Södertörns högskola är ett lärosäte i Stockholm som utbildar, forskar och samverkar för en hållbar samhällsutveckling. På högskolan finns drygt 11 000 studenter, cirka 70 program och 250 kurser. Utbildning och forskning bedrivs inom humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. Högskolan…
I detta avsnitt djupdyker vi i Sveriges bostadssystem. Dominika Polanska, docent i sociologi och lektor i socialt arbete, ger oss en historisk överblick som hjälper oss att förstå dagens marknadsorienterade bostadspolitik, samt vad som krävs för att klara framtidens behov. Programledare: Anna Ulvklo och Niki TegelandTekniker: Erik GudmundssonRedigering: Anna UlvkloProducent: Anna Ulvklo Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt lägger vi den lilla, ibland farliga och möjligtvis missförstådda fästingen under förstoringsglaset. Therese Janzen, doktor i miljövetenskap, är med oss i studion och delar med sig av sin kunskap om parasiten och sjukdomarna den kan bära på.Thereses doktorsavhandling: ”Ticks - ecology, new hazards, and relevance for public health” (2024).Programledare: Anna Ulvklo och Niki Tegeland Tekniker: Erik GudmundssonRedigering: Anna UlvkloProducent: Anna Ulvklo Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt fördjupar vi oss i den långa och, enligt vissa, mest fascinerande arkeologiska perioden i mänsklighetens historia: stenåldern. Genom att utforska stenålderskeramik och våtmarker, samt den enda påträffade pålbyggnaden i Norden, får vi fördjupad kunskap om fältet. Till vår hjälp har vi Nathalie Hinders, doktorand i arkeologi vid Södertörns högskola.Programledare: Niki Tegeland & Elsa KovacsTekniker: Erik GudmundsonRedigering: Niki TegelandProducent: Niki Tegeland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
När kvinnor begår våldsbrott målas de ofta upp som psykiskt sjuka och manipulativa, och de har inte alltid varit en självklarhet att kvinnor kan vara i stånd till att mörda. Men vad är egentligen sanningen bakom kvinnliga mördare? Vad säger forskningen? Vi träffar Jenny Yourstone, lektor i psykologi och mot polisutbildningen, som ägnat mycket tid åt att blottlägga det kvinnliga mördandets natur.Gäst: Jenny YourstoneProgramledare: Elsa Kovacs och Anna UlvkloTekniker: Erik GudmundssonProducent: Elsa Kovacs Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I början av 1900-talet fick Sverige sina första muslimska medborgare. I dag är islam Sveriges näst största religion. Hur var det egentligen för de första muslimerna som kom till Sverige och hur har synen på islam förändrats över tid? Vilken roll har egentligen sufismen haft i Sverige? Och varför talar vi i dag mer om islamism än islam? I detta avsnitt träffar vi Simon Sorgenfrei, professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola, som forskat om islam i Sverige.Programledare: Niki Tegeland & Elsa KovacsTekniker: Erik Gudmundson Redigering: Niki TegelandProducent: Niki Tegeland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Den sjunde maj går Eurovision Song Contest av stapeln i Malmö. Men vad innebär tävlingen, egentligen? Vem får delta? Och kan man verkligen skilja underhållning och politik åt? I detta avsnitt träffar vi Johan Fornäs, professor emeritus i medie- och kommunikationsvetenskap, som forskat om Europas största musiktävling.Programledare: Anna Ulvklo och Niki Tegeland Tekniker: Erik Gudmundsson Redigering: Anna Ulvklo Producent: Anna Ulvklo Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Göran Bolin släppte i maj sin nya bok “Managing meaning in Ukraine”, en bok som han tillsammans med sin forskarkollega Per Ståhlberg arbetat med sedan 2013. Vad gör Ukrainas sätt att kommunicera unikt och hur har deras kommunikationssätt förändrats efter att landet attackerats av Ryssland?Programledare; Linnea Gustafsson och Natalie Silvferberg. Tekniker: Naimi Lundegård och Tuğba SağlamProducent: Moa Svan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Feministiskt tecknade serier, hur kan de spela roll för att få ut sin politiska aktivism? Eller försvinner aktivismen bakom humorn? Har tv-serier fått oss att svära allt mer? Det är några av de frågorna som tas upp i dagens avsnitt. Med i studion har vi Kristy Beers Fägersten, självutnämnd svordomsforskare, men också professor i engelska och lingvistik. Programledare: Tugba Saglam & Naimi LundegårdReportrar och tekniker: Natalie Silfverberg & Linnea GustafssonProducent: Moa Svan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sökandet efter ”the higher frontier” har sin historia sedan den första satellituppskjutningen (1957) och sedan dess har det mesta av det som varit fantasi blivit verklighet. Något som inspirerar både forskare och entreprenörer i världen om en framtid i rymden. Åsikterna kring att kolonisera rymden är minst sagt delade. Men är det ens möjligt att bo i rymden? Hur gör man med de basala förnödenheterna och vad händer om vi börjar kriga i rymden? I det här avsnittet pratar vi om Rymdkolonier, rymdskrot och rymdlagstiftning med Roman Privalov, forskare inom rymdpolitik på Södertörns högskola. Programledare & Reporter: Tuğba Sağlam Producent & Programledare: Moa Svan Tekniker: Florence AgostiniLänk till Elon Musks presentation från 2016:https://youtu.be/H7Uyfqi_TE8Länk till Carolyn Porcos Ted talk:https://youtu.be/dR9uhc_yQjQLänk till Jeff Bezos tal: https://youtu.be/IFfEY38SJ-kLänk till Chanel news Asian nyhetsinslag:https://youtu.be/67twKnijii4Länk till P3 Dystopias Rymdkolonier (inspirations lyssning för inslaget):https://open.spotify.com/episode/3ouxZJSM6kGe6Dja9fnbJj?si=amAAceNkRrG2ThD3MGxNZQ&context=spotify%3Ashow%3A5uhrJgGdsoheoMkm7yFcM2&dd=1 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vad säger tv-serien star trek om rymden? Finns det en koppling mellan det påhittade och verkligheten? Det har visat sig att det som Star Trek skapade i fiktionens värld med start på 1960-talet visat sig inspirera NASA. Men vad säger serien om den tid den är skapad? Varför är den så optimistisk och varför blev Star Wars som kom under 1970-talet så pessimistisk?I detta första avsnitt ska Södertörns forskarpodd rikta mikrofonen mot stjärnorna. I höstas hade Södertörns högskola tillsammans med rymdstyrelsen en heldag med föreläsningar om rymden. Vi ska nu samla några av de perspektiv som kom fram. Vi börjar med rymden, människan och populärkulturen. Gäst: Henrik Arnstad, adjunkt i medieteknik på Södertörns högskola, journalist och historiker.Programledare/reporter: Tugba SaglamProducent/programledare: Moa SvanTekniker: Florence Agostini Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Traditionen med nordiska länder som med en humorns hjälp skapar en egen sportjargong har en alldeles egen historia. När svensk skidmedaljör drar fram trimmern och ristar in sina initialer i håret på en norsk känd skidåkare. Upptåget till en skämtsam lek mellan de två skidnationerna. Norge och SverigeDet har historikern Martin Johansson undersökt i sin kommande avhandling om de olympiska spelen, media och skapandet av en nordisk identitet.Programledare: Nils niemi boman. Producent: Moa Svan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Från den ensamma uppfinnaren ska vi nu röra oss via hantverksrörelsen, DIY-kulturen do it yourself, till den boom av Makers som kom 2008. Nu har forskaren Sophie Landwehr Sydow synat maker-rörelsen i Sverige. Vad skiljer en maker från en hemslöjdare?Vad är det som gör makers så sociala?Och har 3D-printen nått sin blomstringstid än? I Södertörns forskarpodd blir det snack om makers, maskiner och material. Med Moa Svan och Nils Niemi Boman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vem är bäst rustad för kris? Kristna amerikanska preppers eller den lydiga svenska samhällsmedborgaren med en plastlåda fylld med fisk på burk och pasta? Södertörns forskarpodd handlar om kristna preppers och livsmedelsberedskap. Gäster är religionsprofessorn Lena Roos och ekonomihistorikern Paulina Rytkönen, som är lektor i företagsekonomi på Södertörns högskola. Programledare: Magnus Brodin & Moa SvanProducent och ljudmix: Moa Svan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hur har öarnas besöksnäring klarat sig under pandemin? Svaret finns i en rapport som kommit från Södertörns högskola. Sverige är det land med flest öar i världen, och de flesta är små. Med minskad turism under pandemins början 2020, och små sårbara samhällen, var utmaningen stor. Paulina Rytkönen och Tommy Larsson Segerlind gästar Södertörns forskarpodd för att prata om slutrapporten ”Ö och Skärgårdsturism under pandemin” som de skrivit ihop med Marcus och Youssouf Merouani. Programledare: Moa Svan & Magnus Brodin.Producent och ljudmix: Moa Svan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I den sista delen av vår Ukrainaspecial gör vi en djupdykning i historien och relationen mellan Ryssland och Ukraina. Vilka idéer ligger bakom Putins invasion och varför är Ukraina så viktigt för Ryssland? Vi pratar också om omvärldens reaktioner – vilka missuppfattningar finns kring kriget och Ukraina, och varför blev vi så förvånade över Rysslands invasion när Putin länge varit öppen med sina planer på ett nytt ryskt imperium?Detta är del 3 av 3 i vår miniserie om kriget i Ukraina. Medverkande: Julia Malitska och Olena Podolian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I dagens forskarpodd gästar Maria Vallström. Vi pratar om hur samhället klarade sig under pandemin och skillnaderna mellan tätort och landsbygd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Kriget i Ukraina innebär en hotbild även mot Sverige och har lett till stora säkerhetspolitiska förändringar. Sverige skickar vapen till ett krigförande land för första gången på över 80 år och frågan om Natomedlemskap har hamnat högt upp på den politiska agendan. Vad innebär kriget för Sveriges säkerhet, kommer vi gå med i Nato och på vilket sätt banar den här krisen väg för ny politik?Detta är del 2 av 3 i vår miniserie om kriget i Ukraina. Medverkande: Johan Eriksson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Parallellt med striderna på marken i Ukraina pågår ett informationskrig där både Ryssland och Ukraina vill ha kontrollen över den bild som förmedlas till omvärlden. Hur vet vi vilken information som går att lita på, och vilken roll spelar sociala medier i konflikten? Detta är del 1 av 3 i vår miniserie om kriget i Ukraina. Medverkande: Anne Kaun, Göran Bolin och Per Ståhlberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det var när Claudia Lindén läste Karen Blixen som hon upptäckte hur fascinerande det var med föreställningar om björnen. I Forskarpodden dyker vi ner i manlighetsidealen via vampyrer och gotik tillsammans med Claudia Lindén är professor i litteraturvetenskap på Södertörns högskola. Programledare: Moa Svan och Magnus Brodin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Under flera århundraden har alkohol fascinerat människan. Ett berusningsmedel som påverkar oss alla, mer eller mindre. Men är effekterna egentligen så starka som vi tror? Eller handlar det mest om sociala normer, eller placebo-effekten? Det ska vi ta reda på idag tillsammans med Alexandra Bogren, docent i sociologi och lektor vid institutionen för samhällsvetenskaper. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I dagens forskarpodd pratar Hedda Söderlund om hur kommunikationen fungerar på svenska byggarbetsplatser när inte alla talar samma språk. Vi pratar också om anglicismer i det svenska språket, förstör de? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I avsnittet pratar samtalsledaren Eva Schwarz med filosoferna Jonna Bornemark och Krystof Kasprzak om vad man kan lära sig av att umgås med icke-mänskliga djur och om djurens emotionella arbete. Vi försöker reda ut vad Donna Haraway menar med att vänskapen kan överskrida artgärnserna och varför idén med hundens ovillkorlig kärlek är en myt. Eva läser en dikt av hennes favorit poet Ernst Jandl, Ottos Mops, - opraktiskt nog på österrikiska. Avsnittet avslutas som vanligt med ett misslyckande..
SH-podden avsnitt 13: Biblioteket 25 år! by Södertörns högskola
Kan praktisk kunskap vara opraktiskt? Vilken roll spelar praktisk klokhet, fronesis, i den effektiviserade välfärden? Finns det för många filosofer i ämnet? Världspremiär och panelsamtal! Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola firar 20 års jubileums och Eva Schwarz och Jonna Lappalainen, både verksamma på CPK, samtalar i ett panelsamtal med eminenta praktiker i den praktiska kunskapens teori: Ingela Josefson, professor i praktisk kunskap som har startat upp Centrumet, Krystof Kasprzak filosof och Fredrik Svenaeus, filosof och professor i praktisk kunskap. De börjar med en självrannsakan och diskutera sedan den praktiska kunskapens dåtid, nutid och framtidens revolutionär potential. Samtalet inleds med en världspremiär när Das opraktische Orchester (med Ulf Larsson, Martin Gunnarsson, Pontus Juth och Simon Karlsson) framför jingeln live. Avsnittet sändes live från Midsommargården, Stockholm den 12 november 2012 Producenter: Ulf Larsson och Anna Bergström, SH-Medieproduktion/MT-Talks
Vad är mer opraktiskt än sjukdom? Varför blev just jag sjuk? Och vad händer när sjukdomen flyttar in i ens liv och tänker att stanna? I poddens sjätte avsnitt samtalar filosofen Eva Schwarz med Ylva Skogh, leg. sjuksköterska och njursviktskoordinator på Njurmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och med etnologen Martin Gunnarson om sjukdomens mening och hur smärterfarenheter både kan avbryta ens livspraktik och öppna upp för nya sätt att leva. De talar om olika stadier av en sjukdomsprocess, om förnekelse, acceptans och förståelsen av en möjlig ”ny hälsa” i sjukdomen. Till slut reder de ut vad Nietzsche menar med att ”hälsa är en fördom, en feghet och kanske ett utslag av subtilaste barbari och efterblivenhet.”
Vad är vardagsmotstånd? Hur gör människor som jobbar i välfärdsyrken motstånd mot ett system som intresserar sig mera för effektivitet och ekonomi istället för vård, hälsa, bildning eller rättvisa? Vad finns det för förutsättningar för motstånd? Vilka strategier? Varför lyder vi för det mesta? Är motstånd ”mot systemet” alltid bra? Vad eller vem är systemet? När är motstånd politiskt? I säsongens första avsnitt diskuterar samtalsledaren Eva Schwarz, läkaren och forskaren Mani Shutzberg och Roland Paulsen, skribent och forskare i sociologi på Lunds Universitet. Samtalet inleds med en text skriven av läkaren Leila Tamaddon om den "Sjuke vårdcentralen" och avslutas med ett Adorno citat som samtalsledaren misslyckas med att förklara.
SH-podden avsnitt 10: Om samverkan med rektorsråd och rektor by Södertörns högskola
Sh-podden avsnitt 12: Om kvalitet med rektorsråd och rektor by Södertörns högskola
Sh-podden avsnitt 8: Om internationalisering med rektorsråd och rektor by Södertörns högskola
Sh-podden avsnitt 11: Om utvecklingen i Flemingsberg med rektorsråd och rektor by Södertörns högskola
I tredje avsnittet av Opraktiskt samtalar Eva Schwartz med Jonna Lappalainen, docent i Den praktiska kunskapens teori och Monika Harnersk som jobbar på Södertörns högskolas grundutbildning för poliser. Veckans podd handlar om vänskapens betydelse i bland annat yrkeslivet.
Finns det något mer opraktiskt än döden? Än att livet tar slut? Poddens andra avsnitt handlar om bemötandet av döden som en del av yrkeskunnandet och yrkesvardagen. Podden gästas av Karin Herber som arbetar som sjuksköterska på Södertälje sjukhus med palliativvård i hemmet och filosofen Fredrik Sveneas som just nu forskar om existentiella dimensionen i vården och dödshjälps-debatten. Tillsammans med samtalsledaren Eva Schwarz pratar de om erfarenheten av att dö som ett sista "livsrum" där kroppen träder fram och vikten om att inte dö ensam.
Vad finns det för potential i idén om naturens rättigheter, och vad finns det för hinder? Klimatgap gästas av Pella Thiel som utmanar vår självcentrerade syn på naturen. Isak undrar om en skog kan ha skyldigheter och Maria tjatar om vad vi måste göra för att rädda demokratin.
I veckans avsnitt av Klimatgap gästas vi av statsvetaren Jenny Madestam. Hon hjälper oss att förstå varför klimatpolitiken är så knepig för både väljare och politiker. Hur kommer det sig att den är så lam och vad behövs för att få fart på den? Vi frågar oss också vad som hände med klassperspektivet. Och vilken roll spelar egentligen kärnkraftsfrågan?
Isabella Lövin gäster klimatgap. Vad tänker hon när hon nu lämnar klimatpolitikens centrum? Vad kan politiken egentligen åstadkomma? Hur kan vi förstå varför omställningen går så långsamt? Maria undrar vad Isabella lärt sig av motstånd och misstag och Isak funderar över demokratins roll. Vad krävs för att politiker ska kunna driva den politik som klimatkrisen kräver?
I årets sista avsnitt av Kimatgap tittar vi på dokumentären om Greta. Vad är det för film? Vad väcker den för tankar? Och vad säger den om oss som människor? Isak och Maria blir blödiga i detta specialavsnitt.
Det är en skön tanke att man skulle kunna minska sina utsläpp utan att behöva ändra beteende. Klimatkompensation går ut på att man betalar för att ens utsläpp tas om hand någon annanstans, till exempel genom trädplantering. Men funkar det verkligen? Konceptet har fått mycket kritik den senaste tiden. Vi tar hjälp av Erik Huss och reder ut varför.
En lyssnare skrev till oss att även om man syr igen munnen, går i trasor, är hemlös och arbetslös kan man inte minska mina utsläpp till det som krävs för vi ska nå klimatmålen. Vi kommer inte undan våra gemensamma utsläpp. I detta avsnitt samtalar Isak och Maria med Erik Bengtsson om hur vi kan påverka politiken för att få bukt med de utsläpp vi själva inte styr över. Lyssna gärna på avsnitt 5. ”Varför ska jag behöva ta ansvar?”, som en uppstart. Tekniker: Alexander Hannervall
En lyssnare skrev till oss att även om man syr igen munnen, går i trasor, är hemlös och arbetslös kan man inte minska mina utsläpp till det som krävs för vi ska nå klimatmålen. Vi kommer inte undan våra gemensamma utsläpp. I detta avsnitt samtalar Isak och Maria med Erik Bengtsson om hur vi kan påverka politiken för att få bukt med de utsläpp vi själva inte styr över. Lyssna gärna på avsnitt 5. ”Varför ska jag behöva ta ansvar?”, som en uppstart. Tekniker: Alexander Hannervall
Detta avsnitt av Klimatgap handlar om barn. Barnen har blivit en viktig del av klimatdebatten, de är våra lärare och vårt samvete. Det är de som står i barrikaderna och det är de som kommer få lida om vi vuxna inte lyckas lösa klimatkrisen. Vi säger att vi vill unna våra barn allt, men kan vi ens erbjuda dem en framtid? Och hur ligger det till med barnskam? Bör man ens föda barn och bidra till klimatproblemen?
I det här avsnittet diskuterar vi teknikens roll i klimatomställningen med Nina Wormbs som är professor i teknikhistoria. Isak hoppas på tekniska under så att han slipper ändra beteende. Maria undrar om vi verkligen måste bo i skogen. Nina nyanserar samtalet och visar oss hur våra föreställningar om utveckling och teknik styr vad vi tänker och gör i förhållande till klimatet.
Har du provat en klimatkalkylator? Många får en chock när de inser hur stora deras utsläpp är. För en del är det den spark i baken som gör att man ställer om. I en hammock i Marias trädgård testar Isak och Maria denna vecka klimatkalkylatorer och blir både förvirrade och frustrerade. Resultatet ger dock en bild av vilka proportioner våra utsläpp har gentemot varandra. Går det att flyga så länge man sopsorterar? Vad är The Negative Footprint illusion? Och varför det är så viktigt att inte gå vilse i kompensationstänkande?
I det här avsnittet av Klimatgap funderar vi över klimatförnekelse. Varför sprider vissa personer tvivel om klimatvetenskapliga resultat? När och hur uppstod organiserad klimatförnekelse? Gäst är Martin Hultman på Chalmers som leder ett internationellt forskningsnätverk om klimatförnekelse. Han berättar om provocerande samband mellan ideologisk klimatförnekelse, machokultur och högerextremism. Isak ifrågasätter om män inte bara kan skärpa sig. Martin berättar om sin egen resa för att ta klimatvetenskap på allvar.
Har du ändrat något beteende som du tidigare trodde var nödvändigt för klimatets skull? En del av våra vanor hotar klimatet. Men det verkar som om några normer, det vill säga idéer om vad som är självklart eller eftersträvansvärt, håller på att ändras. Nu har Maria, som är veggis, äntligen blivit normal och Isak, som inte har råd att ha bil, har blivit en förebild. Fast hur är med andra miljöskadliga normer? Vem kan till exempel tänka sig att kompromissa med sin toalett? Och hur funkar det med normer över huvud taget?
När kriser kommer nära kan vi ställa om häpnadsväckande snabbt. Det har vi sett när det gäller corona. Många kan redan med sina egna sinnen uppleva sinande brunnar, färre snödagar och bränder. Kommer det att leda till att vi förstår allvaret och ändrar våra beteenden? Maria Wolrath Söderberg och Isak Jarnehäll har läst Erika Bjerströms nya bok: Klimatkrisens Sverige - Så förändras vårt land från norr till söder. Maria är omruskad och Isak hoppas att det leder till handlingskraft. Kan vi rycka upp oss? Vad säger forskningen? Och varför borde det resas en sten till minnet av stranden i Simrishamn?
I veckans avsnitt samtalar vi med Mattias Goldman som just utkommit med boken Klimatsynda. Hans idé är att våra själviska driftern kan bli till motorer i klimatomställningen. Isak inspireras men Maria tvivlar. Det blir en kul och spänningsfylld diskussion om våra mänskliga drivkrafter och de sju dödssynderna.
Klimatgap synar klimatargument för klimatskadliga handlingar. Är det verkligen bättre att Sverige raffinerar oljan än någon annan som har sämre teknik? Om man ska titta på "helheten", vad ska man då räkna in? Gör det något om vi missar klimatmålen? Och, vilken roll spelar det om man kan lita på Sveriges klimatåtaganden? Det hettar till när Isak Jarnehäll och Wolrath-Söderberg diskuterar argumenten för Preemraff i Lysekil.
Madestam & Lemne gästas av Daniel Tarschys, professor emeritus i statsvetenskap som nyligen släppt en rapport om bistånd. Han menar att man kommit på fel spår när man försökt att minimera förvaltningssidan. De pratar även om EU där det finns en stark misstänksamhet mot byråkraterna, varför är det så och behövs byråkraterna? Jenny & Marja pratar även om partiledardebatten i SVT och så tar Jenny upp den omdiskuterade boken Genusdoktrinen och så utser de veckans politiker.
Madestam & Lemne om ett nytt forskningsprojekt om kameraövervakning. Alexandra Bogren och Daniel Castillo, sociologer på Södertörns högskola ska genom att intervjua och skugga tre olika yrkesgrupper, poliser, socialsekreterare och biljettkontrollanter försöka ta reda på hur de upplever kameraövervakning och hur det påverkar de som blir övervakade? Både poliser och biljettkontrollanter använder kroppskameror men leder det verkligen till mer disciplin? Dessutom pratar Jenny och Marja om relationen politiskt ledarskap kontra expertstyre och så utser de veckans politiker.
Madestam & Lemne gästas av Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet och aktuell med en ny bok, "Politik på riktigt". Irene Wennemo menar att det finns olika sorters politiker och att handlingskraftiga politiker aldrig blir populära. Varför är det så? Dessutom ger hon råd kring hur man kan påverka svensk politik, något som hon menar är lättare än man tror. Marja dyker dessutom ner i bokhögen och ger sommarens kanske viktigaste boktips för den som är politiskt intresserad och så utses veckans politiker.