Podcasts about kungliga biblioteket

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aktivisten Greta Thunberg har återigen väckt reaktioner i Tyskland för sitt engagemang i Palestinafrågan. I veckan tömdes ett propalestinskt tältläger på grund av att Greta skulle närvara, och flera tyska politiker vill ge henne inreseförbud.Sen pratar vi om att AI behöver bli bättre på att transkribera svenska, inte minst andra dialekter än Stockholmska. Just nu pågår ett projekt för att träna AI på bland annat skånska på Kungliga Biblioteket, rapporterar SVT, som själva använder sig av AI-undertexter.

Tänhään oon ollu rohki aktiivinen päivä kunnallispolitiikassa ympäri Norrbottenia, esimerkiks Pajalassa oon kyse kunnanjohon luottamuksesta ollu tapetilla, revisuuritten kritikin jälkhiin. Meänkielen kielisentterien pärsuunali ja lukaalit oon sanottu irti. Kaks meänkielen kursia syksyksi oli tarjola Uumajan yniversiteetissä, nyt molemat topathaan. Kungliga Biblioteket oon päättäny ette laittaa raatin kansalisille minuriteeteile, nyt haethaan eustajia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När den etablerade skribenten Helga Johansson, senare Moa Martinson, mötte den 14 år yngre poeten Harry Martinson 1927 uppstod ett ömsesidigt intresse som utvecklades till ett stormigt äktenskap. De arbetade nära varandra och skulle skriva flera av den svenska litteraturens klassiker under äktenskapet.De hade en gemensam historia präglad av fattigdom, lidande och konstnärlig strävan. Poeten Harry var skör och lungsiktig, men kom att utvecklas till en författare i den etablerade Moas närhet. Något som manliga författarkollegor och litteraturvetare senare förtigit eller förnekat.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ebba Witt Brattström, professor i litteraturhistoria och aktuell med boken Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd.Moa och Harry Martinsons vägar korsades år 1927. De gifte sig kort därefter och började en gemensam resa, både som ett par och som författare. Under deras äktenskap, som varade från 1929 till 1941, skrev de totalt nitton böcker. De var bägge två komplexa personer som inte var lätta att leva med. Deras gemensamma verk speglar deras liv och erfarenheter, men också den djupa förståelse och respekt de hade för varandra.Moa Martinson, född som Helga Maria Swartz, är känd för sin skarpa penna och sitt starka engagemang för kvinnors rättigheter. Hon föddes i en fattig familj och tillbringade största delen av sin barndom i fattigdom och osäkerhet. Trots detta lyckades hon bli en av de mest framstående proletärförfattarna under 1920- och 30-talen. Hennes verk, som "Mor gifter sig" och "Kungens rosor", ger en gripande skildring av arbetarklassens liv och kamp.Harry Martinson förlorade båda sina föräldrar i unga år och tvingades till ett liv som sjöman och luffare. Hans erfarenheter från dessa år, liksom hans djupa kärlek till naturen och rymden, återspeglas i hans poesi och prosa. Han är mest känd för sina verk "Nässlorna blomma" och "Aniara", det senare är en dystopisk skildring av en resa genom rymden.Efter deras skilsmässa fortsatte Moa och Harry att föra en litterär dialog med varandra. De refererade till varandra i sina verk och fortsatte att utveckla sina egna författarprofiler. Denna dialog fortsatte fram till deras död, vilket visar den djupa kopplingen mellan dem.Trots deras gemensamma historia har de ofta behandlats separat i litteraturhistorien. Moa har blivit känd som en företrädare för folklitteraturen, medan Harry har hyllats som en mästare inom höglitteraturen.Bild: Harry och Moa i sin trädgård 1934, Kungliga Biblioteket, Public Domain.Lyssna också på Edith Södergran: modernitetens banbrytare i revolutionens skuggaMusik: Livet i Finnskogarna av Calle Jularbo med Ivar Lindberg och Oscar Lundin, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fanns, enligt en ny bok, en hemlig person som inspirerade KB-mannen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 19 av 62 stulna böcker har nu återkommit till Kungliga Biblioteket i Stockholm. Boken ”Brottsplats KB” är skriven av kriminologen Lars Korsell, med underlag från bibliotekarierna och bokspanarna Greger Bergvall och Jan Ottosson på KB.Bland annat återges utdrag ur en dagbok av bibliotekarien som gjorde en intern utredning om de försvunna böckerna – med tjuven i hälarna.Musiken i programmet är ”On the Nature of Daylight” av Max Richter.Reporter: Mattias BergProducent: Nina Asarnoj

Miraklet i Gullspång är en svensk dokumentär som vänder upp och ned på genrebegreppen. Den har prisats vid festivaler, liknats vid Twin Peaks och kan dessutom bli internationell TV-serie. Vi möter regissören Maria Fredriksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ARTISTEN ELLEN SUNDBERG OM KOPPLINGEN MELLAN LYRIK OCH MUSIKEllen Sundberg albumdebuterade för tio år sedan. Efter fyra engelskspråkiga skivor och album med tolkningar av språkkonstnärerna Kjell Höglund och Bodil Malmstens verk - har hon nu släppt sitt första svenskspråkiga album med egna texter. ”Vita gäss” heter det och har av kritiker beskrivits som ”oemotståndligt vackert och personligt”. Ellen Sundberg är gäst i programmet och framför också en av sina låtar.MYSTERIET MED BIBLIOTEKSTJUVEN PÅ KB FORTSÄTTER I NY BOKDe allra mest kända bokstölderna på svensk mark gjordes i Kungliga Biblioteket i Stockholm från och med 1980-talet och framåt. 2004 avslöjades till sist den så kallade KB-mannen, som i samband med polisförhören sprängde sig själv och hela lägenheten i luften. Det har gjorts reportage, dokumentär och tv-serie kring fallet - och nu även en bok. P1 Kulturs Mattias Berg har följt historien i många år och gjort flera program om sökandet efter stöldgodset från Kungliga biblioteket. Med den nya boken i handen, som har titeln ”Brottsplats KB”, har han än en gång dykt ned i den här mångbottnade historien.ESSÄ: MENINGEN MED SEKUNDÄRLITTERATURDet är förstås originaltexten och inte kommentaren som är huvudsaken, säger vän av litterär ordning. Men i dagens essä dyker författaren Mattias Hagberg ner i fotnotens, förklaringens och utläggningens historia och finner en litteratur som pekar mot evigheten.Programledare: Maria Askerfjord SundebyProducent: Nina Asarnoj

Utredarna Majken, kommisarie Jansson, docent Häger och doktor Engström beger sig till Kungliga Biblioteket på jakt efter svar men för varje svar väcks nya frågor. Och varför beger sig kommisarie Jansson plötsligt till barberaren? Detta är andra delen i historien om en omaka kvartett.

Hela programmet tillägnas författaren Agneta Klingspor som dog 2 juni i år, 76 år gammal. Tillsammans med Katarina Wikars minns vi henne, människan och författaren, konstkritikern och fågelskådaren. Agneta Klingspor debuterade 1977 med dagboken "Inte skära bara rispa" och skrev under årens lopp ett femtontal böcker, ända fram till den sista, "Går det åt helvete ska jag ändå dö" som kom ut 2015. Hon vägrade att låta sig placeras in i ett fack, och själv sa hon: "Jaget är ett filter, en sil, en tratt som världen trillar ner i och ut kommer en liten text! // Jag hittar på, förstärker, förminskar, förstorar, jag är som en lerklump i mina händer."Följ med hem till vännerna, ner i texterna och till den litterära kvarlåtenskapen på Kungliga Biblioteket i Stockholm. I programmet medverkar författaren Aase Berg, litteraturprofessorn Birgitta Holm, radioproducenten Ylva Mårtens och arkivarien Rasmus Lindgren. Och så Agneta Klingspor ur radions arkiv bland annat ur frispelen "Heartbreak hotel" och "Sedd i Vitögat", hennes Sommarprogram, serien "Cancerland" och "Radio Ellen på kvällen."  Ett Lundströms special av Katarina WikarsTeknik: Elvira Björnfot.Programledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin   

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv.Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna?Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden.

Hösten 2021 förkunnade Kungliga Biblioteket att ytterligare tio av de böcker som stals under många år hade återkommit. Hur gick det egentligen till? Det handlar om Alfons, bläckfläckar och besatthet. Från 1986 och fram till 2004 stal den så kallade "KB-mannen" särskilt värdefulla böcker från biblioteket och sålde till en tysk auktionsfirma. Sedan, när allting uppdagades, tog han sitt liv.Stölderna, och hans öde, fick stor uppmärksamhet och resulterade bland annat i en prisad radiodokumentär och ett tv-drama i tre delar. Men vad hände egentligen med själva böckerna?Kulturredaktionens Mattias Berg har följt det här fallet närgånget och bland annat gjort ett långt kulturreportage om just sökandet efter böckerna världen över.  Nu har han - efter höstens braskande nyhet om de tio återkomna böckerna - uppdaterat och byggt ut sitt reportage. Det har blivit ett nästan antikt ödesdrama: med en förövare, två spanare och en välgörare i en ny huvudroll. Med sina lögner, sina pengar och sin vana att hantera den kufiska samlarvärlden.

Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist, Harry Martinson, Nils Ferlin, Eyvind Johnson, Ivar Lo-Johansson och Erik Lindegren. I en villa på Parkvägen på Lidingö samlades poeterna på 1930-talet. Värdfolk var makarna Tora Dahl och Knut Jaensson och litteratursamtalen stod i centrum för samvaron. Författaren Jesper Högström är gäst hos Marie Lundström. När Jesper Högström skulle skriva Gunnar Ekelöfs biografi hittade han Tora Dahls dagböcker på Kungliga Biblioteket. Ekelöf fick vänta. Med det digra och ibland pikanta materialet i Dahls dagböcker kunde Högström istället levandegöra livet på Parkvägen i boken "Jag vill skriva sant Tora Dahl och poeterna på Parkvägen". I dagböckerna framgår det att Tora Dahl haft  kärleksförhållanden med både Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf. Och hon skildrar hur det var att vara "husmor", kvinna och författare i villan på Parkvägen med de unga poeterna som återkommande, ofta övernattande, gäster.Programmet sändes första gången i oktober 2021.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Gunnar Ekelöf, Artur Lundkvist, Harry Martinson, Nils Ferlin, Eyvind Johnson, Ivar Lo-Johansson och Erik Lindegren. I en villa på Parkvägen på Lidingö samlades poeterna på 1930-talet. Värdfolk var makarna Tora Dahl och Knut Jaensson och litteratursamtalen stod i centrum för samvaron. Författaren Jesper Högström är gäst hos Marie Lundström. När Jesper Högström skulle skriva Gunnar Ekelöfs biografi hittade han Tora Dahls dagböcker på Kungliga Biblioteket. Ekelöf fick vänta. Med det digra och ibland pikanta materialet i Dahls dagböcker kunde Högström istället levandegöra livet på Parkvägen i boken "Jag vill skriva sant Tora Dahl och poeterna på Parkvägen". I dagböckerna framgår det att Tora Dahl haft  kärleksförhållanden med både Erik Lindegren och Gunnar Ekelöf. Och hon skildrar hur det var att vara "husmor", kvinna och författare i villan på Parkvägen med de unga poeterna som återkommande, ofta övernattande, gäster. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Diskussionen om virusets ursprung har blossat upp igen. Vad hände egentligen på laboratoriet i Wuhan? Det som tidigare avfärdats som en konspirationsteori har nu fått visst stöd. Hur ska man väga nyttan med att forska och framställa farliga virus mot risken för olyckor och att sprida dem? Wall Street journal skrev i förra veckan om laboratorieteorin och USA:s president Joe Biden har begärt att underrättelseorganisationerna ska göra sitt yttersta för att ta reda på om den stämmer. Sverige har ett laboratorium i den högsta skyddsklassen, där man forskar om virus. Hur skyddar man medarbetarna och hindrar virus från att slippa ut i samhället? Virusforskaren Ali Mirasimi från Karolinska institutet beskriver hur man väger nytta mot risk i forskningen. Thomas huvud är fullt av sport. Therese Alshammar gjorde succé i sin comeback i bassängen, men kommer hon klara att kvalificera sig till OS? Naomi Osaka hoppar av franska öppna mästerskapen i tennis. Och hade Sveriges lag i ishockey gjort bättre resultat med en mer energifylld coach? WHO har döpt om coronavirusvarianterna efter bokstäver i det grekiska alfabetet, för att inte kränka olika nationerna, men hur funktionellt är det egentligen? Kungliga biblioteket har vänt sig till den svenska spelbranschen för att få in fler exemplar av dataspel för att bevara denna  guldgruva för framtida forskare. Nina Heljebäck, enhetschef på avdelningen Insamling och metadata på Kungliga Biblioteket i Stockholm berättar varför man vill bevara Candy Crussh till eftervärlden. Men med den snabba teknikutvecklingen, kommer framtida forskare att kunna spela upp spelen? Och så funderar Thomas på att gå med i en lokal Facebookgrupp, men han har inte riktigt kommit sig för. Är det positiv grannsamverkan, gemenskap, tips och aktivitet, eller mest skvaller, gnällspikar och medborgargarden? Susanna Elfors, konsult i hållbar kvartersutveckling, som varit med och startat gruppen Tågsemester med 115 000 medlemmar menar att grupperna bidrar till ökat engagemang i lokalsamhället. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Juntan är samlad och riktar denna vecka blickarna mot Stockholm. Dels för att prata om stundande Dota-mästerskapet The International och för ett litet besök på Kungliga Biblioteket. Elisabeth kämpar på som renegade i Mass Effect och hela gänget har bänkat sig och tittat på den nya Mortal Kombat-filmen. Och så har strategispelens motsvarighet till Half-Life 3, Victoria 3, utannonserats. I Nintendo 64-mästerskapet ställs två storfavoriter mot varandra - Perfect Dark och Super Mario 64 - i en debatt med högt tonläge. Spel som behandlas i avsnittet: Overwatch 2, Victoria 3, Dota 2, Perfect Dark, Super Mario 64, Mortal Kombat, Mass Effect Legendary Edition, Disco Elysium och Animal Crossing: New Horizons. Rösta i Nintendo 64-mästerskapet gör du på http://www.speljuntan.se/

Valfrid Palmgren satte stilen för hur våra bibliotek ser ut och fungerar. För många är hon ett okänt namn, men i bibliotekskretsar kallas hon "folkbibliotekens hjälte". Det är Valfrid Palmgren som man i mångt och mycket kan tacka för att vi i Sverige har folkbibliotek där alla gratis kan låna böcker, läsa tidningar och ta del av föredrag. Hon var känd för sin energi och charm och tycktes inte bekymras nämnvärt av det faktum att hon ofta var den första, eller enda, kvinnan i olika sammanhang. Hon blev tex 1905 den första kvinnan att anställas vid Kungliga Biblioteket i Stockholm och 1910 en av de första kvinnorna att väljas in till Stockholms Stadsfullmäktige, för högerpartiet Allmänna valmansförbundet. Som specialist på just biblioteksfrågor fick hon i uppdrag att utreda hur biblioteken kunde förbättras och hennes slutsatser lade grunden för dagens svenska biblioteksverksamhet. 1928, efter ett ihärdigt propagerande från Valfrid Palmgren, slog dörrarna till Stockholms Stadsbibliotek upp. Vi tittar närmare på den spektakulära byggnaden som idag är en av de mest kända i huvudstadens siluett. Vi fördjupar oss också i bibliotekariestereotyperna med den amerikanska bibliotekarien Ruth Kneale, som i sin bok You Don't Look Like a Librarian gjorde upp med föreställningarna om sitt skrå. Och så pratar vi med Elise By Olsen, initiativtagare till International Library of Fashion Research ett internationellt modebiblioteket som lanserades i höstas. Det ska bli ett både digitalt och fysiskt bibliotek, med säte i Oslo. Här ska modevärldens tryckta material samlas, bevaras och arkiveras. Tanken är att biblioteket ska bli världens mest omfattande arkiv för samtida modepublikationer och specialiserad forskning. Veckans gäst är Lena Lundgren, tidigare barnbibliotekarie och utvecklingsledare vid Stockholms stadsbibliotek, samt en av författarna till boken Böcker bibliotek bildning: Valfrid Palmgren Munch-Petersens liv och verk.

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu. Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk. Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" ett exempel på digital humaniora ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen.  Programmet är en repris från oktober 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Astrid Lindgrens sagovärld har sedan den skapades varit lättillgänglig för miljoner läsare världen över. Men i hennes värld fanns också "krumelunser", som varit hemliga tills nu. Astrid Lindgrens "krumelunser" var stenografin som hon skrev alla sina originalmanus med. Omkring 700 stenogramblock förvarade på Kungliga Biblioteket har genom decennier betraktats som i stort sett otillgängliga, skrivna på vad som setts nästan som ett hemligt språk. Men i forskningsprojektet "Astrid Lindgren-koden" ett exempel på digital humaniora ska litteraturvetaren Malin Nauwerck tillsammans med stenografer och datavetare avkoda originalmanusen och göra Lindgrens kreativa process synlig för världen. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Följ med när Xenia Klein och Johan Stohne djupdyker i Hertha Hillfons konstnärskap genom efterforskningar i text, bild och rum. Virtuella besök till Sölvesborgs Bibliotek och Blekingesjukhuset i Karlskrona, stadsvandringar i Danderyd och läsningar av biografier, artiklar och konstböcker. Xenia Klein är konstnär och studerar konstnärlig forskning vid Kungliga Konsthögskolan i Haag. Johan Stohne är musiker och studerar ljuddesign vid Stockholm Dramatiska Högskola / STDH. Av: Xenia Klein och Johan Stohne Musik av: Johan Stohne Konstverk: Hertha Hillfon, Möte, Blekinge sjukhuset, Karlskrona Foto: Karin Sandahl Andrén Tack: Mailis Stensman, Minnenas Vind. Svensk Mediedatabas, Kungliga Biblioteket, Stockholm.

I det här avsnittet fördjupar jag samtalet med Kaisa Unander, chef för digitalisering på Kungliga Biblioteket. Vi pratar om digitalisering, digitisering och datorisering, och om erfarenheterna av 20-års chefskap på SVT och KB. Vi pratar om fackliga utmaningar, hennes bullriga familj och tysta finländska kultur, och om hur det är att leda när tre myndigheter fusionerats till en. Vi utmanar bullshit, digitaliserings-jesusar, och den agila trenden – och är det ok att vara på arbetsplatsen med bar överkropp?   Om Kungliga biblioteket: Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek. Deras uppdrag är att samla in, bevara och tillgängliggöra allt som ges ut i Sverige.  

Samlare, drömmare, sociala klättrare:I Kungliga Myntkabinettet,Kungliga Biblioteket,Riksantikvarieämbetet,och nära Svenska Akademienhar ledande kulturmän dömts för brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tillsammans med Max Burgers HR-chef Charlotte Zetterlund, Isabel Moretti, vd på Svenskt kött och Kaisa Unander, chef för digitalisering på Kungliga Biblioteket, djupdyker jag i esset Styrning. Vi pratar bl a om rädsla att göra fel, rimliga och orimliga uppdrag och om att som chef alldeles för sent få veta när medarbetare är utanför spelplanen. Vi pratar om hur svensk kultur och organisationens historia är påverkanskrafter i verksamhetens vardag - och när upplever man, som chef, störst utsatthet? 

Influencern Alexandra "Kissie" Nilsson lägger ner sin blogg och vill radera den. Bör den arkiveras på Kungliga Biblioteket åt framtidens forskare? Just nu håller forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet på och undersöker om det är möjligt att låta ko och kalv tillbringa mer tid tillsammans och ändå producera mjölk. Vad har man lärt sig hittills? Sigrid Agenäs, agronom, professor i skötsel av idisslare vid SLU, och Rolf Axel Nordström, Lantmästare på Ängavallens gård, medverkar. I förra veckan berättade bloggaren och youtubern Alexandra Nilsson, mer känd som Kisse, att hon slutar blogga och att hon kommer att radera alla sina blogginlägg. Vad berättar hennes blogg om vår tid? Vad är det som riskerar att gå förlorat om texterna inte arkiveras? Gäster: Alexandra Nilsson, bloggare, och Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie Kungliga Biblioteket. Och så berättar Håkan Ljunggren, ordförande i Nordiska Asa-samfundet, om sommarsolståndets betydelse för asa-troende. Vad det beror på att asa-troende firar midsommar i mitten av juli? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Minna Grönfors

Pocketboken är läsandets slit-och-släng-produkt. Den nöts och åldras snabbt. Vissa titlar kan med tiden bli dyrbara om de är i prima skick och attraherar en nischad läsekrets. De flesta pocketböcker trycks i massupplagor och produceras billigt. I second hand-världen är det därför svårt att sälja dem för mer än några tior. Men vissa böcker, som attraherar en hängiven nischpublik, kan ändå bli dyra med tiden. Lars Jansson driver ett antikvariat inriktat på Science Fiction och förklarar vad som driver upp priserna i hans genre. Vad är det som gör att pappret mellan de mjuka pärmarna gulnar så snabbt? Papperskonservatorn Cecilia Isaksson från Kungliga Biblioteket förklarar kemin och fysiken bakom pocketbokens snabba förfall. Programledare: Tommie Jönsson och Maja Åström. Loppmarknadsarkeologerna görs av produktionsbolaget Rundfunk Media för Sveriges Radio P1.

Svenska Dagstidningar* är en makalös manick med 27 miljoner sökbara sidor från våra dagstidningar, som ligger hos Kungliga Biblioteket. Nu har man förnyat avtalet med ”rättighetshavarna” så den är FRITT tillgänglig fram till den 31 maj. Men den borde ju alltid vara allas vår att använda. Eller hur? Let’s make it happen! * Svenska Dagstidningar innehåller drygt 27 miljoner digitaliserade sidor, från 1600-talet fram till början av 2020. I tjänsten finns hela utgivningen av Aftonbladet, Dagens industri, Dagens nyheter, Expressen och Svenska dagbladet. Dessutom finns ytterligare cirka 900 tidningstitlar som i olika grad har digitaliserats av KB. (Förresten, en produktionsnotis: så fruktansvärt dåligt att jag inte tänker på att släcka ner det feta lagret med #ensakidag 418 när jag skärmdelar. Förlåt mig!) #ensakidag #tidningar #kb #tidningsdatabas #upphovsrätt --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Arsenal och Leeds möttes fyra gånger i FA-cupen 1991. Men det är en bit ifrån världsrekordet i omspel. Arsenal Swedens podcast är åter med ett rykande färskt avsnitt. Det heter omspel och Jocke och Axel snackar så klart en hel del om fenomenet i FA-cupen. Arsenal har varit involverade i en massa klassiska omspel. Vi var dom som var inblandade i både långa matchserier och finalomspel, men det är inget mot Oxford City mot Alvechurch 1971. Lyssna så får ni veta hur det dramat slutade. Vi snackar även om att låna in spelare i januari och vilket utbud av Arsenal det finns på Kungliga Biblioteket.

Vi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati. Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti. Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor. Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Programledare är Tobias Svanelid.

Tobias Svanelid går på jakt efter den riktiga Maria Magdalena och hittar en mysig kyrkomamma. Dessutom om den religiösa matens historia som Urban Björstadius tycker smakar himmelskt. Nu är hon återigen aktuell på bioduken och Vetenskapsradion Historia granskar Maria Magdalenas många förvandlingar genom historien från Jesus främste apostel, via påven Gregorius syndiga hopkok på 500-talet till dagens försök att återskapa ursprungs-Maria i kamp med populärkulturen. – Tänk bort synderskan och botgöraren Maria Magdalena, menar historieprofessorn Dick Harrison. Dessutom om den historiska bakgrunden till den religiösa maten. I en aktuell bok undersöker religionshistorikern Lena Roos de olika världsreligionernas matkulturer och hur de en gång utvecklades i ett historiskt sammanhang. Och så uppmärksammas boken som Kungliga Biblioteket menar kommer att skriva om Sveriges historia. Programledare är Tobias Svanelid.     Recept Jacobs linssoppa från 1 Mos 25: 29-34 (2-3 portioner) En dag när Jakob kokade soppa kom Esau från markerna, alldeles utsvulten. Ös upp av det röda åt mig, det röda där, bad han Jakob, jag är alldeles utsvulten. Därav fick han namnet Edom [adom betyder röd på hebreiska]. Men Jakob svarade: Bara om du ger mig din förstfödslorätt i utbyte. Då sade Esau: Jag håller på att dö, vad har jag för glädje av förstfödslorätten? Ge mig först din ed, sade Jakob. Esau gav honom sin ed och sålde så sin förstfödslorätt till Jakob. Då gav Jakob honom bröd och linssoppa. Han åt och drack, reste sig och gick. Så litet brydde sig Esau om sin förstfödslorätt.   3 dl sköljda, röda linser 1 skivad gul lök 1 hackad tomat 1 pressad vitlöksklyfta 8 dl hönsbuljong 1 tsk mald kummin Salt, peppar, citron 1 finhackad gul lök för att strö över den färdiga soppan.   Koka linser, lökskivor, tomat och vitlök i buljongen på svag värme i 45 min. Mixa soppan och krydda med salt, peppar, kummin och pressad citron. Stek den finhackade löken mjuk och strö över soppan.   Receptet är från Lena Roos. Det är inte från Bibeln men innehåller (med undantag för tomat) ingredienser som man vet att israeliterna i biblisk tid åt. Dessutom är den god nog att sälja sin förstfödslorätt för.

Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Frihet, jämlikhet, broderskap. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion är historikern Jonas Nordin. Nordin är verksam vid Kungliga Biblioteket och specialiserad på tidigmodern tid i Sverige och Frankrike. Han disputerade 2000 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Ett fritt men fattigt folk" och är även författare till böckerna "Versailles" (2013) och "Frihetstidens monarki" (2009). Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Jakten på de stulna böckerna från Kungliga Biblioteket fortsätter. Vad hände egentligen med den så kallade "KB-mannens" värdefulla stöldgods? Lyssna också: Del 1: Hur böckerna spreds P1 Kulturs reportageserie om de stulna KB-böckerna handlar om allt det som hände efter den så kallade "KB-mannens" död 2004 vilket var kulmen på den kanske mest omfattande stölden av svenskt kulturarv i modern tid. Men hela förloppet efteråt är till största delen oberättat. P1 Kulturs Mattias Berg har följt fallet under en längre tid. I förra veckan kunde vi höra hans första reportage om historien, som kretsade kring hur böckerna såldes till en tysk auktionsbyrå och skildrade ett nästan åtta år långt hål i den svenska rättsprocessen från att förundersökningen lades ned 2006 tills den togs upp igen 2013. I den andra och avslutande delen får vi höra om hur böckerna ändå började komma tillbaka till KB. Om hur två bibliotekarier bedrev sitt kriminaltekniska spaningsarbete med bläckfläckar från 1500-talet och gåtfulla bortskrapade siffror. Om världens mest berömda kartsamlare, som specialiserat sig på att fånga boktjuvar tillsammans med FBI. Och om en åklagare som fick en helt ny hobby. Kulturredaktionen

Det är snart 13 år sedan bokstölderna från Kungliga Biblioteket i Stockholm upptäcktes och tjuven, den så kallade "KB-mannen", tog sitt liv. Men vad hände egentligen med själva böckerna? I det första av två reportage berättar P1 Kulturs Mattias Berg om hur bytet från den kanske största stölden av svenskt kulturarv i modern tid spreds över världen via ett tyskt auktionshus. Enligt rättsväsendet kan "brott ej styrkas" och jakten på de försvunna böckerna har nu tagits över av två bibliotekarier på Kungliga Biblioteket: kartspecialisten Greger Bergvall och Jan Ottosson som är ansvarig för inköpen av äldre litteratur. Genom sin expertkunskap har de kunnat spåra stöldgodset enbart med hjälp av bilder på nätet och små till synes ointressanta bläckfläckar i stulna böcker från 1500-talet och framåt. Idag har de, med stöd av inte minst amerikanska FBI, lyckats få tillbaka sju av de sammanlagt 62 stulna verken. Vi får även höra Christina Paldin, den senaste och troligen sista utredaren av fallet hos svensk polis, Hans-Jörgen Hanström vid Internationella Åklagarkammaren i Stockholm som berättar om den person vid ett tyskt auktionshus som misstänktes för att ha köpt in KB-mannens stulna böcker, och den tidigare ordföranden i internationella antikvariatsföreningen ILAB, Norbert Donhofer från Österrike, som kallar fallet för "en pågående mardröm". Andra och sista delen om de stulna KB-böckerna sänds den 23 maj. Musiken i reportaget är ur soundtracket till filmen "Palo Alto" och hade titeln "Teddy in the library". Kulturredaktionen

Vad får man egentligen säga i det här landet? År 1766 antog Sverige historiskt tidigt en Tryckfrihetsförordning. Censuren upphävdes och tillgången på information i offentligheten ökade lavinartat. Men i vilken utsträckning får man idag begränsa vilka som får yttra sig? Hur gammal är egentligen idén om en rättighet att få säga vad man vill? Och vilka är lagstiftningens största utmaningar i de sociala mediernas tidevarv? Gäster i studion är Mårten Schultz och Jonas Nordin. Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet, grundare av Institutet för juridik och internet samt kolumnist i Svenska Dagbladet. Jonas Nordin är docent i historia, verksam vid Kungliga Biblioteket och bland annat specialiserad på tryck- och yttrandefrihetens historia.

För tolv år sedan visade sig över 60 äldre böcker ha stulits och sålts från Kungliga Biblioteket i Stockholm. Det här har skildrats i en radiodokumentär och en tv-serie. Men vad hände med böckerna? Det var en stöldhärva som bok-Sverige knappast upplevt tidigare. Den så kallade "KB-mannen" eller "Bibliotekstjuven" Anders Burius visade sig 2004 ha fört ut och sålt en mängd värdefulla böcker från sitt arbete på Kungliga Biblioteket, för ett sammanlagt försäljningsvärde av uppåt 25 miljoner kronor, innan han tog sitt liv.Sedan dess har den här historien blivit både en prisad radiodokumentär och tv-serie, vilket har givit oss en bild av stölderna och den mänskliga tragedin bakom dem. Men de stulna böckernas väg över världen är en mindre känd historia.Kulturredaktionens Mattias Berg rapporterade i Kulturnytt förra sommaren om när de senaste av de stulna böckerna återkom till biblioteket - och har i det här reportaget besökt bibliotekarierna som, med KB som bas, leder sökandet.2012 kom de första av de stulna böckerna tillbaka till biblioteket, totalt har nu 7 av de drygt 60 stulna böckerna återfåtts. Men jakten pågår fortfarande för fullt över världen: ett slags tjuv och polis i slow motion. Att leta efter stulna äldre böcker är att ge sig in i en väldigt speciell, hemlighetsfull värld där minsta bläckfläck kan betyda någonting mycket mer än vad ögat kan se - och där slottet Tre Kronors berömda brand 1697 faktiskt är en av nycklarna i sökandet.Böckerna har påträffats framför allt i USA, där Kungliga Bibliotekets folk har mycket hjälp av både åklagarmyndigheten på södra Manhattan och FBI. Men man har även lokaliserat ytterligare 10 av böckerna i både och Europa och utanför: i länder som Japan, Saudiarabien och Mexiko. Dock har man från bibliotekets sida ingen vare sig ekonomisk eller juridisk möjlighet att få tillbaka böckerna så länge ägarna inte lämnar dem ifrån sig frivilligtUnder förra veckan var också representanter från KB med på en stor internationell konferens om bokstölder och talade om fallet, som naturligtvis blivit känt långt utanför våra gränser.I det här reportaget möter vi bibliotekarierna Greger Bergvall och Jan Ottosson, som leder sökandet, nere i Kb:s väldiga underjordiska magasin.  Musiken är hämtad ur filmen "Himmel över Berlin" från 1987 och heter "Böckernas katedral".Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Lyssna på hela reportaget ovan.

Kolossalt stort, otroligt praktfullt och byggt under självaste kung Sol, Ludvig XIV, mitt under Frankrikes kulturella storhetstid i slutet av 1600-talet. Versailles är sinnebilden för det kungliga maktcentrumet. Myterna om slottet är många och skvallrar om allt från urspårade fester till chockerande usel hygien. Än i dag tillhör Versailles Frankrikes främsta turistmål. Bildningspodden öppnar porten till en kunglig historia.  Gäster i studion är Margaretha Rossholm Lagerlöf, professor emerita i konstvetenskap vid Stockholms universitetet, och Jonas Nordin, historiker vid Kungliga Biblioteket och Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella Parthenonsyndromet som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 15 januari 2015.

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.

Nils Magnus Fastborgh var en man som under sitt långa liv ständigt hittade på nya sätt att försörja sig. Och det i en tid då de flesta människot stannade kvar vid sitt yrke hela livet. Nils Magnus föddes i Skåne år 1800 och dog i Jämtland 92 år senare. Då hade han haft minst tio yrkestitlar och klivit över många hinder på vägen. Det enda som satte stopp för hans påhittighet var vädret. Ättligen Ingrid Bergstrand i Laholm skrev till Släktband för att berätta hur hon försökt spåra Nils Magnus många språng och säger att det inte alltid varit alldeles enkelt. - Han var min farfars farfar och han föddes år 1800 i Visseltofta eller Verums församling, men eftersom kyrkböckerna har brunnit så har det inte varit möjligt att hitta alla fakta, berättar Ingrid Bergstrand. - Men jag vet i alla fall att han var mantalsskriven i Kristianstad när han var i 20-årsåldern. Av alla de yrken han med tiden kommer att ha, så är skräddare det första han utbildar sig till, den unge Fastborgh. Och på något sätt kommer han tidigt i sitt liv i kontakt med en person som kommer att hjälpa honom mycket på vägen. Det är den betydligt äldre adelsmannen och krigsmeriterade översten i generalstaben Johan Fredrik Boij som tar Nils Magnus under sina vingars skugga. Så när Boij blir utsedd till att bli Chef för Jämtlands fältjägarregemente 1824 så flyttade den unge skräddaren med, och det verkar ha skett i brådska för i Kristianstad är flytten ett enda frågetecken. - Det står att han flyttade till okänd ort, men jag vet ju att han hamnade i Östersund. Där jobbade han först som skräddarmästare åt militären, och snart blev han mönsterskrivare, berättar Ingrid Bergstrand. Mönsterskrivare det var ett fint civilt jobb inom det militära, som framför allt innebar att man skrev in mönstrade militärer i rullorna. Vid sidan av det uppdraget så fortsatte Fastborgh att som skräddarmästare sy uniformer åt militären. Han sydde möjligen inte så mycket själv, utan hade anställda som gjorde det. Nu började den delen av livet då han prövade på strängt taget allt som gick. Ute på Frösön fanns sedan flera hundra år en samlingsplats för militären, kallat Frösö läger. Det var både en övningsplats och ett ställe där militärerna festade tillsammans. Någon måste ju stå för mat och dryck vid festerna – och under en 10-årsperion mellan 1830 och 1840 – så var det Nils Magnus Fastborg som var restauratör på Frösö läger. Men skräddarmästaren, mönsterskrivaren och restauratören ville mer. Hans välgörare Överste Boj, som avancerat till vice landshövding i Jämtland ville att det skulle finnas torghandel i Östersund. Och vem skulle vara bättre skickad att starta med torghandel än – just Nils Magnus. Så när torghandeln satte igång i Östersund några år in på 1840-talet, då kunde Fastborgh också börja kalla sig viktualieförsäljare, dvs försäljare av livsmedel. 33 år gammal gifte sig Fastborgh första gången med flicka som då bara var 17 år.  Han gjorde ett gott gifte. Sophia Regina var dotter till en hattmakare i staden, och när hattmakaren dog fick Regina och därmed Nils Magnus ärva två gårdar. Nu hade han blivit en rik man. - Han hade mycket pengar. Han var bland de fem högst taxerade personerna i hela Östersund ett tag, säger Ingrid Bergstrand. Men det innebar inte att han slog sig till ro. - Nej han fortsatte att köpa och sälja gårdar. Han drog sig aldrig tillbaka. Nils Magnus Fastborgh var nu en etablerad man i staden. Kanske var det därför det var han som på 1840-talet fick uppdraget att skapa en landförbindelse mellan Frösön och fastlandet: - På entreprenad byggde han träbro över från Östersund till Frösön. Det var en träbro och han misslyckades inledningsvis för den säckade snart, så han tvingades att göra om stora delar. Men trots alla problem med bron, så stod den på sin plats ett halvsekel, innan den försvann i Storsjöns vågor. Transporterna över Storsjön verkar ha varit viktiga för honom, för 1847 samtidigt som han avvecklade sina uppdrag åt militären, så kunde till raden av yrkesbeteckningar också läggas ägare, redare och kapten över hjulångaren Jämtland. Det var det första ångfartyget på Storsjön, och den transporterade folk och varor på uppdrag. Den lär ha varit farligt rank, men klarade ändå av att gå i trafik fram till 1870 då en storm ställde till stora problem.  Vädret gjorde båten omöjlig att manövrera, och den drev tills den fastnade i bottensediment. Nästa dag kunde hon komma loss, och båten fortsatte sin färd när vädret lugnat sig. Men det ville sig inte bättre än att det blåste upp till en ny storm. Den här gången drev ångaren Jämtland redlös omkring på Storsjön innan den till slut strandade vid Rödölandet, och därifrån fick alla passagerarna ta sig i land. Ångaren Jämtland hade gjort sin sista resa, och redarkarriären var över för Fastborgh. - Efter att båten var borta blev han bonde, berättar Ingerid Bergstrand. Han köpte en gård på Rödön och där blev han grisuppfödare, under några år. - Han gjorde allt! säger Ingrid. Han drog sig inte för att göra saker, han tog sig fram. När Nils Magnus Fastborgh var 72 år dog hans hustru. Men han var snart en gift man igen i ett äktenskap som väckte en del uppståndelse. - När han var 75 år själv gifte han sig med en flicka som var 19 år, och de fick tre barn tillsammans, säger Ingrid.  Att man pratade mycket om Fastborgh förstår man av alla de tidningsklipp som finns både från hans egen tid och långt efter hans död. - Det står på många ställen om en häst han hade och som till och med överlevde Nils Magnus, säger Ingrid. Bland annat berättas om när Fritjof, som hästen hette, skrämde en björn på flykten när den anföll ett föl som Fritjof vaktade. När Nils Magnus Fastborgh dog, 92 år gammal var det Fritjof som drog honom till den sista vilan. - Min farfars farfar var en entreprenör, och hade han levt idag så tror jag att han hade gjort ungefär samma saker som han gjorde i sin egen tid, tror Ingrid Bergstrand, och tillägger. - Det pratades ganska ofta om honom i familjen, särskilt av min far, som var stolt över honom. Vädret förr I våra gamla släktberättelser kan vädret i bland få huvudrollen när snöstormar, översvämmningar eller torka slog till. Och i gamla dagböcker ser man väldigt ofta noggranna anteckningar om hur vädret var. Vill man veta hur vädret var vid en speciell händelse eller ett speciellt datum finns det möjligheter att ta reda på det ganska långt tillbaka i tiden berättar Kalle Johansson som är arkivarie på Landsarkivet i Göteborg. - Termometrar har funnit sedan sent 1600-tal och på så sätt har man kunnat registrera och observera meterologiska data, berättar Kalle Johansson. I Sverige finns temperaturdata från 1722 i Uppsala, från mitten av 1700- talet i Stockholm men för Västsverige ser det lite sämre ut. I Göterborg började man mäta temperatur 1804. - Men därefter kan man få en ganska god bild av hur vädret var. Kalle Johansson visar boken "Metereologiska iakttagelser i Sverige" som är utgiven av Kungliga Svenska vetenskapsakademien. Den skriftserien gavs ut varje år från 1859. Där finns uppgifter om temperatur, nederbörd, lufttryck, vindstyrka och en mängd annat från ett flertal orter i landet vid tre tillfällen varje dag. Häftena finns på en del bibliotek, men framförallt forskningsbibliotek och Kungliga Biblioteket.  - Sedan finns det ju andra uppgifter i arkiven som kan berätta om vädret. Men det kan vara svårt att hitta material som har samma kontinuitet och systematik, berättar Kalla Johansson. - Men jag kan rekommendera olika serier i kyrkoarkiven där man förr registrerade spektakulära väderleksförhållanden. Vi har hittat uppgifter om häftiga hagelskurar som till och med dödat får. Det är i de statistiska tabellerna dessa berättelser finns. För varje år registrerades vilka som föddes, dog osv och sen skickades informationen vidare till Tabellverket. Kalle Johansson tar fram ett exempel från Lenas församling 1783. På sista sidan noterades vädret i förtrycka formulär. Och där står om en solrök som förstörde skörden. - På våren 1783 utbryter ett kraftigt vulkanutbrott på Island som påverkar hela Europa med temperaturskillander och sämre skördar. I Storbritannien har forskare kommit fram till att tio tusentals människor dog på grund av detta. På landsarkivet i Göteborg har ett projekt pågått där de letat efter data som kan visa hur vädret var längre tillbaka i tiden genom att rekonstruera vädret. Det går inte att bestämma vädret med exakthet på det här sättet, berättar Kalla Johansson, men det finns metoder som man kan använda. - Att använda informationen från arkiven för att ta reda på det historiska vädret var innan man registrerade väderlek kallas för fenologi. Då undersöker man i naturen återkommande fenomen som är säsongsbetonade under en lång tid. Det finns en tidig sådan studie från Frankrike där man använt sig av vingårdsarkiv från 15- och 1600 talen. Där tittade man på när de skördade och jämförde med andra klimathistoriska studier som gjort vilket visade bra samstämmighet. - Här på Landsarkivet i Göteborg blev vi inspirerade av en studio från Stockholm där de tittade på seglationsstarten i Stockholms hamn. Vi har ett mildare klimat här i Göteborg och hamnaktiviteten är inte likadan. Men vi hittade istället ett annat sätt att mäta, nämligen slussräkenskaperna för Lilla Edets sluss. Lilla Edets slussar är Sveriges äldsta slussar som var färdiga 1607. Tesen i vårt projekt var ett antagande om att man inte kan åka båt på fruset vatten. Materialet sträcker sig över 1804 då det finns andra data, och det visade sig att vi fick god samstämmighet berättar Kalle Johansson.  - Det här gav en god indikation på att vi kan fortsätta rekonstruera vintersäsongstemperaturer som vi aldrig sett tidigare.  - Det här är helt nya data och vi kan i vår studie till exempel se att tendensen med temperaturökning på vinterhalvåret 1690 - 1730 är ojämförbart stor vid den här perioden, till och med starkare än de klimatförändringar vi ser i våra tider, avslutar Kalle Johansson. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Jon Jordås om vikingarnas vett och etikett, och om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd. Från början fördes innehållet i Hávamál vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet. Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna. Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död. Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk). Medverkande i programmet: Heimir Pálsson, nordisk filolog Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett P1 6 oktober 2012 kl 10.45, repris 7 oktober 2012 kl 21.35. Tidslinje: Ca 800 - det som ska bli Hávamál traderas muntligt som kväden och ordspråk runtom i Norden - exakt var vet vi inte. Ca 1270 - någon samlar in och skriver ned dessa folkliga dikter. Vem vet vi inte. År 1643 - den handskrivna boken hittas på en isländsk bondgård och förs så småningom till Danmark och det Kungliga Biblioteket. År 1971 - boken (kallad Codex Regius) återförs från Köpenhamn till Island.

Retrospel som ruttnar, batteriminnen som dör och spelservrar som stängs ner. Hur framtidssäkra är egentligen våra spel? Josef Fares, Hanna Fridén och Victor Leijonhufvud pratar om spelhistoriens betydelse och om vilka nutidsspel som framtiden borde ta del av. Vi besöker retrospelsentusiasten Kristofer Hansson som har tusentals samlarobjekt, allt ifrån klassiker som Secret of Mana till en obskyr svensk utgåva av Smurfarna. Hur tänker en samlare kring spelens bäst-före-datum? Från passionerade retrosamlare till strukturerade institutioner, vad har staten för ansvar när det kommer till att bevara spelkulturen för framtida forskning? Karolin Engdahl på Kungliga Biblioteket berättar mer, och vi hör även Henrik Erngren Othén som vill skapa ett eget spelarkiv för att bevara den svenska spelhistorien.  I veckans recensioner får vi betyg på bilspelet Need for Speed: Rivals och peka-klicka-äventyret Broken Sword 5: The Serpents Curse. Det blir såklart spelnyheter och Samson Wiklund också! Du hör P3 Spel med Angelica Norgren lördag 14.03 i P3.

Om hemmen i våra hjärtan och om forskarna som ska wallraffa bland Spotifys ljudfiler. Med Urban Björstadius. Vår tid verkar ju ibland närmast fixerad vid bostäder och boende. Tidningshyllorna fylls av inredningsmagasin, på tv sänds mängder av hemmafixarprogram och det sätts upp krogshower om trenderna att inreda ljust och fräscht. I den nya boken Bygga och bo skriver ett 15-tal forskare från Nordiska Museet om vad hemmen betyder för oss och vi hör tre av dem, Maria Maxén, Christina Westergren och Dan Waldetoft. Vårt sätt att konsumera musik, tv och film håller på att förändras i grunden när vi går över till att ta del av strömmande media på Internet. I ett nytt projekt ska forskarna genom ett slags digitalt wallraffande studera hur musiken, datafilerna, rör sig genom en av de här tjänsterna, svenska Spotify. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

I november 2004 skakas Kungliga Biblioteket i Stockholm av ett avslöjande. En av institutionens specialister har stulit ur samlingarna. Böcker värda miljontals kronor är borta. Vem var han, mannen som i åratal förde kollegorna bakom ljuset? Den 28 oktober 2003 kunde vara en helt vanlig onsdag på Kungliga biblioteket. Om det inte vore för ett mejl. Klockan elva minuter över fyra kommer det till låneavdelningen. Det är en förfrågan om en bok från 1857. Ett dyrbart bildverk om Mississippifloden.Men boken finns inte på sin plats. Och registren tycks manipulerade för att dölja att boken är borta. Nu får rutinärendet en obehaglig vändning  en anställd kan ligga bakom. Men vem?En hemlig spaningsgrupp bestående av tre kvinnliga bibliotekarier börjar diskret undersöka den okända gärningsmannens spår i register och magasin.Dokumentären är gjord av Jesper Huor, som tidigare bl a jobbat som producent för God morgon världen och skrivit böckerna Sista resan till Phnom Penh och I väntan på talibanerna. Han har också gjort dokumentärerna Fallet Peter Mangs och Gåtan Göran Lindberg. 2009 fick Jesper Stora Radiopriset för Bibliotekarien.   

Tro det eller ej, våren är här, och med den floden av trädgårdsböcker. Författaren och professor emeritus i idéhistoria Ronny Ambjörnsson berättar om vad han grävt fram hittills på Kungliga Biblioteket - samt hur hans egen trädgårdsbesatthet ser ut. I samma samtal får trädgårdsskribenten och författaren Agneta Ullenius beskriva denna gröna genre: Hur skriver man en riktigt bra bok om rabatter och buxbom? Blir det tittböcker eller riktiga handböcker? Vad kan man se för tendenser i årets utgivning? Dessutom: hur såg det ut i urträdgården Edens Lustgård? Reporter Jon Jordås söker svaret i Gamla Testamentet med hjälp av författaren Ylva Eggehorn som skrivit många psalmer. Sedan blir det poesi. Missa inte vårt möte med en av arabvärldens största: Adonis. Reporter Mona Masri har träffat den 83-årige poeten i hemmet i Paris för att prata om ett mer än 50 år långt skrivande liv och varför han kallades atombomben som ung. Hos fortsätter samtalet. Där diskuterar lyssnarna allt om litteratur och lite till. Programledare: Marie Lundström Producent: Nina Solomin Lästips! Frances Hodgson Burnett, Secret Garden (1909) (Den hemliga trädgården) Michael Pollan, En andra natur. En trädgårdsodlares bildningsväg. Övers. Lena Lundgren (pocket 2001). Sanna Töringe, Paradiset: underbart, enkelt och lite lagom slarvigt i trädgården (2013). Bibeln. Rosemary Ward, Problemlösning i trädgården. Övers: Ulla-Märta Westerstål (2013) Eva Fanqvist Skubla, Trädgårdens vänner och fiender (2013) Agneta Ullenius, Varför blommar det inte? 300 frågor och svar om trädgård (2013) Camilla Arvidsson, Citrusdrömmar och olivlundar (2013) Carina Bergius, Dina drömmars gröna trädgård (2013) Johnny Andreasson, Runåbergs fröer: grönsaker, kryddor och blommor för nordiska trädgårdar (2013) Salman Rushdie, Satansverserna (1988) Adonis, Sånger av Mihyar från Damaskus (1990/2011) Övers: Hesham Bahari, Ingmar och Mikaela Leckius Adonis, Book of siege (1985). Paul Auster, Vinterdagbok, Övers: Ulla Roseen (2013).

Vetenskapliga upptäckter och tekniska förmågor har förstärkt människans förmågor i allt högre grad. Det verkar inte finnas någon egentlig gräns för hur långt detta kan gå. När vi förenas allt intimare med de artificiella skapelserna, når vi då till sist bortom det mänskliga? Och är det till och med så att inte finns någon annan väg att gå? I det tredje avsnittet av Människan & maskinen träffas Eric Schüldt och Per Johansson i Klemmingsalen på Kungliga Biblioteket och tar upp ett perspektiv som hävdar just detta.

Jon Jordås om vikingarnas vett och etikett, och om Nordens äldsta livsvisdomar. Hávamál räknas till de klassiska fornnordiska texterna. Från början fördes innehållet vidare från generation till generation genom muntlig tradering. Insamling och nedteckning skedde under 1200-talet, men forskarna tror att Hávamál härstammar från vikingatiden, alltså runt 800-talet. Vad innehöll då Hávamál, som ansågs så viktigt att bevara? I dikten finns goda råd för många tillfällen i livet, exempelvis när man är gäst eller värd - alltså ett slags vett och etikett för vikingarna. Men det finns också mer högstämda livsvisdomar, om hur man blir en lycklig människa och vad som är viktigast efter ens död. Själva ordet Hávamál betyder Odens tal (Har, den Höge=Oden och mal=tal/språk). Medverkande i programmet: Heimir Pálsson, nordisk filolog Magdalena Ribbing, expert på vett och etikett P1 6 oktober 2012 kl 10.45, repris 7 oktober 2012 kl 21.35. Tidslinje: Ca 800 - det som ska bli Hávamál traderas muntligt som kväden och ordspråk runtom i Norden - exakt var vet vi inte. Ca 1270 - någon samlar in och skriver ned dessa folkliga dikter. Vem vet vi inte. År 1643 - den handskrivna boken hittas på en isländsk bondgård och förs så småningom till Danmark och det Kungliga Biblioteket. År 1971 - boken (kallad Codex Regius) återförs från Köpenhamn till Island.

Praktfulla slott, rika städer och mäktiga fornfynd skulle på 1600-talet sälja in stormakten Sverige på kontinenten. Mannen som fick jobbet att skapa bilden av stormakten var Erik Dahlberg och hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna har kommit att prägla vår bild av det svenska 1600-talet. - Jag tror att de flesta av oss idag skulle känna igen hans bilder, vilket nog är ganska unikt för en bok ifrån 1600-talet, berättar historikern Jonas Nordin vid Kungliga Biblioteket. Vetenskapsradion Historia bläddrar bland plancherna på slott och borgar, och närstuderar vad de små människofigurerna i förgrunden egentligen sysslar med. - Här finns exempel på en person som står och urinerar mot Wrangelska palatset, visar Jonas Nordin, men faktum är att många av figurerna egentligen är fransoser, inte svenskar. Kungliga Bibliotekets digitaliserade version av Suecia Antuqua et Hodierna hittar du . Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Way Back tillsammans med historikern Thomas Roth. En berättelse, inspirerad av verkliga händelser, om en makalös flykt från ett sovjetiskt gulagläger genom sibiriska skogar, kinesiska öknar och över Himalaya. Programledare är Tobias Svanelid.

De vita kondensspår som bildas efter flygplan är egentligen biologiska gifter vars syfte är att påverka klimatet. Terrorattacken den 11:e september är egentligen iscensatt av USA:s regering. På 40-talet tillfångatogs utomjordingar efter Ufo-krascher. Så lyder ett axplock av alla de konspirationsteorier och alternativa verklighetsbeskrivningar som diskuteras på olika sajter på nätet. Med Internet så verkar sådana här teorier spridas som aldrig förr, ett fenomen som intresserat Markus Gossas, statsvetare vid Uppsala universitet. Vi möter också Mikael Cromsjö som grundat Vaken.se, en av de största svenska sajterna för diskussioner om olika konspirationsteorier. Under några veckor har vi kunnat följa den verklighetsbaserade tv-serien Bibliotekstjuven på Sveriges Television, historien om forskaren och bibliotekarien John på Kungliga Biblioteket i Stockholm som stjäl värdefulla böcker ur magasinen. I verkligheten har det dock blivit betydligt svårare av begå ett sådant här brott, eftersom alla de 1 770 210 katalogkort som förvarats i plåtlådor nu har digitaliserats. Det berättar Elisabeth Mannerfeldt och Christian Zeising vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Urban Björstadius.

I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

Förr i tiden var skogarna mörka och farliga och man skrämde barnen med berättelser om troll, skogsrår och rovdjur. Idag har naturen i stället blivit en symbol för den goda barndomen och skogen har blivit en idyll som barn bör vistas i så mycket som möjligt. Professor Gunilla Halldén säger att vi idag har en nostalgisk syn på både naturen och barndomen - de står båda för något ursprungligt, äkta och oförstört. Dessutom handlar det om fenomenet YouTube, den snabbast växande sajten på Internet. YouTube har på några år blivit världens största arkiv för rörliga bilder och har också blivit en viktig kraft att räkna med för såväl företag som politiker och forskare. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket och redaktör för den nya antologin The YouTube Reader. Programmet är en repris från septemer i år. Programledare är Urban Björstadius.

Kungliga Biblioteket ska börja spara även digitala medier för eftervärlden, Annika Lantz undrar därför om hon nu måste börja skicka in pliktexemplar av sitt Twitterflöde. Två män är i det mediala rampljuset just nu. Erik Hamrén blir ny förbundskapten för det svenska landslaget. Öystein Löseth blir vd för Vattenfall. Vad har de gemensamt? Vad skiljer dem åt? Max Scheja, Biträdande universitetslektor på lärarhögskolan förklarar för Anders G Carlsson huruvida man kan lära sig av med vissa kunskaper. Sedan handlar det kanske lite om jämställdheten inom EU och den biologiska feminiseringen av män.

Kungliga Biblioteket ska börja spara även digitala medier för eftervärlden, Annika Lantz undrar därför om hon nu måste börja skicka in pliktexemplar av sitt Twitterflöde. Två män är i det mediala rampljuset just nu. Erik Hamrén blir ny förbundskapten för det svenska landslaget. Öystein Löseth blir vd för Vattenfall. Vad har de gemensamt? Vad skiljer dem åt? Max Scheja, Biträdande universitetslektor på lärarhögskolan förklarar för Anders G Carlsson huruvida man kan lära sig av med vissa kunskaper. Sedan handlar det kanske lite om jämställdheten inom EU och den biologiska feminiseringen av män.

När jag ibland själv haft svårt att sortera bland mina tankar kring trender och beteendevetenskapliga sammanhang på internet har jag ofta haft stor behållning av Pelle Snickars Under Strecket-artiklar i Svenska Dagbladet, som mycket väl sammanfattat och hjälpt mig sätta ord på mina egna tankegångar om webbtrender ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Som symbol för kampen mellan det gamla och det nya pågår just nu Pirate Bay-rättegången i Stockholm och det var när jag sökte objektiva, kunskapsgrundade vinklingar och kommentarer runt denna som jag kom att tänka på Pelle Snickars.Pelle Snickars är mediehistoriker och tidigare forskningschef på statens ljud- och bildarkiv som nu är en del av Kungliga Biblioteket. Han är flitig mediedebattör, författare till flertalet böcker och är snart aktuell även som medförfattare till en bok om Youtube. Intervjun med Pelle Snickars spelades in igår, torsdagen den 26:e februari och jag ber som vanligt om ursäkt för perioder av bristande kvalitet i ljudupptagningen (framför allt under den första delen av intervjun). Jag skyller förstås allt på internet. jag vill dock påminna om att innehållet i intervjun är av desto högre kvalitet.Vi pratar om Youtube, Obama, bloggar, Pirate bay-rättegången, fildelning med 12-åringar på fest, att endast 3% av all film ses på bio, och om att medieindustrin måste anpassa sig och inte försöka vrida tillbaka tiden. Pelle berättar också om hur han i sin nyinstallerade Safari-webbläsare skriver “coldplay t” i sökrutan och får förslaget från Google att söka på “coldplay torrent”.Mitt favoritcitat ur intervjun:Det finns ingen mediehistorisk självklarhet i att vissa typer av ykresgrupper som funnits under 1900-talet med nödvändighet ska finnas kvar, eller vissa typer av institutioner, även under nästa sekel. Och det kanske är det vi rör oss mot här; vi ser helt enkelt ett antal yrkesgruppers undergång, sakta men säkert, för det här håller på att ersättas av någonting annat.När jag samtalar med Pelle Snickars så inser jag alltmer: om man bemödar sig om att förstå tekniken och de sociala aspekterna kring fildelning och hur den påverkar samhället så blir det alltmer tydligt att medieindustrin måste ta nya grepp, vara kreativa och gå ifrån att ta betalt per exemplar till att ta betalt för tjänster. Det går inte att vara bakåtsträvande och lägga en miljard kronor om året på att jaga ungdomar för att bibehålla en affärsmodell som inte är längre är giltig.Länkar som omnämns i programmet Kungliga biblioteket – Mediehistoriskt arkiv Pelle Snickars alla Under Strecket-artiklar på SvD Läs framför allt: Upphovsmän borde själva bli pirater Videoactive – Hur kulturella och historiska händelser har presenterats på TV runtom i Europa. Europeana – think culture Pirate bay Spotify Boken Here Comes Everybody av Clay Shirky ★ Support this podcast on Patreon ★