Podcasts about grekland

Klicka på länken för att lyssna på "Henry frågar ChatGPT" och "Henry läser dagens historia":https://linktr.ee/henryspoddarOraklet i Delfi utgör en av de mest kända religiösa företeelserna från antikens Grekland. Med oraklet menas en prästinna vid namn Pythia som uttalade profetior under gudomlig inspiration från Apollon. Men hur gick det till att välja ett orakel? Vad gjorde dessa egentligen? Och hur gick det till när de fick svar från deras gud? Wikipedia säger sitt pm Oraklet i Delfi. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet är speciellt på två olika sätt. Det ena är att det spelas in på Limnos i Grekland på en träningsresa jag anordnat och jag träffar Annica för första gången. Det andra är att det är 2 års jubielum för mitt och Annicas samarbete. I detta avsnitt sammanfattar vi vad som gjort att hennes nya livsstil fungerar så bra för Annica. Hur kommer det sig att Annica numera tränar regelbundet, äter bra mat, har gått ner mer än 10 kilo och fortafarande håller dem fast hon försökt så många gånger tidigare? Det får du höra i detta avsnitt.

David har blivit en crossfitta. Linnea har varit på Rhodos och Love Lyssarides köar för Diddys rättegång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea Wikblad har varit på Rhodos och klarar inte av hotelljargongen, David Druid spenderar all sin tid vid moneybarsen. Det är Stora ljudtekniker-tackardagen! Inga jobbar hårdare eller har fler shorts än dom! Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Rånges helg i Köpenhamn. Linnea har vält ur en buss i Grekland. Pinsamma fall - jao! P3:s korre Love Lyssarides rapporterar live från kön till P. Diddys rättegång. Matilda Rånge från P3 Nyheter om bögarnas raseri efter Thybergs avgång och det omtalade Beef Wellington-mordet. Best friend of the show Ewa Fröling är här! Vi snackar ”okej tack”-gate, priset hon precis fått – och varför hon hatar natur.Tidpunkter i avsnittet:17:34 Nyhetsfördjupning: Bögarnas raseri mot Thybergs avgång24:40 Diddys rättegång drar igång46:35 Nyhetsfördjupning: Omtalade Beef Wellington-morden1:09:14 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Rånge har varit i Köpenhamn1:19:30 Ewa FrölingKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Vi har haft ett välkomstmöte med våra kära lyssnare här i Grekland och då bjöd MorronZoo-gänget på en musikalisk överraskning. I Familjerådet diskuterar vi regler kring ex, vad får man göra och inte göra?

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är tillbaka på Rhodos och sänder hela veckan från Grekland. Denna morgon får vi lära oss hur ofta man ska byta handduk, Laila bjuder på ett strand-hack och programpunkten "Den gemensamma nämnaren" har premiär på ön!

Teslas bilförsäljning rasar och bolaget bommar analytikernas prognoser. Ändå stiger aktien. Björn Jeffery ser en förklaring. Kan Elon Musk ha inspirerats av tv-serien ”Mad men”? Allt fler överger Google för AI-tjänster, samtidigt som sökjätten pressas av flera rättsprocesser i USA. Henning Eklund drar paralleller till antikens Grekland. Plus: Veckans mest futuristiska förutsägelse - och veckans "svorsk". SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Amanda och Fanny pratar med Kerstin Isaksson om att träna och tävla agility med belgiska vallhundar och om FMBB – VM för belgiska vallhundar som går i Grekland i maj.

Syster Galini är nunna på Guds Moders avsomnandes kloster i Panorama utanför Thessaloniki. Efter sjutton år i Sverige flyttade hon tillbaka till Grekland och gick i kloster. I detta avsnitt berättar hon om hur hon blev nunna. Samtalets huvudfokus ligger dock på hur man kan leva med det ortodoxa kristna hoppet i en tid av intensiva angrepp på själen.

Hur kom det sig att en liten stadsstat vid Medelhavets kust lade grunden till det vi idag kallar demokrati? I det här avsnittet av Allt du velat veta pratar vi om demokratins födelse i det antika Grekland – en tid då fria män samlades på torget för att fatta beslut om stadens framtid. Vi går på djupet i hur den atenska demokratin faktiskt fungerade, vem som fick vara med, och vad vi kan lära av den idag. Välkommen till en resa tillbaka till 400-talet f.Kr., där tankar som fortfarande präglar vårt samhälle tog sin början.Gäst är Dag Sebastian Ahlander. Han är författare och diplomat och har skrivit ett flertal uppmärksammade historiska böcker. Dessutom har Dag Sebastian skrivit barn- och ungdomsböcker. Nu är han aktuell med ”De gamla grekerna och vi - demokratins födelse och fall”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Ulrika Zwenger Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Frändfors berättar allt om sin ny podd och om sitt hat för Nacka kommun. Lyskova har tänkt på att gris känns svenskt och berättar om när hon skämde ut sig brutalt på resan hem från Grekland.

Hasse Backe är en av svensk fotbolls största tränare genomtiderna. Han har bland annat tränat alla de tre största Stockholmsklubbarna AIK, Hammarby och Djurgården, vunnit danska mästerskap med Ålborg och FC Köpenhamn, varit huvudtränare för FC Salzburg i Österrike, Panathinaikos i Grekland och New York Red Bulls i USA. Dessutom har han varit assisterande coach bredvid Sven-Göran Eriksson i Manchester City och för Mexikos landslag samt själv basat över det finländska landslaget.  Många känner dessutom igen Backe som expertkommentator på tv. Idag innehar Backe också olika mentorsroller till bland annat travkuskar och andra fotbollstränare. Tack till vår huvudpartner! * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill ni läsa mer om 360player trycker ni HÄR!⁠⁠⁠⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Stort tack också till alla föreningspartners och prenumeranter på Baslinjen.com!Besök ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för allt möjligt material om svensk och nordisk tennis! Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Från 2018. Med revolver och dynamit utkräver en man sin hämnd på myndigheterna i Gävle. Mord är bara början. Snart sätts en hel stadsdel i skräck. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det har gått fyra år sen den 51-åriga mannen och hans fru hämtade ett spädbarn från en fattig familj i Grekland, blev av med barnet och påbörjade en kamp med de sociala myndigheterna.Mannen känner sig orättvist behandlad. Men hans våldskapital och mörka förflutna är en huvudorsak till omhändertagandet av barnet. När han i april 1988 uppenbarar sig i länsstyrelsens lokaler ska han begå sitt värsta våldsdåd.Socialarbetares utsatthet uppmärksammasDet är bara början på en lång dag för myndighetspersonal och invånarna i Gävle. Många ska drabbas av mannens framfart och hela stadens polisstyrka måste mobilisera sig för att förhindra en katastrof.Skottdramat i Gävle leder till en diskussion om hur polisen arbetar med debriefing men framför allt om hur säkerheten ser ut på myndighetslokalerna runt om i landet.I P3 Dokumentär hör vi berättelsen om en mans längtan efter barn, de förödande konsekvenserna under den våldsamma dagen och vittnesmål från de som var en hårsmån från döden.En dokumentär av: Viktor Papini.Producent: Lars Truedson/Tredje statsmakten.Exekutiv producent: Jon Jordås.Programmet sändes första gången 2018.

”Jag som alltid hade varit den där alerta personen med massa energi, positivet och livsgnista sov plötsligt hela dagarna, hade inga hobbys eller givande relationer. Men nånstans inom mig visste jag ändå att jag ville mer, och att livet ville mer av mig.”Det berättar Rebecca tidigt i vår intervju - idag sitter hon i en husvagn i Åre med precis den livsgnistan tillbaka. Häng med i ett samtal om att känna sig vilsen, att våga börja utan att riktigt veta och roliga berättelser om något som lät som ett roligt jobb i Grekland blev något helt annat.Dagens avsnitt är i samarbete med Pureness. Hitta dina favoritprodukter på deras hemsida och använd koden heltvanliga20 för en fin rabatt på hela ditt köp (gäller ej på redan nedsatta priser). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: André Ljungberg

Fredrik LignellSlutord från Jesushttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/slutord-fran-jesus-del-1-den-som-har-sett-mig-ard22När man vet att livet håller på att ta slut och åren snarare krympt till timmar, vad säger man då? Många samlar sina nära och kära för att ta avsked, se varandra i ögonen och kanske skicka med ett sista ord till barn eller en livskamrat. När Jesus trängs från alla sidor och hoten från makthavarna blir allt tydligare, då talar han först med sina lärjungar. Sedan ber han för dem och för lärjungar i alla tider. I det vi kallar Jesu avskedstal och förbön (Joh 14-17) finns mycket vi behöver lyssna till. Joh 14:1-14Det finns rum. Han förbereder framtiden, och du behöver inte vara rädd. Känn ingen oro! Jesus talar om sin Faders hus, vilket Han bara gjort en gång tidigare, nämligen när han rensar templet på penningväxlare och försäljare. ”Gör inte min Faders hus till en saluhall!” Faderns hus är templet, och templet är platsen där himmel och jord möts. Gud och människa talar med varandra i templet. Nu antyder Jesus att det kommer ett nytt tempel, en ny stad, en ny värld där himlen och jorden ska mötas på djupet. Då de ska förenas, liksom gifta sig med varandra. Och där finns det plats för alla som vill vara med. Jesus håller på att ställa i ordning framtiden!Jag är vägen, säger Jesus. Kort sagt: Om du ska hitta till min Faders hus måste du hålla dig intill mig. Följ, så kommer du rätt. Att Jesus är vägen till Fadern innebär att Guds tydligaste ansikte har med upprättelse, helande, bröd till hungrande, tvättade fötter och ett utgivande liv att göra. Den korsfäste och uppståndne Jesus från Nasaret är vägen, sanningen och livet. Vill du leva? Vandra i Jesu fotspår. Vill du vara sann? Ta Jesu undervisning och exempel på största allvar. Det handlar om att älska sina motståndare, att be för dem som förföljer och vara bärare av fred och försoning. Den som har sett mig… Vi ser honom inte med våra fysiska ögon, men vi möter honom i texterna, i gudstjänsten, när vi tjänar våra medmänniskor och i bröd och vin. I närheten av Jesus finns också smaken av Fadern. Du som undrar vem Gud är, som söker och längtar efter fäste i livet, kom till Jesus. Det är där det händer. Gud har aldrig varit så synlig som i Jesus. Jag är i Fadern och Fadern är i mig (v 10). Det innebär att den sökande människa som önskar se Gud måste leta i Jesus. Det innebär också att all gudstro behöver påminna om Jesus. En teologi, en världsbild eller ett idépaket som inte ser ut som Jesus är inte kristet, vad det än kallas. Jesus avslutar dagens avsnitt med att tala om hur lärjungarna ska göra större gärningar än Jesus. Vad betyder det? Vi kan inte binda samman himmel och jord, försona Gud och människa, vårt blod kan inte friköpa någon från deras synder, och vi kan inte besegra döden. Allt det där kan bara Han. Men gärningarna är större som i vidare. Jesus rörde sig på ett område stort som Småland. Redan efter en generation fanns evangeliet i Turkiet, Grekland, Rom, Nordafrika, Spanien och Kroatien. När kyrkan gör Guds mission, fortsätter Jesu uppdrag i världen, då går Jesus med. I större och större cirklar. När du går till skolan, till jobbet, fikar med dina vänner och hänger med familjen sträcker sig Guds rike längre än tidigare. Be, sök honom och utbred hans rike. Välkommen att bli en del av Vägen och av Vägens folk!-------------------------För samtal:Jesus förbereder framtiden, och där finns det rum, påstår texten. Är det lätt att tro på? Varför/varför inte? Vad gör det med dig i relation till oro och bekymmer för den stora världen och din "lilla värld"? Samtala om vad det kan betyda för din vardag att Jesus är vägen, sanningen och livet. Vad händer med dina perspektiv när du f...

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Lyskova har inte pratat klart om Grekland och Frändfors är idel öra. Det har också gjorts en lista "Lilla OS" - alla livets små os-grenar. Har du lyckats veta när mensen är slut? Upp på prispallen! Dejtar du män? klättra upp, ta en medalj!

I den stora berättelsen om människan intar väven en avgörande plats. Maria Küchen följer den ut i rymden, ner i jorden och in i skriften. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2021-04-06.Varje gång jag använder mina ärvda kökshanddukar föreställer jag mig min farmor och hennes tillvaro som småbrukare i ett svunnet Sverige. I början av förra seklet vävde hon handdukarna för hand. Det samtidigt lena och sträva linnet vibrerar av en tyst berättelse. De är en text som aldrig skrevs, de bär på en röst som inte hörs.Det latinska ordet textus betyder både ”text” och ”textil”. På grekiska har ordet hýfos samma tvetydighet. Det läser jag i Jesper Svenbros essäbok ”Myrstigar” från 1999, där han avsöker skrift och läsning i antikens Grekland.En hellenistisk dikt som Svenbro citerar presenterar sig själv som hýfos leptón. Det betyder både ”fin väv” och ”subtil text”. Bilden av texten som väv är med andra ord mycket gammal. Men hur är det med väven som text? Kan vävda tyger, precis som den skrivna litteraturen, påtagligt härbärgera berättelser?Jag möter väven som text i min farmors handdukar, och i poeten Burcu Sahins dikter, i hennes debutbok ”Broderier” från 2018. ”Vi ärver tunga tyger i turkos” står det, ”en symaskin / viknålar / blekta garnnystan / ryggen som sårbarhet, skydd”.Meterlånga gardiner och sidenöverkast, sjalar, lapptäcken, innehållet i linneskåpet – alla dessa textilier i Burcu Sahins poesi bär på berättelser om mödrar och döttrar, hårt arbete, flykt, migration, kärlek och sorg.I essän ”Tyst text” i tidskriften Ord och bild, fortsätter Sahin att konkret avsöka sin mors och mormors textilier som kunskapsbärare. ”Jag rörde vid tyget och trådarna. Jag betraktade stygnen” skriver hon. ”Jag förstod med tiden att även min mors och mormors handarbeten var en källa till kunskap; stygn och mönster som kunde dechiffreras. Jag började föreställa mig ett språk som gick att känna, fibrer och fingertoppar, bortom det talade och skrivna.”Textiliernas berättelse, vävens språk, är tyst text om kvinnors arbete. I andrahandsbutiker för välgörande ändamål finns ofta drivor av sådana textilier, sådan text, som säljs mycket billigt – förmödrars handarbeten ur skänkta dödsbon, kökslinne, sänglinne, grytlappar.Text, väv och minne är intimt länkade till varandra. Ibland blir detta extra påtagligt, som i den tidiga rymdfartens repminnen, rope memories.Core rope memory användes på 1960-talet i Nasas första Mars-sonder och i månfärdernas datorer. Mjukvaruprogrammet skrevs på den tekniska högskolan MIT och vävdes sedan, bokstavligen, av erfarna textilväverskor. Till minnesvävarna användes tunn koppartråd och magnetiska ringar.Det komplexa informationsflödet i datorer förmedlas binärt, med hjälp av enbart ettor och nollor. En koppartråd som träddes genom en ring i de tidiga rymdfärddatorernas minne representerade 1, en tråd som leddes förbi en ring representerade 0.Kvinnor vävde de tidiga rymdfärdernas minnen. Genom deras vävar av koppartråd och metallringar strömmade information – i blygsam mängd om man jämför med dagens datorer, men tillräckligt för att astronauter skulle kunna ta sig fyrtiotusen mil ut i rymden, ända till månen och tillbaka igen.Dessa minnesvävar av koppartråd och magneter tillhör redan det förflutna. De visas i museer och påminner om arkeologiska fynd. Tidiga textilier – tillverkade före det skrivna språket, före historien – kan se ut ungefär som ett rope memory i datorn på en tidig rymdfarkost.Arkeologiska textilfynd är inte lika vanliga som föremål av ben, lera och sten. Tyg multnar bort fortare, men kan bevaras mycket länge om omständigheterna är gynnsamma, som i torvdammen Windover pond i mellersta Floridas träskmarker.Dammen grävdes ut på 1980-talet i samband med ett bygge. Den ligger ett par hundra meter från motellet Space Shuttle Inn, i utkanten av staden Titusville nära Kennedy Space Center. Från Kennedy Space Center har NASA sedan 1960-talet sänt upp raketer med rymdfärjor, satelliter, sonder och månfarare. I Windover Pond återfanns kvarlevor av 167 ursprungliga invånare i det som långt senare skulle bli USA. Fynden var mer än sjutusen år gamla.De döda låg i fosterställning med huvudet västerut och ansiktet mot norr. De var svepta i tyg. Tretusenfemhundra år innan Egyptens pyramider byggdes, vävde dessa jägare och samlare på den amerikanska kontinenten textilier av palmblad – inte bara stora begravningssvepningar utan också mattor och väskor. Minst sju olika komplexa vävmetoder användes och det antyder att någon form av vävstol krävdes. Medan årtusendena gick, förvandlades deras textilarbeten i dammen sakta till torv.Tygerna i Windover vävdes långt före den skrivna historien, av människor som inte hade något skriftspråk. Textilierna är äldre än texten. Det är skriften som är en metafor för väven, snarare än tvärtom.Men relationen mellan text och textil är inte bara metaforisk. Den kan vara oerhört påtaglig, som i rymddatorernas repminnen och inkafolkets khipu-trådar. I sin essä berättar Sahin om khipu, ”ursprungligen ett slags skriftsystem som användes av inkabefolkningen före kolonieringen av Amerika.”En khipu”, skriver Burcu Sahin, ”bestod av färgade trådar, spunna eller flätade, av alpacka- eller lamahår. Trådarna hade numeriska värden och kodades i form av knutar i ett decimalsystem. Det sägs att när spanjorerna anlände till Amerika förstörde inkabefolkningen sina textilier för att förhindra att de hamnade i händerna på kolonisatörerna eftersom det var där de dokumenterade sin troslära och kunskap.”Den etymologiska relationen mellan textil och text finns i fler språk än grekiska och latin. Orden ”sutra” och "sutur", kirurgtråd, har samma rot i sanskrit. En sutra i den indiska klassiska litteraturen är en koncentrerad litterär form för undervisning i huvudsakligen muntliga traditioner, en skriven tråd att följa när stora mängder muntlig tradition memoreras.Den skrivna indiska sutran speglar något som egentligen primärt är muntligt. Och även i den arkaiska grekiska diktningen som Jesper Svenbro beskriver i ”Myrstigar”, är skriften egentligen sekundär. Dikten han citerar tycks av poeten själv ha uppfattats som en väv, ett spindelnät, som fångar rösten och dödar den. ”I denna metaforiska väv” skriver Svenbro, ”har rösten fastnat som en snara.”Inte bara Burcu Sahins förmödrars tyger är tysta texter, nät som har fångat och tystat en röst. Den skriva dikten i sig, är det också. Och även i de sjutusenåriga tygerna från Windover pond finns en tystnad, en tystad röst. Vilka var dessa människor? De talar inte längre, utom genom resterna av sina kroppar och textilier.Alla dessa trådar och tystnader, texter och fibrer, rymdfartens repminnen och ursprungsfolkens svepningar – de ingår i den stora texten om människan, en enorm mångskiftande väv i tid och rum. Också den här betraktelsen, den här rösten som har befriat sig själv ur den skrivna textens nät, ingår där som ett litet inslag, en av alla oräkneliga trådar.Maria Küchen, författare och kulturjournalist

Följ med till Vjosa Europas sista större, i stort sett, orörda flod där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konfliktDen förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald.Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floderFloden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda. – I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer.Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Hallå Gbg! Veckans startfält spretar åt alla håll och är extremt svårtippat. Kan Erik Segerstedt sno förstaplatsen från Klara Hammarström? Kommer Markus Larsson återhämta sig från Schlagerz buggbonanza och klarar den svenske cowboyen att charma Sverige? Vi pratar, som alltid, högt och lågt om allt som händer i Melodifestivalen. Med: Tobbe Ek, Markus Larsson och Jenny Ågren. Kontakt: schlagerkoll@aftonbladet.se.

Fotbollspodden är tillbaka och vi ringer upp SImon Skrabb i Volos. Simon berättar om sitt första mål, den första tiden i nya klubben och hur det är att spela utan publik. Det blir förstås också en hel del Jaro. Bland annat om hur Simon upplevde kvalkvällen hemma i soffan och hur han ser på årets upplaga av Jaro. Sören och Björn snackar också upp lördagens match mot KuPS. 

Kunde flickor leka tre på vikingatiden? Maria Andersson Vogel funderar över paradoxen med kvinnor som både relationsproffs och kalla utfrysare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är något med kvinnors vänskap som förbryllar mig. Å ena sidan anses flickor och kvinnor vara bättre på relationer än pojkar och män. Att ta ansvar för, bygga och vårda relationer är intimt förknippat med hur vi föreställer oss kvinnlighet. Alla har väl hört berättelsen om den frånskilde mannen som finner sig utan vänner eftersom hustrun tagit ansvaret för att upprätthålla relationerna. Å andra sidan finns ett myller av berättelser om vänskapsrelationer flickor och kvinnor emellan fyllda av raka motsatsen till denna relationella kompetens. Att ”flickor inte kan leka tre” är kanske den allra mest spridda, men här finns också historier om deras inbördes relationer som fullkomligt genomsyrade av skitsnack, utfrysning och knivar i ryggen. Hur går det här ihop?Om vi går riktigt långt tillbaka i historien kan vi konstatera att vänskapsrelationer var något som endast män ansågs begåvade nog att syssla med. Eller åtminstone är det så det har beskrivits, den mesta dokumentationen från mänsklighetens tidiga historia har ju som bekant författats av män, för män. I det antika Grekland sägs det att vänskap betraktades som den noblaste formen av mänsklig kontakt. Det var en specifikt manlig verksamhet som inte bara gav glädje till individen utan som också var central för såväl civila som militära gemenskaper. Eftersom kvinnor ansågs konstitutionellt svagare än män var de inte skapta för den vänskap som byggde samhällen. Med andra ord, huruvida kvinnor hade vänner eller ej, eller hur bra de var på att vårda sådana relationer, var ointressant.Men om vi går längre fram i historien, till den tidsperiod som dagens populärkultur ofta porträtterar som fylld av starka och handlingskraftiga kvinnor. Vikingatiden. Hur såg det då ut med kvinnors vänskap? Den frågan har även historikern Agneta Ney ställt i boken ”Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna”. Majoriteten av de isländska sagorna är författade av män, och Ney konstaterar att även här är den manliga vänskapen central för samhällsbygget. Kvinnors inbördes relationer ägnas inte någon större uppmärksamhet i sagorna. Men den är inte helt frånvarande, och när den beskrivs tycks den ofta utspela sig i specifika rum.Kopplingen mellan kvinnlighet och rum är inte förbehållet vikingatiden. I såväl feministisk teori som i populärkultur är ”flickrummet” både en metafor och en scen för flickors identitetsskapande. Flickrummets avskildhet från vuxenvärldens tämligen konstanta övervakning av sina döttrar, möjliggör ett visst utrymme för frihet. Den är besläktad med det egna rum Virginia Wolf menade att kvinnor behövde för att kunna skapa, men det är en förrädisk sådan. Där pojkarna tar gatan i besittning får flickorna hålla till godo med en frihet kringskuren av hemmets lyckta dörrar.Nog säger det något om historiskt kontinuerliga förståelser av kvinnors inbördes relationer att de få spår av kvinnors vänskap som finns i de isländska sagorna utspelar sig i vävstugan. Ett rum som primärt kvinnorna beträdde. Såväl då som nu tycks med andra ord feminint kodade rumsligheter, vare sig det är flickrummet eller vävstugan, vara centralt för kvinnors vänskapsband. Här kan paralleller dras till kvinnorörelsen under 1960–70-talet som proklamerade att det privata är politiskt, men som också betonade vikten av separatistiska rum. Där kvinnor kunde utbyta erfarenheter, lära av varandra och gå samman i politisk aktion. Det var i dessa rum som kvinnors privata relationer blev politiska, och det på ett nytt sätt jämfört med hur de manliga formella vänskaperna tidigare genom historien ansetts samhällsbyggande.Men så var det det där med knivar i ryggen, utfrysning och skitsnack. Om det förekom under antiken eller vikingatiden lär vi aldrig få veta, eftersom ingen brydde sig tillräckligt om kvinnors relationer för att nedteckna sådana detaljer. Men samtidens berättelser om dysfunktionella flickgemenskaper är många och jag ryggar så instinktivt emot bilden av de intriganta flickorna. Den andas kvinnoförakt. Skolad som jag är i socialkonstruktivism och dekonstruktion vänder jag mig istället till de som kritiskt granskat dessa bilder. Kulturvetarna som säger att det är misogyna föreställningar menade att underminera potentiellt subversiva relationer. Ett sätt att bemöta den politiska kraft som uppstår när kvinnor går samman i gemensamma rum.Och visst är det en begriplig, och på flera vis adekvat kritik, men jag kan inte hjälpa att den känns som en polyesterkappa i minusgrader. Snygg, men utan funktion. För det enda den får mig att tänka på är att nästan alla föräldrar med döttrar tycks ha en berättelse om det här. Jag har själv en dotter och en berättelse om en dysfunktionell grupp flickor i en lågstadieklass. Att dekonstruera samhälleliga föreställningar hjälpte oss föga i att hantera dessa konflikter.Och samtidigt. Om vi inte tror att kvinnor av naturen, rent biologiskt och evolutionärt, är elakare än män (och varför skulle vi tro det) så måste det väl handla om socialisation? Inom psykologin kallar man det social, ibland relationell, aggression. Icke-verbala aggressivitetsuttryck som miner, blickar och gester menade att exkludera och frysa ut, men också att snacka skit bakom ryggen och på olika sätt använda manipulation. Enligt den amerikanska psykologiforskaren Marion Underwood är ett skäl till att flickor oftare använder sådana uttryck just en fråga om socialisering. Om du som kvinna fått lära dig från tidig ålder att det är viktigt att vara snäll, tillmötesgående och att undvika konflikter – blir dessa undflyende uttryck kanske de enda tillgängliga.Såväl flickrummet som vävstugan är platser där kvinnor delar förtroenden. Här byggs relationer i hög grad på intimitet. Det sägs ibland att medan män utöver sin vänskap axel mot axel, genom gemensamma aktiviteter, utövas kvinnors relationer ansikte mot ansikte. Det är en intimitet som är en central byggsten i kvinnors relationella kompetens, men det är också något som kan bli potent ammunition i en konflikt. Det som gör att kvinnor betraktas som relationellt kompetenta, intimiteten och förtroendena, blir med andra ord också det som underblåser föreställningen om att tjejer inte kan leka tre.Ibland hävdas det att vi borde uppfostra flickor mer som pojkar. Vi säger att det handlar om att lära dem att stå upp för sig själva och inte ta någon skit, men vad som lurar där bakom är inte sällan en förståelse av pojkars direkta aggression som något finare. Nog vore en bättre väg att istället söka efter mittpunkten, ett torg mellan vävstugan och slagfältet. Där konflikter löses med tydlighet och respekt, inte med knutna nävar men inte eller med kalla blickar.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete KällorNey, Agneta (2024). Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna. Nordic Academic Press.Underwood, Marion K. (2004). Glares of Contempt, Eye Rolls of Disgust and Turning Away to Exclude: Non-verbal Forms of Social Aggression among Girls, Feminism & Psychology, 14(3), 371-375.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * I sommar får ni inte bara en kärlekshistoria - utan två. Hur kom det egentligen sig att hon blev övertalad till att åka till Grekland i år och vem var hon faktiskt där med?

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Ett avsnitt om Grekland, Lyskova är tillbaka på ön hon flytt till hela sin uppväxt för första gången på fem år. Det är mycket som förändrats och samtidigt inget alls. En plats som ger både lugn och ångest - följ med!

Jiannis Smalios gästar Jacob och Wille i Tyngre Träningssnack för att berätta en del om hans karriär som spjutkastare, hur träningen går till när man tävlar i en idrott som endast har en tre månader tävlingssäsong och en hel del om kulturen inom friidrottsvärlden i Grekland jämfört med Sverige. Det blir också en hel del snacka kring spjut som idrott och utmaningarna som finns när det gäller säkerhet, träningsförutsättningar och ekonomi. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:28) Introsnack - Jacob vill köpa tränings/lek-prylar för huset (00:14:00) Veckans gäst, Jiannis Smalios (00:17:23) Tävlingssäsongen är väldigt kort för en spjutkastare och den är helt utan inomhustävlingar (00:22:40) Jioannis kom med till OS för grekland som en ganska ung kastare (00:24:20) En sen start som friidrottare och ännu senare togs steget till spjutkastning (00:31:21) Friidrottskulturen är annorlunda i Grekland jämfört med Sverige (00:34:39) Ett tight kval till OS där kvalet nog tog lite av kräfterna (00:48:43) Spjutkastning kan vara en farlig idrott (00:58:22) Hur träningen för en kastidrottare ser ut (01:01:40) 3 år utan tävling då Gregland inte ville släppa honom till Sverige (01:04:34) Det är mycket skador inom spjutkastning (01:09:42) Valet av tränare och gruppen runt omkring   är betydelsefullt (01:18:54) Behovet av en annan identitet under och framför allt efter idrottandet (01:28:39) Jiannis intresse för fotografering (01:35:10) Problemet med att det finns för mycket dålig information på sociala medier (01:38:35) Utmaningen att fortsätta träna när de stora målen och tävlingarna är borta (01:46:12) I framtiden vill Jiannis möjligen tillbaka till friidrotten som tränare

Följ med Tobias Svanelid på en resa från bronsålderns Grekland, via öländska fornborgar och Göteborgs hällristare till 20-talets bilbomber, 40-talets spökraketer och 1700-talets nattlöperskor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

Vissa länder i Europa är så självklara att de knappt kräver någon närmare presentation. Spanien, Italien och Grekland – vi svenskar vet på ett ungefär vad som väntar i form av mat, upplevelser och natur. Men vad kan du egentligen förvänta dig av Albanien? Landet som destination har länge varit en snackis och i detta avsnitt av Att resa-podden förklarar vi varför. Den snabba sammanfattningen är att Albanien är ett resmål med natur och kultur i en ultimat blandning. Här väntar […] The post 125: Att resa till Albanien first appeared on Att resa-podden. Inlägget 125: Att resa till Albanien dök först upp på Att resa-podden.

Letar ni efter bra långlyssning? Här är ett tips från Liv, om serien Tsatsiki och Farsan. Det är Rebecca Scheja som läser den härliga serien, i 20 delar. Perfekt till lovet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I serien får vi följa med när Tsatsiki och Morsan åker på pappajakt i Grekland.Här finns alla avsnittSerien passar från ca 6 år och uppåt.Illustration: Maria Källström

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Dagen har kommit, Lyskova ska flyga utomlands för första gången på flera år, till trygga fina Samos, Grekland. Men rädslan och ångesten är stor, hur fan tacklar man den? I både orelaterta och tyvärr relaterat spår så får vi också nys om vem av Julia och Julia som är närmst en "little"-kink, kvinnan som tar på sig blöjor eller den som suger på nappar?

Fluent Fiction - Swedish: Unexpected Discoveries in Santorini: A Journey Beyond Plans Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2024-12-07-08-38-19-sv Story Transcript:Sv: Vinden svepte lätt över de vita byggnaderna i Santorini.En: The wind swept gently over the white buildings in Santorini.Sv: Det var vinter och ön var lugn, men fortfarande vacker med dess dramatiska vyer över calderan.En: It was winter, and the island was calm, but still beautiful with its dramatic views of the caldera.Sv: Linnea, ihop med sina vänner Arvid och Sofie, hade velat åka till Grekland i flera år, och nu var de äntligen här.En: Linnea, along with her friends Arvid and Sofie, had wanted to travel to Greece for several years, and now they were finally here.Sv: De gick genom de smala gränderna, där luften doftade av hav och citroner.En: They walked through the narrow alleys, where the air smelled of sea and lemons.Sv: Linnea hade alltid längtat efter äventyr, men hon var försiktig.En: Linnea had always longed for adventure, but she was cautious.Sv: Hon älskade att planera och hade redan en lista med saker hon ville se.En: She loved to plan and already had a list of things she wanted to see.Sv: Men Arvid och Sofie var mer spontana.En: But Arvid and Sofie were more spontaneous.Sv: De ville bara upptäcka ön utan strikta scheman.En: They just wanted to explore the island without strict schedules.Sv: “Låt oss prova något nytt till middag,” föreslog Arvid, och Linnea kunde inte säga nej.En: “Let's try something new for dinner,” suggested Arvid, and Linnea couldn't say no.Sv: De hittade en liten taverna med färgglada stolar och en vänlig ägare.En: They found a small taverna with colorful chairs and a friendly owner.Sv: Menyn var full av okända namn.En: The menu was full of unknown names.Sv: Arvid och Sofie pekade på olika rätter, och Linnea bestämde sig för att prova en rätt som ägaren rekommenderade starkt.En: Arvid and Sofie pointed at different dishes, and Linnea decided to try a dish the owner strongly recommended.Sv: “Det är helt annorlunda,” sa han med ett stort leende.En: “It's quite different,” he said with a big smile.Sv: Maten kom och de njöt av maten under de grå molntäcken.En: The food arrived, and they enjoyed it under the gray cloud cover.Sv: Allt gick bra tills Linnea började känna sitt ansikte rodna och bli varmt.En: Everything was fine until Linnea began to feel her face flush and grow warm.Sv: Hon kände en stickande känsla och blev plötsligt nervös.En: She felt a tingling sensation and suddenly became nervous.Sv: Hjärtat slog snabbt, och hennes hals kändes tjock.En: Her heart raced, and her throat felt tight.Sv: Arvid märkte hennes oro och ropade på hjälp.En: Arvid noticed her distress and called for help.Sv: Den vänliga ägaren ringde snabbt en lokal läkare.En: The friendly owner quickly called a local doctor.Sv: Sofie höll Linneas hand och sa lugnande ord.En: Sofie held Linnea's hand and spoke reassuring words.Sv: Det visade sig att Linnea hade en allergisk reaktion på en ingrediens hon aldrig tidigare ätit.En: It turned out Linnea had an allergic reaction to an ingredient she had never eaten before.Sv: Hon behövde snabbt hjälp, och läkarens lilla klinik var precis i närheten.En: She needed help quickly, and the doctor's small clinic was just nearby.Sv: Efter en stund, när medicinen började verka, kunde Linnea andas lättare.En: After a while, when the medicine began to work, Linnea could breathe more easily.Sv: Där, i den lilla kliniken, insåg hon att livet inte alltid kan planeras.En: There, in the little clinic, she realized that life can't always be planned.Sv: Hon förstod att det finns en skönhet i det oförutsägbara, även om det ibland skrämde henne.En: She understood that there is beauty in the unpredictable, even if it sometimes scared her.Sv: När de återvände till sina rum samma kväll, sina skratt ekande i den kalla, klara luften, kände Linnea sig annorlunda.En: As they returned to their rooms that evening, their laughter echoing in the cold, clear air, Linnea felt different.Sv: Hon hade lärt sig något nytt om sig själv.En: She had learned something new about herself.Sv: Hon ville fortfarande planera, men hon var också redo att omfamna oväntade ögonblick.En: She still wanted to plan, but she was also ready to embrace unexpected moments.Sv: Då och då skulle hon fortfarande noggrant förbereda sina resor, men nu visste hon när det var dags att bara följa med strömmen, redo att möta det som väntade.En: From time to time, she would still carefully prepare her travels, but now she knew when it was time to just go with the flow, ready to face whatever was waiting.Sv: Santorini hade gett henne mer än hon kunnat föreställa sig.En: Santorini had given her more than she could have imagined.Sv: En ovanlig middag hade blivit en lärorik upplevelse och en påminnelse om att leva livet fullt ut, oavsett vad som händer.En: An unusual dinner had turned into a learning experience and a reminder to live life to the fullest, no matter what happens. Vocabulary Words:swept: sveptecalm: lugndramatic: dramatiskanarrow: smalasmelled: doftadelonged: längtatcautious: försiktigspontaneous: spontanasuggested: föreslogcolorful: färggladatingling: stickandedistress: ororeassuring: lugnandeallergic reaction: allergisk reaktioningredient: ingrediensunpredictable: oförutsägbaraembrace: omfamnacarefully: noggrantreturned: återvändeechoing: ekandeunexpected: oväntadeflow: strömunusual: ovanligreminder: påminnelsefullest: fullt utfriendly: vänligviews: vyerflush: rodnabreathe: andasmedicine: medicinen

Första advent betyder att det är dags att pilla upp första luckan i KPoddens kalender! Det blir struttande renar, bortglömda världsdelar, pojkbandet Wise Men och hortonomi i det antika Grekland när KP-Lukas ställer till med frågesport. Tävla med KPodden! Lyssna noga på allt babbel och vinn ett mäktigt KPaket. All information om hur detta går till finns i avsnittet.

Varje månad highlightar vi nu en månadsspecial med rykande färska avsnitt och även gamla godingar. Nu välkomnar vi er till Greklandsspecialen!! Lyskova har inte pratat klart om Grekland och Frändfors är idel öra. Det har också gjorts en lista "Lilla OS" - alla livets små os-grenar. Har du lyckats veta när mensen är slut? Upp på prispallen! Dejtar du män? klättra upp, ta en medalj! Lyssna på Daddy Issues, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Varje månad highlightar vi nu en månadsspecial med rykande färska avsnitt och även gamla godingar. Nu välkomnar vi er till Greklandsspecialen!! Ett avsnitt om Grekland, Lyskova är tillbaka på ön hon flytt till hela sin uppväxt för första gången på fem år. Det är mycket som förändrats och samtidigt inget alls. En plats som ger både lugn och ångest - följ med!

För mer än 5000 år sedan, på de vida stäpperna i dagens Kazakstan, inledde människan ett samarbete med hästen som skulle förändra samhällen världen över. Från att ha varit små, skygga djur på stäppen blev hästen snart central för transport, krigföring och jordbruk.Vilda hästar, som en gång jagades för sitt kött, började långsamt tämjas av nomadiska folk som insåg deras potential, inte bara som föda utan även som transportmedel och krigsmaskiner.Detta är det första av två avsnitt om människans relation till Hästen av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan – En fyratusenårig historia.Arkeologiska fynd tyder på att hästen tämjdes för cirka 5 500–6 000 år sedan på stäpperna i dagens Kazakstan. Bevis som slitna hästtänder från bett och avlagringar av hästmjölk på krukskärvor ger oss en inblick i hur de första människorna använde hästar för jakt och transport.Hästens betydelse som krigsmaskin kan inte överskattas. Redan omkring 2000 f.Kr. spelade hästen en avgörande roll i Främre Orienten och Indien, där hästdragna stridsvagnar revolutionerade krigföringen. De folk som använde hästar kunde snabbt förflytta sig över stora avstånd, och stridsvagnarnas ankomst gav upphov till nya krigsstrategier.En tidig militär innovation var användningen av hästar för att dra lätta stridsvagnar, vilket gav arméerna en enorm fördel. Hyksosfolket introducerade stridsvagnar i Egypten på 1600-talet f.Kr., och därefter blev hästen en oumbärlig del av arméerna i stora delar av världen.Med tiden blev det vanligare att rida hästar under strid. Skyterna, ett nomadfolk från dagens Ukraina och Kazakstan, var bland de första att använda hästar på detta sätt. Genom sina pilbågar och sin skicklighet i sadeln blev de mäktiga krigare som förändrade slagfälten för alltid.I antikens Grekland blev hästen en symbol för makt och prestige. Grekerna utvecklade tävlingar som krävde snabbhet och smidighet hos hästarna, medan romarna använde hästar främst inom det militära kavalleriet och i stridsvagnsrace. Genom Roms militärstrategier och utvecklingen av utrustning, såsom betsel och stigbyglar, förvandlades kavalleriet till en kraftfull militär styrka.Bild: Stridsvagnar dragna av hästar i forntida Egypten – en ny era inom krigföring. Farao Tutankhamun anfaller fiender på sin stridsvagn, 18 dynastin. EditorfromMars Wikipedia.Musik: Rising Knight av Humans Win, Storyblocks Audio.Lyssna också Riddarna – artiga våldsmän som präglade medeltidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Isabella och Sheila diskuterar balansen mellan lyx och enkelhet i barnens uppväxt. Isabella reflekterar över sina ekonomiska lärdomar för barnen och hur hon hanterar deras förväntningar, medan Sheila delar sina tankar om skärmtid och föräldraansvar. Dessutom, Isabellas senaste Italienresa och kommande resa till Grekland. Och Sheilas rant. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så kom då de första filosofiska tankarna, de storslagna templen och de mytologiska hjältarna! Men det var bara början! Snart följde episka krig, imponerande arkitektur och demokratins födelse! Antikens Grekland, en era som format hela den västerländska kulturen, har naturligtvis också fått sin beskärda del av uppmärksamhet i popkulturen. Geekpoddens panel sätter sig återigen i... Read more »

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * I sommar får ni inte bara en kärlekshistoria - utan två. Hur kom det egentligen sig att hon blev övertalad till att åka till Grekland i år och vem var hon faktiskt där med?

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Isabella öppnar upp om yachtresan i Grekland, där hon fick smeknamnet “kronprinsessan”. Sheila skäms för sin relation till alkohol. Dessutom, kostförändringar, hälsa och vikten av att hitta balans i livet. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt ger vi en uppdatering på vad som har hänt under Q2, inklusive utvecklingen av Rental Reform Bill, våra pågående fastighetsprojekt, och framgångarna med två nya HMO-deals. Vi delar också personliga höjdpunkter som vårt bröllop i Grekland och vårt senaste event i Stockholm.Vi gästade progressive property här är intervjun Fredagen den 6/9 på Radisson Blu Royal Viking Stockholm från 19:00 till senast 22:00. Obs att vi kommer vara på entreplan bakom barenVill du avgöra om fastighetsinvesteringar i Storbritannien är rätt för dig? www.miracle-academy.se/courses/grundkursVill ni gå med i vår mastermind (masterminden kräver tidigare utbildning eller erfarenhet) mm@miraclepropertiesltd.comVill du ta lära dig om HMO? Kolla in vår kurs inom det!https://www.miracle-academy.se/courses/hmoOm ni vill boka upp ett samtal med oss tryck på Calendly länken https://calendly.com/miraclepropertiesltd/15minMissade du vårt senaste nyhetsbrev? Se till att kolla in det för att hålla dig uppdaterad med de senaste nyheterna och händelserna inom fastighetsinvesteringar i UK.https://us6.campaign-archive.com/?u=5b6248a33b48fa474db5c8976&id=9de026b8cbTack till alla som lyssnar, betygsätter och ställer frågor. Vi uppskattar er alla!Följ oss gärna

Guld, silver och ädla stenar prydde bronsåldersmänniskorna på Cypern när de lades till sista vilan. Nu undersöker svenska arkeologer de fantastiska gravarna i Hala Sultan Tekke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Praktföremål från hela världen smyckade de rikaste invånarna i bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke på södra Cypern. Rikedomen kom från kontrollen av handeln med koppar och för att visa sin status begravdes stadsborna för 3 500 år sedan med lyxiga speglar från Grekland, med bärnsten från Östersjön, lapis lazuli från Afghanistan och elfenben från Sudan.Tobias Svanelid besöker utgrävningarna på Cypern, som leds av arkeologiprofessor Peter Fischer vid Göteborgs universitet, för att ta reda på vad gravarnas skatter säger om bronsålderns handelsnätverk och bronsåldersmänniskornas statusjakt. Men också för att bättre förstå vilka människorna på Cypern egentligen var och varifrån de kom.

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mustafa Kemal Atatürk (1881-1938) var den drivande kraften bakom grundandet av den Turkiska republiken år 1923 ur resterna av det Osmanska riket. Han föddes under enkla förhållanden i Thessaloniki i nuvarande Grekland och fick tillnamnet Kemal, 'perfekt', i militärskolan. Hans militära karriär präglades av det Osmanska rikets sönderfall.Efter att ha lett det turkiska frihetskriget (199-23), mot ententen som ockuperade landet efter första världskriget, etablerade han sig som president i den moderna turkiska republiken. Europa var förebilden när han reformerade ett muslimskt kejsardöme till en sekulär modern nation.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Mänskliga rättigheter under attack – Turkiet och autokratin.Mustafa Kemal Atatürk är fortfarande en viktig gestalt i dagens Turkiet. Han föddes 1881 i Thessaloniki, då en blomstrande hamnstad i Osmanska riket. Han var son till en lägre tjänsteman Ali Rıza Efendi och Zübeyde Hanım som kom från en jordbruksfamilj väster om Salonika. Han blev tidigt faderlös och skulle senare studera vid en militärskola där han fick tillnamnet Kemal, den perfekta.Trots sin mors önskan att han skulle få en religiös utbildning tog Mustafa inträdesprov till militärskolan. Efter att ha avslutat sin utbildning vid Monastirs militärskola gick Mustafa Kemal in på Krigshögskolan i Istanbul i mars 1899.Hans militära karriär började med deltagande i italiensk-turkiska kriget 1911, där han frivilligt anmälde sig för att kämpa mot den italienska invasionen i det Osmanska Vilayetet Tripolitanien (nuvarande Libyen). Han deltog också i första och andra balkankrigen. Hans insatser under dessa konflikter stärkte hans rykte som en skicklig militär ledare.Under första världskriget, när Osmanska riket gick in i kriget på centralmakternas sida, fick Atatürk i uppdrag att organisera och leda den 19:e divisionen som var knuten till den femte armén under slaget vid Gallipoli. Han blev frontlinjebefälhavare efter att korrekt ha förutsett var de allierade skulle attackera och höll sin position tills de drog sig tillbaka.Mustafa Kemal Atatürk ledde det turkiska frihetskriget 1919-23 och blev sedan Turkiets första president. Atatürks reformprogram inkluderade statligt stöd till industriella och jordbruksmässiga initiativ för att främja ekonomisk självständighet. Han gjorde grundutbildningen gratis och obligatorisk, införde det latinska alfabetet, vilket ersatte det tidigare arabiska skriftsystemet, och reformerade nationens utbildningssystem för att inkludera sekulära ämnen. Kvinnors status förbättrades avsevärt; de fick rösträtt och rätt att inneha offentliga ämbeten.Lyssna också på Turkiets födelse och folkmordet på armenierna.Bild: Mustafa Kemal (Atatürk) vid skyttegravarna i Gallipoli under första världskriget. Wikipedia, public Domain.Musik: Den turkiska nationalsången "Istiklâl Marsi" av kompositören Osman Zeki ÜNGÖR i sin ursprungliga ton (i g-moll) för kör och symfoniorkester. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det brinner på många platser i Grekland. I Klartext hör du även om alla medaljer som Sverige tagit i OS. Och den här veckan ska landets igelkottar räknas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kraftiga bränder i Grekland. Utredning om finansiering för ny kärnkraft. Ukrainska offensiven: Ryssland evakuerar över 100 000 människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hastigt och lustigt hamnade vi på ett drömmigt ställe i Grekland! David och Eric Saade har försökt fånga fisk med en barnhåv och Tully kan inte sola magen då hon bara har baddräkt med sig. innan Grekland så var vi ju i Helsingborg och Elles högsta dröm är att flytta dit för att lära sig skånska. Å ja, vi älskar Skåne innan vi inser att vi är för mycket Stockholmare för att flytta dit.

Korruption, nödlån och kravaller. Om finanskrisen i Grekland som hotade att spräcka hela eurosamarbetet, Tysklands svåra vägval och en gatuhund som blev världskändis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är andra delen av fem i Europapoddens sommarserie Ögonblicken som förändrat Europa.Medverkande:Katja Magnusson, tidigare korrespondent i GreklandDaniel Alling, korrespondent i TysklandJohn Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Programledare: Ci HolmgrenTekniker: Stina FagerbergResearch: Eva EricssonProducent: Linda Aktén

Bilder på rökmoln som stiger över grekiska byar och horder av människor som evakueras till fotbollsplaner har präglat högsommarveckorna de senaste åren - och nu är det dags igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vems röst är egentligen viktigast för svenska medier när bränderna tar semesterparadis som Zakynthos och Kos, och vem är det mest synd om? Medierna har i veckan kikat på rapporteringen om bränderna och noterat att det finns åtminstone två olika svar på den frågan.Reporter: Fanny Hedenmo Så blev eurodiscodängan en extremhögerhitGigi D'agostinos megahit L'amour toujours från 2001 har under sommarens inledande veckor gått från att vara en maxad eurodancelåt till att förkläs i en ny text med grovt rasistisk innebörd och få en helt annan laddning än dansgolvspepp. Videos och inspelningar sprids när folk skrålar de rasistiska raderna och medier rapporterar flitigt. Vilken hänsyn tar medier till de spridningseffekter som deras rapportering får? För.. var går egentligen gränsen mellan när medier publicerar information och ren inspiration? Reporter: Manuel RauchGlammiga alpackor i en av världens mest nischade medier Hör första delen av vår sommarserie om världens mest nischade medier. Vår reporter Robin Jonsson har porträtterat medierna som ägnar sig åt dom minsta tänkbara frågorna på de mest speciella platserna. Och han börjar i den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.Reporter: Robin Jonsson

Greklands korruptionsaura, Albaniens korruptionspositivism och svenska mäns nyfunna insikt att de kommer aldrig bli lika spännande och virila som gängkriminella ledare