Podcasts about underg

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. I kombination med flera år av krig, missväxt och svår hungersnöd slog pesten hårt mot en redan utarmad befolkning. Undergången tycktes nära.Wikipedia säger sitt om pesten i Sverige 1710-1730 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag & Bonusavsnitt!

USA-valet omkullkastar allt som Socialdemokraterna har lärt sig under sina inspirationsresor. En tårta har bakats i Helsingborg och Martin Melin har tröttnat på hamburgare. Med: Daniel Ingmo & Viktor Barth-Kron

Efterskalv från Trump-segern. SVT i tårar! Hasses attack på lille Guillou toppat, Linneas demokratihat och Jonas tar in Peter Wahlbeck i studion.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

I det här avsnittet pratar vi om: Din guide till jordens undergång (2024) - SVT Play Bli vår Patreon på: ⁠Vad ska vi se på? | creating podcast | Patreon⁠ Se våra recensioner i videoformat på YouTube: ⁠https://youtube.com/@vadskavisepa?si=qQp11On1Dx0zu7px⁠ Maila oss på vadskavisepa@gmail.com ****************** Producerat av Silverdrake Förlag. ⁠www.silverdrakeförlag.se⁠ Redaktör och Klippare: Marcus Tigerdraake, ⁠marcus@silverdrakeforlag.se⁠ Medverkande: Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se ⁠@marcustigerdraake⁠ Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com ⁠@victigerdraake⁠ Poddjingel för avsnitt är gjord via AI-verktyget Zuno.com. Text samt val av genre på musik är skapad av Marcus & Victoria Tigerdraake. Hosted on Acast. See ⁠acast.com/privacy⁠ for more information.

Från 2020. Den kristna sekten Branch Davidians belägras av beväpnade poliser. Efter 51 dagar uppstår en brand som slutar i katastrof. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en mulen morgon i februari 1993. Den amerikanska myndigheten ATF, som har i uppdrag att bekämpa brott som rör alkohol, tobak, vapen och sprängämnen, är på väg till den kristna sekten Branch Davidians kollektiv ute på Texas landsbygd. ATF misstänker att sekten samlar på illegala vapen. De planerar en räd för att gripa sektledaren David Koresh. Men Branch Davidians har förberett sig inför jordens undergång, och väntar på den sista striden mellan de onda och goda makterna. Och de är redo att försvara sig. Belägringen i Waco livesänds över hela landet.Räden går inte som planerat och sektmedlemmarna skjuter mot poliserna när de upplever att de blir hotade. Flera poliser och sektmedlemmar dödas och skadas. Snart backas myndighetssidan upp av den federala polisen FBI. Sektmedlemmarna vägrar att komma ut och FBI som fruktar att sekten ska begå kollektivt självmord, dröjer sig kvar. Det uppstår en belägring som varar i 51 dagar - som livesänds över hela USA - och slutar i katastrof. Medverkande: Clive Doyle: Branch Davidian och överlevare av katastrofen i Waco. Heather Jones: Fd Branch Davidian som överlevde katastrofen i Waco som barn. David Bunds: Fd Branch Davidian. Byron Sage: FBI:s gisslanförhandlare. Peter Åkerbäck: Religionshistoriker vid Stockholms universitet. En dokumentär av: Emelie Svensson. Producent: Ida Lundqvist. Dokumentären producerades år 2020.

Stina Oscarson, Stefan Ring och Ola Wong samtalar om Hans Nossacks ”Undergången”, ryssar, tyskar och kollektiv skuld. Undergången skrevs bara tre månader efter förstörelsen av Hamburg 1943 och är en av få böcker som skönlitterärt beskriver den tyska erfarenheten av bombkriget. Men har de rätt att klaga? Stina utser ett humanistiskt mästerverk och anar godhetshyckleri i kulturvärldens förhållande till Hitlertiden.

Samhällskollapser har fascinerat och skrämt människor i alla tider. Men vad är det egentligen som händer när civilisationer faller samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför försvann stora delar av nordens befolkning på 500-talet, vad var det som hände på den mytomspunna Påskön och hur kommer det sig egentligen att Romarriket föll? Eller - gjorde det ens det?P3 Dystopia ger sig ut på en historisk exposé och söker svar på en ödesfråga som har gäckat människan i alla tider: varför går civilisationer under? Det ska visa sig att tidigare samhällskollapser inte alltid gick till på de sätt som vi tror. Och kanske säger vår tolkning av historien mer om vår egna tid, än om vad som faktiskt hände i verkligheten...

Den tidigare DN-journalisten Anders Bolling har kommit ut med en aktuell bok om klimatet "Professionell klimatbevakning" där han och hans medförfattare tar upp fakta som visar att alarmisterna och domedagsprofeterna kanske inte har hela bilden. Har inte extremvädret ökat? Finns inte alla värmerekord i nutid? Breder inte öknarna ut sig? Vad är klimat och vad vet man om vad som påverkar klimatet? Hur lätt är det att göra prognoser? I en tidigare bok "Apokalypsens gosiga mörker" tar Anders upp att världen inte går under idag; fattigdom och svält minskar, medellivslängden ökar och miljön mår i huvudsak bra. Men varför vägrar vi ta in det? Jo, goda nyheter säljer inte! Ann Sandin-Lindgren ställer frågan: Vad händer när man dagligen skrämmer folk med pandemier, terrorism, krig och klimathot?

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Ormen Friskes förlisning har lämnat en hel del frågetecken efter sig, inte minst hos anhöriga till den döda besättningen. Medias nyhetsrapportering är allt annat än pålitlig och ingen verkar veta den riktiga anledningen till varför vikingaskeppet har gått under. Och det kommer att visa sig att politik har spelat en stor roll i det tragiska som skett, någonting som de svenska myndigheterna inte vill ska komma ut. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Myran är på kärleksresa, ett insegel för podden så därför passar Martin på att ta med en annan Martin för att prata krig i undergången. Den riktiga undergången.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Efter fiaskot på världssportutställningen, då Ormen Friskes insats inte blev så lyckad som planerat, så har Sten Schröder till råga på allt blivit sparkad. Den dåliga ekonomin, osäkra bostadssituationen och känslan att inte längre vara välkommen av sina forna kollegor, gör att han funderar på att sälja vikingaskeppet. Som en blixt från klar himmel får han ett spännande erbjudande som han bara inte kan tacka nej till. Men äventyret kommer att kosta honom – och 14 andra personer – livet. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Sten Schröder har sedan han var tonåring haft en dröm om att en dag få bygga ett vikingaskepp. Tillsammans med sin familj bor och jobbar han på Svenska Frisksportförbundets kursgård i Stensund, Sörmland. När han en dag år 1949 får ett telefonsamtal så öppnar sig äntligen möjligheten för honom att förverkliga sin stora dröm. Detta blir starten på äventyret med vikingaskeppet Ormen Friske. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Vi är tillbaka! Hurra! Treregeln sätts ur spel när Patrick berättar hur många kvastskaft man bör ha hemma. Vi pratar om jordens undergång, om liar och lite om hur det går här hemma på gården med bygget efter branden. Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII har beskrivits som en fältherre som vann slagen, men förlorade kriget. Kungens bristande strategiska tänkande slutade i den största militära katastrofen i svensk historia – Slaget vid Poltava. Men frågan är vilka alternativ Karl XII hade?Efter att ha besegrat Sachsen vände sig Karl XII och hans armé mot Ryssland 1707. I stället för att försöka återta de svenska östersjöprovinserna från ryssarna, valde Karl att marschera mot Moskva. De hårda vintrarna i kombination med att ryssarna ödelade svenskarnas underhållsland tog ut oerhört högt pris. Vid avgörandets stund i Poltava i juni 1709 tvingades karolinerna att strida mot en tre gånger större rysk armé.Detta är den tredje delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.När Karl XII varit sysselsatt i Polen hade ryssarna erövrat svensk mark i Baltikum och i Ingermanland hade tsaren 1703 låtit anlägga hamnstaden Sankt Petersburg. Peter visade därmed sin avsikt att öppna ett fönster mot väster vid Östersjön.Karl XII:s beslut att invadera Ryssland 1707 blev början på slutet för stormakten. Under denna tid hade Karl XII en total armé av cirka 50 000 män i Sachsen, Polen och Baltikum. De stränga ryska vintrarna, bristen på förnödenheter och ständiga mindre överfall ledde till svåra förluster för den svenska armén. I september 1708 mötte den svenska armén ett stort nederlag mot ryssarna vid Lesna. Efter nederlaget vid Lesna beslutade Karl XII att ändra riktning och marschera mot Ukraina. I Ukraina hoppades han hitta mat och förnödenheter för sina trupper. Han hoppades också på stöd från den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa, som planerade att göra uppror mot tsaren.Den 28 juni 1709 utkämpades Slaget vid Poltava. Av de 20 000 svenska soldater som deltog i slaget dog eller allvarligt skadades omkring 8 000. Tre dagar senare, vid Perevolotjna, kapitulerade resten av den svenska armén och blev fångar till ryssarna. Karl XII, som var sårad, lyckades fly till turkiska Bender precis i tid.Efter nederlaget vid Poltava kunde Sveriges fiender ta initiativet. Tsaren erövrade resten av Sveriges baltiska provinser medan August II återfick sitt polska rike. En dansk armé landade i Skåne, men besegrades av Magnus Stenbock vid Helsingborg 1710 och tvingades lämna landet. Ryssland hade nu blivit den dominerande makten i Östersjöområdet. Karl XII tillbringade de följande åren i exil i det Osmanska riket, innan han återvände till Sverige år 1715.Bild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Slaget vid Poltava 1709 – Slutet på stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidsprofetior med glimten i ögat bjuds det på när Spanarna i P1 siar om det som komma skall. I veckans panel hör vi språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström om skyltar som väcker känslor, vi får ett brandtal till åsnan och så bävar vi för en ytlig undergång. Dirigent för vår synska trojka är programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helgen börjar med Spanarna. I veckans panel hör vi kluriga idéer om vad som glimtar bortom framtidens horisont från språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström. Programledare är den eminenta ciceronen Kristian Luuk!Spanarna i P1 2024-02-02 – veckans panel:Patrik Hadenius - Varning skyltar!Agnes Lidbeck - Din åsna!Jonathan Lindström - Ytlig undergång!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Johanna CarellProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Det är december och streaming-tjänsterna tvångsmatar oss tv-tittare med översockrad julstämning.  Under 2023 har det kommit fler än hundra nya julfilmer. Tove Norström undrar om de verkligen kan hja skrivits av mänsklig hand. Elias Björkman utser den enda som faktiskt kommer att vara värd att titta på.  Dessutom: sista säsongen av Netflix serie "The crown" hatas redan av kritikerna, och nu är de sista avsnitten här. Kan ett spöke göra saken ännu värre? Numera finns "SvD Tv-kollen" även i sitt eget flöde. Om du gillar podden – se till att följa den i din poddspelare så missar du inga nya avsnitt. Producent: Joanna Gorecka för Filt. Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist.

Branschveteranerna Victor Leijonhufvud och Calle Johansson-Sundelius Jesper Englin vädrar och bollar sina tankar kring spel, filmer, tv-serier och nördgrejer tillsammans i detta kompletterande upplägg där fokus ligger på frekvens och aktualiteter. Notera att du med varje nytt Virtuellt-Veckan får ytterligare över en timme fördjupat snack och framför allt själva intrycksdelen genom att stötta detta initiativ på Patreon! Hjälp oss hålla igång denna seglats — om den nu råkar gillas! Tack på förhand! Nämns i podden görs följande: Nyhetssvepet:GTA6 utannonserat med trailerCyberpunk 2077 respektive Baldur's Gate 3 får fina fan service-patcharFallout-tv-serien ser lovande ut (premiär på Amazon 12 april)Likaså förvånande nog säsong 2 av Halo-serien (tillbaka på SkyShowtime 8 februari)House of the Dragon håller stilen med säsong 2 sommaren 2024Mad Max-prologen Furiosa har fått första trailer - biopremiär 24 majFortnite i alla former och tappningar - bilar, musik, legoFörsta teaser för Dragon Age: Dreadwolf - avtäckning sommaren 2024 Jespers ämne:Att vara en inlyssnande community manager Hör gärna av dig med tankar och reaktioner, på respons@virtuellt.nu. Du kan också engagera dig i gemenskapen på Discord-kanalen, som du hittar här.

Nationalekonomer har länge varit överens om att ekonomisk tillväxt är nödvändig – det är en garant för välfärd och utveckling. Men tillväxt är också förknippad med ökad resursanvändning och ojämlikhet – så bäddar vi samtidigt för vår egen och planetens undergång? Vad säger nationalekonomerna idag om tanken på nerväxt, alltså att man inte längre strävar efter ekonomisk tillväxt? I Slaget efter tolv på onsdag möts professor emeritus i nationalekonomi Jan-Otto Andersson och Mikael Juselius, rådgivare vid forskningsenheten vid Finlands bank. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. I kombination med flera år av krig, missväxt och svår hungersnöd slog pesten hårt mot en redan utarmad befolkning. Undergången tycktes nära.Wikipedia säger sitt om pesten i Sverige 1710-1730 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen utan föregående krigsförklaring det lilla landet Finland. Förspelet till finska vinterkriget utgjordes av hur Hitlertyskland och Stalins Sovjet hade krossat Polen i september 1939 i ett brutalt fälttåg som var över på några veckor. Nu skulle Röda armén göra samma sak med Finland. Efter att Finland sagt nej till sovjetiska krav på finskt territorium inleddes det sovjetiska anfallet. Den sovjetiska övermakten var enorm.Men det blev inte som alla hade förutsatt. De kommande månaderna skulle världen chockas över hur finländarna mirakulöst kunde stoppa upp och fördröja den numerärt överlägsna sovjetiska armén som angrep på flera platser längs den långa östgränsen. I den finska ödemarken inringades och förintades hela sovjetiska divisioner av lätt utrustade skidburna finska patruller koordinerade av erfarna och skickliga finska officerare och befäl. Begrepp som ”motti” och ”ödemarkskrigare” flög över världen.Men hur var detta egentligen möjligt? Sovjetunionen hade grovt missbedömt den finska motståndsviljan och dessutom misstolkat förutsättningarna för krigföring i de finska urskogarna. Från finsk sida handlade det inte minst om soldaternas vana vid kölden och en offervilja som många gånger saknade motstycke.I första avsnittet av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitetPå de fyra månader finska vinterkriget pågick förlorade Finland 24 000 man i stupade. Det nationella oberoendet kostade. Den sovjetiska ledningen lärde sig också snabbt av sina misstag. Den slutoffensiv som sattes igång, riktad mot södra Finland på Karelska näset i slutet av kriget, förebådade kommande massiva sovjetiska anfall understödda av hundratals artilleripjäser, pansar och flyg. Finländarna tvingades söka fred inför hotet av att bli krossade. Marsfreden 1940 blev hård med territoriella avträdelser men Finland behöll trots allt sin nationella självständighet. Gränsen i öster flyttades västerut och tusentals finländare fick lämna sina hem. Hangö blev en sovjetisk militärbas.Sverige var inte neutralt i kriget, men trots det inte krigförande. Vilka insatser gjordes från svensk sida för att stötta Finland? Hade det svenska stödet någon betydelse? Krigsmateriel och frivilliga gjorde insatser men frågan är om Sverige hade kunnat göra mer. Frågan är också vilka konsekvenser kriget fick och vilka slutsatser man drog av kriget på svensk sida. I avsnittet diskuterar programledarna något oväntade civilförsvarsaspekter som blev en konsekvens av kriget från svensk sida. Till exempel gav det relativt begränsade bombkriget näring åt svenska förberedelser för att skydda befolkningen vid eventuella angrepp.Musik : Darklands av Jon Purdey, Storyblocks AudioBild: SA-kuva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Undergången eller vår räddning? I månadens avsnitt av ger sig Gentelligentpodden tillsammans med HR och AI nörden Magnus Nanne in i AI jungeln där där teknologi möter mänsklighet.  I avsnittet pratar vi om AIs roll i den monderna arbetsmarknaden, vilka jobb som hänger löst och konsten att promta.  Perfekt strandlyssning i sommarvärmen!

I dagens avsnitt så har ni lyssnare fått chansen till att ta över podden!Lyssnarna har skickat frågor via Instagram som grabbarna svarar på.Vad händer om män slutar vara maskulina?Hur ser världen ut om 15 år? Kommer vi vara top of the food chain eller tar A:I över? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Plötsligt älskar lyckade människor att berätta om sina misslyckanden. Får fiaskon ens ses som något annat än en lärdom? undrar skribenten och litteraturvetaren Maja Andreasson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-09-16.Att vara framgångsrik duger inte längre. Nej, för att verkligen göra succé i vår samtid måste man först ha misslyckats. På den digitala föreläsningsplattformen Ted Talks håller professorer och näringslivstoppar kvartslånga föreläsningar om modet att misslyckas, och på den årliga konferensen FailCon går det att lyssna till entreprenörer som glatt delar med sig av sina nederlag. FailCon har sitt ursprung i teknologins högsäte San Fransisco men har sedan starten 2009 turnerat runt i världen. På talarlistan genom åren märks bland andra Chris DeWolfe, grundaren av den en gång i tiden så populära plattformen MySpace. Numera är MySpace förbisprunget av Facebook och andra sociala nätverk och ämnet för DeWolfes anförande handlar om just detta, att falla från en höjd, för att sedan resa sig och dra lärdomar.Men det är inte bara inom teknologins värld som motgångar är på modet. I Time Magazine uppmuntrar Diane Tavenner, vd för den amerikanska skolkoncernen Summit Public Schools, föräldrar att låta sina barn misslyckas. I artikeln tar hon sin egen son som exempel. Till en början var det svårt att se på när trettonåringen skulle lära sig att laga mat. Diane och hennes man lade sig ständigt i och snart var det de som stod där och hackade löken. Men genom att visa tålamod, och acceptera en och annan vidbränd maträtt, lärde sig sonen till sist att laga mat.Vurmen för misslyckanden är med andra ord helt beroende av att det inuti misslyckandet finns ett frö till förbättring. Diane Tavenners son lär sig att laga mat, och Chris DeWolfe går vidare i karriären, grundar nya, globala succéer. Inte heller i föreläsningarna på Ted Talks är det någon som sätter sig ner och tjurar. De påminner helt enkelt om pepp-talk.Men det finns motvikter till denna hurtiga syn på misslyckandets potential. Som en kontrast till alla framgångssagor i Sommar i P1, lanserade den journalistiska plattformen Kontext sin egen Missommar-serie, där olika personer berättar om sina upprepade besvikelser och krossade drömmar.Själv tycker jag att det är befriande att vända mig den österrikiske författaren Thomas Bernhard. Hos honom är nederlaget ständigt närvarande och ingen av hans romanfigurer reser sig på slutet. De koketterar inte med sina motgångar, utan ältar dem, fastnar i dem. Somliga så intensivt att de till slut går under. I romanen Undergångaren skildras vänskapen mellan tre pianovirtuoser som träffas på en kurs i början av femtiotalet. En av deltagarna är, den i verkligheten existerande pianisten, Glenn Gould. De andra två är den dekadenta Wertheimer och berättaren själv. Efter att ha hört Glenn Gould spela Bachs Goldbergvariationer inser både Wertheimer och berättaren att de aldrig kommer att kunna komma i närheten av detta musikaliska geni. Trots att de bägge hör till landets bästa pianister, och själva skulle kunna leva på sitt musicerande, blir mötet med Glenn Gould spiken i kistan för deras karriärer. Varken berättaren eller Wertheimer står ut med tanken på att vara näst bäst, att komma tvåa. Sämst går det för Wertheimer, som 28 år efter att ha hört Glenn Gould bestämmer sig för att ta sitt eget liv.Bernhards romanfigurer blickar sällan framåt. De blickar bakåt, funderar över varför det blev som det blev, men utan kravet på att ta lärdom av sina misstag. Att vara den näst bästa pianovirtuosen är väl förvisso inget fiasko direkt. Men Wertheimers oförmåga att hämta sig från nederlaget, nuddar vid något som är mer förbjudet än misslyckandet som sådant; nämligen lusten att ge upp. Och då syftar jag inte bara på något så definitivt som ett självmord, utan på den där lågt puttrande pessimismen, som maler på i bakhuvudet, förintar varje hopp. Lika bra att lägga ner. Lika bra att sluta spela piano, sluta skriva på den där romanen, sluta försöka få den där åtråvärda tjänsten, eller ens ett jobb, vilket som helst, eftersom man ändå aldrig får komma på intervju. Och så vidare. De flesta av oss har väl någon gång burit på liknande tankar, eller åtminstone lyssnat till en vän, som badat i sitt elände. Likt vetenskapsmannen i Bernhards roman Ja, som efter några månader av social isolering och skrivkramp, beger sig hem till vännen Moritz bara för att få vräka ur sig. “Jag pratade och pratade och misshandlade Moritz på det mest nedriga vis genom att jag oavbrutet pratade ihjäl honom”.Bernhards ältande persongalleri behöver inte ses som en samling isolerade pessimister, utan kan också förstås i relation till hans kritik av hemlandet. Staden Salzburg med sin förrädiska skönhet beskrivs i hans självbiografier som “alltigenom nazistisk” och Bernhard skulle aldrig förlåta den nationalsocialistiska terror som han utsattes för som ung. I sitt testamente förbjöd han alla uppsättningar av sina pjäser i Österrike, liksom utgivningen av opublicerade arbeten. Så även om galghumorn glimmar till då och då är kritiken mot hemlandet alltid allvarligt menad. Den misantropiska filosofi som utmärker hans litteratur, är inte bara en jargong eller en pose, utan springer ur barndomens mörker.En liknande pessimistisk livshållning finns hos den irländske Nobelpristagaren Samuel Beckett. Men där Bernhards prosa kännetecknas av ändlösa, repetitiva meningar, är Becketts mer asketisk. Som i den dunkla novellen ”Worstward ho”, där de korthuggna meningarna också hugger av meningen på ett djupare plan. Vad handlar den om? Vem handlar den om? Ja, hur ska man veta. Kroppar introduceras för att sedan försvinna.Misslyckandet blev en poetik för Beckett. I en berömd intervju distanserar han sig från den äldre författarkollegan James Joyce genom att definiera Joyces arbete som omnipotent, och sitt eget som impotent. Det impotenta, det kraftlösa, är med andra ord inte en språngbräda för att en dag kunna åstadkomma det fulländande konstverket. För något sådant finns inte.Men att utgöra en anti-tes till den hurtiga sortens misslyckanden är kanske ändå inte så lätt. Både Bernhard och Beckett skulle mycket väl kunna fungera som självhjälpslitteratur. För den som är lat, ledsen, eller tvivlar på om framtiden är särskilt ljus, kan dessa författare bli till trogna bundsförvanter. För andra kan mörkret i deras texter få världen att lysa lite klarare än den annars brukar göra.I en berömd passage i ”Worstward ho” står det: Fail Again. Fail better. Formuleringen återfinns idag på muggar och T-shirts och för den bästsäljande självhjälpsboksförfattaren Tim Ferris fungerar citatet som ett motto. Att misslyckas igen och att misslyckas lite bättre, passar bra in i bilden av det kreativa geniet, som inte ger sig, utan kastar sig ut på nytt. På sätt och vis kan också Beckett ses som sinnebilden för just detta. I början av sin karriär blev han refuserad men räknas idag till en av efterkrigstidens främsta författare. Det verkar med andra ord som att det inte går att komma undan misslyckandets leende självhjälpsapostlar.Det enda sättet är nog att återigen dyka ner i litteraturen och påminnas om att den egentligen inte låter sig ryckas ur sitt sammanhang. Och inte ens den bredast leende, före detta misslyckade näringslivstoppen, kan göra ett slagord av den slutliga spya som kommer om man följer passagen i ”Worstward ho” vidare:Try again. Fail again. Better again. Or better worse. Fail worse again. Still worse again. Till sick for good. Throw up for good.Maja Andréasson, skribent och litteraturvetare

I veckans avsnitt av ledarpodden diskuterar Di:s biträdande politiska redaktör Ellen Gustafsson, ledarskribenten Tobias Wikström och politiska redaktören Frida Wallnor IPCC:s nya klimatrapport. Hur nära är domedagen som FN:s generalsekreterare talar om och vad betyder tonläget för utvecklingen? Dessutom: Nu stämmer unga klimataktivister staten i ett mål som tingsrätten i veckan beslutat sig för att ta upp, men är domstolsprocesser verkligen ett bra sätt att ändra klimatpolitiken? Programledare är Andreas Johansson.

Hur kan trehundra sidor om nästan ingenting förvandlas till ett helgjutet konstverk? Det har med musikaliteten att göra, menar översättaren Jan Erik Bornlid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2016-02-17.Min fascination för den österrikiske författaren Thomas Bernhards skrivkonst började för ett kvartssekel sedan med läsningen av Alte Meister (Gamla mästare) på originalspråk. Jag hade visserligen läst några av delarna i Självbiografin dessförinnan och tyckt att de höll god kvalitet men det var först mötet med en av hans romaner på tyska som väckte mitt stora intresse. En tanke slog mig att jag en dag kanske skulle kunna översätta honom och jag började undersöka vilka böcker som ännu inte översatts. Alte Meister var en av dem.Vad var det då i boken som fascinerade mig? Det är svårt att sätta fingret på enskildheter i det som är sammanfogat till ett helgjutet konstverk - trehundra sidor om nästan ingenting. En person sitter på en bänk på Konsthistoriska Muséet i Wien i två timmar och betraktar den enda tavlan på hela muséet som är värd att betrakta, den italienske 1500-talsmålaren Tintorettos Den vitskäggige mannen, och samtidigt iakttas personen i smyg av jag-berättaren från en angränsande sal. Det måste finnas kvalitet i språk och struktur för att ett sådant grepp ska fungera över mer än fem sidor.Thomas Bernhards språk äger en oerhörd energi och i kombination med musikaliteten och modet att inte skygga för upprepningar, utan snarare göra dem till viktiga delar i framställningen, skapas en verkningsfull text. Givetvis beror min uppskattning av honom också på hans kompromisslösa hållning mot nationalsocialismen och den hycklande katolska kyrkan, som genomsyrar många av hans verk under 1980-talet. Det hade sina politiska orsaker i Österrike. Jörg Haider var på väg att göra sitt främlingsfientliga och antisemitiska parti till en maktfaktor och Kurt Waldheim valdes till president. I samma veva uppdagades den senares SS-verksamhet under kriget, då han bland annat var delaktig i deporteringen av judar till utrotningsläger.Musikaliteten i Bernhards texter är både explicit och implicit. Nästan alla hans romaner och pjäser innehåller ett musikstycke, Undergångaren även tre unga pianister, en av dem är en högst verklig utövare av musik - den kanadensaren Glenn Gould, som spelar Bachs Goldbergvariationer på ett oefterhärmligt sätt, inte ens Vladimir Horowitz kommer i närheten av Goulds ekvilibrism vid flygeln, vilken också får de två andra huvudkaraktärerna i romanen att avsluta pianistkarriären.Men musiken finns också integrerad i många av Bernhards verk. Kompositionen av pjäserna följer ofta sonatens tre satser och i en pjäs - i Jaktsällskapet - anges det i en not att den tredje akten är den "långsamma satsen". I dess andra akt pågår för övrigt ett kortspel, där spelarnas utrop "jag vann" och kortens smällande mot bordet rytmiskt ackompanjerar dialogen. Lika viktiga för rytmen i romaner är de av jag-berättaren ständigt återkommande "hade jag sagt till Gambetti" i Utplåning och "tänkte jag i fåtöljen" i Skogshuggning. I första halvan av Korrigering fungerar "den höllerska vindskammaren" på samma vis. Även hans frekventa bruk av kursiveringar framkallar en musikalisk effekt, som det återkommande "den konstnärliga kvällsmåltiden" i Skogshuggning. Frasen laddas efter hand med betydelser och till slut står den för ett av jag-berättaren avskytt möte med kulturpersoner som han tjugo år tidigare haft en nära relation till.Går det egentligen att översätta Thomas Bernhard till andra språk? Nej, skulle man vilja säga och får visst stöd av originalets upphovsman själv som ansåg att en översättning inte har något alls med originalet att göra. Ändå har många gett sig i kast med uppgiften. Bernhard har ju också viss förkärlek för överdrifter så det kanske ändå finns en möjlighet att överföra hans texter till andra språk och samtidigt bevara något av deras kännetecken. När en översättning av en Bernhard-roman har gått till tryckeriet känner jag mig ändå som många av karaktärerna i hans verk - otillräcklig, ett nytt misslyckande har lämnat min hand. Efter en tid har jag trots allt lockats att gripa mig an ett nytt verk.Jag har eftersträvat en rytm och komplexitet som i någon mån svarar mot Bernhards tyska. Det stöter ibland på problem, som i debutromanen Frost, där den gamle konstnären Strauchs långa monologer har varannan mening i direkt anföring (i presens) och varannan i presens konjunktiv. Eftersom svenskan nästan saknar konjunktiv blir det egentligen ingen skillnad på svenska. Därför översatte jag varannan mening i presens och varannan i preteritum, som man kanske ändå ska använda i svenskan vid konjunktiv - i bästa fall blir det ett slags stämsång som ligger nära originalets.En annan svårighet utgör Bernhards förkärlek för att framställa parallella skeenden och växla mellan dem i samma mening. Vilka satser hör egentligen ihop? Inte minst förekommer det i Korrigering, där Bernhard för övrigt tappar bort sig själv flera gånger. Han inleder ett resonemang som avbryts av ett antal inskjutna satser om helt andra saker och återvänder aldrig till den inledande tankegången. Många gånger har jag stått undrande inför en komplicerad mening och tänkt att det här klarar jag inte av. Men liksom svårlösta korsord kan lösa sig efter en natts sömn finner jag ofta en lösning på problemet dagen därpå. Som om det undermedvetna hade ältat meningen och nästa dag lagt fram en lösning.Ett exempel ur Korrigering får visa utformningen och effekterna av Bernhards språk och hur det kan översättas. Det är ett utsnitt i en tre sidor lång mening i början av boken, den som för ordet är huvudkaraktären Roithamer, som ofta tog sin tillflykt till ett av Höller konstruerat och bebott hus:hier in der höllerschen Dachkammer ist mir alles möglich gewesen, was mir außerhalb der höllerschen Dachkammer immer unmöglich gewesen war, meines Geistesgaben nachzugeben und dadurch meine Geistesfähigkeiten zu entwickeln und meine Arbeit vorwärts zu bringen, denn war ich außerhalb der höllerschen Dachkammer immer gehindert gewesen, meine Geistesfähigkeiten zu entwickeln, so konnte ich sie in der folgerichtigsten Weise in der höllerschen Dachkammer entwickeln, alles in der höllerschen Dachkammer ist meinem Denken entgegengekommenDet låter som poesi. Och Bernhards första litterära verk var faktiskt två diktsamlingar.På svenska kan det bli så här:här i den höllerska vindskammaren blev allt det som varit omöjligt för mig utanför den höllerska vindskammaren möjligt för mig, att ge efter för mina förståndsgåvor och därigenom utveckla min intellektuella förmåga och bringa mitt arbete framåt, för var jag utanför den höllerska vindskammaren alltid förhindrad att utveckla min intellektuella förmåga så kunde jag utveckla den på det mest följdriktiga vis i den höllerska vindskammaren, allt i den höllerska vindskammaren tillmötesgick mitt tänkandeNär jag läser Thomas Bernhard idag kan jag delvis förstå att han väckte en hel del rabalder. Han var ofta också ute efter att provocera och inte sällan blev det rättsliga efterspel. Ett exempel är processen efter utgivningen av Skogshuggning 1984 då en tonsättare, Gerhard Lampersberg, kände igen sig i den inte särskilt positivt skildrade huvudpersonen Auersberger. Bernhard och förlaget anklagades för förtal och boken drogs in i Österrike, först ett halvår senare fanns den återigen i bokhandeln. Idag och från svensk horisont förknippar man inte romanpersonerna lika mycket med verkliga "förebilder". Nu läser jag romanen som en uppgörelse med ett kotteri inom kulturvärlden, som nog kan ha sin motsvarighet lite varstans. Och därtill utformad på ett ypperligt språk som i alla fall leder till vissa abstinenssymptom hos mig när jag inte har läst det på ett tag.Jan Erik Bornlid, översättare

Vi frågar oss hur mycket man ska kämpa för att hålla liv i en relation som tycks vara på upphällningen. Vems ansvar är det att veta vad jag vill ha ut av min relation? Kan man egentligen chocka någon med ett skilsmässobesked? Och vad krävs för att det ska gå att laga en relation och göra det meningsfullt att lägga tid och kraft på att kämpa? Vi går också igenom fyra tecken på att en relation är dömd till undergång. Och vi kan lova att ni stött på de här paren på era parmiddagar! Insikter, rysningar och en del avslöjanden utlovas! --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/relationsskepp1/message

Dagens poddavsnitt handlar om att Jesus varnar för att det kommer en slutredovisning, för alla dåliga ord som vi uttalat. På domens dag kommer vi att få stå till svars, för de dumheter vi vräker ur oss. Ord kan bli din undergång. Både vad vi talar OM människor och vad vi säger TILL dem, är viktigt. I den bibliska tankevärlden är det talade ordet något mer än bara ljud. Ord är en slags verksam handling. Precis som Gud skapade världen med sitt ord, skapar du med dina. Dina ord kan bygga upp, men de kan också riva ner. När vi hör att Jesus i dagens podd talar om hur våra ord utgår från våra hjärtan, vill vi nu be tillsammans med Psaltaren 51 "Skapa i mig Gud, ett rent hjärta". Hur vill du be?

Demokratins tillbakagång är uppenbar. Populism, polarisering, hatretorik och ett växande missnöje har fört in demokratin på en väg som väcker frågan om det går att rädda demokratin från förfall. Med två månader kvar till riksdagsvalet djupdyker Bakom rubrikerna ner i demokratin, som upplever en kris. Sötebrödsdagarna är förbi och i dagsläget är hotbilderna både fler och mer utmanande än på många årtionden. Vad räddar demokratin från undergång och vilken roll kommer AI att ha i framtiden? Marina Lindell, akademiforskare på Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi medverkar. Redaktör: Patrick Sjöholm. 

Melancholia från 2011 är den andra filmen i den danske regissören Lars von Triers depressionstrilogi, som började med "Antichrist" och avslutades med "Nymphomaniac". I början och slutet av filmen kolliderar planeten Melancholia med jorden. Filmen är uppdelad i två delar och vi följer skeendet från det att himlakroppen dyker upp som en röd prick på himlen och fram till slutet.Lars von Trierh ar själv sagt att han genom att göra filmen bearbetade sin egen depression. Och systrarna Justine (Kirsten Dunst) och Claire (Charlotte Gainsbourg), filmens huvudkaraktärer och varandras motpoler, är hans två olika jag: den ångestfulla som blir orolig vid tanken på jordens undergång, och den som finner ro i den och är insiktsfull likt en sibylla.En Klassiker av litteraturkritikern Sara Abdollahi.

Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.I den nymixade reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan. Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkomna till #145 - Tankar om undergången   Vad händer när elen dör ut? Hur reagerar vi då? Sen blir vi förbannade på pizzerior och deras jävla namn också!   Stötta oss för skoj skull: Patreon @ https://www.patreon.com/menvadvetjag Snacka med oss och andra oliksinnade: Facebook eftersnack @ https://www.facebook.com/groups/menvadvetjag  Följ oss: Facebook @ https://www.facebook.com/menvadvetjag/  Instagram @ https://www.instagram.com/menvadvetjagpodcast

Del 3. Lille Putte föds och äktenskapet får ny luft. Men livet i skogen fungerar inte och paret beslutar sig för att starta om i Stockholm. Men mörkret växer i John och resan slutar i katastrof. Ester Ellqvist och John Bauer möts på KonstakademinNär de möts på Konstakademin i Stockholm är Ester Ellqvist är en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. John Bauer är en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat. John Bauer har rönt stora framgångar med sina illustrationer av sagoboksserien Bland Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna. Och trollens ansikten skvallrar om likheten med konstnären själv och den svärta han bär på.   Ömsom är jag troll, ömsom är jag människa, säger han själv.Flytten till skogarna i Tomtar och trollSkogen är tidigt Johns tillflykt och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när nu Ester och John som gifta har återvänt och slagit sig ner i de skogar som varit hans börjar har mörkret börjat sänka sig över John. Ester är ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor. Johns tvivel på sin egen förmåga fortsätter att växa.Pressen ökarEfter ett missfall föds sonen Putte och John och Esters äktenskap får nytt liv. Men pressen på John att leverera sina berömda teckningar av troll och prinsessor fortsätter. Han känner sig alltmer fångad i den bildvärld han själv skapat.En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf. Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar. Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling.Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm. Reporter Cecilia Ohlèn. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara små krusningar på ytan till livets stora hav, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

  Det har inte saknats Hockeyettan-rubriker att diskutera för Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund den senaste veckan heller. Vi snackar om det oerhört trista beskedet att Kiruna AIF lägger ner och vad det innebär för Kiruna IF, de täta streckstriderna i den östra och norra serien, Mörrums fullständiga förfall, stjärnan som sågade sitt eget lag, likviditetskrisen […]

Med ett handfat i famnen stegade Tesla-chefen Elon Musk in på Twitters huvudkontor. Han blev en – något motvillig – ägare till sociala medie-jätten. Men Elon Musk har inte suttit still i båten: massuppsägningar, konspirationsteorier och reklambojkotter är bara delar av tumultet som följt hans intåg i organisationen. Kommer Elon Musk bli Twitters undergång? Programledare: Evelyn Jones. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Lars Lindqvist. Ansvarig utgivare: Peter Wolodarski.

Var kan man hitta ett bolag med en B2B SaaS-affärsmodell, ARR runt 500 MSEK och som handlas under PE 30? Svaret alla söker är POLEN. Leonard Drake gästar veckans podd och är hobbyspecialist på polska bolag och levererar fasen Livechat och Sonel. Förutom att beskriva Polen ger även Leonard sin inblick på American express Q3:a och fastigheternas potentiella undergång(?). Helheten ger en skön symbios av präktiga Polen och fastigheters hållfasthet. Vad mer kan önskas av ett poddavsnitt? I Veckans Volley nämner Markus Scandinavian Medical Solutions ($SMSMED) och Leonard tipsar om att skippa kaffet på stan i dessa dåliga tider. Skriv gärna till oss på: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktierBetygssätt också gärna podden på Spotify och iTunes för att ge oss och Unga Aktiesparare mer spridning.En podd från Unga Aktiesparare.Support this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag pratar jag om min egen HOPI tribe samt det klärhörande meddelandet jag fick av just en Kachina. Hon pratade om Sirius, the Blue Star Kachina. Världens undergång, the purification av the Red star Kachina. Vilka var the Ant people? Vad har Princess Leia i Star Wars för connection med HOPI kvinnorna? Vem var the White Feather? Faktiskt någon jag träffat x flera. Det pågående polskiftet och planeten Niburus återkomst, Vem var Anu när det gäller HOPIs? Detta och massor mera matnyttigt vad som är på gång i ett fullspäckat avsnitt kring HOPI profecian, polskiftet, Annunaki och mycket mer.Välkomna och psssst, bilder på det jag pratat om kommer finnas på min instagram. Skriva gärna där hur ni upplever världen just nu eller andra tankar du har.Kram till Esoteriska poddens lyssnare!Glöm inte att klicka på följa, ge mig jättegärna ett bra betyg och om du vill, donera gärna en slant för det gratisarbete jag gör för dig ♡Swish: 1236546519Jag är Sveriges professionella esoteriska och praktiska numerolog samt REIKI terapeutDu hittar mig på:LETSSKYROCKET.SEINSTAGRAMMIN ANDRA PODCAST SKYROCKET

Sveriges undergång är här.... Pratar även om mitt senaste avsnitt med Vlad Reiser då det väckt en del frågor. Swish: 12 33 76 18 06Stötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet.Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I reprisen av det nymixade avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid. Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I april 1943 ger sig Gustaf Roslund och 32 andra besättningsmän ut med ubåten Ulven för att öva ubåtsanfall. Sen försvinner ubåten spårlöst. Nu startar kampen för att finna och rädda besättningen. När morgonen gryr utanför Marstrand står det klart att något allvarligt måste ha hänt. En enorm sökoperation sätter igång. Hemma väntar Gustafs fru, och hela svenska folket, på ett livstecken. Hon bär på deras första barn. Hoppet lever om att ubåtens besättning fortfarande finns vid liv någonstans där nere i djupet. Men syret på Ulven håller sakta men säkert håller på att ta slut.Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Ukrainakrisen har inneburit en radikal omställning för hela världens säkerhetstänkande visavi Ryssland. Svensk-finsk Natoansökan lämnades in efter att fotbyten i frågan om alliansfrihet gjorts i rekordhastighet på båda sidor om Östersjön i spåren av överfallet mot Ukraina, men diskussionen om Ryssland har också kommit att nyanseras i bakvattnet av nytänkandet om hur friheten ska försvaras. I takt med att Rysslands armé började lida stora nederlag och misslyckanden i Ukraina kom nämligen frågor att väckas om inte bara Putinregimen, utan hela Ryssland och det snåriga förbundet av regioner som utgör federationen, var på väg mot sin undergång. En rysk undergång är i sig inget nytt för historien. Det har redan hänt två gånger på ett knappt århundrade. Men vad talar för och emot, och vad skulle vänta efter en stormaktskollaps, vore det positiv eller negativ för fred och säkerhet i världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Den förut så hyllade och framgångsrika Silicon Valley-entreprenören Elizabeth Holmes är under utredning - en utredning ledd av den amerikanska regeringen. Nu tvingas hon besvara tuffa frågor under ed, och alla de påståenden som hon gång på gång upprepat inför investerare, doktorer, allmänheten och sin egen styrelse ifrågasätts. Elizabeth Holmes, stjärnentreprenören som tidigare tycktes ha ett svar på allt, får plötsligt svårt att besvara utredarnas frågor. The Dropout är en samproduktion mellan Just Stories, ABC Radio och Nightline.  Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv. Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten. I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA. Programledare Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sr.se

Hur mycket tänjde forna tiders krönikörer på sanningen och vad hände med Hansan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför slutade vi att föra krig mot Danmark efter hundratals år av fiendskap och varför gick det romerska imperiet till slut under? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden. Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse. Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.  Av Jon Thunqvist från 2018.

Idag pratar Messiah, Johanna och Elinor om Sveriges krisberedskap, Hanif Bali och cellprovkitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Messiah Hallberg, Elinor Svensson, Johanna WagrellProducent: Rickard Nerbe