Podcasts about underg

Gestalts julkalender 2025Vi spelar Mutant Undergångens Arvtagare från Järnringen, i 24 julavsnitt.Scenariot är skrivet av Martin S. som även spelleder.Spelar gör Maria, Benjamin och Fredrik.Jingel och Outro är skapat av Anders EkmanProfessor Elementals beats förekommer som snabeljazz, men även under Undergångens Lucköppnare - Vår lucköppning som avslutar varje avsnitt.Lucköppningen är även en skattjakt, lyssna på den, sammanställ ledtrådarna och gissa vad de pekar på. Gissar gör du genom att maila/PM:a oss din gissning. De första som svarar rätt vinner pris!

Gestalts julkalender 2025Vi spelar Mutant Undergångens Arvtagare från Järnringen, i 24 julavsnitt.Scenariot är skrivet av Martin S. som även spelleder.Spelar gör Maria, Benjamin och Fredrik.Jingel och Outro är skapat av Anders EkmanProfessor Elementals beats förekommer som snabeljazz, men även under Undergångens Lucköppnare - Vår dagliga lucköppning som avslutar varje avsnitt.Lucköppningen är även en skattjakt, lyssna på den, sammanställ ledtrådarna och gissa vad de pekar på. Gissar gör du genom att maila/PM:a oss din gissning. De första som svarar rätt vinner pris!

Henning Eklund har varit på den finska techfesten Slush och träffat svenska techstjärnor. Men mest jubel fick förstås KAJ.Men vi får också höra vem som hade en egen sminkös och vem alla ville bada bastu med. Dessutom avslöjar vi EXAKT hur mycket lättare det kommer bli att driva techbolag i Europa framöver. Björn Jeffery informerar om att man måste betala moms i USA också (och gissa vad, det är ganska krångligt) och så undrar han om undergången ändå inte har startat, litet långsamt. Missa inte att anmäla dig till vår julavslutning! Kom och lyssna på våra förutsägelser inför 2026, träffa andra lyssnare och snacksa med oss. Glöm inte att fylla i om du vill åka med i en gemensam buss. Blir det tillräckligt många kör vi buss från stan!

Välkomna till sittning 0 där vi pratar runt och skapar karaktärer till årets Hjulekalender - eller som vi säger undergångens lucköppnare. Martin Hjuleledare för Benjamin, Maria och Fredrik. I sittning 0 är en av hjulemissarna på vift så vi får bara föja två av dessa i skapandet av karaktärer.Musiken och ljuden till postkod Hindenburg har Anders Ekman skapat för Gestalt. Mutant Undergångens Arvtagare gavs ut av Järnringen.

GÄSTSPEL: Influencern Vanja Wikström slår på stort när hon under våren 2022 lanserar sitt och partnern Niklas Malmqvists ambitiösa NFT-projekt World of Alidia. Den som köper ett digitalt konstverk ska bli inbjuden till framtiden, få träffa likasinnade och bli “blown away” av alla förmåner. Men World of Alidia blir allt annat än magiskt för de som hakar på… För vad händer när verkliga problem förkläs till positiva nyheter och där gränsen mellan sanning och lögn suddas ut? Hur långt kan en influencer förmå sina följare att gå? Del 1 av 3. Lyssna på fortsättningen på svd.se/badfluence eller hos Podme.

I det 412:e avsnittet av Skolspanarna är det återigen Hans och Patrik som samtalar. De inleder med ett besök på Goto10, ett sommarprat som väcker frågor – vem är egentligen den här personen? – och några intryck från ett klassrumsbesök hos Itsam där digitala verktyg stod i fokus. Det blir tre korta nyheter om mediekritik, AI-användning bland lärare och kulturkanon, innan de dyker ner i tre poddtips som alla på olika sätt berör framtidens internet, teknikens normer och AI-utveckling. Är vi på väg mot ett mer decentraliserat nät? Och hur får vi tekniken att jobba för oss – inte mot oss? De delar också tre praktiska hacks: Vibe coding, hur man tar sig runt betalväggar, och Nextdock – en lösning där mobilen blir din dator. Samtalet glider sedan in på de stora frågorna: Kommer AI att leda till jordens undergång? Eller är det snarare skolan som riskerar att förändras i grunden? De diskuterar hur vi ibland förstorar de futuristiska AI-frågorna och samtidigt förbiser skolans mer jordnära behov. Vad händer om vi får AI som är byggt för skolan – inte för Silicon Valley? Och hur påverkar det egentligen elevernas lärande? Det mesta är sig likt även denna gång – samtalet kretsar kring skola, digitalisering och lite annat.

Superyachterna blir allt större och allt fler – en flytande symbol för hur världens ultrarika har dragit ifrån. Det menar i alla fall journalisten Evan Osnos i boken The Haves and the Have-Yachts (Scribner) där han djupdyker i miljardärernas fascination för enorma och extravaganta fartyg. Jeff Bezos superyacht fick Rotterdam att överväga att montera ner en historisk bro, medan andra techmiljardärer använder sina yachts både som statusmarkörer och flytande skatteparadis. Samtidigt tycks allt fler av de rikaste bli allt dystrare över samhällsutvecklingen, vilket fått dem att investera i doomerprepping, med bunkrar som skulle klara en zombieapokalyps. Eller en helt vanlig revolution.Så varför väljer den globala eliten lyxliv till havs? Vad avslöjar detta maritima överflöd om dagens kapitalism, demokrati och moraliska prioriteringar? Om detta och mycket annat handlar dagens Under all kritik.Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Undergången är kärt gammalt tema i de flesta konstarter. I Göteborg kan vi se hur den tagit sig ut i bildkonsten de senaste fem hundra åren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kritikerrosade utställningen ”Apokalyps - från yttersta domen till klimathot” är en exposé över undergångsvisioner i konsten som kan kännas särskilt aktuell i dag - men som också visar att det är långt ifrån första gången som slutet tycks nära. Ur ett undergångsperspektiv uppvisar till exempel reformationen påfallande likheter med vår egen tid.Ett reportage av Mårten Arndtzén.

I dagens avsnitt välkomnar vi den hyllade skådespelaren Mattias Varela tillbaka i studion! Efter ett par års förändringar i både liv och karriär dyker vi ner i allt från filmbranschens utveckling, relationer, lycka, framtidsplaner och mycket mer!

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Forskaren och klimatdebattören Bjørn Lomborg intervjuas av Magnus Thorén. Han har hyllats som orädd sanningssägare men också pekats ut som en farlig skeptiker vars budskap riskerar att bromsa en nödvändig klimatomställning. I över tjugo år har Bjørn Lomborg varnat för politiska beslut som han menar allt för ofta handlat om att signalera godhet, snarare än att åstadkomma verklig skillnad inom klimat- och biståndsfrågor. Det har gjort att han utmålats som kontroversiell. Men håller det på att ändras nu, när woke är ute och debatten i Europa handlar mer om militär upprustning än klimatmål?

Risken för samhällskollapser är överhängande, redan innan de stora ekosystemen kraschar. Eva-Lotta beskriver behovet av både hopp och förtvivlan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag var tolv när jag besökte London för första gången och betraktade miljonstaden med stora ögon. De många mörka byggnaderna gav en särskild känsla. Men så gick jag förbi när en av dem rengjordes. Det visade sig att huset inte alls var naturligt svart, utan ljust sandfärgat. Staden stank av alla luftföroreningar och jag borrade ner näsan i halsduken för att slippa känna, men när jag snöt mig på hotellrummet på kvällen blev näsduken ändå svart.På 1990-talet kom två tredjedelar av Storbritanniens elektricitet ännu från kol. Sedan dess har andelen minskat snabbt och ligger nu på mycket låga nivåer. De senaste gångerna jag besökt den engelska huvudstaden har det gått lätt att andas.Det går att förändra saker till det bättre men det är bråttom. Har du hört det förut? Det kan inte vara lätt att vara klimatforskare och tvingas balansera mellan att slå larm och att försäkra att det fortfarande går att göra saker för att hejda förloppet. Om vi inte tror att det går så lär ju heller ingen försöka. Men om inte allvaret framgår så finns en risk att vi inte agerar tillräckligt kraftfullt, tillräckligt snabbt.Av de nio planetära gränser som inte får överskridas för att vi ska kunna leva säkert så har redan sex passerats. Och ännu värre än för klimatet är läget för den biologiska mångfalden. Utrotningstakten är just nu mellan hundra och tusen gånger högre än normalt.I ett antal år har jag lidit av klimat- och miljöångest. Inte en sån där lagom som kan få en att shoppa second hand och sluta flyga utan en dödskramande som gjort det svårt att tänka på något annat och fått mig att böla på klimatmanifestationer trots att det finns få saker jag tycker sämre om än att andra ser mig gråta.Oxfordforskaren Hannah Ritchie led som yngre av samma mörka och livsfientliga klimatångest. Det ledde till ett liv av kontroll och anpassningar som liknar det ätstörda kan beskriva. Allt kretsade kring att göra så litet miljöavtryck som möjligt. Men så såg hon en föreläsning med Hans Rosling. Han visade hur mycket som blir bättre i världen och hon beskriver det nästan som en frälsningsupplevelse. Sedan dess har hon ägnat sin forskargärning åt att sammanställa data om läget i världen. I sin bok ”Not the end of the world” tar hon död på en rad missförstånd och visar att utvecklingen på många områden går åt rätt håll.Ritchie menar i boken att undergångsbudskap skadar mer än de gör gott eftersom de riskerar att förlama oss. Ofta är de heller inte sanna, vilket får forskare att se ut som idioter, och minskar förtroendet för deras slutsatser, skriver hon. Men, tänker jag, detsamma gäller väl om man som forskare utropar lösningar och räddningar som sedan inte infrias? Och att vi blir handlingsförlamade av skrämmande budskap saknar faktiskt stöd i forskning. Tvärtom leder rädsla ofta till konstruktiv aktion.Merparten av världens länder har lovat att nå netto nollutsläpp och det kommer att tvinga oss att omforma våra energisystem, att ändra hur och vad vi äter, hur vi förflyttar oss och hur vi bygger. Mycket gott händer redan på dessa områden och i teorin kan det förstås förbli så. Men den luriga verkligheten kan alltid komma emellan i form av galna världsledare, krig och konflikter eller en vald regering som tycker att tillväxt är viktigare än hållbarhet.Det är ett evigt trixande med siffror och alltid stort motstånd när ekonomin drabbas. Vi har ju invaggats i tron att allt ska kunna fortsätta i stort sett som vanligt. Ja, att det till och med kan bli bra för svensk ekonomi med klimatförändringar. Skidturister kanske börjar åka till Sverige i stället, när vintrarna uteblir i Alperna. Jippie.Den liberala demokratins starkaste lim är ekonomisk tillväxt, skriver essäisten Michiko Kakutani i boken ”The great wave”. Så länge vi kan dela på tillväxtens frukter så är det politiska maskineriet ganska lätt att hålla igång. Försvinner eller monopoliseras frukterna av några få kan det däremot bli otäckt, när de som uppfattar sig som förlorare söker syndabockar. Kanske särskilt, vill jag tillägga, i ett kulturellt klimat som vårt, där var och en är sitt eget varumärke och lyckas smed.Det vi behöver åstadkomma är dessutom överväldigande stort. I boken ”En jord för alla” beskriver en rad framstående forskare och policy-makare hur kriser inom klimat och miljö, ojämlikhet, fattigdom och livsmedelsproduktion hänger ihop. Precis som Ritchie pekar de ut framsteg och goda utvecklingskurvor men de är också tydliga med hur omfattande problemen är, och vad som ligger framför oss. De ordinerar statligt ägande i banker, globala skatter, medborgarfonder för omfördelning av rikedom och pengar till omställning, skuldavskrivning för fattiga länder, lägre konsumtion i rika länder, en total omställning av matproduktion och markanvändning, och lite till.De menar att detta faktiskt går att åstadkomma. Vi kan och vill ju. I G20-länderna stödjer en stor majoritet av medborgarna tanken att deras lands ekonomiska prioriteringar bör förskjutas från vinster och ökat välstånd till att fokusera på mänskligt välbefinnande och skydd av ekosystemen. Men tror forskarna verkligen på denna stora förändring själva? Tror jag på den när jag nu berättar om den? Är det realistiskt med en omställning i den skala och med den hastighet som krävs? Eller är det något vi väljer att tro för att trösta oss själva. Vårt behov av tröst är ju, som Stig Dagerman konstaterade, omättligt.När ett system faller samman öppnas utrymme för något nytt och de goda idéerna om hur det ska se ut är många. Kanske väntar en bättre värld längre fram. Frågan är i så fall hur vi ska ta oss dit på ett hyfsat säkert sätt. Michiko Kakutani konstaterar att i kaotiska perioder så går det gamla systemet sönder långt före det nya har blivit stabilt; och forskarna i ”En jord för alla” påpekar att risken för samhällskollapser är överhängande redan innan de riktigt stora ekosystemkollapserna sätter in.Vi kan inte längre räkna med varken förutsägbara förutsättningar i naturen eller med den relativa samhälleliga stabilitet som vi byggt upp sedan andra världskriget. Det ser ut att vara en skakig väg som ligger framför oss.Nu kanske du längtar efter en lugnande slutkläm, så här kommer den: Livet på jorden kommer vi inte klara att utrota hur illa det än går. Liv i många olika former kommer finnas kvar och människan som art har goda chanser att hänga med ett bra tag till eftersom vi är allätare och fenomenala på att anpassa oss. Dessutom: avskogningstakten i Amazonas har sjunkit; vi producerar redan idag tillräckligt med mat för att ge alla människor på planeten en hälsosam föda; och energianvändningen per capita i världen har fallit med omkring 25 procent sedan 1960-talet.Men glöm för den sakens skull nu inte det jag talade om tidigare. Tröst bör inte användas som ett draperi framför klarsyn.Eva-Lotta Hulténjournalist och författare

I ruinerna av det krossade Karthago vandrar Tobias Svanelid och Richard Holmgren bland antika bad och gladiatorarenor. Roms ärkefiende blev romerskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det tredje puniska kriget innebar Karthagos undergång, även om det där med att plöja ner salt i åkrarna nog var en överdrift, menar arkeologen Richard Holmgren. Men några generationer efter stadens fall återuppstod Karthago som en romersk stad, med typiska badhus, och med amfiteatrar där Hannibals elefanter hetsades mot Atlaslejon. Resterna av detta romerska Karthago syns betydligt tydligare än de äldre lämningarna och berättar om en imperialistisk politik för 2000 år sedan.Men allt i den feniciska kulturen försvann inte med Karthagos fall, deras alfabet lever vidare i vårt eget, avslutar Richard Holmgren på Hannibalstationen i det moderna Tunis.

När Googles algoritmer började servera ”content” om det sovjetiska ledarskapet väcktes en nyfikenhet hos Robin. Vad hände egentligen de där veckorna när den store bödeln – Stalin – dog och den lite mindre bödeln – Beria – tog över tyglarna… i några veckor. Sedan slöt sig resten av rövargänget samman och kuppade bort honom.Vad hände egentligen? Ja, ingen vet helt. Det finns mycket skrivet men alla vittnen ljuger. En jäkla soppa är det oavsett. Den innehåller oväntade liberala politiska tendenser, roliga skämt från diktatorer i livets slutskede och massvis med cynism.Litteratur:Knight, Amy W., Beria: Stalin's first lieutenant, Princeton Univ. Press, Princeton, 1993Grigorʹev, Boris Nikolaevič, Lavrentij Berija: Stalins säkerhetschef, Efron & dotter, Nacka, 2009Sudoplatov, Pavel Anatolʹevič & Sudoplatov, Anatolij Pavlovič, Direktoratet: Stalins spionchef berättar, Norstedt, Stockholm, 1994Sebag Montefiore, Simon, Stalin: den röde tsarens hov, Prisma, Stockholm, 2004 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. I kombination med flera år av krig, missväxt och svår hungersnöd slog pesten hårt mot en redan utarmad befolkning. Undergången tycktes nära.Wikipedia säger sitt om pesten i Sverige 1710-1730 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredag & Bonusavsnitt!

USA-valet omkullkastar allt som Socialdemokraterna har lärt sig under sina inspirationsresor. En tårta har bakats i Helsingborg och Martin Melin har tröttnat på hamburgare. Med: Daniel Ingmo & Viktor Barth-Kron

Efterskalv från Trump-segern. SVT i tårar! Hasses attack på lille Guillou toppat, Linneas demokratihat och Jonas tar in Peter Wahlbeck i studion.Köp Inaktuellts egna merch på inaktuellt.seFölj poddens Instagram: @inaktuelltpoddMejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE måndag och torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

I det här avsnittet pratar vi om: Din guide till jordens undergång (2024) - SVT Play Bli vår Patreon på: ⁠Vad ska vi se på? | creating podcast | Patreon⁠ Se våra recensioner i videoformat på YouTube: ⁠https://youtube.com/@vadskavisepa?si=qQp11On1Dx0zu7px⁠ Maila oss på vadskavisepa@gmail.com ****************** Producerat av Silverdrake Förlag. ⁠www.silverdrakeförlag.se⁠ Redaktör och Klippare: Marcus Tigerdraake, ⁠marcus@silverdrakeforlag.se⁠ Medverkande: Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se ⁠@marcustigerdraake⁠ Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com ⁠@victigerdraake⁠ Poddjingel för avsnitt är gjord via AI-verktyget Zuno.com. Text samt val av genre på musik är skapad av Marcus & Victoria Tigerdraake. Hosted on Acast. See ⁠acast.com/privacy⁠ for more information.

Från 2020. Den kristna sekten Branch Davidians belägras av beväpnade poliser. Efter 51 dagar uppstår en brand som slutar i katastrof. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är en mulen morgon i februari 1993. Den amerikanska myndigheten ATF, som har i uppdrag att bekämpa brott som rör alkohol, tobak, vapen och sprängämnen, är på väg till den kristna sekten Branch Davidians kollektiv ute på Texas landsbygd. ATF misstänker att sekten samlar på illegala vapen. De planerar en räd för att gripa sektledaren David Koresh. Men Branch Davidians har förberett sig inför jordens undergång, och väntar på den sista striden mellan de onda och goda makterna. Och de är redo att försvara sig. Belägringen i Waco livesänds över hela landet.Räden går inte som planerat och sektmedlemmarna skjuter mot poliserna när de upplever att de blir hotade. Flera poliser och sektmedlemmar dödas och skadas. Snart backas myndighetssidan upp av den federala polisen FBI. Sektmedlemmarna vägrar att komma ut och FBI som fruktar att sekten ska begå kollektivt självmord, dröjer sig kvar. Det uppstår en belägring som varar i 51 dagar - som livesänds över hela USA - och slutar i katastrof. Medverkande: Clive Doyle: Branch Davidian och överlevare av katastrofen i Waco. Heather Jones: Fd Branch Davidian som överlevde katastrofen i Waco som barn. David Bunds: Fd Branch Davidian. Byron Sage: FBI:s gisslanförhandlare. Peter Åkerbäck: Religionshistoriker vid Stockholms universitet. En dokumentär av: Emelie Svensson. Producent: Ida Lundqvist. Dokumentären producerades år 2020.

Stina Oscarson, Stefan Ring och Ola Wong samtalar om Hans Nossacks ”Undergången”, ryssar, tyskar och kollektiv skuld. Undergången skrevs bara tre månader efter förstörelsen av Hamburg 1943 och är en av få böcker som skönlitterärt beskriver den tyska erfarenheten av bombkriget. Men har de rätt att klaga? Stina utser ett humanistiskt mästerverk och anar godhetshyckleri i kulturvärldens förhållande till Hitlertiden.

Samhällskollapser har fascinerat och skrämt människor i alla tider. Men vad är det egentligen som händer när civilisationer faller samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför försvann stora delar av nordens befolkning på 500-talet, vad var det som hände på den mytomspunna Påskön och hur kommer det sig egentligen att Romarriket föll? Eller - gjorde det ens det?P3 Dystopia ger sig ut på en historisk exposé och söker svar på en ödesfråga som har gäckat människan i alla tider: varför går civilisationer under? Det ska visa sig att tidigare samhällskollapser inte alltid gick till på de sätt som vi tror. Och kanske säger vår tolkning av historien mer om vår egna tid, än om vad som faktiskt hände i verkligheten...

Den tidigare DN-journalisten Anders Bolling har kommit ut med en aktuell bok om klimatet "Professionell klimatbevakning" där han och hans medförfattare tar upp fakta som visar att alarmisterna och domedagsprofeterna kanske inte har hela bilden. Har inte extremvädret ökat? Finns inte alla värmerekord i nutid? Breder inte öknarna ut sig? Vad är klimat och vad vet man om vad som påverkar klimatet? Hur lätt är det att göra prognoser? I en tidigare bok "Apokalypsens gosiga mörker" tar Anders upp att världen inte går under idag; fattigdom och svält minskar, medellivslängden ökar och miljön mår i huvudsak bra. Men varför vägrar vi ta in det? Jo, goda nyheter säljer inte! Ann Sandin-Lindgren ställer frågan: Vad händer när man dagligen skrämmer folk med pandemier, terrorism, krig och klimathot?

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Ormen Friskes förlisning har lämnat en hel del frågetecken efter sig, inte minst hos anhöriga till den döda besättningen. Medias nyhetsrapportering är allt annat än pålitlig och ingen verkar veta den riktiga anledningen till varför vikingaskeppet har gått under. Och det kommer att visa sig att politik har spelat en stor roll i det tragiska som skett, någonting som de svenska myndigheterna inte vill ska komma ut. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Myran är på kärleksresa, ett insegel för podden så därför passar Martin på att ta med en annan Martin för att prata krig i undergången. Den riktiga undergången.

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Efter fiaskot på världssportutställningen, då Ormen Friskes insats inte blev så lyckad som planerat, så har Sten Schröder till råga på allt blivit sparkad. Den dåliga ekonomin, osäkra bostadssituationen och känslan att inte längre vara välkommen av sina forna kollegor, gör att han funderar på att sälja vikingaskeppet. Som en blixt från klar himmel får han ett spännande erbjudande som han bara inte kan tacka nej till. Men äventyret kommer att kosta honom – och 14 andra personer – livet. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Sten Schröder har sedan han var tonåring haft en dröm om att en dag få bygga ett vikingaskepp. Tillsammans med sin familj bor och jobbar han på Svenska Frisksportförbundets kursgård i Stensund, Sörmland. När han en dag år 1949 får ett telefonsamtal så öppnar sig äntligen möjligheten för honom att förverkliga sin stora dröm. Detta blir starten på äventyret med vikingaskeppet Ormen Friske. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Vi är tillbaka! Hurra! Treregeln sätts ur spel när Patrick berättar hur många kvastskaft man bör ha hemma. Vi pratar om jordens undergång, om liar och lite om hur det går här hemma på gården med bygget efter branden. Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl XII har beskrivits som en fältherre som vann slagen, men förlorade kriget. Kungens bristande strategiska tänkande slutade i den största militära katastrofen i svensk historia – Slaget vid Poltava. Men frågan är vilka alternativ Karl XII hade?Efter att ha besegrat Sachsen vände sig Karl XII och hans armé mot Ryssland 1707. I stället för att försöka återta de svenska östersjöprovinserna från ryssarna, valde Karl att marschera mot Moskva. De hårda vintrarna i kombination med att ryssarna ödelade svenskarnas underhållsland tog ut oerhört högt pris. Vid avgörandets stund i Poltava i juni 1709 tvingades karolinerna att strida mot en tre gånger större rysk armé.Detta är den tredje delen av en serie om fyra avsnitt om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.När Karl XII varit sysselsatt i Polen hade ryssarna erövrat svensk mark i Baltikum och i Ingermanland hade tsaren 1703 låtit anlägga hamnstaden Sankt Petersburg. Peter visade därmed sin avsikt att öppna ett fönster mot väster vid Östersjön.Karl XII:s beslut att invadera Ryssland 1707 blev början på slutet för stormakten. Under denna tid hade Karl XII en total armé av cirka 50 000 män i Sachsen, Polen och Baltikum. De stränga ryska vintrarna, bristen på förnödenheter och ständiga mindre överfall ledde till svåra förluster för den svenska armén. I september 1708 mötte den svenska armén ett stort nederlag mot ryssarna vid Lesna. Efter nederlaget vid Lesna beslutade Karl XII att ändra riktning och marschera mot Ukraina. I Ukraina hoppades han hitta mat och förnödenheter för sina trupper. Han hoppades också på stöd från den ukrainska kosackhetmanen Ivan Mazepa, som planerade att göra uppror mot tsaren.Den 28 juni 1709 utkämpades Slaget vid Poltava. Av de 20 000 svenska soldater som deltog i slaget dog eller allvarligt skadades omkring 8 000. Tre dagar senare, vid Perevolotjna, kapitulerade resten av den svenska armén och blev fångar till ryssarna. Karl XII, som var sårad, lyckades fly till turkiska Bender precis i tid.Efter nederlaget vid Poltava kunde Sveriges fiender ta initiativet. Tsaren erövrade resten av Sveriges baltiska provinser medan August II återfick sitt polska rike. En dansk armé landade i Skåne, men besegrades av Magnus Stenbock vid Helsingborg 1710 och tvingades lämna landet. Ryssland hade nu blivit den dominerande makten i Östersjöområdet. Karl XII tillbringade de följande åren i exil i det Osmanska riket, innan han återvände till Sverige år 1715.Bild: Ivan Mazepa uppmanar Karl XII att sätta sig i säkerhet på andra sidan av Dnepr. Målningen från 1880-talet föreställer målaren Gustaf Cederströms nationalromantiska tolkning av det historiska förloppet. Wikipedia, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Slaget vid Poltava 1709 – Slutet på stormaktstidenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidsprofetior med glimten i ögat bjuds det på när Spanarna i P1 siar om det som komma skall. I veckans panel hör vi språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström om skyltar som väcker känslor, vi får ett brandtal till åsnan och så bävar vi för en ytlig undergång. Dirigent för vår synska trojka är programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helgen börjar med Spanarna. I veckans panel hör vi kluriga idéer om vad som glimtar bortom framtidens horisont från språkvetaren Patrik Hadenius, författaren Agnes Lidbeck och arkeologen Jonathan Lindström. Programledare är den eminenta ciceronen Kristian Luuk!Spanarna i P1 2024-02-02 – veckans panel:Patrik Hadenius - Varning skyltar!Agnes Lidbeck - Din åsna!Jonathan Lindström - Ytlig undergång!Spanarna i P1 - programmet görs av:Programledare är Kristian LuukMusiken väljs av Berit Nygren.Tekniker: Johanna CarellProducent för Spanarna i P1 är Ronnie RitterlandSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Det är sommar år 1950 när ett gäng svenska frisksportare ger sig iväg på ett nybyggt vikingaskepp för att se mer av världen. Men det som börjar som ett spännande äventyr kommer att sluta med att en hel besättning tragiskt mister livet under mystiska omständigheter. Det här är en historia om hur drömmar kan gå i uppfyllelse för att sedan krossas, hur livsöden lämnar frågetecken hos anhöriga och om myndigheter som mörkar information. Medverkande: Jack Werner, journalist och författare Hörs i podden: Fredrik Wass som Sten Schröder, Sigge från besättningen och Hermann Paulsen Linus Ängeholm som Emil från besättningen Tove Linderholm som Doris Clara Fröberg, Nina Håkanson, Johan Bååth och Denise Lyckeskog läser nyhetsrubriker och nyhetsartiklar Producent: Gabriella Lahti Exekutiv producent: Trove Friman Leffler Tekniker: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Det är december och streaming-tjänsterna tvångsmatar oss tv-tittare med översockrad julstämning.  Under 2023 har det kommit fler än hundra nya julfilmer. Tove Norström undrar om de verkligen kan hja skrivits av mänsklig hand. Elias Björkman utser den enda som faktiskt kommer att vara värd att titta på.  Dessutom: sista säsongen av Netflix serie "The crown" hatas redan av kritikerna, och nu är de sista avsnitten här. Kan ett spöke göra saken ännu värre? Numera finns "SvD Tv-kollen" även i sitt eget flöde. Om du gillar podden – se till att följa den i din poddspelare så missar du inga nya avsnitt. Producent: Joanna Gorecka för Filt. Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist.

Branschveteranerna Victor Leijonhufvud och Calle Johansson-Sundelius Jesper Englin vädrar och bollar sina tankar kring spel, filmer, tv-serier och nördgrejer tillsammans i detta kompletterande upplägg där fokus ligger på frekvens och aktualiteter. Notera att du med varje nytt Virtuellt-Veckan får ytterligare över en timme fördjupat snack och framför allt själva intrycksdelen genom att stötta detta initiativ på Patreon! Hjälp oss hålla igång denna seglats — om den nu råkar gillas! Tack på förhand! Nämns i podden görs följande: Nyhetssvepet:GTA6 utannonserat med trailerCyberpunk 2077 respektive Baldur's Gate 3 får fina fan service-patcharFallout-tv-serien ser lovande ut (premiär på Amazon 12 april)Likaså förvånande nog säsong 2 av Halo-serien (tillbaka på SkyShowtime 8 februari)House of the Dragon håller stilen med säsong 2 sommaren 2024Mad Max-prologen Furiosa har fått första trailer - biopremiär 24 majFortnite i alla former och tappningar - bilar, musik, legoFörsta teaser för Dragon Age: Dreadwolf - avtäckning sommaren 2024 Jespers ämne:Att vara en inlyssnande community manager Hör gärna av dig med tankar och reaktioner, på respons@virtuellt.nu. Du kan också engagera dig i gemenskapen på Discord-kanalen, som du hittar här.

Den 30 november 1939 anföll Sovjetunionen utan föregående krigsförklaring det lilla landet Finland. Förspelet till finska vinterkriget utgjordes av hur Hitlertyskland och Stalins Sovjet hade krossat Polen i september 1939 i ett brutalt fälttåg som var över på några veckor. Nu skulle Röda armén göra samma sak med Finland. Efter att Finland sagt nej till sovjetiska krav på finskt territorium inleddes det sovjetiska anfallet. Den sovjetiska övermakten var enorm.Men det blev inte som alla hade förutsatt. De kommande månaderna skulle världen chockas över hur finländarna mirakulöst kunde stoppa upp och fördröja den numerärt överlägsna sovjetiska armén som angrep på flera platser längs den långa östgränsen. I den finska ödemarken inringades och förintades hela sovjetiska divisioner av lätt utrustade skidburna finska patruller koordinerade av erfarna och skickliga finska officerare och befäl. Begrepp som ”motti” och ”ödemarkskrigare” flög över världen.Men hur var detta egentligen möjligt? Sovjetunionen hade grovt missbedömt den finska motståndsviljan och dessutom misstolkat förutsättningarna för krigföring i de finska urskogarna. Från finsk sida handlade det inte minst om soldaternas vana vid kölden och en offervilja som många gånger saknade motstycke.I första avsnittet av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitetPå de fyra månader finska vinterkriget pågick förlorade Finland 24 000 man i stupade. Det nationella oberoendet kostade. Den sovjetiska ledningen lärde sig också snabbt av sina misstag. Den slutoffensiv som sattes igång, riktad mot södra Finland på Karelska näset i slutet av kriget, förebådade kommande massiva sovjetiska anfall understödda av hundratals artilleripjäser, pansar och flyg. Finländarna tvingades söka fred inför hotet av att bli krossade. Marsfreden 1940 blev hård med territoriella avträdelser men Finland behöll trots allt sin nationella självständighet. Gränsen i öster flyttades västerut och tusentals finländare fick lämna sina hem. Hangö blev en sovjetisk militärbas.Sverige var inte neutralt i kriget, men trots det inte krigförande. Vilka insatser gjordes från svensk sida för att stötta Finland? Hade det svenska stödet någon betydelse? Krigsmateriel och frivilliga gjorde insatser men frågan är om Sverige hade kunnat göra mer. Frågan är också vilka konsekvenser kriget fick och vilka slutsatser man drog av kriget på svensk sida. I avsnittet diskuterar programledarna något oväntade civilförsvarsaspekter som blev en konsekvens av kriget från svensk sida. Till exempel gav det relativt begränsade bombkriget näring åt svenska förberedelser för att skydda befolkningen vid eventuella angrepp.Musik : Darklands av Jon Purdey, Storyblocks AudioBild: SA-kuva Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt så har ni lyssnare fått chansen till att ta över podden!Lyssnarna har skickat frågor via Instagram som grabbarna svarar på.Vad händer om män slutar vara maskulina?Hur ser världen ut om 15 år? Kommer vi vara top of the food chain eller tar A:I över? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen hade aldrig tidigare sett en sådan stor flotta som när den spanska armadan år 1588 seglade från Spanien mot England för att göra upp med randstaten som kapade Spaniens skepp lastade med silver och hjälpte upproret mot Spanien i Nederländerna.Men hela operationen var för komplicerad för att lyckas och engelsmännen hade både turen och kompetensen på sin sida. Och mot vädrets makter spelar storleken på flottan ingen roll.I den nymixade reprisen av avsnitt 105 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland som aktuell med boken Militära misstag om den spanska armadan. Den spanska armadan tillhör en av historiens mest omtalande militära misslyckande. När randstaten England lyckades besegra det mäktiga Spaniens flotta. Den spanska armadan är en sorglustig historia som ger en föraning om Storbritanniens framtida dominans på havet.Den spanska kungen Filip II hade tröttnat på engelska kapare som gav sig på spanska skepp lastade med silver från den nya världen. Dessutom hjälpte engelsmännen upprorsmännen i det spanska Nederländerna. Det fanns också en stark vilja att återinföra katolicismen i England. Därför satte han samman den största flottan världen hade skådat.Till befälhavare utsåg Filip II hertigen av Medina Sidonia, en av Spaniens förnämsta adelsmän och en skicklig administratör, men han saknade helt erfarenhet av krig till sjöss. Han ville själv inte ha uppdraget.Medina Sidonia avstod från möjligheten att krossa den brittiska flottan när de låg fast i hamnen pga tidvattnet. En missad chans som senare fick ödesdigra konsekvenser när den till antal mindre engelska flottan lyckades skapa kaos hos spanjorerna med krigslist och en stor portion tur.Bild: Den spanska armadan lämnar Ferrol i Spanien.Musik: Antonio de Cabezon - Diferencias sobre "La Dama Le Demanda" av Ray M. Blanchard är licensierad under en Creative Commons-licens. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 3. Lille Putte föds och äktenskapet får ny luft. Men livet i skogen fungerar inte och paret beslutar sig för att starta om i Stockholm. Men mörkret växer i John och resan slutar i katastrof. Ester Ellqvist och John Bauer möts på KonstakademinNär de möts på Konstakademin i Stockholm är Ester Ellqvist är en sprudlande och frispråkig stadsmänniska omgiven av beundrare. John Bauer är en begåvad skogsromantiker. Men med vacklande självtillit. Båda ses som konstnärer med en lovande framtid. Det som börjar som en vänskap mellan två starka personligheter utvecklas sakta till något annat. John Bauer har rönt stora framgångar med sina illustrationer av sagoboksserien Bland Tomtar och Troll. Fotografierna av Ester blir grunden till prinsessan Tuvstarr i böckerna. Och trollens ansikten skvallrar om likheten med konstnären själv och den svärta han bär på.   Ömsom är jag troll, ömsom är jag människa, säger han själv.Flytten till skogarna i Tomtar och trollSkogen är tidigt Johns tillflykt och där föds den bildvärld som kommit att bli synonym med troll och skogsväsenden i svensk sagolitteratur. Men när nu Ester och John som gifta har återvänt och slagit sig ner i de skogar som varit hans börjar har mörkret börjat sänka sig över John. Ester är ensam kvar med sonen i hemmet under Johns många resor. Johns tvivel på sin egen förmåga fortsätter att växa.Pressen ökarEfter ett missfall föds sonen Putte och John och Esters äktenskap får nytt liv. Men pressen på John att leverera sina berömda teckningar av troll och prinsessor fortsätter. Han känner sig alltmer fångad i den bildvärld han själv skapat.En serie i tre delar om Ester och John Bauer från P4 Dokumentär.Breven från John Bauer lästes av Malte Nordlöf. Breven från Ester Ellqvist lästes av Emelie Bredmar. Ett speciellt tack till Sarah Billengren, Patricia Monroy och Pauline Beinö på Jönköpings läns museum och museets arbete med att lyfta fram och digitalisera John och Esters brevväxling.Utställningen Följa John vid Jönköpings läns museum.Tack också till John och Esters släktingar Margaretha Blomberg Bauer och Staffan Ellqvist, och till arkeologen Lotta Mejsholm. Reporter Cecilia Ohlèn. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp. Ljudmix Olle Sjöström.Vill du komma i kontakt med redaktionen, maila P4dokumentar@sverigesradio.se

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara små krusningar på ytan till livets stora hav, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Med ett handfat i famnen stegade Tesla-chefen Elon Musk in på Twitters huvudkontor. Han blev en – något motvillig – ägare till sociala medie-jätten. Men Elon Musk har inte suttit still i båten: massuppsägningar, konspirationsteorier och reklambojkotter är bara delar av tumultet som följt hans intåg i organisationen. Kommer Elon Musk bli Twitters undergång? Programledare: Evelyn Jones. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Lars Lindqvist. Ansvarig utgivare: Peter Wolodarski.

Sveriges undergång är här.... Pratar även om mitt senaste avsnitt med Vlad Reiser då det väckt en del frågor. Swish: 12 33 76 18 06Stötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet.Det var ett kaotiskt sjöslag mellan den svenska och dansk-nederländska flottan under Skånska kriget, som satte den svenska flottans brister i blixtbelysning. Missförstånd och bristfällig ledning gjorde att Kronan kantrade och exploderade när det egna krutförrådet antändes av en lykta i kaoset.I reprisen av det nymixade avsnitt 72 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern och marinarkeologen Lars Einarsson som har varit projektledare för utgrävningen av regalskeppet Kronan sedan 1983 och har också skrivit boken Regalskeppet Kronan – Historia och arkeologi ur djupet.Regalskeppet Kronan var ett av världens största skepp. Det byggdes för att manifestera Stormaktens makt och ära. Därför var det en katastrof av astronomiska proportioner när Kronan gick under tillsammans med flottans högsta befäl amiral Lorentz Creutz redan i inledningen av slaget vid Öland.Regalskepp är benämning för de största skeppen inom svenska örlogsflottan. Regalskepp gavs oftast namn efter riksregalierna som exempelvis Äpplet, Svärdet, Nyckeln, Kronan och Vasa.Regalskeppet Kronan (III) som gick av staplen den 31 juli 1668 var ett av samtidens största krigsskepp på 2300 ton och bestyckad med 126 kanoner. Kronan byggdes för att utstråla makt och styrka mer än av militärstrategiska skäl. Det kom också att mest ligga för ankare under sin livstid. Undergången blev ett tydligt bevis på den svenska flottans usla skick när skeppet förliste under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni 1676. Att flottan leddes av civilisten Lorentz Creutz som, saknade förtroende hos officerarna, bidrog starkt till katastrofen.Bild: Målning av Claus Møinichen från 1686, på Frederiksborgs slott, som visar hur Kronans exploderar samtidigt som hon kantrar. Till höger ses Svärdet i strid med den danska styrkans amiraler.Musik: Rhythm and melody combo 3, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I april 1943 ger sig Gustaf Roslund och 32 andra besättningsmän ut med ubåten Ulven för att öva ubåtsanfall. Sen försvinner ubåten spårlöst. Nu startar kampen för att finna och rädda besättningen. När morgonen gryr utanför Marstrand står det klart att något allvarligt måste ha hänt. En enorm sökoperation sätter igång. Hemma väntar Gustafs fru, och hela svenska folket, på ett livstecken. Hon bär på deras första barn. Hoppet lever om att ubåtens besättning fortfarande finns vid liv någonstans där nere i djupet. Men syret på Ulven håller sakta men säkert håller på att ta slut.Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Ukrainakrisen har inneburit en radikal omställning för hela världens säkerhetstänkande visavi Ryssland. Svensk-finsk Natoansökan lämnades in efter att fotbyten i frågan om alliansfrihet gjorts i rekordhastighet på båda sidor om Östersjön i spåren av överfallet mot Ukraina, men diskussionen om Ryssland har också kommit att nyanseras i bakvattnet av nytänkandet om hur friheten ska försvaras. I takt med att Rysslands armé började lida stora nederlag och misslyckanden i Ukraina kom nämligen frågor att väckas om inte bara Putinregimen, utan hela Ryssland och det snåriga förbundet av regioner som utgör federationen, var på väg mot sin undergång. En rysk undergång är i sig inget nytt för historien. Det har redan hänt två gånger på ett knappt århundrade. Men vad talar för och emot, och vad skulle vänta efter en stormaktskollaps, vore det positiv eller negativ för fred och säkerhet i världen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Den förut så hyllade och framgångsrika Silicon Valley-entreprenören Elizabeth Holmes är under utredning - en utredning ledd av den amerikanska regeringen. Nu tvingas hon besvara tuffa frågor under ed, och alla de påståenden som hon gång på gång upprepat inför investerare, doktorer, allmänheten och sin egen styrelse ifrågasätts. Elizabeth Holmes, stjärnentreprenören som tidigare tycktes ha ett svar på allt, får plötsligt svårt att besvara utredarnas frågor. The Dropout är en samproduktion mellan Just Stories, ABC Radio och Nightline.  Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur går världen under? Tanken har fascinerat poeter i alla tider. Men visionerna om alltings slut har sett olika ut. Under 1900-talet skrevs många undergångsskildringar i krigens och atomålderns skugga. Idag riktas blicken mot klimatkrisens katastrofer. Vilken funktion har egentligen poesin när slutet rycker närmre? Ska den få oss att kontemplera – eller agera? Litteraturvetaren Sofia Roberg läser litteraturhistoriens undergångspoeter och ser ett nyvunnet intresse för jordens sårbarhet och människans ändlighet i vår egen tid. SOFIA ROBERG är litteraturvetare vid Stockholms universitet och Mittuniversitetet. Hon disputerade i januari 2022 på avhandlingen "Besvärja världen. En ekopoetisk studie i Inger Christensens Alfabet" (Ellerströms). Roberg är också verksam som poet och kulturskribent. Regissör: Lars In de Betou
 Redaktör: Hedvig Härnsten Inläsare: Magdalena in de Betou Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv. Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten. I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA. Programledare Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sr.se

Hur mycket tänjde forna tiders krönikörer på sanningen och vad hände med Hansan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Varför slutade vi att föra krig mot Danmark efter hundratals år av fiendskap och varför gick det romerska imperiet till slut under? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bakom en fasad av yoga och meditation planerade sektens ledare massmord. Budskapet från ledaren var att världen skulle gå under och bara medlemmarna i undergångssekten - Aum Shinrikyo skulle överleva Det var i mitten på 1990-talet som den japanska undergångssekten hamnade på världens löpsedlar. Attacken med nervgas mot Tokyos tunnelbana blev kulmen på sektens mordiska framfart och sektledaren Shoko Asahara liksom tolv av hans närmaste män dömdes till döden. Reportern Jon Thunqvist träffar två av dem i fängelset i Tokyo, liksom anhöriga och en stödgrupp som för en kamp mot klockan för att straffen ska omvandlas till livstids fängelse. Sekten finns fortfarande kvar, men har splittrats och bytt namn. Jon gör ett besök hos en av grupperna. Dessutom medverkar svensken Stefan Öjersjö som var med på ett av de tåg som attackerades.  Av Jon Thunqvist från 2018.