Podcasts about demokratin

Die Wahl klingt unbedeutend, ist es aber keineswegs: Sie ist der erste Stimmungstest für die Regierung von Präsident Donald Trump. Weitere Themen: Die sicherheitspolitische Kommission des Ständerats will eine Lockerung bei den Waffenexporten. Künftig sollen Schweizer Rüstungsunternehmen in bestimmte Länder grundsätzlich immer liefern dürfen, darunter die meisten Nato-Staaten. Bei der Mitte-Partei will der aktuelle Fraktionschef Philipp Matthias Bregy das Präsidium übernehmen. Der Walliser Nationalrat stellt sich als Nachfolger des abtretenden Mitte-Präsidenten Gerhard Pfister zur Verfügung.

Varför har tyckandet blivit så nedvärderat? Författaren Lyra Ekström Lindbäck går ut till försvar för åsiktens förenande funktion i samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2021-09-14.Fler och fler verkar tycka att tyckande och tänkande inte går ihop. I såväl politiska som estetiska diskussioner klassas tyckandet som så oseriöst att det uppfattas som en direkt motsättning till nyanserade reflektioner. Är det här en bra eller dålig diktsamling? Ska vi höja eller sänka skatterna i Sverige? Är den här låten gripande eller sentimental? Borde surrogatmödraskap tillåtas? Att komma ifrån ”det rena tyckandet”, som det ibland lite nedlåtande kallas, för att istället göra en mer sansad analys, har blivit ett ideal för både kultur- och ledarsidor. Men är det verkligen önskvärt, om ens möjligt, att göra sig av med tyckandet när det handlar om konst och politik?Kanske är tyckandet i själva verket det mest centrala. Den amerikanska filosofen Stanley Cavell kritiserar den analytiska traditionens oro för att ”estetiska (och moraliska och politiska) omdömen saknar något: argumenten som stöder dem är inte lika slutgiltiga som logiska omdömen, eller rationella på samma vis som vetenskapliga argument.” Det är de sannerligen inte, konstaterar Cavell: ”och vore de det skulle det inte finnas några sådana discipliner som konst (eller moral) och ingen sådan konst som kritiken.” Även om det går att resonera kring dem så är det rena vetandet ett omöjligt ideal när det kommer till konst och politik.I kontrast till tyckandet förespråkar man gärna tolkningen, som anses vidga, öppna och förklara. Men tolkningar kan lika gärna skymma som klargöra. Susan Sontag skriver i essän ”Mot tolkning” att ” tolkningsutsläppen idag förorenar vår sensibilitet. I en kultur vars redan klassiska dilemma är intellektets expansion på energins och sensualitetens bekostnad, så är tolkningen intellektets hämnd mot konsten.” I vägen för verkets omedelbara, sinnliga effekt på dig ställer man dess ”innebörd”, som om konsten bara vore en indirekt kunskapsförmedling. Som Sontag säger så trubbar det av och passiviserar publiken. Hur många vågar idag säga vad de tycker om en tavla innan de har läst kuratorns förklarande beskrivningar? Samtidigt drillas studenter på konstskolor i att presentera teoretiseringar av sina egna praktiker, som om det blivit otänkbart att verken kunde tala för sig själva.I Immanuel Kants Kritik av omdömeskraften, som anses ligga till grund för den moderna estetiken, utgår teorin om det sköna från det omedelbara smakomdömet. Kant beskriver smakomdömet som grundat i en subjektiv allmängiltighet. Till skillnad från mat och dryck så väntar du dig att andra borde hålla med dig när det kommer till konst och naturskönhet. Den subjektiva allmängiltigheten innebär inte någon objektiv kunskap, och det går därför aldrig att bevisa vem som har rätt i smakfrågor. Men du känner ändå att du ger uttryck för en mer allmän än privat uppfattning när du fäller estetiska omdömen. För Kant är denna förmåga en viktig indikator på att människorna lever i en gemensam värld – inte bara rationellt och materiellt, utan i själva upplevelsen av vår egen varseblivning.Som student på grundnivå hade jag svårt att förstå vad Kant menar. Hur kan omdömen om konst utgå från något annat än ett rent personligt tyckande? Det finns ju minst lika stora skillnader i musik- som i drinksmak. Kant är förstås medveten om att det sällan råder konsensus om det sköna. Smaken kommer alltid att vara stridbar. Men det är själva känslan av att alla borde hålla med oss som gör smakomdömet så centralt för honom. Här rör det sig om ett slags mellanmänskligt tyckande, ett gemensamt sinne eller en insisterande impuls till att dela samma verklighet, som utgör grunden för våra möjligheter till civiliserad samvaro.Kanske var mina svårigheter ett symptom på att vår syn på tycke och smak har ändrats dramatiskt sedan Kants tid. Hans filosofi var lika inriktad på att beskriva tänkandets begränsningar som dess möjligheter, men trehundra år efter Upplysningen kan vi inte längre acceptera en omedelbar lustkänsla som utgångspunkt för ett mer allmänt omdöme. Tyckandet har kommit att ses som något nästan uteslutande personligt och viktlöst.Paradoxalt nog beror det kanske på att vi idag uppmanas att tycka till om allt mer. Vi ska betygsätta våra taxiresor, välja vårdgivare och konstruera våra egna filterbubblor. Föreställningen om en gemensam smak är nästan död. Ibland leder det till rent bisarra tongångar i debatten: som om åsikter om vilka verk som borde inkluderas i en litterär kanon vore lika godtyckliga som om man föredrar Pepsi eller Cola. Tyckandet har sugits upp av våra konsumtionsidentiteter, en tom logik som kommit att genomsyra allt. Gillar du att spela golf? Då kanske du också skulle tycka om vinster i välfärden!Varför har tyckandet urholkats på det här viset? Enligt den politiska teoretikern Wendy Brown har en tyst nyliberal revolution ägt rum. Brown beskriver nyliberalismen som en normativ rationalitetsprincip som gradvis har tolkat om alla värden till ekonomiska. Vårt gemensamma samhälle har blivit en spelplan för investeringar och avkastningar. Jag tycker mig höra den här logiken eka i retoriken hos de svenska liberala partierna, vilket numera samtliga från Socialdemokraterna till Kristdemokraterna oblygt kallar sig. De beskriver staten som ett företag som ska förvaltas, och framställer marknadsanalys som det enda sättet att bedriva seriös politik. Du ska inte rösta utifrån dina åsikter, utan utifrån din och statens plånbok. De partier som inte opererar efter samma logik ses som ytterkantsextremister. Demokratin utmålas som ett val mellan ansvarstagande förvaltare och ideologiska fundamentalister.Tycker du att den här essän låter vänsterextrem eller kulturkonservativ? Är tonläget för svepande eller för kategoriskt? Jag har försökt tänka kring tyckandet, men inte utan att tycka något själv. Som Cavell säger skulle det knappast bli något kvar av vare sig estetiken eller politiken om man lyckades rationalisera dem fullständigt. Det betyder inte att utgångspunkten är irrationell. Snarare att den utgår från en impuls till mellanmänsklighet. Känslan av att alla borde hålla med oss är vad som ligger till grund för den passionerade kritiken och den engagerade politiken. I vårt eftertryckliga ja eller nej finns hjärtat av ideologin och smaken.Naturligtvis bör inte de nyanserade diskussionerna sluta där. Men utan det stridbara och gemenskapande tyckandet återstår bara godtyckliga personliga preferenser och analytisk logik. Vore det inte mer än så som höll oss samman kunde vi lika gärna överlåta såväl budgetläggning som recensionsuppdrag till artificiella intelligenser. Det skulle säkert vara mer informativt, lukrativt och effektivt. Men lyckligtvis är vi fortfarande för fästa vid vårt tyckande för att låta marknaden ta oss ända dit.Lyra Ekström Lindbäckförfattare och kritiker

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=TKlK-ZMIguoDet är svårt att hitta historiska exempel på politiska system och världsordningar som frivilligt gett ifrån sig i makten till sina fiender. Att den liberala demokratin skulle vara beredd att agera annorlunda, är förmodligen den lögn man lyckats sälja in bäst. Men hur agerar liberala demokratier egentligen när deras makt faktiskt utmanas?För att diskutera detta tittar vi på några exempel från de senaste årtiondena, med extra fokus på den nuvarande utvecklingen i Rumänien där Călin Georgescu ser ut att stoppas från att ställa upp i presidentvalet, trots massivt folkligt stöd. Anledningarna sägs vara bland annat rysk inblandning, "fascism" och spridning av falsk information.Huruvida anklagelserna är sanna eller inte är egentligen irrelevant, då det i slutändan kokar ned till den liberala demokratins påstående om att representera folkviljan. Vad händer när folkviljan går emot den liberala demokratin, och vem är det egentligen som formar folkviljan?I denna direktsändning från Det fria Sverige kommer vi också tala om Sveriges upprustning, och fundera kring huruvida det är rimligt att tro att samma politiker som drivit Sverige mot stupet plötsligt skulle vara beredda att rädda oss från att falla ned för det.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Det är svårt att hitta historiska exempel på politiska system och världsordningar som frivilligt gett ifrån sig i makten till sina fiender. Att den liberala demokratin skulle vara beredd att agera annorlunda, är förmodligen den lögn man lyckats sälja in bäst. Men hur agerar liberala demokratier egentligen när deras makt faktiskt utmanas? Inlägget Lögnen om den liberala demokratin dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Diese Folge ist das vollständige Interview mit Sabrina Bousbar im englischsprachigen Original. Die Politikerin der Demokraten und Aktivistin aus Florida hat uns erzählt, welche Entscheidungen Trumps vor Ort ankommen, wie für ihre Partei der Weg nach vorne ausschauen könnte – und vor allem verrät sie uns, wieso sie die Hoffnung und den Kampf nicht aufgibt.    Übersetzte Auszüge aus dem Gespräch gibt es in unserer regulären Folge „Krawall in Washington – Hoffnung in Florida“.   Sabrina Bousbar bei Ballotpedia: https://ballotpedia.org/Sabrina_Bousbar   Und ihre Campaign-Webseite: https://sabrinaforflorida.com/    Bastians Doku mit ihr als Protagonistin: https://www.youtube.com/watch?v=7lGpql1aFiw&t=3s   Fragen, Wünsche, Anregungen? Her damit: beiburgerundbier@gmail.com

”Jag tror inte längre att frihet och demokrati är kompatibelt”. Det skrev multimiljonären och entreprenören Peter Thiel 2009 i en artikel med titeln ”En libertarians utbildning”. Två år senare träffade Paypal-grundaren Peter Thiel nuvarande vicepresident JD Vance för första gången - ett möte som Vance själv har beskrivit som det mest betydelsefulla tillfället under hans juridikstudier på Yale. Sedan dess har Thiel varit både mentor och mecenat för Vance och republikanerna. Det här är bara ett exempel bland flera på de antidemokratiska idéer som genom Trumps valvinst nu inte bara har inflytande i intellektuella internetcommunitys och bland tech-entreprenörer i Silicon Valley utan även på Trump-administrationen och Vita huset.  Hur kan vi förstå föreställningen om att frihet och demokrati är på kollisionskurs? Om inte demokrati - vad vill de se istället? Och hur kommer de här nyfascistiska idéernas inflytande förändra USA och i förlängningen kanske även världen? Gäster i studion är Daniel Poohl och Morgan Finnsiö. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Kaos är granne med Trump (Martin Gelin, 2024): https://expo.se/fordjupning/kaos-ar-granne-med-trump/ Myten om den djupa staten (Morgan Finnsiö, 2022): https://expo.se/fordjupning/myten-om-den-djupa-staten/ Studio Expo: Trumps mega-Maga comeback (2025): https://expo.se/podcasts/trumps-mega-maga-comeback/ Cas Mudde: Domedagsspiralen (2024): https://expo.se/fordjupning/domedagsspiralen/ Daniel Poohl: Även vanligt folk faller för fascister (2024): https://expo.se/kommentar/aven-vanligt-folk-faller-for-fascister/   Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Peppe förutspår Musks tragiska fall. Trump driver blitzkrig för att kunna döpa om golfen. Demokratin är inte hotad på lång sikt – den går att bygga upp igen, med lite högafflar. Dessutom: Peppe förutspår Putins nästa drag, Gazaremsan och J.D. Vances framtida arbetsuppgifter. Välkomna!Obvi producerad av @peppepeppepeppe och @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är Donald Trump ett hot mot demokratin i USA och världen och vad finns det för motkrafter mot en alltmer auktoritär värld? Gäst: Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och forskningsledare för Demokratiinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem). Programledare: Jon Andersson

Supervalåret 2024 har varit en riktig nagelbitare. Med val i över 60 länder har flera miljarder människor fått chansen att rösta, vissa i mindre fria val än andra, men ändå. Så hur har det gått? Har högernationalismen tagit lika många steg framåt som bakåt? Vilka valresultat påverkar de mellanstatliga relationerna i världen mest? Och hur mår demokratin i världen över lag efter Supervalåret 2024?Medverkande:Nicholas Aylott, programchef på UI:s Europaprogram. Staffan I. Lindberg, föreståndare för demokratiforskningsinstitutet V-Dem vid Göteborgs universitet. Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unga män tar i allt högre grad avstånd från jämställdhet och demokrati. Utvecklingen drivs på och utnyttjas av högerextrema grupper som lockar in de unga männen i sin idévärld. Det kan ta sig extrema uttryck som i planerade skolattacker, våldsamma medborgargarden och nätbaserade chattgrupper som hyllar och uppmanar till terror och våld. Men utvecklingen är på sikt också en utmaning mot demokratin. Varför vänder allt fler unga män jämställdhet och demokratin ryggen? Varför lockar våldet? Hur ser den alternativa idévärlden ut? Och hur kan vi vända trenden? Paneldeltagare: My Vingren, granskande journalist och researcher, Lucas Gottzén, mans- och våldsforskare, Musse Hasselvall, kampsportsprofil och föreläsare och Klara Ljungberg, utbildningsansvarig på Expo. Programledare: Erik Glaad Samtalet spelades in på Expo Salong den 26 november 2024 i Stockholm. --- Läs mer: Erik Glaad: Ny(ords)nazisterna förbereder sin kamp i skuggorna (2024): https://expo.se/kommentar/nyordsnazisterna-forbereder-sin-kamp-i-skuggorna/  Expo wiki: Active Clubs och Aktivklubb Sverige: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/active-clubs-och-aktivklubb-sverige-aks/  Daniel Poohl: En ny generation aktivister med våldsdrömmar (2024): https://expo.se/analys/expos-arsrapport-en-ny-generation-aktivister-med-valdsdrommar/  Studio Expo: Skolgårdsrasismen i Älvdalen lockar extremhögern (2024): https://expo.se/podcasts/skolgardsrasismen-i-alvdalen-lockar-extremhogern/  Fristående nätverk möts i Värmland (Dalsbro, Leman 2023): https://expo.se/nyhet/fristaende-natverk-mots-i-varmland/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Tagesthemen-Moderator Ingo Zamperoni und US-Journalistin Jiffer Bourguignon haben diesmal hohen Besuch - von jemandem, der in diesem Podcast oft zitiert wird: Jiffers Vater Paul, ein überzeugter Trump-Wähler, ist zu Gast in Hamburg. Nachdem sich Jiffer und ihr Vater seit der Wahl nur Textnachrichten geschickt hatten, hatten sie eigentlich beschlossen, bei Pauls Stippvisite politische Themen außen vor zu lassen - zumindest in der Theorie. Doch wie lange kann das gutgehen, wenn beide total politikinteressiert sind? Immerhin, so viel sei vorab verraten, können Vater und Tochter noch gemeinsam Glühwein trinken gehen. Und was Bidens Entscheidung angeht, den eigenen Sohn zu begnadigen, liegen die Meinungen der beiden auch gar nicht ganz so weit auseinander, wie sonst zwischen der Demokratin und dem Republikaner. Doch Paul Bourguignon ist nicht der einzige US-Amerikaner, den es in diesen Tagen nach Europa verschlagen hat. Ingo und Jiffer werfen auch einen Blick auf Donald Trumps Auftritt in Paris bei der feierlichen Wiedereröffnung von Notre Dame - noch vor dessen Amtseinführung als Präsident. Das Ehepaar klärt die Frage, warum Frankreichs Präsident Emmanuel Macron dem designierten US-Präsidenten den sprichwörtlichen und wortwörtlichen roten Teppich ausrollte, während andere Staatschefs in der zweiten Reihe Platz nehmen mussten. Was steckt hinter Macrons Charmeoffensive, und wie könnte sie den Ukraine-Konflikt beeinflussen? In dieser Folge geht es um große Gesten, diplomatische Taktiken und die Frage, wie Europa mit der Rückkehr von Trump umgehen sollte. Ein intensives Gespräch über Familienbande, moralische Dilemmata und die politischen Fallstricke, die daraus entstehen können – ehrlich, emotional und nah dran am Geschehen. Und ganz zum Schluss lüftet Jiffer noch das Geheimnis, was sie am meisten an Deutschland liebt. Kritik oder Anregungen bitte an: podcast@ndr.de Podcast-Tipp: Mission Klima: Traceless: Wenn klimaschädliches Plastik einfach verschwindet https://www.ardaudiothek.de/episode/mission-klima-loesungen-fuer-die-krise/traceless-wenn-klimaschaedliches-plastik-einfach-verschwindet/ndr-info/13936409/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Donald Trump wird wieder Präsident der USA. Er verspricht, sein Land "zu heilen" und ein "Goldenes Zeitalter". Was erwarten Republikaner von Trump? Wie geht eine schockierte Demokratin mit dem Wahlergebnis um? Und worauf muss sich die Welt einstellen?**********Den Artikel zum Stück findet ihr hier.**********Ihr könnt uns auch auf diesen Kanälen folgen: TikTok auf&ab , TikTok wie_geht und Instagram .**********Ihr habt Anregungen, Wünsche, Themenideen? Dann schreibt uns an Info@deutschlandfunknova.de

Die US-Wahlen stehen vor der Tür. Wer zieht in den USA ins Weisse Haus? Trump oder Harris? Dabei geht es nicht nur um die Frage, ob das Land von einem Republikaner oder einer Demokratin regiert wird. Trumps Rhetorik und seine Agenda für eine allfällige zweite Amtszeit lassen Faschisierungstendenzen erkennen. Und für den Fall, dass er ... >

För att kunna vara engagerade samhällsmedborgare behöver vi också vara medvetna medieanvändare. Martina Wagner, Mediemyndigheten, berättar om varför vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet (MIK) hela livet. Det handlar om de förmågor vi behöver för att kunna informera oss, uttrycka oss och ta del av den demokratiska dialogen. Att vi kan ta till oss information och värdera den är en grund för att vi ska kunna förstå vår omvärld. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och Martina lyfter vikten av att förstå att det finns källor det går att lita på. Inte minst för att stå emot krafter som vill skapa splittring. Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida

I veckans avsnitt tar Jacob avstamp i en debattartikel i Göteborgs Posten där två forskare har hittat att regeringen i mellanrummen till ett kommittédirektiv för en statlig utredare öppnar för att minska elevers och föräldrars...

In der letzten Nacht haben sowohl die Demokratin als auch der Republikaner ihre Schluss-Appelle gehalten. Sie haben noch einmal unterstrichen, was bei dieser Wahl alles auf dem Spiel steht. Weitere Themen: * UNRWA-Verbot: Israel steht im Sicherheitsrat alleine da. * Schwere Unwetter in Spanien fordern Todesopfer. * EU macht Ernst mit Einfuhrzöllen für chinesische E-Autos.

På andra sidan Atlanten närmar sig det amerikanska valet med stormsteg. Kampen är otroligt jämn. Demokratin står på spel - men det gör även ekonomin. Om Trump vinner valet riskerar inflationen att stiga igen. Är amerikanerna villiga att kasta demokratin överbord för att "make America great again", eller kommer Harris Magdamoderater till undsättning? Vi gör även ett nedslag i turerna kring Northwolt.

En kultur utan armlängds avstånd, sänkt stöd till studieförbunden, tidningsdöd, mer regeringslojal public service och näringsförbud för oppositionen. Om det handlar Peter Gustavssons bok ”Angreppet: Så urholkar Tidöpartierna vår demokrati”. I en livepodd den 18 oktober diskuterade han samhällsutvecklingen och boken med Dagens ETC:s politiska redaktörer Annie Croona och Henrik Jalalian. Glad lyssning!Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Die Präsidentschaftskandidatin der Demokraten in den USA, Kamala Harris, hat gute Chancen auf einen Sieg gegen ihren Kontrahenten und Ex-Präsidenten, Donald Trump – vor allem wegen ihres klugen Wahlkampfs. In öffentlichen Debatten, in denen oft die „Delegitimierung des Kontrahenten“ im Vordergrund stehe, gehe die Demokratin selten inhaltlich auf Trumps häufig persönlichen Vorwürfe ein, sondern reagiere mit abwertenden Gesten und Gegenvorwürfen, betont der Politikwissenschaftler Dr. Frank Gadinger von der Universität Münster in der aktuellen Folge des „Umdenken“-Podcasts. „Auf diese Weise schafft es Kamala Harris, Donald Trump emotional zu provozieren. Das ist strategisch clever“, unterstreicht der Experte für Internationale Beziehungen.

Im hitzigen Wahlkampf ums Weiße Haus zeigt sich, dass die Auseinandersetzungen immer erbitterter ausgetragen werden: Donald Trump feuert eine Beleidigung nach der anderen gegen seine Kontrahentin – aber auch Kamala Harris attackiert ihren Gegner immer schärfer. In den Umfragen liegt die Demokratin knapp vor dem Republikaner – aber am Ende kommt es nur auf die Ergebnisse in wenigen Swing States an. Dabei wird eines klar: Vor allem ein Staat könnte die Entscheidung bringen. Warum ist dieser eine Staat so wichtig? Und wie ist die Stimmung im Land aktuell? Wer wird die Wahl am 5. November für sich entscheiden können? Darüber diskutiert t-online-Chefredakteur Florian Harms mit Kolumnist Gerhard Spörl und Bastian Brauns, US-Korrespondent von t-online in Washington, in diesem "Amerika-Update". Anmerkungen, Lob und Kritik gern an podcasts@t-online.de Produktion und Schnitt: Lisa Raphael, Axel Krüger Das Sonderformat zur Schicksalswahl in Amerika gibt es zirka alle drei Wochen hier im „Tagesanbruch“-Podcast. Den „Tagesanbruch“-Podcast gibt es immer montags bis samstags gegen 6 Uhr zum Start in den Tag, am Wochenende mit einer tiefgründigeren Diskussion. Verpassen Sie keine Folge und abonnieren Sie uns bei Spotify (https://open.spotify.com/show/3v1HFmv3V3Zvp1R4BT3jlO?si=klrETGehSj2OZQ_dmB5Q9g), Apple Podcasts (https://itunes.apple.com/de/podcast/t-online-tagesanbruch/id1374882499?mt=2), Pocket Casts (https://pca.st/4jMw) oder überall sonst, wo es Podcasts gibt. Wenn Ihnen der Podcast gefällt, lassen Sie gern eine Bewertung da.

”Den liberala demokratin som vi känner den är hotad och hoten finns, inte minst i Tidöavtalet, som styr en regering som inte är liberal!” Samhällsvetarpodden bjöd in Ulrica Schenström för att prata om hoten mot demokratin som hon ser både i Sverige och i Tidöavtalet, men också runt om i världen. Hon leder den liberala och gröna tankesmedjan Fores.

"Es ist crunch time in den USA und jede Stimme zählt", erklärt Tagesthemen-Moderator Ingo Zamperoni. Zusammen mit seiner Schwiegermutter Lynn verfolgte er das TV-Duell der Vizepräsidentschaftskandidaten J.D. Vance und Tim Walz entspannt auf dem Sofa in Wisconsin, während er für seine neueste ARD-Doku "Wirklich nochmal Trump, Amerika?" in den USA dreht. Seine Ehefrau, die US-Journalistin Jiffer Bourguignon, stellte sich hingegen mitten in der Nacht in Deutschland den Wecker, um die Debatte live zu verfolgen. Überraschend für beide: Im Vergleich zu früheren Duellen, wie dem hitzigen Aufeinandertreffen von Kamala Harris und Donald Trump, verlief dieses Gespräch erstaunlich respektvoll und ohne aggressive Attacken. Die Kandidaten begegneten sich höflich, was dem Duell eine gewisse "Harmlosigkeit" verlieh, wie die Hosts feststellen. Einen klaren Sieger gab es nicht. J.D. Vance, bekannt für provokante Aussagen, präsentierte sich ungewohnt gemäßigt und staatsmännisch – sehr zum Unmut von Ingos Schwiegermutter, einer bekennenden Demokratin. Tim Walz hingegen wirkte zu Beginn unsicher, besonders weil er aus Sicht von Jiffer oft nicht hartnäckig genug nachhakte. Doch im Laufe des Duells fand er seine Balance. Wer letztlich mehr unentschlossene Wähler auf seine Seite ziehen konnte, bleibt unklar. Ingo und Jiffer fassen die besten Punkte und größten Patzer der Kandidaten in der neuen Podcast-Folge für euch zusammen. Fragen, Anregungen und Kritik könnt ihr an podcast@ndr.de schicken. Podcast-Tipp: Die Entscheidung. Politik, die uns bis heute prägt: https://www.ardaudiothek.de/sendung/die-entscheidung-politik-die-uns-bis-heute-praegt/57448438/

Anfang November steht die Präsidentenwahl in den USA an, eine Entscheidung, die nicht nur Amerika, sondern auch die Welt über Jahre hinweg prägen dürfte. Auf der einen Seite steht Donald Trump, der mit der versuchten Sabotage von Wahlergebnissen, rassistischen Ausfällen gegen Migranten und einer Vielzahl an Gerichtsverfahren von vielen als Gefahr für die Demokratie betrachtet wird. Auf der anderen Seite steht Vizepräsidentin Kamala Harris, über deren Pläne man nur wenig Konkretes weiß, die aber als aufrechte Demokratin gilt und inzwischen hohe Beliebtheitswerte aufzuweisen hat. „Trotz alledem wird diese Wahl ungeheuer knapp“, sagt Martin Kaelble, einer der Moderatoren des Podcasts „Die Stunde Null“. Gerade in den wahlentscheidenden, umkämpften Bundesstaaten liege beide Kandidaten nur um wenige Prozentpunkte auseinander und liefern sich einen harten Wettstreit um die letzten unentschiedenen Wähler. Der Grund liegt in der Frage, wie die wirtschaftliche Bilanz der vergangenen Jahre zu bewerten ist. „Und da sagen viele Amerikaner eben doch: Unter Trump war die Lage besser“, sagt Kaelble. Aber stimmt das auch? In einer Sonderfolge untersucht der Podcast die Bilanz der Präsidentschaften Trumps und des Duos Joe Biden/Kamala Harris. Wichtige Faktoren wie die Arbeitslosigkeit, das Wachstum, Aktienmärkte und vor allem die Inflation werden näher analysiert, um die Frage zu beantworten, was den Ausschlag bei der Wahl geben könnte. Denn eins steht fest: Die entscheidende Frage wird am Ende sein, ob die Amerikaner glauben, dass es ihnen besser geht als vor vier Jahren – oder nicht. +++Eine Produktion der Audio Alliance.Hosts: Nils Kreimeier und Martin Kaelble.Redaktion: Lucile Gagnière.Produktion: Andolin Sonnen. +++Weitere Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier: https://linktr.ee/diestundenull +++60 Tage lang kostenlos Capital+ lesen - Zugriff auf alle digitalen Artikel, Inhalte aus dem Heft und das ePaper. Unter Capital.de/plus-gratis +++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html +++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Flashback, inbäddade spelare, portade medier i riksdagen och mycket mer. Och så har vi en ny kompis med oss.   I det 178:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sin panel. Veteranen James Savage, publisher i the Local och ordförande för Sveriges tidskrifter, får nu sällskap av debutanten Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé och numera även Dagens Media.   På agendan stod följande ämnen: Medienyheterna i budgetproppen Fortsatta konvulsioner på Expressen VD-byten på Aller Åtalet mot Flashback JK:s syn på inbäddade spelare Riksdagens ackrediteringar Tidskriftsdagen Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Tilltron till demokratin i Sverige är stark men det finns en frustration i västvärlden att det offentliga systemet inte levererar som det borde. Torbjörn Sjöström, VD Novus, ger en bild av vad demokratins utmaningar är och vad som skulle kunna göra att den går förlorad. Torbjörn trycker på vikten av att vi fortsätter kämpa för demokratin så att de som vill nedmontera demokratin inte blir de enda som orkar bry sig.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Mit einer cleveren Performance hat Kamala Harris Donald Trump alt aus sehen lassen. Die Befürchtung, dass die Demokratin sich von der Aggression des „grumpy old man“ beeindrucken lassen würde, hat sich nicht bewahrheitet. Sie hat Trumps bizarre Attacken ziemlich locker und spöttisch weggelächelt. Aber man sollte diesen Sieg nicht zu hoch veranschlagen. Denn die Trump-Fans sehen das Duell ganz anders. Die republikanische Basis nahm die obskuren Lügen des Ex-Präsidenten wie immerhin – aber Euphorie hat Trumps etwas angestrengte Performance auch nicht ausgelöst. Ob und wie dieses TV-Duell die Swing States beeinflussen wird, steht in den Sternen. Denn es reicht in den USA nicht, die meisten Stimmen zu bekommen – für Hillary Clinton stimmten 2016 drei Millionen mehr als für Trump – man muss die richtigen WählerInnen mobilisieren. Außerdem hatte Harris, trotz des klaren Siegs in der Sympathiewertung, auch Schwächen. Bei Migration, Trumps Lieblingsthema, wirkte sie defensiv. Auch bei wahlentscheidenden Themen Inflation und Wirtschaftslage hatte sie Luft nach oben. Vielleicht war die wichtigste Nachricht dieses TV-Events, dass Taylor Swift sich klipp und klar zu Kamala Harris bekannt hat. Dass Pop- und Hollywoodstars bei Schlachten um das Weiße Haus in der Regel für Liberale werben, ist zwar keine Neuigkeit. Aber Swift hat mehr AnhängerInnen als übliche Stars. Das bedeutet zweierlei: Es ist ein Hoffnungszeichen, dass der Welt eine zweite Amtszeit von Trump, die noch autoritärer und gefährlicher werden kann als die erste, verhindert werden kann. Und es ist ein Symptom einer verkommenen politischen Kultur, in der Inhalt und Unterhaltung verschwimmen. Und sich ernste Debatte darum drehen, ob Migranten Katzen von braven US-Amerikanern stehlen und essen. Darüber und viele andere Themen spricht im aktuellen Bundestalk Stefan Reinecke mit Barbara Junge, Marina Klimchuk und Bernd Pickert.

War es Donald Trumps abstruse Behauptung, Migranten in Ohio würden die Hunde und Katzen von Amerikanern fangen und essen? Oder etwa die Szene, in der sich Kamala Harris darüber lustig machte, dass das Publikum seiner Wahlkampfveranstaltungen schon vor dem Ende ermattet nach Hause fährt? Die Auswahl der Schlüsselstellen fällt nicht leicht, so reich an denkwürdigen Momenten war die erste Präsidentschaftsdebatte zwischen dem Republikaner und der Demokratin vom Dienstagabend in Philadelphia.Warum machte Trump eine schlechte Figur? Bei welchen Themen konnte Harris besonders gut punkten? Welche Schwachstellen offenbarte sie in ihrer Kandidatur? Und was bedeutet das alles für den weiteren Verlauf des Wahlkampfs? Darum und um die Überraschung des Abends von Popstar Taylor Swift und ihrer Katze dreht sich die aktuelle Ausgabe des Podcasts «Alles klar, Amerika?». Der langjährige Amerika-Berichterstatter Martin Kilian und USA-Korrespondent Fabian Fellmann analysieren mit Christof Münger, Leiter des Ressorts International, eine bemerkenswerte Präsidentschaftsdebatte in einem aussergewöhnlichen Wahlkampf.Mehr zum Thema:Analyse von Fabian Fellmann: In Harris hat Trump seine Meisterin gefundenDieser Sieg bringt Kamala Harris dringend gebrauchte Stim­menTaylor Swift setzt nach TV-Duell Insta-Post für Kamala Harris ab Mehr USA-Berichterstattung finden Sie auf unserer Webseite und in den Apps. Den «Tages-Anzeiger» können Sie 3 Monate zum Preis von 1 Monat testen: tagiabo.ch.Feedback, Kritik und Fragen an: podcasts@tamedia.ch

Dass Trump beim TV-Duell gegen Harris gewohnt aggressiv auftreten würde, war zu erwarten. Doch die Demokratin ging den Republikaner ebenfalls hart an. Spannend fürs Publikum in den USA – auch spannend für Sie? Moderation: Tobi Schäfer Von WDR 5.

In zwei Monaten wählen die USA eine neue Präsidentin oder einen neuen Präsidenten: Demokratin oder Republikaner? Präsidentin oder Präsident? Harris oder Trump? Die Gegensätze, die sich bereits auf den ersten Blick zeigen, setzen sich in den Wahlprogrammen fort. In einer neuen Episode von #Volatility analysiert Thomas Altmann, Had of Portfoliomanagement bei QC Partners, die Wahlprogramme von Kamala Harris und Donald Trump mit einem speziellen Fokus auf die Wirtschafts- und Finanzpolitik.

2 september. Hans Bergström, docent i statsvetenskap och tidigare chefredaktör för Dagens Nyheter, analyserar i sin nya bok “Presidentvalet 2024 och demokratin i Amerika” amerikansk politik inför höstens val. Andreas Ericson intervjuar honom om kandidaterna, partierna och institutionerna.

Vier Tage lang feiern die Demokraten in Chicago ihre neue Frontfrau Kamala Harris. Zum Finale schwört sie ihre Partei auf den Wahlkampf-Endspurt ein. Was könnte der Demokratin zum Verhängnis werden? https://gjw.one/rnugfc

Die heisse Phase des US-Wahlkampfs beginnt. Die Präsidentschaftswahl vom 5. November 2024 sorgt auch hierzulande für Gesprächsstoff. Was bedeutet die Wahl für die Schweizer Wirtschaft und die Sicherheit weltweit? In rund 70 Tagen wählen die USA eine neue Präsidentin oder einen neuen Präsidenten. Nachdem der aktuelle Amtsinhaber Joe Biden seine Kandidatur zurückgezogen hat, richten sich alle Augen auf das Duell zwischen Vize-Präsidentin Kamala Harris und Ex-Präsident Donald Trump. Welches Thema wird die Wahl zwischen der Demokratin und dem Republikaner entscheiden? Welche Auswirkungen hat die Wahl? Nachdem die Republikanerinnen ihre Anhänger bereits am Parteitag im Juli 2024 auf Trump eingeschworen haben, läuten die Demokraten diese Woche an ihrem Parteitag die heisse Phase des Wahlkampfs ein. Dieser wird auch in der Schweiz aufmerksam verfolgt – schliesslich sind die USA nach Deutschland der zweitwichtigste Handelspartner der Schweiz. Die grosse politische und wirtschaftliche Bedeutung der USA wirft die Frage auf, wessen Wahl für die Schweiz und ihre Wirtschaft besser ist: Harris oder Trump? Erwartet wird derweil auch, dass der Ausgang der Wahl einen Einfluss auf die zahlreichen internationalen Konflikte haben wird – allen voran die Kriege in der Ukraine und im Nahen Osten. Und auch hier stellt sich die Frage: Juristin Harris oder Geschäftsmann Trump, wer macht die Welt sicherer? Zu diesen Fragen begrüsst Sandro Brotz in der «Arena»: – Claudia Franziska Brühwiler, Professorin für amerikanische Kultur und Politik, Universität St. Gallen; – Rahul Sahgal, CEO Schweizerisch-Amerikanische Handelskammer; – Sibel Arslan, Vizepräsidentin Aussenpolitische Kommission des Nationalrats; und – Markus Somm, Chefredaktor «Nebelspalter».

Die Demokraten setzen in ihrem Wahlkampf auf die Fröhlichkeit ihrer Präsidentschaftskandidatin, so Sigmar Gabriel vom Verein Atlantik-Brücke. Das käme bei Wählern an, die gar nicht wählen gehen wollten, weil sie weder Trump noch Biden unterstützten. May, Philipp www.deutschlandfunk.de, Interviews

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seSatiriker, musiker, skribent och journalist. “Nej, inte journalist”, markerar Jens Ganman direkt. “Säg aktivist. Det retar mina kollegor, aktivisterna på Public Service”. Jag håller inte med. Jag kallar mig själv journalist, och tror att det nog provocerar ännu mer. Samtalet fortsätter i samma konstruktiva anda.När vi pratar har han just publicerat sin …

Det "högerextrema våldet" kan vara "på väg tillbaka" menar Robin Andersson Malmros vid Segerstedtinstitutet. Susanna Trehörning, nyligen tillförordnad chef för kontraterrorism och författningsskydd vid Säpo menar å sin sida att systemkritiker som inte använder våld utan arbetar lagligt "utgör en verklig fara för vår demokrati på lång sikt".Detta kan dock lösas på ett enkelt sätt. Vi måste sluta skratta åt och skoja om makten. Det konstaterar Dagens Nyheters ledarsida?Vilket ansvar har den som postar memer, eller spelar in satiriska sånger, för eventuella våldsdåd den "inspirerar"? Och varför är makten så rädd att man ska skratta åt den? Det reder vi ut i det här avsnittet.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=8a-DySLlE_E&ab_channel=DagensSvegotVIKTIGA LÄNKARAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seVill du ha mer?Dans nyhetsbrev: https://www.daneriksson.comMagnus nyhetsbrev: https://www.magnussoderman.nu/Jalles nyhetsbrev: https://www.sveating.seFÖLJ OSSX: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med digitala taktikern och internetnörden Jesper Åström om nästa fas av Internet, metaversum, blockchain och NFT:s. De pratar om Jespers triggers mot Aron Flam, varför Obamas kända tal på demokraternas kongress var en politisk fontänorgasm och varför Jesper tycker att public service fortfarande har en viktig roll att spela.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med digitala taktikern och internetnörden Jesper Åström om nästa fas av Internet, metaversum, blockchain och NFT:s. De pratar om Jespers triggers mot Aron Flam, varför Obamas kända tal på demokraternas kongress var en politisk fontänorgasm och varför Jesper tycker att public service fortfarande har en viktig roll att spela.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med författaren och journalisten Jonathan Lundberg om hans senaste bok “Från världskrig till nätkrig - 100 år som formade Internet”. De pratar om Internet som hotet mot demokratin, vilka som var Internets ursprungsbefolkning, vad kärnan i anti-etablissemangsrörelsen är, om digitala communities som 2chan, 4chan och 8chan, vad trollning egentligen är, hur hippierörelsen är sprungen ur en stark längtan efter individualism, om PewDiePie och konsekvenskedjor, subkultur vs. mainstream, deplattformering, hur QAnon föddes och hur konspirationsteorier kan växa i den digitala undervegetationen.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mit falschen Angaben über sein Vermögen habe Donald Trump günstige Kredite erschlichen, heisst es in dem jüngsten Urteil aus dem Supreme Court des Staats New York. Deswegen muss er 355 Millionen Dollar Gewinn abliefern, mit Zinsen sogar rund 450 Millionen Dollar. Sofort kündigte der 77-jährige Präsidentschaftskandidat an, Berufung einzulegen. Der Republikaner beschuldigte den Richter, korrupt zu sein, ebenso die New Yorker Staatsanwältin und Justizministerin Letitia James, die Demokratin, die Trump vor das Gericht gestellt hatte. Laut Trump stecken sein politischer Widersacher, US-Präsident Joe Biden, sowie das US-Justizministerium hinter den Prozessen.Auch in Georgia lässt Trump seine Verbündeten mit harten Methoden gegen die Justiz vorgehen. Dort beschuldigt ihn Staatsanwältin Fani Willis, er habe eine Verschwörung angezettelt, um das Resultat der Präsidentschaftswahl 2020 zu kippen. Mitglieder eines Geschworenengremiums erhielten dort Morddrohungen. Und unvermittelt fand sich Willis selbst vergangene Woche im Zeugenstand. Ein Mitangeklagter Trumps will sie wegen eines Interessenkonflikts aus dem Prozess entfernen, nachdem sie eine Affäre mit einem ihrer Untersuchungsleiter hatte. In einer spektakulären Anhörung wehrte sich Willis gegen die Vorwürfe.Was steckt hinter den anzüglichen Anschuldigungen? Wie sehr schadet Willis' Liebschaft dem Strafprozess, den sie persönlich vorangetrieben hat? Was ist dran an Donald Trumps Vorwurf, die Justiz in den USA sei verpolitisiert? Finden auch die Strafverfahren gegen Trump noch vor den Wahlen statt? Und welche Rolle spielt dabei der Supreme Court in Washington? Über diese Fragen diskutieren Isabelle Jacobi, Chefredaktorin des «Bund», und Fabian Fellmann, USA-Korrespondent des «Tages-Anzeigers», in der jüngsten Folge von «Alles klar, Amerika?», dem Podcast zur US-Politik, produziert von Laura Bachmann. Mehr USA-Berichterstattung finden Sie auf unserer Webseite und in den Apps. Den «Tages-Anzeiger» können Sie 3 Monate zum Preis von 1 Monat testen: tagiabo.ch.Feedback, Kritik und Fragen an: podcasts@tamedia.ch

Förväntningarna var stora när Polens nya regering kom till makten i slutet av 2023. Efter åtta år med nationalkonservativa och populistiska Lag och rättvisa vill den nya regeringen rulla tillbaka auktoritära reformer. Men det har visat sig lättare sagt än gjort, och den sittande presidenten har sagt att han ska göra allt för att blockera den nya regeringens lagförslag. På en kvart får du veta hur den nya regeringen i Polen försöker återinföra demokratiska institutioner och varför hela Europa nu håller ögonen på Polen. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: France24, DW, Euronews Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

I dagens avsnitt erbjuder Dilan och Moa en ny strategi för samhället, som är att manipulera alla rika och spela spelet lite bättre. Den nya Strategin involverar affischer på flygplatser, smörande och en och annan sång. Gud vad skönt att allt är fixat! Vad mer? Beröm och kritik mot programmet Historien om Sverige. Sen: inget mer. HEJDÅ KRAM

Mer än hälften av jordens befolkning får rösta i val nästa år – den största andelen någonsin. Ändå kommer supervalåret 2024 inte att bli ett segertåg för demokratin. Av Johannes Stenlund Inläsare: Marika Lagercrantz

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

AI lägger ett stereotypt filter över värden. Trump bryter mot sin gag order. Supporta demokratin genom att hålla din röst hemlig. The Rock kan bli vår tids Gorbachev. Dessutom, vår take på Israel och Palestina. Välkomna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg skapar den ultimata listan med tips för hur du bevarar demokratin i vardagen! Vi får en crash course i Jon Fosse som tilldelats Nobelpriset i litteratur! Thomas Stenström släpper Superlativ 97, sin bästa skiva någonsin (enligt honom) vi pratar med Thomas om hur man orkar stanna kvar sist på festen och fortfarande göra bra musik! Matilda Rånge på P3 Nyheter rapporterar om att evakuerade svenskar har landat på Arlanda och kungaporträtt till folket! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

För ett år sedan spåddes demokratins undergång i Sverige. Ni kan inte gissa vad som hände sedan.Av Henrik Höjer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Godmorgon världen den 30 juli:I första timmen:Juli 2023 blir den varmaste månaden som hittills uppmätts. Vad är det som pågår med vårt klimat?Klimatkrisens paradox - Samtidigt som de negativa konsekvenserna av klimatförändringen är så påtagliga på många håll verkar politikens gensvar dröja. Varför?Reportage om vad som står i vägen för att välja tåget när vi reser längre. Ligger en del av problemen hos oss resenärer och i vår inställning? Om bastukulturen i Finland som lockar besökare från hela världenKrönika av Katarina BarrlingI veckans panel hörs: Susanna Kierkegaard, Aftonbladet, Jacob Sidenvall, Smålandsposten, Anela Murguz, Borås TidningI andra timmen:Demokratin hotad i Israel?Reportage om anhöriga till dem som skjutits ihjäl i Sverige, hur går man vidare? Och om ny forskning som ska studera hur ett område som drabbats av skjutningar påverkas på djupetVeckans satir med UtkantssverigeStephane Zakrisson summerar sina två år som LondonkorrespondentKåseri av Pamela JaskoviakProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Martin Seipel