Podcast appearances and mentions of anders ivarsson westerberg

Madestam & Lemne siar om framtidens partiledare och pratar om de nya tankesmedjorna och deras betydelse. Dessutom analyserar Jenny jultalet av Ebba Busch (KD) och Marja tipsar om "Reform i uniform - Polisens stora omorganisation" av Anders Ivarsson Westerberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Madestam & Lemne bjuder in Anders Ivarsson Westerberg, professor som forskat på offentliga organisationer för att prata om polisen och den stora omorganisationen som varit ifrågasatt. Är polisens organisation särskilt svår att förändra? Och vad berodde missnöjet på och finns det kvar? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Madestam & Lemne bjuder in Anders Ivarsson Westerberg, professor som forskat på offentliga organisationer för att prata om polisen och den stora omorganisationen som varit ifrågasatt. Är polisens organisation särskilt svår att förändra? Och vad berodde missnöjet på och finns det kvar?

I framtiden kommer allt att mätas, och som en konsekvens får vi fler och fler relationer, både till människor och ting. Hör om när Internet of Things möter Quantified Self och vad det gör med tiden. Internet of Things Sakernas Internet är ju ett samlingsnamn för alla produkter som kommer att kunna skapas när fler och fler apparater börjar kommunicera inte bara med människor utan också med varandra. För att den potential som finns i den här utvecklingen ska kunna förverkligas, behöver fler och fler saker mätas och registreras. Våra kylskåp, våra örngott och våra bilar kommer att samla in massor av information, och all denna data kommer att kunna samköras med de mätningar du själv gör av vad som händer i din egen kropp.Vad detta innebär för vårt förhållande till tiden försöker Fredrik Pålsson få kläm på genom att besöka en Internet of Things-konferens i Lund. Ut kristalliserar sig en hypotes. Vilken kontroll vi kan ta över tiden i framtiden kommer att bli alltmer beroende av vilka relationer vi har. Relationer till både människor och ting. Om detta kommer att leda till konstant övervakning eller konstant omhändertagande det beror på vem du frågar.Medverkar gör Troed Sångberg, futurist som arbetar på Sony Development Program, Lisa Kaati som är koordinator på Internet of Things Sverige vid Uppsala Universitet, Magdalena Graf på Ewa Home, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg som skrivit boken Administrationssamhället, samt arbetslivsforskaren Calle Rosengren.

Samtidigt som människor försöker ta kontroll över sin tid med smarta klockor, går många under i ett gränslöst arbetsliv. Kanske är den största utmaningen inte att mäta tiden, utan att organisera den. När Apple lanserar sin nya smarta klocka, Apple Watch, så presenteras tiden som något individuellt, som var och en kan fylla efter sina egna behov. Ansvaret att inte bara ha koll på tiden, utan också att organisera den tycks vila på oss alla. Det förstärks ytterligare av att fler och fler människor inte minst inom offentlig sektor måste sköta sin egen administration när sekreterarna har försvunnit och IT-systemen tagit över. Människans Mått handlar den här veckan om hur vi bäst organiserar tiden, i en värld där många jobbar på arbetsplatser där man inte mäter tiden, utan istället bedömer olika prestationer. Fredrik Pålsson träffar Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg, författare till boken Administrationssamhället, och han besöker Malmö Yrkeshögskola där Marie Bjelksäter demonstrerar sin nyanskaffade Apple Watch. Han deltar i en Quantified Self-meet up i Berlin, där Marina Schmidt berättar om sin syn på att mäta tid och effektivitet, och han träffar slutligen också spelproducenten Oliver Merlöv på Massive Entertainment i Malmö som har den delikata uppgiften att organisera arbetsprocesser som kan pågå i flera år och där ingen på förhand vet hur slutresultatet ska bli. Medverkar gör också arbetslivsforskaren Calle Rosengren, och Jenny Andersson.

Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om hur allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50% av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius. Programmet är en repris från 5 januari 2015.

Allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration och möten. Med Urban Björstadius. Målplaner och styrdokument, tidsrapportering och interndebitering, uppföljningar och möten – allt fler ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration. Anders Ivarsson Westerberg vid Södertörns högskola och Anders Forssell vid Uppsala universitet forskar i ett projekt om det här som de kallar Administrationssamhället, och som har resulterat i en ny bok med just namnet Administrationssamhället. Bland annat har de tittat närmare på hur administrationen påverkar arbetet inom skolan, vården och polisen, och mellan tummen och pekfingret lägger de yrkesgrupper som de studerat ungefär 50 procent av sin arbetstid på administrativa uppgifter. Det handlar då om yrkesgrupper vars huvuduppgifter är att jobba med kärnverksamheten - förutom de här yrkena så finns det ju olika slags administratörer som är specialiserade på administration. Men de klassiska administratörerna, som till exempel sekreterare, kontorister och kanslister har minskat drastiskt – för 25 år sedan fanns det flera hundra tusen sekreterare i Sverige, idag har de minskat till ungefär 30 000. Det har bland annat resulterat i att administrationen har amatöriserats och försämrats då medarbetarna själva ska sköta en stor del av det administrativa arbetet. Forskningsprojektet pågår fortfarande och vill du bidra med egna upplevelser eller berättelser om administration kan du skicka dem till onodigadministration@sh.se. Programledare är Urban Björstadius.

Vad händer när lärare, läkare och poliser måste ägna allt större del av sin arbetstid åt administration? Varför har det blivit så och hur påverkar det produktiviteten? Anders Ivarsson Westerberg, docent i företagsekonomi, lektor och föreståndare för Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola, berättar om sin forskning kring administrationssamhället.

I hundratals år har seglare rapporterat från sina äventyr på haven i dagböcker, brev och reseskildringar. Berättelserna har handlat om strapatser och vardagsslit men också om exotiska platser och nya upptäckter. Etnologen Hanna Jansson säger att dagens långfärdsseglare följer i deras spår, med idag använder de i stället hemsidor och bloggar för att berätta om sina upplevelser av hav och hamnstäder. Dessutom handlar det om ett fenomen som forskarna kallar för administrationssamhället. Planering, utvärdering, möten, miljöarbete, mångfaldsplaner, informationspolicys - och så lite datorstrul på det... Den administrativa bördan ökar i svenskt arbetsliv. Sjuksköterskor, lärare och poliser är exempel på yrkesgrupper som ska göra allt mer administrativt arbete, men syftet, att spara pengar och att effektivisera, tycks inte uppnås. Istället ökar stressen samtidigt som antalet vårdtimmar blir färre, antalet uppklarade brott minskar och lärotimmarna gör ned. Det säger Anders Ivarsson Westerberg vid Samtidshistoriska institutet på Södertörns högskola. Programledare är Urban Björstadius.

Varje minister i Sverige har en eller flera statssekreterare, som är departementets högste administrative chef och den som leder det dagliga arbetet. Man kan säga att statssekreteraren är den som ser till att politiken genomförs. Tidigare var de tjänstemän som rekryterades från statsförvaltningen och de var något av politikens doldisar, men numera rekryteras de ofta från de egna partiorganisationerna, deras makt har växt, och de har klivit fram alltmer i rampljuset. Det berättar Anders Ivarsson Westerberg, forskare vid Södertörns högskola som nyligen kom ut med boken Makthavare i ministerns skugga, i vilken han skriver om statssekreterare som Lars Danielsson, Ulrika Schenström och Jöran Hägglund. Alla vet vi väl vad humor är. I alla kulturer och i alla tider har det dragits vitsar och skrattats. Samtidigt har vi alla som individer väldigt personliga uppfattningar om vad som är roligt. Humor är också ämnet för vetenskapliga studier inom olika fält, och i somras samlades några av världens humorforskare på den tvärvetenskapliga konferensen European Science Open Forum i Turin i Italien. Vetenskapsradion Forums Ylva Carlqvist Warnborg var på plats och pratade med hjärnforskaren Alan Reiss, antropologen Tom Flamson och lingvisten Salvatore Attardo. Programledare är Urban Björstadius.