Podcasts about framtidens

I sommarens sista Techrekpodden-avsnitt gästas vi av Emil Stighäll - Employer Branding Lead på ICA Gruppen och rösten bakom Sveriges största employer branding-podd Attrahera Rekrytera Podden. Emil delar med sig av sin resa från Norrland till olika HR-roller inom pharma, bygg och finans, och till sitt nuvarande arbete på ICA. Vi pratar om varför transparens och autenticitet är viktigare än någonsin, hur arbetsgivarvarumärket integreras med företagsvarumärket, vilka utmaningar som fortfarande finns i att driva förändring, och hur man övervinner motstånd mot nya metoder. Dessutom bjuder Emil insikter kring AI:s roll i contentproduktion, rekrytering och branding - och framtiden för oss som jobbar med människor, varumärken och teknik. Slutgilten ges praktiska tips och anekdoter, värdefulla för såväl nybörjare som veteraner inom området. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. 00:00 – Välkommen till Techrekpodden 00:52 – Introduktion av Emil Stighäll 01:32 – Emils bakgrund och resa 05:11 – Första jobberfarenheter 08:37 – Övergång till konsultrollen 12:17 – Nuvarande roll på ICA 13:13 – Trender inom rekrytering och employer branding 16:46 – Utmaningar och att övervinna motstånd 26:26 – AI:s roll i rekrytering 28:13 – AI-verktyg i contentproduktion 28:58 – AI i musik och personliga projekt 30:58 – AI:s framtid inom branding och rekrytering 33:11 – Ägandeskap och etik kring AI-agenter 39:04 – AI:s påverkan på arbetsmarknad och roller 56:06 – Nätverkande och lärande inom employer branding 57:36 – Avslutande tankar

Vad driver inflationen? Varför är räntan där den är? Och vad betyder egentligen tillväxt för vår vardag? I detta högaktuella avsnitt av Pengapeppen gästas vi av Ulf Andersson, en av Nordens mest erfarna och respekterade makroekonomer. Med över 25 års erfarenhet av att analysera svensk och global ekonomi guidar Ulf oss genom ekonomins snåriga landskap – från geopolitisk oro och bostadsmarknadens svängningar till hushållens köpkraft och det långsiktiga behovet av investeringar i framtidens Sverige. Vi pratar om varför låg ränta inte alltid är något att längta tillbaka till, om vikten av att förstå sin egen ekonomi – och om varför han hellre investerar i upplevelser och tid med familjen än i dyra prylar. Ett avsnitt för dig som vill fatta smartare beslut i en osäker tid. Och som, precis som vi, tycker att det är bra att prata pengar. - - -   Lyssna på avsnittet och få svar på:   Hur påverkar det globala säkerhetsläget svensk ekonomi och bostadsmarknad? (07:46) Varför är det farligt att hoppas på låga räntor igen? (12:05) Vad krävs för att bygga en långsiktigt hållbar svensk ekonomi? (16:51) Vad konsumtionsstress och förväntningar gör med vår privatekonomi (30:47)   Övriga höjdpunkter med tidskoder:   (00:40) – Ulf Andersson presenteras: chefsekonom med globalt perspektiv (04:43) – Så väcktes intresset för ekonomi ur ett samhällsengagemang (06:17) – Läget just nu: svåranalyserad ekonomi i ett osäkert världsläge (08:50) – Nya räntebesked och amorteringsregler – räcker det för att få fart på bostadsmarknaden? (12:05) – Lågräntetidens faror – och varför du inte ska göra glädjekalkyler (13:27) – Exemplet Volvo: så påverkar geopolitiken företagens investeringar (15:24) – AI-revolutionen: hur Sverige kan bli bäst på innovation i nästa skede (18:52) – Framtidens elförsörjning och infrastruktur – politiken måste ta ledningen (29:46) – Pengar som verktyg: varför ekonomi handlar om livsval, inte siffror (33:30) – Inre driv och vardagsmening – Ulfs syn på motivation och livskvalitet   - - -  

I samarbete med LKAB presenterar Historiepodden den här veckan ett specialavsnitt om Kirunas historia. Med anledning av flytten av Kirunas kyrka 19-20 augusti djupdyker vi i en av Sveriges mest intressanta orter. Avsnittet handlar om gruvbrytningens äldsta historia, om den nya ortens första nya invånare, om bolagsdisponenten Hjalmar Lundbohm och om det samhälle han lät bygga.Robin och Daniel kommer bägge vara på plats i Kiruna under de historiska augustidagarna. Följ oss gärna där. Mer information kommer i våra kanaler allt eftersom.---Litteraturlista:Persson, Curt, Hjalmar Lundbohm: ledare, samhällsbyggare och kulturmecenat, Älven kultur, [Gammelstad], 2018Lundholm, Kjell, Vars då: bilder ur Norrbottens kulturhistoria, Norrbottens mus., Luleå, 1983Olovsson, Robin, Historien om Norrland. Del 2, Framtidens land, Volante, 2025Tjärnlund, Nils Johan och Henningsson, Daniel. ‘Kiruna – mönstersamhället i ödemarken', Popular Historia, 11 november 2017.Frängsmyr, Tore (red.), Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 2 [Gästr-Lantz], Norrlands univ.-förl., Umeå, 1994Bildkälla: Familjen Söderberg i Kiruna framför sitt hus av kasserade bräder, isolerat med fjälltorv. Fotograf: Mesch, Borg (1900). Kolorering: Nils Harnesk. Tillgänglig via Kulturmiljö Norrbotten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:48 Veckans shopping 9:48 Ultrarik handel 15:00 Framtidens börser 24:20 Hacksaw 27:35 Trump & Musk 48:10 Neonode 48:48 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden   Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill   Tack @savr! www.savr.com  

Vi har utvecklat arbetsvanor som är totalt motsatta till vad våra hjärnor behöver. Resultatet? Ett prestationsgap på 40 procent som kostar företag miljarder – men som också erbjuder enorm potential. I veckans avsnitt av Framtidens färdigheter gästas vi av Linda Jarnhamn, expert på hjärnhälsa, som förklarar varför framtidens konkurrenskraft handlar om att optimera vår viktigaste resurs: hjärnan.

Ludwig Magnusson, grundare SoScale, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur content gått från sekundär taktisk kanal till huvudsaklig tillväxtmotor för e-handel. Vi diskuterar kreativa strategier, åldersanpassade annonser, optimerade “hooks”, skalningsfaser och hur AI kommer revolutionera content och köp­processer under de kommande åren.01:06 – Övergången från konto­rattning till content­produktion för verklig affärs­impact.02:29 – Dropshipping: marginella vinster, stor volatilitet och vikten av varumärkes­byggande.08:03 – In­sikten: algoritmerna driver, men kreativa annons­element avgör resultatet.09:25 – Tre framgångs­faktorer: mängd content, pitch­förmåga och tydlig problem–solution.13:38 – Kampanj­struktur: 75 % bredd vs. 25 % nisch – när och hur man låter algon lära vs. styr.35:14 – Effektiva hooks: “hemliga knep” och klipp där svaret väcker omedelbar nyfikenhet.49:24 – Skalning: hitta vinnande koncept (0–50 M), raffinera process och personas (50–200 M+).54:45 – AI i content: inbyggda verktyg för snabb produktion, men 10 % kräver mänsklig touch.58:34 – Framtidens e-handel: hyper­personalisering med AI Här hittar du Ludwig, Boken & SoScale:https://www.linkedin.com/in/ludwig-magnusson-032658165/ https://www.soscalemedia.se/resources/e-book https://www.soscalemedia.se/ Sponsor:https://www.alvie.io/ https://www.ohjay.co/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utan journalister saknas granskning, insyn och pålitlig information. Journalistiken är avgörande för demokratin. Vad kan vi tillsammans göra för att skapa en mediebransch som både lockar nya journalister och får fler att vilja och kunna stanna kvar i en bransch med utlasningar och korta kontrakt? Verian berättar om en undersökning bland medlemmar under 30 år i Journalistförbundet om deras syn på framtiden. Medverkar: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Theodora Eliasson, förbundsordförande, Ung Media  James Savage, ordförande, Utgivarna Jonathan Wennö, Managing Director Sverige och Norden , Verian Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet Seminariet spelades in i Visby under Almedalsveckan 16 juni 2025. 

Framtidens internet – frihet, friktion och en digital världsordning? Internet var länge ett löfte om öppenhet och frihet. Men i takt med att plattformar växt sig globala, AI exploderat och säkerhet blivit en strategisk fråga – vad händer egentligen med nätets ursprungliga vision? Hur ser framtidens digitala infrastruktur ut, och vem kontrollerar den? I detta avsnitt av Framtidsstudion samtalar Fredrik Torberger med Magnus Kempe och techanalytikern Björn Jeffery om internets dåtid, nutid och möjliga framtid. Det handlar om centralisering och decentralisering, tillit och reglering, men också om vad som händer när våra digitala liv rör sig snabbare än samhällets normer och lagstiftning. Hur ska vi förstå framtidens internet – som möjlighet, som utmaning och som något vi alla påverkas av? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Framtidens stjärnor står i fokus när E3-Finalerna avgörs i Eskilstuna. Innerspåret bakom bilen är lite knepigt och upploppet är inte speciellt långt. Faktorer som Expressens experter tar hänsyn till och dessutom blir det en grundlig genomgång av omgången. Edholm drar upp tempot tidigt och Hellberg och Björklund har svårt att hänga med.

I veckans avsnitt av Påjobbetpodden samlas trådarna från säsongen när Maria Göthe och Tobias Berglund blickar tillbaka på allt vi hunnit prata om – och vad det säger om framtidens arbetsliv. Den röda tråden har varit tydlig: vilka förmågor behöver vi som individer, team och organisationer för att möta morgondagens arbetsliv på ett hållbart sätt? Har gästerna levererat svaren på de stora frågorna? Har Maria och Tobias fått nya insikter eller förändrat sina egna tankar längs vägen? Och vad önskar de själva inför framtiden? Ett varmt, reflekterande och inspirerande avslut på säsongen – missa inte det! Och från oss alla på Wise Consulting, trevlig sommar!

Nicklas Hermansson delar med sig av höjdpunkterna från NomoFomo Insights #197.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta midsommarspecial-avsnitt av Techrekpodden gästas vi av Rasmus Solholm - entreprenör, tidigare grundare av Gigstr och idag VD på Goalplan. Rasmus delar med sig av sin resa från finansiell matematik på KTH, till säljchef på Tele2 och vidare till startups och gig-ekonomin. Vi pratar också om produktfokus, investeringstajming och att göra teamet till medägare samt Gigstrs uppgång och fall, där pandemin ledde till ett avgörande skifte i affären. Därtill får vi en inblick i Rasmus arbete på Goalplan och reflekterar kring AI och vikten av att vara agil inför framtidens arbetsmarknad. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. 00:00 – Välkommen till Techrekpodden 00:32 – Höstens poddgästplanering 01:08 – Dagens gäst: Rasmus Solholm 01:51 – Från Gigstr till Goalplan 07:06 – Gigstrs uppgång och fall 16:49 – Lärdomar och vägen framåt 26:35 – Förståelse för kundernas användning 27:33 – Utmaningar med datainsamling 28:33 – Introduktion till Follow-Up och Engage 28:41 – Follow Up: datainsikter och visualisering 33:14 – Engage: förbättrad kommunikation i team 36:49 – AI i näringslivet - möjligheter och risker 46:59 – Framtidens rekrytering och frilansande 48:26 – Avslutande tankar och rekommendationer

Kan AI göra oss mer mänskliga? När Arash Gilan gästade Copycommunity blev det en timme om teknikens möjligheter och begränsningar, mänsklig intuition och hur vi kan använda AI utan att tappa det otippade och helt egna.Människan vs. AI – vad är skillnaden?Arash slog fast en viktig insikt:✔ Människan är konstanten, AI är variabeln – tekniken förändras, men vi förblir vi.✔ Intuition, känsla och kreativitet kan inte kodas – AI kan analysera, men inte drömma.✔ Teknik ska tjäna människan, inte tvärtom – vi ska styra AI, inte låta den styra oss.AI i skrivandet – hjälpmedel, inte ersättareI sin bok I Love AI använde Arash AI som stöd, men aldrig som författare:

Europa ska bli en ledande plats för snabbväxande startup-bolag. Det vill EU-kommissionen, som i en ny strategi föreslår bland annat bättre tillgång till riskkapital och minskad byråkrati. Kommer framtidens stora techbolag att startas i Europa? Vad behöver göras för att visionen ska bli verklighet? Lyssna på ett samtal mellan Marie Wall, expert på EU-kommissionen och Anne Lidgard, Vinnova. Du hör också Karl-Erik Johansson på EU SME-support. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

Finalerna av "Miljonkursen" är alltid en inspirerande kväll där våra olika talare presenterar sina expertområden. Den här kvällen var fylld av personliga berättelser, entreprenörskap, och insikter som delades inför en engagerad publik. I detta specialavsnitt får du ta del av finalen i efterhand. Om du gillar Miljonpodden får du gärna följa oss och ge ditt betyg på Spotify

”Man köper inte en bil som man köper en telefon.” BMW står mitt i ett av bilvärldens största skiften. Men trots appar, konfiguratorer och AI har ingen lyckats göra bilköpet helt digitalt. Varför? I veckans avsnitt av Digitala Influencer-podden berättar Christian Porseby, Head of Communications & Digital på BMW Norra Europa, om kampen mellan teknik och känsla – och vad som krävs för att få en premiumkund att trycka på ”köp”.

För stora bolag är det allt mer livsviktigt att kunna samla, analysera och rapportera sin ESG-data på ett lika digitalt och strukturerat sätt som den finansiella datan. I avsnitt 590 träffar vi Daniel Gadd, medgrundare och vd på SaaS-bolaget Position Green, en nyckelspelare på den framväxande marknaden och med fokus på bolag med mer än 500 anställda. Men med USA:s backlash i kombination med EU:s tveksamheter kring utrullningen av rapporteringsdirektivet CSRD, har branschen drabbats hårt, och Position Green har efter avsnittet spelades in tvingats till vissa nedskärningar. Är det kris på riktigt - eller bara naturliga gropar på vägen mot ett mer datadrivet och transparent näringsliv? Digitala produktpass (DPP) är ett annat viktigt EU-krav som rullar ut under de kommande åren. Vill du grotta mer i detta kan vi rekommendera avsnitt 588 med Karolin Catela från GS1 Sweden och Elin Dahl Sandrén från Filippa K, som berättar om hur de tillsammans jobbar med transparens och spårbarhet i textila värdekedjor inom The Fiber Traceability Initiative. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Vad händer när en startup kliver in i en av Sveriges mest reglerade och traditionella sektorer? I det här avsnittet gästas Techrekpodden av Henrik Krisa, grundare av Miraya AB som utvecklar avancerade datadrivna analys- och beslutsstödsystem för försvars- och säkerhetssektorn, med fokus på att omvandla komplex data till operativa insikter. Henrik delar med sig av sin resa från Försvarshögskolan och värnplikten på HMS Karlskrona till att idag hjälpa Försvarsmakten och NATO att fatta smartare beslut med hjälp av data och AI. Vi pratar om drönare i Ukraina, digitaliseringens tröghet i offentlig sektor, och varför det är så svårt – men nödvändigt – att experimentera i försvarsindustrin. Ett samtal om etik, innovation och varför självförsörjning är ett ord vi kommer att höra allt oftare. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Tidsstämplar: 02:17 Gästpresentation: Henrik Krisa 03:24 Henriks bakgrund och karriärväg 07:11 Utmaningar och innovation inom försvarssystem 18:34 Tillväxt och internationella samarbeten 28:56 Navigera i försvarsindustrin 30:55 Utmaningar för traditionella aktörer 32:47 Anpassning till moderna behov 33:18 Test och experimentering inom försvaret 33:52 Digitalisering i offentlig sektor 36:53 Etiska och säkerhetsmässiga överväganden 40:06 Kriget i Ukraina och dess påverkan 41:46 Teknisk innovation i moderna konflikter 50:37 AI och datasäkerhet i försvar 53:05 Självförsörjning inom nationellt försvar 54:29 Framtidens kompetensbehov i sektorn 01:01:10 Avslutande reflektioner och framtidsspaning

Vi samtalar med Erik Sprinchorn, medgrundare och förvaltare på TIN Fonder, om att bygga ett fondbolag med tydlig idé, modern teknik och långsiktig filosofi. Det blir ett samtal om principerna bakom bolagets investeringar. Vi får även höra anekdoter från Eriks långa karriär i fondbranschen, om utmaningarna i att starta eget och om vad som krävs för att skapa en fondverksamhet. Erik bjuder dessutom på ett boktips samt två låtar – för att göra samtalet både lättsamt och personligt.

Hur ser framtidens behandling av obesitas ut? I det här avsnittet gästas vi av Anders Forslund, läkare och forskare vid Uppsala universitet, som står bakom en ny tablettbehandling som efterliknar effekten av en gastric bypass utan operation eller injektioner. Vi pratar om hur behandlingen fungerar, varför det här kan bli ett tillgängligt alternativ för många, och vad som krävs för att skapa hållbara resultat. Hur viktigt är det att kombinera läkemedel med stöd för livsstilsförändringar och vad har vi lärt oss hittills av den snabba utvecklingen på området? Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Hur mår handeln i Sverige idag – och vad betyder det för oss som konsumenter, företagare och medborgare? I det här avsnittet gästas Pengapeppenpodden av Sofia Larsen, VD för Svensk Handel, som delar med sig av insikter från en bransch i ständig förändring. Vi pratar om varför handeln spelar en nyckelroll för svensk ekonomi, hur teknikutveckling och e-handel formar framtidens köpupplevelser, och vilka värderingar som väger tyngst när vi väljer var och hur vi handlar. Du får också höra om internationella trender, vikten av rättvisa spelregler – och varför mötet mellan människor fortsatt är handelns kanske starkaste kort. Ett inspirerande samtal om drivkrafter, utveckling och vad som krävs för att skapa en stark och hållbar handel – för alla.     Lyssna på avsnittet och få svar på:   Hur handeln påverkar svensk ekonomi (08:46) Handelns roll i Sveriges välfärd (09:58) Hur internationella aktörer som Temu och Shein förändrar spelplanen (19:53) Vad som väntar för fysisk butik och e-handel de kommande åren (24:58)   Övriga höjdpunkter med tidskoder:   (00:39) – Introduktion och presentation av Sofia Larsen (03:27) – Vad gör Svensk Handel? (05:09) – Hur påverkas handeln av EU:s regleringsvåg? (08:46) – Handelns betydelse för svensk ekonomi och sysselsättning (10:35) – Viktiga frågor för Svensk Handel just nu (12:02) – Hur ska handlare navigera i dagens tuffa världsläge? (16:59) – Trender i handeln 2025: e-handel och fysisk butik (19:53) – Utmaningarna med internationella aktörer som Temu och Shein (24:58) – Så kan handeln se ut om tio år – AI, personalisering och kundupplevelser (26:25) – Fysisk butik som destination och mötesplats (31:57) – Second hand och hållbarhetstrenden (32:38) – Avslutande tankar om handelns framtid  

Hur mycket kan en hängbro röra sig och hur undviker man att den guppar som en våg? Hur fungerar olika brotyper och hur kan drönare och sensorer göra broar säkrare? Och hur byggs framtidens broar?Medverkande: Raid Karoumi, professor i brobyggnad vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen till detta avsnitt där jag möter Anton Granlund, entreprenör och grundare av Slash.ten, som hjälper några av världens mest kända varumärken att förbättra sin kundservice och kundupplevelse.Vi pratar bland annat om:

Thomas Sandell,chefsarkitekt, arkitekt SIR/MSA och en av grundarna till Sandellsandberg arkitekter. I ett reflekterande samtal delar han sina tankar om framtidens arkitektur: vad som oroar honom idag, vilka uttryck han tror vi kommer se mer eller mindre av framöver, och vad som egentligen kännetecknar god gestaltning.Vi pratar om teknik, klimat och kultur , vad kommer att forma arkitekturen mest? Hur ser han på digitalisering och AI:s roll i framtidens stadsbyggande, och hur påverkar det arkitektens yrkesroll? Thomas ger också sitt förslag på vad han helst skulle förändra i dagens sätt att bygga städer, och berättar om vad som väntar honom under 2025.I andra delen av samtalet kommer vi närmare personen bakom yrkesrollen. Thomas berättar om sin uppväxt i Skellefteå, tiden som reservofficer, studierna på KTH och sin väg in i arkitekturen. Vi får följa hans karriär – från det egna kontoret till grundandet av Sandellsandberg, och vidare till varumärkesbyrån Grow.Han delar med sig av vad han är mest stolt över, vad han kanske skulle gjort annorlunda, och hur han ser på framgång. Vad gör han utanför jobbet? Vad skulle han ha blivit om han inte var arkitekt? Och vilket avtryck vill han lämna efter sig?Ett ärligt och inspirerande samtal om form, framtid och människan bakom en av Sveriges mest välkända arkitektkontor.__Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.Let's connect and talk further about this episode⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Follow Urbanistica on⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

En av de största utmaningarna för en mer hållbar textilindustri är den begränsade insynen i värdekedjan. Med EU:s Ekodesigndirektiv tar arbetet nu fart med att införa digitala produktpass, ett verktyg som kan samla och tillgängliggöra relevant information om en produkts livscykel. Men hur kan företag använda detta nya regelverk som en drivkraft för innovation och affärsutveckling?GS1 Sweden arbetar med globala standarder som möjliggör strukturerad informationsdelning, ökad transparens och spårbarhet i värdekedjor. Tillsammans med bland andra Filippa K och Axfoundation driver GS1 Sweden initiativet The Fiber Traceability Initiative, där de utforskar hur en transparent informationskedja för ullplagg kan fungera i praktiken.I studion möter vi Karolin Catela från GS1 Sweden och Elin Dahl Sandrén från Filippa K. De berättar om insikterna från pilotprojektet och hur digitala produktpass, med stöd av globala standarder, kan skapa värde i allt från design och produktion till återförsäljning och cirkulära affärsmodeller.Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!Avsnittet produceras i samarbete med GS1 Sweden.

Vi samtalar med Erik Wetter, tidigare VD för SSE Business Lab, om vad som krävs för att bygga nästa generations tillväxtbolag. Samtalet kretsar kring principer för framgångsrikt entreprenörskap men vi berör även andra frågor så som förhandlingsteknik samt familjeföretagande.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

I denna konversation diskuteras hur AI upplevs som fusk, särskilt i utbildningssammanhang. Ken reflekterar över hur samhället har förändrats i sin syn på teknologi och hur det påverkar både skolan och arbetslivet. Det finns en känsla av att AI kan rubba den traditionella kopplingen mellan ansträngning och resultat, vilket skapar en skuld hos användare.

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Klimatförändringar och de utmaningar som väntar oss i framtiden, existentiella och samhälleliga, är teman som allt oftare skildras i konsten. I Dimitris Alevras roman Det här är ljuset är en fruktansvärd storm på väg att ödelägga Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Huvudpersonen Sofia återvänder till den gamla hemstaden för att försöka samla ihop spillrorna av sin olycksdrabbade familj. Finns det något kvar att rädda innan katastrofen kommer och det är för sent? P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Dimitris Alevras för att prata med honom om ”Det här är ljuset” - och om författaren som en framtidens meteorolog.

Tony Sopranos: “Buy land, AJ – 'cause God ain't making any more of it.” Nicklas Hermansson läser in höjdpunkterna från NomoFomo Insights #193.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Idag gästar underbara David Lundqvist som är vd på Walley. Med ett starkt CV innehållande Klarna, Qliro och Instabee till att idag leda ett av Nordens mest spännande fintechbolag. Vi diskuterar framtidens betalningslösningar, hur man särskiljer sig i en konkurrensutsatt bransch och varför kundupplevelsen är a och o! Vi hinner också med att snacka innovation, ledarskap i snabbväxande bolag och vad som krävs för att lyckas inom fintech. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

I det fjärde och avslutande samtalet med Karolina Lisslö Gylfe blickar vi framåt – mot framtiden för både planetens överlevnad och vår egna personliga och professionella resa. Karolina ser sig själv om fem år som en möjliggörare snarare än bara en samordnare, en nyckelperson i att koppla samman företag, teknik, hållbarhetslösningar och samhälle. Hon berättar också om sin flytt till Paris – ett medvetet steg mot en mer centraleuropeisk närvaro i sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Vi pratar om framtiden för miljöorganisationen WePlanet, där förhoppningen är att organisationen har haft genomslag med fler kampanjer, särskilt kring luft- och vattenföroreningar, biologisk mångfald och nya tekniker som carbon farming och bioekonomi. Karolina uttrycker också hopp om att människor i större utsträckning ska ta till sig data och forskningsbaserad optimism, trots ett negativt signaler i sociala medier och världspolitiken. Tre lärdomar från avsnittet: 1️⃣ Hopp och handlingskraft behövs parallellt. Trots politisk turbulens och negativa medierapporter finns verklig förbättring i världen – det gäller att både agera och sprida hopp. 2️⃣ Framtidens hållbarhet kräver samverkan. Teknik, industri, forskning och samhälle måste kopplas samman – och det behövs brobyggare mellan länder och sektorer. 3️⃣ Entreprenörskap är ett verktyg för påverkan. Även små företag och individuella initiativ kan spela en stor roll i den globala gröna omställningen – att starta nytt är att ta ansvar.

TV-reklam framtid är ljus och är inte längre bara för de stora jättarna

I detta avsnitt gästas vi av Anders Forslund, grundare och vd för Heart Aerospace – företaget som siktar på att elektrifiera flygindustrin och göra framtidens resor både hållbara och effektiva. Med en stark passion för både flyg och miljö berättar Forslund om hur dessa intressen förenades i idén som blev grunden till Heart Aerospace.Vi får höra om resan från vision till verklighet, med fokus på utvecklingen av elektriska flygplan som kan minska utsläppen. Samtalet går på djupet i de tekniska utmaningar som elflyget står inför – från batteriteknik till säkerhetskrav och certifieringar – och lyfter fram vikten av samarbete med myndigheter, flygbolag och investerare.Forslund berättar även om företagets första modell, ES-30, ett elektriskt flygplan särskilt designat för kortare resor. Han delar insikter kring marknadens positiva respons och hur intresset för elflyg växer snabbt – både från flygbolag och investerare. Dessutom får vi en inblick i hur Heart Aerospace planerar att skala upp produktionen och bygga en långsiktigt hållbar affärsmodell.Det här är ett avsnitt du inte vill missa – en inspirerande och insiktsfull inblick i framtidens flyg med en av branschens mest spännande pionjärer!Kom i kontakt med Anders Forslund här.Läs mer om Heart Aerospace här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Anders Forslund, grundare och vd för Heart Aerospace – företaget som siktar på att elektrifiera flygindustrin och göra framtidens resor både hållbara och effektiva. Med en stark passion för både flyg och miljö berättar Forslund om hur dessa intressen förenades i idén som blev grunden till Heart Aerospace.Vi får höra om resan från vision till verklighet, med fokus på utvecklingen av elektriska flygplan som kan minska utsläppen. Samtalet går på djupet i de tekniska utmaningar som elflyget står inför – från batteriteknik till säkerhetskrav och certifieringar – och lyfter fram vikten av samarbete med myndigheter, flygbolag och investerare.Forslund berättar även om företagets första modell, ES-30, ett elektriskt flygplan särskilt designat för kortare resor. Han delar insikter kring marknadens positiva respons och hur intresset för elflyg växer snabbt – både från flygbolag och investerare. Dessutom får vi en inblick i hur Heart Aerospace planerar att skala upp produktionen och bygga en långsiktigt hållbar affärsmodell.Det här är ett avsnitt du inte vill missa – en inspirerande och insiktsfull inblick i framtidens flyg med en av branschens mest spännande pionjärer!Kom i kontakt med Anders Forslund här.Läs mer om Heart Aerospace här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 år gammal och redan inne på sitt tredje bolag. I veckans avsnitt gästas vi av Sebastian Hjärne som är grundare av Talentium, plattformen som håller på att omdefiniera hur rekrytering ska fungera. Med hjälp av AI och ett enormt driv har han byggt ett system som gör det möjligt att hitta rätt kandidater på sekunder och ta bort onödiga manuella steg. Vi diskuterar rekrytering och kompetensförsörjning samt entreprenörskap med en ung entreprenör som tänker globalt redan från start. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I dagens avsnitt får vi en exklusiv inblick i entreprenörsresan med Rickard Lyko, grundare och vd för Lyko. Det som en gång var en liten frisörsalong i Dala-Järna har förvandlats till ett miljardbolag som förändrat skönhetsbranschen – men vägen dit har varit allt annat än spikrak. Rickard delar med sig av de avgörande besluten, de ekonomiska utmaningarna och de riskfyllda satsningarna som förde Lyko från nära konkurs till framgång. Vi dyker djupt in i Lykos marknadsföringsstrategier och avslöjar hur företaget kombinerat fysiska butiker med digital innovation för att skapa en lojal kundbas. Dessutom pratar vi om branschens virala produkter – varför exploderade intresset för snigelserum, och vad blir nästa stora trend?Vi får även ta del av Rickards personliga reflektioner om ledarskap, innovation och framtidsvisioner för Lyko. Från att ha lärt sig vikten av att vara känslomässigt öppen till att driva på för global expansion inom skönhetsbranschen. Missa inte detta avsnitt som inspirerar dig att gå från dröm till verklighet – och att våga satsa allt på vägen mot framgång.Följ Rickard Lyko här.Läs mer om Lyko här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I dagens avsnitt får vi en exklusiv inblick i entreprenörsresan med Rickard Lyko, grundare och vd för Lyko. Det som en gång var en liten frisörsalong i Dala-Järna har förvandlats till ett miljardbolag som förändrat skönhetsbranschen – men vägen dit har varit allt annat än spikrak. Rickard delar med sig av de avgörande besluten, de ekonomiska utmaningarna och de riskfyllda satsningarna som förde Lyko från nära konkurs till framgång. Vi dyker djupt in i Lykos marknadsföringsstrategier och avslöjar hur företaget kombinerat fysiska butiker med digital innovation för att skapa en lojal kundbas. Dessutom pratar vi om branschens virala produkter – varför exploderade intresset för snigelserum, och vad blir nästa stora trend?Vi får även ta del av Rickards personliga reflektioner om ledarskap, innovation och framtidsvisioner för Lyko. Från att ha lärt sig vikten av att vara känslomässigt öppen till att driva på för global expansion inom skönhetsbranschen. Missa inte detta avsnitt som inspirerar dig att gå från dröm till verklighet – och att våga satsa allt på vägen mot framgång.Följ Rickard Lyko här.Läs mer om Lyko här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Oddhammar gick från restaurangbranschen för att grunda Generation Waste, som vill lösa "världens mest onödiga problem". Genom utbildningar, inspiration och en SaaS-tjänst för mätning av matsvinn, hjälper man sina kunder inom restaurang, storkök och rederinäring att reducera sitt resursslöseri - och samtidigt spara en hel del pengar. Kunskapsnivån ökar ständigt och utvecklingen går framåt, men matsvinn utgör fortsatt 8-10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet. // Missa inte heller magasinprojektet Framtidens hållbara matsystem som vi genomförde 2020-2022.

Viktor Sahlström från Droppa, gästar podden Framtidens E-Handel och går igenom varför högautomatiserade bolag ofta anses mindre attraktiva, hur hållbarhetsfrågan påverkar returhantering och vilka utmaningar e-handlare står inför idag. 04:05 – Vem är Viktor privat?09:12 – Hans professionella bakgrund och resa inom e-handel12:43 – Att jobba i extrem medvind – och hur man hanterar svår motvind24:24 – Hållbarhet och returhantering: Hur påverkar det e-handeln?28:41 – De största utmaningarna med returer och procentsatser för olika varor42:47 – Droppas strategi: Så jobbar de med både slutkunden och e-handlaren51:11 – Framtidens returer: Hur kan branschen effektivisera processerna?53:30 – Viktors bästa tips för att sänka returkostnader och öka lönsamhetenHär hittar du Viktor & Droppa:https://www.linkedin.com/in/viktor-sahlstr%C3%B6m-15620215/ https://www.droppa.com/ Sponsor:https://www.relivo.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rasmus Fahlander, CPO på Kustom, gästar podden Framtidens E-Handel och dyker in i betalbranschens utveckling, från historiska betalsätt till framtidens innovativa lösningar. Vi får en inblick i hur Klarna Checkout byggdes upp och såldes, samt hur checkouten kan bli en strategisk konkurrensfördel. 02:55 – Vikten av politiska nyanser07:24 – Hans tid på Klarna – en inblick bakom kulisserna13:27 – Försäljningen av Klarna Checkout – hur gick det till?25:44 – Historielektion: Betalsättens utveckling genom åren31:46 – Framtidens betallösningar – vad kan vi förvänta oss?36:10 – Konkurrenskraft genom kassan – hur optimerar man checkout?46:28 – Best practices för smidiga och effektiva betalflöden49:55 – Framtidsplaner – vad står på agendan?55:14 – Vilken roll kommer blockchain att spela framöver?Här hittar du Rasmus & Kustom:https://www.linkedin.com/in/rasmusfahlander/ https://www.kustom.co/ Sponsor:https://www.relivo.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kommer vi att äta i framtiden? Och vad bör vi äta idag för att inte göra för stora planetära avtryck? Om det handlar dagens avsnitt. Gäst är Anna Richert, senior matexpert hos Världsnaturfonden WWF.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Saga SandinHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upplev mer med Premium! Lyssna på HELA detta exklusiva avsnitt – bara en liten del av allt du får som Premium-medlem.Gå med i Premium idag och njut av: Obegränsad tillgång till alla våra avsnitt, inklusive specialer! 2 avsnitt/vecka - varje måndag och fredag. 900+ timmar av underhållning – perfekt för att lyssna offline när du är på språng.Möjlighet att kommentera och engagera dig direkt i varje avsnitt.Bli en del av TFK's Community – där riktiga fans möts.Prova Premium helt gratis i 14 dagar! Upplev skillnaden och mer – utan kostnad.Följ oss för fler uppdateringar:Instagram: @johaank, @TfkMathie, @Tfkjohannes Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Eric Amarillo. Eric är en svensk popsångare, låtskrivare och musikproducent och kanske minns ni hans superhit ”Om sanningen ska fram”(vill du ligga med mig), som släpptes 2011 och låg på första plats på Sverigetopplistan. Det har hänt en hel del i Erics liv sedan dess, han har gått från pop till spirituell healing musik. Och med hopp om att hitta ett inre lugn hamnade han någon helt annanstans – i ett torp i Ljungskile, långt borta från spelningar, alkohol och bekräftelse. Men musiken och skaparkraft lever såklart vidare, men nu handlar det om något helt annat. Att beröra på ett annat plan. Musiken är hans liv. Eric har förmodligen flest högskolepoäng i musik av alla popmusiker. Han gick fem år på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och är klassiskt skolad, så han har alltid hållit på med det på sidan om och har bland annat skrivit en balett som heter "Solar logos". Det ska bli spännande att prata med Eric om den här resan. Vad drev honom till förändring. Vad har det gett honom. Vad är det för frekvensmusik han skapar, vad vill han uppnå, vad känner han är hans högre syfte? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.  Albert Einstein har sagt att ”Framtidens medicin är frekvenser”.Eric Amarillo's YouTube kanal hittar ni här: https://www.youtube.com/channel/UCL-Z-bNE0TgaiCa92C-iOHgEric Amarillo's Chakra frekvens som spelas i avsnittet kan ni hitta här: https://www.youtube.com/watch?v=nt7tt2jIhv4Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp & Redaktör: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängareÄven om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencingI avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.Programledare: Björn Gunér Producent: Lars Broström

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se