Podcast appearances and mentions of urban bj

Andra världskriget är tillbaka på bästa sändningstid, samtidigt som Putin sopar bort de dåliga minnena av samma krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och kriget är SVT:s nya storsatsning där svenskarnas egna minnen från Andra världskriget tecknar en ny bild av 1900-talets stora katastrof. Vi pratar med seriens historiska vakthund Henrik Berggren.Samtidigt ger Putin order om att sopa bort de spår av Andra världskriget som han inte tycker om. Minnesstenen över slaget vid Tali-Ihantala 1944 har nu förstörts och militärhistorikern Martin Hårdstedt förklarar varför minnet av slaget är farligt för Putin.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar också vårt eget förhållande till minnesmärken och statyer med anledning av Gustav Vasa-statyns 100-årsjubileum och gissar vad de 21 nya immateriella kulturarven egentligen handlar om.

Urban ska köpa nya löparskor. Han får rådet att också investera i fotinlägg, något som kommer få ödesdigra konsekvenser för hans fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit covid och löpträningen har kommit av sig. Urban vill komma igång igen och unnar sig riktigt bra och nya löparskor. När han provar ut dem får han höra att hans fotvalv har sjunkit ihop och att han behöver inlägg i skorna. Han lyssnar på rådet och köper flera par. Det här blir början på en rad vårdbesök. Till slut har han så ont i fötterna att han inte kan gå. Och läkaren säger att det enda som kan hjälpa är en operation som kommer få honom att tappa känseln i tårna. - Jag blir inte förvånad. De som jobbar i de här affärerna har inte rätt utbildning. De försöker laga något som inte är trasigt, säger Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH.Medverkande: Toni Arndt, professor i biomekanik vid GIH, Paul Lundgren, fotortoped på Södertälje sjukhus, Pernilla Ekroth, ortopedingengör, David Felhendler, sjukgymnast, Cecilia Elam, fysioterapeut, Urban Björstadius motionär som ville börja springa igen. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Gustav Asplund och Simon SarneckiProducent: Stina Näslund

Tullarnas historia är lika gammal som handelns, men varför heter det Skanstull och vad var tankarna med merkantilism? Och så pratar vi barnhusbarn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Urban Björstadius och Tobias Svanelid gräver ner sig i tullarnas långa historia och en tid när Sverige hade gott om handelshinder mellan stad och land och mellan Norrland och resten av riket. Men vad kan vi dra för historiska lärdomar av höga tullar?Och så går vi ut på Stockholms gator på jakt efter barnhemsbarnens historia. Allmänna Barnhuset i Stockholm har under 400 år tagit emot barn, först på 1600-talet fattiga och tiggande barn och sedan oönskade ungar som 1800-talets föräldrar inte kunde ta hand om. Men vad har präglat äldre tiders barnomsorg och vad kan historien lära oss om hur vi idag ska ta hand om de barn som utmanar familjer och samhället?

Hur kan mångfald och inkludering skapa mer innovativa och lönsamma arbetsplatser? I det här avsnittet gästas vi av Urban Björn, expert på inkluderande ledarskap. Han delar med sig av konkreta strategier och insikter för framtidens chefer.

Beáta Megyesi löser chiffrerade historiska dokument med datorkraft. Vi tar reda på hur hon går till väga och vad de hemliga texterna kan berätta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Dan Browns böcker är det professorn Robert Langdon som tolkar tecken och symboler och löser komplicerade historiska chiffer. Verklighetens Robert Langdon heter Beáta Megyesi och arbetar med språk och datorer för att avkoda åldrade dokument skrivna med hemliga tecken. Redan har hon och hennes kollegor löst många chiffer och kunnat blicka in i en väl förborgad värld av hemliga sällskap och spioneri. Urban Björstadius har träffat henne.Vi uppmärksammar också att det gått 75 år sedan senatorn Joseph McCarthy inledde sina anklagelser mot amerikaner för deras påstådda kommunistsympatier. Häxjakten skulle pågå i flera år och prägla det amerikanska samhället, och idag ser historien ut att återupprepa sig.Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur länge olika stater spionerat på varandra.Programledare är Tobias Svanelid.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Hösten 1946 smällde flera bomber i centrala Stockholm. Polisen sökte febrilt efter bombaren, eller Sabbatssabotören som han kallades, som hade valt att genomföra sina dåd på just lördagar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholmarna fruktade nästa sprängdåd. Hösten 1946 detonerade bortåt tio sprängningar i centrala Stockholm, många med stora konsekvenser för byggnader och butiker. Press och radio rapporterade upphetsat om dåden. Historikern Mats Hayen berättar om Sabbatssabotören som ska visa sig bestå av tre ynglingar med ett osunt intresse för dynamit.Dessutom om det nya stora forskningsprojekt Den vikingatida världen, där arkeologerna nu ska spåra vikingarnas resor och spår mycket längre bort från Skandinavien än man tidigare gjort. Neil Price leder forskningen och hoppas få bättre förståelse för hur vikingar kan ha rest hela vägen till Indien och Kina.Och så berättar Urban Björstadius om nya upplagan av Om krisen eller kriget kommer och jämför med hur myndighetsutskicket såg ut under kalla kriget. Fokus har nu förskjutits från att staten ska ta hand om sina medborgare till att medborgarna ska ta hand om sig själva.

I ett 1700-talshus i Stockholm har man satt in en gigantisk ventilationsanläggning som fyller nästan hela vinden. Ulla tar sig för pannan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns ytterst få 1700-talshus bevarade i Sverige, så när Ulla Skoog får reda på att man har satt in en gigantisk ventilationsanläggning i ett sådant hus i Stockholm beger hon sig dit – och blir chockad. Det visar sig att ventilationsanläggningen fyller upp nästan hela vindsvåningen. Tillsammans med Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsföreningen grunnar hon på varför det kunde bli så fel, och vad alla byggnadsvårdsintresserade människor kan göra för att stoppa okänsliga rivningar och renoveringar.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I det vackert byggda Valhallabadet i Göteborg har många generationer göteborgare lärt sig simma, men nu ska det rivas. Eller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Skoog besöker Valhallabadet där hon själv lärde sig simma som barn. Badet byggdes på 1950-talet och är ett unikt badhus genom sin speciella arkitektur och sina vackra utsmyckningar. Ulla träffar Anette Lindgren från Göteborgs stadsmuseum som säger att badet dessutom kan berätta mycket om den tid då det byggdes. Men lika glad som Ulla blir av Valhallabadet, lika ledsen blir hon då hon får höra att badet ska rivas. Men än är inga definitiva beslut fattade, säger Monika Bengtsson från föreningen Fasad. De kämpar för att rädda Valhallabadet och Monika säger att om politikerna beslutar att riva Valhallabadet, ja, då kan de riva vad som helst, för Valhalla uppfyller alla kriterier för att bli ett byggnadsminne.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I en bostadsrättsförening där många viljor ska samsas är det inte alltid lätt att renovera varsamt. Anna-Karin Wiberg vet hur man gör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Andra Långgatan i Göteborg finns ett hus från 1800-talet som har renoverats varsamt och tidstypiskt av bostadsrättsföreningen. Ulla Skoog som själv har bott i många bostadsrätter häpnar över resultatet, och hon träffar därför Anna-Karin Wiberg för att ta reda på hur de gjort. På en innergård på Tredje Långgatan springer hon dessutom på bebyggelseantikvarien Jenny Torle som bland annat hjälper bostadsrättsföreningar med råd om hur de bäst kan renovera rätt och riktigt.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Asfalt som tätskikt och en dopfunt som handfat? Ja, i alla fall om man vill bygga badrum som förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Skoog beger sig in i skogarna utanför Lerum och går på husesyn hemma hos snickaren Ulf Oxbratt. Han tröttnade på att bygga badrum med en massa onödiga, giftiga material och tog i stället reda på hur man byggde badrum förr. I sitt eget hus har han nu färdigställt ett badrum som är byggt så giftfritt som möjligt, och juvelen i denna badrumskrona är det specialtillverkade handfatet som påminner om en dopfunt, placerad på en pelare mitt i rummet och med en vattenkran som sträcker sig ner från taket.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

men gammalt är ofta bra. Inte minst när det gäller fönster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Göteborg träffar Ulla byggnadsantikvarien Boel Melin som berättar om hur Göteborgs kommun arbetar med att vårda och bevara några av stadens mest kända byggnader, som Feskekôrka, Konserthuset och Ullevi. Det finns många lagar som skyddar våra hus, som exempelvis kulturmiljölagen och plan- och bygglagen, men de är inte alltid helt lätta att förstå sig på. Ulla styr därför kosan vidare till Skövde, där Emma Malmrot och Matilda Lidberg på Skövde kommun berättar om vad som gäller om man till exempel, Gud förbjude, vill byta ut sina gamla vackra fönster mot nya, fulare och sämre fönster.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Im Rahmen des Sommerfestes 24 moderierte Erik Lehnert ein Podium mit Björn Höcke, Christoph Berndt und Jörg Urban. Themen: Bedeutung der drei Ost-Wahlen, Umgang mit dem BSW, Schwere der Repression, mögliche Koalitionen, Sofortprogramm bei Regierungsbeteiligung. HIER ANSCHAUEN

Ja, så snabbt kan det gå att se om ett hus är byggt av giftiga material, om man har ögonen med sig och vet vad man ska titta efter, vill säga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Skoog brinner för goda material och tillsammans med Cathrine Bülow från Ekobyggportalen.se beger hon sig till Uppsala. Där får de snabbt syn på en massa giftiga hus, men också hus som är snälla mot de boende. Men vad ska man egentligen titta efter om man vill bo så giftfritt som möjligt?Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Vilket öde för ett hus att bli ett ödehus. Tur då att allt fler vill rädda dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en liten småländsk by går Ulla på husesyn hemma hos Robert Danielsson i det före detta ödehus som han renoverat. Han är initiativtagare till den växande ödehusrörelsen som vill rädda ödehus från att gå förlorade. De som tar sig an ett ödehus har ofta begränsade ekonomiska resurser, berättar han, och det är bra eftersom husen då inte blir sönderrenoverade utan i stället blir varsamt bevarade.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I säsongens första program handlar det om en av världens äldsta taktyper som nu blir allt mer populär igen, de vackra stråtaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulla Skoog besöker ett hus på Bjärehalvön i Skåne där taktäckaren Joar Nilsson är i full färd med att byta ut ett stråtak av vass. Han berättar att stråtak var en av de vanligaste taktyperna fram till för bara ett par hundra år sedan, men att de nu håller på att bli populära igen. Stråtak är både vackra och miljövänliga och allt är frid och fröjd tills Ulla får reda på att man också kan köpa stråtak av plast…Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Vem var mördaren i fallet med grevinnan Fredrique 1815? Skippa deckarna i sommar och dyk in i en historisk mordgåta! Vi tipsar om historiska böcker och brädspel inför sommaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionsenligt tipsar Vetenskapsradion Historias boktipsare Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius om vårens bästa historiska böcker tillsammans med Tobias Svanelid. Och spelpanelen återsamlas för att plundra och kolonisera i vikingarnas Europa och ge sig ut på upptäcktsfärd i Afrika!Böckerna och spelen som nämns i programmet är:Grevinnan Fredrique - morddramat i Falun 1815 av Anna-Lena BergLady Sapiens - forntidens kvinna bortom stereotyperna av Thomas Cirotteau, Jennifer Kerner och Éric PincasHällristningarnas värld av Johan LingPå besök i stormaktstidens Sverige av Ingemar OscarssonEn tid för krig - Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm AgrellDe finska krigsbarnen - ett nordiskt familjedrama av Ann NehlinMinnen av kriget av Nikolaj NikulinTerranauterna - om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen av Staffan BergwikDixit. Gustav III med egna ordDäggdjurens nykomlingar. Hur kom de hit och hur gick det? av Kjell DanellPax Viking av Jon MankerHeart of Darkness - an Adventure Game of African Exploration av Kim Kanger

Vem gör det osynliga arbetet?Vem gör allt det där som måste göras men som inte är nåns jobb? Att koka kaffe, att ta anteckningar, att välkomna nyanställda. Jo, kvinnorna.Kvinnor tar oftare på sig att göra de här uppgifterna och chefer är 50 % mer benägna att be kvinnor göra dem. I en studie på en amerikansk konsultfirma visade det sig att kvinnor lägger en hel månad, ungefär 200 timmar per år, på sånt som inte är en del av deras roll och inte heller är meriterande. Det här typen av arbete kallas osynligt arbete. Men det är knappast osynligt för den som utför det.Allt vi inte serIda Östensson är opinionsbildare, jämlikhetskonsult, feminist och föreläsare i jämlikhetsfrågor. Hon är grundare av stiftelsen Make Equal som jobbar med lösningsfokuserat jämlikhetsarbete och även grundare av Fatta-rörelsen som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. Ida är tillsammans med Thor Rutgersson aktuell med boken ”Allt vi inte ser. Så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”.Den högre arbetsbelastningen gör kvinnor sjukareFörutom att kvinnor lägger avsevärt mycket mer tid på osynligt arbete på jobbet gör de samma sak även i hemmet. Inte konstigt att kvinnor mår sämre och löper 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa, enligt siffror från Försäkringskassan.Det osynliga arbetet är viktigt för att arbetsplatsen ska fungera och för att folk ska trivas där. Men det bidrar inte till karriär- och löneutvecklingen och kräver sällan specifika förkunskaper. Ofta är det sånt som syns först när det inte görs.Gör det osynliga synligt – här är listornaFärre än 17% av arbetsgivarna jobbar systematiskt med det osynliga arbetet. Det här behöver vi förändra, säger Ida. Här hittar du listor du kan använda för att gå igenom: vem är det som gör det osynliga jobbet, på ditt jobb och i ditt hem? Gör det synligt, helt enkelt! Det osynliga arbetet försämrar kvinnors ekonomiNästa steg är att fördela det osynliga arbetet rättvist mellan män och kvinnor. Både på jobbet och hemma. För det här är inga småsaker. Att kvinnan tar ett större ansvar för det osynliga arbetet har ett ekonomiskt pris. Kvinnor tar ut 70% av all föräldraledighet idag och får därmed både lägre lön och pension. Men för varje månad en man är föräldraledig ökar kvinnans årsinkomst med 7% i snitt!På jobbet har cheferna huvudansvaret för att synliggöra problemet och se till att fördelningen av arbete är tydligt. Men du som medarbetare kan också göra saker lite annorlunda. Som när frågan kommer på ett möte: vem tar anteckningarna idag? Om du är den som brukar säga ja, testa att istället se dig om runt bordet. Vad gör de andra? Hur duckar de? Att du inte svarar ja hjälper fler att se vad det egentligen är som händer.Hos vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en text skriven av Ann-Sofies Oxy Group-kollega Urban Björn, om varför mångfald och inkludering är avgörande för affären. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige är nu med i NATO, där bland annat också Danmark är medlem. Tobias Svanelid undrar hur det ska gå, med tanke på alla dansk-svenska krig. Och så reder vi ut om ABBA sjöng om rätt fältslag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har en lång och stundtals känslig relation till 75-årsjubilerande NATO. Urban Björstadius har grävt i Sveriges Radios arkiv för att ta reda på hur den svenska NATO-debatten sett ut under 1900-talet.Och så reder vi ut det påstådda rekordet som Sverige och Danmark står för - att vara de länder i världen som oftast legat i krig med varandra. Historikern Anna Maria Forssberg menar att krigen lade grunden för en genuin fiendskap länderna emellan men att vi nu under 200 år jobbat för att bli sams.Och så uppmärksammar vi 50-åriga Eurovisionvinnaren ”Waterloo”. Men enligt historikern Martin Hårdstedt sjöng ABBA egentligen om fel fältslag!Programledare är Tobias Svanelid.

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Fyra män döms för att i många år plundrat svenska vrak. Men hur kan man skydda vraken och samtidigt göra kulturarvet tillgängligt för allmänheten? Hör om metallburar och spionkameror på bottnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De män som nyligen dömdes i hovrätten hade i årtionden plundrat vrak längs den svenska Östersjökusten. Mynt, keramik och en kanon från 1600-talet var några av fynden som bärgats.Tobias Svanelid och Urban Björstadius redogör för rättsfallet, men kartlägger också hur marinarkeologer tänker kring utmaningarna med att å ena sidan tillgängliggöra det maritima kulturarvet och å andra sidan skydda det mot plundring.I Kroatien till exempel har man burat in ett av de mer värdefulla antika skeppsvraken och i Grekland har man satt upp övervakningskameror.På Vasamuseet använder man lego i en ny utställning för att gestalta några av världens mest välkända skeppsvrak - allt från Vasaskeppet till Titanic.Dessutom svarar Dick Harrison på den klassiska frågan om vad som hade hänt om Hitler anfallit Sverige under andra världskriget.

Vi lever enligt många i en tid som liknar 1920-talets, i skuggan av pandemier, storkrig, ekonomiska kriser och influensers. Vad är egentligen skillnaden mellan då och nu och vad kan vi lära? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilket nyår är det egentligen vi firar? 2024 eller 1924? Tobias Svanelid samlar historieprofessorerna Wilhelm Agrell, Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander för att diskutera likheterna och skillnaderna mellan 1924 och 2024. Vad gör det med oss att jämföra med 1920-talet och hur kan vi egentligen lära oss av det som hände då?Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets viktigaste arkeologiska upptäckterna som för oss på en resa ifrån svenska hällristningar till nyupptäckte mayastäder.

I dessa på många sätt mörka tider upptäcker Ulla Skoog ett ljus i mörkret intresset för goda material och vackra hus växer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är juletid och Ulla besöker tomtenissen Anton Björklund, snickare och byggnadsvårdare, som varsamt renoverat ett hus som var så fallfärdigt att alla trodde att det skulle rivas. I själva verket behövdes det knappt bytas någonting, tomtenissen kunde i stället varsamt renovera alla originaldetaljer. Därefter går färden på snöiga vägar till Mariefred där Ulla träffar självaste tomtefar, arkitekten och stadsplaneraren Kjell Forshed. Han berättar om hur viktig skönheten är för våra hus och städer - av skönhet mår vi bra och det som är vackert vårdar vi.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Önskar du dig vikingar, häxor eller stor skopa blöt torv i julklapp? Vi har tipsen om historiska julklappsböcker för dig, och dessutom tips på två historiska sällskapsspel - årets julklapp! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Boktipsarpanelen med Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om höstens bästa och mest läsvärda historiska böcker som kunde passa att lägga under granen åt historienörden.De böcker och spel vi tipsar om i programmet är:Joséphine - avlägsen i tid men nära mig av Prinsessan Kristina Fru Magnusson och Carl Otto WerkelidI tjänst hos prins Eurgén av Inga MalmqvistMåtte alla häxor förgöras av Malcolm GaskillJag en olycklig spåman av Annika SandénGrand Tour - en svensk students möte med franska revolutionen av Anna-Lena BergVikingatider av Anna Lihammer och Ted HesselbomMakten och heligheten - en berättelse om Europas medeltid av Dan JonesTrädgårdsmästarens orangeri - om växternas övervintringshus av Maria LöfgrenEn förvandlad stad av Karl KadhammarLandet utanför av Henrik BerggrenSvenska armén historia av Lars Erivcson Wolke m flTorv av Erik AnderssonShopping - sociala praktiker på gatunivå 1700-1850 av My Hellsing och Johanna Ilmakunnas (red)Rajas of the Ganges av Inka Brand och Markus BrandEast India Companies av Pascal Ribrault

Vad var det för mystiskt folk som levde på bohusländska Malmön? Tobias Svanelid och Urban Björstadius ger sig ut på jakt efter en myt om småvuxna skärgårdsbor som kanske har ett korn av sanning i sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på 1800-talet som prästen Axel Holmberg beskrev befolkningen på Malmön i Bohuslän i fantasifulla ordalag. De var småvuxna, men också enfaldiga, smutsiga och tycktes härstamma ifrån en främmande folkspillra. Kanske var de ättlingar till samer, tänkte Holmberg. Kanske en rest från Sveriges stenåldersbefolkning?Tobias Svanelid och Urban Björstadius reser till Malmön för att träffa dagens öbor och höra om hur minnet av pyttarna lever kvar på ön, och träffar arkeologen Oscar Törnqvist som menar att det kanske ändå finns historiska och arkeologiska ledtrådar till vilka pyttarna var.Dessutom uppmärksammar vi 40-årsfirande Medeltidsveckan och frågar oss vad som är så fascinerande med just medeltiden.

De har funnits i varje mänsklig civilisation. Vaktat skatter, sprutat eld och gift och gett kraft åt kejsare. Tobias Svanelid beger sig på jakt efter drakarnas kulturhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av 1800-talet utlovade folklivsforskaren Hultén-Cavallius upp till 1000 riksdaler för den som kunde fånga eller döda en drake i Småland. Idag är det i Bolibompa och Game of Thrones som vi stöter på drakar, men genom mänsklighetens historia har drakar skrämt och inspirerat världen över. Historiken Bo Eriksson, aktuell med boken Drakspår, undersöker hur det kommer sig att draken så länge krälat vid människans sida och vad som gjort att vi än idag inte tycks bli fria monstret.Dessutom diskuterar Tobias Svanelid och Urban Björstadius SVT:s nya Historien om Sverige, och hur dagens historieförmedlning på tv skiljer sig från äldre tiders.

Följ med på en rundvandring i Stockholms stadshus vars grund är byggd på samma sätt som New Yorks skyskrapor, som har Skandinaviens största orgel och vars klockklang hörs varje dag i tolvslaget i P1. Några meter från Riddarfjärdens vatten reser sig en av Stockholms mest kända siluetter. Den som rullar in i Stockholm med tåg söderifrån ser det tegelröda tornet resa sig mot himlen, med en klockstapel i grön koppar och den förgyllda spiran med tre kronor allra högst upp.Stockholms stadshus invigdes på midsommarafton 1923, och nu firas 100-årsjubileet med bland annat träbåtsregatta, kunglig middag och massbröllop. För Stadshuset är ju inte bara ett hus för Stockholms kommunfullmäktige – här viger sig stockholmarna, här firas Nobelfesten varje år och här samlas man för minnesstunder när Sverige drabbas av ministermord eller terrorattentat.Medverkande är historikern Mats Hayen, aktuell med boken Vi som byggde Stadshuset, Katja Morander, biträdande chef för Stadshuset guider, och Svante Hådell, projektchef för Stockholms stadshus 100-årsjubileum. Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Vill du ha sällskap av en nedsupen björn i hängmattan? Hör Vetenskapsradion Historia bläddra bland 1700-talsfiskar, Edith Södergrans fotografier och ryska krigsplaner i sommarens boktipsprogram! Luta dig tillbaka i solstolen och låt Vetenskapsradion Historia tipsa dig om sommarens bästa historiska böcker. Historienördarna Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid bläddrar bland drottningar, runristare och nedsupna björnar för att vaska fram guldkornen i vårens historieboksutgivning. Böckerna som tipsas om är:Hedvig Eleonora och hennes tid av Eva Helen UlvrosHotet från Ryssland av Oscar JonssonFienden av Dick HarrisonEn annan Edith av Nina UlmajaKvinnorna, makten, religionen av Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel SöderholmBaltikums befrielse av Tobias Berglund och Niclas SennertegFinlands svenska historia av Martin HårdstedtGunila Axén av Jelena ZetterströmPetrus Artedi Ichtyologia av Jakob ChristenssonNationens avskum, militärens elit av Lars Ericson WolkeTyde den som kan av Torun Zachrisson och Magnus KällströmPromenerandets historia av Kekke Stadin

I Husesyn på Kristi himmelsfärds dag besöker Ulla Skoog Kalmar där hon fascineras av de vackra färgerna men förfäras av hur giftiga många av färgerna är. Närmare 60% av mikroplasterna i haven kommer från plastfärger och Ulla Skoog beger sig därför till Kalmar och konferensen Färgforum för att ta reda på vad vi kan göra åt den här miljökatastrofen. Vi hör Cathrine Bülow från Ekobyggportalen.se, Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsföreningen och Susann Johannisson från Kalmar läns museum.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I Husesyn på Långfredagen besöker Ulla Skoog människor som flyttat från det invanda, som vill hjälpa andra att vårda sina hus och som startat något storartat. Modiga människor. Jennie-Ann Olsson och hennes man Axel lämnade storstaden för att ta hand om ett hus ute på landet i Västergötland. Byggnadsantikvarien och byggingenjören Peter Jarbring brinner för att lära ut hur man bäst kan vårda sitt hus. Snickaren och målaren André Blomgren har varit med och startat ett av Sveriges första byggvaruhus med fokus på sunda byggvaror. Ulla Skoog imponeras av deras mod.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Mångfald och jämställdhet skapar lönsamhet, det är väl känt. Så varför sitter vi fortfarande fast i gamla, diskriminerande spår?Under pandemin stannade ökningen av antal kvinnor på vd-poster och i börsbolagsstyrelser av. Samtidigt är det väl känt vid det här laget att till och med små ökningar av mångfalden i en ledningsgrupp ökar intäkterna och att mer jämställda styrelser och ledningsgrupper förbättrar lönsamheten.Varför går det så trögt?Så varför går utvecklingen ändå så trögt och vad kan vi göra åt det? Vi bjöd in Urban Björn för att diskutera det här.Urban är i grunden ekonom med bakgrund inom investment banking och som högt uppsatt affärschef inom corporate banking, innan han bytte roll till HR-chef och senare Head of Diversity & Inclusion på en av Nordens största banker. Nu är han konsult som hjälper organisationer med deras mångfalds-, jämställdhets- och inkluderingsarbete.Steg 1 - synliggör våra fördomarStörre mångfald ger fler perspektiv och det är det som skapar innovation och bättre affärer i organisationer. Men för att nå den önskade mångfalden är vi många som behöver bli medvetna om våra egna fördomar.- Många tror på fullaste allvar att i just deras organisation är man meritokratisk och går på kompetens till 100%. Men så är det sällan. Då skulle det inte se ut som det gör därute! säger Urban Björn.Fördomar har vi alla och för att förändra det vi behöver hjälpa varandra att synliggöra dem. Framför allt måste det finnas en vilja att förändras.Steg 2 - ta bort hinder interntMen det räcker inte bara med att bredda rekryteringen. Vill man ha verklig effekt behöver man se till att det finns förutsättningar för genuin inkludering också. Annars blir det lätt så att de som väl släppts in fastnar i enklare roller och inte får vara med och påverka.Här menar Urban Björn att många svenska företag befinner sig just nu. Man har börjat förändra hur man rekryterar men jobbet med att ta bort trösklar, hinder och barriärer internt kvarstår.Först blir det svårt - sen kommer effektenAtt göra förändringar för bättre mångfald och jämställdhet är inte alltid lätt, säger Urban Björn. Det är viktigt att man förstår det, inte minst som chef. Precis som med all förändring blir det först svårt och effekterna kommer inte förrän på sikt. Då behöver man veta varför man gör det man gör och orka hålla i.Goda exempel visar vägenSom tur är finns det goda exempel på organisationer som lyckas, som Afry, där man med hjälp av medarbetarundersökningar mäter hur inkluderande chefer är och kopplar det till belöningssystem. Ett annat exempel är Ahlsell där man låter chefer vara ambassadörer för mångfald. Bra tycker Urban Björn, eftersom cheferna också har mandat kan påverka.- Om du inte får in mångfald och jämställdhet i ditt ledarskap kanske du inte ska vara chef, säger han till slut. För så viktigt är det.Och vi behöver alla fundera på vad just vi kan göra, inte vänta på att HR eller någon annan tar initiativet.Vår samarbetspartner motivation.se har flera artiklar om jämställdhet och vi valde en som handlar om att bristande jämställdhet skapar ohälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem gör allt det där som måste göras men som inte är nåns jobb? Att koka kaffe, att ta anteckningar, att välkomna nyanställda. Jo, kvinnorna.Kvinnor tar oftare på sig att göra de här uppgifterna och chefer är 50 % mer benägna att be kvinnor göra dem. I en studie på en amerikansk konsultfirma visade det sig att kvinnor lägger en hel månad, ungefär 200 timmar per år, på sånt som inte är en del av deras roll och inte heller är meriterande. Det här typen av arbete kallas osynligt arbete. Men det är knappast osynligt för den som utför det.Allt vi inte serIda Östensson är opinionsbildare, jämlikhetskonsult, feminist och föreläsare i jämlikhetsfrågor. Hon är grundare av stiftelsen Make Equal som jobbar med lösningsfokuserat jämlikhetsarbete och även grundare av Fatta-rörelsen som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. Ida är tillsammans med Thor Rutgersson aktuell med boken "Allt vi inte ser. Så påverkas du av det osynliga arbetet - hemma och på jobbet".Den högre arbetsbelastningen gör kvinnor sjukareFörutom att kvinnor lägger avsevärt mycket mer tid på osynligt arbete på jobbet gör de samma sak även i hemmet. Inte konstigt att kvinnor mår sämre och löper 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa, enligt siffror från Försäkringskassan.Det osynliga arbetet är viktigt för att arbetsplatsen ska fungera och för att folk ska trivas där. Men det bidrar inte till karriär- och löneutvecklingen och kräver sällan specifika förkunskaper. Ofta är det sånt som syns först när det inte görs.Gör det osynliga synligt - här är listornaFärre än 17% av arbetsgivarna jobbar systematiskt med det osynliga arbetet. Det här behöver vi förändra, säger Ida. Här hittar du listor du kan använda för att gå igenom: vem är det som gör det osynliga jobbet, på ditt jobb och i ditt hem? Gör det synligt, helt enkelt!Det osynliga arbetet försämrar kvinnors ekonomiNästa steg är att fördela det osynliga arbetet rättvist mellan män och kvinnor. Både på jobbet och hemma. För det här är inga småsaker. Att kvinnan tar ett större ansvar för det osynliga arbetet har ett ekonomiskt pris. Kvinnor tar ut 70% av all föräldraledighet idag och får därmed både lägre lön och pension. Men för varje månad en man är föräldraledig ökar kvinnans årsinkomst med 7% i snitt!På jobbet har cheferna huvudansvaret för att synliggöra problemet och se till att fördelningen av arbete är tydligt. Men du som medarbetare kan också göra saker lite annorlunda. Som när frågan kommer på ett möte: vem tar anteckningarna idag? Om du är den som brukar säga ja, testa att istället se dig om runt bordet. Vad gör de andra? Hur duckar de? Att du inte svarar ja hjälper fler att se vad det egentligen är som händer.Hos vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en text skriven av Ann-Sofies Oxy Group-kollega Urban Björn, om varför mångfald och inkludering är avgörande för affären. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ulla går på husesyn i Göteborg och hon blir inte imponerad. Kanske är Göteborg den stad där det rivits mest och de gamla husen har ersatts av stora anonyma lådor i glas och betong. Det verkar som att det enda man tar hänsyn till är vägarna och bilarna, och var sjutton är älven?! Tillsammans med Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsföreningen tar Ulla Skoog en promenad genom stan och pratar med Patrik Wernersson från Sydskiffer, arkitekturprofessorn Ola Nylander och Filip Laurits från föreningen Fasad.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Om folktro förr och nu. I det tredje och sista avsnittet berättar folkloristen Tora Wall om de medeltida mysteriespelen, om rädslan för att mylingen skulle dyka upp och suga livet ur kvinnor och om hur man plågade de barn som man trodde var trollens bortbytingar.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Demokratiska städer, buffeltokiga präriefolk och mänsklig uppfinningsrikedom och lekfullhet står i fokus när forntidshistorien nu skrivs om. Vi träffar författaren till omdebatterade Början på allt. Vår bild av forntiden och människans förhistoria formades för hundratals år sedan, men är dags att slå sönder. I boken Början på allt vill arkeologen David Wengrow och antropologen David Graeber ge en myllrande bild av alla de olika sätt som forntidsmänniskan format sina städer och tidiga civilisationer på. Glöm föreställningarna om en ursprunglig utopisk harmoni eller ett allas krig mot alla forntiden kunde vara allt detta men mycket, mycket mer.Dessutom listar Urban Björstadius det gångna årets tio viktigaste arkeologiska upptäckter och så träffar vi egyptologen Zahi Hawass som suttit som en spindel i nätet i all fornegyptisk forskning de senaste femtio åren och nu är engagerad i utgrävningarna av den bländande staden Aten.Programledare är Tobias Svanelid.

Om folktro förr och nu. I det andra avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om nyårsnattens magi, om hur varulvarna strök omkring där ute i mörkret och om skräcken för att bli riden av Maran under natten.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

På Julafton drömmer sig Ulla Skoog tillbaka till sommaren då hon besökte både ett finhus och ett fulhus men det bor som tur är finingar i båda. Plötsligt en dag upptäckte Ulla Skoog ett hus som hon gått förbi många gånger men som nu stod där som en skinande Fågel Fenix. Det visade sig att huset hade bytt ägare och Sandra Tillman med familj hade varsamt renoverat det hundraåriga huset. Det blev ett riktigt finhus, tyckte Ulla. Ett stenkast bort låg dock ett hus som en gång varit vackert, men som nu hade fått plåtfasad, tjocka pivotfönster och betongtegel på taket. Ett riktigt fulhus, tyckte Ulla. Tur då att ägarna Unni Brandeby och Ola Fransson var riktiga finingar.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Om folktro förr och nu. I det första avsnittet av tre berättar folkloristen Tora Wall om den farliga julnatten, om hur djävulen dök upp som en skrämmande bock och om den nattliga ritualen att gå årsgång runt kyrkor för att kunna skåda in i framtiden.Programledare är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England! Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.Böckerna och spelen som nämnts i programmet:Sagan om Saffran av Gunnel CarlssonKarl XV av Thorsten SandbergFrån Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar ÅseliusAnfallskrigens argument av Ove BringTill eftervärlden av Marianne Molander BeyerDödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)Mumier av Sofia HäggmanDe utomordentliga av Maja BondestamHovet av Björn AskerKolning av Gunnar NygrenKorpen av Bengt-Erik Engholm och Lina BlixtEuropas mödrar av Karin BojsJärnålderns symboler och dolda budskap av Kent AnderssonObsession av Dan HallagenThe Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

Hur ser framtiden ut för byggnadsvården? Hoppfullt tycker Ulla efter att ha träffat framtidens byggnadsvårdare. På Dacapo i Mariestad utbildas hantverkare i restaurering och traditionella hantverkstekniker. Ulla Skoog och Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsförening går husesyn på skolan där de träffar målareleven Malin Gustavsson, Felix Jörlén som studerar timring och stolpverk, Kajsa Alverup som studerar trädgårdens och landskapsvårdens hantverk, Jesper Andersson som har gått fönsterhantverksutbildningen och läraren Mats Lindström.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Sommartider är semestertider och vad passar väl bättre då än att ta in på ett litet stilfullt pensionat? Husesyn tar in på det lilla pensionatet Villa Sjötorp vid havet på Lyckorna i Ljungskile. Det drivs av Ellika Mogenfelt som har fått kämpa hårt för sin dröm, ett pensionat där alla rum är individuella, där husets originaldetaljer är kvar och där doften av plastfärg är förbjuden. Inte konstigt att Ulla Skoog och Svenska Byggnadsvårdsföreningens Stephan Fickler sover skönt efter att ha gått på husesyn här.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Att bygga kakelugnar ger starka armar, men kan kakelugnsmakaren Emelie klå Ulla i armbrytning? På Gunnebo slott i Mölndal bygger Emelie Jansson tre nya kakelugnar efter traditionella metoder, och hon tipsar Ulla Skoog och Stephan Fickler om hur man på bästa sätt eldar i sin kakelugn så att inte sotaren blir arg. Dessutom imponeras Ulla av Emelies styrka att bära kakel och murbruk upp och ner för trappor kräver nämligen sin kvinna.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Att bygga sitt hus av hoppressade halmbalar är som att bygga med legoklossar, tycker Lena Falkheden. Bara fantasin sätter gränser och Ulla häpnar över resultatet. Lena och hennes man Frans Yzermans har byggt sina hus av hårt hoppressade halmbalar som sedan täckts med lerputs. Även om det fortfarande är ovanligt i Sverige är det en vanlig byggmetod i andra delar av världen, inte minst i USA där man började bygga så här på platser där man saknade tillgång till trä. Ulla Skoog och Stephan Fickler konstaterar att det inte bara blir snyggt och billigt, på köpet får man också ett mycket skönt inomhusklimat.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Värdet av en god ventilation kan inte nog betonas, men man behöver inte krångla till det i onödan. Moderna ventilationsanläggningar är ofta stora, dyra och fula, och inte sällan brummar och susar de mest hela tiden. Men så behöver det inte vara. Ulla Skoog och Stephan Fickler besöker Götabergsskolan där de träffar VVS-konsulten Charlotta Berggren. Hon argumenterar för att vi ska återgå till självdraget enkelt, billigt och tyst.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

I säsongens första Husesyn återvänder Ulla Skoog till sin barndoms trakter som format hennes syn på vad hus kan och bör vara. Evalds hus har stått där så länge hon kan minnas och kommer säkert att stå kvar där när vi själva är borta sedan länge. I Evalds stall hade Ulla sin häst och på de smala grusvägarna körde hon sin moped under ungdomen. Därför blir hon glad när hon får veta att Evalds hus har köpts av Christer Bengtsson, som renoverar det med varsam hand med hjälp av snickaren Ulf Oxbratt. Ulla beger sig till Evalds hus och går på husesyn med Stephan Fickler från Svenska Byggnadsvårdsföreningen.Producent är Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

Ta med dig en historiebok i hängmattan så blir sommaren både spännande och lärorik. Och om det regnar kanske ett historiskt brädspel kan funka som underhållning? Skandaler i societeten, mumiens förbannelse eller kolgruvor i Storbritannien kanske kan underhålla i hängmattan i sommar? Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid sammankallar Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius för att tipsa om historiska böcker inför semestern, och så testar Spelpanelen två historiska brädspel med industrihistoriskt tema och delar ut betyg.Böcker och spel som nämns i programmet:Historiska kärlekspar av Sara GribergSveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia LingDe kommer att vara annorlunda svenskar av Simon Sorgenfrei Jaquette Gyldenstolpe av Anna-Lena BergSvarta St Barthelemy av Fredrik ThomassonSveriges långa historia av Jonathan LindströmTusen år i Uppåkra av Dick HarrisonKlart skepp av Ann Pålsson (redaktör)Ruths garderob av Ingela BendtExtas i folkhemmet av Leonidas AretakisJakten på Tutankhamon av Bengt Fredriksson och Andreas PalmaerFurnace av Ivan LashinBrass Birmingham av Gavan Brown, Matt Tolman och Martin Wallace

Följ med till medeltidsmetropolen Uppsala som nu avslöjar sina hemligheter i en ny utgrävning. Och träffa pojkkejsaren Elagabalus, Roms värste regent och historiens första transvestit. Under medeltiden förvandlades forntidens heliga kultplats till Upplands metropol med ärkebiskopssäte och marknad vid Fyrisåns forsar. Vetenskapsradion Historia besöker de pågående utgrävningarna på Stora torget i Uppsala som nu tecknar en ny bild av en av medeltidens mäktigaste städer. Arkeologen Joakim Kjellberg deltar i utgrävningen och är dessutom aktuell med en ny avhandling om Uppsalas medeltid och guidar runt Urban Björstadius i spåren av en förlorad värld.Dessutom uppmärksammar vi Roms värste kejsare den sexuellt utsvävade fjortisen Elagabalus som förfärade sin samtid och bara klarade ett par år på tronen innan hans avhuggna huvud kastades i Tibern. Antikvetaren Linnea Åshede tecknar bilden av Elagabalus, mest känd för att ha varit historiens förste transvestit och att ha dränkt sina gäster under ett hav av rosenblad, och menar att vi kanske inte ska tro blint på alla källor om den smutskastade kejsaren.Programledare är Tobias Svanelid.

En granskning av svensk räddningstjänst. Del tre. Efter de stora skogsbränderna 2014 och 2018 har beredskapen för sådana här stora bränder blivit bättre, och bland annat har det blivit lättare för räddningstjänsterna att snabbt få hjälp av helikoptrar och flygplan. Men många anser att det inte räcker, till exempel får många brandmän varken utbildning eller övning i skogsbrandsläckning. Det är också stora skillnader i vilken utrustning räddningstjänsterna har på vissa räddningstjänster är brandbilarna fullproppade med den senaste tekniken, medan brandmän på andra håll får använda sina egna telefoner för att hitta rätt till en olycksplats.I det tredje och sista avsnittet medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Mattias Andersson och Tommy Lindgren vid Medelpads Räddningstjänstförbund, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Mats Åberg, räddningschef på Norrhälsinge räddningstjänst, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Johansson, lärare på MSB:s skola i Revinge.Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

En granskning av svensk räddningstjänst. Del två. Antalet uppgifter som brandmän ska hantera har ökat från början vad det främst bränder de skulle släcka, men sedan har det tillkommit allt från trafikolyckor och hjärtstillestånd till drunkningslarm och utsläpp av farliga ämnen. Brandmän ska idag också bland annat samverka med polis och ambulanspersonal vid terrorattentat och skolskjutningar. Men hur välutbildade brandmännen är skiljer sig stort mellan räddningstjänster i olika delar av landet. På vissa håll har de en tvåårig utbildning medan brandmän på andra håll rycker ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning.I det andra avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna och Gällivare, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Maria Svensson, Fredrik Johansson och Stefan Svensson, lärare på MSB:s skola i RevingeProgramledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.

En granskning av svensk räddningstjänst. Del ett. På många håll i Sverige har man stora problem med att rekrytera deltidsbrandmän. Allt färre brandmän ska göra alltmer, och värdet på det som förstörs i bränder ökar. Många brandmän rycker också ut med bara en tvåveckors introduktionskurs som utbildning, och på vissa håll saknar de viktig utrustning. Det här är en försämring som pågått under lång tid, men det är också stora skillnader mellan räddningstjänster i olika delar av landet.I det första avsnittet av tre medverkar Louise Kramnäs-Larsson vid deltidskåren i Vuollerim, Mats Åberg, räddningschef vid Norrhälsinge räddningstjänst, Henrik Persson vid Räddningstjänsten Söderåsen, Thomas Vinnberg, räddningschef i Kiruna, Johan Szymanski, brandingenjör med egen podd om räddningstjänst samt Fredrik Lindqvist, Tommy Lindgren och Mattias Andersson vid Medelpads Räddningstjänstförbund.Programledare är Håkan Svensson och Urban Björstadius och programmet görs av Produktionsbolaget Prata.