POPULARITY
Kinesiska appen TikTok utmanar Silicon Valley på riktigt. Källskydd i fara när regeringen vill förbjuda anonyma kontantkort. Iransk journalist söker asyl i Sverige. Är läsarombudsmannens tid är förbi? Kinesiska appen TikTok utmanar och skrämmer Den senaste tiden har mycket handlat om handelskriget mellan USA och Kina. Men den kanske viktigaste kinesiska exporten just nu bryr sig varken om några tullar eller handelshinder. Videoappen TikTok har på kort tid etablerat sig globalt. Bland barn och tonåringar hör TikTok till en av de mest populära sociala medier-plattformarna och appen har passerat 1 miljard nedladdningar. Men vad innebär det att vi nu har en ny global app med säte i diktaturens Kina? Vad säger TikToks framfart om hur den digitala maktbalansen kommer att se ut i framtiden? Reporter: Therese Rosenvinge. Förbud mot anonyma kontantkort riskerar källskydd I veckan meddelade regeringen att den nu vill utreda ett förbud mot anonyma kontantkort i mobiltelefoner. Inrikesminister Mikael Damberg motiverade beslutet med att polisen och Säpo önskat sig förändringen för att bättre kunna stävja brottslighet. Men något som inte problematiserats i veckans rapportering är att anonyma kontantkort är helt avgörande för betydligt fler än de kriminella. Reporter: Johan Cedersjö. Svår SVT-intervju med iransk avhoppare I början av veckan kom bekräftelsen att en journalist flytt från den iranska delegation som förra helgen besökte Sverige. Hans namn är Amir Tohid Fazel och han har nu sökt asyl i Sverige. Den här historien har i veckan varit en nyhet som medier över hela världen rapporterat om. Men trots all uppmärksamhet finns det få uppgifter om vem mannen från den hårdföra regimen egentligen är. Vi träffade i veckan SVT Nyheters ansvariga utgivare Charlotta Friborg för att fråga hur de resonerade inför den exklusiva intervju de fick med Amir Tohid Fazel. Reporter: Johan Cedersjö. Publikens ombudsmän på redaktionerna ett minne blott Tänk dig att det på landets redaktioner fanns en person som publiken kunde vända sig till med beröm, kritik och synpunkter. En person som stod på publikens sida och med legitimitet granskade den egna redaktionens arbete. I början av 00-talet var det här en realitet. Då fanns ett antal anställda tittar- och läsarombudsmän vars uppgift var att tillvarata publikens intressen. Men de är idag ett minne blott. Vi åkte hem till Lilian Öhrström, pensionerad journalist och tidigare läsarombudsman på Dagens Nyheter. Reporter: Jonna Westin.
UNT drar ner på personal som effekt av digitaliseringen, men chefredaktör Charlotta Friborg vill gärna även prata om hur man bör göra om papperstidningen. Och om behovet av att ha tillräckligt stora redaktioner. Helena Giertta undrar också över hur Charlotta Friborg har utvecklats sedan hon började som digital chef för 13 år sedan. Charlotta Friborg konstaterar bland annat att trafiken växte snabbt digitalt men när intäkterna inte växte i samma takt var det en stor besvikelse. "Vi som nätvänner såg den enorma demokratiseringen. Men nu ser vi en annan utveckling, med några få som fått mycket stor makt" säger Charlotta Friborg.
Den felaktigt terrormisstänkte 22-åringen om mediedrevet. Hur ska redaktionerna nu göra för att nu rädda mannens rykte? Och så om den hårda kritiken i veckan om att medier övergav sitt granskande uppdrag för att bli Säpos hejarklack. Varför publicerade alla medier 22-åringens namn? Det har varit en vecka av självrannsakan och självkritik i svenska medier, men också många försvarstal och texter där utgivare vägt och vridit på argument för att motivera sina beslut om den felaktigt terroristutpekade 22-åringen. Det är förstås lätt att inse att allmänintresset när det finns misstankar som rör något så samhällsfarligt som terrorbrott. Och en sökning på mannens namn i mediedatabasen Retriever ger nästan 2000 träffar under perioden torsdag till söndag förra veckan. Men på flera ställen i rapporteringen var den skrattande 22-åringen som syntes på den läckta polisbilden inte bara namngiven som “misstänkt”. Hos väldigt många medier finns också exempel på hur mannen blivit “terroristen”, “terrorsvensken” eller “IS-terrorist”. Detta samtidigt som de kritiska frågorna till SÄPO om vad dom hade på fötter när det gällde mannen lös med sin frånvaro. Vad var det som hände förra veckan? När till och med de i vanliga fall mest återhållsamma redaktionerna var med och drog på så unisont med uppgifter om 22-åringen – en ung asylsökande man som själv säger att han bara vill leva här i Sverige och studera. Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld. Varför hördes så få kritiska röster de första två dygnen? Många utgivare har i veckan tagit bloggar och spalter i anspråk för att motivera sina tidigare beslut om 22-åringen. Ingen har uttryckt direkt ånger över att ha publicerat namnet specifikt - där tycks råda fortsatt konsensus om att just namnpubliceringen nog var berättigad, givet situationen och beslutsunderlaget som fanns. Men i andra delar finns självkritik. Längst gick kanske Uppsala Nya Tidnings chefredaktör Charlotta Friborg när hon i tidningen Medievärlden i veckan skrev hur medierna enligt henne gjorde sig till myndigheternas hejarklack i terrorjakten. Vi har talat med henne och en rad andra publicister om lärdomar från veckan då medier med Charlotta Friborgs ord agerade ”febrigt”. Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld. Hur räddar redaktionerna bäst 22-åringens rykte? Förr var det enkelt: inget var mer ointressant än gårdagens tidning. Det som stod i den hamnade i pappersinsamlingen och fanns sedan bara på mikrofilm i Kungliga biblioteket. Idag finns allt kvar på nätet, en enkel sökning bort. Där är minnet evigt och publicitetsskadan riskerar på ett helt annat sätt idag att bli livslång. Den som en gång varit utpekad som terrorist kommer fortsätta vara det – om det inte dränks av ny information. Det här ställer redaktionerna inför nya beslut: när det i söndags visade sig att åklagaren friade 22-åringen från alla misstankar, vad var då det effektivaste sättet att tvätta rent hans namn och rädda hans rykte? Här valde redaktionerna olika vägar – fortsätta namnge även om friandet från misstankar eller genast anonymisera? Reportrar Jonna Westin och Lina Grönberg. Research Gustaf Rosensköld.
I veckans podcast apropå vår pjäs Ordets Makt: Om dagens medielandskap, om källkritik och nerbantade redaktioner och om orden- har de någon makt? Möt två kvinnor som båda har vigt sina arbetsliv till ordet: Lena K Köster, journalist på UNT i många år, numera frilans och Charlotta Friborg, publischer på UNT. O så veckans Gavelin!
I veckans #lokalen, podden om lokaljournalistik, gästas Dala-Demokratens redaktionschef Bosse Andersson och DT:s chefredaktör Carl-Johan Bergman av Upsala Nya Tidnings publisher Charlotta Friberg. Hon pratar om framtidens lokal journalistik, om mod och ansvarigt utgivarskap. LYSSNA HÄR: http://pod.mittmedia.se/pod/filer/Lokalen150319.mp3 Trevlig helg! Inlägget #lokalen, avsnitt 18: Charlotta Friborg gästar dök först upp på Lokalen.
Torsdag 5 mars sände Medieormen seminariet Mediernas betydelse för demokratin i världen direkt från Mediedagarna i Göteborg. Medverkar gör Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Charlotta Friborg, Publisher UNT och Paul Hansen, fotograf DN. Moderator: Cecilia Bodström, SR. Här kan du höra det som poddradio. Seminariet avrundades med att Cilla Benkö delade ut priset Årets Medieorm 2014 till Malin Crona och tidningen 8 sidor för att de "stärker demokratin och berikar journalistiken". Seminarium – Mediernas betydelse för demokratin i världen När journalister hotas, kidnappas, skadas och i värsta fall dödas så är det en attack både mot rättssamhället och det fria ordet och därmed demokratin. Hot riktas mot redaktioner och journalister både inom Sverige och utomlands. För att journalister ska ha möjlighet att arbeta fritt måste politiker och rättsväsenden världen över ta ställning för det fria ordet. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio Charlotta Friborg, publisher UNT Paul Hansen, fotograf DN Moderator: Cecilia Bodström, biträdande programdirektör Sveriges Radio Prisutdelning – Årets Medieorm Sveriges Radios pris Årets Medieorm delas ut till en journalist/person/redaktion som arbetar föredömligt med att förnya och utveckla journalistiken i samspel med publiken. Prisutdelare: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio.