Podcasts about egypten

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grænseovergangen mellem Gaza og Egypten bliver genåbnet. Det sker som led i den plan, der skal sikre varig fred i Gaza, men der er stadig store stridspunkter i vente. Epstein-filerne har ramt det i forvejen udfordrede norske kongehus. Heri findes nemlig beskedudvekslinger mellem den dømte sexforbryder og landets kronprinsesse. Den amerikanske regering forsøger at presse styret i Cuba ved at afskære østaten fra adgangen til olie. Spørgsmålet er, om det presser diktatoren eller befolkningen mest? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Nanna Muus Steffensen, Mellemøstkorrespondent, DR. Lasse Yde Hegnet, antropolog og journalist med særligt kendskab til Latinamerika.

Under de senaste åren har kriget i Gaza dominerat nyhetsflödet och polariserat opinionen i två oförsonliga läger. Få ämnen dödar stämningen snabbare i ett sällskap än en diskussion om konflikten mellan Israel och Hamas. Den mänskliga tragedi som följt i krigets spår har dessutom chockat en hel värld.Men hur mycket vet vi egentligen om själva Gaza? Vad hände i staden före det senaste kriget? Hur ser platsens långa och komplexa historia ut?Faktum är att Gaza är en av världens äldsta städer. Redan omkring 3000 f.Kr. växte den första tätorten fram på platsen. Under faraonernas Nya rike i det forntida Egypten utvecklades Gaza till en strategisk politisk och militär knutpunkt. Stadens läge mitt på den karavanled som förband Asien med Afrika var både en välsignelse och en förbannelse: blomstringstider avlöstes av invasioner och förstörelse.Genom historien har Gaza plundrats och kontrollerats av en rad imperier och stormakter: egyptier, assyrier, babylonier, perser, makedonier, judar, romare, araber, turkar, korsfarare, mongoler, fransmän och britter – för att nämna några. Alexander den store, Rikard Lejonhjärta, Napoleon Bonaparte och Djingis khans ättlingar har alla lämnat spår i stadens blodiga historia. Under första världskriget blev området dessutom skådeplats för utdragna skyttegravsstrider.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Gazas långa och våldsamma historia – från bronsåldern till idag.Bildtext: Byzantinsk grekisk handritad karta över Palestina efter Klaudios Ptolemaios fjärde Asienkarta, utförd i Konstantinopel omkring 1300. Den röda linjen markerar Askalon, medan Gaza syns strax nedanför. Den äldsta bevarade ptolemeiska kartan över Palestina. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi höra den mystiska sagan "Sofia och den knarrande djurmaskinen", önskad av Sofia, 8 år från Örebro.Följ med Sofia när hon smyger in i sin morfars hemliga laboratorium och upptäcker den fantastiska Djurväxlaren 3000! Plötsligt förvandlas hon till en ståtlig flamingo och kliver in i en magisk djurvärld där ingenting är som det brukar. Där möter hon en förtvivlad grävling som har blivit av med sin skugga, och Sofia inser snabbt att det krävs både smarta planer och långa flamingoben för att ställa allt till rätta. En förtrollande berättelse om mod, empati och vikten av att ta en paus ibland – till och med för en skugga.I kvällens avsnitt firar vi dessutom Korsordsdagen! Vi lär oss hur korsord tränar hjärnan, varför de förr i tiden kallades för "ordflätor" och hur man faktiskt hittat korsordsliknande pussel i gamla gravar i Egypten från tusentals år sedan. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Det är januari, det är kallt, det är grått. Men Emma har botemedlet! Hon tar med oss till Egypten och berättar om soldyrkaren Akhenaten. En faraon som genomförde förändringar, glömdes bort, för att sedan återupptäckas igen. Finns det någonting du vill att vi ska prata om då? Hör gärna av dig till oss på instagram @fornpodden, mejla oss på fornpodden@gmail.com eller besök vår hemsida fornpodden.wordpress.com. Podden görs i samarbete med @studioruffen. Klippning, redigering och ljud görs av Tobias Hansson.

Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg är ett av historiens märkligaste militära äventyr. En ung revolutionär general seglar mot pyramiderna med en armé, en flotta och ett helt sällskap av vetenskapsmän. Han besegrar mamlukernas kavalleri, rider in i Kairo som en upplyst farao – och blir sedan avskuren från Europa när Nelson krossar den franska flottan vid Abukir. Vad som börjar som erövring förvandlas snabbt till överlevnad.Vi följer Napoleon från landstigningen i Alexandria, genom ökenmarscher, pestutbrott och brutala belägringar, till det ögonblick då hans österdröm dör vid murarna i Akko. Det är berättelsen om hur sin tids största general för första gången möter nederlag – och hur han därefter lämnar sin armé i Egypten för att segla hem och ta makten i Frankrike. Dysenteri, kanoneld, egyptologi och imperial hybris. Varmt välkomna.Läslista:Blom, Tomas, Napoleon, Historiska Media, Lund, 2024.Eriksson Wolke, Lars, ”Amiral Nelsons största seger”, Militär Historia, nr 1/2009.Lindqvist, Herman, Napoleon, ny utg., Norstedts, Stockholm, 2006.Olofsson, Magnus, Napoleons fälttåg, Historiska Media, Lund, 2020.Stuart, Andrea, Joséphine: fransmännens kejsarinna, Prisma, Stockholm, 2006. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck de kladdiga hemligheterna bakom Magges virala låt och lär dig om yoghurtens mystiska roll i antika Egypten. Missa inte Elsa och Magges humoristiska bemötande av bisarra brottsanklagelser och deras charmiga paralleller till dagens nyhetskaos!

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

Fokuspodden gör en djupdykning i Sista måltiden-poddaren Omar Makrams uppväxt i Egypten, terrordrömmarna, flykten till Sverige och varför man måste bränna Koranen för att göra sin röst hörd. Programledare: Anna Nachman och Erik Hörstadius

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I reprisen av avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.Bildtext: Robert Clive möter Mir Jafar efter slaget vid Plassey 1757, i en målning av Francis Hayman från cirka 1760. Denna seger markerade början på Ostindiska kompaniets dominans i Indien, både militärt och kommersiellt.Källa: Francis Hayman – Lord Clive meeting with Mir Jafar after the Battle of Plassey (1760), Sterling Times, National Portrait Gallery. Public domain, fri från kända upphovsrättsliga begränsningar enligt Wikimedia Foundation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Temaet er “En jul der holder” – en jul, der kan møde virkeligheden og give håb, også når livet er svært. Evangelieteksten er fra Matthæusevangeliet om flugten til Egypten, hvor Maria og Josef må flygte med Jesusbarnet. I prædikenen reflekteres der over: - Hvad betyder julen, når hverdagen rammer? - Hvordan kan julens budskab give fred midt i uro og uretfærdighed? - Hvorfor er Guds nærvær og nåde det, der holder?

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Emma-Lee Andersson, Clara Kristiansen, Viktor Elsnitz, Behrad Rouzbeh, Johannes Finnlaugsson För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan:4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter:Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Gå på Daddies With Issues på Kappa Bar i Uppsala 12/12:https://billetto.se/en/e/daddies-with-issues-kappa-bar-uppsala-biljetter-1670810 Gå på Jofis "Året är 2025"https://underjord.nu/biljetter/aret-ar-2025/ Gå på "Nära Vänner" med Marcus Thapper och Clara Kristiansen på Scalateatern 5:e marshttps://billetto.se/e/nara-vanner-stockholm-biljetter-1763300?bref=eyJzIjoiYmlsbGV0dG8gYWR2ZXJ0aXNpbmciLCJtIjoiYmlsbGV0dG8iLCJjIjoiY2l0eSBndWlkZSIsImNvIjoibC0xNi1zYy0zMDkzLXNlIiwidCI6MTc2NDY2MjQwMH0%3D Relevanta länkar: ...Watainhttps://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/49/Watain_live_hole_in_the_sky_festival_bergen_norway_28_august_2010.jpg ...browserhistorikenhttps://www.bbc.com/news/articles/c1dz0g2ykpeo https://blog.mozilla.org/en/mozilla/leadership/usa-freedom-and-browsing-history/ ...Iran mot Egypten i Seattlehttps://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/gkP4lJ/iran-vill-stoppa-pridematch-i-vm ...Washington's Dreamhttps://www.youtube.com/watch?v=JYqfVE-fykk ...Korossade Tomaterhttps://www.dropbox.com/scl/fi/u0h89wtzyereqdvnz4c2f/KOROSSADE_TOMATER.png?rlkey=bob0u0em4066wepmoo24t1bfb&dl=0 ...Australiens sociala medierhttps://www.svt.se/nyheter/utrikes/australiens-unika-forbud-mot-sociala-medier-har-tratt-i-kraft ...sommar/vinterhttps://www.visualcapitalist.com/wp-content/uploads/2022/01/Earths-Orbit.png https://www.quora.com/Which-country-has-the-most-seasons ...Ovinterhttps://www.svt.se/vader/ovinter-den-nya-arstiden-som-ersatter-vintern ...Britt/Indiansommarhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Brittsommar https://sv.wikipedia.org/wiki/Indiansommar ...Timothy Chalamethttps://www.tiktok.com/@calabasaswings/video/7582330033570614550?is_from_webapp=1&sender_device=pc https://m.media-amazon.com/images/M/MV5BNTc0YmQxMjEtODI5MC00NjFiLTlkMWUtOGQ5NjFmYWUyZGJhXkEyXkFqcGc@._V1_.jpg https://www.instagram.com/p/DSESywqjQLi/ Låtarna som spelades var:Monsoon - Tokio HotelPay For Me - Whale Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här:https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg

Pinsamma VM-lottningen! Nånstans tragikomiska Pridematchen mellan Egypten och Iran! Holmgången på Volkparkstadion! Omskakade info från Serie A! För Barcelona viktige Roony Bardghji! Wilgot Swedbergs eviga tanighet! Grattis Inter Miami! Mohamed Salahs limpsax!

Pinsamma VM-lottningen! Nånstans tragikomiska Pridematchen mellan Egypten och Iran! Holmgången på Volkparkstadion! Omskakade info från Serie A! För Barcelona viktige Roony Bardghji! Williot Swedbergs eviga tanighet! Grattis Inter Miami! Mohamed Salahs limpsax!

Vad händer när man sammanför sex konstnärer som alla har olika funktionsvariationer? Följ med till utställningen Speaking Volumes på Malmö konsthall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem har tillträde till konsten? Och hur definierar vi konstnärlig kvalitet? Det är två frågor som ställs i den mångfacetterade utställningen med både svenska och internationella konstnärer. P1 Kultur var där när David Cheung lade sista handen vid sin 20 meter långa hyperdetaljerade mastodontteckning, och träffade också konstnären Mattias Johansson. Och i studion möter vi utställningens curator Lucy Smalley.MUSEUMSINVIGNING SKÖTS UPP – VAD HÄNDER NU?Förra veckan skulle Nigerias nya stora och påkostade moderna konstmuseum, West African Art i Benin City, ha invigts. Det var också tänkt att museet skulle husera de återlämnade Benin-bronserna, kulturskatter som tagits från landet och hamnat i västerländska museers samlingar. Men efter protester och vandalisering av det nya konstmuseets reception har invigningen skjutits upp. Vad handlar konflikten om? Och varför blev aldrig museet ett centrum för de återlämnade kulturskatterna? Kulturnytts Mina Benaissa berättar mer.LIVET MED PERSONLIG ASSISTANS I NY PJÄSHur är det att hela tiden vara beroende av en annan människa för att kunna klara av de mest basala sakerna i sin vardag? Och hur är det att gå genom detta under tonåren? Det är några av frågorna pjäsen "Om jag vetat hur trygghet känns" försöker besvara på Unga Klaras scen i Stockholm. En pjäs som är skriven och regisserad av debutanten Maya Hultman som själv är beroende av personlig assistans. Och vår teaterkritiker Jenny Teleman har sett den. EN TONDÖV KÖR I ETT HAV AV NÄSSLORSökes: Körsångare. Krav: Tondövhet. I performanceverket ”Study of slope” utforskar Lina Lapelyte tillsammans med en mycket speciell kör vad det innebär att få sjunga, och vad som händer när vi låter tystade röster höras. Hör Kajsa Sanders reportage från Lilith Performance Studio i Malmö.ESSÄ OM VÄRLDENS MÄKTIGASTE SOPORUtanför den antika staden Oxyrhynchos i dagens Egypten fann arkeologer närmare en halv miljon papyrusfragment, med allt från dikter av Sapfo och vetenskapliga anteckningar, till kvitton och allehanda vardagliga klagomål. Dan Jönsson berättar om denna myllrande mänsklighet i en OBS-essä.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Eagles of the republic är en politisk thriller som utspelar sig i den mäktiga och glamorösa egyptiska filmindustrin där den starkast lysande stjärnan dras in i en ond underström av bedrägeri, korruption och propaganda.Salih träffade filmregissören Tarik Saleh på folkets bio Kino i Malmö för att samtala om hans nya film men också om andlighet och politik.Trailer till Eagles of the Republic

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 50 år från sekelskiftet 1200 f. kr rasade ett helvete för invånarna i östra medelhavets tre stora riken. De mystiska "sjöfolken" dök upp och brände ner alla större städer de kom åt. Vi pratar Mykene, Hattusa, Ugarit...ja vi pratar Troja! Öarna Cypern och Kreta fick påhälsning. Egypten skonades inte heller. Traumat var fullkomligt och flera hundra år av mörker och tystnad i källorna följer. Det rör sig om en omskakande period i mänsklig historia, ett halvt årtusende senare försökte man på olika håll sätta de muntliga orden på pränt och vi fick såväl Illiaden som gamla testamentet. Spåren av de omtumlande 50 åren i västerländsk kultur och religion med tillhörande traditioner har hållit i sig till denna dag. Det här är berättelsen om när samhällen helt försvinner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fullmatat avsnitt. Nu får vi drömparet Lebron och Augsburger. Kommer de att lyckas? Vi pratar såklart om allt det roliga som hände i Egypten och det påfund som nu pågår i Kuwait. Håkis har spelat det nationella seriespelet och är övertygad om att där ligger padelns framtid. Dessutom ger vi vår syn på Peja Lindholms krönika på Padelfeber.

Bjarne Andreasen er chef for Røde Kors i Afrika, og han har set, hvordan den humanitære krise i Sudan bliver ved med at udvikle sig til det værre.Faktisk mener han, at hele verden burde være på den anden ende over konflikten, der lige nu er verdens største humanitære krise. Senest er storbyen El-Fasher blevet overtaget af oprørsstyrker, og flere frygter nu massehenrettelser i byen med hundredtusindvis af civile.Samtidig blander nationer som Rusland, Egypten og De Forenede Arabiske Emirater sig i konflikten og holder den kørende med droner og granater.Hvad er der på spil i konflikten – og hvorfor bliver den ved? Gæst: Bjarne Andreasen, regionalchef i Afrika for Røde KorsVært: Tine ToftFoto: Reuters, Mohammed Jamal Der er lånt klip fra CNN, The Economist og Al JazeeraSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se. Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Dogge och Äpplet når maindraw i Egypten, vilket vi självklart lyfter. Annars ligger fokus på EM och den debatt som uppstått i efterdyningarna. Förbundskapten Howe tycker att det råder en toxisk miljö inom svensk padel. Många har tankar och åsikter. Hur ska svensk padel återfå framtidstron? Kanske genom ett stort framtidsseminarium?

Kalle Berg pratar om Trumps märkliga tal i Egypten och om det senaste från fredsprocessen kring Gaza. Han berättar även om spekulationerna kring vem som ska bli ny förbundskapten för herrlandslaget i fotboll efter att Jon Dahl Tomasson fick sparken igår. Och sen blir det en förskolenyhet. Ina Lundström har tittat på hur det går för den nya lagen “förolämpning av tjänsteman”. Hon ger oss också det vi behöver veta om den trendiga drycken matcha. Dessutom: Göteborgskans bästa ord och mopeder i Accra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om Trumps märkliga tal i Egypten och om det senaste från fredsprocessen kring Gaza.Ina Lundström berättar allt du behöver veta om trenddrycken matcha och lanserar en tävling på Göteborgstema. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Hvilken betydning kommer Trumps besøg i Israel og Egypten til at få? Er vores sundhedsvæsen godt nok gearet til at følge op på for tidligt fødte? Hvordan har Regeringen klaret første uge af dette folketingsår? Dagens vært: Ole Brink.

Det kan snart vara fred i Gaza. Under natten till torsdag så kom besked från USA:s president Donald Trump att Israel och Hamas är överens. Kriget har pågått i över två år och kan alltså vara på väg att ta slut. I början av veckan inleddes fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas i Egypten, efter påtryckningar från USA. Vad innebär beskedet? Hur ser reaktionerna ut och går det att tro på fred? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN.

Jess Thorup har fået sig et nyt eventyr – denne gang i Egypten. Den danske træner er blevet præsenteret som ny cheftræner i en af landets største klubber, og vi ser nærmere på skiftet og udfordringerne, der venter. Derudover dykker vi ned i konflikten mellem U21-landsholdet og Hvidovre, hvor Martin Retov spiller en central rolle. Og sidst, men ikke mindst, tager vi et smut til Mellemøsten, hvor Cristiano Ronaldo har kommenteret på spekulationerne om sin fodboldfremtid. Velkommen indenfor til onsdagens Hattrick. Vært og produktion: OIiver RoutledgeLyddesign: William Dinesen See omnystudio.com/listener for privacy information.

I de her dage holder verden vejret, mens udsendinge fra den israelske regering og Hamas mødes i Cairo i Egypten for at forhandle om løsladelsen af gidsler og fanger – og om våbenhvile. Og når man i flere årtier har dækket Israel-Palæstina-konflikten – og senest har set to års krig i Gaza tage livet af 65.000 mennesker – så er det kæmpestort at mærke et håb om fred spire. Det er sådan, det er, siger Politikens seniorkorrespondent og mellemøstekspert Anders Jerichow. Han forklarer i dette afsnit, hvad Trumps nye fredsplan går ud på – og hvorfor Trump faktisk har en chance for at lykkes med den.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Två år har gått sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. Då tog sig terrorgruppen Hamas in i Israel och dödade över tusen personer och 250 personer togs som gisslan. Israel har sedan dess svarat med ständiga bombräder och en markinvasion av Gaza. Under de här två åren har mer än 66 000 personer dödats, varav många är barn. Men nu kan ett fredsavtal vara väldigt nära. Förhandlingarna är igång och samtalen hålls i Egypten. Vad innebär det för de hundratusentals personer som bor på Gazaremsan? Och hur mycket finns kvar av Gaza efter två år av israeliska bombningar? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CNN, CBN News, Sky News, Youtube shorts.

Den amerikanske præsident Donald Trump har fået otte arabiske lande og Israel med på en fredsplan for Gaza. For første gang siden Hamas' terrorangreb i Israel 7. oktober 2023 kan der være en reel mulighed for en våbenhvile og fredsproces. Hamas er gået med til forhandlinger, som lige nu foregår i Egypten. Bag den amerikanske plan ligger store amerikanske økonomiske interesser - ikke mindst for Donald Trump selv og hans familie.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan möts medlare från Qatar, Egypten och USA i Egypten för att diskutera Donald Trumps föreslagna fredsplan, tillsammans med representanter från både Israel och Hamas. Enligt uppgifter i egyptisk media avslutades den första samtalsrundan mellan medlarna och Hamas i ”positiv anda”.Sen pratar vi om skärmens alldeles egna tid, som varit på tapeten på flera sätt den senaste veckan. Fyra av fem ettåringar får för mycket skärmtid, vuxnas skärmtid ska utredas och i dagarna skickar Folkhälsomyndigheten ut en broschyr om skärmtid, eller är det kanske en pamflett?

Fredsforhandlingerne om Gaza i Egypten. Præsident Trump og hans regering er involveret i flere retssager, søgsmål og stævninger .Effekt­fuld formel skaber kursre­kord i bankaktie. Ørsteds kapita­l­ud­vi­delse er endnu ikke slut. Topchef vil sælge våben på abonnement. Fyringsrunden i Novo fortsætter.   Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 17.00

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förhandlingarna om vapenvila kan flyttas till Egypten. Politikerna struntar i forskarna och sänker arbetsgivaravgifter för unga. Försvarslektorn om attacken mot Polen: Ryssland vill skapa splittring. Och Ulf Kristersson hånas på nätet efter hälsoministerns kollaps. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kleopatra var den sista hellenistiska härskaren. Hon regerade som kvinnlig farao i Egypten precis innan landet införlivades med det romerska imperiet. Romarna målade upp henne som en orientalisk skurk, och deras propaganda – fylld av fantasifulla överdrifter – skapade ett kändisskap som lever kvar än idag.Alla tror sig veta hur Kleopatra såg ut, men alla gissar. Denna karismatiska skönhetsdrottning är en av historiens mest fascinerande gåtor. Trots att hon regerade länge och effektivt är det främst hennes kärleksaffärer och dramatiska död som hon blivit ihågkommen för. Och detta beror i hög grad på hennes fiender: deras intensiva baktaleri har format hennes historiska porträtt.Men vad är sant? Lät hon verkligen upplösa pärlor i ättika och dricka dem för att imponera på Marcus Antonius? Speglar Elizabeth Taylors ikoniska rolltolkning i filmen verkligen historien? Vad vet vi egentligen om Kleopatra?I sommareprisen av podden Harrisons dramatiska historia diskuterar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, drottning Kleopatra – inte bara hennes liv och gärning, utan också hur minnet av henne formats och förändrats under mer än tvåtusen år.Bild: Romersk marmorbyst av Kleopatra VII, cirka 40–30 f.Kr. Upptäckt vid Via Appia, nu i Altes Museum i Berlin. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turism är ingen modern företeelse. Redan under 200‑ och 100‑talen f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilket ledde till skrivandet av listor över sevärdheter som den resande borde besöka – för den som hade tid och råd. Ambitionen resulterade i utnämningen av en serie spektakulära byggnads‑ och konstverk till det vi idag kallar ”världens sju underverk”.Av dessa antika underverk är idag endast Cheopspyramiden – och de omkringliggande stora pyramiderna i Egypten – någorlunda intakt. Övriga har förstörts av jordbävningar, erosion, översvämningar och tjugo sekler av klåfingriga besökare. Trots förstörelsen kan vi ändå få en uppfattning om hur monumenten såg ut, och i vissa fall har moderna efterbildningar byggts. Exempelvis har Frihetsgudinnan i New York samma proportioner som kolossen på Rhodos. De antika listorna leder också ofta till nya listor och inspirationskällor i modern tid.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de sju underverken och den kultur som omgav dem – allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukter var mer imponerande än pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800‑talet. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har ni hämtat er från förra söndagen? Vi kastar oss ur askan och in i elden när Alexander och Dareios brakar samman i ännu en drabbning. Det här avsnittet innehåller några av Alexanders mest kända – eller okända – belägringar samt det intressanta spåret om huruvida Alexander började utforska sin egen gudomlighet. Mycket sådant blev det i det Egypten där avsnittet också avslutas.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/Antika källor•Diodoros•Plutarchos•Arrianos•Curtius Rufus⸻Facklitteratur•Alexander den store – Paul Cartledge•Alexander den store – Pierre Briant•Alexander den store – Bengt Liljegren•De kom, de såg, de segrade – Daniel Hermansson•De avgörande slagen – J.F.C. Fuller•Från Alexander till Augustus – Sture Linnér•Antikens historier I – Alf Henrikson•Silversköldarna – Frans G. Bengtsson•Världens mäktigaste kungar – Paul Cartledge (kapitel om Alexander)•Världens Historia, nr 6/2009 & 20/2024⸻Populärkultur & media•Alexander – en gud blir till (Netflix-dokumentär)•The Rest is History (podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om hellenismen hade en huvudstad, var det Alexandria – de ptolemaiska härskarnas metropol i norra Egypten. Här grundades en vetenskaplig akademi som i hundratals år utgjorde centrum för den lärda världen, och inte långt därifrån uppfördes ett gigantiskt bibliotek.Under tre sekel – från Alexander den stores triumferande fälttåg till romarnas annektering av Kleopatras Egypten – präglades Medelhavsvärlden och stora delar av Främre Orienten av en kulturell blandning som vi kallar hellenism. Detta var en av världshistoriens mest intellektuellt fruktbara epoker, där idéer från Europa, Nordafrika, Västasien och till och med Indien möttes och påverkade varandra. Historien tog stora kliv framåt.Alexandrias välstånd blev under antiken legendariskt, tack vare härskarens skattesystem som drogs från den bördiga Nildalen. Här verkade genier som Arkimedes, Eratosthenes, Euklides och Heron – forskare vars upptäckter och resonemang ibland var hundratals eller tusentals år före sin tid. De insåg att jorden kretsar kring solen och beräknade jordens omkrets med imponerande precision.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den hellenistiska epoken och den lärda värld som blomstrade i Alexandria.Bild: Konstnärlig rekonstruktion av Alexandrias bibliotek, baserad på arkeologiska belägg. O. Von Corven, Don Heinrich Tolzmann, Alfred Hessel & Reuben Peiss,Mänsklighetens minne (Oak Knoll Press, 2001), Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest översiktliga avsnitt hittills går vi igenom det avgränsade ämnet ”krigsekonomi” i specifikt Rom under nästan 1 000 år. Breda penseldrag!Mattis inleder med romerska republiken med fokus på dess manskapsersättningssystem och krigsfinansiering. Alla siffror han nämner kommer på provet, så anteckna noga. Per tar därefter vid om romerska imperiet, vilket snabbt degenererar till att han gushar över hur satans coolt Rom var. Dessutom: Rambo i Rom, Gammelsmurfen levererar, ”för 2 000 år sedan!”, försäkringsvärde på några miljarder, gnäll på Egypten, osannolikt dyrt hovliv, mys, och mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fuld fart på ugens første program (remote), en international diplomatisk version af Bækkestien, Bødskov går i rette med Trump, statsministeren på vej til rigsfællesskabets varme grød, et fornuftigt sindelag og et stort nej tak fra grønlænderne, Danmark i "krig" med USA på to måder, ChatGPT kan li' akkurat hjælpe med et billede, Kunstmuseet i Nuuk er ugens kunstanbefaling, Hongs Special i Hvidovre leverer – kør en Steffen Bay på menukortet, må man nu ikke være en del af gruppechatten? Vi lever i et bims øjeblik i verdenshistorien, Straftold på den russiske olie, Få kanin på bordet – for den er klimavenlig, 50 shades of hare i gryden, et hattrick af ulykker til søs – og undgå en ubåd i Egypten, Le Pen dømt for misbrug af EU-midler, Peter Viggo Masterclass og en kvote 2-kandidat, Socialdemokratiet er tilbage ved den offentlige transport, ValgAmok til november ved kommunalvalget, Landbruget bli'r det nye guld, damer i værnepligten på lige fod med mændene og One Night in Bangkok.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Ibland blir det fel, prinsessan Ines blev till exempel Inse. Vi efterlyser lyssnarnas berättelser apropå namn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Fredric döpte sina barn efter platser i Egypten, Taroub fick sitt unika namn efter en sångare hennes pappa tyckte om, Ingvald döptes efter båda sina föräldrar (Ingrid + Harald = Ingvald) och Said visade sig vara släkt med en kollega som heter Said i efternamn!I extramaterialet får vi äntligen reda på varför ljudteknikern Henke Henriksson faktiskt heter Henrik Henriksson.

Identitetskris i SD efter intern vapendebatt. Därför vill inte Egypten och Jordanien ta emot palestinier. IS-kvinnan från Sverige döms för folkmord i unik dom. Äldre vill att unga låter bli att nia. Programledare: Staffan Dopping.

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.