Podcasts about demokratin

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Habermas tankar om kommunikationens betydelse för demokrati har haft stor påverkan både i teori och praktik. Dör idén med honom, när det offentliga samtalet verkar ha brutit samman? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jürgen Habermas föddes 1929 i Tyskland och kom att bli en del av Tysklands moderna historia och återuppbyggnad och brukar benämnas som Tysklands samvete. Han dog i år 96 år gammal. Upplevelsen av andra världskriget och Förintelsen kom att prägla hans tankar om hur ett samhälle bör konstrueras så att sann demokrati ska råda och alla röster ska bli hörda. Han blev en del av Frankfurtskolans kritiska teori som använde bland andra Marx och Freud för att analysera samhället, men han kom att delvis motsätta sig sina föregångare och hade en mer optimistisk syn på förnuftet och moderniteten.Habermas kanske mest kända teori handlar om samtalets roll. Hans ideal är vad han kallar “kommunikativt handlande”: samtal som syftar till att förstå en annan människa, som bäddar för samförstånd och för att människor ska kunna fungera tillsammans. Med samtalet som grund utvecklade han en modell för demokrati, deliberativ demokrati, där olika synpunkter och argument stöts och blöts i det offentliga samtalet och utmynnar i beslut som alla kan acceptera – idealet är konsensus. Hur står sig idén om det förnuftiga samtalet som demokratins kärna idag när internet, sociala medier och AI spätt på polarisering och misstro mot fakta? Innebär utvecklingen att Habermas idé är överspelad?Medverkande: Eva Erman, professor i politisk filosofi, Anders Burman, professor i idéhistoria och Göran Bolin, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:Tåbb med manifestet - Lars AhlinTuring's Cathedral: The Origins of the Digital Universe - George DysonFilm:Mitt liv som hund - regi Lasse Hallström

Del 2 - Demokratin backar över världen och även i Sverige syns en utveckling där det som varit självklart i den liberala demokratin inte längre är det. I ett samhälle där allt fler söker trygghet riskerar åtgärderna för att uppnå den tryggheten hota just det öppna samhället.Det öppna samhällets framtid utforskades nyss i en rapport för kunskapsnätverket Kairos Future Club. I det här och ett följande avsnitt diskuterar rapportförfattaren Johan Hammarlund med Jan Scherman, journalist, dokumentärfilmare och folkbildare inom demokrati om det öppna samhällets hot och skydd. Framtidsstudions värd är Fredrik Torberger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leonidas Aretakis är chefredaktör för den oberoende socialistiska nyhetstidningen Flamman, litteraturkritiker i Dagens Nyheter och författare till boken Extas i folkhemmet. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 22 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Leonidas Aretakis är chefredaktör för den oberoende socialistiska nyhetstidningen Flamman, litteraturkritiker i Dagens Nyheter och författare till boken Extas i folkhemmet. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 22 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Demokratin är hotad!” – detta påstår allt fler politiker, journalister och opinionsbildare inom Sveriges vänster.   Är Sveriges demokrati verkligen hotad? Hur ser detta hot i så fall ut?   Och vad händer med ett samhälle som låter skrämselpropaganda och kortsiktiga partipolitiska intressen undergräva tilltron till Sveriges demokratiska institutioner?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om VÄNSTERNS RYSSPROPAGANDA. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Slutade USA:s krig i superfiasko? Fungerar Socialdemokraternas folkblandning? Och tror Ebba Busch att hon styr i Nordkorea?  Peter Wennblad, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Demokratin backar över världen och även i Sverige syns en utveckling där det som varit självklart i den liberala demokratin inte längre är det. I ett samhälle där allt fler söker trygghet riskerar åtgärderna för att uppnå den tryggheten hota just det öppna samhället.Det öppna samhällets framtid utforskades nyss i en rapport för kunskapsnätverket Kairos Future Club. I det här och ett följande avsnitt diskuterar rapportförfattaren Johan Hammarlund med Jan Scherman, journalist, dokumentärfilmare och folkbildare inom demokrati om det öppna samhällets hot och skydd. Framtidsstudions värd är Fredrik Torberger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi borrar ner oss i den så bortglömda frågan om ägarkoncentration på mediemarknaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt färre äger allt mer. Är det för tyst om ägarkoncentrationen av svenska medier? Vi söker svar i den anrika tidningsstaden Östersund, hos Bonnier, medieforskare och medienestorn Jan Scherman.Andra röster som hörs är Bonnier News vd Anders Eriksson, Ulrika Facht, medieanalytiker vid Nordicom, Marius Dragomir, medieforskare och chef för tankesmedjan Media and Journalism Center, och de pensionerade tidningsmakarna Stefan Nolervik och Agne Svärd från Östersund.Programmet är gjort av Freddi Ramel, Johan Cedersjö och Joanna Korbutiak.

Enligt en ny rapport från institutet V-dem vid Göteborgs universitet har den globala demokratin gått bakåt och befinner sig nu på samma nivå som 1978. Vad är det som har hänt? Andreas Ericson intervjuar Staffan I. Lindberg, professor i statsvetenskap och föreståndare för V-dem.

I studion: Fredrik Söderholm, Rouzbeh Parsi

Vi skämtar ofta om krångliga blanketter och telefonköer. Men i det här avsnittet pratar vi om varför det här krånglet faktiskt är en säkerhetsrisk. När det offentliga inte fungerar som det ska, tappar vi tilliten till samhället. Det skapar sprickor som är enkla att utnyttja för de som vill splittra oss och skapa oro. Vi diskuterar varför en fungerande vardag är en av våra viktigaste försvarsfrågor. Vi måste börja bygga lösningar som håller ihop Sverige – för utan tillit har vi inget försvar.

Det inre partiet paddlar idag uppströms från vårt styrelseskick demokratin, upp mot kulturen och når till slut flodens källa: teknologin. Vad händer med demokratin när teknologin ändras? Vi börjar med att gå igenom jordbruk, borgar och soldater. Därefter analyserar vi hur AI kommer att påverka balansen mellan människans medinflytande och oligarkin. Vad ska vi göra för att inte behöva bli slavar till Musk Jr? Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Demokratin står på spel under Trumps andra presidentsperiod i USA. Det är inte Demokraterna som är oppositionen, utan gräsrotsrörelserna. Under hösten 2025 forskade Kristina Boréus på universitetet Berkley i Kalifornien och följde den framväxande motståndsrörelsen på nära håll. Hon besökte No Kingsdemonstrationer, protester mot migrantpolisen ICE utvisningar, besökte massmöten med protestkoordinatörerna The Indivisibles och följde debatterna om hur rörelserna förbereder sig på en nedmontering av demokratin. I det här avsnittet av Apans anatomi berättar hon om hur sociala organiseringen i de amerikanska lokalsamhällena går till. För mer info: Kristina Boréus blogg Rödgrönt: https://www.rödgrönt.se Mathias Wåg: Fler varumärken kan brinna med Teslorna https://www.aftonbladet.se/kultur/a/XjB2On/tesla-ett-av-manga-varumarken-som-blivit-politiskt Mathias Wåg: Sötheten kan största despoterna https://www.flamman.se/sotheten-kan-storta-despoterna/ Indivisible - Building progressive grassroots power & holding Members of Congress accountable: https://linktr.ee/indivisibleteam What's the Plan with Leah and Ezra: https://www.youtube.com/watch?v=eMCcz_5ciAI&list=PLS73jRQ3qBiUf_C76Z1qoR4rAiGGoxTcT Anonymous: Fire and Ice - Lessons from the Battle of Los Angeles https://illwill.com/fire-and-ice CrimethInc: Rapid Response Networks in the Twin Cities - A Guide to an Updated Model https://sv.crimethinc.com/2026/01/15/rapid-response-networks-in-the-twin-cities-a-guide-to-an-updated-model CrimethInc: Seven Steps to Stop ICE https://sv.crimethinc.com/zines/seven-steps-to-stop-ice CrimethInc: When the Feds Come to Your City: Standing Up to ICE - A Guide from Chicago Organizers https://sv.crimethinc.com/2025/12/03/when-the-feds-come-to-your-city-standing-up-to-ice-a-guide-from-chicago-organizers CrimethInc: From Rapid Response to Revolutionary Social Change - The Potential of the Rapid Response Networks https://sv.crimethinc.com/2026/01/21/from-rapid-response-to-revolutionary-social-change-the-potential-of-the-rapid-response-networks The Daily Podcast: On the Front Line Minnesofta's fight against ICE https://www.nytimes.com/2026/01/21/podcasts/the-daily/minneapolis-minnesota-ice-trump.html

Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet. År 2020 blev han talskrivare för Stefan Löfven efter nio år som ledarskribent på Aftonbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 24 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fascismen är en av 1900-talets mest destruktiva och inflytelserika ideologier. Ursprungligen formulerad av Benito Mussolini i Italien efter första världskriget, kom fascismen att inspirera en rad totalitära rörelser världen över. Trots att begreppet i dag främst används som skällsord – fascistsvin, språkfascist, miljöfascist – finns det en verklig ideologisk kärna att analysera.Vad finner vi om vi skalar bort retoriken och undersöker den fascism som tog makten i Italien på 1920-talet – och som i viss mån överlevde även efter Mussolinis fall?Framför allt handlar det om en extremt nationalistisk ideologi, djupt rotad i socialdarwinismens idéer om kamp och överlevnad. Fascismen hyllade staten på individens bekostnad, och såg nationen som en levande organism i ständig kamp mot andra. Medborgarna skulle fullständigt underordna sig statens intressen och enas i syfte att uppnå en nationell pånyttfödelse. Interna konflikter, som klasskampen, skulle biläggas. Demokratin betraktades som ett uttryck för svaghet – i stället krävdes ett starkt ledarskap i form av en diktator som kunde föra nationen mot storhet, även om vägen dit gick via krig.Just detta blev fascismens fall. Hade Mussolini avstått från militära äventyr är det mycket möjligt att hans diktatur kunnat bestå långt efter andra världskriget.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fascismen – dess idéhistoria, begreppets utveckling och den ideologiska struktur som döljer sig bakom ett av vår tids mest laddade ord.Bildtext: Benito Mussolini med tre av de fyra fascistiska quadrumvirerna under mötet i Neapel den 24 oktober 1922. Från vänster: okänd person, Emilio De Bono, Benito Mussolini, Italo Balbo och Cesare Maria De Vecchi. Fotot togs vid det fascistiska kongressmötet i Neapel, som fungerade som en generalrepetition inför marschen mot Rom några dagar senare. Marschen mot Rom var ett avgörande steg i Mussolinis maktövertagande i Italien och inledde den fascistiska diktaturen. Okänd fotograf, Wikipedia, Public Domain. Källa: WikipediaKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Swedin är politisk redaktör på Arbetet. År 2020 blev han talskrivare för Stefan Löfven efter nio år som ledarskribent på Aftonbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 24 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Direktörslönerna drar ifrån vanliga arbetares i en rasande fart. Men är det verkligen ett problem att vissa har mer, undrar vissa? Idag ska vi djupdyka i frågan om ojämlikhet och löneskillnader, och vad det har för betydelse för maktförhållandena i samhället. Anna Almqvist, ekonom på LO och Daniel Waldenström, professor vid institutet för näringslivsforskning gästar Katalys och Starta pressarna. Medverkande: Anna Almqvist, Daniel Waldenström & Daniel Suhonen.

I dagens avsnitt samtalar vi med forskare från Centrum för kommunstrategiska studier om deras rapport, Svensk lokaldemokrati vid ett vägskäl: att förstå det förflutna för att reformera framtiden Medverkande: David Karlsson, Professor, Förvaltningshögskolan i Göteborg, Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap, Linköpings Universitet Samtalsledare: Nils Munthe, SKR

Dagens liberala demokrati är riggad av kapitalister och maximerar ojämlikhet. Inte konstigt att väljarna tröttnar. Payam Moula tror att demokratin är dödsdömd – det enda hoppet är att låta politiken återta kontrollen och befria den från sin bur av liberala rättigheter. Inläsare: Staffan Dopping

I kulturkriget står demokratin på spel. Det polariserade politiska landskapet är ett symptom på en sjuk demokrati, det slår Stanford-professorn James S. Fishkin fast. Men han har en lösning. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Polarisering följer i kulturkrigets spår, människor blir motståndare till varandra där den andre ses som en fiende och dialog blir omöjlig. Ett sådant klimat göder populism, enkla lösningar och misstro mot etablerade medier. Hur kan utvecklingen vändas? James S. Fishkin, professor i statsvetenskap vid Stanford University i Kalifornien, hävdar att ett av svaren kan vara deliberativ demokrati – alltså att folkets vilja framträder genom samtal, diskussioner och överväganden. Med hjälp av AI-teknik har han och forskarlaget vid Deliberative democracy lab hittat nya metoder för medborgarinflytande. P1 Kulturs Lisa Bergström tog tåget till Stanford University för att höra hur James S. Fishkin menar att demokratin kan räddas.

Under Trumps andra presidentperiod rasar kulturkriget i USA som aldrig förr och den politiska polariseringen hårdnar finns det bot för en krisande demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kulturkriget – alltså kampen om värderingar, kultur, identitet och livsstil – pågår över hela världen, men i USA har president Trump tagit det till en ny nivå under 2025. Redan i december förra året utlovade han till exempel krafttag mot det som kallas DEI (diversity, equality and inclusion), alltså åtgärder för att främja mångfald, jämlikhet och inkludering, något som skett i stor omfattning på bland annat kulturinstitutionerna som finansieras med federala medel. Varför är det så viktigt för president Trump att ha kontroll över kulturen? P1 Kulturs Roger Wilson medverkar i samtal om vilka frågor som är i fokus för just nu och om vilka konsekvenser kulturkriget får för offentliga samtalet.SAMTAL OCH ARGUMENT – BOT FÖR EN SJUK DEMOKRATI?Polarisering följer i kulturkrigets spår, människor blir motståndare till varandra där den andre ses som en fiende och dialog blir omöjlig. Ett sådant klimat göder populism, enkla lösningar och misstro mot etablerade medier. Hur kan utvecklingen vändas? James S. Fishkin, professor i statsvetenskap vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, hävdar att ett av svaren kan vara deliberativ demokrati – alltså att folkets vilja framträder genom samtal, diskussioner och överväganden. Med hjälp av AI-teknik har han och forskarlaget vid Deliberative democracy lab hittat nya metoder för medborgarinflytande. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat James S. Fishkin för att höra hur han menar att demokratin kan räddas.20 ÅR MED KOMMENTARSFÄLTENFör tjugo år sedan inleddes eran med kommentarsfält, där läsare, lyssnare och tittare kunde skriva egna kommentarer om det de tagit del av i olika medier. Tidningarna till exempel, ville engagera läsarna och få igång diskussioner om innehållet i journalistiken, men på köpet fick de hatiska inlägg, skräp-postande och politiska påverkanskampanjer. Så vad hände med drömmarna om läsarmedverkan där alla är demokratiska vinnare? Reportage av P1 Kulturs Emma Engström.RADIOESSÄN: ELITER, POLARISERING OCH MAKTDet har talats mycket om eliten och om polarisering de senaste decennierna. Men vad handlar det egentligen om – och hur hänger det ihop? I dagens OBS återvänder litteraturforskaren Jimmy Vulovic till två inflytelserika analyser av vår delade värld.NY UTSTÄLLNING MED DEN ÅLDRADE PICASSOS VERKPublikrusning! På Moderna museet i Stockholm öppnade nyligen ”Sena Picasso” – en utställning som redan har fått en stor publik och fin kritik. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har varit där och är förtjust över att få uppleva Pablo Picassos verk som han skapade i åttioårsåldern. Varför är det så roligt?Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Att terrorism inte definieras av FN är ett problem. Det menar Henrik Lagerlund som funderar över några försök att nagla fast begreppet. Bland andra Benjamin Netanyahus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det sägs ofta att den enes frihetskämpe är den andres terrorist. Yasser Arafat, grundaren av PLO och själv kallad terrorist av både Israel och USA, sa i FN 1974 att: “Skillnaden mellan en revolutionär och en terrorist ligger i anledningen till att var och en kämpar. Den som står upp för en rättvis sak och kämpar för sitt lands frihet och befrielse ... kan omöjligen kallas terrorist.” Men riktigt så enkelt är det förstås inte.Orden “terrorism” eller “terrorist” härstammar från det sena 1700-talets franska revolution och terrorvälde. Terrorn beskrevs då som något som infördes uppifrån för att folket skulle kunna återfödas, eller, som de själva sa, för att etablera “en generell tendens mot det goda”. Orden användes på liknande sätt om den så kallade “röda terrorn” av bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget 1918. Det var också en sorts statsterror riktad mot medlemmarna i kontrarevolutionen; den så kallade “vita rörelsen”. Terrorismen bestod av massdeportationer och arresteringar av så kallade dissidenter.Terrorism som vi känner den idag och som begås av enskilda personer mot stater eller statens invånare är ett mycket senare fenomen som började växa fram omkring andra världskriget. På 60- och 70-talen framträder många av de sammanslutningar som kom att associeras med begreppet, grupper som PLO, ETA, IRA, RAF, FLQ och så vidare. Deras motiv var främst nationalistiska eller ideologiska.En av den första organisationerna av den här typen var den paramilitära sionistiska rörelsen Irgun som angrep både araber och britter i ett försök att etablera en judisk stat på båda sidor om Jordanfloden. 1938 sprängde de landminor på en fruktmarknad i Haifa och dödade 74 människor, 1946 sprängde de King David hotellet i Jerusalem och dödade 91 personer och 1948 anföll de tillsammans med Sternligan den arabiska byn Deir Yassin och dödade 254 av dess invånare. Båda dessa terroristgrupper absorberades i den israeliska armén 1948. Och Irguns ledare Menachem Begin blev senare Israels premiärminister 1977—1983 och fick dela på Nobels fredspris.Idag är nog den religiöst motiverade terrorismen mest spridd. Exempel på sådan är attacken mot Tokyos tunnelbana 1995 av den buddhistiska sekten Aum Shinrikyo. Enligt polisen var attacken ett sätt att påskynda apokalypsen, men enligt åklagaren var avsikten att störta regeringen och installera sektledaren Shoko Asahara. Ingen vet säkert. Ett annat exempel är bombdådet i Oklahoma City 1995. Enligt Timothy McVeigh var bombningen ett sätt att hämnas på FBI för belägringen i Waco, Texas. En brand uppstod då FBI försökte storma en bondgård där en sekt känd som Davidianernas vistades. 76 personer, varav 26 barn, dog i branden. Det mest kända terrordådet med religiöst motiv är naturligtvis attacken på World Trade Center i New York av al-Qaida den 11 september 2001.Än idag finns det ingen vedertagen definition av terrorism inom FN utan istället en rad olika konventioner och deklarationer som fördömer terrorism som en kriminell handling. Ett problem med det är att begreppet ständigt politiseras och sålunda används på olika sätt världen över. Under en intervju med ABC News 1998 sade Osama bin Laden att: “Terrorism kan vara lovvärt och det kan vara förkastligt. Att skrämma en oskyldig person och terrorisera dem är förkastligt och orättvist […] Den terrorism vi utövar är av det lovvärda slaget, för den är riktad mot tyrannerna och angriparna och Allahs fiender […] som begår förräderi mot sina egna länder och sin egen tro och sin egen profet och sin egen nation.” I ett senare brev till det amerikanska folket publicerat i den brittiska tidningen Observer 2002 rättfärdigade han 11 september-attackerna på vanliga människor med att de själva valt den regering som stöder Israel och de på så sätt kan anses vara medskyldiga till den amerikanska statens handlingar. Demokratin användes alltså som ett sätt göra ”oskyldiga” människor till skyldiga, vilket skulle trolla bort begreppet terrorisms relevans.Tanken att det är just oskyldiga som attackeras är nämligen avgörande i alla försök att definiera terrorism. Det är en attack på vanliga människor och inte soldater eller personer som direkt deltar i en konflikter. I en av sina böcker om terrorism skriver en annan av Israels senare premiärministrar – Benjamin Netanyahu – att terrorism är en ny form av organiserat våld mot demokratiska stater som vuxit fram sedan 1960-talet. Han ger också följande definition: ”Terrorism är ett medvetet och systematiskt angrepp på civila för att ingjuta rädsla för politiska syften.”Med politiska syften avser han även ideologiska och religiösa motiv. 11 september-attackerna faller inom denna definition. Det var en medveten attack på civila. Den var religiöst motiverat och den ingöt mycket rädsla. Det är svårt att säga om motivet var att ingjuta rädsla eller om det var att åstadkomma en politisk förändring i USA:s politik. Kanske är det en svaghet med definitionen att den är oklar, men den innehåller den centrala idén att den verkliga måltavlan inte är den direkta, det vill säga de civila som attackeras direkt inte är de egentliga målen. Det är kanske det som är så fruktansvärt med terrorism. De dödade eller skadade bara är medel för något annat mål som är politiskt eller religiöst.Filosofer har främst fastnat för två frågor när det gäller terrorism: dels hur den ska definieras, dels om den under vissa omständigheter går att rättfärdiga. Nästan alla verkar dock överens om att det senare inte är möjligt, just på grund av att det förutsätts att offren är civila. Som i den australiensiske filosofen Tony Codys inflytelserika definition där terrorism beskrivs som ”en organiserad användning av våld för att angripa icke-stridande eller deras egendom för politiska ändamål.” Med ”icke-stridande” menas personer som inte deltar i själva konflikten och sålunda är oskyldiga.Ett av skälen till att detta betonas är att terrorism inte bara är något som riktas emot demokratier som Netanyahu hävdar utan också förekommer i krig och även kan begås av stater. Vanliga exempel i diskussionen är de allierades terrorbombningar av Tyskland, framför allt Dresden, under andra världskriget, eller atombomben över Nagasaki. Enligt många filosofer exempel på statsterrorism.I mitten av 2020-talet, i samband med den intensiva diskussionen om huruvida den laddade termen folkmord beskrev Israels agerande i Gaza, fanns alltså redan ett annat begrepp som i etablerade definitioner mer än väl kunde förklara allvaret i handlingarna: Terrorism. Som jag tolkar skeendet faller det under Codys definition, men kanske rent av under Netanyahus egen.Henrik Lagerlundprofessor i filosofiLitteraturBenjamin Netanyahu: Fighting Terrorism: How Democracies Can Defeat Domestic and International Terrorists. Farrar, Strauss & Giroux, 2005. (Reviderad upplaga efter 11 september).C.A.J. Coady: The Meaning of Terrorism. Oxford University Press, 2021.

I veckans Bopolpodden berättar tidigare toppolitikerna Clara Lindblom och Hanna Bocander om priset för att ta ansvar: pressen, hatet, anklagelserna och den ständiga tillgängligheten som till slut blev för mycket. De delar med sig av sina erfarenheter, sina misstag och varför de valde att lämna. Expertkommentator Kent Persson reflekterar sedan om vad berättelserna säger om dagens politiska klimat – och om framtidens vilja att ta på sig ett förtroendeuppdrag. Programledare: Anna Bellman.

100%: https://www.youtube.com/watch?v=9ArFqGqCsAMRiks video: https://www.youtube.com/watch?v=b4607kO58u4&t=19sKontakt: jonasandlighet@gmail.com

Veckans avsnitt börjar med att Jacob bearbetar traumat som är att arbeta på en mellansvensk mellanstadieskola när vinterns första snö faller och Karin pratar om boken ”Stargate : en julberättelse” skriven av Ingvild H. Rishøi...

Die New Yorker sind gestern in großer Zahl zur Wahl gegangen und haben den ersten demokratischen Sozialisten und ersten muslimischen Bürgermeister der Stadt gewählt. Virginia hat seine erste Gouverneurin gewählt, eine gemäßigte Demokratin aus einem konservativen Wahlkreis. Die Kalifornier haben mit überwältigender Mehrheit beschlossen, ihre Wahlkreiseinteilung zu ändern, um zu verhindern, dass die Republikaner einen unfairen Vorteil im Kongress erlangen. Es war eine große Nacht für die Demokraten – aber was bedeutet das für die Zukunft der Partei? Welche Lehren kann eine Partei ziehen, die sich mitten in einer Identitätskrise befindet und keine klare Führung hat? Wie werden die Ergebnisse von gestern Trump und die Republikanische Partei ein Jahr vor den wichtigen Zwischenwahlen 2026 beeinflussen?Credits:Theme Music:  Reha Omayer, HamburgFind us on:Facebook: AmerikaUebersetztX (Twitter): @AUbersetztContact us:amerikauebersetzt@gmail.com

In Israel sorgt seit längerem ein Video aus einem berüchtigten Gefängnis für Aufsehen, welches die Misshandlung eines palästinensischen Gefangenen zeigen soll. Mittendrin in der Affäre: Israels bisherige oberste Militäranwältin. Das Gespräch mit der Freien Journalistin Gisela Dachs. Weitere Themen: Verschiedenste Komponenten zur Energieproduktion und Nutzung intelligent kombinieren, vernetzen und steuern, um die Energie höchst effizient zu nutzen: Das ist das Modell der sogenannten «Sektorkopplung», ein wichtiger Baustein für die Energiewende. Doch wie funktioniert das in der Praxis? In zwei US-Bundesstaaten wird die Bevölkerung am Dienstag erstmals seit Trumps Amtsantritt an die Urne gebeten. In Virginia steht bereits fest, dass der Bundesstaat zum ersten Mal von einer Frau regiert wird. Offen ist ob von einer Demokratin oder einer Republikanerin.

17 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar veckan och diskuterar Anna-Karin Hatts avgång, RFSU och sexualkunskapsundervisning samt årets fredspris till Maria Corina Machado. Paulina Neuding, Tove Lifvendahl och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Palestinademonstrationer, klimataktioner och nätaktivism. Aktivismens metoder diskuteras livligt. Är den ett hot mot demokratin eller driver den demokratin framåt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten tillhör demokratins grundbultar. Den politiska aktivismen tillskrivs ofta grunden för demokratisk utveckling. Exempel från historien är arbetarrörelsen, medborgarrättsrörelsen och kvinnorörelsen. Men historien har också exempel där aktivism har lett till auktoritära samhällen, till exempel nazismens utveckling i Tyskland. Vilken roll spelar aktivismen för demokratin?I Sverige har demonstrationer och även civil olydnad setts som är en självklar del i vårt demokratiska samhälle så länge det inte övergår i våld eller terrorism. Idag har Palestinademonstrationerna satt i gång en debatt om vilka metoder som politiska aktivister ska kunna använda sig av. För inte så länge sedan var det klimataktivismen som skapade en liknande debatt. Kan aktivismen rent av hota demokratin genom aggressivt och olagligt beteende? När civilförsvarsministern Carl-Oskar Bohlin la upp en video som visar hur han förföljs av skanderande Palestinaaktivister så skruvades debatten upp ytterligare. Ett nytt begrepp har kommit i svang: antisocialt dominansbeteende, ett beteende som Sverige inte kan tolerera enligt regeringen. Använder dagens aktivister mer kontroversiell metoder? Finns det en risk att dagens syn på aktivismen kommer att undergräva vår demokrati?Medverkande: Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Magnus Wennerhag, professor i sociologi vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Film:Pride - regi av Matthew WarchusBok: Ett lyckligare år - Jonas Gardell

I det här avsnittet biter vi tag i den för oppositionella helt avgörande frågan: det nuvarande systemets själva grundtes. Vi pratar om demokratin, om folkviljan och det snillrika system som lurar befolkningen att tro att de har makten. Detta görs i samband med en stor nyhet som presenteras här först av allt.Vill du höra hela det här avsnittet samt alla våra andra exklusiva program, dessutom reklamfritt? Teckna en podcastprenumeration på Substack eller Svegot.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Filmen Eddington illustrerar hur sociala medier inte är kompatibla med demokrati, skriver Ola Wong. Inläsare: Magnus Thorén

Sen Trump kom till makten igen har diskussionen om läget för demokratin i USA gått varm. Detsamma gäller på flera håll i Europa där högerpopulistiska rörelser skördat framgångar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Yascha Mounk, tysk-amerikansk statsvetarprofessor, tidigare verksam vid Harvard men idag vid Johns Hopkinsuniversitetet, Nicola Canestrini, jurist Italien, Dorota Nygren, journalist som tidigare arbetat inom Polens public service radio, Jan Jönsson, liberal politiker i Stockholms stad, amerikanska Trumsupportrarna Tommy Cheney och Michael, amerikanerna Rebecca, Bill och Cheryl, som demonstrerar mot Trump.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: David Rasmusson och Johanna Sjöqvist HarlandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

I veckans huvudepisod pratar vi om Amats bilsemester genom södra och västra Sverige. Sen diskuterar vi situationen i Texas där republikanerna är i färd att rita om valdistrikten – allt i ett försök att säkra fler platser i representanthuset. Sammantaget: racet mot att avveckla det som återstår av den amerikanska demokratin fortsätter. I slutet snackar vi regeringens ”press” på Israel, en press som motsätts av både SD och KD. Vi tar även upp turerna kring journalistuppropet som bland annat kräver att journalister släpps in i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens specialavsnitt får ni följa med till ett fullsatt Stadshallen i Lund den 12 mars. Som en del av er vet har jag på inbjudan av tankesmedjan Oikos åkt runt till olika städer för att prata om aktuella frågor, från en konservativt perspektiv. I Lund var även Konservativa förbundet vid Lunds universitet med och organiserade. Talarkvällen handlade om vem som egentligen hotar demokratin mest: populisterna eller teknokraterna? Jag inledde kvällen med ett föredrag där jag försökte reda ut varför demokratin alltid sägs vara hotad, och om det egentligen är folkviljan eller eliterna som är problemet.Efter min inledning följde en paneldiskussion med professor emerita Inger Enkvist, sociologen Göran Adamson och Oikos vd Arvid Hallén, som också modererade samtalet. (Därefter var det publikens tur att grilla oss, men tyvärr fungerade inte ljudupptagningen. Ni får helt enkelt dyka upp vid nästa tillfälle och ställa era egna frågor!)För övrigt är det alltid givande att träffa er prenumeranter live, särskilt eftersom jag oftast jobbar helt på egen hand och sällan får direktkontakt med er som läser och lyssnar på Rak höger. Samtalen med er är den stora behållningen när man är ute och håller låda.Så tack till alla er som kom och gjorde kvällen till en succé, och hoppas ni som lyssnar i efterhand blir sugna på att komma på nästa talarkväll!Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Som ung tech- och affärsjournalist stod Maria Ottoson mitt i den svenska IT-bubblan kring millennieskiftet - först på IDG-magasinen IT-branschen och Computer Sweden, därefter på Dagens Industri . Efter en andra karriär inom digitalt innehållsskapande på bland annat Stockholms Stadsmission och Internetstiftelsen, driver hon i dag det egna bolaget CoCreative inom kommunikation, UX-design, framsyn och dialog.Hon vill nu framförallt utforska hur det demokratiska samtalet kan överleva och frodas i en tid då världsbilden styrs av ett fåtal rika mäns polariserande algoritmer. Därför har politiken blivit ett allt mer kittlande intresseområde, och efter engagemang i partiet Initiativet som bildades 2018, är Maria Ottoson i dag en av dem som bygger upp det nya partiet Tillsammans, med ett starkt fokus på mänsklig gemenskap. Hur ser framtidens demokrati ut om den både prioriterar planetens hållbara utveckling och teknologi i människans tjänst? Vilka frågor behöver vi ställa oss? Vilka konversationer måste vi våga ta? Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!Marias boktips: Dark Machines av Victor Galaz Community: The Structure of Belonging av Peter Block

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seVad händer med demokratin när framtiden känns förbrukad och utopierna känns döda eller döende? I dagens avsnitt möter jag Torbjörn Elensky, aktuell med essäsamlingen Livet efter framtiden (Fri tanke). Det är ingen handbok för optimister, men fungerar däremot som en uppdaterad guide i ett nytt politiskt …

13 maj. Enligt ett nytt förslag ska kontakter mellan politiker och aktörer som vill påverka den politiska processen börja registreras. Är det ett bra förslag? Andreas Ericson diskuterar med Hampus Brynolf, ordförande för PR-företagens branschorganisation Precis, och Max Andersson, chefredaktör för Klägget.

Den svenskfödde historieprofessorn Fredrik Logevall på Harvard sitter mitt i konflikten mellan Trump och forskarvärlden. Kvartal fick en pratstund med honom. Av Henrik Höjer Inläsare: Staffan Dopping

Die Wahl klingt unbedeutend, ist es aber keineswegs: Sie ist der erste Stimmungstest für die Regierung von Präsident Donald Trump. Weitere Themen: Die sicherheitspolitische Kommission des Ständerats will eine Lockerung bei den Waffenexporten. Künftig sollen Schweizer Rüstungsunternehmen in bestimmte Länder grundsätzlich immer liefern dürfen, darunter die meisten Nato-Staaten. Bei der Mitte-Partei will der aktuelle Fraktionschef Philipp Matthias Bregy das Präsidium übernehmen. Der Walliser Nationalrat stellt sich als Nachfolger des abtretenden Mitte-Präsidenten Gerhard Pfister zur Verfügung.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=TKlK-ZMIguoDet är svårt att hitta historiska exempel på politiska system och världsordningar som frivilligt gett ifrån sig i makten till sina fiender. Att den liberala demokratin skulle vara beredd att agera annorlunda, är förmodligen den lögn man lyckats sälja in bäst. Men hur agerar liberala demokratier egentligen när deras makt faktiskt utmanas?För att diskutera detta tittar vi på några exempel från de senaste årtiondena, med extra fokus på den nuvarande utvecklingen i Rumänien där Călin Georgescu ser ut att stoppas från att ställa upp i presidentvalet, trots massivt folkligt stöd. Anledningarna sägs vara bland annat rysk inblandning, "fascism" och spridning av falsk information.Huruvida anklagelserna är sanna eller inte är egentligen irrelevant, då det i slutändan kokar ned till den liberala demokratins påstående om att representera folkviljan. Vad händer när folkviljan går emot den liberala demokratin, och vem är det egentligen som formar folkviljan?I denna direktsändning från Det fria Sverige kommer vi också tala om Sveriges upprustning, och fundera kring huruvida det är rimligt att tro att samma politiker som drivit Sverige mot stupet plötsligt skulle vara beredda att rädda oss från att falla ned för det.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

När lojalitet blir en huvudprincip utmanas demokratin. Donald Trumps nya politiska styre i USA kan karaktäriseras som en totalitär demokrati, skriver Bo Rothstein, professor i statsvetenskap. Inläsare: Staffan Dopping

Diese Folge ist das vollständige Interview mit Sabrina Bousbar im englischsprachigen Original. Die Politikerin der Demokraten und Aktivistin aus Florida hat uns erzählt, welche Entscheidungen Trumps vor Ort ankommen, wie für ihre Partei der Weg nach vorne ausschauen könnte – und vor allem verrät sie uns, wieso sie die Hoffnung und den Kampf nicht aufgibt.    Übersetzte Auszüge aus dem Gespräch gibt es in unserer regulären Folge „Krawall in Washington – Hoffnung in Florida“.   Sabrina Bousbar bei Ballotpedia: https://ballotpedia.org/Sabrina_Bousbar   Und ihre Campaign-Webseite: https://sabrinaforflorida.com/    Bastians Doku mit ihr als Protagonistin: https://www.youtube.com/watch?v=7lGpql1aFiw&t=3s   Fragen, Wünsche, Anregungen? Her damit: beiburgerundbier@gmail.com

Peppe förutspår Musks tragiska fall. Trump driver blitzkrig för att kunna döpa om golfen. Demokratin är inte hotad på lång sikt – den går att bygga upp igen, med lite högafflar. Dessutom: Peppe förutspår Putins nästa drag, Gazaremsan och J.D. Vances framtida arbetsuppgifter. Välkomna!Obvi producerad av @peppepeppepeppe och @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tagesthemen-Moderator Ingo Zamperoni und US-Journalistin Jiffer Bourguignon haben diesmal hohen Besuch - von jemandem, der in diesem Podcast oft zitiert wird: Jiffers Vater Paul, ein überzeugter Trump-Wähler, ist zu Gast in Hamburg. Nachdem sich Jiffer und ihr Vater seit der Wahl nur Textnachrichten geschickt hatten, hatten sie eigentlich beschlossen, bei Pauls Stippvisite politische Themen außen vor zu lassen - zumindest in der Theorie. Doch wie lange kann das gutgehen, wenn beide total politikinteressiert sind? Immerhin, so viel sei vorab verraten, können Vater und Tochter noch gemeinsam Glühwein trinken gehen. Und was Bidens Entscheidung angeht, den eigenen Sohn zu begnadigen, liegen die Meinungen der beiden auch gar nicht ganz so weit auseinander, wie sonst zwischen der Demokratin und dem Republikaner. Doch Paul Bourguignon ist nicht der einzige US-Amerikaner, den es in diesen Tagen nach Europa verschlagen hat. Ingo und Jiffer werfen auch einen Blick auf Donald Trumps Auftritt in Paris bei der feierlichen Wiedereröffnung von Notre Dame - noch vor dessen Amtseinführung als Präsident. Das Ehepaar klärt die Frage, warum Frankreichs Präsident Emmanuel Macron dem designierten US-Präsidenten den sprichwörtlichen und wortwörtlichen roten Teppich ausrollte, während andere Staatschefs in der zweiten Reihe Platz nehmen mussten. Was steckt hinter Macrons Charmeoffensive, und wie könnte sie den Ukraine-Konflikt beeinflussen? In dieser Folge geht es um große Gesten, diplomatische Taktiken und die Frage, wie Europa mit der Rückkehr von Trump umgehen sollte. Ein intensives Gespräch über Familienbande, moralische Dilemmata und die politischen Fallstricke, die daraus entstehen können – ehrlich, emotional und nah dran am Geschehen. Und ganz zum Schluss lüftet Jiffer noch das Geheimnis, was sie am meisten an Deutschland liebt. Kritik oder Anregungen bitte an: podcast@ndr.de Podcast-Tipp: Mission Klima: Traceless: Wenn klimaschädliches Plastik einfach verschwindet https://www.ardaudiothek.de/episode/mission-klima-loesungen-fuer-die-krise/traceless-wenn-klimaschaedliches-plastik-einfach-verschwindet/ndr-info/13936409/

In der letzten Nacht haben sowohl die Demokratin als auch der Republikaner ihre Schluss-Appelle gehalten. Sie haben noch einmal unterstrichen, was bei dieser Wahl alles auf dem Spiel steht. Weitere Themen: * UNRWA-Verbot: Israel steht im Sicherheitsrat alleine da. * Schwere Unwetter in Spanien fordern Todesopfer. * EU macht Ernst mit Einfuhrzöllen für chinesische E-Autos.

2 september. Hans Bergström, docent i statsvetenskap och tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter, analyserar i sin nya bok “Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika” amerikansk politik inför höstens val. Andreas Ericson intervjuar honom om kandidaterna, partierna och institutionerna.

Vier Tage lang feiern die Demokraten in Chicago ihre neue Frontfrau Kamala Harris. Zum Finale schwört sie ihre Partei auf den Wahlkampf-Endspurt ein. Was könnte der Demokratin zum Verhängnis werden? https://gjw.one/rnugfc