inspiration från ett helt annat håll: från ockulta läror, alkemi, den hermetiska traditionen och det som ofta brukar kallas för naturmagi.