Podcasts about framtidens

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Israel, som siktar på att återerövra Gaza, har kontinuerligt attackerat palestinska mål under veckan. Attackerna får förödande individuella konsekvenser, och de drabbar speciellt barn. Detta samtidigt som svälten är fortsatt svår och kritiken mot Israel tilltar. Hör vår mellanösternkorrespondent Samar Hadrous om veckan som varit. Tyskland står orubbligt fast vid sin solidaritet med Israel, som följd av Förintelsen. Samtidigt genomgår Tyskland ett identitetsskifte 80 år efter krigsslutet. Hur ser relationen ut idag och vad vill Tyskland med sin Israel-politik? Reportage av Tysklandskorrespondent Daniel Alling.Öka handeln mellan USA och Ryssland inom bland annat energi – och häv alla sanktioner som införts mot Ryssland sedan 2014. Det är två av de förslag på eftergifter som Donald Trump har lagt fram för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina. Hur står det till med moralen i internationell handel? Hör Torbjörn Becker vid Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.I ett forskningsprojekt vid Solna BB testar forskare vilken effekt det kan ha att låta en sjukhushund vara med vid förlossningen. För bara några dagar sedan födde Jenny Edner dottern Liv och med i salen var sjukhushunden Liona. Reportage av Lotta Myhrén.Höst, vinter och vår har de kämpat – unga orkestermedlemmar. Nu närmar sig sommaren och Sverige fylls av avslutningskonserter. I dag i Berwaldhallen bara ett längre stenkast bort från Radiohuset är det sommaravslutning för Kulturskolans orkesterskola – som är ett sorts ständigt pågående demokratiarbete där unga får ta plats med sin röster på scen och i samhället. En av orkestrarna är Centrala orkestern i Stockholm och Jesper Lindau träffade Eila Stark och Miron Yakob när de repeterade.Krönika Ulrika Knutson.Panelen med Fredrik Haage, Smålandsposten, Frida Wallnor, Dagens Industri och Daniel Swedin, Arbetet.I andra timmen:Kritiken av det Israel gör i Gaza har blivit alltmer intensiv, från bland annat FN, alla stora hjälporganisationer, mänskliga rättighetsorganisationer och en del länder, som till exempel Norge. I veckan rörde sig Sverige – en aning – till mer skarpa ordalag mot Israel. Hör Lisa Strömbom, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet om den svenska regeringens hållning i Gazafrågan.Efter sommaren kommer Trafikverkets förslag till ny nationell plan för vägar och järnvägar de kommande 12 åren. Och just nu vässar politiker runt om i landet argumenten för att just deras önskelista ska kunna infrias. Men hur långt kommer egentligen pengarna räcka? Reportage av Tobias Sandblad.Trumps tullar slår hårt mot Bangladeshs viktiga textilindustri. Reportage av Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Satir av Radioskugga.Vad kan poesin betyda i Palestina? Samtal med Ida Börjel vars dokumentärdikter i ”Röd anemon” bygger på samtal med palestinska poeter på Västbanken.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

Klimatförändringar och de utmaningar som väntar oss i framtiden, existentiella och samhälleliga, är teman som allt oftare skildras i konsten. I Dimitris Alevras roman Det här är ljuset är en fruktansvärd storm på väg att ödelägga Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Huvudpersonen Sofia återvänder till den gamla hemstaden för att försöka samla ihop spillrorna av sin olycksdrabbade familj. Finns det något kvar att rädda innan katastrofen kommer och det är för sent? P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Dimitris Alevras för att prata med honom om ”Det här är ljuset” - och om författaren som en framtidens meteorolog.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Framtidens handel ur stadens perspektiv Staden är inte bara en viktig del av handeln – den är en avgörande del. Det är genom stadens filter som drömmar, idéer, visioner och kapitalintressen måste passera innan de förvandlas till den konkreta verklighet som ska forma vår omgivning i decennier framåt. Varje beslut som tas måste inte bara vara ekonomiskt hållbart utan också bidra till att stärka staden och dess attraktionskraft. I denna episod av Retail & Fastighetspodden fördjupar vi oss i frågan: Hur viktig är handeln för stadens utveckling – och hur viktig är staden för handelns framtid? Handel är inte en isolerad företeelse – den är en central del av stadsutvecklingen och påverkar allt från trygghet och stadsliv till hur vi rör oss i våra urbana miljöer. För att få stadens perspektiv på handelns roll och framtid har vi bjudit in Daniel Andersson, arkitekt och urban planner. Daniel har lång erfarenhet av stadsplanering och har ägnat sin karriär åt att förstå hur vi kan skapa levande, hållbara och attraktiva stadsmiljöer där handel blir en naturlig och värdeskapande del av stadsbilden. Hur ser staden på handelns framtid? Vilka misstag har gjorts historiskt, och vilka lärdomar kan vi ta med oss in i framtiden? Hur kan vi skapa stadsmiljöer där handeln bidrar till att göra våra stadsrum tryggare, mer levande och ekonomiskt hållbara? Välkommen till Retail & Fastighetspodden – där vi i dag utforskar framtidens handel genom stadens ögon. Trevlig lyssning!

Norge eldes - vi blir flere eldre og lever lenger. Mens mange 60- og 70-åringer fortsatt er aktive i arbeidslivet, er behovet for omsorg størst blant de eldste. Hvordan sikrer vi god livskvalitet for eldre samtidig som vi bygger bærekraftige løsninger? Svaret ligger ikke i å kutte kostnader, men i å investere i kompetanse. Det er NÅ vi må handle, sier daglig leder for Nasjonalt senter for aldring og helse. Personellet er vår viktigste ressurs for gode helse- og omsorgstjenester, og det er aldri penger spart å spare på kompetanse. Stikkord for denne episoden er kravet til forsvarlige helsetjenester og hvordan kommunene kan sørge for smart opplæring og kompetanseheving av ansatte. I studio: Kari Midtbø Kristiansen, daglig leder og Signe Tretteteig, spesialrådgiver og koordinator for opplæring fra Nasjonalt senter for aldring og helse i samtale med Gry Solberg og Lisbeth Storvik Jacobsen fra Veilederen.

Idag gästar underbara David Lundqvist som är vd på Walley. Med ett starkt CV innehållande Klarna, Qliro och Instabee till att idag leda ett av Nordens mest spännande fintechbolag. Vi diskuterar framtidens betalningslösningar, hur man särskiljer sig i en konkurrensutsatt bransch och varför kundupplevelsen är a och o! Vi hinner också med att snacka innovation, ledarskap i snabbväxande bolag och vad som krävs för att lyckas inom fintech. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

De tillverkar delar av hjärnor och tarmar, så kallade organoider. På små chip simuleras en miljö liknande mänsklig vävnad. Hur långt kan man gå? Och går det att sätta ihop odlade organ till en hel människa – kan vi bygga en Frankenstein?Medverkande: Anna Falk, Professor i neurala stamceller vid Lunds universitet samt forskare vid Karolinska Institutet, Maria Tenje, Professor i Mikrosystemteknik vid Uppsala universitet, Mikael Sellin, Professor i Molekylär Medicin vid Uppsala Universitet, och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet dyker vi ner i allt som rör referenstagning och den snabbt föränderliga rollen som AI spelar i rekryteringsprocesser. Samtalet börjar med ett personligt sidospår om hockey men tar snart fart in i en djupgående diskussion om varför traditionell referenstagning ofta brister, och hur vi kan förbättra den. Carl-Johan Holmberg berättar om sin resa från att ifrågasätta Refapp – till att bli en nyckelperson i företagets forsknings- och utvecklingsarbete. Han delar med sig av hur digital och strukturerad referenstagning kan höja den prediktiva validiteten rejält, och backar upp det med både historiska och nutida forskningsresultat. Vi pratar också om AI – etik, kandidatperspektiv och vad EU:s nya AI-förordning innebär för rekrytering. Avsnittet avslutas med en framtidsspaning om hur AI och mänsklig bedömning kan samexistera och varför rekryterare som kan AI inte kommer att ersättas, utan snarare bli ovärderliga. ⏱ Tidsstämplar: 00:00 – Introduktion och personlig bakgrund 00:31 – Hockeyn och det privata engagemanget 01:23 – Resan till Refapp och innovationerna där 02:47 – Vad är referenstagning – egentligen? 03:53 – Forskningen bakom referenser och validitet 05:43 – Så skapar man en strukturerad referenstagning 07:37 – Konkreta exempel och benchmark-data 09:17 – Hur väljer och hanterar man referenser? 25:09 – Hur hanterar man en negativ referens? 39:20 – AI i rekrytering: nutid, trender och framtid 52:07 – Framtiden för AI och rekrytering 01:00:08 – Avslutande reflektioner och takeaways Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. Read More  

I det fjärde och avslutande samtalet med Karolina Lisslö Gylfe blickar vi framåt – mot framtiden för både planetens överlevnad och vår egna personliga och professionella resa. Karolina ser sig själv om fem år som en möjliggörare snarare än bara en samordnare, en nyckelperson i att koppla samman företag, teknik, hållbarhetslösningar och samhälle. Hon berättar också om sin flytt till Paris – ett medvetet steg mot en mer centraleuropeisk närvaro i sitt arbete med hållbarhetsfrågor. Vi pratar om framtiden för miljöorganisationen WePlanet, där förhoppningen är att organisationen har haft genomslag med fler kampanjer, särskilt kring luft- och vattenföroreningar, biologisk mångfald och nya tekniker som carbon farming och bioekonomi. Karolina uttrycker också hopp om att människor i större utsträckning ska ta till sig data och forskningsbaserad optimism, trots ett negativt signaler i sociala medier och världspolitiken. Tre lärdomar från avsnittet: 1️⃣ Hopp och handlingskraft behövs parallellt. Trots politisk turbulens och negativa medierapporter finns verklig förbättring i världen – det gäller att både agera och sprida hopp. 2️⃣ Framtidens hållbarhet kräver samverkan. Teknik, industri, forskning och samhälle måste kopplas samman – och det behövs brobyggare mellan länder och sektorer. 3️⃣ Entreprenörskap är ett verktyg för påverkan. Även små företag och individuella initiativ kan spela en stor roll i den globala gröna omställningen – att starta nytt är att ta ansvar.

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I veckans avsnitt gästas jag av Per Tillander, forskare och universitetslektor vid Göteborgs universitet. Tillsammans pratar vi om HR:s roll i en föränderlig värld där digitalisering, kompetensförsörjning och samarbetet mellan HR och linjechefer står i fokus. Vi pratar bland annat om: Varför HR ofta ses som "problemlösare" snarare än "möjliggörare" – och vad det innebär för vår strategiska påverkan. Vad pandemin lärde oss om HR:s verkliga värde – och varför vi behöver samma mod även i vardagen. Hur vi kan stärka vår digitala kompetens och bli mer relevanta i en AI-driven arbetsvardag. Vad som krävs för att bli mer proaktiva, bryta silotänket och integreras i verksamhetsutvecklingen.   God Lyssning

TV-reklam framtid är ljus och är inte längre bara för de stora jättarna

I detta avsnitt gästas vi av Anders Forslund, grundare och vd för Heart Aerospace – företaget som siktar på att elektrifiera flygindustrin och göra framtidens resor både hållbara och effektiva. Med en stark passion för både flyg och miljö berättar Forslund om hur dessa intressen förenades i idén som blev grunden till Heart Aerospace.Vi får höra om resan från vision till verklighet, med fokus på utvecklingen av elektriska flygplan som kan minska utsläppen. Samtalet går på djupet i de tekniska utmaningar som elflyget står inför – från batteriteknik till säkerhetskrav och certifieringar – och lyfter fram vikten av samarbete med myndigheter, flygbolag och investerare.Forslund berättar även om företagets första modell, ES-30, ett elektriskt flygplan särskilt designat för kortare resor. Han delar insikter kring marknadens positiva respons och hur intresset för elflyg växer snabbt – både från flygbolag och investerare. Dessutom får vi en inblick i hur Heart Aerospace planerar att skala upp produktionen och bygga en långsiktigt hållbar affärsmodell.Det här är ett avsnitt du inte vill missa – en inspirerande och insiktsfull inblick i framtidens flyg med en av branschens mest spännande pionjärer!Kom i kontakt med Anders Forslund här.Läs mer om Heart Aerospace här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt gästas vi av Anders Forslund, grundare och vd för Heart Aerospace – företaget som siktar på att elektrifiera flygindustrin och göra framtidens resor både hållbara och effektiva. Med en stark passion för både flyg och miljö berättar Forslund om hur dessa intressen förenades i idén som blev grunden till Heart Aerospace.Vi får höra om resan från vision till verklighet, med fokus på utvecklingen av elektriska flygplan som kan minska utsläppen. Samtalet går på djupet i de tekniska utmaningar som elflyget står inför – från batteriteknik till säkerhetskrav och certifieringar – och lyfter fram vikten av samarbete med myndigheter, flygbolag och investerare.Forslund berättar även om företagets första modell, ES-30, ett elektriskt flygplan särskilt designat för kortare resor. Han delar insikter kring marknadens positiva respons och hur intresset för elflyg växer snabbt – både från flygbolag och investerare. Dessutom får vi en inblick i hur Heart Aerospace planerar att skala upp produktionen och bygga en långsiktigt hållbar affärsmodell.Det här är ett avsnitt du inte vill missa – en inspirerande och insiktsfull inblick i framtidens flyg med en av branschens mest spännande pionjärer!Kom i kontakt med Anders Forslund här.Läs mer om Heart Aerospace här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 år gammal och redan inne på sitt tredje bolag. I veckans avsnitt gästas vi av Sebastian Hjärne som är grundare av Talentium, plattformen som håller på att omdefiniera hur rekrytering ska fungera. Med hjälp av AI och ett enormt driv har han byggt ett system som gör det möjligt att hitta rätt kandidater på sekunder och ta bort onödiga manuella steg. Vi diskuterar rekrytering och kompetensförsörjning samt entreprenörskap med en ung entreprenör som tänker globalt redan från start. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

IFK Göteborg har anställt en ny fotbollschef, den erfarne klubbledaren Jesper Jansson, 54, som vunnit SM-guld som sportchef i Helsingborg och cupguld som sportchef för Hammarby. Sedan några dagar är Jesper på plats i Göteborg och "Inga Dönare" har träffat honom för en längre intervju på Kamratgården.Hur ser Jansson på att få Håkan Mild som chef? Vad tänker han idag om hoten han utsattes för av AIK:s huliganer på 90-talet? Och vad hände egentligen på Cypern där Jesper Jansson fick sparken redan efter sju månader? Intervjun görs av GP:s fotbollskrönikör Robert Laul.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist00:00 Robban möter Jesper Jansson02:59 Angående Stefan Billborn08:19 Angående Håkan Mild11:14 Om att välja väg15:45 Om att jobba för Blåvitt17:07 KLubbchefernas roll i framtiden18:39 Drivkrafter23:31 IFK Göteborgs identitet26:20 Transfervärlden och agenter34:10 Transferekonomi47:33 Rollen i Blåvitt52:22 Var är IFK Göteborg 2027? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trender kommer och går vilket kan kännas förvirrande. En som har stenkoll på läget och som faktiskt vet vad vi kan förvänta oss framåt är experten Trend-Stefan.Trend-Stefan har gjort sig känd genom TV och föreläsningar och han verkar vara den person som faktiskt kan sia om framtiden.Tillsammans går vi igenom det som varit och blickar mot det som komma skall. Vi utlovar ett avsnitt fullmatat med inspiration oavsett om du skall göra om salongen, förbättra kundupplevelsen eller fila på dina färgval - välkomna! Denna podd ges ut av Frisörföretagarna.

De studerar vid en av Europas mest prestigefyllda handelshögskolor. De talar flera språk, klär sig korrekt och vet hur man bygger ett varumärke – även om det råkar vara sig själva. I dokumentären Framtidens elit (SVT Play) får vi följa fem unga vuxna som fostras till att bli just det: framtidens elit. Men det som på pappret ser ut som ett framgångsrecept, framstår i praktiken som ett liv som aldrig riktigt börjar.I dagens avsnitt pratar Anna-Karin och Ivar om lägenheter utan tavlor, relationer som tystnar, arbetsdagar som aldrig tar slut – och vad som händer när mening reduceras till mätbarhet. När man lever som om man alltid är på väg, men aldrig riktigt kommer fram.Till sin hjälp har de bland annat boken Excellent Sheep av William Deresiewicz (2015), där elitutbildning liknas vid en sorteringsmaskin för perfekta men vilsna individer – skickliga på att prestera, men dåligt rustade att välja liv.Det blir ett samtal om konsultbranschen som emotionellt vakuum, utbildning som dressyr, och varför så många unga högpresterare verkar ha allt – men ändå undrar vad det är värt.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Hur påverkar teknologi framtidens HR?    I detta avsnitt sammanfattar Anna Carlsson och Emira Blomberg sina upplevelser och reflektioner från HR Tech Europa, som ägde rum i Amsterdam den 4–5 mars 2025. Konferensen, som samlar HR-ledare och teknikexperter, fokuserade på de senaste trenderna inom HR-teknologi, digital transformation och AI:s växande roll i arbetslivet.   Samtalet belyser vikten av att HR-avdelningar kontinuerligt uppdaterar sig kring nya digitala lösningar och hur evenemang som detta skapar värdefulla nätverksmöjligheter. Bland de mest framträdande teman på konferensen fanns AI:s påverkan på HR-processer, datadriven kompetensutveckling och framtidens ledarskap. Det var även paneldiskussioner med globala företag som gav konkreta exempel på hur organisationer navigerar i den digitala förändringen.  

Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I dagens avsnitt får vi en exklusiv inblick i entreprenörsresan med Rickard Lyko, grundare och vd för Lyko. Det som en gång var en liten frisörsalong i Dala-Järna har förvandlats till ett miljardbolag som förändrat skönhetsbranschen – men vägen dit har varit allt annat än spikrak. Rickard delar med sig av de avgörande besluten, de ekonomiska utmaningarna och de riskfyllda satsningarna som förde Lyko från nära konkurs till framgång. Vi dyker djupt in i Lykos marknadsföringsstrategier och avslöjar hur företaget kombinerat fysiska butiker med digital innovation för att skapa en lojal kundbas. Dessutom pratar vi om branschens virala produkter – varför exploderade intresset för snigelserum, och vad blir nästa stora trend?Vi får även ta del av Rickards personliga reflektioner om ledarskap, innovation och framtidsvisioner för Lyko. Från att ha lärt sig vikten av att vara känslomässigt öppen till att driva på för global expansion inom skönhetsbranschen. Missa inte detta avsnitt som inspirerar dig att gå från dröm till verklighet – och att våga satsa allt på vägen mot framgång.Följ Rickard Lyko här.Läs mer om Lyko här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnittet är i betalt samarbete med Qliro. I dagens avsnitt får vi en exklusiv inblick i entreprenörsresan med Rickard Lyko, grundare och vd för Lyko. Det som en gång var en liten frisörsalong i Dala-Järna har förvandlats till ett miljardbolag som förändrat skönhetsbranschen – men vägen dit har varit allt annat än spikrak. Rickard delar med sig av de avgörande besluten, de ekonomiska utmaningarna och de riskfyllda satsningarna som förde Lyko från nära konkurs till framgång. Vi dyker djupt in i Lykos marknadsföringsstrategier och avslöjar hur företaget kombinerat fysiska butiker med digital innovation för att skapa en lojal kundbas. Dessutom pratar vi om branschens virala produkter – varför exploderade intresset för snigelserum, och vad blir nästa stora trend?Vi får även ta del av Rickards personliga reflektioner om ledarskap, innovation och framtidsvisioner för Lyko. Från att ha lärt sig vikten av att vara känslomässigt öppen till att driva på för global expansion inom skönhetsbranschen. Missa inte detta avsnitt som inspirerar dig att gå från dröm till verklighet – och att våga satsa allt på vägen mot framgång.Följ Rickard Lyko här.Läs mer om Lyko här.Läs mer om Qliro här. Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Baljväxter är klimatsmarta, näringsrika och kan förvaras länge. Med allt mer fokus på hållbarhet, självförsörjning och beredskap är baljväxter i fokus både för forskning och de gröna näringarna. Hör SLU-forskarna Georg Carlsson och Åsa Grimberg, tillsammans med Cecilia Tullberg från Center för livsmedelsresiliens och konkurrenskraft vid Lunds tekniska högskola, Lars Franzén och Tobias Wejde från Lantmännen Biorefineries och Veronica Öhrvik från Axfoundation.

Denna vecka ägnar Siri och Jimmy sig åt att kåsera och reflektera kring maten och dess kostnader i samtiden. Dessutom har Jimmy har varit i London igen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte AI som formar framtiden – det är våra egna omedvetna val.Jag hade häromveckan ett trevligt snack med bästaste Emma Ridderstad som tidigare varit VD för bl.a familjeliv, drivit Warpin - en startup för att skapa interaktiva 3D-världar med VR/AR, hållit TEDx-talks - varit founder, VD, mamma, entreprenör, livsutforskare och inre resenär.Vad är skillnaden mellan gamla internet och nya, och hur kommer nästa generations upplevelser se ut? Hur navigerar vi på nätet om 2-3 år?Jag rekommenderar varmt det här samtalet. Inte bara för internetnördar utan för alla. Om Sci-Fi-framtiden.Kanske det starkaste avsnittet hittills. Väldigt pretentiöst.Ett enda långt oklippt samtal.

Kan vi få och när i så fall får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  I detta andra poddavsnitt om digitaliserat skogsbruk berättar Johan Fransson mer om den forskning som bedrivs inom området. Johan Fransson är professor i skogsbrukets digitalisering. Han är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. När får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  Det är många frågor som väcks då vi samtalar om den forskning som Linnéuniversitetet med flera bedriver i skogarna utanför Växjö. Hur går forskningen vidare med användning av AI-teknik i kombination med drönarbilder, laserskanning, hyperspektrala bilder, radarbilder och grunddata från koldioxidbalanser som fångat mängder med information i forskningsskogen utanför Växjö? Kan det här leda till att vi formar framtidens skogar för att bättre klara klimatförändringar liksom ökad biologisk mångfald, höjda sociala värden och större hänsyn till kultur och fornminnen? Att dessutom lägga på ytterligare skikt med ljudupptagningar med fågelkvitter gör bilden ännu mer intressant och fullständig. I ett förändrat klimat kan vi inte begära att naturen själv skall lösa bevarandet av alla värden och ekosystemtjänster vi förväntar oss ska finnas kvar på en viss plats. Vegetationszonerna flyttar sig 1,5 cm per minut viket gör det nödvändigt att binda så mycket koldioxid som möjligt över tid i skogarna och samtidigt lösa frågorna om bevarande av biologisk mångfald.

Fedja och Jacob låter ChatGPT generera ämnen för dagens avsnitt vilket då blev framtidens logistik, haptisk marknadsföring och mycket mer! Shein, Temu & Amazons produktrekommendationer diskuteras. Sen fascineras Fedja och Jacob över hur Bluetooth fungerar. 3.00min - Poddtips 20.00min - Köp med hjälp av ChatGPT44.00min - Shein och Temu 46.00min - Amazons produktrekommendationer 47.00min - Drönarleveranser53.00min - Lagerkapacitet hos olika företag61.00min - Fascination över BluetoothHär hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Billy Boman & Mikeadelica (Northern Spark) EPISOD: 41 (Säsong 3 avsnitt 6) EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PRODUCERAS AV: Simon Kölle & Amir Noghabai SÄSONG 3 GÖRS I SAMARBETE MED: FrameSage, med hjälp utav FrameSage kan du finansiera ditt filmprojekt eller investera i film.  Besök www.framesage.com  SÄSONG 3 SPONSRAS AV: Story Academy och Film Crew. Drömmer du om att jobba med film och TV? På Gotlands folkhögskola finns Story Academy och Film Crew – två utbildningar för dig som vill in i branschen. Om Episoden: 

Daniel Oddhammar gick från restaurangbranschen för att grunda Generation Waste, som vill lösa "världens mest onödiga problem". Genom utbildningar, inspiration och en SaaS-tjänst för mätning av matsvinn, hjälper man sina kunder inom restaurang, storkök och rederinäring att reducera sitt resursslöseri - och samtidigt spara en hel del pengar. Kunskapsnivån ökar ständigt och utvecklingen går framåt, men matsvinn utgör fortsatt 8-10 procent av de globala utsläppen av växthusgaser. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet. // Missa inte heller magasinprojektet Framtidens hållbara matsystem som vi genomförde 2020-2022.

Viktor Sahlström från Droppa, gästar podden Framtidens E-Handel och går igenom varför högautomatiserade bolag ofta anses mindre attraktiva, hur hållbarhetsfrågan påverkar returhantering och vilka utmaningar e-handlare står inför idag. 04:05 – Vem är Viktor privat?09:12 – Hans professionella bakgrund och resa inom e-handel12:43 – Att jobba i extrem medvind – och hur man hanterar svår motvind24:24 – Hållbarhet och returhantering: Hur påverkar det e-handeln?28:41 – De största utmaningarna med returer och procentsatser för olika varor42:47 – Droppas strategi: Så jobbar de med både slutkunden och e-handlaren51:11 – Framtidens returer: Hur kan branschen effektivisera processerna?53:30 – Viktors bästa tips för att sänka returkostnader och öka lönsamhetenHär hittar du Viktor & Droppa:https://www.linkedin.com/in/viktor-sahlstr%C3%B6m-15620215/ https://www.droppa.com/ Sponsor:https://www.relivo.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rasmus Fahlander, CPO på Kustom, gästar podden Framtidens E-Handel och dyker in i betalbranschens utveckling, från historiska betalsätt till framtidens innovativa lösningar. Vi får en inblick i hur Klarna Checkout byggdes upp och såldes, samt hur checkouten kan bli en strategisk konkurrensfördel. 02:55 – Vikten av politiska nyanser07:24 – Hans tid på Klarna – en inblick bakom kulisserna13:27 – Försäljningen av Klarna Checkout – hur gick det till?25:44 – Historielektion: Betalsättens utveckling genom åren31:46 – Framtidens betallösningar – vad kan vi förvänta oss?36:10 – Konkurrenskraft genom kassan – hur optimerar man checkout?46:28 – Best practices för smidiga och effektiva betalflöden49:55 – Framtidsplaner – vad står på agendan?55:14 – Vilken roll kommer blockchain att spela framöver?Här hittar du Rasmus & Kustom:https://www.linkedin.com/in/rasmusfahlander/ https://www.kustom.co/ Sponsor:https://www.relivo.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kommer vi att äta i framtiden? Och vad bör vi äta idag för att inte göra för stora planetära avtryck? Om det handlar dagens avsnitt. Gäst är Anna Richert, senior matexpert hos Världsnaturfonden WWF.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonGästfoto: Saga SandinHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dag intervjuar jag ⁠Torleif Falk⁠, stadsarkitekt i Stockholm. Vi pratar om hans syn på framtidens stadsutveckling, utmaningarna med förtätning och hur vi kan skapa en hållbar och levande stad utan att kompromissa med kulturmiljöer och livskvalitet.Vi utforskar också stadsarkitektens roll i dagens samhälle, hur ser samverkan med andra aktörer ut, och vilka nycklar krävs för att navigera en stad i ständig förändring?Men vi stannar inte där. I den andra delen av samtalet lär vi känna Torleif på ett mer personligt plan. Vi pratar om hans uppväxt, passion och drivkrafter, samt vad som ger honom energi i sin nuvarande roll.Avsnittet avslutas med tre inspirerande medskick, ett till honom själv, ett till arkitektstudenter och ett till branschkollegor.Ett måste för alla som är intresserade av stadsutveckling, arkitektur och ledarskap inom det byggda samhället. Lyssna in och låt dig inspireras!_____Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.Let's connect and talk further about this episode⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Follow Urbanistica on⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠,⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ &⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design)

Upplev mer med Premium! Lyssna på HELA detta exklusiva avsnitt – bara en liten del av allt du får som Premium-medlem.Gå med i Premium idag och njut av: Obegränsad tillgång till alla våra avsnitt, inklusive specialer! 2 avsnitt/vecka - varje måndag och fredag. 900+ timmar av underhållning – perfekt för att lyssna offline när du är på språng.Möjlighet att kommentera och engagera dig direkt i varje avsnitt.Bli en del av TFK's Community – där riktiga fans möts.Prova Premium helt gratis i 14 dagar! Upplev skillnaden och mer – utan kostnad.Följ oss för fler uppdateringar:Instagram: @johaank, @TfkMathie, @Tfkjohannes Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Eric Amarillo. Eric är en svensk popsångare, låtskrivare och musikproducent och kanske minns ni hans superhit ”Om sanningen ska fram”(vill du ligga med mig), som släpptes 2011 och låg på första plats på Sverigetopplistan. Det har hänt en hel del i Erics liv sedan dess, han har gått från pop till spirituell healing musik. Och med hopp om att hitta ett inre lugn hamnade han någon helt annanstans – i ett torp i Ljungskile, långt borta från spelningar, alkohol och bekräftelse. Men musiken och skaparkraft lever såklart vidare, men nu handlar det om något helt annat. Att beröra på ett annat plan. Musiken är hans liv. Eric har förmodligen flest högskolepoäng i musik av alla popmusiker. Han gick fem år på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm och är klassiskt skolad, så han har alltid hållit på med det på sidan om och har bland annat skrivit en balett som heter "Solar logos". Det ska bli spännande att prata med Eric om den här resan. Vad drev honom till förändring. Vad har det gett honom. Vad är det för frekvensmusik han skapar, vad vill han uppnå, vad känner han är hans högre syfte? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.  Albert Einstein har sagt att ”Framtidens medicin är frekvenser”.Eric Amarillo's YouTube kanal hittar ni här: https://www.youtube.com/channel/UCL-Z-bNE0TgaiCa92C-iOHgEric Amarillo's Chakra frekvens som spelas i avsnittet kan ni hitta här: https://www.youtube.com/watch?v=nt7tt2jIhv4Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp & Redaktör: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På framtidens arbetsplatser arbetar vi smartare, får ökat välmående och högre produktivitet. Anna-Carin guidar oss i 4 Day Weeks möjligheter.

Genom att använda andra typer av drivmedel kan lantbrukarna både minska sina klimatavtryck och spara pengar.  I det här avsnittet av Lantbrukspodden är vi på Elmiamässan och Land Lantbruks teknikreporter Bengt Luthman träffar Jonas Engström från Traktorarvid och Anders Folkelid från CNH Industrial och New Holland för att höra mer om olika teknik- och drivmedelslösningar för framtidens jordbruk.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängareÄven om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencingI avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.Programledare: Björn Gunér Producent: Lars Broström

Vi pratar om teknikens snabba utveckling och dess inverkan på marknadsföring, poddar och webbutbildningar. Greger delar sina tankar om hur digitala verktyg och AI förändrar sättet vi arbetar och kommunicerar, samtidigt som det personliga mötet blir allt viktigare. Vi pratar om hur man kan använda tekniken på bästa sätt för att spara tid och skapa konkurrensfördelar, men också om värdet av att vara sig själv och bygga starka relationer – både digitalt och analogt. 

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången tisdag 29/10-2024.Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Från en nedbryttbar bambutandborste till att förändra hela tandvårdsindustrin!

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Hemla svingar mot säkerhetsjättarna genom att kombinera säkerhetsteknik med digitalisering, innovation och ai. De backas med pengar från grundarna till Klarna, Kry och Voi. Nu har vd:n Jakob Lyckenvik och Budbee-grundaren Fredrik Hamilton ett nytt mål: att revolutionera en marknad värd över 30 miljarder kronor. Idag diskuterar vi framtidens hemsäkerhet i en underbar kvart. Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram

Sverige står inför en ny gruvboom. Runt om i landet finns mineraler som är viktiga i kampen mot klimatkrisen. Men motståndet är starkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU har bestämt att fler så kallade kritiska råvaror ska plockas upp ur marken här i Europa. Sverige kan få en viktig roll i den här gröna omställningen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.”Vi kan också bli en maktfaktor i hela EU. Om vi sitter på de kritiska mineralerna och metallerna som alla andra länder just idag är beroende av Kina för. Men som de istället skulle kunna vara beroende av Sverige för.”Det finns många argument för att Sverige borde satsa mer på att bli ett attraktivt gruvland. Men på flera håll i landet växer nu också motståndet mot nya gruvor. I Oviken i Jämtland har ett australiensiskt bolag planerar för en vanadingruva. Ortsbefolkningen oroar sig för att vattnet i Storsjön - som bland annat försörjer Östersund med dricksvatten, ska bli otjänlig.Men om mineralerna behövs för att vi ska kunna behålla vår nuvarande levnadsstil, vad är då alternativet? Vi besöker en stad i Kongo som ofta beskrivs som världens kobolt-huvudstad.Medverkande: Karen Hanghoj, geolog och chef för British Geological Survey, Svemins höstmöte, Hans Selbach statsgeolog på SGU, Sveriges geologiska undersökning i Malå, Ebba Busch, energi- och näringsminister, kristdemokrat, Jon Erik Johansson, boende i byn Önsta, Anna Norlén, boende i Oviken, Therese Kärngard, socialdemokratiskt kommunalråd i Bergs kommun, Ulla Salomonsson, boende i Oviken, Anders Björk som har en bondgård nära det planerade gruvbygget i Oviken, Mattias Lundgren, som arbetar i den nyöppnade guldgruvan i Fäbodtjärn i Lycksele, Fredrik Bergsten, vd på gruvföretaget Botnia Exploration, Virginie och Dauphine som bor i gruvstaden Kolwezi i Kongo-Kinshasa, Mats Taaveniku, kommunalråd för socialdemokraterna i Kiruna.Reportrar: Björn Djurberg och frilansjournalisten Denise Maheho och Esfar Ahmad, research.Tekniker: Alma SegeholmProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducenter: Ulrika Bergqvist och Björn Djurbergulrika.bergqvist@sr.se, bjorn.djurberg@sr.se

Är du redo att förändra ditt sätt att tänka kring kundlojalitet?

Nu vill allt fler skogsägare bruka markerna utan kalhyggen men hur ska det hyggesfria skogsbruket göras på ett sätt som verkligen gynnar insekter, växter och svampar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joachim Strengbom från Sveriges Lantbruksuniversitet och Gustaf Granath från Uppsala Universitet gör försök med olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för att se effekten på den biologiska mångfalden. Vi hör också Anders Söderström, skogschef på Uppsala Akademiförvaltning om varför man vill gå över till hyggesfritt skogsbruk. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Konflikt synar vad som hände den 17 september när personsökare exploderade över hela Libanon. Hur gick det till när sprängmedel hamnade i de små apparaterna och vad säger det om framtidens krigföring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Alican Kiraz, cybersäkerhets- och techexpert, Håkon Høydal, journalist på norska dagstidning VG, Martin Bernsen, presstalesperson på norska säkerhetspolisen PST, Jihane Sfeir, historiker och Libanonexpert vid det fria universitetet i Bryssel, Philip Ingram, tidigare underrättelseofficer, numera kommentator om underrättelse- och säkerhetsfrågor i Storbritannien, Brian Green, expert på teknik kopplat till etik på Santa Clara University, Andrew Maynard, professor på avancerad teknologiomställning, på Arizona State University mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lina Malers och Esfar AhmadTekniker: Tor SigvardssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se