Podcasts about krig

Rett på sak er et bedre, usensurert og ærlig alternativ til NRK Nyhetsmorgen, med programleder Espen Teigen.God morgen! Selv 17. mai er nå blitt en politisk slagmark. Politikere, antirasister og feminister går til angrep på «nasjonalfølelsen», og pakker den inn med en illeluktende nasjonalisme.Det hele skal fjernes fra vår fortid, og vi skal ikke snakke lenger om våre forfedre og den kampen som er kjempet for våre friheter.Samtidig ser vi et storstilt oppgjør med Palestina-aktivister over hele vesten. Stadig flere er lei av boikott, aksjoner og demonstrasjoner all mas. Enten er det klima eller så er det Gaza. Ingenting har med vanlige folks problemer å gjøre.En stor reportasje fra TV 2 viser at de 20 mest hyperkriminelle i Oslo har 1298 saker på seg hos politiet. Likevel får de herje fritt, fordi de er «for unge».Ikke ett parti på Stortinget foreslår å sende dem ut av landet. Når skal Norge sette ned foten for svenske tilstander?Som alltid får du dagens viktigste nyheter.Vi oppfordrer deg til å ta del i chatten underveis i sendingen.Følg med kl. 09.00 på X, YouTube eller Rumble.

Kritikken er haglet ned over kirkeminister Morten Dahlin efter hans udsagn om, at danske soldater kæmper for kristendommen. Både politiske modstandere, regeringspartnerne og sågar adskillige præster har været ude med riven. Det er en vindersag for Dahlin, at han på den måde får masser af synlighed og får åbnet en værdipolitisk diskussion, siger Karne Lykkebo. Asbjørn Haugstrup mener, at juryen stadig er ude, for måske er kirkeministeren gået lidt for langt. Vi taler også om Andels store atomkampagne, som bl.a. får kritik for dårlig timing. Er de kommet en postgang for sent med deres argumenter mod atomenergi? Eksperter: Karne Lykkebo, Geelmuyden Kiese, og Asbjørn Haugstrup, Innargi   Vært og redaktør: Marie Nyhus Lyd og teknik: Rakkerpak Productions Klip og lydmix:  René Slott Musik: Christian Schødts-Sørensen    

Céline var misogyn, antisemit och en sällsynt våldsam pacifist. Men Kristoffer Leandoer vet ingen starkare litterär protest mot krig och dödsstraff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Du måste bli hallick!” Så löd Louis-Ferdinand Célines ordagranna uppmaning till sin engelske översättare John Marks. Som en av hans svenska översättare vill jag tro att det var mitt uppdrag Céline talade om i så grova ordalag: att detta var hans vulgära metafor för uppgiften att förmedla det intima mötet på ett främmande språk mellan läsare och text. Tyvärr har jag helt fel: uppmaningen är högst bokstavligt menad. I sin brevväxling med Marks, som pågick i decennier, talade Céline hellre om sexualia än om litteratur, varvid han tog på sig den erfarne, äldre mannens roll – och hallickar var enligt honom de enda som verkligen förstod hur kvinnor skulle hanteras.Marks, som framlevde sina dagar som utrikeskorrespondent och tjurfäktningsentusiast, verkar klokt nog ha ignorerat rådet. Men tyvärr censurerade han som översättare Célines text på all uttalad sexualitet så pass systematiskt att man kan tala om stympning. Ändå är det just i brevväxlingen med denne Marks som Céline definierar sin egen stil allra bäst: ”Allt det där är dans och musik. Ständigt på dödens rand: ramla inte ner där.”1932 slog den unge franske läkaren Louis Ferdinand Destouches under pseudonymen Céline ner som en bomb med sin debutroman Resa till nattens ände, där det stelopererat rationella franska språket under hans händer återuppstod som ett följsamt redskap för dans på existensens yttersta rand. Men denna hypersensibilitet kan knappt separeras från sin motsats, en grovhet vars uppsåtlighet har något obehagligt grälsjukt över sig. Han var inbiten antisemit och öppen anhängare av nazismen under den tyska ockupationen av Frankrike.”Du måste bli hallick!”Den slutsatsen drar också huvudpersonen i Célines roman Krig, den förvirrade och febersjuke Ferdinand, på militärsjukhuset där han vårdas för en granatskada som invalidiserat honom partiellt för livet: ”Jag drog på mig kriget i min skalle”, säger han själv. ”Det fastnade i min skalle.”Verklighetens Louis Ferdinand Destouches sårades 1914 på samma sätt som romanens Ferdinand – i högerarmen och huvudet – och led livet igenom av tinnitus och huvudvärk. Krig skrevs sannolikt 1934 och var tänkt som andra ronden i den uppgörelse med krigstraumat som kavallerist i första världskriget som inletts med Resa till nattens ände. Men romanen blev liggande, och när Céline, som dagligen mottog dödshot på grund av sin tyskvänlighet, i största hast flydde Paris sommaren 1944 tillsammans med hustru och katt, fanns Krig bland de 6000 manuskriptblad som blev kvar i lägenheten på Rue Girardon i Montmartre.Först sextio år efter författarens död återfick rättsinnehavarna denna kvarlåtenskap, de sextusen sidorna visade sig innehålla flera i stort sett färdiga romanmanus och i maj 2022 inleddes utgivningen just med Krig: en litterär världssensation som ekade märkvärdigt av nyhetsbevakningen från den ryska invasionen av Ukraina, där krigshändelserna snart nådde ett statiskt skede som spöklikt påminde om första världskriget. Jag översatte romanen i en osäkerhetszon, inte alltid helt säker på om beskrivningen av krigets fasor, hemmafrontens enögda entusiasm och infanteristernas utmattning kom från Célines nittio år gamla romantext eller radions nyhetssändningar. Mitt intryck förstärktes av textens grundläggande hallucinatoriska karaktär: det är skallen på Ferdinand som är träffad, han yrar och svamlar och vet inte alltid själv vad som är syner och vad som är verkligt. Aldrig har en litterär text förmedlat så in på skinnet hur kriget förgör även dem det skonar, de som har turen att överleva både motståndarnas och den egna sidans eldgivning.Sjukhuset ligger nära fronten, de sårade är ingalunda förskonade från krigets fasor. De ska inte bara stå ut att ha sina egna likkistor bokstavligt talat väntande i källaren, stå ut med dödsjämmer och amputeringshot, kanonmuller och fiendeflygets dagliga turer, utan dessutom med det ständiga hotet från militärdomstolen: sårades de verkligen i strid, är de inte i själva verket simulanter och desertörer, borde de inte ställas mot en vägg och skjutas? En gång i veckan ekar exekutionspatrullens skottsalvor i den lilla staden. Under sina långsamma promenader som konvalescent råkar Ferdinand på avrättningsplatsen och begrundar den oansenliga vägg som de dödsdömda ställs upp mot, ännu osäker på om inte hans egen resa kommer att sluta där: denna scen är i sin lågmälda, nästan stumma direkthet den mest vältaliga argumentation mot dödsstraffet jag läst, skriven alltså av en sällsynt våldsam pacifist, misogyn och antisemit: inte helt lätt att smälta.Att berömma ett litterärt uttryck just för dess stumhet låter kanske konstigt, men jag kommer inte på något bättre sätt att beskriva det Céline åstadkommer i Krig. Han lyckas formulera en oartikulerad och språklös, närmast animalisk reaktion hos människan på militarismens och krigets övervåld: en stum och maktlös förtvivlan som bara kan få utlopp i egen grovhet och eget övervåld. I sjukhussalen handlar det i högst bokstavlig bemärkelse om en sårad, för att inte säga skadeskjuten manlighet – det läcker på alla möjliga håll och kanter – som får hitta sin kompensation där den kan, genom att fuska med vikterna, verka känslomässigt oberörd och försöka dra ner kvinnorna till sin egen nivå. Det är från denna de permanent vingklipptas sjuksal som Célines dagorder till översättaren härstammar: ”Du måste bli hallick!”Man ska minnas att dessa stympade män, dessa spillror av mänsklighet, ändå tillhör den segrande sidan: de har överlevt, de har hyllats som hjältar, man skålar för dem och harangerar dem i högtidstal om nationens offervilja. Den solkiga misär Céline porträtterar så oförglömligt är krigets bästa-scenario, högsta vinsten. En mer träffande konsekvensutredning av vad krig faktiskt gör med sina deltagande har sannolikt aldrig skrivits.Även det fortsatta författarskapet går att se i detta ljus. ”Vi är skrattretande, gamlingar från födseln!” säger Céline i sin näst sista roman Nord från 1960. Han tröttnar aldrig på att framställa sig själv som en grinig och snuskig gammal gubbe, finner samma glädje i att baktala sig själv som resten av världen. Men sin solidaritet med den sönderskjutna och livrädda pojke som dragit på sig kriget i sin skalle ger han aldrig upp. Och inte heller ger han någonsin upp sin dans och musik på dödens rand. Även om han mycket väl vet att till slut så är det där vi alla ramlar ner.Kristoffer Leandoerförfattare, översättare och kritiker

Hur är det att vara barn i i en verklighet som präglas av död, svält och flykt? I novellsamlingen Här var vårt hus skriver 12 barn inifrån Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2024 arrangerades en novelltävling i Gaza – under nästan omöjliga förutsättningar. Ibland var det svårt att ens kunna förse de deltagande barnen med penna och papper, skriver arrangörerna i bokens inledning. Men tävlingen kunde trots allt genomföras och nu ges 12 noveller ut på svenska. Redaktören Amer Sarsour gästar P1 kultur.DÄRFÖR GRÄVS LITTERÄRA SKATTER UPP PÅ NYTTUrsula Parrotts "Exfrun" publicerades 1929 - nu, nästan hundra år senare, ges den ut på svenska, och kallas "häpnadsväckande modern". Det är bara en i raden av liknande utgivningar där mer eller mindre bortglömda författarskap lanseras. Hör litteraturredaktör Lina Kalmteg om vilka mekanismer som ligger bakom fenomenet.ETT MANUS SOM VAR BORTA PÅ RIKTIGTDen franske författaren Louis-Ferdinand Céline skrev romanen "Krig" kring 1930-talets mitt. Men under befrielsen av Paris försvann manuset mystiskt innan det återfanns 2020 och kunde ges ut. Céline var antisemit och kunde uttala sig hårresande om kvinnor. Kan en sådan människa ge oss en av de viktigaste lektionerna om mänskligt lidande och ondska? Hans svenska översättare, Kristoffer Leandoer, funderar kring detta i en essä.SAILOR OCH PEKKA ÄR TILLBAKAKonstnären Jockum Nordström ger ut en ny bilderbok om Sailor och Pekka, den första på 22 år. Han använder sig av en collageteknik, där han klipper ut och klistrar ihop människor och djur i en alldeles speciell stad vid havet. Katarina Wikars åkte hem till Jockum för att bläddra igenom ”Sailor och Pekka och pengarna”.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

Søndag 27. juni 2010 er marinejeger og etterretningsoffiser Trond Bolle på oppdrag i Faryab-provinsen i Afghanistan sammen med kystjegerne Simen Tokle, Christian Lian og Andreas Eldjarn. De besøker to landsbyer for å se hvordan de kan bidra til å bedre veistandarden, vanntilgangen og helsetilbudet i to fattige landsbyer i dette området.På veien hjem sitter de i den siste bilen i konvoien. Så smeller det. Etter en av de aller mørkeste dagene for det norske forsvar etter andre verdenskrig, skal ingenting bli helt som før, heller ikke for våre hjemmehelter, Bjørg, Caroline og Monja. I denne episoden forteller de hvordan de hadde det da, og hvordan det går med dem i dag.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Rikard Strømsodd og Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Afghanistan er Thomas blitt skutt i et angrep i Afghanistan. Han er lagt i koma, og det er ennå svært usikkert om han vil klare seg. Hjemme i Oslo venter Caroline på ham, men det går mange dager før han er i god nok form til å fraktes til Ullevål.Samtidig blir det klart at Trond skal reise ned, som en av dem som kan ta over etter at flere skadde har reist hjem til Norge. Før avreisen tar Bjørg flere bilder av Trond, uten å ane hvor mye disse bildene vil komme til å bety i fremtiden.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson.Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USASaab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa.”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson.Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson.Sälja vapen till diktaturerUnder förra året var Förenade Arabemiraten det största exportlandet av svenskt krigsmateriel enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Orsaken är att landet köpte två luftburna radarsystem, Global Eye, av Saab till ett värde av drygt sex miljarder kronor. Hur försvarar Micael Johansson att Saab säljer krigsmateriel till en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter?”I grunden måste man förhålla sig till en FN-konvention, att alla har rätt att försvara sig och alla har rätt att ha ett försvar. Sen får man bedöma utifrån ett utrikespolitiskt perspektiv vilka länder vi ska kunna samarbeta med. Det värderas via myndigheten ISP med ett antal kriterier för om vi ska exportera till det här landet. Men i grunden handlar det om en viktig sak. Om det stöttar svensk förmåga att ha egen förmåga i vårt land genom att vi exporterar, så väger det väldigt tungt. I det här fallet handlar det främst om Global Eye som är ett övervakningssystem som Sverige sen har en möjlighet att just nu få upphandla och använda i ett nordiskt och ett NATO-perspektiv som vi annars inte hade haft”, säger Micael Johansson.Gäst: Micael Johansson, vd för Saab Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fredrika BruniusIntervjun spelades in fredag den 9 maj 2025.

I skyggen av Norges innsats i Afghanistan møtes Monja og Lars. Men Lars gjør det klart fra starten at Forsvaret kommer først. Etter seks måneder sammen reiser han ut på oppdrag, og Monja må finne egne måter å takle savnet og frykten på. Hun følger Forsvarets råd om å ikke belaste ham med problemer hjemmefra, og «rydder ham ut av huset» for å håndtere savnet.Caroline hadde aldri sett for seg å falle for en forsvarsmann. Thomas er eksplosivrydder og forbereder seg på sin fjerde deployering til Afghanistan i 2010. Caroline kjenner på alvoret.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Monja har nettopp født datteren Tomine, men etter bare noen dager må samboeren Lars reise tilbake til Afghanistan. Noen dager senere blir Monja svært alvorlig syk. Samtidig er også Thomas på oppdrag i Afghanistan, og kjæresten Caroline er dypt urolig.Da hun ser en nyhetsmelding om beskytning i området Thomas befinner seg, blir hun lammet av frykt. Thomas ringer henne og beroliger henne, men Caroline sliter med å fungere i hverdagen – og snart rammer virkeligheten med en kraft hun ikke er forberedt på.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda IngierLyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars HallingstorpProsjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommeren 1992 møtes den nyutdanna sykepleieren Bjørg og marinejegeren Trond Bolle på den greske øya Kithnos. Det er kjærlighet ved første blikk, og det blir de to, men forholdet deres formes og utfordres av Tronds liv i Forsvaret.Episoden følger dem fra de første forelskede dagene, gjennom flyttinger, småbarnsliv og krevende hverdager, der Bjørg ofte står alene med ansvaret hjemme, men likevel holder de fast ved kjærligheten.Manus og fortellerstemme: Ragnhild FjellroProdusent: Linda Ingier Lyddesign og produksjon: Jørgen BergsundMusikk: Steinar Albrigtsen, Ernst Nikolaisen og Monika NordliManuskonsulent: Lars Hallingstorp Prosjektleder: Tina B. Lykke Christensen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skal danske soldater kæmpe for kristendommen? Er biblen en del af oprustningen i forsvaret? Skal vi undgå at blande religion med krig og forsvar? Risikerer vi religionskrig og korstog? Panel: Morten Dahlin (V), kirkeminister Andreas Boas, Irak-veteran Jens Worning, tidl. dansk generalkonsul i Sankt Petersborg og udenrigs- og sikkerhedspolitisk kommentator, Kristeligt Dagblad Helle Bonnesen, (K) kirkeordfører Trine Pertou Mach, (Ø) kirke- og udenrigsordfører Andreas Skovbo Meng, feltpræst og sognepræst i Hornslet Kirke Christian Bülow, DF-kandidat til Københavns borgerrepræsentation Producer og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen Vært: Gitte Hansen

Skal danske soldater kæmpe for kristendommen? Er biblen en del af oprustningen i forsvaret? Skal vi undgå at blande religion med krig og forsvar? Risikerer vi religionskrig og korstog? Panel: Morten Dahlin (V), kirkeminister Andreas Boas, Irak-veteran Jens Worning, tidl. dansk generalkonsul i Sankt Petersborg og udenrigs- og sikkerhedspolitisk kommentator, Kristeligt Dagblad Helle Bonnesen, (K) kirkeordfører Trine Pertou Mach, (Ø) kirke- og udenrigsordfører Andreas Skovbo Meng, feltpræst og sognepræst i Hornslet Kirke Christian Bülow, DF-kandidat til Københavns borgerrepræsentation Producer og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen Vært: Gitte Hansen

Skal danske soldater kæmpe for kristendommen? Er biblen en del af oprustningen i forsvaret? Skal vi undgå at blande religion med krig og forsvar? Risikerer vi religionskrig og korstog? Panel: Morten Dahlin (V), kirkeminister Andreas Boas, Irak-veteran Jens Worning, tidl. dansk generalkonsul i Sankt Petersborg og udenrigs- og sikkerhedspolitisk kommentator, Kristeligt Dagblad Helle Bonnesen, (K) kirkeordfører Trine Pertou Mach, (Ø) kirke- og udenrigsordfører Andreas Skovbo Meng, feltpræst og sognepræst i Hornslet Kirke Christian Bülow, DF-kandidat til Københavns borgerrepræsentation Producer og tilrettelægger: Camilla Michelle Mikkelsen Vært: Gitte Hansen

Oro för eskalering mellan kärnvapenmakterna efter tisdagens attacker. Konklaven inleds – nu ska en ny påve väljas. Oscarsvinnaren om tullhotet som chockat Hollywood. Judisk lokalpolitiker lämnar Vänsterpartiet efter 25 år. Och den omstridda kalkbrytningen i Slite på Gotland får fortsätta. Programledare: Magnus Thorén.

Danske soldater skal kæmpe for kristendommen! Sådan lyder det i et interview med kirkeminister Morten Dahlin (V) i Berlingske. Trods Putins krig på de ukrainske slagmarker viser en international meningsmåling således, at under hver tredje vesteuropæer ville kæmpe for sit land i tilfælde af krig i 2024. Han mener altså, at de danske unge skal finde den her kampvilje i kristendommen. Men internt i regeringen er det ikke alle, der er begejstret for kirkeministerens udtalelser. Henrik Rejnholt Andersen, kirkeordfører i Moderaterne mener det er, at stille krav til soldater, som ikke stilles til andre. Værter: Mathias Wissing og Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hur hanterar man ett land i fullkomlig kollaps, ockuperat av tre militära stormakter och dessutom skyldigt till omänskliga brott mot mänskligheten?Perioden efter Hitlers död och den tyska kapitulationen var på intet sätt enkel. Redan i fredsförhandlingarna kan man ana de konfliktytor som, inom loppet av bara några år, skulle växa till en ny global stormaktskonflikt. Vad skulle det bli av Tyskland, och hur skulle Europas framtid se ut?I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt krigsslutet 1945 och perioden fram till kalla krigets utbrott.Det största problemet efter 1945 var det faktum att den allians som slutligen hade besegrat Nazityskland egentligen hade mycket lite gemensamt – förutom fiendskapen mot Hitler. När Hitler avslutade sitt liv i Berlin och Tyskland till sist hade kapitulerat, accentuerades omedelbart skillnaderna i stormakternas syn på framtiden. En kärnfråga var särskilt de ockuperade folkens suveränitet och deras rätt att bestämma sin egen framtid genom fria val.Medan USA och Storbritannien kunde enas om att denna princip skulle gälla, var Sovjetunionen inte särskilt intresserad av att låta de nyförvärvade landområdena i Östeuropa själva forma sin framtid. Det hjälpte förstås inte heller att de tre stormakterna representerade helt olika samhällsideologier, som i grunden var antagonistiska gentemot varandra.Trots försöken att etablera samsyn under Potsdamkonferensen 1945 och bildandet av Förenta Nationerna samma höst, fördjupades konflikten snabbt. Misstänksamhet präglade relationen mellan parterna, och snart föll järnridån. Sovjetunionen förhindrade att Marshallhjälpen nådde de ockuperade staterna i Östeuropa, blockerade Berlin och organiserade en kupp i Tjeckoslovakien för att säkra ett Sovjetvänligt styre. Samtidigt understödde Sovjetunionen revolutionära grupper i Grekland i syfte att även där vända utvecklingen till sin fördel.Bara fyra år efter krigets slut nådde konflikten sin logiska kulmen när de västliga demokratierna enades under Washingtonfördraget i april 1949. Nato bildades – och kalla kriget var ett faktum.Bild: Från vänster: Storbritanniens premiärminister Winston Churchill, USA:s president Harry S. Truman och Sovjetunionens ledare Josef Stalin under Potsdamkonferensen sommaren 1945. Här försökte de allierade enas om efterkrigstidens Europa – men redan då började sprickorna i samarbetet visa sig. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjemmehelter. Det er det vi kaller dem i Forsvaret. Kjærestene, samboerne, ektefellene og de andre som blir igjen hjemme. Alle dem som gjør det trygt å komme hjem igjen, når våre soldater tar på seg oppdrag for Norge. Nå forteller vi, for første gang, hjemmeheltenes historie. Denne sesongen har fem episoder, og de tre første kommer 9. mai. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

I vårt mest keliga avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Fredrik Fagervalls begäran – igenom husdjur i krig. Ja, det här blir det stora kattavsnittet.Mattis är den som åker till veterinären den här gången och angriper ämnet utifrån en kattfamilj vid Somme, en katt som fick medalj och två typer av maskotar vars ägare helt tappat fattningen. Pers roll är den här gången att bli irriterad på en pingvin.Stort tack till Fredrik! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

(02:00): Formand for 3F København: Krig går ud over arbejderklassens børn. Medvirkende: Formand for 3F København, John Ekebjærg-Jakobsen. (10:00): Et flertal i Borgerrepræsentationen stemte for at fjerne forklaringsteksten ved skiltene på Palæstinas Plads. Medvirkende: Troels Christian Jakobsen, Medlem af Teknik- og Miljøudvalget i Københavns Kommune for Alternativet. (30:00): Konservativ ungdom vil fjerne fagforeningsfradraget. Medvirkende: Louie Skougaard, økonomiordfører for Konservativ Ungdom. (40:00): Sune Haugbølle i kronik: Støtter vi virkelig Nethanyahus tabula rasa i Gaza? Medvirkende: Sune Haugbølle, Professor, Institut for Samfundsvidenskab og Erhverv. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hvad pokker får en dansk mand – med et liv, der på flere måder kan ligne de liv, mange af os andre lever – til en dag at forlade det hele, tage til fronten i Ukraine og sætte livet på spil? Spørger man den mand på 38 år, som vi her nøjes med at kalde ’R’, får man et overraskende svar. ”R” har været udsendt til Afghanistan, og da han vendte hjem, var hans verden delt i to. Indeni var han i konstant alarmberedskab. På udkig efter vejsidebomber. Og på vagt overfor pludselige angreb. Mens verden udenfor ham åndede en nærmest søvndyssende fred. Efter flere forgæves forsøg på at finde fred indeni, tænkte han, at der måske var en anden måde at skabe balance mellem indeni og udenfor på. Nemlig ved igen at gå i krig. Og hvordan det går, fortæller han Politikens Bjørn van Overeem, som er dagens gæst i 'Du lytter til Politiken'.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Putin säger sig vara redo, Trump tror sig ha ett avtal, Zelenskyj kommer med motbud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det psykologiska spelet är högt. Hör Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Ukrainakorrespondent Lubna El Shanti.

I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer. Mens alles øjne er rettet mod Det Hvide Hus og regnskabet efter Trumps første 100 dage, er Pakistan og Indien på randen af krig efter et terrorangreb i Indien. Lars og Mikkel vender blikket mod Asien, hvor USA har spillet sig selv svag, hvilket Kina udnytter til at gøre sig attraktiv over for nye allierede. Det betyder noget for den rolle, Australien – som snart skal til valg – kan spille i regionen. Alt dette og meget mere kan du blive klogere på i dagens udgave af Geopol.

Verden blir mer uforutsigbar med krig blant annet i Ukraina og Midtøsten, og Trump i USA. Hvorfor er det viktig å forstå tiden vi lever i og hvordan vi reagerer på den? I samtalen: Professor i psykologi Sigrun Marie Moss og professor i medievitenskap Gunn Enli.

Palesrinapodden dro til Halden fredag 4.april for å snakke med Lars Gule. Gule har en doktorgrad i filosofi, og har skrevet en doktorgrad om utviklingsoppfatninger i vestlige og arabiske/islamske kulturer. Han forsket på og undervist om ekstremisme, flerkulturell forståelse og islam ved OsloMet. Han har tidligere vært generalsekretær i Human-Etisk Forbund, og har en bred erfaring om Midtøsten og islamsk-politisk tenkning.

Hvad kan blå blok, når det kommer til stykket? Hvorfor er der slagsmål om at placere et ansvar for forringelserne i forsvaret? Og hvor hårdt rammer pensionsboomerangen Mette Frederiksen i nakken? I Borgen Unplugged får du alt det væsentlige fra den seneste uge i dansk politik – og lidt til. God stemning, de bedste analyser og indsigt fra Borgens indre liv. I dine uge med Søs Marie Serup, som gæstekommentator og DanmarksDemokraternes leder, Inger Støjberg. Denne episode er produceret i samarbejde med https://bagsvaerdlakrids.dk. Og www.hellofresh.dk. Brug vores kode “borgenunplugged” og spar op til 959 kroner på dine første fem måltidskasser. Og som altid i samarbejde med alle, der støtter os på www.10er.com/borgenunplugged Martin Flink stiller spørgsmålene. Anders Langballe og Søs Marie Serup giver svarene.

Kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, samtidigt som det pågår så kallade fredsförhandlingar. Vilka är högt oklara vad de egentligen kan leda till för både Ukraina och resten av världen, på både kort och lång sikt. Samtidigt, i allt det här, är det viktigt att förstå vad Ryssland är för land, hur situationen är där och hur människor där resonerar. Det eftersom Rysslands agerande får en sån enorm påverkan på oss här i Sverige och i resten av Europa. I det här avsnittet medverkar därför Stefan Ingvarsson, från Utrikespolitiska institutet, och pratar om Ryssland, om situationen i de ockuperade områdena i Ukraina, samt om hotet mot oss i väst.Hör det här och alla andra avsnitt, samt se videor och bilder: https://trygghetspodden.se

23 april. Donald Trump har hotat med att sparka centralbankschefen Jerome Powell, och finansmarknaderna har reagerat med panik. Vad vill egentligen Trump med penningpolitiken, och vad skulle hända om han fick sin vilja igenom? Finns det någon rimlig logik i hans vilja att snabbt sänka räntorna? Andreas Ericson diskuterar med nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Mattias Lundbäck.

Toppdiplomaten Jan Eliasson berättar för Titti Schultz om att förhandla med diktatorer, om att befinna sig i en diplomatisk lågkonjunktur och att han för en gångs skull hade ett vettigt samtal med en rysk ledare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Verden er stadig mer usikker, hvordan slår det ut for Norges mest internasjonale bransje? Og hvor tett er egentlig samarbeidet mellom Forsvaret og norske rederier? Med Kyrre Haugen, flaggkommandør i Sjøforsvaret og sjef for Marinen. Lasse Kristoffersen, administrerende direktør i Wallenius Wilhelmsen. Audun Halvorsen, direktør for beredskapsavdelingen i Norges Rederiforbund. Spilt inn med publikum i forbindelse med YoungShips arrangement i mars 2025. Programleder Nora Rydne. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv, to ganger hver uke. Første gang sendt 3. april 2025.

Vi fortsätter vår serie om tåg, i detta avsnitt med fokus på lokförarsidan och med fortsättningen av intervjun med Knut Thor som vi hade med lite av i avsnitt #159. Vi pratar också om vad krigsplacering egentligen är, hur det (nog) funkar, och vad man egentligen ska göra när man hör Hesa Fredrik tuta och […]

I denne uges episode ser vi nærmere på den eskalerende tarif-krig og dens potentielle markedsimplikationer. Vi har besøg af Jens Schjerning, der deler sine perspektiver på Trumps tarif-politik, og hvad der foregår under overfladen. Derudover diskuterer vi udviklingen inden for chip-produktion på amerikansk jord. Vi gennemgår også ugens køb, de seneste AI-nyheder, besvarer lytterspørgsmål og meget mere! Denne episode er sponsoreret af Nlogic. Få skræddersyet din cybersecurity. Læs mere på Nlogic.dk. Denne episode er sponsoreret af Betterfeast. Den nemmeste måltidskasse. Hop ind på Betterfeast.dk/vare/familiekassen og brug rabatkoden: “AKTIEUNIVERSET50”, så får du 50% på din første levering. Denne episode er sponsoreret af Finobo. Få et gratis økonomitjek hos specialisterne i låneoptimering ved at bruge linket:finobo.dk/gratis-oekonomitjek-aktieuniverset/Prøv den nye omlægningsberegner på Finobo.dk/beregner-omlaegningsberegner/?utm_source=aktieuniverset Tjek os ud på:FB gruppe: ⁠facebook.com/groups/1023197861808843⁠X: ⁠x.com/aktieuniverset⁠IG: ⁠instagram.com/aktieuniversetpodcast⁠

Tidligere var en krig noget man udkæmpede med bomber og ammunition. Så blev krigen kold og handlede om blokke, der truede hinanden med udslettelse. I dag er krigen en anden. Hybridkrig er nemlig målrettet virksomheder og det, man kalder kritisk infrastruktur. Det der holder samfundet sammen. Samtidig er de, der angriber ofte ukendte eller anonyme. Hør Finans Weekend og finde ud ag hvilke områder og virksomheder, der er i risiko for at blive ramt, og hvilke metoder hybridkrigerne bruger for at ramme. Gæst: Peter Thomsen, undersøgende journalist, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Mads Ring.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Detta är en / preview / för ett avsnitt på Radio åt allas Patreon! För att höra hela avsnittet, bli månadsgivare på Radio åt allas Patreon. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

8 april. Det är ett krig som redan pågår och som utkämpas med propaganda, sabotage och infiltration. Patrik Oksanen beskriver i sin nya bok “Rysslands hemliga krig mot Sverige” hur vapnen och fronterna ser ut, och vad som behöver göras för att försvara oss. Andreas Ericson intervjuar honom.

Vi hører mye om krig i mediebildet, og det har vært mye snakk om folkemord i forbindelse med krigen i Israel og Palestina i det siste. Folkerett dukker stadig opp som samtaleemne i forbindelse med krig, men hva er egentlig folkerett? Og hvis vi har en folkerett som skal beskytte oss mot krig, hvorfor har vi folkerett da når noen bryter den?Reporter: Synne BergLyd: Al Jazeere

Verden er stadig mer usikker, hvordan slår det ut for Norges mest internasjonale bransje? Og hvor tett er egentlig samarbeidet mellom Forsvaret og norske rederier? Med Kyrre Haugen, flaggkommandør i Sjøforsvaret og sjef for Marinen. Lasse Kristoffersen, administrerende direktør i Wallenius Wilhelmsen. Audun Halvorsen, direktør for beredskapsavdelingen i Norges Rederiforbund. Spilt inn med publikum i forbindelse med YoungShips arrangement i mars 2025. Programleder Nora Rydne. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv, to ganger hver uke.

En fattig kinesisk skolelærer får et mentalt sammenbrud, møder Gud og Jesus i et syn, og beslutter sig for at... vælte kejseren og starte et nyt himmelsk kongerige. I dette afsnit tager vi dig med til Kina i midten af 1800-tallet, hvor en selvudnævnt lillebror til Jesus starter et oprør, der ender med at koste op mod 30 millioner mennesker livet. Det er fortællingen om Taiping-oprøret – verdenshistoriens blodigste borgerkrig, som (næsten) ingen i Vesten har hørt om. Hvorfor gik det så galt? Hvem var Hong Xiuquan? Og hvordan endte kristendom, kejserhad og opium med at kaste et helt imperium ud i kaos? Lyt med og få svar.

STÅ RET! En militær ordre danske kvinder kommer til at adlyde hurtigere end først planlagt. Det skulle have været 2027, men nu bliver danske kvinder, der er fyldt 18 år, allerede indkaldt til Forsvarets Dag 1. juli i år. Er kvinder klar? Er forsvaret klar? Er det ligestilling? Eller er sikkerhedssituationen sådan, at vi lige meget hvad, har brug for alle kvinder og mænd på dæk? P1 Debat om kvindelig værnepligt. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Rikke Kristine Østergaard, forfatter og podcaster, Emmely Søgaard Hansen, Værnepligtsrådet, Gry Inger Reiter, Debat- og kronikredaktør, Information, Jan E Jørgensen, politisk ordfører, Venstre, Laura Rosenvinge, Københavns Borgerrepræsentation, Socialdemokratiet og Thit Gaarskjær Jørgensen, ansat i forsvaret og forsker i køn og militær ved Aalborg Universitet. Vært: Oliver Breum. Producer og tilrettelægger: Gitte Hansen.

27 mars. Sverige och Europa rustar, och det behöver gå snabbt. Vilka lärdomar finns från Ukraina? Andreas Ericson gästas av Jörgen Berglund, riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i Försvarsberedningen, och Rutger Brattström från tankesmedjan Timbro.

Krig, et helt nytt sikkerhetspolitisk landskap og polariserte samfunn. ESG er ikke hva det en gang var. Hvordan påvirker dette investeringene våre? Petter og Per tar diskusjonen med Jan Erik Saugestad fra Storebrand og Karoline Andaur fra WWF.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Norge har levd i dyp fred lenge. Men nå endrer verden seg. Er vi klare? For å høre nye episoder av Oppdatert må du laste ned appen NRK Radio. Hør alle episodene i appen NRK Radio

Vi er inde i en uge med spændende opgør i EM-kvalifikationspuljerne. Det kommer kort efter at de europæiske gruppespil sluttede, og vi nu kan se frem til knockout-kampene. Det kommer samtidig efter nervepirrende opgør i Tyskland, Frankrig og Polen. De store ligaer er ved at nærme sig de afgørende momenter og vi skal også omkring “Månedens dansker”. Få det store europæiske overblik med Rasmus Boysen her. Gæst: Rasmus Boysen Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Julius Caesars fälttåg i Gallien var till en början en rasande succé. Det inleddes 58 f.v.t. med en till synes blygsam provokation i transalpinska Gallien (dagens södra Frankrike) av den nyutnämnde prokonsuln Julius Caesar.Gallerna, trots sin tapperhet och slughet i strid, saknade den disciplin, organisation och logistiska förmåga som kännetecknade den romerska krigsmakten. Kampanjen utvecklades snabbt till en serie spektakulära slag, belägringar och diplomatiska intriger som ekar in i vår tid.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor Martin Hårdstedt Caesars fälttåg i Gallien.Caesars legioner kunde vinna seger efter seger och avancera genom Gallien, ända upp till dagens Belgien och engelska kanalen. Han genomförde även en kortare expedition till de brittiska öarna. Framgångarna resulterade i ökad handel med Rom, inklusive export av vin, slavar och naturresurser. För Caesar och hans allierade innebar kriget enorma ekonomiska vinster och en stärkt maktbas i Rom.Men missnöjet i Gallien växte. Trots Caesars försök till allianser och traktat var den romerska expansionen omöjlig att stoppa. Till slut slöt sig flera stammar samman för att göra motstånd. Ledarskapet togs av Vercingetorix, kung över arvernerna. Han förstod att romerska legioner inte kunde besegras i öppen strid. I stället satsade han på gerillataktik och strategiska manövrar för att destabilisera fienden. Inledningsvis var han framgångsrik och Caesar led ett nederlag vid Gergovia.Slutligen fann sig Vercingetorix instängd i Alesia, där Caesar demonstrerade sin beslutsamhet genom att genomföra en mästerlig belägring. Alesias fall blev det avgörande slaget som säkrade den romerska dominansen över Gallien och lade grunden för Caesars triumf i Rom – och republikens slutliga fall.Kriget var tätt sammanflätat med den inrikespolitiska situationen i Rom, där komplexa falangstrider pågick. Caesars militära framgångar stärkte hans maktposition, men vid hans återkomst 51 f.v.t. var den Romerska republiken på randen till kollaps. När Caesar korsade floden Rubicon inleddes det inbördeskrig som skulle förändra Rom för alltid.Bildtext: Vercingetorix kastar sina vapen vid Julius Caesars fötter. Belägringen av Alesia 52 f.v.t. blev det avgörande slaget i Caesars galliska fälttåg. Efter månader av svält tvingades Vercingetorix att kapitulera inför den romerska övermakten. 1899, av Lionel-Noël Royer Källa: Musée CROZATIER du Puy-en-Velay Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Mordet på Julius Caesar den 15 mars 44 f.v.t.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till ett nytt spionavsnitt av Geekpodden! I avsnittet  kastar vi oss in i “Spionernas krig” där vi kikar på hur spionerna från Andra Världskriget har blivit en centrala figurer inom popkulturen. Tillsammans med Fredrik & Florian, och i sällskap med författaren och regissören bakom Falk-filmerna Anders Nilsson, dyker vi ner i en värld av... Read more »

Vi må forberede oss på at Russland øker bruken av hybride virkemidler mot Norge, sier tidligere forsvarsminister og utenriksminister Ine Marie Eriksen Søreide (H). Så hva skal vi gjøre med det? Med Hanne Skartveit. Klipp og redigering Hanne Skartveit. Produsent Magne Antonsen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Hør «Skartveit» med interessante personer om aktuelle temaer hver søndag. Alltid på Podme.

I detta avsnitt pratar vi med Andreas från Rojavakommittéerna. I media har rapporterats att Öcalan tillåtits göra ett uttalande, där han pratar om att PKK bör överge den väpnade kampen, men vad sas egentligen i uttalandet, och vad innebär det? Vad är Erdogans avsikter bakom detta? Endel kan vi veta, men mycket blir också spekulationer.På […]

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om mötet mellan Trump och Zelenskyj, kan det leda till ett världskrig eller inte? Enligt Daki finns det ingen chans med Rodda och Danne är inte lika övertygade. Vill man höra detta och alla kommande avsnitt i sin helhet så är man varmt välkommen att klicka på denna länk https://www.patreon.com/handenpahjartatGenom att bli Patreon stöttar du vårt arbete med podden. Tusen tack!Support this show http://supporter.acast.com/handen-pa-hjartat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.