Podcasts about krig

Ovn, ovn, ovn – “jeg har kager i ovnen”, nyt fra Republikken Cypern og Cypern-Korrespondenten, Den Tyrkiske Republik, så meget på 1990'er-askebægeret, ikke den optimale flygtningerute, flyvende på sin fødselsdag og 41 tallerkener smadret, vent, vent, vi skal have 1.000 datacentre, og nu erklærer vi krig, en beslutning, der bliver taget for øjnene af os uden inddragelse, et highfive af nørder, der tromler over verden, vi er de sure mænd på balkonen i The Muppet Show, hvis en influencer havde et datacenter, en weekend fyldt med droner, problemulven er død, og dækningen er sindssyg, et jammerligt pressemøde, en ulv ind i vores stationære Noah's Ark, endelig et kup, man kan forstå, en hadeliste fra Danmarks Radio og Altinget over ministre, hate never sleeps hos danskerne, Spider-Man har fået alle pengene fra BMW, bag rattet er blevet en markedsplads, antidepressiv medicin stiger blandt børn, Morgenthaler var den originale skoleinfluencer, cash eller PayPal – så ved du, det er godt, hvis der er en ortodoks kirke, så er der en helligdag rundt om hjørnet, og folk vil have sikahjorten ud.Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Litauen varnar för att Ryssland kan komma att utföra false flag-operationer. Attacker eller sabotage som utformas för att se ut att ha utförts av någon annan. Men vad vill Ryssland uppnå med den här typen av hybridkrigföring? Hur trovärdig är Litauens varning om möjliga false flag-operationer? Och hur går det egentligen till när myndigheter försöker fastställa vem som ligger bakom ett sabotage? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Global News Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Han har en hel kontinent som bevakningsområde. Johan Ripås berättar om när allt sattes på paus när sonen blev sjuk och om när han blir riktigt rädd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För dig som inte hört oss tidigare: vi är två gubbar med en gemensam ambition – att bli bättre på längdskidor. Vi tränar, utbildar oss och testar oss fram, allt i hopp om att bli lite snabbare i spåret. Du är varmt välkommen att följa med på resan genom våra hittills 150 avsnitt. När vi blickar tillbaka ser vi att podden i praktiken har blivit en utbildning för skidåkare. Med fokus på tre tydliga områden: material (läs: dyra skidor), träningslära (intervaller, såklart) och näringsintag (gärna stark sportdryck). På senare tid har vi dessutom börjat upptäcka en fjärde pelare – den mentala biten. Vi har gjort en T-Shirt: En T-shirt för dig som säger att du åker längd “för att det är enkelt” och sedan pratar i 40 minuter om spann, tryck och varför just den här slipen egentligen borde funka bättre. Den här tröjan är i praktiken en inbjudan till att bli stoppad i spåret, vid bilen eller utanför vallaboden av någon som “bara har en snabb fråga”. Plötsligt står ni där och jämför pass, pulskurvor och hur det kändes sista trean. Tillverkad i mjuk bomull. Tänkt för återhämtningskaffe, eftersnack och långa analyser av pass som absolut inte var tänkta att analyseras. Du hittar T-shirten här Gilla eller bli fan av podden här https://www.friareliv.se/smalaskidor   Med koden Smala10, då får ni 10% rabatt på alla Coxa vätskebälten koden gäller till nästa avsnitt. Hos Rullskidscenter. Samtidigt stöttar ni poddens fortlevnad!   Vill du få bättre grafer från din pulsklocka? Du hittar Tibbans grafer här https://grafer.smalaskidor.se/

Jørgen Vartdal Halse (VD) och Jens Kristoffersen (CPO), grundare av det norska AI-bolaget Mimir, gästar podden Framtidens E-handel. De förklarar varför de bygger sin AI-kundtjänst från grunden istället för att klistra ett chatbot-lager ovanpå en legacy-plattform som Zendesk - och varför Zendesk faktiskt tjänar mer ju fler mänskliga agenter en kund behöver. Samtalet rör sig vidare från vilken data en AI-kundtjänst egentligen behöver (lager, retur, leverans, produktkatalog) till varför man aldrig bör "vibe-coda" sin kundtjänst, och varför en AI-modell kan vara superintelligent i matematik men ändå byta namn på en kund i samma mening. Björn och grundarna diskuterar också Anthropics jättedeal med SpaceX och vad som händer med kundservice den dagen AI:n löser problemet innan du ens hunnit märka det.05:31 - Dropshipping-intresse i tonåren ledde till e-handelsfokus08:47 - Mimir vs Zendesk: olika affärsmodeller, olika incitament16:03 - Superwhisper, Superhuman och Cursor - grundarnas favoritverktyg19:04 - Norska och svenska varumärken använder redan Mimirs AI20:56 - Lager-, order- och returdata krävs för bra AI-support24:32 - Att vibe-coda kundtjänsten internt är riskabelt, varnar grundarna33:00 - Bygg processen AI-först - inte AI ovanpå människor43:32 - Guardrails stoppar AI:n från att hitta på svarHär hittar du Jørgen, Jens & Mimir:https://www.linkedin.com/in/jrgenhalse/ https://www.linkedin.com/in/jenskristoffersen/ https://trymimir.com/ Sponsor Airmee:https://www.airmee.com/en/ E-handlarens Ordlista:https://framtidensehandel.se/ - scrolla ner till under bannern. Framtidens Berns Event:https://framtidensehandel.se/products/roast Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hver fredag i sommer får du et par gjenhør fra siste sesong.Husk at vi har ferske mandagsepisoder gjennom hele sommeren.

Rusland og Belarus er på vej tilbage på håndboldbanen, efter at det internationale håndboldforbund har åbnet døren igen. Beslutningen følger IOC's linje, hvor restriktioner mod russiske atleter lempes frem mod OL-kvalifikationerne til Los Angeles. Kan Danmark støtte Ukraine med våben og milliarder, mens danske atleter samtidig konkurrerer mod Rusland og Belarus? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Hans Natorp, Formand, DIF. Sophie Hæstorp, kulturordfører, (S) Madeleine Dupont, kaptajn på Curling-landsholdet. Signe Wenneberg, kulturordfører, (Å). Niels Glisstrup Malmos, lederskribent, Information. Erik Veje Rasmussen, tidl. professionel håndboldspiller. Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Clara Faust Spies.

Rusland og Belarus er på vej tilbage på håndboldbanen, efter at det internationale håndboldforbund har åbnet døren igen. Beslutningen følger IOC's linje, hvor restriktioner mod russiske atleter lempes frem mod OL-kvalifikationerne til Los Angeles. Kan Danmark støtte Ukraine med våben og milliarder, mens danske atleter samtidig konkurrerer mod Rusland og Belarus? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Hans Natorp, Formand, DIF. Sophie Hæstorp, kulturordfører, (S) Madeleine Dupont, kaptajn på Curling-landsholdet. Signe Wenneberg, kulturordfører, (Å). Niels Glisstrup Malmos, lederskribent, Information. Erik Veje Rasmussen, tidl. professionel håndboldspiller. Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Clara Faust Spies.

Rusland og Belarus er på vej tilbage på håndboldbanen, efter at det internationale håndboldforbund har åbnet døren igen. Beslutningen følger IOC's linje, hvor restriktioner mod russiske atleter lempes frem mod OL-kvalifikationerne til Los Angeles. Kan Danmark støtte Ukraine med våben og milliarder, mens danske atleter samtidig konkurrerer mod Rusland og Belarus? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Hans Natorp, Formand, DIF. Sophie Hæstorp, kulturordfører, (S) Madeleine Dupont, kaptajn på Curling-landsholdet. Signe Wenneberg, kulturordfører, (Å). Niels Glisstrup Malmos, lederskribent, Information. Erik Veje Rasmussen, tidl. professionel håndboldspiller. Vært: Mathias Pedersen Tilrettelægger & producer: Clara Faust Spies.

Vi er friere end nogensinde før. Alligevel virker det som om, at vi ikke er særligt lykkelige. Men skulle friheden ikke gøre os i stand til at skabe det bedst mulige samfund? Og har friheden en pris? Det taler vi om i dagens afsnit! Vært: Eva Selsing, forfatter, filosof og debattør Gæst: Mikael Jalving, historiker, forfatter og debattør Journalist: Emilie Maja Jeppesen Producer: Teis Zacho og Emilie Maja Jeppesen Er du tvivl om, hvad du skal mene om aktuelle emner, så tilmeld dig nyhedsbrevet Borgerlig Tabloid fra Joachim B. Olsen - så får du borgerlig argumenter direkte i din indbakke: https://www.bt.dk/debat/borgerlig-tabloid-faa-borgerlig-debat-direkte-i-din-indbakke Der kan være sponsoreret indhold og reklame i podcasten.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gustav Kasselstrand är partiledare för Alternativ för Sverige. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 36 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Usikkerheten i verden er større enn på veldig lenge. Det er krig i Europa, i Midtøsten og i flere andre regioner. Bør også norske bedrifter og næringslivsledere forberede seg på krig? 2026 er erklært «Totalforsvarsåret», og justis- og beredskapsminister Astri Aas-Hansen gjester E24-podden for å snakke om trusler, beredskap og hva norske bedrifter kan gjøre i dag for å være litt mer forberedt om krisen inntreffer. Med programleder Ina Vedde-Fjærestad og produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. Episoden ble første gang publisert mai 2026. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Gustav Kasselstrand är partiledare för Alternativ för Sverige. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 36 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvorfor ble det slik at innvendingene mot krig handlet mer om måtene den utkjempes på, heller enn at den utkjempes i det hele tatt? Det er tema for boken Humane av den velkjente og kontroversielle historikeren Samuel Moyn. Han sporer ideen om human krigføring fra forfatteren Lev Tolstoj på midten av 1800-tallet til Obamas dronekriger. I Ubehaget i kulturen i sommer inviterer kulturredaktør Bernhard Ellefsen gode kollegaer i Morgenbladet til å diskutere vanskelige spørsmål med utgangspunkt i en bok de mener byr på et svar. I denne ukens samtale har han fått med seg kommentator Snorre Valen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Krig, blod, bomber, död - och någonstans ändå en fotboll att samlas runtDetta är urklipp från avsnitten 139. Irak 2007. För att få hela berättelsen. Lyssna på avsnitten i sin helhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt tar avstamp i Francos död 1975, ”La Transición” och det baskiska självstyret.Detta är urklipp från avsnitten 20. Real Sociedad 1980/81. För att få hela berättelsen. Lyssna på avsnitten i sin helhet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ugens Radio Information analyserer Rune Lykkeberg og Anton Geist fredsaftalen mellem Iran og USA. Men vi dykker også ned i psykiatriens årtier lange medicinske dødvande, og så anmelder vi det nye MeToo-drama 'Vores løfte'. --- Efter knap fire måneders krig har Iran og USA underskrevet en 14-punkts rammeaftale for fred. Dermed er konflikten – måske – på vej mod sin afslutning. Men hvordan vil den gå over i historien? Hvem står tilbage som vinderne og taberne? Og hvor efterlader det resten af Mellemøsten? Anton Geist og Rune Lykkeberg analyserer fredsaftalen og fælder dom over en dum og dårligt gennemtænkt krig. Men Donald Trump får samtidig ros for at vælge ydmygelsens tilbagetog frem for – som tidligere amerikanske præsidenter – at eskalere krigen og forstørre tragedien. Vi taler mere og mere om psykiske sygdomme, men de medicinske fremskridt er til at overse. De piller, vi har på hylderne i dag, virker ikke meget bedre end dem, man opfandt i 1950'erne. Store medicinalfirmaer har i stigende grad trukket sig fra feltet – og det sker, selvom mange patienter ikke hjælpes af den eksisterende medicin. Niklas Hessel dykker ned i psykiatriens medicinske dødvande og spørger, hvorfor udviklingen af psykofarmaka har ramt en blindgyde, når nu behovet er så åbenlyst. En mand rammes af en offentlig anklage om grooming, og med ét kastes hans hustru ud i et moralsk dilemma om kærlighed, svigt og loyalitet. Det er sådan nogenlunde udgangspunktet for filminstruktør Pernille Fischer Christensens nye drama Vores løfte, der frem for at rette fokus på krænkeren og offeret, stiller ind på kvinden midt imellem. Filmanmelder Lone Nikolajsen analyserer, hvilken forskel dét gør – og hvorforVores løfte i det hele taget er et »solidt bud på en MeToo-film til tiden«.

En del sa att det skulle vara omöjligt för Iran att spela fotbolls-VM i USA 2026. Och resan hit har varit, minst sagt, krokig. Att ett värdland för ett stort mästerskap ligger i krig med en av de deltagande nationerna är unikt. Men det finns fler konflikter som pressar det iranska herrlandslaget – för frågan är också vilka de egentligen representerar: regimen eller oppositionen?Programledare: Maria Hansson Botin. Med Malena Johansson, reporter på DN.Producent: Simon Campanello.

Krig har ofte drevet teknologiske gennembrud frem. I 1864 blev danskerne og vores allierede mødt af de tyske bagladergeværer, som gav en markant overlegen ildkraft. Under 1. verdenskrig gjorde flyvemaskinen indtog på slagmarken, og luftrummet blev et nyt krigsdomæne. 2. verdenskrig endte med atombomberne over Hiroshima og Nagasaki.Krigen i Ukraine har nu varet længere end 1. verdenskrig, og også her har ny teknologi forandret krigens natur. Droner er blevet et afgørende våben og har ændret måden, man fører krig på.Danmark er i gang med en historisk og dyr oprustning, men  opruster vi på den rigtige måde?I tredje og foreløbig sidste afsnit om droner i krig taler Techtopia med professor Jan Damsgaard fra CBS – Copenhagen Business School, som netop har udgivet bogen Digital Suverænitet. Her beskriver han blandt andet, hvordan militær teknologiudvikling forandrer sig, og hvordan Danmark bør gribe sin oprustning an.Link:Jan Damsgaard https://www.cbs.dk/research/departments/department-digitalisation/jan-damsgaard

– En til tider galskap siver inn i dette mesterskapet, sier Aftenpostens sportskommentator Daniel Røed Johansen. Fotball-VM i USA, Canada og Mexico blir tidenes største. Men i USA, der flesteparten av kampene skal spilles, er det alt annet enn fotballfesten som stjeler oppmerksomheten. Foto: Leah Millis, Reuters

Krig, visumtrassel och skyhöga biljettpriser kastar skugga över VM-starten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fotbollsfans från en lång rad länder vägras visum, värdlandet ligger i krig med ett annat deltagarland och arenaarbetare hotar med strejk om migrationspolisen ICE kommer till stadion – sällan har ett opolitiskt idrottsevenemang omgärdats av mer politik. Så hur peppade är amerikanerna på fotbolls-VM, hur problematisk är Fifa-bossens vänskap med Donald Trump och hur ska någon ha råd att gå på matcherna? Det pratar vi om i det här avsnittet.Hör också om när Trump stormade ut från en intervju med Meet the press och om den skandalomsusade ostronodlaren från Maine som blir demokraternas kandidat till senaten.Medverkande: Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondent, Peder Gustafsson, Sveriges Radios utsända i Washington och Cecilia Khavar, tidigare USA-korre och numera programledare.Programledare: Sara StenholmProducent: Anna Roxvall

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

Mens der måske er en fredsaftale på vej mellem Iran og USA, så føles freden langt væk i Libanon, hvor Israel har intensiveret deres angreb mod Hizbollah-bevægelsen. Den danske cykelrytter Jonas Vingegaard vinder med stor sandsynlighed dette års Giro d'Italia. Med den titel vil han blive en del af en helt usædvanlig gruppe af cykelryttere i verden. I videoer på Tiktok stormer folk over hele verden Scientologys bygninger, for at kortlægge hvad der sker inden for murene. Men kan man på den måde afsløre bevægelsens hemmeligheder? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Selin Türker, journalist, DRs udlandsredaktion. Bastian Emil Goldschmidt, cykelsportskommentator, Eurosport. Sally Kragh Andersen, ex-scientolog.

Trump taler om sejr i Iran. Irans nye regime taler om sejr. Netanyahu - er ret tavs. Så angriber amerikanerne iranerne i Hormuz - i selvforsvar, siger de! Og forhandlingerne mellem Trumps folk og iranerne fortsætter. Om kontrollen med Hormuz. Om Irans indefrosne milliarder og støtte til de iranske militser i regionen. Så kommer turen til Irans missiler - og Irans atomprogram. I Iran venter en kuet befolkning på fred efter mange måneders mareridt. Præsteregimet massakrerede iranerne i januar. I februar angreb Trump og Netanyahu, og likviderede Ayatollah Khamenei og toppen af præstestyret. Så truede Trump med at destruere en civilisation. Han opfordrede iranerne til at vælte regimet - men de skræmte iranere blev inden døre. Nu har iranerne fået et islamisk militærregime - og venter på, hvad der nu kan ske! Dagens gæster: Misha Zand, Iran-analytiker, Poyâ Pâkzâd senioranalytiker hos FN-forbundet, Anders Jerichow, korrespondent og udenrigskommentator for Politiken. Vært: Steffen Gram.

Den största försvarsinvesteringen sedan Jas Gripen – ja, så beskrivs Sveriges kommande köp av fregatter från Frankrike. Totalt ska Sverige köpa fyra fregatter som kostar omkring tio miljarder kronor styck. Men kritiker menar att fregatterna kan bli enkla mål och att pengarna borde gå till annan teknik. Så vad innebär köpen för Sveriges upprustning – och hur skulle Sverige stå emot ett militärt angrepp idag? Gäst: Niclas Vent, försvar- och säkerhetsreporter Aftonbladet. Programledare och producent: Jesper Spanne. Klipp från: Regeringskansliet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Krig og geopolitisk usikkerhed har sat gang i enorme investeringer i forsvar og våbensystemer. I dagens udgave af Millionærklubben bliver vi klogere på, hvordan et dansk-svensk selskab i branchen oplever udviklingen. Samtidig diskuterer vi, om det stadig er et attraktivt sted at være som investor.Med i studiet er nemlig adm. direktør for Invisio Lars Højgaard Hansen og teknisk analytiker Lars Persson. Aktiechef i HC Andersen Capital Michael Friis Jørgensen bidrager også med sin analyse af, hvad vi skal holde øje med i regnskabet fra chipkæmpen Nvidia.Vært: Adam GeilSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:15 Evolution 10:01 Hansa Biopharma 14:02 Försvar och rymd 21:09 Meme stocks 28:16 Norion och fastigheter 32:57 Halvledare 42:22 Trump-Xi 47:27 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! https://open.spotify.com/show/7nqoFzFNOZHoQDUnrwKf4L    @RoboMarketsSE Tack @avanzabank! http://avanza.se  

Svein Harald Øygard er en forretningsmann med en imponerende karriere i skjæringspunktet mellom offentlig sektor og privat næringsliv. Han var statssekretær i Finansdepartementet på 90-tallet, fikk rollen som midlertidig sentralbanksjef på Island etter finanskrisen, og tilbrakte over 20 år som direktør og partner i McKinsey, hvor han var utstasjonert i Brasil. I senere tid har Svein Harald bygget energiselskaper i Brasil og Venezuela, vært styreleder i Norwegian og DOF, og nå jobber han med å ta gullgruve selskapet Gold Road fra Arizona på børs.Sjekk ut følgene linker: Gold Road Video - https://www.youtube.com/watch?v=HG0v4jZphB8Svein Harald Øygard sin bok etter Island - https://www.amazon.com/Combat-Zone-Finance-Svein-Oyhard/dp/1912555654Christopher Vonheim is a Norwegian host focused on business, ocean industries, investing, and start-ups. I hope you enjoy these conversations! Connect on YouTube and LinkedIn for more episodes and updates. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA:s tidigare försvarsminister och CIA-chef Leon Panetta efterfrågar starkare amerikanskt ledarskap i världen. Men oroar sig för att utvecklingen går åt motsatt håll.

Når Israel og Iran slås som nu, så kommer krigen til Libanon. Den Iran-støttede Hizbollah-bevægelse fyrer raketter og droner ind over grænsen fra Libanon mod Israel. Og så går det løs igen. Hvad stiller man op i Libanon, når man uforvarende og ufrivilligt bliver trukket ind i krige, man ikke selv er herre over. DRs mellemøstkorrespondent, Puk Damsgård, rapporterer fra sit hjem i Beirut. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 11. maj 2026.

Usikkerheten i verden er større enn på veldig lenge. Det er krig i Europa, i Midtøsten og i flere andre regioner. Bør også norske bedrifter og næringslivsledere forberede seg på krig? 2026 er erklært «Totalforsvarsåret», og justis- og beredskapsminister Astri Aas-Hansen gjester E24-podden for å snakke om trusler, beredskap og hva norske bedrifter kan gjøre i dag for å være litt mer forberedt om krisen inntreffer. Med programleder Ina Vedde-Fjærestad og produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark.Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett.– Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet.Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994.Nya breddgraderMen redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat.– Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde.Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar.- Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV.Hotet från drönareCV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt.– Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar.Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI.– Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV.TEXT: Josefine OwetzMEDVERKANDEPeter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk.Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan.Programledare: Claes Aronsson och Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

For 100 år siden - den 23. maj 1926 - fik Libanon en ny forfatning, hvis formål var at dele magten mellem landets mange religiøse grupper, så man sikrede freden. Forfatningen er med nogle ændringer stadig gældende. Landet med drusere, maronitter, palæstinensere, shia- og sunnimuslimer, kristne, Hizbollah og Fatah har sådan set ikke manglet opmærksomhed, men sommetider lyder det som om, at alle problemerne er helt nye. Derfor kigger vi i dette afsnit af Kampen om historien på, om man ved at grave lidt dybere i Libanons historie kan forstå mere af den aktuelle problemstilling. Det gør vi sammen med Sune Haugbølle og Jakob Skovgaard-Petersen, der begge beskæftiger sig med Mellemøsten. Vært: Asser Amdisen Redaktør: Thomas Vinther Larsen I redaktionen: Otto Christian Korse Lyddesign: Martha Winther

I det här avsnittet gästas vi av Essa Kah Sallah som berättar öppet och ofiltrerat om sitt liv – från barndomen i Gambia till att bli en av Sveriges mest omskrivna kriminella. Han tar oss tillbaka till tiden då en statskupp förändrade allt. Krig, skottlossningar, svält och flykt blev en del av hans vardag, och som barn tvingades han växa upp i en verklighet präglad av våld och osäkerhet. När familjen till slut lyckades fly, landade de i Sverige – med hopp om en nystart.Men verkligheten blev snabbt en annan. Essa möttes av rasism, utanförskap och mobbning. I jakten på respekt och tillhörighet drogs han in i våld och kriminalitet, där en eskalerande utveckling ledde till gängbildning och grov brottslighet över flera städer.Essa berättar om hur den kriminella livsstilen sakta men säkert började rasa inifrån. Förluster, missbruk och skuld blev en del av vardagen, och när hans bror dog av en överdos nådde han sin absoluta botten. En livshotande sjukdomsperiod på sjukhus blev vändpunkten – där ett möte med hans son blev avgörande för beslutet att lämna allt bakom sig.Idag lever Essa ett helt annat liv. Han har genomgått en stor fysisk och personlig förändring, lämnat kriminaliteten bakom sig och arbetar nu med att hjälpa andra att hitta en väg ut. Det här är en berättelse om konsekvenser, ansvar och försoning – men också om hoppet om att det aldrig är för sent att förändra sitt liv.Köp Essas bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet gästas vi av Essa Kah Sallah som berättar öppet och ofiltrerat om sitt liv – från barndomen i Gambia till att bli en av Sveriges mest omskrivna kriminella. Han tar oss tillbaka till tiden då en statskupp förändrade allt. Krig, skottlossningar, svält och flykt blev en del av hans vardag, och som barn tvingades han växa upp i en verklighet präglad av våld och osäkerhet. När familjen till slut lyckades fly, landade de i Sverige – med hopp om en nystart.Men verkligheten blev snabbt en annan. Essa möttes av rasism, utanförskap och mobbning. I jakten på respekt och tillhörighet drogs han in i våld och kriminalitet, där en eskalerande utveckling ledde till gängbildning och grov brottslighet över flera städer.Essa berättar om hur den kriminella livsstilen sakta men säkert började rasa inifrån. Förluster, missbruk och skuld blev en del av vardagen, och när hans bror dog av en överdos nådde han sin absoluta botten. En livshotande sjukdomsperiod på sjukhus blev vändpunkten – där ett möte med hans son blev avgörande för beslutet att lämna allt bakom sig.Idag lever Essa ett helt annat liv. Han har genomgått en stor fysisk och personlig förändring, lämnat kriminaliteten bakom sig och arbetar nu med att hjälpa andra att hitta en väg ut. Det här är en berättelse om konsekvenser, ansvar och försoning – men också om hoppet om att det aldrig är för sent att förändra sitt liv.Köp Essas bok härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gör vi en djupdykning, ända ner till persiska vikens botten, eftersom Martin har läst på om vilka minor som eventuellt kan dölja sig där. Myrar funderar kring varför det inte blir finanskris egentligen, borde det inte vara dags nu? För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på […]

På en ny type bettingside kan anonyme spillere sette penger på hvor mange iranske skip USA vil bombe i løpet av måneden. Men hva hvis spilleren er piloten som skal slippe bombene? Dette er helt reelle etiske problemstillinger rundt nye såkalte prediksjonsmarkeder – hvor Donald Trump Jr. lurer i kulissene. Med utenrikskorrespondent Kjetil Hanssen og kommentator Christina Pletten. Foto: Olga Fedorova, AP/NTB

En juleaften bryder en af Tysklands mest opsigtsvækkende skandaler ud. Skuespilleren Collien Ulmen-Fernandes anklager sin eksmand, Christian Ulmen, for at stå bag år med brutal, AI-skabt sexvideo-chikane. Men historien rammer noget større: En ny virkelighed, hvor teknologi gør digital vold både nemmere at lave, men sværere at stoppe. Genstart fortæller i dag historien med skuespiller Mette Lysdahl. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 15. april 2026.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Hormuzsundet är avspärrat på grund av kriget i Mellanöstern. Sedan tidigare är också Röda havet riskfyllt att passera. Hur påverkar krig och blockader livet till sjöss? Andreas Ericson diskuterar med Ulf Deutgen, sjökapten och befälhavare, och Johan Mattsson, VD på Wallenius Marine.

Vi er vant til vilde - helt vilde! - udtalelser fra Trump…men hånen af selveste paven er trods alt i en liga for sig. Læg dertil præsidentens AI-generede billede af sig selv som Jesus - og vi har en konfrontation på den højeste klinge. Trump bakker ud. Mads og David ruller sagen ud. Værter: Mads Fuglede og David Trads Redaktør: Jacob Grosen Klip og produktion: Cecilie Aagaard Hansen Foto: Mandel Ngan / AFPSee omnystudio.com/listener for privacy information.

USA's præsident truede i denne uge med at "en hel civilisation vil dø og aldrig komme tilbage igen", hvis ikke Iran gik med til at åbne Hormuz-strædet inden deadline natten til onsdag. Hvad har Donald Trump så opnået med krigen i Iran, der har ført til mere mytteri i MAGA-basen? Vi tager også en tur til månen med Artemis II, der er en vigtig del i USA's rumkapløb med Kina - og så vender vi en tabloid skandale med et sæt store balloner, der ramte i påskeferien. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, kinakorrespondent Philip Roin, USA-journalist Lasse Engelbrecht og USA-kender Sandra Brovall. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen og Laura Kirstine Olesen. Redigering: Buster Hoff.

USA's præsident truede i denne uge med at "en hel civilisation vil dø og aldrig komme tilbage igen", hvis ikke Iran gik med til at åbne Hormuz-strædet inden deadline natten til onsdag. Hvad har Donald Trump så opnået med krigen i Iran, der har ført til mere mytteri i MAGA-basen? Vi tager også en tur til månen med Artemis II, der er en vigtig del i USA's rumkapløb med Kina - og så vender vi en tabloid skandale med et sæt store balloner, der ramte i påskeferien. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, kinakorrespondent Philip Roin, USA-journalist Lasse Engelbrecht og USA-kender Sandra Brovall. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen og Laura Kirstine Olesen. Redigering: Buster Hoff.

Donald Trump gikk fra trussel om utslettelse, til våpenhvile med Iran. Hva oppnådde han egentlig med seks ukers krig? Og vil USA, Iran og Israel klare å bli enige om en avtale etter dette? Med utenrikssjef John Hultgren. Foto: Julia Demaree Nikhinson, AP/NTB

Vad skulle hända om vi på grund av kris eller krig inte längre kan importera livsmedel? En ny rapport undersöker Sveriges beredskap när det gäller att ge energi och näring till alla invånare. Andreas Ericson diskuterar med rapportförfattarna Rasmus Einarsson och Elin Röös från SLU.

Med en længere række luftangreb den 28. februar startede USA og Israel en krig mod Iran. Den morgen lovede den amerikanske præsident sine landsmænd, at fjerne truslen fra det islamiske præstestyre. Iranerne lovede han, at frihedens time var kommet. Men præstestyret leder stadig Iran, landet angriber nabolandene og har lukket Hormuzstrædet, så krigen har skabt en global energikrise og rystet verdensøkonomien. I dag spørger vi internationale kommentator, Michael Jarlner, hvad der gik galt, og hvad Trumps krig ender med. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Har USA:s anfall mot Iran inspirerats av evangelikalisk kristendom som ser kriget som en del av Guds plan? Vilken roll spelar religion generellt i amerikansk politik? Andreas Ericson diskuterar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, och Johan Ingerö Alias, tidigare partisekreterare KD.

I ugens Radio Information udlægger Rune Lykkeberg, hvorfor krigen mod Iran er både dum, ulovlig og farlig. Vi undersøger også fiktionens blik på kvindelige politikere, og så fælder valgpanelet dom over pensionsudspillet fra Socialdemokraterne. --- USA og Israels krig mod Iran er knap en uge gammel. Regimets øverste leder, Ali Khamenei, er død, Irans atomare infrastruktur er mere eller mindre lagt i ruiner, og regimet vakler. Er det en håbefuld begyndelse på et nyt Iran, vi ser konturerne af – eller er det snarere en farefuld start på en storkrig med uforudsigelige konsekvenser? Rune Lykkeberg udlægger situationen for både det iranske styre, amerikanerne, europæerne, russerne og regionens mange nabolande, der nu risikerer at blive trukket ind i en krig, der både er dum, ulovlig og ekstremt farlig. Kvindernes kampdag 8. marts falder i år midt i en folketingsvalgkamp. Og det har fået kulturredaktionen på avisen til at stille sig selv spørgsmålet: Hvordan ser det egentlig ud, når kvindelige politikere portrætteres i tv-serier og billedkunst? Jeg taler med kulturredaktør Anita Brask Rasmussen og kunstkritiker Bodil Skovgaard Nielsen om fiktionens blik på 'kvinder i politik'. Og så skal vi også høre fra vores ugentlige valgpanel, som i dag diskuterer det store pensionsudspil, som Socialdemokratiet præsenterede torsdag. Udspillet har været på vej i snart flere år, men nu er det her altså. Og så er spørgsmålet bare, om det har været ventetiden værd. Indlandsredaktør Jette Aagaard, journalistisk chefredaktør Anton Geist og journalist Sebastian Gjerding taler med Natalie Barrington Rosendal om udspillet sidst i programmet.   Vil høre hele valgpanelets snak, foregår det i vores valgpodcast ‘Information går til valg', der udkommer mandag til torsdag på information.dk og i vores app. Det kræver abonnement, , og så er det jo heldigt, at du lige nu kan blive abonnent på Information for 0 kr. og få fuld adgang, ikke bare til valgpodcasten men til hele vores digitale univers samt papiravisen Information Weekend, der bliver leveret direkte til din postkasse. Bestil på information.dk/tilbud.

Ville du dratt på hytta eller vervet deg til kamp hvis det ble krig? Magnus Håkenstad, seniorforsker ved Institutt for forsvarsstudier, tegner opp et realistisk – men ubehagelig – scenario: Russland tester Nato med et angrep. Kanskje i Finnmark. Kanskje på Svalbard. Hva skjer da med Norge? Og vil Trump hjelpe oss? Programleder: Lars Glomnes Produsent: Peter Daatland

MAGA-influencers och demokrater i ohelig allians mot Iran-kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA fortsätter sina anfall mot Iran tillsammans med Israel. Kriget fördöms av FN:s generalsekreterare och på hemmaplan kritiseras Donald Trump av både demokrater och MAGA-influencers.Vita huset ger en rad förklaring till varför anfallet var nödvändigt, men motiven och målen uppfattas som spretiga och motsägelsefulla. Varför gick USA i krig? Fanns det ett nära förestående hot? Vill man se ett regimskifte i Iran?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Jerusalem.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson