Podcasts about skugga

Yves Saint Laurent brukade kalla Betty Catroux för sin tvillingsjäl. I år fyller hon 80 och fortsätter att inspirera med sin stil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Betty Catroux är den kvinna som mest av alla kom att förkroppsliga modeskaparen Yves Saint Laurents vision om en modern kvinna i de maskulint kodade plagg som kom att bli hans signum: kostymen, Le Smoking och safarijackan. Ingen kunde som hon bära upp just den typen av plagg. “Hon är perfekt i mina kläder – hon är lång, lång, lång”, som Yves Saint Laurent själv sade.När han första gången såg henne var hon klädd i kort kjol och långa svarta läderstövlar och sög nonchalant på en cigarett. Yves, som då själv var nyblonderad och klädd i svart läder, trodde inte sina ögon. Hon var hans kvinnliga spegelbild. Lång, gänglig och androgyn. De blev bästa vänner.I veckans Stil berättar vi mer om Betty Catroux och hennes bekymmerslösa livstil. Hon är känd för att slänga ur sig citat som: ”Min största ambition i livet har alltid varit att aldrig lyfta ett finger”. Vi berättar också om nattklubbsdrottningen Régine som drev klubben Chez Régine i Paris. Det var där som Betty Catroux och Yves Saint Laurent träffades första gången 1967.Vi tar också en närmare titt på Betty Catrouxs man Francois Catroux, som var inredningsdesigner. Jonatan Jahn på auktionshuset Bukowskis berättar om stilen han skapade med sina inredningar. Och så blickar vi tillbaka mot millenieskiftet när en annan androgyn kvinna gjorde debut: den kanadensiska artisten Avril Lavigne. DN:s musikredaktör Kajsa Haidl berättar hur hon har banat vägen för många av dagens stjärnor, inte minst under poppunkens återkomst.

Den nära vänskapen mellan Gunvor Hofmo och Ruth Maier var intensiv men kortvarig. 22 år gammal mördades Ruth i Auschwitz. Eva Ström reflekterar över den starka dikt som Hofmo skrev för att minnas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2019-05-06.Det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz, så lyder ett berömt citat av den tyska filosofen Theodor Adorno. Ändå är det just de poeter som skrev om Förintelsen som har förnyat diktkonsten. Jag tänker förstås inte minst på den Paul Celan, som med sin förtätade poesi gestaltade sitt eget och seklets trauma. Men också Nelly Sachs har Förintelsen som sitt stora tema. Till dessa sällar sig även en norsk poet, Gunvor Hofmo, som levde 1921–1995.Hofmo var inte själv judinna, men fick ändå sin vardag söndersliten av nazisternas mördarmaskineri. Flera i hennes släkt var politiskt aktiva och internerades av den norska naziregimen, ett par av dem dog i tyska koncentrationsläger. Men det var en annan händelse som främst skulle komma att prägla hennes liv och diktning.1940 träffade hon den ett år äldre Ruth Maier. På ytan var de olika. Hofmo föddes utanför Oslo och växte upp i arbetarmiljö. Maier var en judisk flykting från en bildad överklassfamilj i Wien. Men de visade sig vara syskonsjälar och blev oskiljaktiga. Ruth var Gunvors universitet, de läste Rilke och Zweig och norska diktare som Olaf Bull efter att Ruth snabbt lärt sig norska.Vi känner Ruths uppväxt, tankar och möten med Norge väl genom hennes efterlämnade dagbok. Där lär man känna en sekulärt uppfostrad begåvad ung flicka, med skådespelar- och konstnärsdrömmar. Hon förälskar sig i både pojkar och flickor, men har också depressiva sidor. Hon finner sig inte tillrätta i sin norska värdfamilj och tiden i Norge är pressande. Resten av hennes familj, mor, syster och mormor, lyckades fly till England och det blir Ruths dröm att få återförenas med dem. Under vårvintern 1941 tas hon in på en psykiatrisk klinik.I jämförelse med Ruth ter sig Gunvor mer sluten. Även hon skriver dagböcker och dikter, men det är inte lika lätt att lära känna hennes mer tystlåtna personlighet som den livliga flickan från Wien. Det är genom skildringarna i Ruths dagbok vi får en konkret bild av henne. Inte minst imponerar Gunvors politiska mod – hon protesterar när vännen diskrimineras på grund av sin judiska börd.Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka.Hur ska man beskriva deras omvälvande och ibland stormiga vänskap? Mycket talar för att det var en förälskelse. Den 9 januari 1941 skriver Ruth om Gunvor i sin dagbok ”Dagarna blir ljusare när man älskar någon”. Men den tvååriga relationen fick ett abrupt slut i november 1942, när Ruth arresterades av norsk polis i en så kallad juderazzia. Hon fördes med skeppet Donau till Stettin, för vidare befordran till Auschwitz, där hon omedelbart mördades i gaskamrarna i december, 22 år gammal.De sista ord som Ruth yttrade till Gunvor kom i ett brev: Varför skulle inte vi lida, när det finns så mycket lidande i världen? Och så det märkliga tillägget: bekymra dig inte om mig, jag vet inte ens om jag skulle vilja byta med dig.Ruths död blev det sår som Gunvor Hofmos dikt kom att kretsa kring, och som ger den dess obönhörlighet och styrka. Så här låter det i den första dikten i urvalsvolymen ”Jag glömmer ingen”, i Eva Runefelts och Staffan Söderbloms lyhörda översättning från 2019. Gud, om du ännu ser: det finns ingen vardag mer. Det finns bara stumma skrik, det finns bara svarta lik som hänger i röda träd! Hör hur tyst det är. Vi vänder oss om och går hem, men ständigt möter vi dem. Allt vi förnimmer i dag är de dödas andetag! Om vi i glömskan står: är det i deras aska vi går. Gud, om du ännu ser: det finns ingen vardag mer. När Ruth fördes bort tog Gunvor som sin livsuppgift att bära henne inom sig i en sorgens symbios.Men att försöka härbärgera Ruth och samtidigt ge uttryck för sin sorg blev till sist för mycket för henne. Förgäves försökte hon ge ut Ruth dagbok, vilket bidrog till att hon insjuknade i en svår psykos.I likhet med Paul Celan och Nelly Sachs kom alltså Gunvor Hofmo att tillbringa långa tider på mentalsjukhus. Länge skrev hon inte. Men under den sista sjukhusvistelsen fick hon en skrivvrå och när hon slutligen kunde lämna institutionen så fortsatte hon att ge ut diktsamlingar, men levde isolerat.Känsloläget är konstant och konsekvent i hennes lyrik, men för att förstå den förtvivlade kraften i finns det anledning att återvända till Adorno. För vad menade han egentligen när han sa att det är barbariskt att skriva poesi efter Auschwitz? Det har diskuterats och givna svar finns inte. Jag har tänkt att han menat att det var omoraliskt att forma sitt språk till något slag av estetisk njutning, när en så grundläggande ödeläggande förintande ondska ägt rum. Att det vore barbariskt att förtiga det i poesi som då blir till balsam, eskapism eller kosmetika, men att det även vore barbariskt att göra det till ämne för sin dikt. Det märkliga är dock som sagt att den poesi som under 1900-talet blivit nyskapande och bestående , som Paul Celans, har Förintelsen som sitt tema. Det förändrade hans dikt, och det förändrade även diktkonsten. Gunvor Hofmos poesi är mindre avskalad än den sene Celans, men dikterna ljuder likaledes av insikten om avgrunden, och om nödvändigheten i att fortsätta dikta.Gunvor är en överlevande i förhållande till Ruth, och känner den överlevandes irrationella skuld. Här finns en rasande brottning med den Gud, hon aldrig kunde släppa. Här finns en förtärande ensamhet, och en ödslig övergivenhet.I de fall man kan ana ljuset i hennes längtan, tycks det stråla från minnet av Ruth. På en fest hade en kamrat till dem vägra att sjunga Härlig är jorden, på grund av det sönderslitande krig som pågick. Då steg Ruth upp och pläderade flammande för att man skulle sjunga sången, för att skönheten och glädjen ändå måste få finnas. Kanske är det denna händelse som ekar i dikten Jag vill hem. Jag vill se stjärnorna över nattblank sjösom sjunger, sjunger:Härlig är natten,härlig är dagen,Ingen av dem ska dö! Jag vill hem till människorna –som en blindgenomstrålas i mörkretav sorgens stjärnljus.Den skrivandets största uppgift blir för Hofmo att aldrig glömma. Då hålls också smärtan vid liv. Denna smärta och nakenhet kan vara skrämmande och svår att ta till sig när man läser hennes dikt. Hon var själv medveten om det. Och kunde skämmas över det:Man tycker inte om sina dikter. De är alltför pinsamma vittnen. Man skäms över dem som när man ser sitt ansikte alltför plötsligt och naket i spegeln efter en vaknatt. Och man vänder sig bort från de där orden, de mörka vittnena. […] Så blir då din bästa dikt den du skäms mest över, den du allra helst skulle ha förnekat, eftersom den blottade för mycket av det innersta i dig. Så blir din bästa dikt, den du inte skulle ha skrivit, för den kostade dig för mycket. Med denna konsekventa inställning till sin diktning är det förståeligt att Gunvor Hofmo aldrig uppträdde offentligt eller gav några intervjuer. Det finns få fotografier av henne, endast i sin dikt uttryckte hon sig. I två ord kan den sammanfattas: Efteråt och Ensamhet. Gunvor Hofmo skrev sin dikt efter Auschwitz, och också efter Ruth, den blev både en generationsdikt, och hennes eget ödes personliga bikt.Eva Ström, författare LitteraturGunvor Hofmo: Jag glömmer ingen. Valda dikter i översättning av Eva Runefelt och Staffan Söderblom. Norstedts, 2019.Ruth Maiers dagbok – ett judiskt kvinnoöde. Översättare:Staffan Söderblom. Norstedt, 2019.

Romanen Amadoka av den ukrainska författaren Sofia Andruchovytj handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Boken är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu i vinter har den drygt 500-sidiga ”Amadoka 1” kommit ut. Fortsättningen kommer i en egen volym under 2025. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att bland annat tala om det som boken hämtat sin titel från: den forntida europeiska jättesjön Amadoka som kanske har funnits - eller kanske inte.

Höjd beredskap inför Folk och försvars rikskonferens i Sälen 2025 Och så lite om Den nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholms kvarglömda papper. Av och med Amanda Wollstad, Patrik Oksanen, Johan Wiktorin och Anders Lindberg

Möt den ukrainska författaren till Amadoka i ett reportage av Fredrik Wadström. Dessutom: Filmvåren inleds med programsläpp till Göteborg filmfestival! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: FILMKRITIKER EMMA ENGSTRÖM OM KOMMANDE GÖTEBORG FILMFESTIVALDet har bara gått några dagar på 2025 och redan har filmåret rivstartat. De första tre månaderna är de mest hektiska i filmbranschen med galor och storpremiärer. Och ett säkert vårtecken är den 48:e filmfestivalen i Göteborg, som drar igång i slutet av månaden – programmet släpps under tisdagen. Hör vår filmkritiker Emma Engström om vad det blir för festival.REPORTAGE: UKRAINSKA SOFIA ANDRUCHOVYTJ TAR SIG AN FÖRINTELSEN I STORVERKET ”AMADOKA”En av Ukrainas främsta författare, Sofia Andruchovytj, är aktuell på svenska med "Amadoka" – som handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Den ukrainska utgåvan är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar. Nu i vinter har den drygt 500-sidiga "Amadoka 1" kommit ut. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att tala både om den – och den senaste romanen skriven mitt under brinnande krig.VERKET SOM VÄRKER: ”NIGHTHAWKS” AV EDWARD HOPPERI Verket som värker är det ni lyssnare som får komma till tals om ett kulturellt verk som betytt särskilt mycket. För Martin Landgren är det nästan trettio år sedan han som ung och orolig pojke fick se en klassisk målning i dova pastellfärger. Den föreställer fyra människor i en nattupplyst amerikansk bar på 1940-talet. P1 Kulturs Anna Tullberg träffade Martin Landgren för att höra om det verk som än i dag värker i honom.FÖLJ MED BILDNINGSRESAN TILL PRAG – MED KATARINA WIKARSFör alla som behöver inspiration till en weekendresa i vår bjuder vi den här veckan på fyra nedslag i europeiska städer. Vi kallar det Bildningsresan – serien som guidar oss till kulturens huvudstäder. I dag går färden till de dimhöljda broarnas stad: Prag! Guider är kulturredaktionens Katarina Wikars och författaren Cecilia Hansson.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Axel Kanne är utbildad ingenjör inom IT och arbetar på ett större industribolag i Sverige. Vid sidan av sitt arbete är han en engagerad amatöridrottare inom triathlon, med ett särskilt fokus på cykling. I detta avsnitt delar Axel med sig av sina erfarenheter av den allvarliga mobbning han utsattes för under sin uppväxt och de långtgående konsekvenser det har haft för hans liv. Han berättar bland annat om hur mobbningen har lett till att han utvecklat komplex posttraumatiskt stressyndrom (cPTSD). Axel har också varit patient hos psykoterapeuten Leena Källqvist, som leder samtalet i podden. Tillsammans diskuterar de den traumabehandling han fått och på vilket sätt den har hjälpt honom i hans läkningsprocess. Samtalet berör dessutom de djupa och ofta långvariga effekterna av svår mobbning – hur den kan kasta en mörk skugga över en människas liv om adekvat hjälp och stöd inte ges i tid. Tack för att just du lyssnar på ”Både och, istället för antingen eller – en podd om Integrativ medicin och hälsa. Följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om det här var givande för dig. Prenumerera gärna på vår podd! ♥ Facebook: https://www.facebook.com/integrativmedicin ♥ Youtube: https://www.youtube.com/user/integrativMedicin

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Nathalie Sage. Nathalie har sedan barnsben varit fascinerad av allt det mystiska och oförklarliga. Efter en tuff tonårsperiod med mörka tankar, ångest, panikattacker och ätstörningar, så fick hon ett andligt uppvaknande vid 19 års ålder, en upplevelse som hon beskriver som oändligt kärleksfull och mirakulös. Hon kände ett starkt kall som så småningom ledde henne till Nya Zeeland. Där blev hon en ivrig student av den mänskliga själen och dess psykospirituella landskap. Idag är hon specialist inom Shadow Work och skaparen av Dia Mundi som är en Onlineskola med fokus på integrativa metoder för personlig och andlig utveckling. Hennes arbete fokuserar delvis på att hjälpa människor att konfrontera och integrera sina "skuggor" – de ofta förträngda eller ignorerade aspekterna av deras personligheter – för att skapa ett mer meningsfullt liv där hela jaget omfamnas och samlas till en sammanhängande och harmonisk självbild. Nathalie är känd för sin förmåga att skapa en trygg, avslappnad och kärleksfull miljö där deltagare kan utforska det okända och den undermedvetna kraften på ett tryggt sätt. Varmt välkomna till ett samtal om skuggarbete i ”Så in i Själen”. Länk till Nathalies hemsida: https://www.diamundi.se Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraake Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump hefur sagst ætla að loka landamærunum í suðri og moka út fleiri ólöglegum innflytjendum en dæmi eru um - og hann ætlar ekki bara að reisa áþreifanlegar landamæragirðingar og -múra, heldur líka tollmúra, enn hærri en hann innleiddi í fyrri forsetatíð sinni, og þá allra helst til að hamla gegn kínverskum innflutningi. Í Slóvakíu sáust greinileg merki þess þegar óvinveitt ríki reyndu að hafa áhrif á úrslit kosninga. Og hjá Evrópusambandinu hafa menn viðrað áhyggjur sínar af vörnum gegn áróðursvél Rússa í kosningum. En hvernig er þetta á Íslandi? Stafar Íslandi einhver ógn af þessu? Kona á Akureyri sem glímir við fötlun segist finna fyrir aukinni einangrun því nær ekkert félagsstarf með jafningjum er í boði fyrir hana í bænum. Hún segir erfitt að skilja hvers vegna fatlað fólk sitji ekki við sama borð og aðrir í félagsstarfi.

Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifierat sig med sin religiösa identitet och samhällsposition än en tydlig nationell identitet.Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina utvecklats sig i riktning mot Väst med ambitioner om både EU- och Nato-medlemskap. Men det har varit en gropig väg fylld av ekonomiska kriser, oroligheter och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle. Inget har byggt nationen mer än det yttre trycket från Putin-regimen i Ryssland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet som specialiserat sig på nationalism i Belarus och Ukraina.Ukraina var platsen för den första statsbildningen, Kyivrus, i det som kom att bli det ryska imperiet. Inre stridigheter och mongolernas invasion fick det vidsträckta riket med inflytande från Vita havet till Svarta havet att falla sönder för att senare domineras av Polen-Litauen i väster och Moskvariket i öster. Efter första världskriget utropades ett kortlivat självständigt Ukraina som först ockuperades av centralmakterna för att sedan tvingas bli en republik inom Sovjetunionen.När Sovjetunionen kollapsade i december 1991 valde Ukraina självständighet istället för att bli en federation tillsammans med Ryssland. Det självständiga Ukraina kom att präglas av ekonomiska kriser, politiskt kaos och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle, yttrandefrihet och ett närmande till Väst. Ukrainas självständighet kom aldrig accepterats av Ryssland som stöttat rysslandsvänliga politiker och 2014 annekterade Krim från Ukraina och med hjälp av separatister tog kontroll över rysktalande regioner i Östra Ukraina.Bild: Orangea revolutionen den 22 november 2004 i Kyiv. Av Dr. Marion Duimel, Creative Commons, Wikipedia. Musik: Хай живе, вільна Україна, musik av Petro Protsko, text okänt ursprung.Nymixad repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om vilan i Guds försoning

Oktober 2023. En ny våldsvåg föds ur en accelererande konflikt – och polisen bevittnar ett brutalt paradigmskifte i den gängkriminella världen. Ett hänsynslöst trippelmord skakar landet, och våldet riktas nu inte bara mot gängmedlemmar, utan även mot deras familjer och oskyldiga. Med allt fler offer och en våldsspiral som växer, står polisen inför en svår uppgift: att hålla jämna steg med det okontrollerade våldet som sprider sig genom samhället.Hasse Aro intervjuar utredningsledare Annika Teckner om chattarna, spaningsarbetet och de strategier som används för att försöka bryta den nya våldsvågen.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Hej alla! Förlåt för Glenns ljud, tydligen så gick det troll i dattan denna gång. Som tur är så snackar Linus mest i veckans avsnitt! Det blir diskussion om Tim Burton, spel som både finns och inte finns och Hellboy, samt en massa annat emellan!

Om livet, döden och hoppet

Sverige tog sig igenom andra världskriget utan att drabbas av krigets fasor som sina nordiska grannar, men med ett något skamfilat rykte.Sverige hade förklarat sig neutralt vid krigsutbrottet 1939, som många små stater i Europa, men lämnade ett stort materiellt stöd till Finland under Vinterkriget. Efter den tyska ockupationen av Norge tvingades den svenska samlingsregeringen böja sig för långtgående krav från Nazityskland.Detta är den tredje delen av fem om Norden under andra världskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Sverige hade tillsammans med andra småstater tvingats bevittna hur stormakterna Storbritannien och Frankrike sålde ut det lilla demokratiska Tjeckoslovakien till det expansionistiska Nazityskland. Men det skulle bli värre. Polen delades mellan Tyskland och Sovjetunionen, Finland tvingades kämpa för sin existens mot det mäktiga Sovjetunionen och Danmark och Norge ockuperades av Tyskland.20 länder i Europa deklarerade sin neutralitet vid krigets början men bara sju av dessa klarade att upprätthålla denna neutralitet under hela kriget. För att skydda sig mot potentiella angrepp höll Sverige en hög militär beredskap och en massiv uppgradering av landets försvarsresurser. Över en miljon svenska män inkallades till militärtjänst. De mest omfattande beredskapshöjningarna skedde under vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen, liksom efter Tysklands anfall på Danmark och Norge. Vid dessa tidpunkter var ibland mer än 300 000 män mobiliserade.En viktig faktor i Sveriges neutralitet var landets export av järnmalm till Tyskland, som var avgörande för den tyska krigsindustrin. Trots internationell kritik fortsatte Sverige att exportera järnmalm till Tyskland under hela kriget, även efter det blev klart att Tyskland skulle förlora kriget.För att hantera varubristen och avspärrningen från omvärlden införde Sverige omfattande ransonering av varor och livsmedel. Dessutom uppmuntrades privat odling och tillverkning för att kompensera för bristen på importerade varor.Trots brist på resurser lyckades Sverige genomföra en imponerande upprustning och modernisering av sin militära förmåga under kriget. Detta omfattade allt från förbättrade vapensystem till nya telekommunikationer.Sveriges neutralitetspolitik och anpassning under andra världskriget har varit föremål för mycket debatt och kritik. Vissa hävdar att Sverige borde ha gjort mer för att motstå Nazityskland och hjälpa de allierade. Andra pekar på de komplexa och svåra utmaningar som landet stod inför under denna period.En av de mest kontroversiella aspekterna av Sveriges agerande under kriget är relationen till Nazityskland. Trots sin formella neutralitet gjorde Sverige en rad eftergifter till Tyskland, inklusive tillåtande av tyska militärtransporter på svenska järnvägar och export av järnmalm till den tyska krigsindustrin.Bild: Luftvärnssoldater på post i december 1943 med 7,5 cm lvpjäs m/37. Plats: höjderna vid nuvarande vattentornet i Ystad, Sverige. Källa Carl Gunnar Rosborn, Wikimedia Common, PublicMusik: När fyrarna tänds igen av Frita-Gustaf Sylvain med Ulla Billquist och Willard Ringstrands Orkester, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Sverige under andra världskriget: När historien vägrade vändaKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt dyraste avsnitt hittills (Fredrik har inte sparat på STIM-pengarna den här gången) går vi igenom Vietnamkrigets kulturella minne. Eller ja, vi hade så mycket att säga om amerikanerna att vi helt glömde bort vietnameserna; vilket visade sig extremt passande.Mattis inleder med att piska upp sig själv till vansinne genom att beskriva krigets politisk-sociala arv med en riktigt bred pensel. Via ren rage avfärdar han löpande den moderna högern, den moderna vänstern, Ronald Reagan, amerikansk minneskultur och typ det moderna USA. Per håller sig något lugnare och går igenom Vietnamkriget på vita duken; vilket bl.a. leder till konstaterandet att lyckliga slut är ett måste och att Apocalypse Now egentligen är en fantasyfilm.Dessutom: extrema orättvisor, Fortunate Son, krigets egentliga offer, Gimme Shelter, halsbrytande generaliseringar, War, nedgörande av Elvis Presley, Paint it Black, edgy filmer som inte är så edgy, White Rabbit och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Historien om de 7 svarta katterna, VAR-frågan, Deportivo La Coruña, Giovanni Sartori, tränarkarusellen, Emerys resa, Edgar le och hans tvilling, det som finns kvar att spela om i ligorna, Hien mot Vlahović, Allegris hantering av känslor, Tottenhams problem enligt Ange, Conte och Mourinho, Jesús Navas, hur spelare tänker i läget Spurs var i och Iker Muniains avsked.

ÖVERSÄTTNING: Jasim Mohamed och Ida Börjel UPPLÄSNING: Ylva Gripfelt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Stadens skugga” av Dalia TahaDITKSAMLING: Ensamma kroppar kan inte skriva. Kritiker nr 24/25, 2012MUSIK: Vince Mendoza: Tema ur Solstice poemEXEKUTÖR: Los Angeles gitarrkvartett

Birgit Remmel er fødd í Týsklandi, men hevur búð meginpartin av lívinum í Føroyum eftir hondini, og kennir seg í flestu førum sum føroying, men hetta við at familja og slekt fyllir so nógv í prátinum her, ger, at hon ikki altíð kann tosa við. Ikki visti hon nógv um Føroyar, tá hon kom hendan vegin, tí Færø, Fanø ella hvat tað nú æt, mátti vera ein donsk oyggj, sum undarligt nokk hevði sítt egna mál. Hon er ein av teimum, ið kemur undir nýggja hugtakið hjá Hagstovuni, sum sigur, at hon hevur bústaðartilknýti til Føroya.

S9E246: Happy New Year '24 Things to look forward to in 2024, weird things that happened in 2023, Guinness Record holders lost their titles (by death), what we've been watching and will be watching, and heavy metal for your filthy earballs! (00:00:00) - Intro (00:00:57) - Crestfallen, SONG: Lake of Ten Thousand Flames (Hymn of Conflagration) (00:04:20) - Conversation 1 (00:10:06) - Dead Earth, SONG: Last Cinders of Hope (00:14:46) - Negative Prayer, SONG: Violence (00:18:12) - Conversation 2 (00:30:41) - Trunk, PA, SONG: Born Dead (00:33:40) - SOG, Atlanta, SONG: Prolonging The Ordeals Of The Dying (00:38:00) - Conversation 3 (00:46:45) - Grandma's Pantry, Bleed, SONG: Images Dead, Womb EP, 1993 (00:50:28) - Conversation 4 (00:57:44) - Bloodletter, Chicago, SONG: Obsidian Offering (00:59:37) - Morta Skuld, SONG: We Rise We Fall (01:04:31) - Eldfaerd, SONG: I Sjöormens Skugga

I vårt mest kulturella avsnitt hittills ger vi oss i kast med att reda ut hur kulturen minns första världskriget. Och hur första världskriget påverkat kulturen. Och med ”kultur” menar vi alltifrån ”västerlandets civilisation” till ”Tv-spel och musik”. På en timme. Breda penseldrag utlovas!Oavsett kör Mattis igenom hur första världskriget påverkat vår syn på kriget som generell aktivitet. Exemplen blir alltifrån bildkonst, musik, brittisk minneskultur och ryskt historiebruk. Får vi höra Kultur i P1-gonggongen! Per är mer konkret och beskriver hur kriget skildrats i film och Tv-spel, samt hur han sett det skildras på plats i Australien. Slutsatsen: typ att kriget kastat en lång skugga som dock är mer subtil än dess uppföljares.Dessutom: extremt sorglig musik, tips om olika spel och filmer, oerhört breda penseldrag, halsbrytande generaliseringar, negativa bieffekter av att INTE minnas första världskriget, lingvistik, kärlek till Storbritannien (!), grimdark och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den hemliga militära underrättelseorganisationen IB skapades under kalla kriget för att övervaka inre hot och senare underrättelseinsamling utomlands. Den demokratiska kontrollen var minimal och organisationen begick brott som inbrott och otillåten åsiktsregistrering.När vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront i maj 1973 i en serie artiklar avslöjade IB blev det aldrig något rättsligt efterspel för ansvarig inom IB. Istället åtalades och fälldes journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt samt deras källa IB-mannen Håkan Isacsson.I detta poddavsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och journalisten Anna-Lena Lodenius som är aktuell med boken Spionjakt i folkhemmet - Ett halvsekel med IB-affären.IB, som står för Informationsbyrån eller Inhämtning Birger, var en hemlig svensk underrättelseorganisation som opererade under kalla kriget. Organisationen var underställd Försvarsstaben. Dess huvudsakliga uppgift var att samla in utländsk underrättelseinformation, men det utfördes även inhämtning av information inom Sverige, särskilt relaterat till kommunism och dess relationer med främmande makter.IB:s skapande var resultatet av en serie händelser och beslut som sträckte sig över flera årtionden. Grundläggande var den svenska regeringens oro över potentiella hot mot nationens säkerhet, både inifrån och utifrån. Genom en överenskommelse med socialdemokraterna fick Försvarsstaben tillgång till den socialdemokratiska arbetsplatsorganisationen i arbetet med att övervaka kommunister på arbetsplatser.IB som organisation avslöjades 1973 genom artiklar i vänstertidskriften Folket i Bild/Kulturfront, vilken tolkade IB som "Informationsbyrån". Effekterna av den så kallade IB-affären blev att IB inordnades som en officiell del av Försvarsstaben enligt förslag från 1974 års underrättelseutredning.Avslöjandet av IB ledde till omfattande debatt och kritik, både inom Sverige och internationellt. Kritikerna hävdade att organisationen hade brutit mot flera grundläggande demokratiska principer, inklusive rätten till privatliv och frihet från statlig övervakning.Trots avslöjandet och kritiken fortsatte IB att existera, om än i nya former. Birger Elmér slutade som chef 1975, men viss verksamhet fortsatte fram till hösten 1978 när Stig Synnergren slutade som ÖB.IB-affären har fortsatt att vara en källa till kontrovers och debatt inom Sverige. Vissa ser den som ett exempel på överträdelser av medborgerliga friheter, medan andra hävdar att IB var nödvändigt för att skydda nationens säkerhet under kalla kriget.Ytterligare läsningAgrell, Wilhelm. Sprickorna i järnridån - svensk underrättelsetjänst 1944-1992. Historiska Media, 2002.Lodenius, Anna-Lena. Spionjakt i folkhemmet: ett halvsekel med IB-affären. Historiska Media, 2023.Bild: Birger Elmér i tidningen Folket i Bild Kulturfront, Wikipedia, Public Domain.Musik: Summer Funk av Jon Presstone, Storyblocks AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Hela världens kalla krig (del 1).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Edith Södergrans (1892-1923) poesi inledde modernismen i Norden. Självmedveten om sin unika röst trotsade hon konventionerna och passade aldrig riktig in i den svenskspråkiga kulturvärlden i Finland. I Sverige uppmärksammades hon först efter sin tidiga död.Edith Södergran fick en elitutbildning i Sankt Petersburg, men hennes liv bröts itu av ryska revolutionen och den nya gränsen mellan Ryssland och Finland. Familjen, som var svenskspråkig från Finland, förlorade sin förmögenhet i den ryska revolutionen. Men ännu värre var att Edith Södergran blev sjuk i tuberkulos redan i ungdomen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som doktorerade på Edith Södergran. Agneta har skrivit flera böcker om Södergran och är aktuell med böckerna Edith Södergran – Stjärnfångerskan samt Edith Södergran – Världen är min.Hon föddes den 4 april 1892 i S:t Petersburg i Ryssland i en svenskspråkig familj. Hon studerade på den tyska högstatusskolan Petrischule i Sankt Petersburg, som vid den här tiden var Europas fjärde största stad. Hon skrev dikter tidigt i livet.Det var en kosmopolitisk miljö där det pratades franska, tyska, ryska, finska och svenska. Och en politiskt orolig tid som präglades av det tsariska enväldet och demonstrationerna, våldsamheterna. På sin skolväg kunde hon se blod på gatorna och lik som flöt i floden Neva.Den ryska revolutionen 1917 skulle inte bara skingra familjens förmögenhet utan också vänner och bekanta. Finlands självständighet revolutionsåret drog också en gräns mellan familjens hus i Raivola i finska Karelen och metropolen Sankt Petersburg.När Edith i unga år diagnostiserades med lungtuberkulos efter en utdragen förkylning 1909, drabbades hon av svår dödsångest: hon visste alltför väl hur nedbrytande sjukdomen är. Då reste modern med henne till ett sanatorium i Schweiz, känt för sina banbrytande behandlingsmetoder. Ediths hälsotillstånd förbättrades och hon och modern Helena reste lättade hem.Edith visste att hon hade en unik röst som diktare. Hennes dikter följde inte något traditionellt mönster. Till hennes ambitiösa, intellektuella stil hör den fria rytmen, samt suggestiva, liturgiska upprepningar.Bild: Foto i Edith Södergrans gränspass 1921. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Finna.fi, CC BY 4.0Lyssna också på Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtions-samhälletMusik: Forlorn Melody av Boris Skalsky, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om tonårsstjärnan med den stora rösten som chockade en hel värld med sin sexiga musik. Tonerna till Mendelssons bröllopsmarsch ljuder när popmusikens moder - Madonna - stiger upp ur en enorm bröllopstårta. Det är den 28 augusti 2003 och kändisar som Paris Hilton, Eminem och Beyoncé trängs i publiken på MTV Video Music Awards.På scen står inte bara Madonna, utan också de utmålade rivalerna Britney Spears och Christina Aguilera. Popprinsessorna är klädda i vita spetskorsetter, korta shorts och knähöga boots. De har nyss slängt av sig sina skira brudslöjor och Christinas svarta hår står i stark kontrast till Britneys blonda.Mot slutet av låten “Hollywood” händer det som kommer att bli årets stora popkulturella snackis. Madonna vänder sig plötsligt mot Britney och kysser henne, rakt på munnen. Den chockerade publiken jublar och tv-kamerorna zoomar genast in på Britneys ex - Justin Timberlake.Medan Justins stela min fyller tv-skärmarna klipps det som händer näst på scen nästan helt bort - nämligen att Madonna också kysser Christina. När tabloidernas uppslag fylls av de största nyheterna från VMA-galan är det som om kyssen med Christina aldrig ägt rum.P3 Musikdokumentär om Christina Aguilera är en berättelse om att gå från att vara en oskuldsfull Disneystjärna till att bli en av världens största och sexigaste popartister, utan att någonsin be om ursäkt för sig själv.Dokumentären är gjord av Anna Lillkung hösten 2023Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri HillMedverkande: Daniel Paris, Natasha Azarmi, Johan Åberg och Johanna SmedsLjudklippen i dokumentären kommer från dokumentären ”E! Entertainment Special: Christina Aguilera” (2003), The All New Mickey Mouse Club (The Disney Channel, 1994), American Music Awards (1996), Access Hollywood (1999), morgonshowen The Big Breakfast (Channel 4, 2000), MTV Video Music Awards (MTV, 2001; MTV 2003), nyhetsbyrån Associated Press (2008; 2011), filmen Burlesque (2010), podcasten Call Her Daddy (2023), samt från Youtube-kontona XTina Daily, Christina Aguilera, Pittsburgh Penguins, Christina Aguilera TV, Awards Show Network, KK Pink Factor och Atilio Enrique.

De senaste åren har Sverige haft flest dödsskjutningar per capita i Europa. Många unga som dras in i gängkonflikterna föds och växer upp i något av de över 60 områden som polisen definierar som utsatta. Det är stadsdelar där många är fattiga och där arbetslösheten är hög men också där fördomar och rasism präglar vardagen. Dokumentären är gjord våren 2023 av Esfar Ahmad, Freshta Dost, Linnea Beijer. Inläst av Viola Gad. Producent: Dennis Jörnmark. Dokumentären är mixad av Karmen Kodia. Ljuden är hämtade från Sveriges Radio och SVT.

Í þessum þætti rifja Villi og Fjölnir upp sögu Náttfara sem lét greipar sópa um eignir borgarbúa sumarið 1976. Lengi fram eftir sumri stóð lögreglan gjörsamlega ráðþrota gagnvart þessum "Skugga" næturinnar.

Þegar ungur drengur finnur afskorið eyra í grasinu er ekkert sem fær hann stöðvað til að komast til botns í málinu, hvort manneskjan sem eyrað tilheyrði sé á lífi og hver skar eyrað af. Hann kynnist fljótlega undirheimum smábæjar síns á meðan að á spæjaraleiknum hans stendur.

Spurningakeppnin "Svörin sem þú getur aldrei svarað" var tekinn. Helgi fékk kærustu í eina viku og það gekk upp og niður. Hún t.d hatar stuðningsmenn Tottenham. Helgi hágrét þegar að flutti fyrst úr foreldrahúsum. IG: helgijean & hjalmarorn110 Takk fyrir að hlusta - og munið að subscribe'a!

Ett bilkökaos utan förklaring. En väntan som aldrig vill ta slut. Och en fru som inte går att finna. Oscar Töringe läser Radionovellen Inga sångerHon vaknar tidigt en lördag, kysser honom hejdå och ger sig ut i Malmö för att köpa bröd. Timmarna går. Hur lång tid kan ett sådant ärende egentligen ta? De plötsliga bilköerna - har de med henne att göra?Quynh Tran är född 1989 och uppvuxen i Jakobstad. Bosatt i Malmö och utbildad psykolog. 2022 tilldelades han Borås Tidnings debutantpris för Skugga och svalka, för samma bok har han också fått Runebergspriset.Oscar Töringe är aktuell på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm med musikteaterföreställningen Alltid vara vi. Han har i två säsonger gjort rollen som Magnus i kritikerrosade "Tunna blå linjen" på SVT.Av: Quynh TranInläsning: Oscar TöringeProducent: Mina BenaissaTeknik och slutmix: Elvira Björnfot och Robert Egnelius Musik: Head Over Heels med Tears For Fears

Ätten Brahe var nära förbunden med Vasarna. Som systerson till Gustav Vasa hade Per Brahe d.ä. en unik position hos den svenska högadeln. Hans liv och gärning följer nära viktiga händelser i svensk historia.Samma år som Per Brahe d.ä. föddes avrättades fadern och riksrådet Joakim Brahe under Stockholms blodbad år 1520. Sannolikt tillbringade Per Brahe sina första år i dansk fångenskap. Gustav Vasa visade mycket lite intresse för lille Per, men kungen kallade hem honom från utlandet som 18-åring som direkt blev en viktig ämbetsman i kungens skugga.I avsnitt 91 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson som skrev sin doktoravhandling om Per Brahe d.ä.Under Dackefejden ansvarade Per Brahe för Gustav Vasas knektars inkvartering, förplägnad och inkvartering. Han var också med på Erik XIV:s friarresa till England. Under Sturemorden stod han på de anklagades lista, men kom i praktiken att styra Sverige under Erik XIV:s sjukdom. Danskarnas stormning av Älvsborgs fästning ledde till att han avsattes som riksdrott. Senare ledde han adeln under avsättandet av Erik XIV.Han efterlämnade tre litterära verk: Per Brahes krönika om Gustav Vasa, Oeconomia eller hushållsbok för ungt adelsfolk samt Tröstabok.Ätten Brahe har sitt ursprung i Skånelandskapen men den äldsta kända manlige ättlingen var den sörmländska väpnaren Magnus Larsson som vid giftermålet 1439 tog sin hustrus namn Bragde (Brahe)Bild: Per Brahe d.ä. i helfigur av Johan Baptista van UtherMusik: Quia Respexit Humilitatem From Magnificat (3Rd Movement) av Albert Marlove, Storyblocks Audio.Rättelse: I avsnittet omnämns Per Brahe d.ä:s styvfar Johan av Hoya som svärfar – när han naturligtvis är Pers styvfar. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hundratals republikanska kandidater som ställer upp i mellanårsvalet i USA upprepar Donald Trumps påstående om att presidentvalet 2020 blev stulet. Vad innebär det för framtiden för den amerikanska demokratin? Konflikts Robin Olin reser till delstaten Arizona i USA. Där ute i det torra ökenlandskapet försöker han ta reda på vad som händer när valförnekare får makt. Inför mellanårsvalet 8 november är det hundratals kandidater runtom i USA som liksom Donald Trump menar att presidentvalet 2020 blev stulet. Nu kan de få stort inflytande över själva hjärtat av den amerikanska demokratin, valsystemetRobin Olin träffar traditionella republikaner som Rusty Bowers och Clint Hickman. Republikaner som efter att de vägrat tro på Donald Trumps konspirationsteorier förlorat sina positioner i partiet. Rusty Bowers pressades efter presidentvalet av Donald Trump att försöka ogiltigförklara valet. Men eftersom han inte fick se några bevis på valfusk så vägrade han, ett beslut som kostat honom hans politiska framtid.På ett politiskt möte för Trumpanhängare träffar vi Mark Heley som är övertygad om at demokraterna fuskade i valet och under en biltur i Arizonas öken förklarar han vad det är som får driver honom och varför han är orolig för demokratins framtid i USA.  Men oron för demokratins framtid finns över hela det politiska spektret. David Rasmusson ringer upp två kända amerikanska forskare Lawrence Lessig och Larry Jacobs som båda är bekymrade över vad det kommer innebära att valförnekande politiker nu kan få makt över själva valsystemet.I Arizona åker Robin Olin hem till Martha Chansley, mamma till den så kallade Qanonshamanen, Jake Angeli. Jake sitter numera i fängelse för sin roll vid stormningen av Kapitolium 6 januari 2021, men många Republikaner ser honom istället som en politisk fånge och hjälte.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seTekniker: Heinz WenninProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Mitt under brinnande krig går 20-åriga Ingrid Rune vakt vid finska gränsen. De kallas "Tornsvalorna", luftbevakarna med ögonen mot skyn och vapen i hand. I bitande kyla sätts Ingrid på prov. Tusentals kvinnor rekryteras under andra världskriget för att bevaka Sveriges luftrum och gränser. För första gången vapentränas kvinnor i försvaret och får samma lön som männen. Men de får kämpa för att accepteras.När den tyska Engelbrechtsdivisionen reser genom Sverige är det Ingrid som beväpnad vaktar tågstationen i Vitvattnet. Dokumentären bygger på dagboksanteckningar och brev som Ingrid Rune skrev 1940 och 1941 och är ett av de få vittnesmål som finns bevarat av en tid då synen på kvinnor i krig förändrades.Medverkande: Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia Stockholms universitet. Klas Åmark, professor emeritus i historia och Staffan Rune, son till Ingrid Rune.Dokumentären är gjord 2022 av Cecilia Ohlén. Producenter Sofia Kottorp och Ola Hemström. Ljudmix Olle Sjöström.

SOMMAR: Snart börjar allvaret för flera tusen värnpliktiga som rycker in runtom i Sverige. Vilken framtid är det som väntar dem i ett instabilt Europa med Sverige som medlem i Nato? Eftersom det händer mycket med säkerhetsläget i världen och Sverige så kommer Gräns ut hela sommaren i den här specialupplagan som fokuserar på det mest aktuella varje vecka.Ljud från: Sveriges Radio

En mörk februarikväll 1944 går Gunnar Backlin över kaserngården i Strängnäs då han hör mullret av bombplan. Himlen lyses upp, en öronbedövande smäll hörs. Sovjetiska bomber faller runt omkring honom. Gunnar Backlin är soldat vid regementet i Strängnäs när han fälls till marken av de sovjetiska bomberna. Under samma kväll faller också sovjetiska bomber över Södertälje och Södermalm i Stockholm.Nu börjar spekulationerna om varför bomberna släppts över det neutrala Sverige. Kan det vara gripandet av den ryska spionen Vasilij Sidorenko som är upprinnelsen till det ryska anfallet? Eller är förklaringen en helt annan? Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Det finns de som menar att vi bör bojkotta allt ryskt, även rysk kultur, för att uttrycka vår avsky för Putins krigsförbrytelser i Ukraina. Om Stig Fredrikson:Stig Fredrikson är journalist och författare, en av Sveriges främsta Rysslandskännare.Producent Dmitri Plax tankar@sverigesradio.se

I april 1943 ger sig Gustaf Roslund och 32 andra besättningsmän ut med ubåten Ulven för att öva ubåtsanfall. Sen försvinner ubåten spårlöst. Nu startar kampen för att finna och rädda besättningen. När morgonen gryr utanför Marstrand står det klart att något allvarligt måste ha hänt. En enorm sökoperation sätter igång. Hemma väntar Gustafs fru, och hela svenska folket, på ett livstecken. Hon bär på deras första barn. Hoppet lever om att ubåtens besättning fortfarande finns vid liv någonstans där nere i djupet. Men syret på Ulven håller sakta men säkert håller på att ta slut.Programmet gjordes våren 2022.Reporter: Urban Björstadius, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström

Else Ullman sitter bredvid lastbilsföraren. Om de stoppas vid vägspärren ska hon säga att hon är chaufförens dotter. Men hon ett judiskt barn på flykt undan nazisternas deportation av Norges judar. Den 26 november 1942 kommer den norske nazistledaren Vidkun Quislings order om att alla norska judar skulle samlas ihop och föras med båt till Tyskland och koncentrationslägret i Auschwitz. På en vinterkall landsväg strax utanför Oslo klättrar två barn upp i framsätet på en gammal lastbil. En av dom är Else Ullman. Hon är åtta år gammal när hennes flykt från Norge tar sin början, där på Trondheimsvägen. Flykten går genom frusna skogar på gränsen till Värmland medan gränsvakternas sökarljus och hundar genomsöker vinternatten.Programmet är gjort våren 2022.Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Bengt är 13 år när han sopar rent vedkärran. En ljudknall skrämmer hästarna och åttaåriga Margit flyger av dressinen på grund av tryckvågen. En V2-robot har störtat i småländska Bäckebo. Det är ett under att Bengt Johanssons pappa lyckas hålla kvar tömmarna när den höga ljudknallen av den störtade torpeden skrämmer hästarna. Kan det vara ryssarna som anfallit Sverige? Snart börjar jakten efter spåren av Hitlers supervapen - V2-roboten som störtat i Småland.Programmet är gjort våren 2022.Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Kjell är tio år när han hör explosionen i havet utanför Össby på Öland. Han cyklar ner till stranden och ser tre tyska krigsfartyg sjunka till botten. I vattenbrynet guppar en mössa med ett hakkors. Nyheten att tyska fartyg exploderat utanför Öland, efter att ha kolliderat med minor, sprider sig snabbt. Den då unge Kjell Andersson i Össby på södra Öland ser fartygen sjunka därute. Men efter explosionen säger föräldrarna åt sina barn och tonåringar att inte gå ner till stranden längre. Man är rädd att döda kroppar ska flyta iland. Trots varningarna går 18-åriga Stina Matsson ändå ner till stranden. Hon hittar en ilandfluten sjömansmössa med det tyska nationalemblemet med örnen och svastikan. Hur kunde olyckan ske och skulle Sverige nu drabbas av Hitlers vrede?Programmet är gjort våren 2022. Reporter: Tobias Svanelid, bolaget Prata Producent på Sveriges Radio: Ola Hemström och Sofia Kottorp

Den värsta torkan på fyra decennier har drabbat länderna på Afrikas horn. Läget var redan akut före Rysslands invasion av Ukraina men nu är situationen avsevärt förvärrad. Ryssland har blockerat Ukrainas spannmålsexport och vetepriset har tredubblats. För ett land som Somalia, som importerar 40 procent av allt vete från Ukraina, innebär det katastrof. Allra värst drabbas barnen. Experterna varnar för att 300 000 barn kan svälta ihjäl, om inget görs. Så hur agerar omvärlden? Hur använder Putin hungernöden som ett vapen i kriget? Hur kan den extrema torkan kopplas till klimatförändringarna? Och finns det någon räddning i sikte? Det talar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Staffan Lindberg, klimatreporter på Aftonbladet. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Í hlaðvarpinu ræðum við um nýja hagspá Hagfræðideildar Landsbankans. Almennt má segja að útlitið sé bjart og gert er ráð fyrir 5,1% hagvexti í ár sem er drifinn áfram af fjölgun ferðamanna. Búist er við metfjölda ferðamanna í lok spátímabilsins. Gert er ráð fyrir að Seðlabankinn muni bregðast við meiri og þrálátari verðbólgu með því að hækka vexti verulega, áður en hægt verður að lækka vexti á nýjan leik. Það flækir stöðuna talsvert að kjarasamningar eru lausir, á sama tíma og verðbólgudraugurinn herjar á landann.

Regissörer har uteslutits och stängts av - vi har röster, kommentarer och analyser av Fredrik Wadström och Emma Engström.

På med partyhattarna – nu är det Eurovision-dags igen! I tisdags avgjordes första semifinalen, i kväll river vi av den andra. På lördag hålls den stora finalen, där 25 nationer ska göra upp om segern. Svenska Cornelia Jakobs och hennes ”Hold me closer” gör entré i tävlingen i dag som ett av de favorittippade bidragen. Men kan någon slå Ukraina i år? Vad händer om de vinner? Hur är stämningen på plats i italienska Turin? Och vilka är de största snackisarna? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Tobbe Ek, nöjesreporter och schlagerexpert på Aftonbladet. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Under århundradena har området som idag är Ukraina hamnat under inflytande från andra makter som Polen-Litauen, Ryssland och Österrike-Ungern. I Ukraina har det bott många olika folk som mer identifierat sig med sin religiösa identitet och samhällsposition än en tydlig nationell identitet.Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina utvecklats sig i riktning mot Väst med ambitioner om både EU- och Nato-medlemskap. Men det har varit en gropig väg fylld av ekonomiska kriser, oroligheter och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle. Inget har byggt nationen mer än det yttre trycket från Putin-regimen i Ryssland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Anders Rudling, docent i historia vid Lunds universitet som specialiserat sig på nationalism i Belarus och Ukraina.Ukraina var platsen för den första statsbildningen, Kyivrus, i det som kom att bli det ryska imperiet. Inre stridigheter och mongolernas invasion fick det vidsträckta riket med inflytande från Vita havet till Svarta havet att falla sönder för att senare domineras av Polen-Litauen i väster och Moskvariket i öster. Efter första världskriget utropades ett kortlivat självständigt Ukraina som först ockuperades av centralmakterna för att sedan tvingas bli en republik inom Sovjetunionen.När Sovjetunionen kollapsade i december 1991 valde Ukraina självständighet istället för att bli en federation tillsammans med Ryssland. Det självständiga Ukraina kom att präglas av ekonomiska kriser, politiskt kaos och korruption, men också framväxten av ett civilt samhälle, yttrandefrihet och ett närmande till Väst. Ukrainas självständighet kom aldrig accepterats av Ryssland som stöttat rysslandsvänliga politiker och 2014 annekterade Krim från Ukraina och med hjälp av separatister tog kontroll över rysktalande regioner i Östra Ukraina.Bild: Orangea revolutionen den 22 november 2004 i Kyiv. Av Dr. Marion Duimel, Creative Commons, Wikipedia.Musik: Хай живе, вільна Україна, musik av Petro Protsko, text okänt ursprung. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Quynh Tran nominerad till Katapultpriset för "Skugga och svalka". Schwartzeneggers filmklipp fått 30 miljoner visningar. SAOB:s finansiering klar.

Í gallerí Port sýnir Hildur Ása Henrýsdóttir skúlptúr, olíuverk og vatnslitaverk á sýningu sem hún kallar Marga hildi háð. Á sýningunni er að finna sjálfsævisöguleg verk þar sem listakonan veltir fyrir sér áhrifum áfalla, vonlausra stefnumóta og pressu neyslusamfélagsins á sjálfmyndina. Líkamar togna og bogna og leysast upp í verkum Hildar, kannski sem viðbragð við kerfum sem gera lífið flóknara en það þyrfti að vera. Meira um verk Hildar hér undir lok þáttar. Við hittum líka í þættinum Friðrik Friðriksson sem er framkvæmdastjóri nýrrar Sviðslistamiðstöðvar Íslands sem stofnsett var í fyrra, en í um það bil áratug hefur verið kallað eftir stofnun hennar. Sviðslistamiðstöð er ætlað að starfa að vexti og viðgangi íslenskra sviðslista innanlands og utan, skapa tengsl, áhuga og umræðu um sviðslistir. Ólöf Gerður Sigfúsdóttir lagði leið sína í Hafnarfjörðinn að skoða sýningu Hallgerðar Hallgrímsdóttur, ?Fáeinar vangaveltur um ljósmyndun ? III. hluti?, sem nú stendur yfir í Hafnarborg. Sýningin er hluti af Ljósmyndahátíð Íslands og býður áhorfendum upp í athyglisverðan könnunarleiðangur um ljósmyndamiðilinn. Og annar af tveimur leikhúsrýnum okkar hér í Víðsjá, Eva Halldóra Guðmundsdóttir, brá sér norður í Vetrarfríinu og skellti sér að sjálfsögðu á frumsýningu á uppfærslu Leikfélags Akureyrar á Skugga-Sveini. Umsjón: Guðni Tómasson og Halla Harðardóttir

Missionsarbetet i östra Kongo genomförs i ett konfliktdrabbat område Om hur Kongo blev det största svenska missionsprojektet och om det numera kan betraktas som ett samarbete mellan två länder.Hör om hur det hela tog sin början för 150 år sen.  Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom, Linnea Halldorf, pingstmissionär som kom till Kongo på 1920-talet, Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap Uppsala universitet, Dag Bohlin, säkerhetsansvarig PMU, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete, Aymar Nyenyezi Bisoka, professor i statsvetenskap univ Mons i Belgien Joseph Kafuka, exiljournalist från Bukavu i Östra Kongo, Simon Larsson, socialantropolog Göteborgs universitet och Daniel Alm, föreståndare för pingströrelsen medverkar.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Johanna Thunstedt

Missionsarbetet i östra Kongo genomförs i ett konfliktdrabbat område Om hur Kongo blev det största svenska missionsprojektet och om det numera kan betraktas som ett samarbete mellan två länder.Hör om hur det hela tog sin början för 150 år sen.  Kajsa Ahlstrand, professor i missionsvetenskap och global kristendom, Linnea Halldorf, pingstmissionär som kom till Kongo på 1920-talet, Maria Eriksson Baaz, professor i statsvetenskap Uppsala universitet, Dag Bohlin, säkerhetsansvarig PMU, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete, Aymar Nyenyezi Bisoka, professor i statsvetenskap univ Mons i Belgien Joseph Kafuka, exiljournalist från Bukavu i Östra Kongo, Simon Larsson, socialantropolog Göteborgs universitet och Daniel Alm, föreståndare för pingströrelsen medverkar.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Johanna Thunstedt

Í Heimskviðum vikunnar er meðal annars að fjalla um mannréttindabrot í Katar og helstu verkefni nýkjörins Bandaríkjaforseta, Joe Biden. Tæp tvö eru þar til heimsmeistaramót karla í fótbolta verður haldið í þessu smáríki á Arabíuskaganum. Íslendingar vonast til að vera þar meðal þátttökuþjóða, en undankeppni HM hefst í næsta mánuði þegar Íslendingar mæta Þjóðverjum ytra. Þetta er í fyrsta sinn sem heimsmeistaramótið fer fram í Arabalandi og í fyrsta sinn í landi þar sem múslimar eru í meirihluta. Þar sem hitinn á sumrin í Katar fer vel yfir fjörutíu gráður og stundum yfir fimmtíu, verður leikið frá miðjum nóvember fram í miðjan desember. En við ætlum ekki að tala um fótbolta hér, heldur þá staðreynd að það að Katarar hafi ákveðið að halda eitt stykki fótboltamót, hafi gert það að verkum að um sex þúsund og fimm hundruð farandverkavenn frá Indlandi, Pakistan, Nepal, Bangladesh og Sri Lanka hafa dáið við uppbyggingu á íþróttamannvirkjum og öðru sem tengist undirbúningi mótsins, á síðastliðnum áratug. Þetta kom fram í úttekt breska blaðsins Guardian í síðustu viku, og byggir hún á upplýsingum frá stjórnvöldum þessara landa. Þá er einnig farið yfir stöðu mála í Bandaríkjunum. Eða ekki við, Bogi nokkur Ágústsson ætlar að gera það, enda fáir betur til þess fallnir að fara yfir sviðsmyndina þar vestra. Hann ætlar meðal annars að segja okkur frá fystu verkefnum Bidens bæði í innanríkis- og utanríkismálum, stöðuna á Bandaríkjaþingi og líka áhrif fyrrum forseta Donalds Trumps, á Repúblikanaflokkinn. Á fyrsta degi í embætti undirritaði Joe Biden fjölda tilskipana til að afnema ákvarðanir fyrirrennara síns. Biden hyggst gerbreyta stefnu Bandaríkjastjórnar bæði í innanríkis- og utanríkismálum. Demókratar ráða báðum deildum þingsins, en það getur samt reynst þrautin þyngri að hrinda stefnumálum í framkvæmd og uppfylla loforð úr kosningabaráttunni. Bogi Ágústsson veltir fyrir sér við hverju megi búast í bandarískum stjórnmálum á næstunni og ræðir við Silju Báru Ómarsdóttur, prófessor í stjórnmálafræði. Heimskviður er fréttaskýringaþáttur sem fjallar á ítarlegan og lifandi hátt um heimsmálin, um allt það sem ekki gerist á Íslandi. Ritstjórar þáttarins eru Guðmundur Björn Þorbjörnsson og Birta Björnsdóttir.

Í Heimskviðum vikunnar er meðal annars að fjalla um mannréttindabrot í Katar og helstu verkefni nýkjörins Bandaríkjaforseta, Joe Biden. Tæp tvö eru þar til heimsmeistaramót karla í fótbolta verður haldið í þessu smáríki á Arabíuskaganum. Íslendingar vonast til að vera þar meðal þátttökuþjóða, en undankeppni HM hefst í næsta mánuði þegar Íslendingar mæta Þjóðverjum ytra. Þetta er í fyrsta sinn sem heimsmeistaramótið fer fram í Arabalandi og í fyrsta sinn í landi þar sem múslimar eru í meirihluta. Þar sem hitinn á sumrin í Katar fer vel yfir fjörutíu gráður og stundum yfir fimmtíu, verður leikið frá miðjum nóvember fram í miðjan desember. En við ætlum ekki að tala um fótbolta hér, heldur þá staðreynd að það að Katarar hafi ákveðið að halda eitt stykki fótboltamót, hafi gert það að verkum að um sex þúsund og fimm hundruð farandverkavenn frá Indlandi, Pakistan, Nepal, Bangladesh og Sri Lanka hafa dáið við uppbyggingu á íþróttamannvirkjum og öðru sem tengist undirbúningi mótsins, á síðastliðnum áratug. Þetta kom fram í úttekt breska blaðsins Guardian í síðustu viku, og byggir hún á upplýsingum frá stjórnvöldum þessara landa. Þá er einnig farið yfir stöðu mála í Bandaríkjunum. Eða ekki við, Bogi nokkur Ágústsson ætlar að gera það, enda fáir betur til þess fallnir að fara yfir sviðsmyndina þar vestra. Hann ætlar meðal annars að segja okkur frá fystu verkefnum Bidens bæði í innanríkis- og utanríkismálum, stöðuna á Bandaríkjaþingi og líka áhrif fyrrum forseta Donalds Trumps, á Repúblikanaflokkinn. Á fyrsta degi í embætti undirritaði Joe Biden fjölda tilskipana til að afnema ákvarðanir fyrirrennara síns. Biden hyggst gerbreyta stefnu Bandaríkjastjórnar bæði í innanríkis- og utanríkismálum. Demókratar ráða báðum deildum þingsins, en það getur samt reynst þrautin þyngri að hrinda stefnumálum í framkvæmd og uppfylla loforð úr kosningabaráttunni. Bogi Ágústsson veltir fyrir sér við hverju megi búast í bandarískum stjórnmálum á næstunni og ræðir við Silju Báru Ómarsdóttur, prófessor í stjórnmálafræði. Heimskviður er fréttaskýringaþáttur sem fjallar á ítarlegan og lifandi hátt um heimsmálin, um allt það sem ekki gerist á Íslandi. Ritstjórar þáttarins eru Guðmundur Björn Þorbjörnsson og Birta Björnsdóttir.