Podcasts about grekland

Han har kallats för Dalennätverkets torped och har varit ledaren Grekens livvakt. Nu misstänks Ildar Galiyev för fyra mord och flera andra grova våldsbrott i våldsvågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Strax efter midnatt den 16 mars, 2023 har polisens spanare har i flera timmar följt efter ett par killar som anses vara nyckelpersoner i Dalennätverket och nätverk Peppar. En av dom är Ildar Galiyev. Men spanarna tappar bort killarna och strax därefter sker en explosion som är så kraftig att kring 60 hus får skador. Polisen griper flera personer, men inte Ildar Galiyev.Han lämnar landet och misstänks nu ligga bakom flera av de mest uppmärksammade sprängdåden och morden under våldsvågen 2023. Bland annat mordet på en 18-årig rappare vid Mälarhöjdens idrottsplats och explosionen i Fullerö utanför Uppsala där 24-åriga Soha Saad dog.– Jag har inte arbetat med något liknande och jag kan inte komma på något med den mängden olika misstankar som vi har, säger Mats Ihlbom som är en av flera svenska åklagare som driver utredningar där Ildar Galiyev är misstänkt. Han är uppvuxen i Enskededalen och blev tidigt känd hos socialtjänst och polis. Han blir med tiden en del av kärnan i Dalennätverket och går under smeknamnet ”Scar”.– Vi har också kännedom om att han märkte sina tofflor när han satt på häktet med ”Scar” så att man skulle veta att det var hans tofflor, berättar polisen Nils Lundmark.Ildar Galiyev greps i Grekland i juni 2024 och överlämnades nyligen till Sverige. Samtidigt som han sitter i häkte och väntar på åtal är det oklart vad som händer med Dalennätverket nu när både han och ledaren Michael Ahlström Tenezos är frihetsberövade.En källa med insyn i Dalennätverket säger till P3 Krim att det inte styrs på samma sätt längre och att allt är lite lugnare nu. Men det betyder inte att att gängkonflikterna är över.”Det här kommer aldrig ta slut. Sveriges gängkrig kommer aldrig lugna sig, och kommer aldrig ta slut även om det lugnar sig om ett år, två år, tre år. Jag lovar dig”, säger källan.I avsnittet hör du åklagarna Mats Ihlbom och Kajsa Lindberg, polisen Nils Lundmark och tidigare intervjuer med polis, brottsoffer och vittnen till händelser under våldsvågen 2023.Programledare: Petra Berggren och Linus Lindahl Reportrar: Jenny Hellström och Josefin LodenmoProducent: Linus LindahlLjud: Fanny Hedenmo och Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I det här extraavsnittet av Aftonbladet Krim pratar vi om Ildar Galiyev – som blivit känd under smeknamnet "Scar". Den utpekade torpeden och våldskoordinatorn har beskrivits som en nyckelfigur i den svenska gängmiljön, och har varit internationellt efterlyst för inblandning i flera mord. Han har varit på polisens radar i evigheter, och nu i veckan överlämnades han till slut till Sverige efter att ha suttit i fängelse i Grekland. I det här avsnittet pratar vi om hans bakgrund, och om hur en ung pojke från Enskededalen kom att bli utpekad som en av Sveriges mest tongivande gängkillar. Reporter: Marcus Ulvsand & Beri Zangana Tips & kontakt: marcus.ulvsand@aftonbladet.se beri.zangana@aftonbladet.se

Idag kom nyheten att en av Dalennätverkets ledarfigurer utlämnats till Sverige. Han har suttit fängslad i Grekland och nu väntar häktningsförhandlingar för en lång rad brott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 25-årige mannen heter Ildar Galiyev men kallas Scar och misstänks ligga bakom en lång rad brott på svensk mark, framför allt under 2023 och 2024. Han misstänks bland annat ha anstiftat sprängningen i Fullerö utanför Uppsala hösten 2023 där den unga kvinnan Soha Saad dödades. Hör P3 Krims programledare Petra Berggren i samtal med Ekots Marcus Nilsson om vem den utlämnade 25-åringen är. Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi har fått på nöten och får inte nämna det där evenemanget med fem ringar längre. Och förstår plötsligt varför intresset är rekordlågt.I det här avsnittet:• Djokovic kallad "skam för Serbien" och tvingad fly till Grekland – för att han stödde studentprotester• Kaepernick, Muhammad Ali, Feyisa Lilesa – idrottare som betalat högt pris för att säga sanningen• Ronaldo strejkar trots 488 000 pund om dagen – och öppnar för flytt till United (igen)• Priset för sanningen vs. geografisk dubbelmoral – varför är det säkert att kritisera väst men karriärsjälvmord att kritisera Kina och Saudiarabien?Skillnaden mellan en kung och en f***a.

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sami Amro, bartender på Tjoget och Paradiso i Stockholm, gästar podden och bjuder på sköna historier – bland annat om när han hamnade på en stökig efterfest med artisten Anderson Paak under tiden han jobbade på en bar i Australien.Vi får även höra historien om Eva Malmströms drömsemester i Grekland, tips från TikTok-fenomenet Cena som av någon oklar anledning får frågor om allt utom sin mat och restaurang, samt historierna om Sergio – mannen som gav gäster gurka i present efter sitt restaurangbesök.Dessutom testar vi Jespers nya segment: Juryn.Tack alla ni som skickat in veckans historier: Annelie Baltzardotter, Christoffer, Eva Malmström, Pirita Simu (extra på Patreon).Och extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: Martina Jansson x8, David Burman x7, Malin Gille x3, Sören Asp x3, Johanna Nyholm x2, Jon Andri Zogg x2, Yvonne Eidenbrant, Magdalena Rickardsson, Magnus Häggström, Eden Ljunghager, Markus Erlandsson, Marcus Lind, Martin Schori, Katja Lomarker, Sebastian Löfwrnhamn, Elin Bergman, Oscar Petersson, Katrin Andersson, Elina Fröjd, Magnus Granmyre, Dennis Jansson, Alexandra Grins, Astrid Ericson, Jim Jonsson, Simon Roshagen, Johanna Nyholm, Edward Eriksson, Emelie Forsblom, Nerima Ouma, Oscar Pettersson, Magnus Foss, Philip Tisting, Cilla Jarminde, Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni! Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Henrik Olsen, Sami Amro, Patrik TapperStöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: agnes@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeR.E.M - Shiny Happy PeopleFoto:Leo Josefsson / Light Box Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fotboll är inte bara världens största sport – den spelar också en svåröverträffad roll i samhället. Dess inflytande sträcker sig långt bortom idrottens värld och omfattar kultur, politik och identitet, både lokalt och globalt.Det saknas inte exempel på när sportens passionerade anhängare har gått över gränsen – från hejarop till våldsamma upplopp, som inom huliganismen, eller till och med krig, som det så kallade "fotbollskriget" mellan Honduras och El Salvador 1969.Men hur började allt? Hur länge har människor egentligen spelat fotboll?Faktum är att fotboll inte bara är världens mest utbredda sport, den är också en av de äldsta – särskilt bland lagidrotter. Bollsporter med likheter till dagens fotboll har spelats i över 2000 år och har utvecklats oberoende av varandra i flera delar av världen. I Kina spelades cuju, ett slags militär träning med boll, redan under Han-dynastin. I antikens Grekland och Rom förekom egna varianter, medan medeltidens Europa hade den ofta våldsamma ”folkfotbollen” – en okontrollerad kamp mellan byar där hela samhällen deltog.Den moderna fotbollen har sitt ursprung i de engelska internatskolorna under 1800-talet. Där formaliserades spelet och regler skrevs ner, vilket så småningom ledde till att rugby och fotboll blev två skilda sporter. Under den viktorianska eran tog arbetarklassen fotbollen till sitt hjärta. På bara några decennier spred sig sporten över världen – ofta med det brittiska imperiet som språngbräda – och blev en global rörelse.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fotbollens föregångare, dess utveckling och hur sporten blev den internationella folkrörelse vi känner idag.Bildtext: ”Il Calcio” – en tidig form av fotboll i Florens. Kopparstick från 1610, ur Itinerario overo nove desctitione de' viaggi principali d'Italia. Upphovsperson: okänd. Källa: Wikipeda, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter höra vilka konstigheter som våra lyssnare varit med om! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Hanna hittade sin egna födelseannons bakom ett element i sitt nya hus, Daniel festade med en australiensare i Grekland som visade sig vara hans kusins morsas gamla flamma och så ringer vi upp Rickard igen för att lösa mysteriet med det konstiga ljudet. Till vår hjälp har vi zoologen Peter Nilsson från Naturhistoriska riksmuseetI extramaterialet hör vi vad för konstigheter som Anna varit med om och Christer berättar om när två ugglor totalförstörde sommarhuset.

Efter ett lite förenspelat årsskifte pratar vi resor, nyår som blev soffläge och varför man absolut inte ska åka till Grekland i januari. Sen reder vi äntligen ut exosomer vs peptider – vad är hype, vad är bevisat och vad funkar egentligen för huden? Ett avsnitt för dig som vill fatta skillnaden utan mirakellöften.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag! Nytt år, ny studio, ny stadsdel, nytt podkonglomerat. Det blir Mexico, barnskägg, grannar, Norge, Brasilien, Grekland, Stockholm, kändisar.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:52 - Laktos-Macke och den tyska trekanten17:00 - Turridningsskräck i svenska fjällen23:45 - Slaves34:48 - Viva la Mexico39:30 - Tråkigt besked42:20 - Framtiden är hårig44:42 - Grannen47:50 - Den ofrivilliga släktträffen54:55 - Kallprat i fiskdisken

Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.Programledare Joacim Lindwall.

Emelie är född och uppvuxen i Luleå. Hennes liv har kretsat kring idrotten och sporten fotboll. Redan i ung ålder utvecklade Emelie en besatthet och disciplin för att bli så bra hon bara kunde bli. Hon har spelat proffsfotboll i Italien, Cypern & Grekland. Idag kör Emelie rehab för sitt knä som har blivit opererat flera gånger. Klubbar som tvingat henne att spela skadad och med injektioner i kroppen. Hennes operation hos "slaktarn" är den operation som skulle förändra allt. Det här är livet bakom proffs-fasaden. Det livet som på ytan kan se så glamouröst ut.  Länk till Emelie: Emelie Helmvall (@emeliehelmvall) • Foton och videor på Instagram Besök även Pontus sociala medier: Pontus Josefsson | Podcaster | Lifecoach (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram Pontus Josefsson Massage & Coachning, Luleå - Bokadirekt

Vad är skillnaden på saker som hänt och sådant man drömt? På liv och litteratur? Maria Küchen ser gränserna upplösas hos Göran Tunström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ingen skarp gräns mellan fantasi och verklighet. Bilderna jag har av mina närmaste är inga exakta avtryck av människorna de är – mina minnen och känslor lägger till och drar ifrån. Och varje roman är ett mikrokosmos där författaren väver ihop fantasi och erfarenhet tills det faktiskt blir ointressant vad som har ”hänt på riktigt” och inte.Det blir väldigt tydligt när man närmar sig författaren Göran Tunströms liv och verk. Många förknippar honom med romanen ”Juloratoriet” från 1983. Denna släktkrönika över tre generationer med en genialt hänförande blandning av fantasi och verklighet, vann hela svenska folkets hjärtan.Någon har kallat den ”den sista litterära lägerelden”. Sedan dess har knappast något skönlitterärt verk i Sverige samlat människor på samma sätt. Unga och gamla, rebeller och stofiler, kulturelit och kroppsarbetare – alla slog sig ner kring ”Juloratoriet”.När den kom var jag 22 år. Ett decennium senare, som färsk författare, blev jag krönikör i tidskriften Metallarbetaren. Det var även Göran Tunström. Vi möttes ett par gånger tack vare det, men jag vågade knappt säga ett ord till denna legendar. Och nu är det för sent.Tunström hade svagt hjärta och lungcancer efter decennier av kedjerökning. I januari år 2000, knappt 63 år gammal, på en middag med vänner, föll han ihop utan förvarning och dog helt stilla. Han blev nästan tio år äldre än sin pappa, vars svaga hjärta han hade ärvt. Förlusten av fadern i barndomen går sedan som ett mörkt stråk genom liv och verk. Den innebar också att han miste sitt hem.Pappa Hugo hade varit präst i värmländska Sunne. Efter hans död fick familjen inte stanna kvar i prästgården. Från att ha bott luftigt och vackert, hamnade änkan Rosa och hennes fyra barn i ett kyffe till lägenhet. Kanske skapade det en rotlöshet hos Göran Tunström som senare fick honom att resa och bo världen över – den grekiska ön Hydra, Latinamerika, Indien, New York. Men vem vet?Det är bara spekulationer. För att skriva någons biografi behöver man oundvikligen fläta ihop spekulationer och fakta. Det kräver ett särskilt handlag. Kanske behövs en skönlitterär författare – någon som kan skapa en levande berättelse, men utan att förvanska. Som Lars Andersson. Under 20 års tid närmade han sig systematiskt vännen och kollegan Tunströms liv och verk.Ur ett rikt och rörigt stoff förlöser han berättelsen om en människa han kände, men som ingen av oss kan lära känna helt. Den 800-sidiga biografin ”Försök med ett liv” gestaltar en verklig person som jag drömmer fram medan jag läser. Boken bygger bland annat på sexton fullskrivna anteckningsböcker som Lars Andersson hittade bland efterlämnat material. I dessa skrivhäften är det inte alltid tydligt om Tunström har noterat saker som hänt eller saker han drömt.Anteckningarnas trådar vävdes in i verket – ett trettiotal volymer med poesi och prosa, utgivna mellan 1958 och 2003. Göran Tunström var en litterär gigant. Första steget i raketen som lyfte honom mot stjärnorna var generationsromanen ”Maskrosbollen”. Den gavs ut 1962 när han var tjugofem. Hans jämnåriga älskade den. Fjorton år senare kom den självbiografiska ”Prästungen” – med den fick han en större publik. Innan ”Juloratoriet” kom och förändrade allt.Boken utspelar sig liksom flera av hans romaner i Sunne. Där bodde inte Göran Tunström som vuxen. När han inte var på resa höll han till i Stockholm och på ön Koster i Bohuslän. Men i Juloratoriet blev Sunne hans litterära hemmaplan, ett unikt landskap befolkat av människor ur både verkligheten och fantasin – ofta sammanflätade i samma gestalt.De påminner om något, dessa romanfigurer. Jag kommer att tänka på kändisar. Också de är fantasifoster, även om det finns en okänd människa av kött och blod någonstans bortom föreställningarna som mediernas berättelser skapar.Ibland blir kändisar folks låtsaskompisar eller förälskelser. Det kallas parasociala relationer, detta att fantisera fram en personlig gemenskap med människor som inte vet att man finns. Författare och artister flätas ofta in i parasociala förbindelser eftersom allmänheten har en så intim relation med deras verk. Och verket är förstås lika mycket släkt med sin författare som barn och föräldrar – men något pålitligt avtryck av upphovspersonen blir det aldrig. Det har ett eget liv.Göran Tunströms historia är för alltid sammanbunden med Leonard Cohens. Inte bara för att de var vänner som tillbringade viktiga perioder tillsammans på Hydra, utan också för att Cohen var så berömd. Även de mest distanserade av oss fascineras av det. Vän med världsstjärnan Cohen – wow! Det är rätt tramsigt, men de här männens kändisskap är åtminstone tätt förbundet med ett skapande av vikt.Cohens sånger har påverkat mig starkt, och Göran Tunströms böcker drog mig in mot litteraturen. Utan honom och en handfull andra förebilder hade jag kanske aldrig blivit en skrivande människa.Deras verk ger lite mer glans åt min vardag. Här sitter jag nu i en fåtölj med en kopp kaffe och datorn i knät och fantiserar om Tunström och Cohen, som på sextiotalet på Hydra delade skrivbord. Utsnittet ur deras gemensamma verklighet får ett heligt skimmer, Grekland är ju fantastiskt och skapande kan vara underbart.Dock inte alltid. Tunströms kamp med författandet var smärtsam ibland, och han hade perioder när han inte kunde skriva alls. När han kom ut ur en av dem, efter ”Juloratoriet”, blev det en nyhet på Rapport.Det var inte bara genom Cohen som Tunström trädde in i gränslandet mellan fantasi och verklighet i det allmänna medvetandet. På höjden av sin bana var han och konstnären Lena Cronquist verkligen kändisar – ett power couple i svenskt kulturliv. Hon skymtar i hans böcker, han avbildas i hennes målningar. Det är konst som liv och liv som konst, men den som fastnar i verklighetsbakgrunden missar det väsentliga: Kraften i verket som just någonting skapat. I det påhittade finns en autenticitet som vår tid tycks ha allt svårare att uppfatta.Verken är platser där dröm och verklighet möts fullt ut – precis som i var och en av oss, varje dag, hela tiden. Och ett konstnärligt verk, precis som livet, tillåter förklädnader. I ”Juloratoriet” smyger pojkarna Sidner och Splendid ut i natten och möter Selma Lagerlöf. Hon dyker upp ibland i Tunströms romaner, ännu en värmländsk litterär gigant, halvt verklig, halvt ihopdrömd. Hon kommer i vagn, och hon piskar sina hästar. ”Varför slår tant på hästarna så?” frågar pojkarna, och hon svarar: ”Det är för att ingen skall tro att det är jag.”Maria Küchenförfattare, kritiker och essäist Litteratur om Göran TunströmLars Andersson: ”Göran Tunström: Försök med ett liv”Birgitta Holm: ”Vår ljusaste tragiker. Göran Tunströms textvärld”Stina Hammar: ”Duets torg: Göran Tunström och tankekällorna”Kersti Skans Nilsson: ”Det förlorade paradiset – en studie i Göran Tunströms Sunneromaner”Anita Varga: ”Såsom i en spegel. En studie i Göran Tunströms Juloratoriet”

När USA vill mota bort Kina från Panamakanalen har Peking en plan B. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Världens två supermakter har drabbat samman i Panama. Donald Trump vill ha bort kinesiskt inflytande från den för världshandeln så viktiga kanalen och amerikanska Blackrock vill köpa ut Hongkongbolaget CK Hutchison som där driver två hamnar. Men Peking bromsar affären och har även investerat miljarder i en ny djuphavshamn i Peru, söder om Panama. Konflikten visar hur hamnar blivit centrala i stormaktskampen och där Kina i många år ökat sitt inflytande över hamnar världen över. Även i Europa där USA nu också tycks vilja pressa bort Kina från den stora hamnen Piraeus i Grekland.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots KinareporterProgramledare & producent: Björn Djurberg

Talkshowen Lunch på linjen är här och gästas av inte mindre än tre prominenta gäster: William Rejchtman Vinciguerra - färsk futurevinnare i Grekland! Julita Saner på länk från USA och Filip Bergevi, nyss hemkommen från en tuff arbetsdag i Danmark. Internationell touch på veckans avsnitt!00:00:54 Introsnack om svenska framgångarna veckansom gått. 00:20:55 William Rejchtman Vinciguerra – allt om hansförsta M15-titel i Heraklion, Grekland. Och mer därtill! 00:41:32 Julita Saner om seriespel i olika länder,när hon blev blåst av sin italienska klubb, sin satsning idag och om att arbetaför att få livet att gå runt. 1:06:43 Karlén ger en nominering i varje kategori avSvenska Tennispriset 1:20:27 Filip Bergevi jämför seriespel i olika länderoch berättar lite minnen från både svenska och internationella seriematcher,samt en dansk-italensk quiz mellan honom och Karlén!Stort tack till talkshowens huvudpartner Babolat som gör den här talkshowen möjlig! ⁠www.babolat.se

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matchfixningsskandaler skakar återigen fotbollsvärlden. Degerfors-spelaren Daniel Sundgren vittnade själv om att ledande personer i klubben ville påverka matcherna under hans tid i Grekland. Även i Turkiet kom uppgifter upp om att över 140 domare stängs av på grund av matchfixning. Hur vanligt är det i Sverige? Är det på riktigt ett hot mot sporten? Och hur ska man få bukt på problemet? Gäster: Fredrik Gårdare (föredetta polis, numera föreläsare om gängkriminalitet i idrott), Kristoffer Bergström (Sportbladet). Programledare: Albin Andersson Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Jossan har varit i Grekland och listar de absolut sämsta sakerna med att resa. Kringlan har varit på badhuset med sina barn och blivit pyttelite surt behandlad i glaskön. Verkligen ingen stor grej, men ändå. Det handlar också en del om souvenirer, att köpa get, drömmen om en utställning med hattar på Arlanda och vad egentligen en liten olycka betyder. Få dubbelt så mycket Town genom att lyssna på Cruel Town på underproduktion.se/crueltown https://we.tl/t-aQBN1CoIfWunderproduktion.se

Ted och Kaj talar om gaslighting. Kaj har ätit räkor i Grekland och slagits med häpnad av humorgruppen KAJs konsert i ishallen.

I vårt mest invecklade avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Jonathan Lyttbackas begäran – igenom vem och varför och hur vissa delar av Cypern spakas av vissa nationaliteter. Det är sjukt förvirrande. Per är den som tuggar i sig halloumi den här gången och försöker reda ut det hela genom att ta avstamp i … Grekland? Därefter följer en vindlande resa genom turkisk-grekisk-cypriotisk historia där kyrkmän är regeringschefer på 1900-talet, alla vill sätta ”stor” framför sitt lands namn och där anfall sker inom divisions ram. Mattis roll är att försöka hänga med. Stort tack till Jonathan! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag! Det blir ett riktigt kanonavsnitt, med allt från bajs i Grekland till bajs i Sverige och däremellan lite snusk. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:00 - Allas lika värde12:10 - Avicii för en kväll 20:00 - Sveriges bästa dialekt x224:00 - Korv med mos27:40 - Yoga i Grekland36:10 - Alla mammors dröm40:00 - Welcome to Malta47:07 - Avloppsrensning på campingen53:00 - En födelsedag att minnas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 489 av Sveriges nyfiknaste podd gästas av Sotirios Papagiannopoulos. AIK:s mittback talar om den negativa trenden i serien, om att respasset i Europa tog hårt på laget, om att Mikkjal Thomassen är den tuffaste tränare han haft, om att spelet måste utvecklas, om det negativa med de ständiga ledarskiftena, om vikten av att ordna en plats i Europa, om det speciella med 08-derbyn och om att tabelläget inte spelar någon roll när Hammarby väntar.Dessutom berättar Papagiannopoulos om att han ännu inte fått något kontraktsförslag av AIK, om att han värderar ett SM-guld i klubben högre än att tjäna mer pengar, om att han tror på Grekland om det inte blir någon fortsättning, om att när AIK dumpade Milosevic blev en ögonöppnare för honom, om relationerna med spelare och ledare efter tiden i Östersund, om att han tror Potter hade varit sugen på landslaget och om den egna stoltheten över att han nådde A-landslaget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej alla! Vi är tillbaka! Vi pratar om allt som vi tänker på, hösten 2025 kommer bli fööööööööör bra

Gästkavalkad i dagens avsnitt där vi snackar med Gais-kaptenen August Wängberg om hummertinor, Gais bästa matroser, Håkan Hellström, årets miss mott Norrköping och Europastriden. Adam Lundqvist är med och snackar ner flygskräcken efter storm-flighten till Irland, bråket med Dembe, barnkalas-stämningen på Grimsta och dessutom ger sitt bästa smothie-tips. Blåvitts Gustav Svensson ger sin syn på Bajen-matchen, kritiken från Axén, bilintresset och svarar på supporterprofilen Elsa Alms fråga om vad spelarna egentligen syftade på, mer konkret, med t-shirtmanifestationen inför matchen. Dessutom har Joel varit i Grekland, Philip och Fredrik i Sandviken och Amin Boudri har dansat.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00:00 Start00:12:57 Adam Lundqvist – BK Häcken00:30:40 August Wängberg – Gais00:47:16 BK Häcken FF00:55:17 Utsiktens hot om konkurs00:59:29 Elsa Alm – IFK Göteborg01:17:17 Gustav Svensson – IFK Göteborg01:35:15 Philip och Fredrik på vägarna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt berättar Rodda att hans rygg gått sönder på ett helt nytt sätt, Daki erkänner att han vill bli bög efter att han har sett Mobland med Tom Hardy, och Danne super i Grekland. Vill man höra detta och alla kommande avsnitt i sin helhet så är man varmt välkommen att klicka på denna länk https://www.patreon.com/handenpahjartatGenom att bli Patreon stöttar du vårt arbete med podden. Tusen tack!Support this show http://supporter.acast.com/handen-pa-hjartat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Galen i Grekland Redaktionen är tillbaka efter sommaren. Det pratas, viskas, skrattas och Emilia är helt jävla galen i Grekland. Olof och Rebecca är fascinerade medans Veronica är rejält nyfiken. Vi gör nedslag i Greklands lååååånga mystiska historia, mykenska Kreta, eleusinska mysterier, stjärnbilder, statsstyre och inser hur mycket Greklands förflutna påverkar oss magiska praktiker idag. Emilia och Rebecca pratar av sig kring Heilung i Dalhalla medans Olof & Veronica inte får berätta något alls - Raincheck på det till nästa avsnitt. 5 år jubileum 24 oktober 2025 på Babel i Malmö Shownotes:Daemonia Nymphehttps://open.spotify.com/track/1yETmKLDGZlaKE0UTyibS1?si=NTcsvs4XRcKG-wVYmHgrHgKlipp och mix: Theresia Billberg Redaktion: Rebecca Tiger, Veronica Näslund, Olof Lindqvist och Emilia BlomVill du stötta oss? Bli Patreon: https://www.patreon.com/formodrarsmaktSnacka med likasinnade: Eftersnacksgruppen på FacebookGillar du musiken i podden? Musiken skapad av Eldin Earth WitchKontakt: www.formodrarsmakt.comFörmödrars Makt en Podcast grundad av Rebecca Tiger och Elin Bååth 2020Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommar och fest hör ihop och vi undrar vilken din bästa fest är - och varför? Den på en bakgata i Grekland. Syrrans bröllop? Ett galet 50-årskalas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna augustihelg firar Sveriges Radio sina 100 år med pompa och ståt och just sommaren är ju ofta en tid för fest. Så nu undrar vi hur din sommar sett ut på partajfronten? Vilken är den roligaste, sjukaste mest fantastiska fest du varit med om - och varför blev den så lyckad? Var det överraskningsfesten? Det lilla partyt som du oförhappandes hamnade på när du gick längs en bakgata i Grekland? Din lillebrors bröllop? Det sjukt udda midsommarfirandet? Ett enkelt och varmt 60-årskalas? Studentfesten? Eller var det kanske ett vinterpartaj som blev ditt livs mest speciella festupplevelse?Vi vill helt enkelt höra om vilken din mest minnesvärda fest är och vad var det som gjorde den till ett kanonkalas?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Det blev en sista solresa denna sommaren och denna gången är vi i Grekland där vi spelade in detta avsnitt (därav lite annorlunda ljud då vi spelat in på hotellrummet) Tully har utforskat Atens sämre kvarter och blivit utskälld av en galen grekisk tant med rött hår. David har blivit tjenis med ett gäng gamla grekiska gubbar och på så sätt fått dricka gratis öl. Eric Saade har blivit meteorolog och Hanna Schönberg och Faye tävlar om vem som kan äta mest. Således en helt vanlig badsemester!

Under sommaren 2025 har vi sett en hel massa Grekland, roadtrips i Europa och Norge i flödet. Andra snackisar på agendan är – och har varit – allemansrätt (eller kanske snarare allemansvett?), en reglerad massturism, strängare regler för enskilda turister (eller?) och husbilar/vans. I vanlig ordning har det också pratats väder, kanske till och med lite mer än vanligt. I det här avsnittet får vi också höra mer om Lisas roadtrip genom Europa, där rutten gick från Sverige ner genom […] Inlägget 134: Att resa-poddens trendspaningar, snackisar och reflektioner dök först upp på Att resa-podden.

Det tredje puniska kriget startade med att Kartago anföll Numidierna och Kung Masinissa i ett försök att stävja deras sakta maktövertagande i regionen. Trots att anfallet mot Numidierna blev ett fiasko, togs händelsen av Rom som intäkt för ett traktatsbrott, vilket ledde till att den romerska senaten beslutade att skicka militär bestraffningsexpedition till Karthago.Allt var nu upplagt för ett tredje, och för Kartagos del, avgörande krig mot Rom. Målet, den här gången, var inte att sätta Karthago på plats, utan att för sista gången helt och hållet slå ut den Kartagiska ekonomiska maktbasen, inkluderat själva staden i sig.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse.Efter att det andra puniska kriget hade avslutats år 201 fvt. var den Karthagiska staten underkuvad den Romerska republiken. Det överenskomna fredstraktatet innebar att Karthago inte längre fick föra anfallskrig mot andra stater, och inte heller var de tillåtna att hålla sig med fler än tio krigsskepp. I praktiken innebar det att den Romerska republiken styrde landets utrikespolitik. Situationen utnyttjades snart av Numidierna, ett kungarike som kontrollerade stora delar av nordvästra Afrika och som tidigare varit allierat med Kartago.Kartagerna ville dock tillfredsställa Rom initialt, och önskade ingen konfrontation. År 149, när den romerska flottan anlände till Utica straxt norr om staden Kartago, erbjöd Kartagerna därför sina vapen och sina återstående skepp i en fredsgest. Efter att konsulerna krävde stadens evakuering insåg dock de styrande i Kartago vilka motiv som egentligen styrde Roms agerande – d.v.s. total förintelse. Nu påbörjades förhandlingar för att rädda staden. Slutligen övergick detta till en romersk attack och hårdknackat kartagiskt motstånd.År 148 tog Hasdrubal över ledningen i Kartago, en ättling till Hannibal, känd från det andra Puniska kriget. Under denna tid allierar sig Hasdrubal med Andriscus i Grekland, som snart kommer att kröna sig själv till Kung över Makedonien och motståndet stärks ytterligare. Det skulle ta tre år innan belägringen av Kartago avslutades och staden raserades. Mot Rom fanns lite inte mycket att göra. Händelsernas dramatiska skede överträffades endast av den samtidiga belägringen av Korinth i Grekland samma år.Kartagos förstörelse, men även utvecklingen i Grekland under samma tid, vittnar om en omläggning av Romersk politik mot en tydligare imperialistisk riktning under denna period. Kartago, precis som resterande grekiska stadsstater, skulle inom kort förlora sin relativa självständighet och istället införlivas i den Romerska republiken som en provins styrd av en romersk prokonsul. I och med Kartagos förstörelse bildades nu provinsen ”Afrika”, och något självständigt Kartago upphörde att existera. Det tredje puniska kriget vittnar således om en intressant övergång från kontroll över klientstater, ”söndra och härska” och politiskt inflytande, till faktiska provinser kontrollerade från Rom.Bild: Romerska soldater som bemannar en katapult för en attack mot Kartagos murar, under belägringen som slutade i förstörelsen av Kartago 146 f.Kr. Cato den äldres berömda kommando, "Delenda est Carthago" (citerad i Pultarchs "Life of Cato") är huggen i träet på den enorma katapulten. Av Edward Poynter 1868, Public Domain.Lyssna också på Det första puniska kriget och Det andra puniska kriget – Hannibals revansch Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför årets sommarföljetong laddar vi upp med arkivavsnitt 99 från 2016 som bakgrund, vi ger er Filip II av Makedonien! Mannen som enade Makedonien, erövrade Grekland och skaffade sig titeln "hegemon" över hela klabbet. Därefter planerade han upp ett anfallskrig österut, och blev mördad. Där tar berättelsen slut...för den här gången. För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga, och de har lämnat outplånliga avtryck i vårt medvetande. Grekisk mytologi har inspirerat människor i tre millennier – och mer därtill – och mycket av den ingår fortfarande i allmänbildningen. Disney gör filmer om den, nya romaner skrivs, och myterna står sig fortsatt starka inom barnboksfloran.Men hur uppstod dessa berättelser? Har de sina rötter i verkliga personer och händelser? Kan vi se Minotauros‑sagan som en spegling av konflikten mellan det minoiska Kreta och de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en historisk person eller en sagofigur från sten‑ eller bronsålder? Har Atlantis funnits, eller är Platons redogörelse en moraliserande skröna? Fanns kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i antikens Greklands kollektiva minne – över huvud taget? Och hur förklarar vi de märkliga europeiska djuren i myterna – lejon och elefanter – har de någonsin existerat i Medelhavsområdet under antiken?I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. A‑sida från en attisk amfora med svartfigur, ca 540 f.Kr. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1975 kliver en man innanför dörren till sitt hem och möter en mardröm. 2021 chockas Grekland av ett brutalt mord på en småbarnsmamma. Och 2012 hittas en 15-årig flicka ihjälslagen på en bro i Utah, USA. * Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. *

David har blivit en crossfitta. Linnea har varit på Rhodos och Love Lyssarides köar för Diddys rättegång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea Wikblad har varit på Rhodos och klarar inte av hotelljargongen, David Druid spenderar all sin tid vid moneybarsen. Det är Stora ljudtekniker-tackardagen! Inga jobbar hårdare eller har fler shorts än dom! Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Rånges helg i Köpenhamn. Linnea har vält ur en buss i Grekland. Pinsamma fall - jao! P3:s korre Love Lyssarides rapporterar live från kön till P. Diddys rättegång. Matilda Rånge från P3 Nyheter om bögarnas raseri efter Thybergs avgång och det omtalade Beef Wellington-mordet. Best friend of the show Ewa Fröling är här! Vi snackar ”okej tack”-gate, priset hon precis fått – och varför hon hatar natur.Tidpunkter i avsnittet:17:34 Nyhetsfördjupning: Bögarnas raseri mot Thybergs avgång24:40 Diddys rättegång drar igång46:35 Nyhetsfördjupning: Omtalade Beef Wellington-morden1:09:14 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Rånge har varit i Köpenhamn1:19:30 Ewa FrölingKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teslas bilförsäljning rasar och bolaget bommar analytikernas prognoser. Ändå stiger aktien. Björn Jeffery ser en förklaring. Kan Elon Musk ha inspirerats av tv-serien ”Mad men”? Allt fler överger Google för AI-tjänster, samtidigt som sökjätten pressas av flera rättsprocesser i USA. Henning Eklund drar paralleller till antikens Grekland. Plus: Veckans mest futuristiska förutsägelse - och veckans "svorsk". SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Hur kom det sig att en liten stadsstat vid Medelhavets kust lade grunden till det vi idag kallar demokrati? I det här avsnittet av Allt du velat veta pratar vi om demokratins födelse i det antika Grekland – en tid då fria män samlades på torget för att fatta beslut om stadens framtid. Vi går på djupet i hur den atenska demokratin faktiskt fungerade, vem som fick vara med, och vad vi kan lära av den idag. Välkommen till en resa tillbaka till 400-talet f.Kr., där tankar som fortfarande präglar vårt samhälle tog sin början.Gäst är Dag Sebastian Ahlander. Han är författare och diplomat och har skrivit ett flertal uppmärksammade historiska böcker. Dessutom har Dag Sebastian skrivit barn- och ungdomsböcker. Nu är han aktuell med ”De gamla grekerna och vi - demokratins födelse och fall”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonGästfoto: Ulrika Zwenger Har du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Frändfors berättar allt om sin ny podd och om sitt hat för Nacka kommun. Lyskova har tänkt på att gris känns svenskt och berättar om när hon skämde ut sig brutalt på resan hem från Grekland.

Från 2018. Med revolver och dynamit utkräver en man sin hämnd på myndigheterna i Gävle. Mord är bara början. Snart sätts en hel stadsdel i skräck. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det har gått fyra år sen den 51-åriga mannen och hans fru hämtade ett spädbarn från en fattig familj i Grekland, blev av med barnet och påbörjade en kamp med de sociala myndigheterna.Mannen känner sig orättvist behandlad. Men hans våldskapital och mörka förflutna är en huvudorsak till omhändertagandet av barnet. När han i april 1988 uppenbarar sig i länsstyrelsens lokaler ska han begå sitt värsta våldsdåd.Socialarbetares utsatthet uppmärksammasDet är bara början på en lång dag för myndighetspersonal och invånarna i Gävle. Många ska drabbas av mannens framfart och hela stadens polisstyrka måste mobilisera sig för att förhindra en katastrof.Skottdramat i Gävle leder till en diskussion om hur polisen arbetar med debriefing men framför allt om hur säkerheten ser ut på myndighetslokalerna runt om i landet.I P3 Dokumentär hör vi berättelsen om en mans längtan efter barn, de förödande konsekvenserna under den våldsamma dagen och vittnesmål från de som var en hårsmån från döden.En dokumentär av: Viktor Papini.Producent: Lars Truedson/Tredje statsmakten.Exekutiv producent: Jon Jordås.Programmet sändes första gången 2018.

Familjen kallar det den stora katastrofen. 100 år senare återvänder Filip och hans pappa Niko till platsen släkten fördrevs från i tidernas största folkutbyte. Turkarna tror att de letar efter guld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 100 år sedan genomfördes historiens största organiserade folkutbyte. De moderna staterna Grekland och Turkiet växte fram ur en blodig konflikt som slutade med att 1,2 miljoner greker deporterades från Turkiet till Grekland – och 400 000 turkar skickades i motsatt riktning. En nation, ett folk, var tanken.Men i de drabbade familjerna lever minnet av hemlandet kvar i generationer.När Niko för första gången återvänder till släktens hemtrakter bland de höga bergen i dagens Turkiet har han en handritad karta med sig som visar var hans grekiska familj bodde innan de fördrevs. De gamla fienderna, turkarna, visar sig vara överraskande vänliga. Men samtidigt börjar guldfebern sprida sig.Greken som reste hem till Turkiet är en dokumentär av Filip Kotsambouikidis från 2025.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: André Ljungberg

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Lyskova har inte pratat klart om Grekland och Frändfors är idel öra. Det har också gjorts en lista "Lilla OS" - alla livets små os-grenar. Har du lyckats veta när mensen är slut? Upp på prispallen! Dejtar du män? klättra upp, ta en medalj!

Följ med till Vjosa Europas sista större, i stort sett, orörda flod där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konfliktDen förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald.Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floderFloden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda. – I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer.Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * I sommar får ni inte bara en kärlekshistoria - utan två. Hur kom det egentligen sig att hon blev övertalad till att åka till Grekland i år och vem var hon faktiskt där med?

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Ett avsnitt om Grekland, Lyskova är tillbaka på ön hon flytt till hela sin uppväxt för första gången på fem år. Det är mycket som förändrats och samtidigt inget alls. En plats som ger både lugn och ångest - följ med!

Följ med Tobias Svanelid på en resa från bronsålderns Grekland, via öländska fornborgar och Göteborgs hällristare till 20-talets bilbomber, 40-talets spökraketer och 1700-talets nattlöperskor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Dagen har kommit, Lyskova ska flyga utomlands för första gången på flera år, till trygga fina Samos, Grekland. Men rädslan och ångesten är stor, hur fan tacklar man den? I både orelaterta och tyvärr relaterat spår så får vi också nys om vem av Julia och Julia som är närmst en "little"-kink, kvinnan som tar på sig blöjor eller den som suger på nappar?

Varje månad highlightar vi nu en månadsspecial med rykande färska avsnitt och även gamla godingar. Nu välkomnar vi er till Greklandsspecialen!! Lyskova har inte pratat klart om Grekland och Frändfors är idel öra. Det har också gjorts en lista "Lilla OS" - alla livets små os-grenar. Har du lyckats veta när mensen är slut? Upp på prispallen! Dejtar du män? klättra upp, ta en medalj! Lyssna på Daddy Issues, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Isabella och Sheila diskuterar balansen mellan lyx och enkelhet i barnens uppväxt. Isabella reflekterar över sina ekonomiska lärdomar för barnen och hur hon hanterar deras förväntningar, medan Sheila delar sina tankar om skärmtid och föräldraansvar. Dessutom, Isabellas senaste Italienresa och kommande resa till Grekland. Och Sheilas rant. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.