Podcasts about vetenskapliga

Megaraketen som delvis landade igen, och förebyggande behandling som helt hindrade HIV-smitta. Det är ett par av de forskningsgenombrott som tidskriften Science listar som årets största. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år listar vetenskapstidskriften Science de främsta vetenskapliga genombrotten under året. Vi plockar upp några av dem i vetenskapsradion. Och så hör vi hur olivodlarna vidtagit åtgärder för att klara skörden i ett allt torrare klimat. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I det här avsnittet (nr 23 från 2014) hade vi inte ens tagit oss fram till vår första sommarledighet som poddare. Vi var väldigt roade och nöjda med avsnittet som innehåller både en rad spektakulära karaktärer och en av de senaste seklernas mest relevanta och omdanande vetenskapliga debatter. Nämligen den huruvida Bibeln gick att se som facit för jordens historia, den nya vetenskapen geologi blev allt svårare att förena med Bibelns gamla förklaringar. På bilden ser vi för övrigt Richard Owen, mannen som myntade begreppet Dinosaurier. Med plagiat samt räv och rackarspel roffade han åt sig en plats i historien där han så här i efterhand utgör mall för den perfekta skurken. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går andlighet/spiritualitet att bevisa vetenskapligt? Andlighet på olika plattformar Engelska kanalen: https://www.youtube.com/@EverythingisSpirituality Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ Andlighet, spiritualitet, sanning, ärlighet, kärlek, zen, advaita vedanta, ickedualitet, nonduality, enhet, Ramana Maharshi, Nisargadatta Maharaj, Eckart Tolle, Rumi, psykologi, Ken Wilber, flow, flöde, varande, sådanhet, upplysning, uppvaknande, moksha, teosis, nirvana, fanaa, kensho, satori, kristen mystik, Jesus, sufism, kabbalah, daoism, vetenskap, medvetandet

Koranen, som uppenbarades för 14 århundraden sedan, innehåller otaliga bevis för att den är Guds ord. Dess litterära kvaliteter, konsekvens och förmåga att förutspå framtiden och innehålla dold information är bara några exempel. Koranen innehåller också ett anmärkningsvärt antal vetenskapliga sanningar som först upptäckts med modern teknik. Till exempel beskriver den exakt universums skapelse, det expanderande universum, skapelsen av lera, fingeravtryck och de tre mörka stadierna hos ett barn i livmodern. Den nämner också hörsel, syn och förståelse i den ordning som mänskliga organ utvecklas, hemligheten i järn, tidens relativitet och vattnets kretslopp. Koranen avslöjar även information om det kvinnliga honungsbiet, bergens funktion och barriären mellan haven och mycket mer. För att förstå några av dessa punkter mer fullständigt, låt oss lyssna på några av dessa vetenskapliga mirakel som avslöjas i Koranen tillsammans.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och hjärnforskaren Katarina Gospic om kritiken mot henne, hur journalister, politiker och forskare beter sig när de är rädda, hur digitaliseringen påverkar våra hjärnor, om hur Internet påverkar samhällskroppen, de gamla institutionernas oro för det nya, och hur transparens, öppna data och blockchain kan förändra demokratin i grunden.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och hjärnforskaren Katarina Gospic om kritiken mot henne, hur journalister, politiker och forskare beter sig när de är rädda, hur digitaliseringen påverkar våra hjärnor, om hur Internet påverkar samhällskroppen, de gamla institutionernas oro för det nya, och hur transparens, öppna data och blockchain kan förändra demokratin i grunden.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upplysningen kännetecknas av en radikal förändring i hur människor tänkte och förstod världen omkring dem. Från mitten av 1600-talet till slutet av 1700-talet var en tid då vetenskap, rationalitet och frihet från religiösa och politiska förtryck kom i förgrunden.Begrepp som yttrandefrihet, mänskliga rättigheter, demokrati, maktdelning, likhet inför lagen, rättssäkerhet, frihandel och antikolonialism fick kraft under upplysningen. I Frankrike och Amerika kom idéerna att omvandlas till revolutioner.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Gunnar Petri, författare och doktor i juridik, om upplysningen. Han är aktuell med boken Upplysningen – En essä om dess beskaffenhet, nytta och nödvändighet för samhället.Upplysningens rötter sträcker sig tillbaka till renässansen och den vetenskapliga revolutionen. Under dessa perioder började människor utmana kyrkans auktoritet och ifrågasätta traditionella sätt att förstå världen. Vetenskapliga upptäckter och teorier, såsom Copernicus heliocentriska teori och Galileos observationer, utmanade kyrkans världsbild och öppnade dörren för ett mer rationellt och vetenskapligt sätt att förstå världen.En rad framstående tänkare i Frankrike, kända som "les philosophes", spelade en avgörande roll i att forma upplysningen och dess idéer. Dessa inkluderade filosofer som Voltaire, Montesquieu och Rousseau, vars verk hjälpte till att sprida upplysningens idéer över hela Europa och bortom.Voltaire, en av de mest framstående filosoferna under upplysningen, var känd för sin skarpa kritik av kyrkan och hans försvar av religiös och intellektuell frihet. Hans skrifter bidrog till att sprida upplysningens idéer och inspirera andra tänkare.Montesquieu är mest känd för sin teori om maktdelning, som senare skulle bli grunden i utvecklingen av moderna demokratier. Hans verk, "Andan i lagarna", var inflytelserik i att forma upplysningens politiska idéer.Rousseau, som är mest känd för sitt verk "Om samhällsfördraget", bidrog till upplysningen genom sina radikala idéer om politik och samhället. Han förespråkade att människor skulle återgå till ett mer naturligt tillstånd fri från samhällets korruption och förtryck.Termen "upplyst despot" användes för att beskriva de monarker under upplysningen som försökte tillämpa upplysningens principer på sina regeringar. Dessa monarker strävade efter att reformera sina samhällen genom rationella metoder, men behöll ändå absolut makt.I Sverige, framträdde landet på Europas vetenskapliga scen under 1700-talet, och på några områden var Sverige till och med en ledande nation. Upplysningens idéer och filosofi påverkade landets vetenskap, filosofi och samhällsutveckling under denna tid.Mot slutet av 1700-talet uppstod romantiken som en reaktion mot upplysningen. Romantikernas kritik mot upplysningen var att beskrivningen av verkligheten var för ensidigt mekanisk och materialistisk.Lyssna också på Den franska revolutionen förändrade allt i floder av blod.Bild: Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d'Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743–1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen. av Lemonnier, ca. 1812, Wikipedia, Public Domain.Musik: Pisces av Humans Win, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hurra! Här kommer lite historia om historievetenskapens framväxt. Avsnittet är nr 306 från 2020 och handlar om när Historia blev en vetenskap på 1800-talet. Det finns många strängar på den historiska lyran och för drygt hundra år sen var tyskarna och engelsmännen inte bara osams på de leriga slagfälten, utan också i synen på historieskrivning. Exakt korrekthet eller salt i soppan? Båda har sina poänger. Häng med på en rafflande resa. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är det här som Nobelförsamlingen årligen påminner oss om: ”Lita på oss, det här är viktigt, det här kommer att spela en roll i ditt liv, också om vi kanske inte ännu vet exakt hur.” Men du kan ju alltid lyssna på veckans Kvanthopp, där vi sammanfattar 2023 års vetenskapliga Nobelpriser, då är du snart lite klokare. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Äntligen kommer en vetenskaplig studie kring att tappa för att få ett bättre Money Mindset! I detta poddavsnitt sammanfattar jag studien, pratar lite om pengablockeringar och min teori kring resultatet av studien. Gick den verkligen rätt till? Du hittar min minikurs i Money Mindset här: https://www.efttapping.se/money-mindset Studien jag pratar om i avsnittet hittar du HÄR Min Instagram: @jonnah.se Gratis arbetshäfte: Kom igång med EFT-Tapping Hemsida: efttapping.se Youtube: Jonnah EFT Tapping

Återupplivning av arter ses länge som en omöjlighet. I del 3 hör vi om tre vetenskapliga genombrott som gör det otänkbara tänkbart. I och med det tänds också hoppet för bucardon och den svart-fotade illern, som båda får hjälp på sätt som tidigare varit omöjliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:The Retro Report: Biology: Dolly, the Cloned SheepSveriges RadioTEDx Talks: The First De-extinction: Alberto Fernandez-AriasStockholms universitetNaturhistoriska riksmuseetThe Nobel PrizeNPRMcKinsey & CompanyRadiolabThe Johns Hopkins Center for Health Security: The BWC Global Forum: Biotech, Biosecurity & BeyondRevive & Restore: Reviving and restoring wooly mammothsPodcast: We are as godsTED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?Deutsche WelleAl Jazeera America: The Frozen ZooRevive & Restore: Elizabeth Ann—World's First Cloned US Endangered SpeciesCBC RadioTEDx Talks: How to Bring Passenger Pigeons All the Way Back: Ben NovakThe Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead SpeciesRNZ Radio

"Jag vet vad jag har sett" - ett vanligt påstående bland de som tror sig ha sett ett UFO, men av alla de anmälningar UFO Sverige undersöker är det enbart ett par procent man inte hittar någon förklaring till. I detta avsnitt möter jag Clas Svahn, reporter på Dagens Nyheter sedan många år och redan i unga år engagerad i det okända. I dag är han vice ordförande i föreningen UFO Sverige och ordförande i AFU; Archives for the unexplained, som är världens största arkiv med människors upplevelser av UFOn och finns i Norrköping. Clas har under åren skrivit böcker, otaliga artiklar och gett många intervjuer och föredrag om UFOn och det okända, men även om olika sekter. Hans mest kända bok är Mötet i gläntan och handlar om Sveriges mest kända närkontakt med UFO - en detaljerad berättelse om Gösta Carlsson och hans upplevelser av ett rymdskepp, som landade i en glänta i närheten av Ängelholm, 1946. Gösta Carlsson hade lovat UFO Sverige den ring och den stav som besökarna påstods ha lämnat kvar i gläntan. Dessa potentiella bevis tog dock Gösta Carlssons dotter hand om efter faderns död. Lyssna här på Clas Svahn när han berättar om Mötet i gläntan: https://ufo.se/pollenkungen/ I avsnittet pratar vi även om: Vad var det de amerikanska stridspiloterna såg under sina träningsflygningar? Clas har pratat med en av piloterna; Ryan Graves som berättar om hur medlemmar i hans enhet regelbundet under flygningarna stötte på oidentifierade luftfenomen. Finns det någon sanning i den före detta chefen för Israels rymdsäkerhetsprogram Haim Esheds påstående om den Galaktiska Federationen? Kan det stämma att utomjordingar under många år har haft kontakt med USA och Israel? Jag berättar själv om en egen upplevelse min man och jag hade sent en novemberdag på väg till Ljungskile och uppmanas nu av Clas att göra en anmälan till UFO Sverige. Jag ringer Kerstin, som berättar om en farkost hon och hennes man såg för drygt tjugo år sedan på Skaraborgsslätten. Jag berättar även om en annan kvinna som med sin man såg ett gigantiskt rymdskepp som stod stilla i luften ovanför trädtopparna i Uddevalla. Kommer vi någonsin att få veta hur det verkligen förhåller sig med alla UFO-upplevelser människor har haft och har? Jag förlitar mig på att Clas Svahns och UFO Sveriges ihärdiga arbete ger resultat så småningom. Vem vet - kanske landar ett rymdskepp utanför Vita Huset eller på Sergels torg en dag. En hisnande tanke - men den som lever får se... Länk till UFO Sveriges hemsida: https://www.ufo.se

Vetenskapliga studier har visat att en av de viktigaste faktorerna för hur vi kommer att utvecklas – i termer av lycka, framgång, ledarskapsegenheter och meningsfulla relationer – är vår förmåga till; tillgänglighet, närvaro och gott samarbete. Ändå verkar just dessa tre delar vara vår största akilleshäl. Eva Berlander tror att en av orsakerna till att vi så ofta fastnar i kamp, konflikter och svårigheter är brist på kunskap och tydliga verktyg. Därför har hon valt att skapa en mängd av utbildningar som du och ni kan göra på distans. En form av instruktionsbok i kärlek, framgång, kommunikation och mental hälsa.  Alla behöver vi bli hörda, sedda och begripna. Fysisk och emotionell beröring är helt enkelt, vårt grundbehov. I över 30 år har Eva utbildat tusentals individer, par och grupper till att se den stora bilden av det som gör oss mänskliga. Tydligt, autentiskt och kärleksfullt lär hon dig vad forskning visar fungerar, och hur du inifrån och ut kan lära dig att leda dig själv, kanske dig och en partner, dina anställda eller dina klienter mot ett mer framgångsrikt och lyckligare liv. Som du säkert vet, är Evas yrkesspecialitet - inre och yttre kommunikation. Eftersom Eva vet vad som fungerar och vad som leder framåt, har hon nu bestämt mig för att filma ytterligare en utbildning. En kurs som hon gör tillsammans med modiga och generösa par, som vill hjälpa henne att skicka kunskapen vidare. Arbetsnamnet för utbildningen är: Eva Berlander & Kommunikation 2.0. Denna kurs kommer att vara en fördjupning på hennes uppskattade grundutbildning: Att leva istället för att överleva, den stora bilden.  Syftet är att lära ut detaljer av hur kommunikation fungerar, när den är som bäst.   I det här podcastavsnittet får du höra när Eva tillsammans med ett av dessa modiga och generösa film-par, sätter spotlight på några viktiga och lekfulla metaforer i konsten att skapa kärleksfulla relationer. Utbildningen kommer att publiceras sen höst eller tidig vår.   Tänk så spännande, att nya steg alltid är möjliga i den livslånga relationsdansen. Det är faktiskt så att när vi förändrar sättet som vi ser på saker, ja, då förändras helt enkelt det vi ser.  Som vanligt ska du känna dig varmt välkommen att lyssna!  

Andrés & Karl Oskar recenserar Neil Gaimans Netflix-aktuella "The Sandman" och ger sig sedan i kast med vetenskapsteoretikern Thomas Kuhns "Vetenskapliga revolutioners struktur" och hans inflytelserika paradigm-begrepp.

Gäst i veckans podd är författaren och idéhistorikern Svante Nordin. I det tredje bandet av Filosoferna som nyligen utkommit på Fri Tanke, presenterar Nordin de filosofer som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen, och därmed öppnade dörren till den moderna världen. Vad markerar startskottet för den vetenskapliga revolutionen? Hur förändras filosofibegreppet under den nya tiden? Och hur förhåller sig egentligen upplysningens omstöpning av samhället till den vetenskapliga utvecklingen?  

Navid pratar med författaren och hjärnforskaren Katarina Gospic om kritiken mot henne, hur journalister, politiker och forskare beter sig när de är rädda, hur digitaliseringen påverkar våra hjärnor, om hur Internet påverkar samhällskroppen, de gamla institutionernas oro för det nya och hur transparens, öppna data och blockchain kan förändra demokratin i grunden. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna av avsnittet på www.hurkanvi.se och dela med dig av dina tankar. Om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar av det vi har missat på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Vetenskapliga upptäckter kring sekelskiftet 1900, som röntgen och förekomsten av mikroorganismer, visade att det fanns verksamma krafter dolda för det mänskliga ögat. Kanske bekräftade det vad esoteriker länge hävdat. Man tyckte sig omgivna av dolda sammanhang som kunde uttolkas, och en våg av mysticism drog genom salongerna. Seanser och försök att kontakta de döda var vanligt förekommande. Vad sa andarna? Hur kom det sig att de påfallande ofta verkade ha en politisk agenda? Och vilka spår lämnade detta starka fenomen i vår kultur? Medverkande: Per Faxneld från Södertörns högskola, Annika Williams och Emelie Höglund från Hallwylska museet Bild: Madonna, av Edvard Munch

Veckans Nobelskörd bjöd på det kanske mest sensuella Nobelpriset någonsin, en hyllning till närheten och värmen. Nobelkommittén levererade också ett ställningstagande för klimatet. “Uppvärmningen är ett faktum, och vi orsakar den. Så här vet vi det." Och kemipriset gick till forskarna bakom en innovation som ger världen grönare kemi. Lyssna vidare så vet du mer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Att använda citat ur Alice i Underlandet när man beskriver Folkhälsomyndighetens hanterande av vissa fakta är kanske simpelt, skriver författaren, filmaren och virologen Lena Einhorn. Men liknelsen tränger sig på. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen John Blaid. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) Intro, Martin intervjuas av Västnytt på Gustaf Adolfs torg lördagen den 20:e mars 2021 i samband med ett World wide demonstrationevent.2)John Blaid är en 41 årig sanningssökare som har ifrågasatt saker inom näringslära, medicin och vacciner under cirka 10 år. Under år 2020 när den så kallade pandemin uppkom så började han granska frågan om det påstådda SARS-CoV-2 viruset har isolerats och därmed bevisat sig existera. Vad som visade sig i undersökningen var att väldigt stora missuppfattningar och bedrägerier har skett inom vetenskapen både nu och historiskt sett. I denna intervju följer vi upp vad som hänt sedan senaste intervjun och John får utveckla sina resonemang ytterligare kring varför inget virus någonsin har isolerats i ordets rätta bemärkelse.3)Avslutande låt Masking in your sleep med Mediabearhttps://www.youtube.com/watch?v=qvdFsAf8mZo4)Nya länkar till detta avsnittTed talk on the Security Junkie Syndrome; How Pausing the World Leads to Catastrophe | David Eberhard https://youtu.be/43J7hD9I0jYhttps://www.showusthevirus.info/MSB:s rapport om det växande ”hotet” från konspirationsteorier i samhället.https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/april/konspirationsteorier-i-fokus-i-ny-studie-fran-msb/Länkar från tidigare avsnitt med John Blaidhttps://steemit.com/health/@johnblaid/if-you-think-vaccines-are-safe-consider-these-thingshttps://steemit.com/health/@johnblaid/research-summary-and-debunk-regarding-the-existence-of-sars-cov-2-and-covid-19https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687https://www.youtube.com/watch?v=eDb6CPN3Ao0&feature=youtu.behttp://www.virusmyth.com/aids/hiv/mcinterviewsl.htmhttps://steemit.com/@johnblaid https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen John Blaid. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011) Intro, Martin intervjuas av Västnytt på Gustaf Adolfs torg lördagen den 20:e mars 2021 i samband med ett World wide demonstrationevent.2)John Blaid är en 41 årig sanningssökare som har ifrågasatt saker inom näringslära, medicin och vacciner under cirka 10 år. Under år 2020 när den så kallade pandemin uppkom så började han granska frågan om det påstådda SARS-CoV-2 viruset har isolerats och därmed bevisat sig existera. Vad som visade sig i undersökningen var att väldigt stora missuppfattningar och bedrägerier har skett inom vetenskapen både nu och historiskt sett. I denna intervju följer vi upp vad som hänt sedan senaste intervjun och John får utveckla sina resonemang ytterligare kring varför inget virus någonsin har isolerats i ordets rätta bemärkelse.3)Avslutande låt Masking in your sleep med Mediabearhttps://www.youtube.com/watch?v=qvdFsAf8mZo4)Nya länkar till detta avsnittTed talk on the Security Junkie Syndrome; How Pausing the World Leads to Catastrophe | David Eberhard https://youtu.be/43J7hD9I0jYhttps://www.showusthevirus.info/MSB:s rapport om det växande ”hotet” från konspirationsteorier i samhället.https://www.msb.se/sv/aktuellt/nyheter/2021/april/konspirationsteorier-i-fokus-i-ny-studie-fran-msb/Länkar från tidigare avsnitt med John Blaidhttps://steemit.com/health/@johnblaid/if-you-think-vaccines-are-safe-consider-these-thingshttps://steemit.com/health/@johnblaid/research-summary-and-debunk-regarding-the-existence-of-sars-cov-2-and-covid-19https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687https://www.youtube.com/watch?v=eDb6CPN3Ao0&feature=youtu.behttp://www.virusmyth.com/aids/hiv/mcinterviewsl.htmhttps://steemit.com/@johnblaid https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687

7 vetenskapliga anledningar till varför du ska läsa mer

Är det musiken vi lyssnar på när vi är 14 som lägger grunden för vår preferenser längre fram i livet? Med utgångspunkt från nyligen uppmärksammad forskning ger vi oss ut på en nostalgisk resa bakåt i tiden. Samtidigt resonerar vi kring konsertminnen med The Prodigy och konsertscenen som tycks ha vaknat på Nya Zeeland. Dessutom har Ricky Holmquist lyssnat på så väl Celine Dion och Meatloaf som magiska Airghoul medan Mikael Mjörnberg haft en stenhård vecka med döds från västkusten och en fascinerande heavy metal-cover. Samtalet i ”skivcirkeln” behandlar Arctic Monkeys debutalbum ”Whatever People Say I Am, That’s What I’m Not” från 2006. Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/2pGyrR1RyZBhxDUEMGlOIn Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson) Vinjettmusik: Systemet (https://www.facebook.com/systemetmusic)

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen John Blaid. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)John Blaid är en 41 årig sanningssökare som har ifrågasatt saker inom näringslära, medicin och vacciner under cirka 10 år. Under år 2020 när den så kallade pandemin uppkom så började han granska frågan om det påstådda SARS-CoV-2 viruset har isolerats och därmed bevisat sig existera. Vad som visade sig i undersökningen var att väldigt stora missuppfattningar och bedrägerier har skett inom vetenskapen både nu och historiskt sett. Han har tillsammans med andra i världen samlat ihop olika FOIA (förfrågningar gällande isoleringen av viruset) som sammanfattar 55 svar från 44 olika institutioner i olika länder som England, Skottland, Wales, Irland, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Danmark, Slovenien, USA (CDC) och Europeiska CDC som visar bristen på bevis för förekomsten av SARS-CoV2. Under denna intervju berättar han om dessa efterforskningar och han kommer även in en del på Stefan Lankas rättegångar i Tyskland där det konstaterades i domstol att mässlingsviruset inte existerar.2)Avslutande låt How many Lies med Spandau Ballethttps://www.youtube.com/watch?v=HELvaBe03Lo3)Länkar till avsnittethttps://steemit.com/health/@johnblaid/if-you-think-vaccines-are-safe-consider-these-thingshttps://steemit.com/health/@johnblaid/research-summary-and-debunk-regarding-the-existence-of-sars-cov-2-and-covid-19https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687https://www.youtube.com/watch?v=eDb6CPN3Ao0&feature=youtu.behttp://www.virusmyth.com/aids/hiv/mcinterviewsl.htmhttps://steemit.com/@johnblaid https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687e-post john@blaid.se

Medverkande i detta avsnitt är Patrik, Martin och gästen John Blaid. Gillar ni det vi producerar får ni gärna skicka in ett bidrag till bankkonto SEB 5708 35 378 011)John Blaid är en 41 årig sanningssökare som har ifrågasatt saker inom näringslära, medicin och vacciner under cirka 10 år. Under år 2020 när den så kallade pandemin uppkom så började han granska frågan om det påstådda SARS-CoV-2 viruset har isolerats och därmed bevisat sig existera. Vad som visade sig i undersökningen var att väldigt stora missuppfattningar och bedrägerier har skett inom vetenskapen både nu och historiskt sett. Han har tillsammans med andra i världen samlat ihop olika FOIA (förfrågningar gällande isoleringen av viruset) som sammanfattar 55 svar från 44 olika institutioner i olika länder som England, Skottland, Wales, Irland, Kanada, Nya Zeeland, Australien, Danmark, Slovenien, USA (CDC) och Europeiska CDC som visar bristen på bevis för förekomsten av SARS-CoV2. Under denna intervju berättar han om dessa efterforskningar och han kommer även in en del på Stefan Lankas rättegångar i Tyskland där det konstaterades i domstol att mässlingsviruset inte existerar.2)Avslutande låt How many Lies med Spandau Ballethttps://www.youtube.com/watch?v=HELvaBe03Lo3)Länkar till avsnittethttps://steemit.com/health/@johnblaid/if-you-think-vaccines-are-safe-consider-these-thingshttps://steemit.com/health/@johnblaid/research-summary-and-debunk-regarding-the-existence-of-sars-cov-2-and-covid-19https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687https://www.youtube.com/watch?v=eDb6CPN3Ao0&feature=youtu.behttp://www.virusmyth.com/aids/hiv/mcinterviewsl.htmhttps://steemit.com/@johnblaid https://sci-hub.se/https://jamanetwork.com/journals/jama/article-abstract/221687e-post john@blaid.se

Vad är rättvisa? Vilket samhälle vill vi bygga om vi inte har en aning om vilken plats vi kommer att få i det? Dan Jönsson återvänder till filosofen John Rawls idéer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När mina tvillingar var mindre hade de en metod för att dela rättvist på någonting, till exempel en bit tårta, så att båda blev nöjda. Det hela fungerade förvånansvärt smidigt och gick helt enkelt ut på att den ena sa: du delar, jag väljer. De hade förstås inte kommit på det där själva faktum är att det egentligen är ett skolexempel på vad som i rättsfilosofin kallas för ren procedurrättvisa men jag kom att tänka på det när jag för ett tag sen läste om en ny och nästan lika enkel metod som några forskare har tagit fram för att lösa komplicerade vårdnadstvister. Man tänker sig här att rätten bjuder ut barnets vårdnad på en sorts auktion, där föräldrarna var för sig får ange hur många procent av tiden man skulle låta den andra föräldern umgås med barnet, om man själv fick vårdnaden. Den som så att säga bjuder högst vinner, på villkor förstås att den andra får precis så mycket umgängestid som den har blivit lovad. Det finurliga med den här metoden är att ingen vet på förhand vilken position de kommer att befinna sig i när processen är över. Man skulle kunna säga att de befinner sig bakom vad den amerikanske filosofen John Rawls skulle kalla en okunnighetens slöja. Rawls myntade uttrycket i sin klassiska bok En teori om rättvisa från 1971, där han gör ett heroiskt försök att härleda de allmängiltiga principerna för ett rättvist samhälle genom ett stringent, moralfilosofiskt resonemang. Rättvisan, förklarar Rawls, är för politiken vad sanningen är för vetenskapen: den yttersta grunden, som hela idébygget står och faller med. Precis som en vetenskaplig teori måste förkastas om den visar sig vara osann, så blir den politiska ordningen omöjlig att försvara i samma ögonblick den visar sig vara orättvis. Problemet är förstås hur man avgör en sådan sak. Vetenskapliga teorier kan falsifieras genom empiriska experiment, men hur fastslår man egentligen en orättvisa? Rawls lösning har sina rötter i upplysningstidens filosofi i John Lockes idé om människan som ett oskrivet blad, i Jean-Jacques Rousseaus tankar om samhällskontraktet, och kanske framför allt i Immanuel Kants kategoriska imperativ, alltså principen att vi bör handla på ett sätt som går att upphöja till allmän lag. Rawls tänker sig i samma anda en ursprunglig kontraktssituation, där medlemmarna i det blivande samhället svävar i total ovisshet om vilka de är. När de ska enas om rättvisans principer vet de alltså inte om de är rika eller fattiga, om de är män eller kvinnor, gamla eller unga, eller vilken religion eller hudfärg eller nationalitet de har. Ingen sådan situation har förstås någonsin existerat i historien, men för Rawls blir den en nödvändig utgångspunkt för att hitta fram till en sorts minsta gemensamma nämnare för den politiska rättskänslan, bortom alla snäva egenintressen. Rawls antar att människorna bakom okunnighetens slöja skulle kunna enas kring två grundprinciper för en rättvis ordning. För det första: att var och en har rätt till samma grad av medborgerliga friheter. Och för det andra: att en social eller ekonomisk ojämlikhet bara kan tolereras om den gör att de minst gynnade i samhället får det bättre. Principerna är vad Rawls kallar lexikaliskt ordnade, det vill säga att den ena föregår den andra: med andra ord får en ojämlikhet aldrig rättas till på ett sätt som innebär ett ingrepp i någon annans frihet. Den naturliga ordning som växer fram ur de här premisserna visar sig vara en social liberalism, eller liberal socialism, beroende på hur man tolkar argumenten som i En teori om rättvisa först och främst riktar udden mot den klassiska liberala utilitarismen och dess idé om största möjliga lycka åt största möjliga antal. En princip som dragen till sin spets kan rättfärdiga slaveri, enligt Rawls, och därför knappast skulle verka särskilt lockande bakom okunnighetens slöja. Rawls enkla teori fick ett enormt genomslag, men att han ägnar bortåt sexhundra tättskrivna sidor åt sin argumentation visar kanske att han också själv insåg att enkelheten var förrädisk. Till exempel gör han vissa grundläggande antaganden om människorna bakom okunnighetens slöja han nämner själv att de inte drivs av avundsjuka. Han förutsätter också, får man tillägga, att de var och en faktiskt kan lita på att de andra är ärliga och konsekventa i sina avsikter. Ni som kan er Astrid Lindgren minns kanske hur Karlsson på taket lyckas kollra bort den väluppfostrade Lillebror när de ska dela upp några kolor. Lillebror låter artigt Karlsson välja först, varpå Karlsson helt fräckt snor åt sig den största kolan och sedan inför Lillebrors upprörda besvikelse ställer den självklara motfrågan vilken han själv skulle ha valt om han fått välja först. Den minsta förstås, snyftar den skenhelige Lillebror. Jaha, säger Karlsson, nu fick du ju den minsta, vad tjurar du för? Så får det givetvis inte gå till. Men vad Karlsson gör i det här exemplet är ju att han utnyttjar en sorts grundläggande social flexibilitet, som knappast några mänskliga sammanslutningar kan fungera utan. Ska människorna bakom slöjan verkligen tänkas utan sådana instinkter eller omvänt, går det alls att föreställa sig en personlig identitet och därmed några moraliska grundvärderingar hos människor helt utan egenskaper? Invändningarna mot Rawls resonemang har varit många, både filosofiska och politiska till exempel ansåg den nyliberale tänkaren Robert Nozick att det med Rawls principer inte finns några rimliga motiv för att minska ojämlikhet, eftersom den sortens åtgärder alltid begränsar friheten för någon annan. Från andra sidan kan det påpekas att Rawls förbehåll, att ojämlikheter bara får uppstå om de leder till förbättringar för de sämst ställda, med facit i hand låter som ett förebud om just nyliberalismens nersippringsteori. Den idé som Rawls baserar sitt resonemang på i En teori om rättvisa, att ojämlikheter har en tendens att jämnas ut över tid, har kort sagt visat sig vara historiskt felaktig. Till sist är det väl med okunnighetens slöja som med alla stora idéer: det är förmågan att provocera till motangrepp som gör den levande. Strax före sin död 2002 återvände Rawls till frågan i sin bok Justice as Fairness Rättvisa som skälighet där han bemötte kritiken men också kritiserade det moderna amerikanska samhället för att i väsentliga delar baseras på orättvisor, till exempel vad gäller pengarnas roll i det politiska systemet, och den ojämlika tillgången till hälso- och sjukvård. Och säga vad man vill, det fina med hypotesen om okunnighetens slöja är ju att den kan användas just så, som ett lackmustest på rättvisan. Alla brister till trots låter den oss i sin nästan cartesianska radikalitet ta ett steg tillbaka, se på vår egen tid, vårt eget samhälle utifrån, ur ett utopiskt perspektiv, och ställa frågan vilka värderingar och principer vi egentligen, i den bästa av världar, anser borde vägleda oss. Vilken form av ojämlikhet skulle du, handen på hjärtat, vara beredd att finna i dig i om du själv utsattes för den? Fundera noga på saken. Det kan hända att du är en flykting, på väg över ett stormigt Medelhav i en överlastad, sjunkande båt. Dan Jönsson, författare och essäist

I ett polariserat USA har synen på vetenskap och forskning blivit väldigt politiskt laddad. Till och med munskydd har blivit en politisk symbol. Och forskarna har ofrivilligt hamnat på ena sidan. När Donald Trump blev president fick vi plötsligt se mängder av forskare som var ute och demonstrerade. Oro för vad Trump-administrationen skulle göra på statliga forskningsinstitutioner fick forskare att spara hemliga kopior av sina resultat av rädsla för att få dem konfiskerade. Vetenskapliga rådgivare och myndighetschefer byttes ut mot representanter för industrin och presidenten själv säger att om han hade lyssnat på forskarna så hade han sänkt ekonomin. Särskilt när det gäller klimatfrågan och pandemin har Trump närmast varit i krig mot forskarna. Och tidigt fick vi lära oss begreppet "alternativa fakta". I Vetenskapspodden diskuterar vi varför det blev så här och vad det kan få för konsekvenser för forskningen framöver. Och hur Joe Bidens planerade politik för coronahantering och klimatet skiljer sig från Donald Trumps. Medverkande: Kajsa Boglind, P4 Världen och tidigare Washington-korrespondent, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator och chef för Vetenskapsradion Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér     Tekniker: David Hellgren

I detta avsnitt ger vi oss på en intervju med oss själva och diskuterar ett projekt kring läsbarhet i vetenskap som William och Pontus arbetade med som doktorander. Där kunde vi visa att komplexiteten av språket i forskningsrapporter ökat över tid. Vi pratar om varför vi gav oss på just denna studie, vad resultaten betyder, varför det är ett problem och varför det är viktigt att förhålla sig till. Överdriven akademisk jargong tas upp som potential bov i dramat och vi avslutar med att diskutera möjliga lösningar för att bromsa trenden.

Ett samtal om vänsternationalism utifrån moralfilosofiskt och vetenskapligt perspektiv, mellan Martin Gustavsson från Växjöpartiet och det Vetenskapliga partiet, Klaus Bernpaintner från Mises institutet och Jonas Nilsson som samtalsledare från Palaestra media. Klaus rekommenderade länkar:https://www.mises.se/osterrikisk-ekonomi/?fbclid=IwAR2qWzEytUTdkaWOHaSxGdufvMMFFpOLJUtbhXPxKL01JDeSDmv9zu7Xz4Ehttps://fee.org/resources/economics-in-one-lesson/?fbclid=IwAR2Pc4DbLWBlBv4GBq8ENtIZoBW5rschnisG-u0KBIOLRQT2-PXcl3dM_ToMartins rekommenderade länkar: https://vetenskapligapartiet.wordpress.comhttps://vaxjopartiet.wordpress.com✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

I veckan greps en misstänkt för dubbelmorden i Linköping 2004, och Palmeutredningen avslutades utan att ha gått i mål. Vetenskapliga framsteg gjorde nytta i det ena fallet och kom för sent i det andra. I Linköping användes DNA-profiler från släktforskning för att ringa in den misstänkte, där polisen till slut fick träff på de DNA-spår som sparats sedan brottet. Metoden är ny för svensk polis och användes denna gång i ett pilotprojekt som letts av Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid Nationellt Forensiskt Centrum NFC. I Palmefallet saknades sådana konkreta spår. I stället är det en pussel av vittnesförhör som utredarna behövt tolka för att komma till slutsatsen om vem de skulle velat utreda vidare, om personen varit vid liv. Hade intervjuerna gjorts med dagens kunskap om intervjumetodik hade bilden blivit mer fullständig, och chansen att hitta mördaren varit större, enligt psykologiprofessorn Pär Anders Granhag. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I veckan greps en misstänkt för dubbelmorden i Linköping 2004, och Palmeutredningen avslutades utan att ha gått i mål. Vetenskapliga framsteg gjorde nytta i det ena fallet och kom för sent i det andra.

Per Bohman & Robert Laul tar sikte på den allsvenska premiären, går igenom samtliga åtta matcher och levererar en vetenskaplig förklaring till hur topp sju kommer att sluta. Men också:* Lösningen på Palmemordet.* Därför bör serierna stängas.* Och mycket mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar coronapandemin framtidens mat? Vi är ännu mitt i krisen, och inga vetenskapliga studier har ännu hunnit sammanfatta och analysera läget – men mycket pekar mot förändringar kring såväl matproduktion som matkonsumtion. De fyra SLU-forskarna Richard Tellström, Mattias Eriksson, Elisabeth von Essen och Kristina Marquardt ger sina perspektiv på bland annat hur pandemin påverkar framtidens mat ur matkulturellt perspektiv, apropå matsvinn, hur ungas funderingar kring mat påverkas och hur coronapandemins verkningar kan vara skillnaden mellan mat eller inte mat på tallriken i Nepal.

I detta avsnitt tar vi oss an en historisk gigant. Alltså, om man med historia menar vetenskapen och hantverket historia. I anrika Berlin var Leopold von Ranke var verksam som professor i historia under nästan hela 1800-talet. Hans tankar om ämnet och hans format för utbildning påverkar fortfarande hur vi förhåller oss till det förflutna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

8 vetenskapliga anledningar till varför du ibland ska ge uppGlöm inte följa mig påInstagram , Youtube &  FacebookLäsa gratis ur mina böcker & min blogg genom att Klicka här

Kontakt: jakob.pansell@gmail.com Musik: Simon Viklund

Kontakt: jakob.pansell@gmail.com Musik: Simon Viklund

Vilka var det gångna årtiondets största vetenskapliga upptäckter och genombrott? Hör Kvanthopps topp 5-lista! Hör också om Leonardo da Vinci som uppmärksammas med anledning av att det har gått 500 år sedan han gick bort. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: marcus.rosenlund@yle.fi

Vad utmärker långvariga och stabila kärleksrelationer? Det är vi själva mycket intresserade av! Den amerikanske professorn Brian Ogolsky och hans forskarteam har djupdykt i de senaste 50 årens forskning för att svara på frågan. De har gått igenom över 1000 publicerade vetenskapliga artiklar om relationer. 

Avsnitt 149 av Arsenal Göteborg Podcast! I detta avsnitt så har Filip Tolf med sig gästerna Nicholas Täfvander-James & Jesper Lövstad Fd Larsson! Vi pratar om sommarens transferfönster, premiärmatchen, Willock/Nelson, kommande match och mycket, mycket mer! Dessutom bjuder Filip på ett "musikalist" nummer!

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik 1)Intro, the unknown knowns med Donald Rumsfield 2)Patrik inleder med ett resonemang kring den vetenskapliga metoden. Därefter spelar Martin upp några ljudklipp från olika föreläsningar han varit på under Vetenskapsfestivalen i Göteborg och vi resonerar kring de frågor som ställdes och de svaren som gavs. Skeptikerrörelsen med Vetenskap och Folkbildning i täten analyseras och vi kommer fram till att de inte är så skeptiska som de vill ge sken av. Ett stycke om konspirationsteorier ur boken Skeptikerskolan läses upp och vi analyserar innehållet och vad författarna vill att läsaren ska tänka. Därefter drar Patrik det senaste gällande Tychosium som han arbetar med tillsammans med Simon Shack. Slutligen läser vi upp ett lyssnarbrev vi fått gällande vårt avsnitt om den Psykologiska operationen på Drottninggatan. Youtubeklipp som Patrik spelar upp i podden gällande kanaler som är kritiska mot Einsteins teorier. https://youtu.be/Hzr0-uboVRQ?t=389

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik1)Intro, the unknown knowns med Donald Rumsfield2)Patrik inleder med ett resonemang kring den vetenskapliga metoden. Därefter spelar Martin upp några ljudklipp från olika föreläsningar han varit på under Vetenskapsfestivalen i Göteborg och vi resonerar kring de frågor som ställdes och de svaren som gavs. Skeptikerrörelsen med Vetenskap och Folkbildning i täten analyseras och vi kommer fram till att de inte är så skeptiska som de vill ge sken av. Ett stycke om konspirationsteorier ur boken Skeptikerskolan läses upp och vi analyserar innehållet och vad författarna vill att läsaren ska tänka. Därefter drar Patrik det senaste gällande Tychosium som han arbetar med tillsammans med Simon Shack. Slutligen läser vi upp ett lyssnarbrev vi fått gällande vårt avsnitt om den Psykologiska operationen på Drottninggatan.Youtubeklipp som Patrik spelar upp i podden gällande kanaler som är kritiska mot Einsteins teorier.https://youtu.be/Hzr0-uboVRQ?t=389

Medverkande i detta avsnitt är Martin och Patrik1)Intro, the unknown knowns med Donald Rumsfield2)Patrik inleder med ett resonemang kring den vetenskapliga metoden. Därefter spelar Martin upp några ljudklipp från olika föreläsningar han varit på under Vetenskapsfestivalen i Göteborg och vi resonerar kring de frågor som ställdes och de svaren som gavs. Skeptikerrörelsen med Vetenskap och Folkbildning i täten analyseras och vi kommer fram till att de inte är så skeptiska som de vill ge sken av. Ett stycke om konspirationsteorier ur boken Skeptikerskolan läses upp och vi analyserar innehållet och vad författarna vill att läsaren ska tänka. Därefter drar Patrik det senaste gällande Tychosium som han arbetar med tillsammans med Simon Shack. Slutligen läser vi upp ett lyssnarbrev vi fått gällande vårt avsnitt om den Psykologiska operationen på Drottninggatan.Youtubeklipp som Patrik spelar upp i podden gällande kanaler som är kritiska mot Einsteins teorier.https://youtu.be/Hzr0-uboVRQ?t=389

Vi möter ofta olika former av skepsis mot vetenskapen, från vaccinskeptiker, klimatförnekare till anhängare av ovetenskapliga kostråd. Inte sällan trumfar känslan förnuftet. Torbjörn Fagerström väjer inte för kontroverser eller debatter. Som forskare och professor driver han frågor där vetenskapen går på tvärs mot trendiga åsikter. Hör honom berätta om hur vi kan bemöta ovetenskaplighet och flum.

Det snackas mer och mer om studier, forskning och vetenskap när det gäller träning, kost och hälsa och det är väldigt positivt. Men om du ska förstå hur mycket tyngd du ska lägga vid ett visst resultat och hur bra bevisat ett påstående verkligen är så behöver du känna till vilka olika typer av studier som det finns och vilka styrkorna och svagheterna är med varje typ. I det här avsnittet så guidar Wille och Jacob dig igenom grunderna kring olika former av vetenskapliga artiklar och studier. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Olika typer av studier och vetenskapliga artiklar 00:01:54 Evidenspyramiden 00:04:47 In vitro studier 00:14:08 Djurstudier 00:24:19 Observationsstudier 00:24:55 Fallstudier 00:34:10 Cohortstudier och epidemiologi 00:42:41 I fall det är självrapporterad data är resultaten än mer osäkra 00:47:19 Interventionsstudier, randomiserade och icke randomiserade 00:58:15 De negativa sidorna med RCT 01:02:56 Systematiska översiktsartiklar 01:08:09 Meta-analyser 01:15:39 Narrative review eller enkel översiktsartikel 01:19:37 Det är svårt att avgöra om en review är bra eller dålig i fall man inte kan ämnet sen tidigare 01:20:44 Ledare och korta brev eller debattartiklar 01:27:53 Personer med fina titlar som uttalar sig i media

Una cultistas, por favor! Guppen spanar in Donovans lagerlokal och lyckas lokalisera dennes yacht, Ellegance, som ligger förtöjd en bit utanför Valettas hamn. Inte helt oväntat upptäcker de att de själva blir spanade på av en skäggig, skum typ. Vetenskapliga fakta hävdar även att Fraulein Woller är högst flytduglig. EDIT: Nu är det rätt episod! […]

Ketopodden avsnitt 2 – Ketos och mental hälsa Klicka på spelaren ovanför för att lyssna direkt på bloggen eller för att ladda ned podden. Ketopodden finns också på min youtube-kanal samt iTunes. Nedan listar jag vetenskapliga artiklar som kopplar till avsnittet och lite begrepp och förklaringar. Jag har säkert glömt något så påminn mig gärna! Vetenskapliga artiklar Calorie […] Inlägget Ketopodden avsnitt 2 dök först upp på Next Level Biohacking.

”Människan är inte bara en komponent som inte får utsättas för för mycket krockvåld”. Nils Petter Gregersen beskriver hur människan som trafikant kan få en mer framflyttad position i trafiksäkerhetsarbetet. Vad krävs på den politiska nivån och hur skulle NTF:s roll kunna se ut? Intervjuas av Angela Aylward, NTF Väst. Foto: NTF

Vi diskuterar vetenskapliga fenomen med filmen Interstellar som fond med utgångspunkt i de medverkandes olika fält. Vad är trovärdigt i filmen? Favoritrobotar på film? Vad säger miljöforskaren om miljöproblemen i filmen? Om möjligheten att resa genom maskhål fanns, skulle astronomen vilja studera något på närmare håll? Lyssna och hör forskarnas samtal! Medverkande: Helena Filipsson, docent i geobiosfärsvetenskap vid Lunds universitet; Dani Kragic Jensfelt, professor i robotik vid Kungliga Tekniska högskolan, Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers och Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet. Vi spelade in hos Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tack Christer för att vi fick låna ditt rum! Samtliga är ledamöter i Sveriges unga akademi.

23: Dinosaurierna -1800-talets vetenskapliga strid See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bill Gates stora intresse för kor, en jordbävning skakade Vättern för 11 500 år sen, FN:s klimatpanels delrapport nummer 2 av fem drogs i långbänk och CERN var självironiska i sitt aprilskäm. Vetenskapsradions veckomagasin med programledare Lars Broström.

I tre poddar talar Sara berglund och Mikael Björk om den vetenskapliga texten. "Ett problem tar form", "Att utforska med analytiska verktyg och att kartlägga ett forskningsfält" samt "Att analysera ett material".

Vetenskapliga upptäckter och tekniska förmågor har förstärkt människans förmågor i allt högre grad. Det verkar inte finnas någon egentlig gräns för hur långt detta kan gå. När vi förenas allt intimare med de artificiella skapelserna, når vi då till sist bortom det mänskliga? Och är det till och med så att inte finns någon annan väg att gå? I det tredje avsnittet av Människan & maskinen träffas Eric Schüldt och Per Johansson i Klemmingsalen på Kungliga Biblioteket och tar upp ett perspektiv som hävdar just detta.

För att du ska kunna hitta den partner som passar just dig erbjuder nätdejtingföretagen matchmaking-tester. Att kunna profilera sig med en vetenskapsman och dennes kunskap gör testet mer trovärdigt. Men hur vetenskapliga är testerna och vad får man reda på om man gör det? Kan man vetenskapligt kartlägga vad som är kärlek? Kan de tala om för oss vem som är vår idealpartner? Dejtings producent Simon Moser åker till Oslo och träffar psykologen Andreas Löes Narum som konstruerat dejtingsidan Mötesplatsens test och som menar att lika barn leker bäst. Han vill till och med att alla ska göra hans test även om de inte träffas på nätet. Vi träffar också psykoterapeuten Hans Gordon som inte tror på matchmakingtester. Han menar att de inte säger något eller mycket lite om vilka vi är som människor. Och frågan är om det ens finns en idealpartner.  Producent: Simon Moser