Podcasts about egypten

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se. Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Dogge och Äpplet når maindraw i Egypten, vilket vi självklart lyfter. Annars ligger fokus på EM och den debatt som uppstått i efterdyningarna. Förbundskapten Howe tycker att det råder en toxisk miljö inom svensk padel. Många har tankar och åsikter. Hur ska svensk padel återfå framtidstron? Kanske genom ett stort framtidsseminarium?

Kalle Berg pratar om Trumps märkliga tal i Egypten och om det senaste från fredsprocessen kring Gaza. Han berättar även om spekulationerna kring vem som ska bli ny förbundskapten för herrlandslaget i fotboll efter att Jon Dahl Tomasson fick sparken igår. Och sen blir det en förskolenyhet. Ina Lundström har tittat på hur det går för den nya lagen “förolämpning av tjänsteman”. Hon ger oss också det vi behöver veta om den trendiga drycken matcha. Dessutom: Göteborgskans bästa ord och mopeder i Accra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om Trumps märkliga tal i Egypten och om det senaste från fredsprocessen kring Gaza.Ina Lundström berättar allt du behöver veta om trenddrycken matcha och lanserar en tävling på Göteborgstema. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Hvilken betydning kommer Trumps besøg i Israel og Egypten til at få? Er vores sundhedsvæsen godt nok gearet til at følge op på for tidligt fødte? Hvordan har Regeringen klaret første uge af dette folketingsår? Dagens vært: Ole Brink.

Det kan snart vara fred i Gaza. Under natten till torsdag så kom besked från USA:s president Donald Trump att Israel och Hamas är överens. Kriget har pågått i över två år och kan alltså vara på väg att ta slut. I början av veckan inleddes fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas i Egypten, efter påtryckningar från USA. Vad innebär beskedet? Hur ser reaktionerna ut och går det att tro på fred? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN.

Jess Thorup har fået sig et nyt eventyr – denne gang i Egypten. Den danske træner er blevet præsenteret som ny cheftræner i en af landets største klubber, og vi ser nærmere på skiftet og udfordringerne, der venter. Derudover dykker vi ned i konflikten mellem U21-landsholdet og Hvidovre, hvor Martin Retov spiller en central rolle. Og sidst, men ikke mindst, tager vi et smut til Mellemøsten, hvor Cristiano Ronaldo har kommenteret på spekulationerne om sin fodboldfremtid. Velkommen indenfor til onsdagens Hattrick. Vært og produktion: OIiver RoutledgeLyddesign: William Dinesen See omnystudio.com/listener for privacy information.

I de her dage holder verden vejret, mens udsendinge fra den israelske regering og Hamas mødes i Cairo i Egypten for at forhandle om løsladelsen af gidsler og fanger – og om våbenhvile. Og når man i flere årtier har dækket Israel-Palæstina-konflikten – og senest har set to års krig i Gaza tage livet af 65.000 mennesker – så er det kæmpestort at mærke et håb om fred spire. Det er sådan, det er, siger Politikens seniorkorrespondent og mellemøstekspert Anders Jerichow. Han forklarer i dette afsnit, hvad Trumps nye fredsplan går ud på – og hvorfor Trump faktisk har en chance for at lykkes med den.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Två år har gått sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. Då tog sig terrorgruppen Hamas in i Israel och dödade över tusen personer och 250 personer togs som gisslan. Israel har sedan dess svarat med ständiga bombräder och en markinvasion av Gaza. Under de här två åren har mer än 66 000 personer dödats, varav många är barn. Men nu kan ett fredsavtal vara väldigt nära. Förhandlingarna är igång och samtalen hålls i Egypten. Vad innebär det för de hundratusentals personer som bor på Gazaremsan? Och hur mycket finns kvar av Gaza efter två år av israeliska bombningar? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CNN, CBN News, Sky News, Youtube shorts.

Den amerikanske præsident Donald Trump har fået otte arabiske lande og Israel med på en fredsplan for Gaza. For første gang siden Hamas' terrorangreb i Israel 7. oktober 2023 kan der være en reel mulighed for en våbenhvile og fredsproces. Hamas er gået med til forhandlinger, som lige nu foregår i Egypten. Bag den amerikanske plan ligger store amerikanske økonomiske interesser - ikke mindst for Donald Trump selv og hans familie.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan möts medlare från Qatar, Egypten och USA i Egypten för att diskutera Donald Trumps föreslagna fredsplan, tillsammans med representanter från både Israel och Hamas. Enligt uppgifter i egyptisk media avslutades den första samtalsrundan mellan medlarna och Hamas i ”positiv anda”.Sen pratar vi om skärmens alldeles egna tid, som varit på tapeten på flera sätt den senaste veckan. Fyra av fem ettåringar får för mycket skärmtid, vuxnas skärmtid ska utredas och i dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut en broschyr om skärmtid, eller är det kanske en pamflett?

Fredsforhandlingerne om Gaza i Egypten. Præsident Trump og hans regering er involveret i flere retssager, søgsmål og stævninger .Effekt­fuld formel skaber kursre­kord i bankaktie. Ørsteds kapita­l­ud­vi­delse er endnu ikke slut. Topchef vil sælge våben på abonnement. Fyringsrunden i Novo fortsætter.   Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 17.00

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förhandlingarna om vapenvila kan flyttas till Egypten. Politikerna struntar i forskarna och sänker arbetsgivaravgifter för unga. Försvarslektorn om attacken mot Polen: Ryssland vill skapa splittring. Och Ulf Kristersson hånas på nätet efter hälsoministerns kollaps. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

For 1.200 år siden forsvandt oldtidsbyen Canopus fra jordens overflade og sank ned i undergrunden. Indtil nu har vi kun kendt den fra skriftlige kilder - men et spektakulært fund af en sfinx og 3.000 år gamle rester ud for Alexandrias kyst kaster nyt lys over den gamle by. Egyptolog Sofie Schiødt fra Københavns Universitet gør os klogere på, hvorfor fundet er så enestående, og hvad det kan fortælle om livet i oldtidens Egypten. Cykelsporten har altid været elsket for sin åbenhed: løbene køres på offentlige veje, hvor fans og entusiaster kan komme tæt på deres idoler. Men netop den tilgængelighed gør nu sporten sårbar. Under årets Vuelta a España har pro-palæstinensiske aktivister udnyttet den åbne ramme til at protestere og forstyrre løbet. Det, der før var cykelsportens styrke som folkesport, er pludselig blevet en trussel. Vi ser nærmere på, hvordan politisk pres nu udfordrer cykelsportens særkende, sammen med cykelreporter hos TV 2, Sanne Jakobsen. Vi kommer også forbi drama i det italienske bjergbestigermiljø, blodig Bordeaux vin og et 400 år gammelt stort æble. Vært: Gustav Hagild, Nynne Bjerre og Mikael Jalving. Redaktør: Thomas Vinther Larsen. I redaktionen: Otto Korse og Anders Skytte Agergaard.

Vi har bjudit in Susanne Schéele från Garden of Feathers i Skåne att dela med sig av sin kunskap kring Maria Magdalena. Susanne har varit intresserad av Maria Magdalena sedan barndomen då hon kände att det var något som inte stämde i poplåten som dunkade i radion. Instinktivt visste hon att det var fel att förknippa Maria Magdalena med sex och det som var tabu. Så hon började läsa på om vad som sägs i bibeln och andra gamla skrifter och på senare tid har Susanne tagit del av kanaliserad information från olika källor. I detta avsnitt avlivar vi helt enkelt myten om Maria Magdalena som skökan i bibeln och lär oss hur det hela gick till då hon förvisades till den rollen av kyrkan.En detalj vi behöver reda ut är tidslinjen: Platon dog 348 f.Kr. Alexander den Store erövrar Egypten 332 f.Kr och dör sedan 323 f.Kr. Romarriket erövrar Alexandria år 30 f.Kr. Jesus föds omring år 4 f.Kr och korsfästs år 33 e.Kr.Avgörande för historien om Maria Magdalena:År 325 e.Kr. Kyrkomötet i Nicea. Under Kejsare Konstantin samlades 250 romerska biskopar för att skapa en enhetlig kristendom. År 380 e.Kr. – Niceansk kristendom blir statsreligion och den enda tillåtna religionen i Romariket.LästipsAnna, grandmother of Jesus, Claire Heartsong (2017) 2nd ed. Hay House UK Ltd.Bibeln, Nya testamentet.Förrädaren, skökan och självmördaren, Dick Harrison (2005) Bokförlaget Prisma.Maria Magdalenas evangelium, Paul Linjamaa (2020) Dialogos Förlag.Maria Magdalena bakom myterna, Esther de Boer (1998) Bokförlaget Cordia.Pistis Sophia, The Gnostic tradition of Mary Magdalene, Jesus and his deciples, G.R.S. Mead (2005) Dover Publications Inc.Mary Magdalene Revealed, Meggan Watterson (2021) 2nd ed. Hay House UK Ltd.The Gospel of Mary Magdalene, Jean-Yves Leloup (2002) Inner Traditions International.The Magdalen Manuscript, Tom Kenyon & Judi Sion (2002) 7th ed. ORB Communications.Medverkande: Maria Dupal, Katri Kingstedt och Susanne Schéele, Garden of Feathers Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna på veckans avsnitt med Cecilia, Xiara Rose, Flynner och hennes själsliga resa. Hon berättar om sina senaste resor till Egypten och Jordanien där hon arbetat med energier och plockat hem själsbitar.Hon pratar om ljusvarelser som besöker henne och uppgraderar hennes ljuskropp och mycket annat.Hemsida: Authentic LifeFacebook: Cecilia Flynner Instagram: Cecilia Flynner_Authentic Life

I denna första del av Böckerna som Tystades följer vi spåren efter en text som påstås ha bevarat århundraden av nedtecknade beslut, visioner och varningar, Boken från Siwa. Från en avlägsen oas i västra Egypten, via maktens korridorer, till det legendariska bibliotekets innersta rum. Vi utforskar varför vi tror att den fanns, hur den kan ha hamnat där, vad den kan ha innehållit och vilka konsekvenser det skulle få om vi kunde läsa den idag. Denna poddserie går att lyssna på både i Oscar Panizza Podcast och i Universums hemligheter.

Kleopatra var den sista hellenistiska härskaren. Hon regerade som kvinnlig farao i Egypten precis innan landet införlivades med det romerska imperiet. Romarna målade upp henne som en orientalisk skurk, och deras propaganda – fylld av fantasifulla överdrifter – skapade ett kändisskap som lever kvar än idag.Alla tror sig veta hur Kleopatra såg ut, men alla gissar. Denna karismatiska skönhetsdrottning är en av historiens mest fascinerande gåtor. Trots att hon regerade länge och effektivt är det främst hennes kärleksaffärer och dramatiska död som hon blivit ihågkommen för. Och detta beror i hög grad på hennes fiender: deras intensiva baktaleri har format hennes historiska porträtt.Men vad är sant? Lät hon verkligen upplösa pärlor i ättika och dricka dem för att imponera på Marcus Antonius? Speglar Elizabeth Taylors ikoniska rolltolkning i filmen verkligen historien? Vad vet vi egentligen om Kleopatra?I sommareprisen av podden Harrisons dramatiska historia diskuterar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, drottning Kleopatra – inte bara hennes liv och gärning, utan också hur minnet av henne formats och förändrats under mer än tvåtusen år.Bild: Romersk marmorbyst av Kleopatra VII, cirka 40–30 f.Kr. Upptäckt vid Via Appia, nu i Altes Museum i Berlin. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag uppmanar Clara Vennman från Equmeniakyrkan dig till att vara rädd om din galenskap. Den galenskap som utmanar tidigare föreställningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:I Moseboken läser vi om en man som blev kallad galen: Mose. Israeliterna hade under lång tid varit slavar i Egypten. Och Mose får i uppdrag av Gud att föra folket bort från slaveriet, och in i det land Gud lovat dem. Det står att han känner sig högst tveksam inför sitt uppdrag. Han är rädd att farao inte ska lyssna på honom eller att han inte ska hitta orden. Men Gud säger: “Gå nu och jag ska vara med dig och hjälpa dig att tala och jag ska lära dig vad du ska säga”.Och det är väl så - många av de för sin tid största galningarna, är de som senare visade sig bli de som ledde folkrörelserna. Jag vill inte ens tänka på hur världen hade kunnat se ut utan dessa galningar som drev sina idéer. Sannolikt hade jorden fortfarande uppfattats som platt, och vi hade definitivt inte haft varken kvinnlig rösträtt eller antibiotika.Andakten sändes första gången 2024. Text:2 mosebok, kap 4-5Musik:Abide with me med Hank Jones & Charlie Haden av William Henry MonkProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Turism är ingen modern företeelse. Redan under 200‑ och 100‑talen f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilket ledde till skrivandet av listor över sevärdheter som den resande borde besöka – för den som hade tid och råd. Ambitionen resulterade i utnämningen av en serie spektakulära byggnads‑ och konstverk till det vi idag kallar ”världens sju underverk”.Av dessa antika underverk är idag endast Cheopspyramiden – och de omkringliggande stora pyramiderna i Egypten – någorlunda intakt. Övriga har förstörts av jordbävningar, erosion, översvämningar och tjugo sekler av klåfingriga besökare. Trots förstörelsen kan vi ändå få en uppfattning om hur monumenten såg ut, och i vissa fall har moderna efterbildningar byggts. Exempelvis har Frihetsgudinnan i New York samma proportioner som kolossen på Rhodos. De antika listorna leder också ofta till nya listor och inspirationskällor i modern tid.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de sju underverken och den kultur som omgav dem – allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukter var mer imponerande än pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800‑talet. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har ni hämtat er från förra söndagen? Vi kastar oss ur askan och in i elden när Alexander och Dareios brakar samman i ännu en drabbning. Det här avsnittet innehåller några av Alexanders mest kända – eller okända – belägringar samt det intressanta spåret om huruvida Alexander började utforska sin egen gudomlighet. Mycket sådant blev det i det Egypten där avsnittet också avslutas.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/Antika källor•Diodoros•Plutarchos•Arrianos•Curtius Rufus⸻Facklitteratur•Alexander den store – Paul Cartledge•Alexander den store – Pierre Briant•Alexander den store – Bengt Liljegren•De kom, de såg, de segrade – Daniel Hermansson•De avgörande slagen – J.F.C. Fuller•Från Alexander till Augustus – Sture Linnér•Antikens historier I – Alf Henrikson•Silversköldarna – Frans G. Bengtsson•Världens mäktigaste kungar – Paul Cartledge (kapitel om Alexander)•Världens Historia, nr 6/2009 & 20/2024⸻Populärkultur & media•Alexander – en gud blir till (Netflix-dokumentär)•The Rest is History (podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om hellenismen hade en huvudstad, var det Alexandria – de ptolemaiska härskarnas metropol i norra Egypten. Här grundades en vetenskaplig akademi som i hundratals år utgjorde centrum för den lärda världen, och inte långt därifrån uppfördes ett gigantiskt bibliotek.Under tre sekel – från Alexander den stores triumferande fälttåg till romarnas annektering av Kleopatras Egypten – präglades Medelhavsvärlden och stora delar av Främre Orienten av en kulturell blandning som vi kallar hellenism. Detta var en av världshistoriens mest intellektuellt fruktbara epoker, där idéer från Europa, Nordafrika, Västasien och till och med Indien möttes och påverkade varandra. Historien tog stora kliv framåt.Alexandrias välstånd blev under antiken legendariskt, tack vare härskarens skattesystem som drogs från den bördiga Nildalen. Här verkade genier som Arkimedes, Eratosthenes, Euklides och Heron – forskare vars upptäckter och resonemang ibland var hundratals eller tusentals år före sin tid. De insåg att jorden kretsar kring solen och beräknade jordens omkrets med imponerande precision.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den hellenistiska epoken och den lärda värld som blomstrade i Alexandria.Bild: Konstnärlig rekonstruktion av Alexandrias bibliotek, baserad på arkeologiska belägg. O. Von Corven, Don Heinrich Tolzmann, Alfred Hessel & Reuben Peiss,Mänsklighetens minne (Oak Knoll Press, 2001), Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest översiktliga avsnitt hittills går vi igenom det avgränsade ämnet ”krigsekonomi” i specifikt Rom under nästan 1 000 år. Breda penseldrag!Mattis inleder med romerska republiken med fokus på dess manskapsersättningssystem och krigsfinansiering. Alla siffror han nämner kommer på provet, så anteckna noga. Per tar därefter vid om romerska imperiet, vilket snabbt degenererar till att han gushar över hur satans coolt Rom var. Dessutom: Rambo i Rom, Gammelsmurfen levererar, ”för 2 000 år sedan!”, försäkringsvärde på några miljarder, gnäll på Egypten, osannolikt dyrt hovliv, mys, och mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny singel, att åka till Egypten, att skilja på offentligt och privat.

Idag möter vi Annebelle Gyllenspetz som berättar om den judiska högtiden Shavuot som inleds idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Idag är det den första dagen av Shavuot, veckofesten, som infaller 7 veckor, eller 50 dagar efter Pesach, den judiska påsken. Efter att det förslavade hebreiska folket lämnat Egypten och vandrat ut i öknen tog det sju veckor tills Moses mottog lagen på Sinaiberget. Igår kväll satt vi tillsammans och studerade de judiska skrifterna under något som kallas Leil Shavuot – Shavuotnatten. Det är en underbar tradition att tillsammans med vänner och familj läsa och diskutera våra texter tills vi inte orkar mer. Mätta av alla maträtter med mjölk och ost som dukats upp, och våra trötta huvuden fulla av nya intryck och tankar, vandrade vi sedan hemåt i natten. Mjölkmaten är en del av traditionen dessa dagar, och ett sätt att minnas löftet till Israeliterna om att de skulle komma till landet som flyter av mjölk och honung efter den långa ökenvandringen. Vi säger att Toran gavs till oss då, när vi befann oss vid Sinaiberget, och vi tog emot den. Men vi tänker att mottagandet sker kontinuerligt. Toran finns där, men för att den ska bli levande för oss, måste vi vilja ta emot den och använda den, igen och igen. I varje tid behöver vi ta fram den, läsa och lära. Utforska och fråga. I det innerliga sökandet efter meningen med att vara jude, så faller en del så självklart på plats just under denna tid. Jag finner ro och svar på frågor som vandrat ut och in i mitt medvetande. Min själ landar i att alla dessa händelser som tilldrog sig för så länge sedan, fortfarande har bäring på mitt liv idag.Text:2 Mos 19 vers 5-6Musik:Rhythms Of Tof Miriam av och med Marla Leigh GoldsteinProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Filmregissören Tarik Saleh är hemma från festivalen i Cannes som gav honom hälsporre. Han berättar varför han lever utan filter, om att bli bortskämd på lyxhotell och varför han inte får åka till sitt Egypten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fuld fart på ugens første program (remote), en international diplomatisk version af Bækkestien, Bødskov går i rette med Trump, statsministeren på vej til rigsfællesskabets varme grød, et fornuftigt sindelag og et stort nej tak fra grønlænderne, Danmark i "krig" med USA på to måder, ChatGPT kan li' akkurat hjælpe med et billede, Kunstmuseet i Nuuk er ugens kunstanbefaling, Hongs Special i Hvidovre leverer – kør en Steffen Bay på menukortet, må man nu ikke være en del af gruppechatten? Vi lever i et bims øjeblik i verdenshistorien, Straftold på den russiske olie, Få kanin på bordet – for den er klimavenlig, 50 shades of hare i gryden, et hattrick af ulykker til søs – og undgå en ubåd i Egypten, Le Pen dømt for misbrug af EU-midler, Peter Viggo Masterclass og en kvote 2-kandidat, Socialdemokratiet er tilbage ved den offentlige transport, ValgAmok til november ved kommunalvalget, Landbruget bli'r det nye guld, damer i værnepligten på lige fod med mændene og One Night in Bangkok.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Ibland blir det fel, prinsessan Ines blev till exempel Inse. Vi efterlyser lyssnarnas berättelser apropå namn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Fredric döpte sina barn efter platser i Egypten, Taroub fick sitt unika namn efter en sångare hennes pappa tyckte om, Ingvald döptes efter båda sina föräldrar (Ingrid + Harald = Ingvald) och Said visade sig vara släkt med en kollega som heter Said i efternamn!I extramaterialet får vi äntligen reda på varför ljudteknikern Henke Henriksson faktiskt heter Henrik Henriksson.

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Slaget vid Gaugamela är ett av de största och mest intressanta slagen under antiken. I den mån vi har tillförlitliga källor av slaget visar Alexander upp en iskyla och ett taktiskt sinne som var oöverträffat. Men det var ingalunda givet att Alexanders taktik skulle lyckas. Med numerärt underläge var hans agerande återigen ett vågspel med mycket små marginaler.Efter att Alexander den Store skördat vinsterna efter sin seger vid Issos 331 fvt vände han söderut mot Egypten. Målet var att stänga Levantens hamnar för den persiska flottan, fylla på förråden och sen återuppta jakten efter Dareios III som flytt från Issos och sedean slutgiltigt förgöra det persiska imperiet.I detta avsnitt fortsätter idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt berättelsen om Alexander den stores persiska fälttåg fram till slaget vid Gaugamela och intagandet av Babylon.Första stoppet blev Tyros, en rik handelsstad i dagens Libanon, och en nyckelstad i handeln mellan öst och väst. Här möttes han av hårt motstånd av stadens styresmän, och det skulle ta sju månader innan belägringen slutgiltigt lyckades. Det blev en av de kanske märkligaste och mest mytomspunna belägringarna i antikens historia. Under belägringen visade Alexanders armé upp sin ingenjörsmässiga uppfinningsrikedom, men även Alexanders förmåga att driva på sina trupper i svåra lägen. Vändningen kom när delar av den persiska flottan vände sig mot Dareios III och kunde hjälpa Alexander under belägringen.Efter Tyros väntade motstånd i Gaza och ännu en belägring, men motståndet skulle visa sig svagare här. Marschen gick vidare till Egypten. Här blev Alexander vänligt mottagen och skulle vänta i nästan ett år hinnan han gick vidare. Satrapen i Egypten hade sedan länge legat i tvist med den persiska kungen och därav kunde Alexander överta makten utan konflikt. Detta var första och sista gången Alexander gick in i Egypten, men hans arv skulle bli beständigt i form av grundandet av Alexandria. Alexandria skulle bli medelhavsområdets absolut främsta kulturella centrum under århundraden efter hans död.Under sin tid i Egypten mottog Alexander flera fredspropåer från en alltmer desperat Dareios, men Alexander vägrade att förhandla. I juli 332 f.v.t. lyfte Alexanders armé återigen mot Tyros för att sedan vända mot mellanöstern och Irak i sökandet efter ett avgörande. Efter övergången vid Eufrat möttes persiska och makedoniska truppstyrkor, men det blev först på andra sidan Tigris, straxt nordväst om Arbela (dagens Erbil i Irak), som de två kungarna slutgiltig skulle mötas. Vid byn Gaugamela ställde Dareios upp sin här och inväntade Alexander.Slaget vid Gaugamela är idag inskrivet i historieböckerna som ett av de största och mest intressanta slagen under antiken. I den mån vi har tillförlitliga källor av slaget visar Alexander upp en iskyla och ett taktiskt sinne som var oöverträffat. Men det var ingalunda givet att Alexanders taktik skulle lyckas. Med numerärt underläge var hans agerande återigen ett vågspel med mycket små marginaler.Lyssna också på Alexander den store och slaget vid IssusBild: Slaget vid Gaugamela, Jan Brueghel den äldre, 1602 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Identitetskris i SD efter intern vapendebatt. Därför vill inte Egypten och Jordanien ta emot palestinier. IS-kvinnan från Sverige döms för folkmord i unik dom. Äldre vill att unga låter bli att nia. Programledare: Staffan Dopping.

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Detta är en repris.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malin har varit i Egypten och Sara ska springa Stockholm Marathon. Vi diskuterar även åldersskillnader i relationer och var gränsen går, samt går igenom vad som egentligen hände med Liam Payne. Om ni har några frågor eller behöver hjälp med problem kan ni självklart slidea in i DM på @kulikombo, eller via våra privata konton @ssarasundberg och @mmalinlindgren. Instagram: kulikombo Tiktok: kulikombo Youtube: kulikombo Email: kulikombo@gmail.com

I dagens avsnitt pratar jag med Omar Makram, känd från podcasten Sista måltiden och aktuell med sitt Substack-projekt Öster om förnuftet. Omar har tidigare gästat podden, då vi pratade om hans resa från en konservativ muslimsk uppväxt i Egypten till att bli förespråkare för sekulär humanism. Den här gången fördjupar vi oss mer i var han befinner sig i dag, efter tio år i landet.Omar beskriver vad han ser som en "missad balans" mellan Mellanösterns auktoritära strukturer och Sveriges mer konflikträdda, och mycket sekulära kultur. Det måste gå att hitta en “sweet spot”, som varken är för mycket åt endera hållet, menar han. I dagens Sverige har pendeln svängt för långt bort från auktoritet och gemensamma normer.Jag frågar honom också om han saknar något från den visshet han hade som konservativ muslim, i det mer flytande sekulära väst. Det är en tradeoff, svarar han. För honom är integration och kulturell anpassning alltid en kompromiss – ett val där något alltid förloras. Om du väljer frihet, säger han, förlorar du en del av auktoriteten, och om du väljer auktoritet, går det alltid ut över friheten.Det väcker frågan: Hur kan ett samhälle både vara tydligt med sina värderingar och samtidigt inkludera människor från vitt skilda bakgrunder? Det är en av de centrala frågorna i dagens avsnitt.Prenumerera på Öster om förnuftetTidigare intervju med Omar MakramPrenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En dreng vokser op i en rig norsk familie i 1920'ernes Egypten. Siden rejser han til Schweiz for at gå på kostskole - og i 1940'erne engagerer han sig i modstandskampen i Skandinavien. Det lyder som et liv fuldt af eventyr og spænding - men sådan er virkeligheden ikke! Drengen er nemlig det ensomste menneske i verden, og det er netop denne dreng, der siden bliver far til fortælleren i romanen, 'Fars ryg'. Norske, Niels Fredrik Dahl løb med Nordisk Råds Litteraturpris 2024 for sin bog om arv, ensomhed og fædre - og du kan møde ham i dagens program. Oversætter, redaktør og kender af nordisk litteratur, Anita Frank Goth er gæst i studiet. Vært: Nanna Mogensen.

För mer än 5000 år sedan, på de vida stäpperna i dagens Kazakstan, inledde människan ett samarbete med hästen som skulle förändra samhällen världen över. Från att ha varit små, skygga djur på stäppen blev hästen snart central för transport, krigföring och jordbruk.Vilda hästar, som en gång jagades för sitt kött, började långsamt tämjas av nomadiska folk som insåg deras potential, inte bara som föda utan även som transportmedel och krigsmaskiner.Detta är det första av två avsnitt om människans relation till Hästen av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Charlotte Borgerud, aktuell med boken Hästen och människan – En fyratusenårig historia.Arkeologiska fynd tyder på att hästen tämjdes för cirka 5 500–6 000 år sedan på stäpperna i dagens Kazakstan. Bevis som slitna hästtänder från bett och avlagringar av hästmjölk på krukskärvor ger oss en inblick i hur de första människorna använde hästar för jakt och transport.Hästens betydelse som krigsmaskin kan inte överskattas. Redan omkring 2000 f.Kr. spelade hästen en avgörande roll i Främre Orienten och Indien, där hästdragna stridsvagnar revolutionerade krigföringen. De folk som använde hästar kunde snabbt förflytta sig över stora avstånd, och stridsvagnarnas ankomst gav upphov till nya krigsstrategier.En tidig militär innovation var användningen av hästar för att dra lätta stridsvagnar, vilket gav arméerna en enorm fördel. Hyksosfolket introducerade stridsvagnar i Egypten på 1600-talet f.Kr., och därefter blev hästen en oumbärlig del av arméerna i stora delar av världen.Med tiden blev det vanligare att rida hästar under strid. Skyterna, ett nomadfolk från dagens Ukraina och Kazakstan, var bland de första att använda hästar på detta sätt. Genom sina pilbågar och sin skicklighet i sadeln blev de mäktiga krigare som förändrade slagfälten för alltid.I antikens Grekland blev hästen en symbol för makt och prestige. Grekerna utvecklade tävlingar som krävde snabbhet och smidighet hos hästarna, medan romarna använde hästar främst inom det militära kavalleriet och i stridsvagnsrace. Genom Roms militärstrategier och utvecklingen av utrustning, såsom betsel och stigbyglar, förvandlades kavalleriet till en kraftfull militär styrka.Bild: Stridsvagnar dragna av hästar i forntida Egypten – en ny era inom krigföring. Farao Tutankhamun anfaller fiender på sin stridsvagn, 18 dynastin. EditorfromMars Wikipedia.Musik: Rising Knight av Humans Win, Storyblocks Audio.Lyssna också Riddarna – artiga våldsmän som präglade medeltidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 29 oktober 1956 inledde Israel en invasion av Sinaihalvön. Detta var en förevändning för Storbritannien och Frankrike att ingripa militärt. De krävde att både Egypten och Israel skulle dra sig tillbaka från kanalen, samtidigt som de attackerade egyptiska mål.USA och Sovjetunionen fördömde attacken. President Eisenhower vägrade stödja sina allierade och krävde ett eldupphör. FN:s generalförsamling röstade för att skicka en fredsbevarande styrka. Under ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka i december.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell som är aktuell med boken Suezkrisen.Den 29 oktober 1956 inledde Israel sin invasion av Sinaihalvön. Operationen, kallad "Kadesh", syftade till att återöppna Tiransundet och Aqabaviken. Israeliska fallskärmsjägare landade nära Mitlapasset, vilket markerade början på en snabb framryckning. Två dagar senare anslöt sig brittiska och franska styrkor till offensiven.Striderna intensifierades snabbt. Israeliska styrkor avancerade genom Sinai, medan brittiska och franska trupper landade vid Port Said och Port Fuad för att ta kontroll över Suezkanalen. Egyptens president Nasser svarade med att blockera kanalen genom att sänka 40 fartyg.Konflikten mötte omedelbart internationellt motstånd. USA:s president Eisenhower och Sovjetunionens ledare Chrusjtjov fördömde invasionen. Under intensivt diplomatiskt tryck, särskilt från USA, tvingades de invaderande styrkorna snart att dra sig tillbaka. En FN-ledd fredsbevarande styrka (UNEF) sattes in för att övervaka tillbakadragandet och upprätthålla freden.Under starka ekonomiska och diplomatiska påtryckningar tvingades angriparna dra sig tillbaka. I december 1956 lämnade de sista brittiska och franska trupperna Egypten. Israel drog sig tillbaka från Sinai i mars 1957.Suezkrisen blev en diplomatisk seger för Nasser och Egypten. Nasser framstod som en hjälte i arabvärlden för att ha stått emot de gamla kolonialmakterna. Den visade också USA:s växande inflytande i Mellanöstern på bekostnad av de gamla kolonialmakterna. Suezkrisen markerade slutet på Storbritanniens och Frankrikes roll som stormakter.Bild: Premiärminister Gamal Abdel Nasser och några medlemmar av RCC (Revolutionära kommandorådet) välkomnas av jublande folkmassor i Alexandria efter undertecknandet av ordern om brittiskt tillbakadragande. (Salah Salem sitter framför Nasser med solglasögon), Kamal el-Din Husseini (bakom Salem), Anwar Sadat (endast delvis synlig, bakom Husseini), Abdel Hakim Amer (står bakom Nasser, ansiktet syns inte). Abdel Latif Boghdadi och Hussein el-Shafei är närvarande i bilen, men syns inte. Wikipedia. Public Domain.Musik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. Wikipedia. Public Domain.Lyssna också på Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter att Egypten nationaliserade Suezkanalen den 26 juli 1956 inledde Storbritannien, Frankrike och Israel ett militärt anfall mot Egypten. Målet var att återta kontrollen över Suezkanalen och avsätta den egyptiske ledaren Gamal Abdel Nasser. Krigshandlingarna hotade att utlösa det tredje världskriget.Suezkrisen satte ljuset på spänningarna mellan de gamla kolonialmakterna och framväxande nationalistiska rörelser i tredje världen, med Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser som en alltmer självklar ledare, samtidigt som kalla krigets konfliktlinjer stärktes.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om Suezkrisen där programledaren Urban Lindstedt samtalar med idéhistorikern Klas Grinell, som är aktuell med boken Suezkrisen.Fransmannen Ferdinand de Lesseps fick 1854 koncession av den osmanske vicekungen Said Pasha att bygga Suezkanalen. Suezkanalen invigdes med pompa och ståt den 15 november 1869. Bygget hade kostat dubbelt så mycket som budgeterat och krävt tusentals arbetares liv. Kanalen blev snabbt en viktig handelsled och strategisk tillgång.Under 1900-talets första hälft kontrollerades kanalen av brittiska och franska intressen. Efter andra världskriget växte egyptiska krav på självständighet och kontroll över kanalen. 1952 tog en grupp unga officerare, däribland Gamal Abdel Nasser, makten i en militärkupp i Egypten.Gamal Abdel Nasser föddes 1918 i en enkel familj. Som ung officer deltog han i kriget mot Israel 1948. Frustrerad över korruptionen och ineffektiviteten i den egyptiska armén grundade han den hemliga organisationen De fria officerarna. Den 23 juli 1952 genomförde De fria officerarna en statskupp som störtade kung Farouk. Inledningsvis utsågs den äldre generalen Muhammad Naguib till president, men 1954 tog Nasser över makten.Nasser blev Egyptens president 1954. Han ville modernisera landet och minska beroendet av väst. Ett viktigt projekt var Assuandammen, som skulle ge elektricitet och bevattning. När USA drog tillbaka sitt löfte om finansiering 1956 beslutade Nasser att nationalisera Suezkanalen för att finansiera dammen.Den 26 juli 1956 höll Nasser ett tal i Alexandria där han tillkännagav nationaliseringen. Detta utlöste en internationell kris. Storbritannien och Frankrike, som hade stora ekonomiska intressen i kanalen, protesterade kraftigt. De hävdade att Egypten inte kunde garantera fri passage och effektiv drift. Och i hemlighet började de att planera en militär intervention tillsammans med Israel.USA:s president Eisenhower var mer återhållsam. Han ville undvika en militär konflikt och föreslog en diplomatisk lösning. Sovjetunionen stödde Egyptens rätt att nationalisera kanalen.Bild: Rök stiger från oljetankar bredvid Suezkanalen som träffades under den inledande anglo-franska attacken mot Port Said den 5 november 1956. Wikipedia. Public DomainMusik: "Allahu Akbar" (arabiska: الله أكبر, bokstavligen 'Gud är störst') är en egyptisk pro-militär patriotisk sång komponerad av låtskrivaren Abdalla Shams El-Din 1954 och skriven av poeten Mahmoud El-Sherif 1955. Den användes först av de egyptiska väpnade styrkorna som marschsång under Suezkrisen 1956. Sången användes också som Libyens nationalsång under Muammar Gaddafis styre från 1969 till 2011. . Wikipedia. Public DomainLyssna också på Palestinierna betalade priset för Europas antisemitismKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad vore livet utan intressen? Ikväll utforskar vi där stunderna när våra lyssnare är som mest passionerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk vilka intressen det finns, och vad kul det är att få höra lyssnarna berätta om just sina!I kvällens avsnitt får vi bland annat höra ljudintresserade Anders som har 24 högtalare hemma. Lena berättar om sitt intresse för Egypten och hur det påverkar hennes lägenhet. Ingen på redaktionen visste vad myrsmör var innan Patrik berättade om det för oss. Men det tände något hos vissa av oss, hör mer om det i extramaterialet.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” får ni möta Carl Lindeborg. Carl har under tjugo år arbetat med personlig utveckling, ledarskap och förändring - som lärare, rådgivare och författare. Sin första bok ”Ditt briljanta jag”, skrev han efter att ha genomfört en större förändring i sitt eget liv. Han är också författare till ”Modig” tillsammans med Sofia Sivertsdotter,(som även hon varit gäst i ”Så in i Själen”.) Carls senaste bok heter ”Det autentiska skiftet – Inre utveckling för en föränderlig värld”, den lanseras nu både i Sverige och internationellt. Carl har genom åren föreläst och utbildat människor i många olika sammanhang, bland annat har han varit gästföreläsare vid Harvard Business School och varit lärare för Search Inside Yourself, ett mindfulness och EQ-program som ursprungligen skapats av Google University. Under sin inre resa har Carl sökt lärande och fördjupning runt om i världen - studerat med shamaner i Anderna och hos Dalai Lama, utforskat heliga platser i Indien, Egypten och Japan. Idag leder han djupgående utvecklingsprogram på sin egna retreat utanför Nyköping. Det här är ”Så in i Själen”.Carl Lindeborgs två hemsidor: https://www.lindeborgs.com eller www.carllindeborg.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ralph Bagnolds ekspeditioner ind i The Great Sand Sea, der ligger mellem Libyen og Egypten, var banebrydende. For de var ikke på kamelryg, men i bil – hvilket mange andre tænkte var helt uhørt. Bagnold blev formentlig den første i verden til at krydse den libyske ørken fra øst til vest. Rundt om lejrbålet i ørkenen drømte Bagnold og hans kammerater om at finde den sagnomspundne oase Zerzura. Ekspeditionen opdagede ikke nyt land – men den opdagede sand. Bagnold skrev faktisk en doktorafhandling om sand. Enig, det lyder noget kryptisk, men det vender vi tilbage til.Dagens gæst synes, at Bagnold var en kedelig eventyrer, for intet gik galt på hans rejser. Han havde styr på sagerne! Men hans liv var langt fra kedeligt og spænding kom der senere, for Bagnold blev berømt, da han i starten af 2. verdenskrig oprettede den betydningsfulde Long Range Desert Group, som opererede bag fjendens linjer i Nordafrika.Medvirkende: Jesper Kurt-Nielsen. Museumsinspektør ved Nationalmuseet og forfatter til en lang række af biografier om opdagelsesrejsende. Jesper er redaktør på museets store Ekspeditions Værk og så har selv talrige rejser i Nordafrika bag sig.

Det er mandag - hvilket betyder, at vi skal finde et menneske, som kan lave en meget specifik lyd. Nyd min lyd-jinglen skal forlænges! Vi skal også se, om vi kan finde andre, som har det som vores lytter Trine. Er hun helt alene om at have en fobi for at bide i træpinde? Så er der også en ny norsk prins, som åbenbart er halv reptil og tidligere farao i oldtidens Egypten. Og også en KÆMPE nyhed om Titanic. Værter: Mikkel Rosendal, Liva Manghezi og Andreas Kousholt.

Längs med Nilen, bland sanden och klipporna syns inskriptioner. Forntida lämningar från människor som bott här innan. Underliga märken som bara ett fåtal kan tyda och som under århundraden har dröjt sig kvar, för att berätta om livet då. I det här gästavsnittet gästas Spöktimmen av arkeologen Maria Nilsson, som tillsammans med sin man driver det enda nuvarande svenska arkeologiska uppdraget i Egypten. Sen 2012 har de varit ledare för en utgrävning vid Gebel el-Silsila och har bland sand, skorpioner och ormar upptäckt 10 000 års mänsklig historia. Vill du stötta Marias arbete så kan du göra det på hennes GoFundMe. Länken hittar du HÄR.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Come out and play” av DesperateMeasurez“Mystic forest” av Brandon Liewhttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.