Podcasts about egypten

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Det är lördag och ni vet vad det innebär: lördagspodd både som ljud och video numera!VM står precis bakom hörnet och Studio Blågul med Tim och Hugo i spetsen sätter tänderna i alla grupper i mästerskapet för att få den optimala uppladdningen inför fotbollsfesten.I dag har vi kommit till grupp G där favoriterna Belgien ska göra upp mot Egypten, Iran och Nya Zeeland.Hur har deras vägar till VM sett ut? Hur spelar de? Vilka spelare sticker ut? Och hur går snacket i hemlandet? Vi har gjort läxan och gör en ordentlig koll på läget i varje nation.Missa inte Studio Blåguls uppladdning inför VM.Avsnittet finns ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Noa Bachner och Petter Landén sig an Grupp G (Belgien, Egypten, Iran och Nya Zeeland). Panelen är brutalt ärlig och dömer snabbt ut gruppen som en av mästerskapets absolut svagaste – en riktig "snoozefest". Belgien mönstrar en blek spillra av sin forna gyllene generation och spås ryka redan i åttondelsfinalen, medan Egypten tyvärr förlitar sig helt på en formsvag Mohamed Salah i en annars ihålig trupp. Irans uppladdning har samtidigt överskuggats totalt av politiskt visumstrul, och jumbon Nya Zeeland döms rakt av ut som bedrövliga. Avslutningsvis får Petter kämpa stenhårt för att hitta någon nördfakta, innan han till sist döper dem till "alfabetisk ordning-gruppen" eftersom lagens initialer (B, E, I, N) lustigt nog bildar namnet på sportkanalen BeIN. Glöm inte att köpa Expressens VM-guide om ni behöver något att bläddra i för att hålla er vakna under de här matcherna! I studion: Isak Dahlin, Noa Bachner & Petter Landén Ansvarig utgivare: Klas Granström

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Noa Bachner och Petter Landén sig an Grupp G (Belgien, Egypten, Iran och Nya Zeeland). Panelen är brutalt ärlig och dömer snabbt ut gruppen som en av mästerskapets absolut svagaste – en riktig "snoozefest". Belgien mönstrar en blek spillra av sin forna gyllene generation och spås ryka redan i åttondelsfinalen, medan Egypten tyvärr förlitar sig helt på en formsvag Mohamed Salah i en annars ihålig trupp. Irans uppladdning har samtidigt överskuggats totalt av politiskt visumstrul, och jumbon Nya Zeeland döms rakt av ut som bedrövliga. Avslutningsvis får Petter kämpa stenhårt för att hitta någon nördfakta, innan han till sist döper dem till "alfabetisk ordning-gruppen" eftersom lagens initialer (B, E, I, N) lustigt nog bildar namnet på sportkanalen BeIN. Glöm inte att köpa Expressens VM-guide om ni behöver något att bläddra i för att hålla er vakna under de här matcherna! I studion: Isak Dahlin, Noa Bachner & Petter Landén Ansvarig utgivare: Klas Granström

Klubhuset får i denne gruppeoptakt besøg af Nicolai Boilesen og Mads Junker, der begge med en fortid i hollandsk fodbold vil prøve at kigge nærmere på Hollands og Belgiens VM-puljer. Holland er i en ganske jævnbyrdig gruppe, men kan nogle af Hollands mange Premier League profiler friste de to x-landsholdsspillere. Belgien er i modsætning til Holland store favoritter i deres gruppe G, hvor den mest interessante spiller er Romelu Lukaku, men er han overhovedet VM klar efter en skuffende sæson i Napoli? I denne gruppeoptakt finder Klubhuset de bedst køb frem fra de 8 hold i de to VM grupper set over hele gruppespillet. I Gruppe F er Holland, Japan, Sverige og Tunesien. I Gruppe G er Belgien, Egypten, Iran og New Zealand.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Ikonofag? Författaren Patrik Svensson berättar om begäret att äta bilder och varför det inte är så udda som det låter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I en intervju i maj 2012, bara några månader innan han dog, berättade författaren och illustratören Maurice Sendak om hur han en gång fått ett brev. Brevet var från en liten pojke, kanske fyra eller fem år gammal, och innehöll en teckning. Pojken, han hette Jim, hade blivit så förtjust i Sendaks bok ”Till vildingarnas land” att han inspirerats att rita en egen bild. Pojkens mor hade skickat teckningen till Sendak.Och Maurice Sendak i sin tur blev minst lika förtjust. Rörd av gesten ritade han en egen liten teckning, av en av sina vildingar, och skickade i retur.Ett Maurice Sendak-original alltså. Bara för pojken. Något att rama in och i framtiden sälja på auktion.Några veckor senare fick Sendak ett nytt brev. Det var från pojkens mor. Hon tackade och förklarade, kanske lite förläget, att Jim hade älskat teckningen. Ja, han hade älskat teckningen så mycket att han, innan hon hann ingripa, hade stoppat den i munnen och ätit upp den.Det, förklarade Maurice Sendak, var det finaste beröm han någonsin fått. Pojken Jim hade alltså öppnat kuvertet, tagit upp teckningen, betraktat den och så instinktivt och förbehållslöst älskat den att han omedelbart stoppat den i munnen.Han såg den. Han älskade den. Han åt upp den.Varför gör man så?I boken ”Vitön” berättar Bea Uusma om hur hon vid ett tillfälle, ensam i en lässal på Kungliga biblioteket, sätter i sig en del av ett gammalt brev från Nils Strindberg. En bit papper som Nordpolenresenären en gång haft i sina händer och varsamt ritat sina tecken på. Den doftar salt och bränt. Hon försöker inte ens i efterhand förklara sin handling. Bara stoppar pappersbiten i munnen och sväljer.Varför gör man så?Vi skulle kunna kalla dem ikonofager. Pojken Jim och Bea Uusma. Det är väl egentligen inte ett ord, inte i ordböckernas värld i alla fall. Men det är den benämningen konsthistorikern Jeremie Koering använder i sin bok Iconophages. A history of ingesting images. En historik över att äta bilder.Den handlar alltså om denna besynnerliga sedvänja, att bokstavligen sätta i sig bilder. Avbildningar och representationer. Att äta upp teckningar, skulpturer, målningar, ikoner, fresker.Historien börjar i det gamla Egypten och rör sig genom antikens Grekland och det nykristna Europa, med pepparkakor och marsipangrisar som färdkost. Det är en märklig och rätt knepig historia men den som vill hitta någon slags röd tråd ser att det till stor del handlar om religion. Religiösa fresker och skulpturer som man kysst eller slickat på för att bli frisk från en åkomma, eller för att bara komma lite närmre Gud. Man har velat få i sig något heligt, velat inkorporera det i sin kropp, för att på så sätt bli ett med detta heliga. Det ser måhända märkligt ut men är inte så svårt att förstå. Jesus, för att ta ett av många gudomliga exempel, dog för våra synder, han upplät sin kropp åt oss, offrade den åt oss. Den som tar emot hans frälsning tar också på något sätt emot hans kropp, förenas med den. Kyrkans oblater. Jesu kött. Vinet som egentligen är blod. Man vill in i såret, man vill in i Jesu kropp, för att, som PO Enquist skrev, hans kärlek är fylld av blodets ljuva smak. Man vill smaka på Jesus, bokstavligen. Det är väl begripligt.Men riktigt intressant blir det kanske först när vi rör oss utanför den religiösa sfären. När någon stoppar i sig en bild enbart för att den är så oemotståndligt vacker eller sublim, när man gör det inte för att bli ett med något gudomligt, utan för att förenas med konsten själv.Det är då bildätandet blir ett uttryck för ett slags inlevelse. Ett försök att bli ett med konsten. Att uppleva den med alla sina sinnen. Att förenas med den. Sven Lindqvist skrev om det i boken ”Myten om Wu Tao-tzu”. Om hur det handlar om att låta fiktion och verklighet förenas. Konsten, hävdade han, ”är bara ett guldstoft penslat över verkligheten för att fixera den.” Därunder finns alltid en verklig människa, där finns kött och blod. Och man kan ju tänka sig att den som på riktigt vill uppleva ett konstverk, på djupet förstå det, vill komma nära detta kött och blod. Vill smaka på det, förenas med det. Man äter en bild. Man uppgår i den. Man blir konst själv. Det är ett begär som går bortom förstånd och rationalitet.”Bara riktigt små barn”, skrev Sven Lindqvist, ”brukar förstå vad det gäller.”Och barnsligheten i det hela, det instinktiva orala begäret, är också något Jeremie Koering är inne på. Den som stoppar i sig en bild anammar barnets sätt att förhålla sig till världen. Barnet som är oförmöget att kritiskt reflektera kring sina egna handlingar. Barnet som är ett offer för sina instinkter, som gör utan att tänka.Och det kan väl vara sant, men jag tänker att det kanske också handlar om ett försök att nå ett slags förhöjt medvetande. Om medvetandet, som filosofen Thomas Nagel menade, först och främst är ett tillstånd, den subjektiva upplevelsen av det som omger oss. Om medvetandet är ett slags utbyte mellan våra sinnen, ja, då är det kanske inte så konstigt om vi ibland vill uppleva världen med så många sinnen som möjligt. När vi verkligen berörs, då räcker det inte med att bara se, eller höra, man vill också lukta, känna, smaka. Man vill nå en medvetandets fullkomlighet.Ja, det är väl i alla fall en vacker tanke. Möjligen naiv. Att det handlar om ett slags värdering av de konstnärliga tingen som går bortom det monetära eller intellektuella. Att konsten tillåts utlösa rent kroppsliga behov. Som om vi behövde den för att leva.Man kan ju fundera över vad den där Maurice Sendak-teckningen som pojken Jim satte i sig hade varit värd idag. Jag efterforskar saken lite och ser att auktionsfirman Christies år 2025 sålde en enkel blyertsteckning av Sendak, på ett gulnat och delvis sönderrivet papper. Den gick för drygt sjuttontusen dollar.Jag tittar på teckningen. Den föreställer två vildingar. Den ene sitter och läser en bok. Den andre sitter bredvid med en hel boktrave framför sig, armarna höjda med en kniv och en gaffel i varje hand, tungan hungrigt utstickande ur mungipan, redo att sätta i sig hela högen.Det är en otroligt charmig bild. Väldigt typisk Maurice Sendak.Man undrar hur den smakar.Patrik Svenssonförfattare

Programledare: Jesper HofmannPanel: Fabian Ahlstrand & Sabri SuvackiGäst: Mika ZibanejadRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi höra den spännande tidsresesagan "Klockan som kunde resa", önskad av Ellen, 7 år från Helsingborg.

Mohamed Salah Egypten är näst på tur och vi förundras över den usla VM-historiken trots överlägsenheten i Afrika. Blandade kolhydrater sågas, feta arenor hyllas och är det en strafförbannelse som vilar över Salah i landslaget..?Medverkande:August Spångberg, Robin Bylund & Leonard Jägerskiöld VelanderViva America görs i samarbete med:ATG:Vi gör Viva America tillsammans med ATG! Vi har tagit fram ett unikt långtidsspel per lag som ni hittar på atg.se/k26. Där hittar ni också andelsspel och våra tillsammanslag. Tack ATG!O'Learys:O'Learys är såklart den givna platsen för sommarens mästerskap, vi pratar gemenskapen, den goda maten men också den otroliga stämningen som kommer infinna sig på alla deras 60 enheter som ni finner från norr till söder. In och boka bord på https://olearys.com/sv-se/Après:Après är våra favoriter när det kommer till vitt snus. Spana in de superlimiterade VM-tröjorna vi designat tillsammans med Après på apres.se, tillsammans med massa annat merch.Passa även på att kolla in sommarens Spritz-nyheter, som Hugo Spritz och Pink Spritz. Använd koden VIVA för 15% rabatt på din order. Och glöm inte att signa upp dig på Après nyhetsbrev så du inte missar något!Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla krigets mest omfattande krig mellan två stater utkämpades mellan Iran och Irak 1980–1988. Antalet döda räknades i hundratusentals – både soldater och civila. Konflikten präglades av ett hänsynslöst utnyttjande av människoliv för att nå tveksamma territoriella mål, och den politiska och militära ledningen på båda sidor uppvisade stor inkompetens.Ett av de mest anmärkningsvärda inslagen var Iraks återkommande användning av kemiska stridsmedel, både mot iranska förband och mot civila kurder.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden försöker Martin Hårdstedt och Peter Bennesved förstå en av 1900-talets mest brutala konflikter. Kriget fördes med modern västerländsk och sovjetisk militärmateriel, men leddes ofta av befäl som inte var uppgiften vuxna. Iraks diktator Saddam Hussein inledde kriget i tron att det skulle bli en snabb och enkel seger.Ett centralt mål var att ge Irak en ledande ställning bland arabstaterna. Efter fredsavtalet mellan Egypten och Israel suspenderades Egypten ur Arabförbundet 1979, vilket skapade ett maktvakuum i regionens maktspel. Iran framstod samtidigt som den främsta rivalen till Saddam Husseins anspråk på arabiskt ledarskap. Till detta kom grundläggande motsättningar mellan Irans shiamuslimska majoritet och Iraks sunnimuslimdominerade maktelit.Av stor betydelse för Irak var också att återta och kontrollera strategiska områden längst in i Persiska viken, kopplade till gränsdragningen vid Shatt al-Arab. I Algeröverenskommelsen 1975 accepterade Irak att gränsen i floden drogs efter farledens mittlinje (thalweg), något Saddamregimen senare ifrågasatte – och använde som ett av flera argument för kriget.Bild: Iraniska soldater ber i en skyttegrav under Operation Karbala-5 nära Shalamcheh utanför Khorramshahr, februari 1987. I bild står Ali Azimi från byn Mohajeran, som senare skadades av kemiska stridsmedel; längst ned syns Sadegh Artimani. Foto: Mahmoud Badrfar (tasnimnews.com). Public domain (Iran).Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podden försöker ta ett grepp kring Lebron och Augsburger. Först gör de fiasko i Egypten på ett snudd på pinsamt sätt, för att veckan efter spöa allt och alla och bli mästare i Bryssel. Det var precis det resultat världen väntat på.Paquito återförenas med Di Nenno. Bea & José-Maria går från klarhet till klarhet. Daniel Windahl återförenas med Simon Vasquez. Men Adam Axelsson står plötsligt utan partner.Vill du stötta podden? Swish 0702955734 

Tarik Saleh har skildrat det egyptiska samhället i den hyllade Kairotrilogin. Med stor vördnad och respekt för landet han porträtterar riktar han samtidigt en konsekvent och skarp kritik mot regimen, något som också har haft personliga konsekvenser för honom. I ett samtal med P3 Nanna Olasdotter Hallberg berättar han om det Egypten han älskar, inifrån. Han delar med sig av sin berusade och oortodoxa skrivprocess, och reflekterar över hur pandemin oväntat räddade honom från att arbeta med en version av The Crown för det saudiska kungahuset. Samtalet spelades in i Lilla salen, AF-borgen den 17 februari 2026. --- Hemsida studentafton.se Följ oss på Instagram och Facebook Podcasten görs i samarbete med Radio AF

Hans familj drevs på flykt från Iran. Nu räknar Reza Pahlavi dagarna tills han kan återvända och ta över makten. Men han är en ifrågasatt ledarfigur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han är son till en avsatt kung. Nu är han en oppositionsfigur i exil vars namn ropas på gator och torg utanför Irans gränser. Sedan 1980-talet har Reza Pahlavi jobbat för att den islamiska republiken som drev hans, och många andras, nära och kära på flykt från Iran ska falla.När Reza Pahlavi sa adjö till sin familj strax innan en USA-resa sommaren 1978 hade han ingen aning om att det skulle bli sista gången på länge, kanske någonsin, som han befann sig på iransk mark.Då var han på väg att fylla 18. Kort därefter fick han på avstånd bevittna hur en revolution med religiösa förtecken störtade hans pappa shahens välde och utropade en islamisk republik, som i praktiken blev en diktatur, i shahens ställe.På flykt från sitt hemland sviktade den redan svårt sjuke shahens hälsa ytterligare, och på sin 20-årsdag utropade sig Reza Pahlavi till ny shah av Iran, i exil, sedan hans pappa förts till sin sista vila i Egypten.Berättelsen om Reza Pahlavis resa från 20-årig exilmonark som inte fick omvärldens erkännande till 65-årig oppositionsfigur med grå tinningar, innehåller hemliga affärer med utländska underrättelsetjänster och regeringar, personliga tragedier, och ett evigt hopp om förändring i ett land med 92 miljoner invånare.När bomber faller över Iran våren 2026 manar Pahlavi angriparna USA och Israel till att ”avsluta jobbet” och krossa den iranska regimen en gång för alla. På så vis hoppas han att manegen ska vara krattad för en återkomst till hemlandet, och ett övertagande av makten.Men en fråga som fortfarande inte har besvarats på snart 50 år är: Hur stort stöd har Reza Pahlavi i Iran?I P3 ID om Reza Pahlavi medverkar Gilda Hamidi-Nia, Mellanösternkorrespondent på SVT, Ardavan Khoshnood, docent och universitetslektor vid Lunds universitet, och exiliransk monarkist, Rouzbeh Parsi, historiker och författare till boken “Mellan gud och stat – Iran efter ett långt 1900-tal”, och Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala universitet.Böckerna ”The fall of heaven”, av Andrew Scott Cooper, ”King of kings”, av Scott Anderson, ”The twilight war”, av David Christ, ”The iranian triangle”, av Samuel Segev, ”Countdown to crisis”, av Kenneth Timmerman, ”And enduring love”, av Farah Pahlavi, och ”The fifties”, av David Halberstam, har varit till stor hjälp i researcharbetet.

Unge læger, ingeniører og it-specialister flygter i disse år fra Nordafrika og Mellemøsten.Politisk uro, konflikter og dårlige arbejdsvilkår har sat gang i en hjerneflugt, hvor unge og højtuddannede vender deres hjemland ryggen til fordel for bedre løn og bedre arbejdsvilkår. Udviklingen ser ikke ud til at stoppe, og imens bliver konsekvenserne for de kloge hjerners hjemlande større og større. Jyllands-Postens korrespondent Thomas Foght er rejst til Tunesien, Marokko, Egypten og Jordan for at forstå udviklingen. Hvor vil de kloge hjerner hen, hvad er konsekvenserne – og hvorfor bliver der ikke gjort noget ved det? Gæst: Thomas Foght, korrespondent for Det Globale Syd for Jyllands-PostenVært: Tine Toft Produktion og tilrettelæggelse: Mathias Bonde Foto: privatfoto Der er lånt klip fra Watch Medier Thomas’ reportageserie fra Nordafrika er støttet med midler fra Dansk-Arabisk Partnerskabsprogram, der hører under Udenrigsministeriet. Jyllands-Posten har haft fuld redaktionel frihed. Du kan læse Thomas' reportager her: EgyptenMarokkoTunesienJordanSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Välkommen att lyssna på ett bibelstudium med John Eidering om hur Israels uttåg ur Egypten och ökenvandringen kan hjälpa oss i att navigera hur man är församling idag och i framtiden.  

Pausanias guide till Grekland från 100-talet har hjälpt arkeologin, men han har också ett budskap till dagens makthavare, konstaterar Per J Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag trodde länge att guideboken var en modern företeelse. Så lärde jag mig att tyska Karl Baedeker började ge ut reseguider redan på 1830-talet.Men Baedeker var ju inte först. I ett kloster i Schweiz har man hittat en handskriven guide till Rom från tidigt 800-tal.Men historien börjar heller inte där. De gamla grekerna var nämligen först, även i guideboksbranschen.Resguide till Erythreiska havet skrevs redan under det andra århundradet efter Kristus. I den berättas hur man reser längs Afrikas, Arabiens och Indiens kuster, upp i Röda havet och ut på Indiska oceanen mot den indiska subkontinenten.Och ungefär samtidigt blev den grekiska geografen Pausanias klar med en serie på tio guideböcker till Greklands olika provinser. Som om han hade haft en hel stab med medarbetare som for runt och gjorde research. Men det hade han troligtvis inte.Allt tyder på att han reste och skrev allt själv.Pausanias föddes år 110 efter Kristus i provinsen Lydien i Mindre Asien, alltså västligaste delarna av dagens Turkiet. Och tack vare Romerska imperiets expansion kunde han resa runt i en värld utan gränser, som omfattade såväl dagens Italien och Grekland som Makedonien, Palestina och Egypten.Målgruppen tros främst ha varit bildade och rika romare sugna på att se de heliga platserna i landet som format deras värld. Men läste verkligen de romerska Greklandsresenärerna Pausanias guideböcker? Det kan man undra, eftersom det inte finns en enda referens till dem i andra antika källor, inte förrän på 600-talet‚ alltså ett halvt millennium efter att de skrevs. Då omnämns de för första gången av en östromersk författare.Hellados Pereigesis, eller Guide to Greece som böckerna heter i Peter Levis engelska översättning, hade fokus på platser för religiös hängivenhet. Men inte bara. När man läser guiderna inser man att han även gillar historia, geografi, konst och, lite överraskande, också fågelskådning. Kort sagt: Ämnen som är relevanta för en guidebok även i vår tid. Det kan jag intyga eftersom jag nästan 2 000 år efter Pausanias också skrev guideböcker till Grekland med liknande fokus.Tidlös känns också Pausanias fascination för människokroppens välbefinnande. Sida upp och sida ner tipsar han om platser där resenären kan finna bot och läkning. Särskilt förtjust är han i de må-bra-ritualer som utövades i medicinguden Asklepios anda i Epidauros i landskapet Argolis på halvön som idag heter Peloponnesos.Han berättar han hur man möts av en Asklepiosskulptur som sitter på en tron och håller i en stav omslingrad av en orm, medicinsymbolen som överlevt ända till idag och fortfarande används i Sveriges Läkarförbunds logga. Vid gudens fötter noterar Pausanias hunden som har heliga krafter som kan få människan att må bättre. Och själva templet beskriver han som rikligt dekorerat och belamrat med offergåvor från patienter som på så sätt visat sin tacksamhet för de behandlingar de fått.Pausanias traskar vidare, kanske med skoskav efter den långa promenaden från staden Argos, kanske med solsvedd panna och torr strupe‚ det är lätt hänt under de grekiska sommarmånaderna. Med alla sinnena på helspänn beskriver han vad han ser. Som Abaton, sovsalen där patienterna sov i hopp om att guden skulle hela dem i sömnen – eller i brist på det: att de i drömmarna skulle få vägledning om vilken behandling som passade bäst.Jag ser framför mig hur guideboksskribenten från Lydien blir stående en stund framför de graverade stentavlorna som hänger inne i sovsalen. Förundrad läser han vittnesmålen om hur guden botat blindhet, förlamning och till och med återupplivat döda. Jag föreställer mig att han tänker: om detta måste jag berätta för alla klena och kranka som ännu inte upptäckt Asklepios storhet – så att de kan resa hit!Epidauros var ju också en kulturell mötesplats. I amfiteatern med plats för 14 000 åskådare, som byggts mer än 400 år innan Pausanias var på plats, musicerade man, sjöng och spelade teater som en del av kulten kring guden. För kulturen, menade man, är också en form av vård och omsorg. Genom att gå och se ett skådespel kan den sjuke via katarsis nå emotionell balans – och därmed botas.När de som styr i dagens värld väger olika samhällsnyttor mot varandra får ju kulturen ofta stryka på foten. Men Pausanias budskap är tydligt: kulturen har en viktig roll att spela för en framgångsrik läkningsprocess.Pausanias guideböcker har varit guld värda för arkeologer som grävt i den grekiska myllan. De har gjort det lättare att förstå vad det är man hittat. Ända in på 1800-talet var det många som menade att hans texter byggde på saker han hört i andra hand, snarare än sett med egna ögon. Böckerna, menade skeptikerna, var snarare litterära verk än instrumentella guider. Men idag råder inget tvivel. Det mesta av det Pausanias beskriver stämmer väl överens med arkeologiska fynd.”Det intressantaste och mest minnesvärda som staden Epidauros har att erbjuda” skriver Pausanias, ”var en inhägnad med en skulptur av Asklepios och en skulptur som de säger föreställer gudens hustru Epione”. Formuleringen ”som de säger” får oss att förstå att han varit där. Men också att han inte har anlänt som spränglärd allvetare. Han lär sig genom göra de resor han gör, se det han ser med egna ögon, och prata med folk på plats. Precis så som seriösa guideboksskribenter i alla tider arbetat.Stående framför de gamla kolonnerna och arkitraverna kan nutida arkeologer, turister och guideboksskribenter uppfyllas av ett vemodigt ”man-borde-ha-varit-med-när-det-begav-sig”.Faktum är att redan Pausanias verkar ha känt så. När han skrev sina guider hade den grekiska kulturen redan passerat sin höjdpunkt. Nu var det romarna som styrde. Vår guideboksskribent tyckte att glansen gått förlorad från tiden före slaget vid Korinth år 146 före Kristus, då romarna segrade och inledde kolonialiseringen av Grekland. Han fick helt enkelt hålla till godo med att föreställa sig hur det än gång var.Jag tänker på att turismen så ofta handlar om just det, alltså att återuppleva en tid som inte längre finns. Vi går på museum för att uppleva hur man en gång i tiden gjorde, tänkte, målade och skulpterade. Hänförda trängs vi i trånga gränder i medeltida stadskärnor. Storögda betraktar vi gravar, reliker och votivgåvor i flerhundraåriga katedraler.Eftersom vi inte kan resa bakåt i tiden får vi svälja förtreten av att ha kommit för sent. Precis som Pausanias – och de rika romare som kanske läste det han skrev – så får vi nöja oss med de lämningar som trots allt finns kvar.När jag ser Pausanias framför mig traska runt där i sina sandaler på de kalkstensdammiga tempelområdena för att memorera sina intryck känner jag igen mig som nutida reseskribent.Både i känslan av att betrakta en förlorad värld – och i ivern att berätta om hur den en gång såg ut.Per J Anderssonförfattare och resejournalist LitteraturGuide to Greece 1: Central Greece av Pausanias, översättning till engelskan av Peter Levi 1971, Penguin Classics, 1979.Pausanias: A Greek Pilgrim in the Roman World av John Elsner, Oxford University Press 1992.Lustresandets geografier: Reseguider och turism 1700–1950 av Bosse Bergman, Korpen 2015.Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow, Apell förlag 2020.

Sangskrivning er en holdsport, og nationale særkender bliver opløst til fordel for en ny, fælleseuropæisk poplyd. Vi skal også høre om den dansk-egyptiske skuespiller, der er blevet fængslet i Egypten, og diskutere brugen af børn som medvirkende i Oscarvinderen "Mr. Nobody Against Putin". Vært: Morten Runge Medvirkende: Lisanne Wilken: Lektor ved Århus Universitet Rasmus Rex Pedersen: Lektor ved Roskilde Universitet John Wilson: Dokumentarist Bjarke Friis Kristensen: Redaktør på Kino.dk Adam El Sayed: Farmaceutstuderende og søn af skuespiller Hassan El Sayed Andreas Dalsgaard: Dokumentarproducent og -instruktør Jan Bacher Dirchsen: Tv-producent og underviser Producer: David Turner Redaktør: Lasse Lauridsen

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Éric Chacour i samtal med Kristofer Folkhammar på Internationell författarscen. Den hyllade författaren bakom debutromanen "Det jag vet om dig" har tagit den litterära världen med storm. I boken skriver Éric Chacour om förbjuden kärlek, familjelojalitet och ett sökande efter sitt sanna jag i ett konservativt Egypten. Éric Chacour är född 1983 i Montréal av egyptiska föräldrar och är uppväxt i Québec och Frankrike. Efter ekonomistudier arbetade han inom finanssektorn fram till det att han debuterade som författare med "Det jag vet om dig" som snabbt blivit en internationell succé. Boken har översatts till ett tjugotal språk och nominerats till ett femtiotal litterära priser världen över. Kristofer Folkhammar är författare, poet och kritiker. Han är känd för queera litteraturteman och har bland annat gett ut den uppmärksammade romanen "Magisterlekarna" och novellsamlingen "Hetare". "Är det barnen, baby?" är hans femte skönlitterära verk. I samarbete med Rámus förlag. Från 11 mars 2026 Jingel: Lucas Brar

Per har läst en fascinerande bok av den nederländske professorn Wouter J. Hanegraaff, och det blir ingången till ett samtal om en av världshistoriens mest häpnadsväckande idétraditioner. Det handlar om en underjordisk strömning som ändå löper som en röd tråd genom den västerländska historien. Rötterna finner vi i det gamla Egypten, bland prästerna och templen där avancerad magi sades kunna väcka statyerna till liv.

Video på SpotifyHans Oreheim är arkeolog och författare med studier i antikens kultur, egyptologi, geovetenskap och astronomi vid Göteborgs universitet. Han har arbetat med arkeologiska projekt i Sverige och utomlands, och utforskar i sina böcker förbjuden och fördold kunskap kring forntida civilisationer, pyramider, Göbekli Tepe, tempelriddare och teorier om utomjordisk påverkan samt anakronistisk teknologi.[youtube]​Hans verk blandar faktabaserad äventyrsroman med alternativa historieteorier om gammal utomjordisk närvaro:Den förbjudna kunskapen – En resa från Egypten i jakt på hemlig kunskap.[bokus]​Den fördolda kunskapen – Utforskar mystiska artefakter och gömd historia.[bokus]​Den förlorade kunskapen – Startar i Peru med spår av avancerad forntida tech.[bokus]​Sfinxens gåta & Människans glömda historia – Fokus på Egyptens mysterier och bortglömd mänsklig ursprung.[bokus]​ Stötta via Swish ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠0722330843⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till dig som lyssnar, speciellt via Spotify, sprider och skriver en recension olika poddspelare, tips, feedback. Extra tack till dig som prenumererar på extrainnehåll. ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠För bonusmaterial och prenumeration på extrainnehåll följ denna länk (Alt. klicka på låst avsnitt i spotify) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠OCH följ länk i bekräftelsemejlet som du sparar. (Kan krångla flera timmar. Vänta en stund, ladda om) ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasters.spotify.com/pod/show/ufobrt/subscribe⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ETPersson@protonmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠

Från tempel till tempel! Det syns inte på utsidan, vem du är på insidan! Men på samma sätt som Gud ledde Israel ut ur Egypten in i det förlovade landet, leder Gud nu dig. Då var han närvarande i templet, nu är han närvarande i dig! Avslutning på de 3 stegen: Nattvarden, Dopet, Andedopet. En predikan av Tommy Lilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Romantiken lever i några av våra mest älskade barn- och ungdomsböcker. Eva-Lotta Hultén berättar om Maria Gripes filosofiska influenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Allt levande hörer samman.” Orden formuleras på 1700-talet av Linnélärjungen Andreas Wiik, i ett brev till hans hemligt trolovade, Emelie. Deras korrespondens hittas på Selanderska gården i småländska Ringaryd långt senare av tre ungdomar. Av breven framgår att det ska finnas en antik egyptisk staty gömd någonstans på orten.Det finns ingen Linnélärjunge vid namn Andreas Wiik. Och ingen småländsk ort som heter Ringaryd. Men både mannen och platsen lever i Maria Gripes ”Tordyveln flyger i skymningen”.Tillsammans med ”Agnes Cecilia” är det den av hennes berättelser där de mystiska inslagen är starkast. Samhörighet över både tid och rum manifesterar sig och byggnader kan bära minnen och förmedla budskap. Särskilt i ”Tordyveln flyger i skymningen” bistår växter och djur i kommunikationen. Skalbaggar och krukväxter leder protagonisterna till viktiga ledtrådar på gåtans lösning – var finns statyn som Andreas Wiik hemförde från Egypten?Redan tidigare i sitt författarskap, också i sina mer realistiska berättelser, skildrade Maria Gripe en kommunikation med naturen, genom flera av sina karaktärer. Hugo, i ”Hugo och Josefin”, är en trygg skogsvarelse som kommer till människornas värld med ett budskap: skollärarinnan får veta att hon har hållits för lite i skogen och för mycket i skolan och att det är därför hon bekymrar sig så mycket. När Hugos för misshandel fängelsedömda far ­kommer på tal säger Hugo lugnt att ”Skogen ska en inte överge. Då går dä illa.”Också Loella i Pappa Pellerins dotter, är ett sagoväsen som hör ihop med naturen.Gripes biograf Ying Toijer Nilsson beskriver det så här: ”Den spåntäckta stugan är nästan osynlig, insnärjd i slingerväxter och med gräs på taket. Vädrets makter står på hennes sida, blixten laddar ur sig framför barnavårdsnämndens representanter, stigen är villsam och oländig, yrväder hindrar moderns bekanta som kommer för att hämta barnen.”I Gripes värld samspelar vi med naturen och talar med och genom den.Maria Gripe växte upp i Örebro men trivdes inte i stadens flickskola och när det var dags för vidare utbildning fick det bli Enskilda gymnasiet i Stockholm. Hon bodde inackorderad, och i rummet hon hyrde fanns filosofen Friedrich von Schellings samlade verk. Det är hans naturfilosofi som hon klär i Andreas Wiiks ord, och ger gestalt i Tordyveln flyger i skymningen.Schelling var verksam kring sekelskiftet 1800 och framåt och ingick i den intellektuella kretsen i staden Jena. Han räknas till de tyska idealisterna och romantikerna, vars idéer ofta ses som en motreaktion på upplysningen och den vetenskapliga revolutionen. Med den franske 1600-talsfilosofen René Descartes hade uppdelningen mellan den tänkande och den utsträckta substansen fått en strikt formulering. Ande och materia var åtskilda. Men den föreställningen medförde ett antal problem som Schelling noterade. Hur kan ett medvetande uppstå hos materia och hur kan ett levande jag påverka och påverkas av en död omgivning? ”Mellan sinnet och naturen finns en hemlig förbindelse”, menade Schelling. Men han gick längre än så.Mot den mekanistiska värld som upplysningen målat fram, där människor, djur och växter var att betrakta närmast som maskiner, ställde Schelling ett enhetligt världsallt – den ”allsjäl” som Maria Gripe låter Andreas Wiik skriva om i sina brev till Emelie. Schelling drar slutsatsen att allt levande därför kan kommunicera med, och genom allt annat som lever. En idé som han i sin tur kan ha hämtat inspiration till från de indiska vishetstexterna Upanishaderna. Där beskrivs en panteistisk värld där allt har en gemensam ande, brahman. Gud och naturen är ett.Allting, förklarade Schelling, i den andan, ”var förbundet med vartannat och utgjorde en enda universell organism” – från grodor till träd, stenar, insekter, floder och människor. Ande är osynlig natur, medan naturen är synlig ande – en central tes för romantikerna. I stället för total åtskillnad mellan jaget och naturen – dess motsats.Efter sin studentexamen läste Maria Gripe filosofi och religionshistoria vid Stockholms högskola och romantiken intresserade henne särskilt. Också Schiller, Novalis och Fichte går att spåra i hennes böcker. Liksom Atterbom och Schopenhauer. Gripe var beläst och ville få sina unga läsare att reflektera. Vilket breven till henne visar att hon också lyckades med. ”Den där Schopenhauer verkar bra. Var får man tag på hans böcker?”, skrev en ung läsare.I ”Tordyveln flyger i skymningen” låter hon huvudpersonerna Jonas, Annika och David – 13, 15 och 16 år gamla – samtala om de stora idéerna i Andreas Wiik brev. Brev som han hade bett Emelie att förvalta, och som hon gömt under en golvtilja. I ett meddelande till dem som hittar gömman ber hon att de ska lägga tillbaka Andreas skrifter igen, om deras tid är lika oförnuftig och oaktsam om livet som hennes egen. Är tiden mogen nu, funderar David, Jonas och Annika. Kanske är ingen tid redo för sådana tankar? Men kanske kan alla tider öppna sig för dem?Schelling var en oerhört populär föreläsare vid universitetet i Jena men hans idéer har gått stick i stäv med modernitetens förhärskande naturvetenskap och har kritiserats och förlöjligats, från hans egen tid fram till våra dagar. Samtidigt har han inspirerat tänkare över alla spektra. En av dem var Alexander von Humboldt. När Humboldt dog 1859 var han sin tids mest berömde vetenskapsman, med banbrytande forskning inom en hel rad naturvetenskapliga discipliner, och uppfinnare av några nya, som oceanografi och klimatologi. Hans levnadstecknare Andrea Wulf kallar honom för ”naturvetenskapernas Shakespeare.” Humboldt beskrev, i vännen Schellings anda, jorden som en organism som pulserade av liv, ett sammanhängande helt där allting är förbundet med vartannat i ett nät av organiskt liv. Det leder tankarna till James Lovelocks så kallade Gaiahypotes – att hela jorden fungerar som ett levande, sammanhängande system. Idag har denna tanke ett växande stöd inom naturvetenskapen. Samtidigt visar kvantfysiken på märkliga samband på partikelnivå över stora avstånd – och ny forskning på psykedelika, som ger starka upplevelser av att höra ihop med världsalltet, visar att detta har en positiv effekt vid depressioner.Schellings idéer om en förbunden värld tycks i vår tid komma till oss från olika håll. Hans tankar ser också ut att kunna bli ett viktigt verktyg för att finna nödvändiga nya förhållningssätt till, och förståelse av vår omvärld, i klimatkrisens tid. Allt levande hörer samman. Är vi mogna för att ta till oss den tanken? Är vi tillräckligt lyhörda för att följa de spår som tordyveln lägger ut?Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

Herodotos från Halikarnassos lade under 400-talet f.Kr. grunden till historieämnet genom sin metodiska skildring av krig, kulturer och makt i den antika världen. Han var den förste som försökte förklara historiska skeenden genom systematiska undersökningar.Herodotos huvudsakliga fokus var de grekisk-persiska krigen, men hans omättliga nyfikenhet omfattade även folk, seder, landskap, myter och maktförhållanden. Hans verk är ett försök att förstå världen i sin helhet. Det är en hissnande resa där vi får möta grymma kungar, kloka rådgivare, etnografiska skildringar av begravningsriter – och guldsökande myror stora som hundar.I detta avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne om Herodotos och hans betydelse för historieskrivningens framväxt. Är du en vanlig prenumerant får du bara lyssna på tio minuter. Vill du höra hela avsnittet blir du premium-medlem via historia.nu/premium. Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.I sitt stora verk Historia lade Herodotos grunden till västerländsk historieskrivning. Han reste sannolikt till Egypten, och kanske så långt som till Babylon. Han samlade in berättelser från Libyen, Indien och länder bortom Svarta havet.Herodotos föddes omkring 484 f.Kr. i Halikarnassos (nuvarande Bodrum i Turkiet), en grekisk stad under persiskt styre. Han tillhörde en välbärgad familj med både grekiska och kariska rötter. Redan i unga år började han resa och samla in berättelser. Under sina färder besökte han bland annat Egypten, Libyen, Babylonien, Skytien och flera delar av det persiska riket – platser han beskrev med imponerande detaljrikedom.Senare bosatte han sig i Aten, där han uttryckte beundran för den atenska demokratin och dess öppna politiska klimat. Mot slutet av sitt liv flyttade han till kolonin Thurii i södra Italien. Där färdigställde han troligen sitt livsverk Historiae och avled omkring 424 f.Kr.Herodotos skrev Historia mellan cirka 430 och 424 f.Kr. Verket består av nio böcker – en uppdelning som gjordes av senare redaktörer och namngetts efter de nio muserna.Berättelsen inleds med kung Krösus i Lydien och kulminerar i de grekisk-persiska krigen under 400-talets första hälft, särskilt Xerxes I:s invasion av Grekland. Böckerna I–V skildrar förspelet till konflikterna: det persiska rikets uppkomst, öst-västliga relationer och interna händelser i Grekland. Böckerna VI–IX behandlar själva kriget, inklusive de avgörande slagen vid Salamis, Plataiai och Mykale (480–479 f.Kr.).Men Herodotos nöjde sig inte med att beskriva strider. I stället erbjuder han ett tvärsnitt av sin samtida värld. I Bok II presenterar han en omfattande skildring av Egypten: dess geografi, historia, religion och samhällsstruktur. Böckerna III–IV behandlar det persiska imperiets förvaltning, kung Kambyses fälttåg och Dareios I:s politiska reformer.Bildtext: Porträttbyst av Herodotos, romersk marmorskulptur från 100-talet e.Kr. Denna byst föreställer den grekiske historikern Herodotos, ofta kallad "historieskrivningens fader", och är ett romerskt verk som sannolikt återger ett äldre grekiskt original. Herodotos är mest känd för sitt verk Historiae, där han skildrar de grekisk-persiska krigen och försöker förstå världens orsaker genom berättelser och undersökningar. Källa: Metropolitan Museum of Art via Wikimedia Commons. Bilden är public domain.Musik: The Sands Of Ancient Ruins av LIVINGFORCE, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Grænseovergangen mellem Gaza og Egypten bliver genåbnet. Det sker som led i den plan, der skal sikre varig fred i Gaza, men der er stadig store stridspunkter i vente. Epstein-filerne har ramt det i forvejen udfordrede norske kongehus. Heri findes nemlig beskedudvekslinger mellem den dømte sexforbryder og landets kronprinsesse. Den amerikanske regering forsøger at presse styret i Cuba ved at afskære østaten fra adgangen til olie. Spørgsmålet er, om det presser diktatoren eller befolkningen mest? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Nanna Muus Steffensen, Mellemøstkorrespondent, DR. Lasse Yde Hegnet, antropolog og journalist med særligt kendskab til Latinamerika.

Under de senaste åren har kriget i Gaza dominerat nyhetsflödet och polariserat opinionen i två oförsonliga läger. Få ämnen dödar stämningen snabbare i ett sällskap än en diskussion om konflikten mellan Israel och Hamas. Den mänskliga tragedi som följt i krigets spår har dessutom chockat en hel värld.Men hur mycket vet vi egentligen om själva Gaza? Vad hände i staden före det senaste kriget? Hur ser platsens långa och komplexa historia ut?Faktum är att Gaza är en av världens äldsta städer. Redan omkring 3000 f.Kr. växte den första tätorten fram på platsen. Under faraonernas Nya rike i det forntida Egypten utvecklades Gaza till en strategisk politisk och militär knutpunkt. Stadens läge mitt på den karavanled som förband Asien med Afrika var både en välsignelse och en förbannelse: blomstringstider avlöstes av invasioner och förstörelse.Genom historien har Gaza plundrats och kontrollerats av en rad imperier och stormakter: egyptier, assyrier, babylonier, perser, makedonier, judar, romare, araber, turkar, korsfarare, mongoler, fransmän och britter – för att nämna några. Alexander den store, Rikard Lejonhjärta, Napoleon Bonaparte och Djingis khans ättlingar har alla lämnat spår i stadens blodiga historia. Under första världskriget blev området dessutom skådeplats för utdragna skyttegravsstrider.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Gazas långa och våldsamma historia – från bronsåldern till idag.Bildtext: Byzantinsk grekisk handritad karta över Palestina efter Klaudios Ptolemaios fjärde Asienkarta, utförd i Konstantinopel omkring 1300. Den röda linjen markerar Askalon, medan Gaza syns strax nedanför. Den äldsta bevarade ptolemeiska kartan över Palestina. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt får vi höra den mystiska sagan "Sofia och den knarrande djurmaskinen", önskad av Sofia, 8 år från Örebro.Följ med Sofia när hon smyger in i sin morfars hemliga laboratorium och upptäcker den fantastiska Djurväxlaren 3000! Plötsligt förvandlas hon till en ståtlig flamingo och kliver in i en magisk djurvärld där ingenting är som det brukar. Där möter hon en förtvivlad grävling som har blivit av med sin skugga, och Sofia inser snabbt att det krävs både smarta planer och långa flamingoben för att ställa allt till rätta. En förtrollande berättelse om mod, empati och vikten av att ta en paus ibland – till och med för en skugga.I kvällens avsnitt firar vi dessutom Korsordsdagen! Vi lär oss hur korsord tränar hjärnan, varför de förr i tiden kallades för "ordflätor" och hur man faktiskt hittat korsordsliknande pussel i gamla gravar i Egypten från tusentals år sedan. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Det är januari, det är kallt, det är grått. Men Emma har botemedlet! Hon tar med oss till Egypten och berättar om soldyrkaren Akhenaten. En faraon som genomförde förändringar, glömdes bort, för att sedan återupptäckas igen. Finns det någonting du vill att vi ska prata om då? Hör gärna av dig till oss på instagram @fornpodden, mejla oss på fornpodden@gmail.com eller besök vår hemsida fornpodden.wordpress.com. Podden görs i samarbete med @studioruffen. Klippning, redigering och ljud görs av Tobias Hansson.

Napoleon Bonapartes egyptiska fälttåg är ett av historiens märkligaste militära äventyr. En ung revolutionär general seglar mot pyramiderna med en armé, en flotta och ett helt sällskap av vetenskapsmän. Han besegrar mamlukernas kavalleri, rider in i Kairo som en upplyst farao – och blir sedan avskuren från Europa när Nelson krossar den franska flottan vid Abukir. Vad som börjar som erövring förvandlas snabbt till överlevnad.Vi följer Napoleon från landstigningen i Alexandria, genom ökenmarscher, pestutbrott och brutala belägringar, till det ögonblick då hans österdröm dör vid murarna i Akko. Det är berättelsen om hur sin tids största general för första gången möter nederlag – och hur han därefter lämnar sin armé i Egypten för att segla hem och ta makten i Frankrike. Dysenteri, kanoneld, egyptologi och imperial hybris. Varmt välkomna.Läslista:Blom, Tomas, Napoleon, Historiska Media, Lund, 2024.Eriksson Wolke, Lars, ”Amiral Nelsons största seger”, Militär Historia, nr 1/2009.Lindqvist, Herman, Napoleon, ny utg., Norstedts, Stockholm, 2006.Olofsson, Magnus, Napoleons fälttåg, Historiska Media, Lund, 2020.Stuart, Andrea, Joséphine: fransmännens kejsarinna, Prisma, Stockholm, 2006. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En storsvensk berättelse om Sverige och om demokratins segertåg skapar goda medborgare av dagens elever. Vi tar tempen på historieämnet i skolan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobias Svanelid bänkar sig med historikern Pontus Larsen och historieläraren Maria Johansson för att ta reda på vad elever får lära sig om historia i skolan. Och vad historia i skolan förväntas fylla för funktion för eleverna. Vad tar plats och vad väljs bort i historien när framtidens svenska medborgare ska fostras med hjälp av historia?Dessutom ger vi dig hela listan på 2025 års viktigaste arkeologiska upptäckter i en snabbtur genom forntidens kulturer i bland annat Babylon, Egypten och på Kreta!

När det brittiska imperiet var som störst år 1920 sträckte det sig över alla världens kontinenter och omfattade nästan en fjärdedel av jordens yta. Det var ett system av kolonier, protektorat och territorier som i storlek bara har överträffats av Mongolväldet.Storbritanniens koloniala historia startade på 1500-talet, nådde zenit i början av 1900-talet och består idag av en handfull territorier runt om i världen där invånarna valt att fortsätta vara brittiska undersåtar.I reprisen av avsnitt 66 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med ljudboken Brittiska Imperiet – Uppgång och fall på Historiska Media. Han har också skrivit Englands historia i två volymer.Irländarna var de första att drabbas av britternas hårdhänta kolonialism där dagens konflikt på Nordirland är en direkt följd av tidigare generationers missgrepp. I slutet på 1600-talet hade engelsmännen upprättat kolonier i Nordamerika och på öar i Karibiska havet samt etablerat handelsutposter i Asien och Afrika.Den tidiga koloniseringen av Indien skedde via handelsbolag. I brittiska Indien övertog staten kontrollen 1858, efter att East India Company hade misslyckats med att slå ned sepoyupproret.Under Berlinkonferensen 1884–85 delades Afrika upp mellan Europas stormakter. Britterna strävade efter ett sammanhängande kolonialrike ”från Kap till Kairo”, för att binda samman Kapkolonin i söder geografiskt med Egypten.De nordamerikanska kolonialisterna förklarades sig fria från moderlandet redan år 1776. Den för imperiets viktigaste kolonin Indien år 1947, medan de afrikanska kolonierna främst frigjorde sig under 1960-talet. För Hong Kong dröjde det ända till år 1997.Det viktigaste arvet är engelska språkets utbredning och ohotade position som världens främsta lingua franca. De negativa konsekvenserna av den hårdhänta brittiska kolonialismen lever vi fortfarande med i form av instabila länder i Mellersta Östern, etniska konflikter i Afrika och utbredd underutveckling. Det brittiska imperiet institutionaliserade rasism och drog sig inte för att stötta opiumsmugglare i Kina eller uppfinna koncentrationsläger i södra Afrika för att försvara sina anspråk på världen.Grunden för imperiet var britternas överhöghet på haven och deras industriella styrka. Britternas kraftmätning med Nazityskland under andra världskrigets tömde Storbritanniens krafter och blev början på slutet för imperiet.Bildtext: Robert Clive möter Mir Jafar efter slaget vid Plassey 1757, i en målning av Francis Hayman från cirka 1760. Denna seger markerade början på Ostindiska kompaniets dominans i Indien, både militärt och kommersiellt.Källa: Francis Hayman – Lord Clive meeting with Mir Jafar after the Battle of Plassey (1760), Sterling Times, National Portrait Gallery. Public domain, fri från kända upphovsrättsliga begränsningar enligt Wikimedia Foundation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Emma-Lee Andersson, Clara Kristiansen, Viktor Elsnitz, Behrad Rouzbeh, Johannes Finnlaugsson För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan:4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter:Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Gå på Daddies With Issues på Kappa Bar i Uppsala 12/12:https://billetto.se/en/e/daddies-with-issues-kappa-bar-uppsala-biljetter-1670810 Gå på Jofis "Året är 2025"https://underjord.nu/biljetter/aret-ar-2025/ Gå på "Nära Vänner" med Marcus Thapper och Clara Kristiansen på Scalateatern 5:e marshttps://billetto.se/e/nara-vanner-stockholm-biljetter-1763300?bref=eyJzIjoiYmlsbGV0dG8gYWR2ZXJ0aXNpbmciLCJtIjoiYmlsbGV0dG8iLCJjIjoiY2l0eSBndWlkZSIsImNvIjoibC0xNi1zYy0zMDkzLXNlIiwidCI6MTc2NDY2MjQwMH0%3D Relevanta länkar: ...Watainhttps://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/4/49/Watain_live_hole_in_the_sky_festival_bergen_norway_28_august_2010.jpg ...browserhistorikenhttps://www.bbc.com/news/articles/c1dz0g2ykpeo https://blog.mozilla.org/en/mozilla/leadership/usa-freedom-and-browsing-history/ ...Iran mot Egypten i Seattlehttps://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/gkP4lJ/iran-vill-stoppa-pridematch-i-vm ...Washington's Dreamhttps://www.youtube.com/watch?v=JYqfVE-fykk ...Korossade Tomaterhttps://www.dropbox.com/scl/fi/u0h89wtzyereqdvnz4c2f/KOROSSADE_TOMATER.png?rlkey=bob0u0em4066wepmoo24t1bfb&dl=0 ...Australiens sociala medierhttps://www.svt.se/nyheter/utrikes/australiens-unika-forbud-mot-sociala-medier-har-tratt-i-kraft ...sommar/vinterhttps://www.visualcapitalist.com/wp-content/uploads/2022/01/Earths-Orbit.png https://www.quora.com/Which-country-has-the-most-seasons ...Ovinterhttps://www.svt.se/vader/ovinter-den-nya-arstiden-som-ersatter-vintern ...Britt/Indiansommarhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Brittsommar https://sv.wikipedia.org/wiki/Indiansommar ...Timothy Chalamethttps://www.tiktok.com/@calabasaswings/video/7582330033570614550?is_from_webapp=1&sender_device=pc https://m.media-amazon.com/images/M/MV5BNTc0YmQxMjEtODI5MC00NjFiLTlkMWUtOGQ5NjFmYWUyZGJhXkEyXkFqcGc@._V1_.jpg https://www.instagram.com/p/DSESywqjQLi/ Låtarna som spelades var:Monsoon - Tokio HotelPay For Me - Whale Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här:https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg

Pinsamma VM-lottningen! Nånstans tragikomiska Pridematchen mellan Egypten och Iran! Holmgången på Volkparkstadion! Omskakade info från Serie A! För Barcelona viktige Roony Bardghji! Wilgot Swedbergs eviga tanighet! Grattis Inter Miami! Mohamed Salahs limpsax!

Pinsamma VM-lottningen! Nånstans tragikomiska Pridematchen mellan Egypten och Iran! Holmgången på Volkparkstadion! Omskakade info från Serie A! För Barcelona viktige Roony Bardghji! Williot Swedbergs eviga tanighet! Grattis Inter Miami! Mohamed Salahs limpsax!

Eagles of the republic är en politisk thriller som utspelar sig i den mäktiga och glamorösa egyptiska filmindustrin där den starkast lysande stjärnan dras in i en ond underström av bedrägeri, korruption och propaganda.Salih träffade filmregissören Tarik Saleh på folkets bio Kino i Malmö för att samtala om hans nya film men också om andlighet och politik.Trailer till Eagles of the Republic

Byn Deir el-Medina låg i en isolerad dal, utanför dagens Luxor i Södra Egypten, där några unika arbetare levde under Nya riket (ca 1500–1080 f.Kr.). De var kungagravarnas byggare i Kungarnas dal utanför forntidens Thebe. Deras uppgift var att säkra faraonernas eviga vila, men samtidigt skapade de ett samhälle så ovanligt att det fortfarande fascinerar.Medan bönderna i det övriga Egypten slet, levde invånarna i Deir el-Medina ett skyddat men strikt kontrollerat liv. De var privilegierade hantverkare med statlig lön, egna tempel och tillgång till litteratur – men också föremål för sträng övervakning, maktmissbruk och genomförde också den första dokumenterade strejken i historien.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med egyptologen och museiintendenten Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare: Liv och död i Konungarnas dal (Natur och kultur), om livet i hantverkarbyn Deir el-Medina och dess roll i den faraoniska gravkulturen.Deir el-Medina grundades i början av den 18:e dynastin i forntidens Egypten, omkring 1500 f.Kr., som en statligt organiserad bosättning för de arbetare som byggde och dekorerade faraonernas gravar i Konungarnas dal. Här bodde skrivare, målare, stenbrytare, arkitekter och deras familjer i ett samhälle som i praktiken fungerade som en självstyrande enklav.Deir el-Medina var ett strikt organiserat samhälle, styrt av Nekropolens administration. Arbetarna kallades ”kungens egna män” och arbetade i lag under två förmän, medan skrivarna ansvarade för dokumentation, närvarolistor och löner. Lojaliteten till farao formaliserades i en ed, där arbetarna svor att inte stjäla eller avslöja kungliga hemligheter.Byn var en sluten, men livlig värld. Invånarna hade egna hus, mark och tillgång till spannmålslöner från staten. De hade fritid, bedrev hantverk och upprätthöll religiösa kulter, särskilt till gudinnan Hathor. Skrivkunnigheten var exceptionellt hög – upp till 40 procent av befolkningen kunde läsa och skriva, jämfört med bara några få procent i det övriga Egypten.Det unika med Deir el-Medina är överflödet av skriftliga källor: ostraka (lerbitar med text), papyrus och gravinskrifter som avslöjar vardagslivet i detalj. Den framstående skrivaren Butehamon spelade en central roll i byns senare historia. Han ansvarade både för gravbyggen och för räddningsinsatser när gravplundrare hotade den kungliga nekropolen. Genom hans texter får vi inblick i rättssystem, samhällsstruktur och religiös praktik.Arbetarna fick ersättning i form av naturaförmåner – främst matleveranser – från staten. När dessa uteblev utbröt historiens kanske första dokumenterade strejker. Trots sitt isolerade läge hade byn ett aktivt socialt och rättsligt liv. Kvinnor kunde äga egendom, arbeta och spela viktiga roller i kulten. Prästerskapet var i huvudsak lekmannamässigt, men det religiösa livet var intensivt – särskilt kring skyddsgudinnan Meretseger och de årliga festligheterna tillägnade Amenhotep I, byns helgonkung.Bildtext: Gravkammaren tillhörande Nebenmaat i Deir el-Medina (TT219). Graven TT219 tillhör Nebenmaat, en skrivare verksam i den faraoniska dödskultens tjänst. Den ligger i hantverkarbyn Deir el-Medina på Thebens västra sida och är rikt dekorerad, vilket vittnar om Nebenmaats höga status i samhället. Foto: Nova13 – Eget verk, CC BY-SA 4.0.Musik: Oasis av Oleksii Abramovych, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 50 år från sekelskiftet 1200 f. kr rasade ett helvete för invånarna i östra medelhavets tre stora riken. De mystiska "sjöfolken" dök upp och brände ner alla större städer de kom åt. Vi pratar Mykene, Hattusa, Ugarit...ja vi pratar Troja! Öarna Cypern och Kreta fick påhälsning. Egypten skonades inte heller. Traumat var fullkomligt och flera hundra år av mörker och tystnad i källorna följer. Det rör sig om en omskakande period i mänsklig historia, ett halvt årtusende senare försökte man på olika håll sätta de muntliga orden på pränt och vi fick såväl Illiaden som gamla testamentet. Spåren av de omtumlande 50 åren i västerländsk kultur och religion med tillhörande traditioner har hållit i sig till denna dag. Det här är berättelsen om när samhällen helt försvinner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se. Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Det kan snart vara fred i Gaza. Under natten till torsdag så kom besked från USA:s president Donald Trump att Israel och Hamas är överens. Kriget har pågått i över två år och kan alltså vara på väg att ta slut. I början av veckan inleddes fredsförhandlingarna mellan Israel och Hamas i Egypten, efter påtryckningar från USA. Vad innebär beskedet? Hur ser reaktionerna ut och går det att tro på fred? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN.

I de her dage holder verden vejret, mens udsendinge fra den israelske regering og Hamas mødes i Cairo i Egypten for at forhandle om løsladelsen af gidsler og fanger – og om våbenhvile. Og når man i flere årtier har dækket Israel-Palæstina-konflikten – og senest har set to års krig i Gaza tage livet af 65.000 mennesker – så er det kæmpestort at mærke et håb om fred spire. Det er sådan, det er, siger Politikens seniorkorrespondent og mellemøstekspert Anders Jerichow. Han forklarer i dette afsnit, hvad Trumps nye fredsplan går ud på – og hvorfor Trump faktisk har en chance for at lykkes med den.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Två år har gått sedan kriget mellan Israel och Hamas startade. Då tog sig terrorgruppen Hamas in i Israel och dödade över tusen personer och 250 personer togs som gisslan. Israel har sedan dess svarat med ständiga bombräder och en markinvasion av Gaza. Under de här två åren har mer än 66 000 personer dödats, varav många är barn. Men nu kan ett fredsavtal vara väldigt nära. Förhandlingarna är igång och samtalen hålls i Egypten. Vad innebär det för de hundratusentals personer som bor på Gazaremsan? Och hur mycket finns kvar av Gaza efter två år av israeliska bombningar? Gäst: Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: CNN, CBN News, Sky News, Youtube shorts.

Fredsforhandlingerne om Gaza i Egypten. Præsident Trump og hans regering er involveret i flere retssager, søgsmål og stævninger .Effekt­fuld formel skaber kursre­kord i bankaktie. Ørsteds kapita­l­ud­vi­delse er endnu ikke slut. Topchef vil sælge våben på abonnement. Fyringsrunden i Novo fortsætter.   Vært: Trine Duvander (trine.duvander@borsen.dk)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Suezkrisen är konflikten som såg till att Storbritannien och Frankrike slutligen tappade greppet om sina kolonier i mellanöstern. Storbritannien och Frankrikes regeringar hade, sedan den egyptiske presidenten Gammal Abdel Nasser 1952 tillträde, irriterat sig på Nassers ökade inflytande och destabiliserande politik i mellanöstern.När Nasser beslutade att nationalisera Suezkanalbolaget för att finansiera ett dammbygge längs med Nilen fick dock de båda länderna nog och började planera för en militär intervention, men det skulle inte gå som de tänkt sig.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Suezkrisen 1956-1957.Det var inte bara Storbritannien och Frankrike som involverade sig i den här konflikten. På båda sidor fanns supermakterna, som för ovanlighetens skull höll en gemensam linje och stödde Nasser. USA hade under en tid försökt närma sig Egypten och såg sig själva som dekoloniseringenspolitikens fanbärare.Det var således inte självklart att USA skulle stödja sina allierade Storbritannien och Frankrike i deras anspråk i mellanöstern. Sovjetunionen å andra sidan hade under Chrustjovs ledning samtidigt försökt närma sig mellanöstern för att lämna sin tidigare isolationistiska utrikespolitik. I Nasser såg Sovjetunionen en intressant partner som tycktes ha förmågan att pressa bort västerländska intressen i området, och såg då en möjlighet att använda Suezkrisen som hävstång för att hjälpa Nasser i detta.I slutändan var det dock Israel och FN:s agerande som skulle leda till att Storbritannien och Frankrike fick lämna Egypten och Suezkanalen med byxorna nere. Israel hade tagit på sig rollen att starta konflikten genom ett överraskningsanfall mot Sinaihalvön. Storbritannien och Frankrike skulle sedan använda detta anfall som förevändning för en intervention i området riktad mot Suezkanalen. Problemet var bara att Israels krigsmål var att slå ut den egyptiska militära förmågan, men när egypterna lyckades genomföra en snabbreträtt från Sinai och lämnat området åt Israel så såg man från Israels håll ingen anledning att fortsätta konflikten. När FN, under USA:s ledning, klubbade igenom en resolution om vapenvila så accepterade Israel denna.Detta drog undan mattan för den ”intervention” som britter och fransmän förespråkat. Plötsligt stod deras koloniala ambitioner i öppen dager.Krisen, om än kort, fick stor påverkan på framtida utveckling i området. Konflikten mellan Israel och Egypten kom inte till någon lösning, och skulle leda till ytterligare två stora krig under de kommande 20 åren. Storbritannien och Frankrike tappade sin prestige i mellanöstern, och snart vände sig stat efter stat mot sina tidigare styresmän. Sovjetunionen hade lyckats förödmjuka de gamla väststaterna och fick ökat inflytande i området i utbyte. För Frankrike och Israel blev konflikten också en katalysator för deras ambitioner att skaffa kärnvapen.Bild: Rök stiger upp från oljetankar bredvid Suezkanalen som drabbades under den första engelsk-franska attacken mot Port Said, 5 november 1956. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förhandlingarna om vapenvila kan flyttas till Egypten. Politikerna struntar i forskarna och sänker arbetsgivaravgifter för unga. Försvarslektorn om attacken mot Polen: Ryssland vill skapa splittring. Och Ulf Kristersson hånas på nätet efter hälsoministerns kollaps. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Kleopatra var den sista hellenistiska härskaren. Hon regerade som kvinnlig farao i Egypten precis innan landet införlivades med det romerska imperiet. Romarna målade upp henne som en orientalisk skurk, och deras propaganda – fylld av fantasifulla överdrifter – skapade ett kändisskap som lever kvar än idag.Alla tror sig veta hur Kleopatra såg ut, men alla gissar. Denna karismatiska skönhetsdrottning är en av historiens mest fascinerande gåtor. Trots att hon regerade länge och effektivt är det främst hennes kärleksaffärer och dramatiska död som hon blivit ihågkommen för. Och detta beror i hög grad på hennes fiender: deras intensiva baktaleri har format hennes historiska porträtt.Men vad är sant? Lät hon verkligen upplösa pärlor i ättika och dricka dem för att imponera på Marcus Antonius? Speglar Elizabeth Taylors ikoniska rolltolkning i filmen verkligen historien? Vad vet vi egentligen om Kleopatra?I sommareprisen av podden Harrisons dramatiska historia diskuterar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, drottning Kleopatra – inte bara hennes liv och gärning, utan också hur minnet av henne formats och förändrats under mer än tvåtusen år.Bild: Romersk marmorbyst av Kleopatra VII, cirka 40–30 f.Kr. Upptäckt vid Via Appia, nu i Altes Museum i Berlin. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Turism är ingen modern företeelse. Redan under 200‑ och 100‑talen f.Kr. utvecklades en omfattande resekultur i den grekiska och hellenistiska världen, vilket ledde till skrivandet av listor över sevärdheter som den resande borde besöka – för den som hade tid och råd. Ambitionen resulterade i utnämningen av en serie spektakulära byggnads‑ och konstverk till det vi idag kallar ”världens sju underverk”.Av dessa antika underverk är idag endast Cheopspyramiden – och de omkringliggande stora pyramiderna i Egypten – någorlunda intakt. Övriga har förstörts av jordbävningar, erosion, översvämningar och tjugo sekler av klåfingriga besökare. Trots förstörelsen kan vi ändå få en uppfattning om hur monumenten såg ut, och i vissa fall har moderna efterbildningar byggts. Exempelvis har Frihetsgudinnan i New York samma proportioner som kolossen på Rhodos. De antika listorna leder också ofta till nya listor och inspirationskällor i modern tid.I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de sju underverken och den kultur som omgav dem – allt från nervösa souvenirförsäljare i Mindre Asien till bittra romerska kommentarer om att akvedukter var mer imponerande än pyramiderna.Bild: Kolossen enligt en gravyr från 1800‑talet. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har ni hämtat er från förra söndagen? Vi kastar oss ur askan och in i elden när Alexander och Dareios brakar samman i ännu en drabbning. Det här avsnittet innehåller några av Alexanders mest kända – eller okända – belägringar samt det intressanta spåret om huruvida Alexander började utforska sin egen gudomlighet. Mycket sådant blev det i det Egypten där avsnittet också avslutas.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/Antika källor•Diodoros•Plutarchos•Arrianos•Curtius Rufus⸻Facklitteratur•Alexander den store – Paul Cartledge•Alexander den store – Pierre Briant•Alexander den store – Bengt Liljegren•De kom, de såg, de segrade – Daniel Hermansson•De avgörande slagen – J.F.C. Fuller•Från Alexander till Augustus – Sture Linnér•Antikens historier I – Alf Henrikson•Silversköldarna – Frans G. Bengtsson•Världens mäktigaste kungar – Paul Cartledge (kapitel om Alexander)•Världens Historia, nr 6/2009 & 20/2024⸻Populärkultur & media•Alexander – en gud blir till (Netflix-dokumentär)•The Rest is History (podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fuld fart på ugens første program (remote), en international diplomatisk version af Bækkestien, Bødskov går i rette med Trump, statsministeren på vej til rigsfællesskabets varme grød, et fornuftigt sindelag og et stort nej tak fra grønlænderne, Danmark i "krig" med USA på to måder, ChatGPT kan li' akkurat hjælpe med et billede, Kunstmuseet i Nuuk er ugens kunstanbefaling, Hongs Special i Hvidovre leverer – kør en Steffen Bay på menukortet, må man nu ikke være en del af gruppechatten? Vi lever i et bims øjeblik i verdenshistorien, Straftold på den russiske olie, Få kanin på bordet – for den er klimavenlig, 50 shades of hare i gryden, et hattrick af ulykker til søs – og undgå en ubåd i Egypten, Le Pen dømt for misbrug af EU-midler, Peter Viggo Masterclass og en kvote 2-kandidat, Socialdemokratiet er tilbage ved den offentlige transport, ValgAmok til november ved kommunalvalget, Landbruget bli'r det nye guld, damer i værnepligten på lige fod med mændene og One Night in Bangkok.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Ibland blir det fel, prinsessan Ines blev till exempel Inse. Vi efterlyser lyssnarnas berättelser apropå namn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Fredric döpte sina barn efter platser i Egypten, Taroub fick sitt unika namn efter en sångare hennes pappa tyckte om, Ingvald döptes efter båda sina föräldrar (Ingrid + Harald = Ingvald) och Said visade sig vara släkt med en kollega som heter Said i efternamn!I extramaterialet får vi äntligen reda på varför ljudteknikern Henke Henriksson faktiskt heter Henrik Henriksson.