Podcasts about evigheten

Pastor i Betania Kristiansand Torsten Mentzoni talte søndag 30. juni i Filadelfia Kristiansand.Han talte om "Himmelforventning" som en del av taleserien "Evigheten".Mer informasjon om menigheten kan du finne på nettsiden vår filadelfiakristiansand.no

Lars Edeborg predikar om Evighetshoppet och att leva med ett perspektiv av evigheten. Från söndag 23 juni.

Pastor Terje Gustavsen talte søndag 23. juni i Filadelfia Kristiansand.Han talte om "Jesu gjenkomst" som en del av taleserien "Evigheten".Mer informasjon om menigheten kan du finne på nettsiden vår filadelfiakristiansand.no

Kent Andersen talte søndag 16. juni i Filadelfia Kristiansand. Temaet var "Evigheten".Mer informasjon om menigheten kan du finne på nettsiden vår filadelfiakristiansand.no

Broder Najib talade hos församlingen i Skälby. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med stort våldskapital och existentiell ångest gick hans maffiaboss rakt genom rutan i 86 timslånga avsnitt. Det här är berättelsen om New Jersey-sonen som blev Tony Soprano med hela världen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Som ung älskar James Gandolfini känslan av att stå på scen. Men för en invandrarson i arbetarklassens New Jersey är det långt ifrån någon självklarhet att våga drömma om en framtid i showbiz. Det är inte förrän han i vuxen ålder flyttar till New York som han till slut väljer att satsa på skådespeleriet. På teaterskolan Actor's Playhouse drillas Gandolfini i den så kallade Meisnertekniken, en form av method acting genom vilken han lär sig att tämja sin ilska och bli ett med sina impulser. Det här är lärdomar som tids nog ska ta honom till den absoluta toppen. Mellan åren 1999 och 2007 spelar Gandolfini rollen som maffiabossen Tony Soprano i HBO:s succéserie ”The Sopranos”. Rolltolkningen är vida ansedd som en av de mest ikoniska genom tv-historien och blir kronan på verket i hans karriär.Sommaren 2013 dör James Gandolfini plötsligt, till följd av en hjärtinfarkt, under en far och son-resa till Rom. Han är då 51 år gammal – och det är hans tonårige son som hittar honom på hotellrummet.I avsnittet medverkar Kerstin Gezelius, filmkritiker på Dagens Nyheter, och Mustafa Al-Mashhadani, skådespelare och regissör.Programmet innehåller spoilers. Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet är hämtade från HBO, ABC News, Inside the Actors Studio, Late Night with Seth Meyers, CNN, CNBC, CBS Sunday Morning, ”The Sopranos”, ”True Romance”, ”The Juror”, ”Alive Day Memories” och ”The Many Saints of Newark”.

Kan man uppleva total frihet i en parrelation?Kan man förändra sin partner?Varför är folk rädda för att binda sig?Hanna och Leon pratar om förverkligande genom parrelationer och lekfullhet genom polaritet.Ha en fin påsk! :) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Min nya poddstudio tar form.I det här avsnittet samtalar jag och Evigh3t3n med varandra om en rad olika ämnen. Mest för att testa detta nya format och se så att all utrustning fungerar som den ska.När det kommer till det nya formatet och du som publik kommer alltid att kunna välja att lyssna på avsnitten eller att se dem inne på Patreon. Jag publicerar alltså alltid två versioner.Jag hoppas ni kommer att gilla formatet och i avsnittet berättar vi vad ni kan förvänta er i detta formatet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Evigheten fortsätter med att förklara nollpunktsfältet och den villkorslösa kärleken.Du hittar henne på Instagram: www.instagram.com/evigh3t3n/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange kristne studenter opplever at de blir oppfordret til å dele troen, men ikke er utrustet til å gjøre det. Dette kommer fram i Lagets ferske undersøkelse. Hvordan kan dette fortolkes? Vi snakker også om hvorfor Den norske kirke ikke deltar i felleskristen støttemarkering for jødene og Sunniva Gylver som i en andakt hos Plussord uttrykte håp om "Guds plan B" for dem som ikke tror på Jesus. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Evigheten fortsätter att gästa Fornitda Astronauter.Du hittar henne på Instagram: www.instagram.com/evigh3t3n/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommentaren är inte bara ett redskap för att förtydliga, komplicera och bygga ut litteraturen. Mattias Hagberg menar att dessa förklarande tillägg rymmer en åskådning med existentiella konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När Dante Alighieri år 1294 presenterade sina dikter om den älskade Beatrice var det med en litterär gest som skulle få långtgående konsekvenser. I ”Vita nuova” prövade han ett nytt sätt att uttrycka sig – självkommentaren. Samlingen bestod inte bara av poesi, utan framför allt av en serie noggranna utläggningar kring dikternas tillkomsthistoria och innehåll. Det var som om Dante genom sina kommentarer auktoriserade sin egen diktkonst, samtidigt som han lät den ta plats bland de stora antika och medeltida texterna – texter som vid denna tid alltid åtföljdes av en omfattande sidolitteratur i form av lärda utläggningar, inte sällan insprängda i själva originaltexten eller i dess marginaler.I ”Vita Nouva” berättar Dante om sin ungdoms kyska kärlek till grannflickan, och om denna kärleks sublimering till poesi. Det går att betrakta detta verk som ett tidigt exempel på autofiktion. Med kommentarens hjälp iscensätter Dante en litterär historia som skickligt och lekfullt balanserar mellan fakta och fiktion. Det är inte konstigt att en del har velat utnämna honom till världens första författare. Dante klev rakt in i litteraturen, in i själva texten, på ett sätt som nästan ingen annan gjort tidigare.Sett från denna vinkel framstår Dantes tilltag som ett slugt litterärt grepp för att stärka sin egen image. Med valet av kommentaren som litterär strategi gav han dikterna en tyngd de knappast fått annars.Men det går också att se på Dantes djärva tilltag som något mer och något större. Med sin intrikata konstruktion skapade han ett litterärt klangrum som öppnade dikten mot evigheten.För att fullt ut förstå vad Dante – och andra som arbetat i samma anda – gjorde kan det vara värt att ta en omväg via den rabbinska judendomen. I Talmud, den judiska kommentarslitteraturens epicentrum, finns ett berömt citat som tillskrivs rabbinen Hillel: ”Det som är dig själv förhatligt ska du inte göra mot din nästa. Det är hela Torahn. Allt annat är kommentarer. Gå och läs!”Ja, kanske kan man sammanfatta hela den rabbinska tolkningstraditionen just så enkelt; det är inte systemet utan kommentaren som är den legitima formen för ett närmande till sanningen. En spricka eller en oklarhet i en urkund är aldrig en brist utan en möjlighet, en väg framåt i en evig, och ibland konfrontativ dialog. Författaren Amos Oz har sammanfattat denna etiska och kunskapsteoretiska hållning i ett citat som tål att upprepas: ”Judisk kultur heligförklarar oenigheten i himlens namn.” Nu kan man i och för sig invända att den litterära kommentaren har en dubbelnatur. Den kan, som i det judiska tänkandet, fungera som en expansion av texten, som ett litterärt arbete i sin egen rätt. Men den kan också fungera som ett fängelse, som ett litterärt tilltag med enda mål att låsa fast texten vid en enskild och auktoritativ tolkning.Psykoanalytikern och essäisten Mikael Enckell har en gång hävdat att skillnaden mellan judendomen och kristendomen står att finna i just detta förhållande.I samlingen ”Själen som vägrade krympa” för han fram idén att det judiska tänkandet alltid har präglats av en inställning som betonar ”både och”, medan det grekisk-kristna tänkandet fastnat i en rationalistisk diskurs där saker alltid är ”antingen eller”.Mikael Enckells tes är problematisk eftersom den är just så kategorisk som han vill undvika att vara. Men samtidigt bär den ändå på en fungerande, om än idealiserad bild, som det kan vara värt att dröja vid. Den judiska kommentarslitteraturen, med alla sina tusentals sidor med oavslutade utvikningar, diskussioner, debatter och betraktelser, utgör en vacker och konkret manifestation av ett tänkande i rörelse och dialog. Det räcker att bläddra i den stora kommentarssamlingen Talmud för att inse vidden av denna öppenhet. Varje uppslag är redigerat så att man förstår att diskussionen expanderar i alla riktningar.Men även Dante, som i högsta grad var en kristen författare, rör sig mot samma öppenhet. Hans texter ger aldrig intryck av att vara slutna enheter. I ”Vita nuova” heter det till och med att han överlåter åt ”någon annan kommentator” att fortsätta arbetet. Walter Benjamin, kanske den moderna författare och tänkare som mer än någon annan gjorde kommentaren till sitt litterära verktyg, betraktade konsten och litteraturen som ett ”reflexionsmedium”, som ett ting öppet för ändlösa kedjor av tolkning och omtolkning. I sitt första större verk, ”Begreppet konstkritik i den tyska romantiken”, gick han till och med så långt att han påstod att den tolkande kommentaren är det som realiserar konstverket, som får det att bli till. Ur denna tanke utarbetade han ett högst individuellt skrivsätt som kombinerade citat, tolkning och kommentar till en helhet som aldrig blev helt sluten, eller för den delen avslutad. Målet för Benjamin var inte en text som naglade fast sanningen, utan snarare, precis som för talmudisterna, lät den stå öppen mot oändligheten.Man kan säga att även han, på sitt alldeles egna sätt, ville ”heligförklara oenigheten i himlens namn”. Om Benjamins förhållningssätt till kommentaren var djupt allvarlig har andra, likt Dante, närmat sig formen på ett mera lekfullt sätt. Vladimir Nabokovs ”Blek låga” är i dag en postmodern klassiker som skickligt utnyttjar kommentarsgenrens alla möjligheter. Romanen, om man nu ens kan kalla den en roman, utgörs till nästan nio tiondelar av kommentarer till en fiktiv dikt, kommentarer som snabbt förvandlas till en högst personlig, för att inte säga bisarr, tolkning av den ursprungliga texten.Samma sak händer i Dag Solstads ”Arman V. Fotnoter till en outgrävd roman”, med enda skillnaden att vi här saknar originaltexten och får nöja oss med författarens anmärkningar. I fotnot nummer 70 heter det till exempel: ”I den osynliga romanen kan man tänka sig, jag gör i alla fall det, att om dessa oskrivna rader, som denna fotnot är en fotnot till, hade grävts fram och ut skulle det ha visat sig några meningar nu som hade ett helt annat tonläge, en helt annan dramatik, förtvivlan, ja undertryckta känslor, än vad som här uttrycks i denna fotnots nyktra markeringar…”.Ja, tydligare än så kan nog inte kommentarens litterära kraft sammanfattas. Fotnot nummer 70 pekar mot evigheten. Den osynliga romanen kan innehålla precis vad som helst. Mattias Hagberg, författare och skribent

I den 100. utgaven av Godsetpodden er daglig leder og poddens tidligere programleder Magne Jordan Nilsen tilbake i studio. Trioen snakker om lørdagens markering av gullvinnerne fra 1970 og 2013 og mimrer tilbake til historiske høstkvelder på Marienlyst.

Kommer kristna få olika belöningar i evigheten? Kommer det bli klassamhällen i himlen?  Och om det finns belöningar, är det viktigt att sträva efter dessa?  Det är frågor vi försöker besvara utifrån Bibeln detta avsnitt. Hoppas det får bli till välsignelse :)  Några exempel på Bibelord vi läser i avsnittet: Apg 17:11, Ords 18:13, Heb 6:1–3, Apg 24:15–16, 2 Kor 5:1–10, Kol 2:13–14, Rom 3:21–24, 1 Kor 9:24–27, 1 Kor 15:19, 1 Kor 15:30–32, 1 Kor 15:58, Matt 5:19-21, 2 Joh 1:8, Luk 6:22–23, Upp 22:18, 1 Kor 3:6-15, Luk 19:11–27, Heb 11:6 Maila oss på: hej@spridordet.se Följ oss på sociala medier:  https://instagram.com/spridordetpodcast https://facebook.com/spridordet  

Veckans andakter hålls av prästen, författaren och satirtecknaren från Lund. - Så blir vårt nu och vårt jag en del av evigheten. Evigheten som står utanför både tid och rum.Ur dagens andaktText1 Mosebok 1:11MusikThe Lonely man theme, Joe HarnellProducent Agneta Nordin, Lokatt Mediaför Sveriges Radio Malmöliv@sverigesradio.se

Leslie Ron är pastor i Equmeniakyrkan i Smålandsstenar och har sina rötter i Ecuador. Andakten sändes första gången i oktober 2022.Allt här på jorden är förgängligt och det vet vi men ibland kan det vara svårt att acceptera det. Vi människor existerar en kort tid här på jorden. Vi föds, växer och mognar och när tiden är inne kommer vi alla en gång att dö, liksom bananträdet.Ur andaktenTexter:Predikaren 3:11Johannesevangeliet 12:24Första Korinthierbrevet 15:53-57Musik:Man of sorrows - Instrumental Worship ProjectProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Populärmusiken är rik på väl bevarade hemligheter och parallella handlingar. Keni Burke och syskonskaran Five Stairsteps (föregångare till Jackson 5) tillhör dessa. Det här är bland annat berättelsen om låten "Risin to the top" som aldrig slog när den kom, men som blev en av de mest samplade och inflytelserika med en hypnotisk baslinje som upphävde soulmusikens tyngdlagar. Five Stairsteps hit "O-o-h child" levde vidare genom bland andra 2Pac.

Undervisning av Michael Hafsahl om evigheten och tidsläget. En inspelning från 2008. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårt liv her på jorden er uendelig kort i forhold til det livet vi alle får etterat vi har forlatt dette livet. Vi kjenner Joh. 3, 16 : «For så har Gud elsket verden at Han ga sin Sønn, den Enbårne, for at hver den som tror på Ham, ikke skal gå fortapt, men ha evig liv.» Jesus døde ikke først og fremst for at vi skulle få et godt liv her på jorden, men han kom for å gi oss et godt EVIG LIV. Vi som kristne snakker ofte om hva Gud har gjort for oss og hans løfter til oss, og vi søker hans hjelp for det daglige liv. Vi er svært opptatt av å få hans hjelp med våre daglige problemer, og er full av begeistring når han hjelper oss og hører våre bønner.Men la oss aldri glemme at Jesus først og fremst kjøpte oss fri fra et evig helvete borte fra ham i evigheten om vi tar imot ham som Herre og Mester. Det er langt, langt viktigere enn de beste velsignelsene som Jesus kan gi oss her og nå. Han vil gi oss en evig herlighet om vi vender om fra et syndig liv til et liv med Ham som vår Konge og læremester. La oss fryde oss over at vi har et annet fedreland, en evig herlighet hvor det ikke finnes sorg eller tårer mer. Det står så herlig i Åp. 21, 4: «Han skal tørke bort hver tåre fra deres øyne, og døden skal ikke være mer, heller ikke sorg eller skrik eller smerte. For det som en gang var, er borte.»La oss huske hva Paulus skrev i Kolosserne 3, 1-2: «Hvis dere da altså ble oppreist med Kristus, så søk de ting som er der oppe, der Kristus sitter ved Guds høyre hånd. Ha sinnet rettet mot de ting som er der oppe, ikke mot de ting som er på jorden.» Se opp til Jesus i ditt daglige liv og juble over hva som kommer!Vær rede og ventende hver tid og stund!

I vinter spilles familieforestillingen Den lille prinsen i Kanonhallen, Nationaltheatrets scene på Løren. Denne salongsamtalen tar utgangspunkt i boken bak forestillingen – Antoine de Saint-Exuperys humanistiske storverk forkledd som en barnebok.– Det vesentlige er usynlig for øyet, sier den lille prinsen. Har vi voksne mistet kontakten med barnet i oss selv? Og hva kan den lille lære den store?Den lille prinsen stiller evige spørsmål knyttet til menneskets grunnleggende sårbarhet; ensomhet, savn og dødsangst, men formidler dette alvorstunge gjennom glede og lekenhet. Fortellingen viser oss at de smertefulle sidene ved livet også er grunnlaget for alt som gjør livet verdt å leve: mening, kjærlighet og håp.Barnets banale perspektiver blir omgjort til stor åpenbaring for den voksne: Hvordan prioriterer det moderne mennesket tiden sin? Er vi tilstrekkelig til stede i relasjonene våre, eller kaster vi bort for mye tid på skjermer? Reiser vi tilbake i tid når vi husker, eller er det minnene våre som reiser til oss – med et barn om bord?Du møter:Kaja Melsom, filosof og forfatter.Ylva Østby, nevropsykolog ved Universitetet i Oslo.Kjersti Haugen, regissør for Den lille prinsen i Kanonhallen.Linn Stalsberg, journalist, forfatter og salongens ordstyrer.Denne salongsamtalen ble arrangert i samarbeid med UiO:Livsvitenskap ved Universitetet i Oslo. Idé: Gunhild Aarebrot KildeLydtekniker: Arne SætherProdusent: Oda TømteMusikk: Gaute Tønder og Olav Waastad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Launch Sermon PlayerDel 3 i predikoserien Vårt Framtidshopp 1 Thessalonikerbrevet 4:18 – 5:1-11 Talare: Jakob Rönnerfors

Leslie Ron är pastor i Equmeniakyrkan i Smålandsstenar och har sina rötter i Ecuador. Allt här på jorden är förgängligt och det vet vi men ibland kan det vara svårt att acceptera det. Vi människor existerar en kort tid här på jorden. Vi föds, växer och mognar och när tiden är inne kommer vi alla en gång att dö, liksom bananträdet.Ur andaktenTexter: Predikaren 3:11 Johannesevangeliet 12:24 Första Korinthierbrevet 15:53-57 Musik: Man of sorrows - Instrumental Worship Project Producent Marianne Greip liv@sverigesradio.se

Nils tycker om kylskåp, Theo tycker om raka sexcylindriga motorer och Magnus tycker om bilsport. Dessutom pratar vi varmt om det bästa amerikanska bilföretaget någonsin, AMC.

Veckans andakter hålls av prästen, författaren och satirtecknaren från Lund. - Så blir vårt nu och vårt jag en del av evigheten. Evigheten som står utanför både tid och rum.Ur dagens andaktText1 Mosebok 1:11MusikThe Lonely man theme, Joe HarnellProducent Agneta Nordin, Lokatt Media för Sveriges Radio Malmö liv@sverigesradio.se

Lisa Carpevi jobbade på, fick tre barn och visst var hon såväl trött som lättirriterad. Ändå kom det som en överraskning när benen en dag inte bar henne längre och hon blev sjukskriven på heltid. För henne hade det blivit en existentiell fråga – hon kände inte igen sig själv och hade tappat sitt kraftfulla jag. Det blev en lång väg tillbaka till ett nytt liv med nya prioriteringar och ändrad inriktning. Idag hjälper Lisa som sömncoach andra som inte är kompis med John Blund. Hon jobbar helst förebyggande och fokuserar gärna på vikten av återhämtning. Hon skulle önska att vi alla satte sömnen på piedestal. Johanna Fellenius möter Lisa Carpevi i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Redan som tonåring bestämde sig Närkepojken Ulf Lernéus för att han ville jobba med begravningar. Idag är han direktör för Sveriges Begravningsbyråers Förbund, SBF, som fyller 100 år i år. Hur mår SBF? Vad behöver hon och hur ser hon på framtiden? SBF bildades i sviterna av en pandemi och då precis som nu, framtvingar kriser förändringar. Ulf vill värna traditioner och god begravningssed men blickar också framåt och är öppen för nya kulturer. Annars klurar Ulf på hur man kan förenkla för utlandssvenskar när de dör. Johanna Fellenius möter Ulf Lernéus i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala. Han som är mån om att ta tillvara tiden, för den får vi inte tillbaka.

Camilla Grebe har skrivet ett flertal spänningsböcker (både själv och tillsammans med andra) och är just nu aktuell med Välkommen till Evigheten. Vi har träffat henne för att prata om boken och hennes skrivande. Dessutom är vi nyfikna på Helena Dahlgren och hur det är att skriva i många olika genrer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konger, slaver, munker og bokhandlere. Alle er medvirkende til bokens historie. Den er fortalt av den spanske forfatteren Irene Vallejo i boken "Evigheten i et siv". Marta Norheim har lest. Hør episoden i appen NRK Radio

För 25 år sedan hände det som är varje längtande föräldrars mardröm – när en läkare gav beskedet att tvillingarna Anki bar på i magen, var döda. Hennes sätt att hantera denna enorma förlust har varit att många år senare och som 60-åring, sätta sig vid datorn i ett älskat härbre i Hälsingland och skriva sig hel. Bebisen blev en bok med nya minnen och den heter Bomullssystrar. Med den vill Anki bidra med hopp om att det går att läka, vilja leva igen och hitta en ny mening. Själv har hon genom sitt skrivande hittat hem. Johanna Fellenius möter Uppsalabon och optikern Anki Palm, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

För knappt ett år sedan tog Nikodemus fru Gunilla sitt sista andetag efter en lång tids sjukdom. Hon dog i hemmet och för de närmast anhöriga blev det naturligt att välja kisthämtning och själva närvara vid kistläggningen. I det här avsnittet får du höra vad det innebär och hur det kan upplevas. Nikodemus är otroligt glad över att de valde kisthämtning, för de närmast Gunilla fick en chans att äga stunden och var trygga i att veta vart hon fördes. För Nikodemus blev det en sorgesam stund men också stilla, vacker och värdig. Den lever i honom som ett ljust minne. Johanna Fellenius möter Nikodemus Enger i ett samtal inspelat mitt i bruset, på Evigheten i Uppsala.

Mamduh vill hjälpa människor att få uppleva meningsfullhet i livet. Han gick ut psykologprogrammet i somras och medan han pluggade, grundade han företaget Zeeds. Det är en app som handlar om att hitta och skapa meningsfulla vanor utifrån ett existentiellt perspektiv. Acceptans är en viktig del i detta. Mamduh har själv erfarenhet av flera olika kulturer och kanske är det så hans intresse för människors tankar och beteenden väcktes. Han är också fostrad av fotbollen och har lärt sig mycket om laganda och ledarskap genom den. Dessutom är han författare till boken ”Like” som handlar om hur sociala medier påverkar oss. Johanna Fellenius möter Mamduh Halawa i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Ellen Norlund har nog lite dille på döden. Så erbjöd hon tillsammans med en konstnärskollega runt Allhelgonahelgen ett interaktivt dödspaket, som leker med döden. Hon har tidigare haft ett performance där ”deltagarna omsorgsfullt begravs i frågor och sinnliga upplevelser på temat jordfästning”. Ellen är bl.a. konstnär, skådespelare och scenograf och längtar i såväl arbetet som i livet efter att allt ska hänga ihop. Hon önskar skapa rum för ordlösa möten och sammanhang som inkluderar alla sinnen. Och så har hon alltid intresserat sig för minnen.   Johanna Fellenius möter Ellen Norlund i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Sedan barnsben har hon drömt om att bli läkare men fick på grund av oroligheter lämna sitt hemland Afghanistan. Nu har hon bott med sin mamma och sina syskon i Sverige i drygt sex år och kallar Märsta för hemma. När andra människor kanske skulle ge upp, driver Nafisas nyfikenhet henne framåt och förbi nästa hinder. Idag har hon läst in gymnasiet och är undersköterska. Nu tänker hon att utbilda sig till sjuksköterska, det blir bra. I alla fall till en början. Säger hon som älskar att hjälpa människor. Det känns så bra i hjärtat att göra det. Johanna Fellenius möter Nafisa Rezai på Evigheten i Märsta.

Tord Olsson är förtjust i att filosofera, vilket han gör just nu när han leder en grupp på temat mening, liv och lust. Tord menar att vi alla är existentiellt ensamma. När Tord var 35 år gammal ägde ett samtal rum som har påverkat hela Tords existens – och som blev en viktig vändpunkt. Vad var det han fick veta och hur har det påverkat honom? Han, som är företagsekonom i botten, tror det är nödvändigt att vi hittar en samhällsmodell bortom kapitalismen. Han drömmer om att skapa en hållbar livsnjutarplats. Själv är han på en ständig resa i att göra sig fri. Hör Tord Olsson i ett samtal med Johanna Fellenius, inspelat på Evigheten i Märsta.

IngaMari Solders berättar om händelser i livets gränsland och hennes inre arbete, vilket det står mer om i hennes bok ”Dödelsen”. Hon ser det att dö som en process. Hur är det att få i uppdrag att hjälpa en människa över till andra sidan? Är det någonsin skrämmande? Vad ger det henne att bygga broar mellan olika världar? IngaMari bor idag 28 meter från Ångermanälven, dit kärleken förde henne. Bland berg, skogar, dalar och inte minst vatten, har hon blivit kvar. Faktum är att elementen spelar en avgörande roll i livets vägskäl. Johanna Fellenius möter IngaMari, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala - det sista avsnittet före ett längre uppehåll.

När en person som är medlem i Svenska kyrkan dör, kan ett farväl äga rum vid en begravningsgudstjänst. Vad är meningen med dem? Hur ser de ut vad gäller budskap, innehåll och form? Gunnar Weman skulle kunna vara pensionär på heltid sedan lång tid tillbaka men är fortfarande verksam som präst och ser sig själv som en medvandrare. Vad finner denne forne ärkebiskop viktigt inför, under och efter en begravningsgudstjänst? Vad betyder det att möta sorgehus? Att närvara vid ett sista avsked kan underlätta sorgearbetet efter en kär person, anser Gunnar. Johanna Fellenius möter Gunnar Weman i ett samtal inspelat på Evigheten i Sigtuna.

Vad kan det göra med en människa att stoppas in i en mall där hon inte passar in? När Elin Johnsson var 14 år gammal, dog hennes mamma i cancer. Med sitt vuxna jag och under utbildningen till behandlingspedagog, har Elin insett att den här förlusten har tolkats som en diagnos. Hon berättar vad det betyder att förstå det. Elins mål är att fungera som ett vikarierande hopp för den som har förlorat tilltron till sig själv och livet. I mötet med barn är hon särskilt mån om att lägga ansvaret där det hör hemma – hos de vuxna. Och så pratar Elin om hur det är att vara nykär under pandemin. Johanna Fellenius möter Elin på besök från Eskilstuna, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Hon har varit nära såväl livets början, som livets slut och hjälper till att vårda kroppen däremellan. Martina Olsson Frisk är barnmorska i botten men även rättsläkare och jobbar idag på en husläkarmottagning. Den röda tråden i Martinas arbetsliv är att ge en röst åt människor som inte kan göra sig hörda – vare sig de är levande eller döda, oavsett om de kan kommunicera, eller ej. Och så har hon börjat ta hand om sig själv, för det går ju inte att doktor Frisk är sjuk, enligt henne själv. Hennes kristna tro har spelat en avgörande roll i hennes förändring och hon känner sig mycket yngre än sina drygt 60 år på jorden. Johanna Fellenius möter Martina, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Det här avsnittet handlar om något de flesta helst nog inte vill fundera på alls och inte förrän det är väl sent; önskemål kring din egen begravning. Vad kan poängen vara med att ändå göra det? Hur mycket kan man bestämma? Vad är fördelarna för dina efterlevande? Vad händer om du ändrar dig? Önskemålen kan fyllas i på en begravningsbyrå eller via Livsarkivet på internet, som inte är knutet till något företag. Bosse Eriksson, VD för Evigheten Begravningsbyrå, menar att din begravning är den sista festen du kan planera. Han tror att alla människor vill bli ihågkomna. Bosse berättar för Johanna Fellenius i poddens första utomhussamtal, inspelat utanför Evigheten i Östhammar.

I mer än 20 års tid har hans glada, stabila stämma hörts i Sveriges Radio P4 Uppland – och hela tiden har ett mörker legat och vilat där under. Nu har Bosse Pettersson tagit bladet från munnen och börjat prata om sin psykiska ohälsa och ångest, som bottnar i barndomen med en mamma som ofta var deprimerad men alltid har varit öppen med hur hon mår. Bosse är överväldigad av den positiva respons han har fått och särskilt av män som känner igen sig. Idag är han mer i balans med sitt kontrollbehov och önskar att han vågat söka hjälp i form av terapi mycket tidigare. Han har också upptäckt hur mycket kraft han hämtar i sitt mörker. Ett samtal inspelat av Johanna Fellenius på Evigheten i Uppsala.

När en person dör, behöver de efterlevande göra en bouppteckning och ett arvskifte. Vad innebär det här? Hur lång tid har man på sig att greja med det? Måste man anlita en jurist? Hur kan man göra när anhöriga är oeniga om vad som ska hända med det en människa lämnar efter sig?   Daniel Blomqvist är biträdande jurist, anställd vid Din Advokat och familjerätt är ett av hans specialområden. Han reder ut begreppen för Johanna Fellenius, i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Wolfgang Wee Uncut #126: Jan-Ove Tuv er kunstner, podcaster, instruktør og tidligere elev av Odd Nerdrum. Sammen med Bork S. Nerdrum, driver han også Youtube-kanalen og podcasten: @Cave of Apelles I denne podcasten snakker vi om: Woke, Kritisk Teori, Dekolonisering, Hybris, Sløserikommisjonen, Moby Dick, Gud, Døden, Jesus og Det Nye Testamentet, Evigheten, Kulturrådet, Og Har Kirken Lagt Seg På Rygg?Se hele episoden her: https://youtu.be/HTPntzc4Zy0----------------------------------------------Bokliste:Herman Melvilles «Moby Dick» Charles Dickens «Bleak House»Cynical Theories, av James Lindsay og Helen Pluckrose: https://www.tanum.no/_cynical-theories-james-lindsay-helen-pluckrose-9781800750043Europe's Inner Demons (Heftet) The Demonization of Christians in Medieval Christendom Norman Cohn https://www.tanum.no/_europes-inner-demons-norman-cohn-9780226113074The Darkening Age (Heftet)The Christian Destruction of the Classical WorldCatherine Nixeyhttps://www.tanum.no/_the-darkening-age-catherine-nixey-9781509816071Joseph Campbell, Helten med tusen ansikter: https://www.tanum.no/_helten-med-tusen-ansikter-joseph-campbell-9788243010017Herbert Marcuses essay «Repressive Tolerance»: https://www.marcuse.org/herbert/publications/1960s/1965-repressive-tolerance-fulltext.htmlKoronasertifikat: https://steigan.no/2021/05/stans-koronasertifikatet/?fbclid=IwAR0Gn_K4vsQufI8fAEr6OHfkUH1eEQirLbBWuk2UehbUeHv8_URGy_FvTNIJames Lindsays nettside: newdiscourses.comRobert McKee - StoryFenrik Ståls segner», av J. L. Runeberg. Diktet «Brødrene» , side 259.https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2010070206038?page=258--------------------------------------------------------------------Webshop: https://www.pod-cast.no/webshop/HjemmesideInstagramFacebookTwitterHør Wolfgang Wee Uncut (Høydepunkter) i Spotify Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på Youtube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad finns det för koppling mellan religion, utsatthet och ansvar i pandemitider? Vilken roll kan tro och religiösa samfund spela i kris? Hur påverkas våra matvanor och vilken betydelse får det egna odlandet? Lena Roos är religionshistoriker och professor vid Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Hon menar att vi när vi är som mest sårbara, försöker kontrollera det som kontrolleras kan. Samtidigt blir vi mer hjälpsamma och vidgar därmed våra nätverk. Och så pratar hon om att det i brist på ritualer och tidsmarkörer, inte är konstigt alls om vi blir mer glömska. Johanna Fellenius möter Lena Roos i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Daniel kallar sig blandnorrbottning. Det var en slump att han blev just jurist. Ett yrke som passar honom väl, då han uppskattar att höra människors historier och att få förtroenden. För han kommer nära människor. Daniel har bl.a. varit processförare för Migrationsverket men tycker själv att han passar bäst på den ensammes sida, är den enskilda människans röst. Mest hemma är denne blivande advokat inom familjerätt. Johanna Fellenius möter Daniel Blomqvist i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Vad tycker en begravningsentreprenör är viktigt i sitt arbete? Hur hinner han med allt och är samtidigt närvarande i mötet med människor som är i sorg? Efter mer än 25 år i branschen, vad ger det honom att arbeta nära livet och döden? Bosse Eriksson, VD för Evigheten, berättar om sin arbetsvardag för Johanna Fellenius.

I direkt anslutning till en begravningsceremoni är det vanligt med en minnesstund. Vad är det? Vad är poängen med stunder att minnas? Var kan man vara? Vad kan man göra och inte? Johanna Fellenius samtalar med Bosse Eriksson, VD för Evigheten. Han menar att minnesstunden är ett perfekt tillfälle att tala om den döde - helt spontant eller väl genomtänkt. Eller så kan man sjunga en sång, eller ha allsång. Det viktiga är att det man gör, säger, spelar eller sjunger kommer från hjärtat.

Idag pratar Isak, Marcus och Johanna om techno som politisk rörelse, för höga förväntningar på goda feminister och vad läkare ställer till med vid överflöd av tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Isak Jansson, Marcus Berggren, Johanna WagrellProducent: Rickard Nerbe