Podcasts about krig

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om att det höjs flera röster runtom i världen för att Israels krigföring i Gaza ska betraktas som ett folkmord. Senast igår släppte två israeliska människorättsorganisationer två rapporter som slog fast just det. Israel förnekar anklagelserna och säger att de bara försvarar sig mot Hamas, som Israel ser som ett existentiellt hot.Lite senare byter vi ämne helt. Youtube-stjärnan Trisha Paytas har rutit ifrån mot konspirationsteorin om att hennes barn skulle vara en reinkarnation av Ozzy Osbourne.

Vi er tilbage med en omgang dybt, blødt, bittert og vildt – men denne gang med en lille ændring: fra nu af udkommer vi hver anden uge. Jep, du læste rigtigt. Lidt færre afsnit, men samme passion, pjat og punch. Det er ikke jer, det er os. (Og vores søvn, mentale helbred og liv uden for studiet.)Men lad os komme til sagen:Cook Islands har erklæret krig mod søstjerner – og ikke hvilke som helst, men den giftige og invasivt-bekymrende Crown of Thorns.I Florida gør man det eneste fornuftige, når tigerpytoner truer økosystemet: man forvandler dem til fashion. Det lyder vanvittigt, og det er det også – men også lidt sejt?Så ruller vi dybt ud på havbunden med deep sea mining, men det går... ikke super smooth. TMC har lidt PR-problemer, og det viser sig, at folk ikke bare elsker, når man roder rundt i bunden af verdenshavene.Grækenland overrasker positivt med nye kæmpe beskyttede havområder, FN's Domstol kommer med en vigtig afgørelse om staters ansvar for klimaet, og vi lærer hvordan AI nu bruges mod ulovligt fiskeri – the future is now.Der er selvfølgelig også en omgang hurtige nyheder, El Quizzo Bondo og et spørgsmål fra Mie, der ind til egeprocessionsspinder-reder i Odense. Larverne breder sig, og vi dykker ned i hvorfor – og hvad det betyder for både dyr og mennesker.Vamos – og husk: vi lyttes ved hver anden uge fremover!—Skriv jer op på www.10er.dk og støt programmet med en lille donation, så ville vi være yderst taknemmelige: https://10er.com/dendyrisketime—IG: instagram.com/dendyrisketimeMBK: instagram.com/kallebkimAH: instagram.com/alexanderholmdk—Produceret hos PodAmok STUDIOGrafik af Rikke Blicher // instagram.com/rblicher/Musik af Rasmus Voss // instagram.com/fantastic_mr_voss/—Tidskoder:00:00 - Dagens programoversigt02:43 - Vi skruer ned for kadencen og udkommer hver anden uge09:17 - Sommerferie aktivitet17:27 - Krig mod søstjerne25:06 - Florida Fashion30:23 - Deep Sea Mining36:29 - Grækenland og sådan41:22 - De hurtige nyheder45:38 - Ugens dyrequiz51:52 - Spørgsmål fra Mie— Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag får du en spesialutgave av podkasten Ugradert. 5. juni arrangerte FFI i samarbeid med Institutt for forsvarsstudier ved Forsvarets høgskole Påvirkningskonferansen 2025. I denne episoden får du høre ett av innleggene fra konferansen. Her snakker Øystein Mathisen om hvordan det er å bo og leve i Øst-Finnmark før og etter Russlands fullskala invasjon av Ukraina i 2022. Øystein Mathisen har tjenestegjort som sogneprest i Sør-Varanger i to perioder. Han er nå studentprest ved NMBU. Øystein Mathisen blir introdusert av Anders Grindlia Romarheim Hele opptaket frå Påvirkningskonferansen 2025 finner du på ffi.no.

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

Esta é uma edição especial motivada pelo lançamento da série da Globoplay "Raul Seixas: eu sou", em celebração aos 80 anos de nascimento de Raulzito. Você vai entrar em sintonia com uma entrevista levada ao ar originalmente há quase 40 anos, no programa Rádio Matraca, que até hoje está no ar. Atualmente, você pode ouvir Laert Sarrumor, Ayrton Mugnaini Jr. e Alcione Sanna pela Rádio USP. O que você encontra neste áudio:- até 2'15" - abertura- de 2'15" a 5'06" - Laert Sarrumor fala sobre a evolução do programa Rádio Matraca e as entrevistas que foram gravadas em 85 e 87 com Raul Seixas- de 5'06" a 7'20" - Quadro Coincidência, em que Raulzito revela que Rock das Aranhas é "inspirada" em "Killer Diller", de Jimmy Breedlove- de 7'20" a 8'00" - Laert Sarrumor explica como foi feita a entrevista na casa de Raul Seixas em 1985.- 8'00" a 26'36" Trechos da entrevista com Raul Seixas, gravada em 1985. Na conversa, que aconteceu em um sábado pela manhã, o “maluco beleza” fala:- de 8'00" a 10'00" - sobre o sonho que ele e Paulo Coelho tiveram de construir uma sociedade alternativa, a Cidade das Estrelas, em 1974. E sobre as consequências que isso teve diante da Ditadura Cívico-Militar que assolava o País; - de 10'00" a 11'50" conta como foram os três dias em que conviveu com John Lennon e o que ambos conversaram na ocasião;- de 11'50" a 12'50" revela as frustrações do momento em que estava vivendo em termos artísticos, em um cenário de Rock in Rio (que chama de Rock Medina) e do rock nacional do início dos anos 80;- 12'55" a 15'50" diz o que pretendia com o lançamento de Metrô Linha 743, que estava produzindo à época, e sobre um ano que havia passado nos Estados Unidos, para estudar sobre Hitchcock e preparar um álbum chamado Preto e Branco; - de 15'50" a 20'35" aborda, em um dos momentos mais emocionantes da entrevista, o folheto que acompanhou o lançamento do primeiro disco, Krig-ha, Bandolo!Nele, estava a base do que Raul Seixas e Paulo Coelho tinham como filosofia de vida. O material foi “apreendido” e rendeu problemas com os militares. No folheto, pregavam 3 poderes: “a onipotência sem força, a embriaguez sem vinho e a vida sem morte”.- de 20'35" a 23'40" volta a comentar sobre o rock dos anos 80 como um produto da TV Globo e o quanto não se via com espaço para apresentar o trabalho que produzia;- de 23'40" até o fim do áudio: Para finalizar, Raulzito e Lena (a esposa que vivia com ele naquele momento) cantam a música-tema do filme "Feitiço Havaiano", de 1961, estrelado por Elvis Presley. A balada romântica "Can't Help Falling in Love". Raul usa uma guitarra Guild, desplugada, que comprou do guitarrista de Elvis Presley.

Krig! Makt! Dokumentärer! Och hösten som väntar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Soldater skal have noget at kæmpe for! ⭐️Jeg skal på tour i 2025!⭐️ Du finder billetter på www.michaelschoet.dk Du kan støtte Schøtministeriet allerbedst ved at donere via https://10er.com/ministeriet

Krigen mellem USA´s præsident Donald Trump og landets centralbankchef Jerome Powell spidser hele tiden til. En række analytikere beskriver situationen som ekstremt alvorlig og forudser en kædereaktion af mulige katastrofer, hvis Trump får held til at fyre Powell. Hør i denne Lyn-analyse, hvorfor analytikere er ekstremt bekymrede over udviklingen, og hvad konsekvenserne kan være. Gæst: Daniel Skinbjerg, journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring. Foto/arkiv: Carlos Barria/Reuters. See omnystudio.com/listener for privacy information.

InterMetzo: Georg Metz tager i denne uge udgangspunkt i en lille historikerstrid, der er blusset op i Danmark omkring en bog, der påstås at have inspireret Anders Fogh Rasmussen til i sin tid at have udskammet de såkaldte samarbejds-politikere for at have været alt for føjelig over for besættelsesmagten.. Krig, naton og edentitet 3 : Det tredje foredrag, i professor Nils Arne Sørensens foredragsrække om krig, nation og identitet, er emnet...

Et halvt år etter Donald Trumps retur til Det hvite hus peker Oslo Børs opp tolv prosent, mens tollsatser, krig og uro kaster lange skygger over verdensøkonomien. I denne spesialepisoden har Finansredaksjonen og Den politiske situasjonen har slått seg sammen. DNs kommentator Anita Hoemsnes, finansredaktør Terje Erikstad, børskommentator Thor Chr. Jensen, politisk redaktør Frithjof Jakobsen og kommentator Eva Grinde, ser tilbake på halvåret som har gått. Med børser i uro, krig i Iran og Ukraina, USAs tollsatser, TACO og Donald Trump i Det hvite hus er det nok å snakke om Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Et halvt år etter Donald Trumps retur til Det hvite hus peker Oslo Børs opp tolv prosent, mens tollsatser, krig og uro kaster lange skygger over verdensøkonomien. I denne spesialepisoden har Finansredaksjonen og Den politiske situasjonen har slått seg sammen. DNs kommentator Anita Hoemsnes, finansredaktør Terje Erikstad, børskommentator Thor Chr. Jensen, politisk redaktør Frithjof Jakobsen og kommentator Eva Grinde, ser tilbake på halvåret som har gått. Med børser i uro, krig i Iran og Ukraina, USAs tollsatser, TACO og Donald Trump i Det hvite hus er det nok å snakke om. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skjer i Russland akkurat nå – og hvordan ble det slik? Aftenpostens Moskva-korrespondent Per Kristian Aale tar oss med fra pannekakefester og vodkaøkonomi på 90-tallet, til brutal krig, frykt og stillhet i Putins 2025-Russland. En personlig og skarp reise gjennom 30 år med endring. Med programleder Lars Glomnes. Produsent: Ådne Riis Hallås. PS: Følg oss i Spotify eller Youtube for å se hele episoden på video.

Under kalla kriget kunde Sverige mönstra 800 000 vapenföra män när försvaret var som starkast år 1964. Nästan alla män gjorde värnplikt. Svenska vapenfabriker byggde moderna stridsflyg, ubåtar, stridsfordon, stridsvagnar och mindre vapen som raketgeväret Carl Gustaf.Samtidigt byggde vi mest skyddsrum per capita. Alla människor i Sverige i åldrarna 16 till 65 år hade civilförsvarsplikt med krav på att delta i återkommande övningar.Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den tredje och sista delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Från 1949 till i mitten på 1960-talet ökades Sveriges militära utgifter i kronor och ören till samma summor som under andra världskriget. Därefter spenderade Sverige mer pengar på försvaret än under andra världskriget ända fram till millennieskiftet. Försvarsutgifterna som andel av BNP minskade under kalla kriget främst på grund av den höga tillväxten under efterkrigstiden.Sverige storlek och geografiska läget i Europa gjorde landet sårbart mot ett sovjetiskt anfall. Finland var en naturlig buffert ända sedan Ryssland erövrat vår östra riksdel i finska kriget 1808 till 1809. Sovjetunionen kunde tänkas anfalla över land via norra Finland, via Östersjön från hamnar i Baltikum eller via Polen mot SkåneMen om Sovjetarmén kom via Finland hade Sverige byggt ett system av befästningar och andra hinder för att fördröjningsstriderna skulle ge tid till att förflytta förstärkningar till norra Sverige.Under andra världskriget förberedde sig Sverige för att kunna göra motstånd om vi blev ockuperade. Stay Behind-rörelsen levde sedan vidare under kalla kriget och avslöjades först på 1990-talet för den svenska allmänheten.Stay behind-rörelse skulle träda in om det värsta hade hänt - att Sovjetunionen besegrat Sverige i ett krig. Men det främsta målet var naturligtvis att i samarbete med Nato att slå tillbaka ett Sovjetiskt anfall.Sverige valde också att utveckla ett eget flygvapen. Något som inga andra jämförbara länder utanför supermakterna eller stormakterna gjorde vid samma tid. I Sverige planerade vi för egna kärnvapen redan innan vi visste vad kärnvapen var för något.Sverige har en lång tradition av en utvecklad försvarsindustri, ända sedan stormaktstiden vapensmedjor på 1600-talet. Sverige blev under 1800-talet ett framstående ingenjörsland som utvecklat revolutionerande teknologier som kullager, fyrar, kylskåp och dynamit.Medverkade: Martin Hårdstedt, Peter Bennesved och Wilhelm Agrell.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig LagerkvistBild: Soldater under övning på F11, Södermanlands flygflottilj, i Nyköping. Flygflottiljen var aktiv fram till 1980-talet. Idag känner vi till platsen som Skavsta flygplats. Bilden är troligen tagen någon gång under 60-talet. Foto: Olle Hagelroth, Sörmlands museum, CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Kriget var påtagligt i Sverige. Hoten mot Sverige var verkliga och Sverige förberedde sig för krig. Det alliansfria Sverige hade tvingats att inordna sig i en global konflikt mellan USA och Sovjetunionen, som uppstod i direkt anslutning till Andra Världskriget.Hur involverade var Sverige i det kalla kriget? Var vi passiva observatörer som studerade supermakternas kamp? Eller var vi i själva verket involverade? Och om så var fallet, när skulle vi då ha dragits in i det?Historia Nu Dok är podden som går historien på djupet. I den här dokumentärserien i tre delar undersöker vi Sveriges roll i det kalla kriget, om kriget någonsin var nära och hur beredda vi var om kriget blev oundvikligt. Detta är den första delen av Historia Nu Dok – Sverige och det Kalla Kriget – som gjordes i samarbete med förlaget Historiska Media.Kalla kriget var en global konflikt. Och även om den här serien tar avstamp i Sverige är det omöjligt att förstå varför det kalla kriget utbröt om man inte förstår hur det påverkade hela världen.Sverige kom att profilera sig som ett fredligt och alliansfritt land på den internationella arenan. En vän till tredje världen som med tiden inte ens drog sig för att kritisera USA.Samtidigt var Sverige i allra högsta grad redo för krig och attacker. Sverige var ett av världens mest militariserade samhällen i fråga om hur mycket vi satsade på vårt försvar, med förmågan att mönstra en armé på 800 000 man. Och trots att vi inte var mer än drygt 7 miljoner invånare under 1950-talet och 1960-talet utvecklade vi stridsflygplan, stridsvagnar, stridsfordon, ubåtar och en atombomb.Flera händelser i Sveriges 1900-talshistoria – däribland ubåtar som går på grund, ertappade spioner och nedskjutna flygplan – visar att kriget var närmre än vad många tror idag.Medverkade: Martin Hårdstedt och Peter Bennesved.Ni har också hört klipp från Sveriges Radio. Redaktör: Aron Schuurman Producent och programledare: Urban Lindstedt Speaker: Hedvig Lagerkvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Før Ali Movasat blev en af Danmarks mest succesfulde DJs i nullerne, var han børnesoldat i Iran. Som 13-årig blev han udpeget af militæret, og han oplever uhyrligheder, der er nærmest umulige at forestille sig. I dagens Genstart fortæller han om rejsen fra det iranske regimes rædsler til livet som klubkonge under aliasset DJ Aligator. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 1. juli 2025.

Ett sent avsnitt senare och panik över flygningar, nu är vi äntligen på Ibiza! Välkomna honor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt längsta och mest heltäckande avsnitt hittills går vi igenom Karl X Gustavs alla krig – vilket blir en del eftersom karln hann med – och Stormaktssverige under 1650-talet i allmänhet.Mattis beskriver Sveriges krig mot Polsk-litauiska samväldet, Ryssland, Danmark, Österrike, Brandenburg, tartarer, Nederländerna (m.fl.) samt även alltifrån 1600-talets klimatkatastrof och artillerikonst, till tidens syn på våld och transsylvanska armén. Per tar sig å sin sida an stormaktens ekonomi, tidens ganns och Nederländerna. Därtill ställer han relevanta frågor och försöker hjälpa lyssnaren med att hänga med i Östeuropageografin.Det här avsnittet kom till tack vare våra Patreons. Gillar du det vi gör och vill ha fler liknande avsnitt? Bli vår Patreon idag!Se kartor, bilder m.m. och följ med bättre i krigen på vår hemsida här: krigshistoriepodden.com/Karl-X-Gustavs-alla-krig-i-bilderDet här blev absurt långt, så nedan har du lite timestamps.0:00:00–1:22:06 – inledningOm 1600-talet, det krigiska Europa, Sverige och vägen mot stormakt, Karl X Gustav, Polsk-litauiska samväldet, Smolenskkriget, kosackupproret, Ryssland, ryska armén och hur Sverige beslöt sig att gå i krig.1:22:07–3:25:04 – 1655Om stormaktens ”ekonomi”, finansieringen av kriget, svenska armén, den svenska invasionen av Polen, Karl X Gustav får feeling, polsk-litauisk kollaps och armé, belägringen av Krakow, det polska gerillakriget, kontribution, logistik och plundring.3:25:05–5:11:23 – 1656Om vinteroperationerna i Sandomierz, Karl X Gustav får feeling, DET MEST BADASS SOM SVENSKA ARMÉN GJORT, brandenburgska armén, tredagarsslaget vid Warszawa, eldhandvapen, sjukvård och begravningar, Karl X Gustavs (trattiga) ryska krig, kommendant MADDAFAKKING Bengtsson, generaliserat Östeuropastök, Sverigebilden.5:11:24–7:17:30 – 1657Om det försämrade läget i Polen, transsylvanska armén, besvikelsen till vårfälttåg, det (efterlängtade) danska kriget, det förödda Polen, synen på våld, danska armén, danska missöden, svenskarna stöter på en ointaglig fästning, töntig småskalighet längs norska gränsen, det patetiska ryska kriget fortsätter och avslutas, östeuropeisk anarki, österrikiska armén ingriper/gör sig omöjlig.7:17:31–9:07:09 – 1658Om den svenska meritokratin, svenska armén går på vatten, svenskans vackraste ord – Roskildefreden, än mer anarki i Östeuropa, Sverige invaderar Kurland, Karl X Gustav går till sitt happy place och anfaller Danmark igen, första krigshösten i andra danska kriget, holländarna och deras flotta, svenska flottan, slaget vid Sundet, svenska artilleriet och belägringen av Thorn.9:07:10–10:00:01 – 1659Om fortsatta polska problem, stormningen av Köpenhamn, det kollapsande läget i Danmark, Sverige invaderar Brandenburg x 2, det kollapsande läget i Polen, total anarki på alla krigsskådeplatser, slaget vid Nyborg, soldaten Nils Svenssons öde, Karl X Gustav fortsätter kriget.10:00:02–10:22:06 – 1660 och slutetKarl X Gustavs sista tid, frederna, konsekvenserna, svenska stormaktens förmågor samt begränsningar och en fyraårings promenad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna svämmar över av krig och kaos. Nyss frågade sig många om vi stod inför ett storkrig i Mellanöstern. Några dagar senare verkar oron vara som bortblåst. Är det rimligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krig och kaos och stigande börser”Det är så mycket som händer, det är svårt att veta vilken information man ska handla på”, säger en av Financial Times reportrar.Olika syn på framtidenMen det saknas inte sakar att oroa sig för. Tullförhandlingarna är långt ifrån avslutade och försvarsexperter varnar för ett allt aggressivare Ryssland och Kina. ”Vi lever i en förkrigstid”, säger Klas Eklund, ekonom på Dahlgren capital, som tycker att aktiemarknadens reaktion på det som händer i världen är obegriplig.Handlar på rubriker“Jag är orolig på lång sikt. Det är väldigt obehagliga saker som händer och som kan stöpa om världsekonomin”, säger Klas Eklund. “Marknaden är extremt kortsiktig. Man placerar alltför riskfyllt”, säger han.Aktiemarknaden pekar uppåtJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef på Alpcot, håller inte med. “Jag tycker att marknaden är rationell. Börserna stiger på välmotiverad grund”.Bättre tider i sikteSusanne Spector, chefsekonom på Danske bank, räknar med att den svenska konjunkturen börjar vända uppåt snart. “Men man ska ta höjd för att det är ett osäkert läge”, säger hon.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Susanne Spector, chefekonom Danske bankJonas Olavi, fondförvaltare och allokeringschef AlpcotKlas Eklund, ekonom Dahlgren capitalKristin Magnusson Bernard, vd Första AP-fondenElisabeth Svantesson, (M) finansministerAidan Reiter, journalist Financial timesDonald Trump, president USAJan Hallenberg, USA-expertChristian Kopfer, analytiker Handelsbankenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Vi kender alle billederne af børshandlere, der råber og skriger på handelsgulvet på børsen på Wall Street, mens de desperat prøver at købe eller sælge. Men de seneste måneder har investorerne og børsmæglerne opført sig bemærkelsesværdigt roligt - til trods for krig i Mellemøsten, Donald Trumps fortsatte toldtrusler og generel ustabilitet i verden. Hør Finans Global og bliv klogere på, om investorerne er blevet mere immune over for toldtrusler og ufred, og hvad det i så fald betyder for virksomheder og verdensøkonomien. Gæst: Thomas Høy, global korrespondent, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring. Foto: Richard Drew/AP.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Olja är inte bara världens främsta energikälla. Den är också ett potent och fruktat vapen.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Midtøsten dirrer. Mange er allerede rasende på Israel etter grusomhetene i Gaza. Men statsminister Netanyahu ser ikke ut til å bry seg. Handler krigføringen om noe annet enn atomvåpen? Med Midtøsten-ekspert Marte Heian-Engdal. Foto: Abir Sultan / AP

Lyden fra Weekendavisens redaktion, Israel er i stress over atomprogrammet og angriber Iran, Peter Viggo Jakobsen hidkaldes til studiet – en storpolitisk analyse af Mellemøsten, "take out the trash", tilbage står USA udenrigspolitisk som nogle amatører uden retning, et epicenter for Arabien – nattid er liketid og krigstid, krig eller operation på live-tv, flere DJ-battles på Folkemødet end kritiske interviews på live-tv, Mette Frederiksen med et historisk program på Folkemødet – magtudredningen, og hvordan hænger lobby-landskabet sammen? er det en breaking på Smukfest 2025? et lærerigt og ærligt interview med Ellemann, Aktindsigt-Esben er helt oppe på dutterne med Københavns Kommune, et forfærdeligt flystyrt i Indien og en ny lov om organdonation.Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter Falktoft Redigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram: @hergaardetgodt @Peterfalktoft @Esbenbjerre

Säkerhetsexperten: Trump vill pressa Teheran till en snabb och ”glamorös” deal. Kan shahens son ta över i Iran? Räntesänkningar stundar, enligt Konjunkturinstitutet. Flyganalytikern säker: Tekniskt fel bakom indiska flygkatastrofen. Flera döms i Think Pink-härvan. Och utredning mot spionmisstänkt diplomat läggs ner. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Israel og Iran er i krig, mens resten af verden holder vejret. Israel har med kampfly bombet flere atomanlæg i Iran, det skete fredag nat. Iran har svaret igen og sendt missiler ind over Israel, og har smadret boligblokke. Israel begyndte angrebet mod Iran for at stoppe landets produktion af atomvåben. Hvad betyder krigen for os, for Danmark? Hvordan skal vi forholde os? Israel bomber Gaza, Iran finansierer Hamas og Hizbollah, Trump støtter Israel. Hvad gør Danmark? Medvirkende: Christian Rabjerg Madsen (S), politisk ordfører Magnus Barsøe, podcastvært på Radio4 og socialdemokrat Roya Moore, (K) Odense Byråd, Region Fyn, sygeplejerske, dansk-iraner Anna Libak, udlandsredaktør Weekendavisen Karsten Hønge, udenrigsordfører (SF) Nahid Riazi, socialpædagog og forfatter, dansk-iraner Martin Lidegaard (RV) tidl udenrigsminister Vært: Gitte Hansen. Producer og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen.

Krig i Midtøsten har historisk vært en trigger for oljeprisen. Fasiten er på ingen måte skrevet, men krigshandlingene mellom Israel og Iran ser ikke ut til å påvirke den i like stor grad. Hvorfor ikke?Det skal vi snakke om i ukens episode av Finansredaksjonen, en podkast som lages av oss i DN.Mens vi spiller inn tirsdag formiddag, domineres nyhetene av krigshandlingene mellom Iran og Israel Usikkerheten om hvilken retning det går, er stor.Les også: IEA i fersk rapport: – Har understreket den betydelige geopolitiske risikoen I tillegg kom nyheten om at to oljetankere – den ene fra Jon Fredriksens selskap Frontline – har kollidert rett utenfor Hormuzstredet. Stredet hvor 20 prosent av verdens oljekonsum fraktes hver dag. Les også: Frontline-skip har kollidert i OmanbuktaForeløpig er årsaken til kollisjonen ikke direkte krigshandlinger, men indirekte, fordi kommunikasjonen i området er forstyrret av konflikten.Men hvordan går det med oljeprisen? Den stiger brått i morgentimene, men har egentlig ikke blitt så påvirket av all uro i det siste?Hør episoden og bli litt klokere! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredsforhandlingerne i Tyrkiet virker ikke lovende. Faktisk kan det se ud, som om Rusland og Ukraine aldrig har været længere fra hinanden. Det handler nemlig ikke kun om udviklingen på slagmarken, og hvilke landområder Ukraine eventuelt ville kunne acceptere at miste - det handler også om landenes fremtidige sikkerhed. En sikkerhed, der for Ukraines vedkommende er afhængig af vestlige alliancer og militærstøtte - hvilket er præcis dét, Rusland på ingen måde vil acceptere. Samtidig ser det ud til, at Trump er ved at miste tålmodigheden, og flere eksperter vurderer nu, at USA vil trække sig helt ud af konflikten. Imens fortsætter krigen, der i stigende grad ligner en udmattelseskrig, hvor fronterne ikke flytter sig væsentligt, men hvor økonomi, kampgejst og mobilisering får større og større betydning. Udsyn spørger Flemming Splidsboel, seniorforsker ved DIIS, hvordan man overhovedet kan forestille sig en varig fred. Vært: Kaspar Colling Nielsen.

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Natt til fredag gikk det hardt for seg mellom verdens rikeste mann og verdens mektigste mann. Hva i alle dager skjer nå? Aftenpodden USA er tilgjengelig for abonnenter på Aftenposten og Podme, men denne ekstraepisoden kan også høres av alle som lytter til Forklart. Med Kristoffer Rønneberg, Christina Pletten og Kjetil Hanssen.

Så skjedde det! En bitter Elon Musk har gått til frontalangrep på president Donald Trump. Han anklager blant annet Trump for å skjule sin egen deltagelse i Epstein-dokumentene. Hva vet Musk om Trump? Hvor skal dette ende? Med programleder Kristoffer Rønneberg, korrespondent Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Nathan Howard / Reuters / NTB

Hvordan i alverden skal verdens forsvarsministre investere i et nyt forsvar, når droner er i gang med at ændre fremtidens krigsførelse? Mikkel og Lars tænder det lange lys og tegner giver det helt store perspektiv på krigens videre færd efter søndagens spektakulære droneangreb. I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Hvordan fungerer korrupsjon i Russland? Og kan et innblikk i korrupsjon hjelpe oss å forstå krigen i Ukraina, og hvordan den føres?I denne episoden har vi besøk av Alyona Vadysheva, leder i Transparency International Russia. Både sivilsamfunn og presse som jobber for åpenhet og mot korrupsjon i Russland har lenge vært under stort press. Etter fullskalainvasjonen av Ukraina i 2022, ble Transparency International Russia forbudt, og Vadysheva jobber nå fra eksil. Vi snakker med henne om krig, korrupsjon, og hvordan det er å jobbe i sivilsamfunnet i et land som Russland.Programledere: Jonas Veland og Kaja GuttormsgaardLyd, video og musikk: Kristoffer Lislegaard

Høyres Peter Frølich sitter på Stortinget, men det er i arbeidet for et fritt Ukraina han gjør sin viktigste innsats akkurat nå. Frølich sitt eneste håp for fred er at Russland taper denne krigen. Klipp og redigering Hanne Skartveit. Lydmastring av Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Hør «Skartveit» med interessante personer om aktuelle temaer hver søndag. Alltid på Podme.

Hvordan bliver EU i stand til at forsvare sig selv? I ugens Geopol samler Mikkel Vedby Rasmussen og Lars Bangert Struwe fire centrale pointer i spørgsmålet om, hvordan Den Europæiske Union forebreder de europæiske lande på at kunne forsvare sig selv og hinanden. I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

Kristian og Lauge undersøger om det er kristent at gå i krig. Og om Bibelen overhovedet siger noget om at gå i krig for kristendommen. Tilrettelæggelse og klip: Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen. Produceret for DR af Munck Studios København.

Hver gang strømmen går i et større område i Europa, er der nogen der nævner… Hybridkrig. Hver gang der er brud på et kabel i Østersøen. Hver gang et russisk jagerfly flyver lidt for tæt på dansk luftrum. Eller hver gang falske nyheder om alt fra udbrud af væggelus i Frankrig og til en dansk politikers bøn til Rusland om hjælp imod Trumps forsøg på at overtage Grønland. Men hvad går hybridkrig overhovedet ud på? Hvad får russerne ud af, at vi går og frygter, at strømmen går eller at vi falder for alle mulige løgnehistorier? Dagens gæst i ’Du lytter til Politiken’ er Politikens Hans Davidsen-Nielsen, som i mange år har fulgt de danske efterretningstjenesters arbejde tæt. Ham spørger vi, hvad hybridkrigen går ud på, og om vi skal være bange for, hvad den kan udvikle sig til?See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

Søndag 27. juni 2010 er marinejeger og etterretningsoffiser Trond Bolle på oppdrag i Faryab-provinsen i Afghanistan sammen med kystjegerne Simen Tokle, Christian Lian og Andreas Eldjarn. De besøker to landsbyer for å se hvordan de kan bidra til å bedre veistandarden, vanntilgangen og helsetilbudet i to fattige landsbyer i dette området.På veien hjem sitter de i den siste bilen i konvoien. Så smeller det. Etter en av de aller mørkeste dagene for det norske forsvar etter andre verdenskrig, skal ingenting bli helt som før, heller ikke for våre hjemmehelter, Bjørg, Caroline og Monja. I denne episoden forteller de hvordan de hadde det da, og hvordan det går med dem i dag.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Rikard Strømsodd og Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Afghanistan er Thomas blitt skutt i et angrep i Afghanistan. Han er lagt i koma, og det er ennå svært usikkert om han vil klare seg. Hjemme i Oslo venter Caroline på ham, men det går mange dager før han er i god nok form til å fraktes til Ullevål.Samtidig blir det klart at Trond skal reise ned, som en av dem som kan ta over etter at flere skadde har reist hjem til Norge. Før avreisen tar Bjørg flere bilder av Trond, uten å ane hvor mye disse bildene vil komme til å bety i fremtiden.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommeren 1992 møtes den nyutdanna sykepleieren Bjørg og marinejegeren Trond Bolle på den greske øya Kithnos. Det er kjærlighet ved første blikk, og det blir de to, men forholdet deres formes og utfordres av Tronds liv i Forsvaret.Episoden følger dem fra de første forelskede dagene, gjennom flyttinger, småbarnsliv og krevende hverdager, der Bjørg ofte står alene med ansvaret hjemme, men likevel holder de fast ved kjærligheten.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda Ingier Lyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars Hallingstorp Prosjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I skyggen av Norges innsats i Afghanistan møtes Monja og Lars. Men Lars gjør det klart fra starten at Forsvaret kommer først. Etter seks måneder sammen reiser han ut på oppdrag, og Monja må finne egne måter å takle savnet og frykten på. Hun følger Forsvarets råd om å ikke belaste ham med problemer hjemmefra, og «rydder ham ut av huset» for å håndtere savnet.Caroline hadde aldri sett for seg å falle for en forsvarsmann. Thomas er eksplosivrydder og forbereder seg på sin fjerde deployering til Afghanistan i 2010. Caroline kjenner på alvoret.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Monja har nettopp født datteren Tomine, men etter bare noen dager må samboeren Lars reise tilbake til Afghanistan. Noen dager senere blir Monja svært alvorlig syk. Samtidig er også Thomas på oppdrag i Afghanistan, og kjæresten Caroline er dypt urolig.Da hun ser en nyhetsmelding om beskytning i området Thomas befinner seg, blir hun lammet av frykt. Thomas ringer henne og beroliger henne, men Caroline sliter med å fungere i hverdagen – og snart rammer virkeligheten med en kraft hun ikke er forberedt på.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oro för eskalering mellan kärnvapenmakterna efter tisdagens attacker. Konklaven inleds – nu ska en ny påve väljas. Oscarsvinnaren om tullhotet som chockat Hollywood. Judisk lokalpolitiker lämnar Vänsterpartiet efter 25 år. Och den omstridda kalkbrytningen i Slite på Gotland får fortsätta. Programledare: Magnus Thorén.

Hjemmehelter. Det er det vi kaller dem i Forsvaret. Kjærestene, samboerne, ektefellene og de andre som blir igjen hjemme. Alle dem som gjør det trygt å komme hjem igjen, når våre soldater tar på seg oppdrag for Norge. Nå forteller vi, for første gang, hjemmeheltenes historie. Denne sesongen har fem episoder, og de tre første kommer 9. mai. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Hvad pokker får en dansk mand – med et liv, der på flere måder kan ligne de liv, mange af os andre lever – til en dag at forlade det hele, tage til fronten i Ukraine og sætte livet på spil? Spørger man den mand på 38 år, som vi her nøjes med at kalde ’R’, får man et overraskende svar. ”R” har været udsendt til Afghanistan, og da han vendte hjem, var hans verden delt i to. Indeni var han i konstant alarmberedskab. På udkig efter vejsidebomber. Og på vagt overfor pludselige angreb. Mens verden udenfor ham åndede en nærmest søvndyssende fred. Efter flere forgæves forsøg på at finde fred indeni, tænkte han, at der måske var en anden måde at skabe balance mellem indeni og udenfor på. Nemlig ved igen at gå i krig. Og hvordan det går, fortæller han Politikens Bjørn van Overeem, som er dagens gæst i 'Du lytter til Politiken'.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvad kan blå blok, når det kommer til stykket? Hvorfor er der slagsmål om at placere et ansvar for forringelserne i forsvaret? Og hvor hårdt rammer pensionsboomerangen Mette Frederiksen i nakken? I Borgen Unplugged får du alt det væsentlige fra den seneste uge i dansk politik – og lidt til. God stemning, de bedste analyser og indsigt fra Borgens indre liv. I dine uge med Søs Marie Serup, som gæstekommentator og DanmarksDemokraternes leder, Inger Støjberg. Denne episode er produceret i samarbejde med https://bagsvaerdlakrids.dk. Og www.hellofresh.dk. Brug vores kode “borgenunplugged” og spar op til 959 kroner på dine første fem måltidskasser. Og som altid i samarbejde med alle, der støtter os på www.10er.com/borgenunplugged Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe og Søs Marie Serup giver svarene.