Medierna

I helgen frigavs journalisten Joakim Medin från det turkiska fängelse där han tillbringat 51 dagar i fångenskap, något som präglat medierapporteringen sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit idel personporträtt och glädjeskildringar, men utöver det har flera medier försökt skildra spelet bakom frisläppandet. En sak som väckt nyfikenhet är tidssambandet mellan frisläppandet av Joakim Medin och SÄPO:s gripande av en diplomat på UD och en kurdisk politiker i Sverige som misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De är nu försatta på fri fot, men fortsatt misstänkta. I veckan publicerade sajten Blankspot uppgifter från en hemlig källa som sa att gripandet av de här personerna i själva verket var del av en informell bytesaffär mot Joakim Medin. Vi försöker reda ut om det orsakssamband som Blankspot påstår finns - verkligen finns. Reporter: Lasse TruedsonSVT Västernorrland + Timrå kommun = sant?SVT Nyheter Västernorrland har fått ny redaktionschef och ansvarig utgivare. Hon heter Kristin Hånell och har jobbat där i olika roller i snart 30 år. Så långt, inget konstigt. Men - det finns en pikant detalj här: Hon är gift med Stefan Dalin, kommunstyrelsens ordförande i Timrå och chef för kommunala Torsbodabolaget. Så frågan är - hur står det egentligen till med oberoendet på norrländsk public service?Reporter: Freddi RamelSkandalhistorien om EU-kommissionens gömda SMSVåren 2021. Europa ligger lamslaget och nedstängt av Coronapandemin. Världen väntar på de första vaccindoserna, och trycket på läkemedelsbolagen är skyhögt. Just då lyckas EU-kommissionen sluta ett osannolikt avtal med läkemedelsjätten Pfizer värt 380 miljarder kronor. Ett avtal som sluts på sms. Sms, som när journalister vill få titta på dem, tycks vara... Spårlöst försvunna! Det här har under åren utvecklats till en stor skandal i EU som närskådats av flera instanser och journalister. Den går under namnet Pfizergate. I förra veckan nådde den här historien sin kulmen, när EU-domstolen satte ner foten kring huruvida det var rätt eller fel att inte lämna ut smsen. Reporter: Martina Pierrou

I dagar, veckor, månader nu så har det puttrat i svenska medier. Frågan om transportstyrelsens återkallande av körkort efter att folk fått ta så kallade PEth-tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att man aldrig kört rattfull kan ens alkoholkonsumtion ändå leda till att man förlorar körkortet efter att läkare, som man aldrig ens har träffat, har ställt en missbruksdiagnos, baserat bara på två PEth-tester. Såna historier har det kryllat av i svenska medier.Drabbad efter drabbad har intervjuats och en stark cocktail av överförmynderi, alkoholvanor och rapporterad vetenskaplig brist i testerna har lett till en intensiv bevakning på såväl nyhetsplats som i ledarspalterna.Men det har funnits en fråga som vilat över hela den här debatten: Hur vanligt är det - egentligen?En formulering som florerat i flera medier är att det uppskattningsvis handlar om flera tusen..Men i veckan kom Transportstyrelsen med en riktigt ljummen siffra - under 2024 handlar det om totalt 40 fall. Hur förändrar det här bilden? Och vilka frågor ställer det till bevakningen?Reporter: Erik PeterssonHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi Ramel

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en lång, exklusiv intervju med artisten Måns Zelmerlöw från hans hem i skånska Staffanstorp. Artisten befinner sig mitt i en sårig skillsmässa som utspelar sig inför öppna ridåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.Reporter: Freddi RamelI förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna. Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. Reporter: Martina PierrouVilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. Reporter: Erik Petersson

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Journalisters arbete har de senaste åren revolutionerats av sökbara databaser med rättsdokument som domar, förundersökningar och mängder av andra typer av myndighetsbeslut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan är om inte den här eran nu håller på att ta slut? Vi berättade för en månad sedan om att Högsta domstolen godkänt att domstolar lämnar ut handlingar, men förbjuder databaserna att sälja dem vidare. Och det har nu fått effekt - databaserna ser dag för dag allt glesare ut. Vad betyder det för journalistiken?Reporter: Lasse Truedson Alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind har precis fått klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter: Martina Pierrou Den amerikanska huvudstadens stolthet, anrika tidningen Washington Post, har gjort sig känd för avslöjandet om Watergate – som fällde en amerikansk president, och har fler Pulitzerpriser än man kan räkna. Nu skakar den ikoniska nyhetsinstitutionen i sina grundvalar.Det är öppet krig mellan tidningens veteraner och ägaren, miljardären Jeff Bezos. Och konflikten? Den handlar om Donald Trump. Reporter Katarina Andersson har träffat David Maraniss – legendarisk redaktör på tidningen, som nu efter 48 år på tidningen - lämnar i protest.Reporter: Katarina Andersson

Det här är historien om Islands största medieskandal. Polisutredning om förgiftning och stöld. Misstänkta förföljelser och hotfulla inlägg i press och sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en repris från 4/1 2015Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen. Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder.Reporter: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

I veckan har medierna svämmat över av röda siffror, börsrallyn och tullnyheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lösryckt kommentar i en intervju, ett par tweets och en banner som smög sig in under en stor nyhetssändning på TV och vips, så var en felaktig nyhet ute i ekosystemet - att tullarna ska pausas i 90 dagar. Innan nyheten hunnit dementeras så hade den fått vingar över hela världen och fått amerikanska börsen att svänga till ett värde av flera tusen miljarder dollar. Men i mitten av veckan ändrades allt. Det som började som en falsk nyhet på måndagen blev på onsdagen närmast ordagrant helt plötsligt sant. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i mitten av april månad, vilket är synonymt med uteserveringsdebut i lynnigt väder, körsbärsblom och koltrastkvitter - och såklart - Allsvenskan.Lagom till Allsvenskan-premiären för en vecka sen så kom MAX, som har rättigheterna till matcherna, med en nyhet: en AI-programmerad avatar-programledare som ska kommentera och analysera de faktamässiga bitarna av spelet efter matcherna. Hon, den eller det heter Aida och är förkroppsligad som en glasögonprydd, mellanblond tjej i 35-års åldern. Med onaturliga handrörelser och osynkad mimik ska hon ge tittarna fördjupande fakta. Men efter att hon lanserades av MAX i söndags så har kritiken stått som spön i backen.Reporter: Martina Pierrou Fotbollsallsvenskan är populärare än någonsin och allt fler medier trängs på pressläktarna. Men, om man inte betalar för sig, hur fritt är det egentligen då att göra den journalistik man vill när det väl är match?Vi dyker runt i en komplicerad röra av tv-avtal och intervju-zoner och frågar oss om begreppet ”skrivande reporter” verkligen betyder något i en digitaliserad värld.Reporter: Freddi Ramel

Sedan förra helgen sitter frilansjournalisten Joakim Medin i Silivrifängelset utanför Istanbul i Turkiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han skulle vara tre dagar i landet för att bevaka dom stora demonstrationerna som följde efter att Istanbuls borgmästare blivit avsatt och fängslad. Nu sitter ironiskt nog både borgmästaren och Medin i samma avdelning i fängelset. Och båda anklagas i vaga termer för terrorbrott.Reporter: Lasse Truedson Chat-botar som kan svara på publikens egna frågor håller på att bli en ny standard på redaktioner. Det är snart snudd på lika självklart som pushnotiser, sökfunktioner och egna poddar. Nyligen lanserade Sveriges Radio sin egna chatbot, och i samband med Allsvenskanpremiären för en vecka sen släppte Expressen sin fotbolls-chatbot. Men hur säkert är det att lämna ifrån sig en del av det journalistiska uppdraget till en chatbot som saknar såväl medieetisk kompass som grundläggande förståelse för vad som är fakta och vad som är fiktion. Det kanske är framtiden, men det kan också bli riktigt tokigt. Som i fallet Arve Hjalmar Holmen. Reporter: Martina Pierrou Det pågår just nu en infekterad konflikt inom stiftelsen som förvaltar Hilma af Klints konst. Majoriteten i styrelsen, ledamöter som är medlemmar i Antroposofiska sällskapet, vill att verken som stiftelsen äger ska visas för alla. Medan stiftelsens ordförande, Erik af Klint, vill att världsberömda målningar ska förvaras i ett tempel och att bara dom som är andligt sökande ska få ta del av konsten - eftersom det var så konstnären själv ville ha det, menar han. Erik af Klint har velat avsätta den övriga styrelsen men i veckan fick han avslag från Stockholms tingsrätt.Ja, det är en häftig strid som rasar inom styrelsen i Hilma af Klint-stiftelsen. En strid som nådde allmänhetens ljus i mars genom Dagens Nyheters långa och granskande reportage om det. Man kan ju tycka att var inte så lite dålig tajming när en sidenscarf med just ett Hilma af Klint-tryck på, plötsligt dök upp som ett lockande medlemserbjudande på tidningens sajt. Reporter: Alexandra Sannemalm

Förra veckan publicerade Expressen ett klipp som mer eller mindre hela Sverige vid det här laget har sett. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tv-profil som åtalats för en rad sexköp, men hållit sig borta för att undvika rättegång hittades av Expressens reporter. På ett hotell i London konfronteras personen framför rullande kamera.Reporter: Erik PeterssonVeckans stora bomb har utan tvekan varit den gruppchatt där chefredaktören för den prestigefyllda amerikanska tidningen the atlantic av misstag blev tillagd, där flera i trumpadministrationens toppskikt diskuterade krigsplaner och säkerhetsklassad information, varvat med emojis. Sprängstoff som genererat stora rubriker och totaldominerat nyhetsrapporteringen hela veckan - världen över. Att lägga till fel personer i en gruppchatt må ha hänt även makthavare, men att just en journalist råkar släppas in som en osynlig fluga på väggen i en sluten superhemlig konversation hör inte direkt till vanligheterna. Men det har faktiskt hänt även här i vårt egna lilla Sverige. Reporter: Martina Pierrou

Northvolt har lämnat in sin konkursansökan. Därmed sattes dödsdolken i bolaget som suttit i förarsätet för den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Batteriföretaget har under alla år varit medias gröna baby, en källa till hoppfulla, lite positiva nyheter. Reportage efter reportage har handlat om vilka möjligheter som kommer med bolagets innovation. Men säg den medvind som aldrig vänder. Fasaden började krackelera. Kemikalier sipprade ut. Och medierna, ja dom svängde på kappan. Varför kom mediers kritiska frågor så sent? Reporter är Alexandra SannemalmDet har gått en månad sen Högsta domstolen beslutade att brottmålsdomar bara ska få lämnas ut med förbehåll. Populära rättsdatabaser som Acta Publica, Lexbase och InfoTorg får inte längre samla in och sälja vidare handlingar som innehåller personuppgifter. Ett dråpslag mot journalistiken, katastrof, döden för offentlighetsprincipen, - ja det var dom första ödesmättade blixt-reaktionerna från journalistkåren. Hur har beslutet landat i verkligheten?Reporter: Martina Pierrou Vem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?Reporter: Erik Peterson

Journalistförbundets kongress förra veckan kom och gick utan större uppståndelse, förutom på en brännande punkt där åsikter går isär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren? Reporter: Alexandra Sannemalm Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. Reporter: Martina Pierrou

Ska man driva opinion i en nyhetstidning? Under veckan har en brinnande debatt om ledarsidornas varande eller icke-varande blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med att Expressens kulturchef Victor Malm ojade sig över slakten av landets kulturredaktioner, apropå att Norrbottens-kuriren tagit bort sin kulturredaktörtjänst. Hejaropen och ryggdunken duggade tätt efter hans text.Men sedan kom blicken att riktas mot ledarsidorna, och där gick åsikterna isär. Tillhör ledarsidorna det som utgör tidningens själ? Något som tidningarna måste slå vakt om och kämpa för att bevara.Eller är det en arvssynd som omedelbart borde slopas?Reporter: Alexandra SannemalmJust nu har SVT Småland en serie nyhetsinslag om ett LVU-ärende. Det handlar om att en liten pojke på drygt ett och ett halvt år, nu efter tio månader i ett familjehem, ska flyttas till ett nytt hem. Det, efter att kommunen utrett familjehemsföräldrarna och anser dom olämpliga till att ta hand om pojken. Det lilla barnet är med i flera av inslagen, både med sitt förnamn och fullt synlig i bild. Å det är något som sticker ut - att ha med barn i såhär utsatta situationer med namn och bild i medier är ovanligt. I den ena vågskålen - att ge kött och blod åt nyhetsstoryn. I den andra - pojkens integritet. Reporter: Martina PierrouDe känns lite som en relik från en gammal tid. En gång i tiden sedd som livsnödvändiga länkar mellan publik och redaktion, och därefter, omdebatterade och bespottade.Fram och tillbaka har de åkt på svenska mediers sajter. Men frågan är om kommentarsfälten ser en renässans nu, igen? Sedan en tid tillbaka har Aftonbladets Sportbladet börjat med kommentarsfält under sina artiklar. Reporter: Erik Peterson

Efter massmordet i Örebro har bilden av gärningsmannen etsat sig fast på näthinnan hos många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gärningsmannen har, vad hittills kunnat hittas, inte lämnat särskilt många digitala spår efter sig. Det finns nästan inget stoff för medier att använda för att teckna porträttet av gärningsmannen. Men det finns en handfull bilder på honom.Hur har medierna resonerat i vilka och hur frekvent man använt bilderna?Reporter: Alexandra SannemalmPlötsligt blev den norska mediekoncernen Schibsted dubbelt så stor. Den svalde i veckan svenska TV4 och finländska MTV som tillsammans är lika stora som hela Schibsted Media.En jätteaffär som lägger ihop de två nog mest folkliga svenska medierna hos samma norska ägare – Aftonbladet och TV4. Vad det här kommer betyda för tittarna, för mediemångfalden – och för de på tv-marknaden så heliga sporträttigheternaReporter: Lasse TruedsonHur lång är egentligen paus? Hur länge kan man egentligen pausa en publicering eller ett program? Hur länge - innan det är något som glöms bort på begravningspatsen för skrotade program och reportage? Det finns just nu en rad olika program och publiceringar som ligger i väntan på bättre - eller bara andra - tider. Vilka är de här? Och varför har dom fastnat i medieuniversiumets ingenmansland? Reporter: Martina Pierrou

I tävlingsförberedelserna har en infekterad konflikt mellan arrangören Rally Sweden och Rans sameby blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har handlat om vilka sträckor som är lämpliga att köra, med tanke på renarnas vinterbete. Konflikten har lett till en hätsk debatt i kommunen - där samer fått utstå hat och hot.Men mitt i dom här spänningarna mellan rally-ivrare och renägande samer har lokaltidningen Västerbottenskuriren hamnat i skottgluggen.Reporter: Alexandra SannemalmEn dokumentär om kryolit, det som kallas Grönlands vita guld, har lett till en rasande debatt i Danmark. TV-dokumentären från public service-kanalen Danmarks Radio, handlar om Danmarks brytning av mineralen kryolit på Grönland sedan 1800-talet. Enligt dokumentären gav mineral brytningen Danmark 400 miljarder danska kronor, motsvarande i dagens penningvärde. Drygt 600 miljarder svenska kronor. Det här beloppet, 400 miljarder danska kronor, har blivit central i den brinnande debatten som följt i kölvattnet av publiceringen. Dokumentären har mötts av hård kritik från flera fronter - journalister, forskare och politiker i Folketinget har rasat mot Danmarks Radio, och principen om armlängds avstånd mellan politiken och journalistiken har luckrats upp. Efter många turer avpublicerades i veckan den 55 minuter långa filmen från DR, men krisen rullar vidare.Reporter: Martina Pierrou

+ Inrymd rektor nerringd av journalister trots att samtalen kunde utsätta honom för livsfara + Om hur medier agerar i den luddiga motivbilden + Schibsteds avtal med Open AI. Vilka konsekvenser får det för mediesverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inrymd rektor nerringd av journalister – trots att samtalen kunde utsätta honom för livsfaraVi börjar veckans program med att återvända till dagen för Örebrodådet och de kritiska timmar då elever, lärare, rektorer och annan skolpersonal befann sig inrymda på campus Risbergska. Gömda under bord i undervisningssalar, instängda på toaletter och inkrypna i personalrum satt de tysta medan gärningsmannen gick runt i lokalen. Under tiden arbetades det febrilt på landets redaktioner. Snabbt stod det klart att insatsen i Örebro var allvarlig, det rörde sig om en ofantligt stor mängd utryckningsfordon vid skolan och journalister lyfte på varenda sten för att få fram information. Och flera reportrar från de stora mediehusen ringde till personal som gömde sig inne på skolan - Trots att ett sådant samtal i den situationen kan vara livshotande.Reporter: Martina PierrouMotivbevakning i kunskapsvakuumUnder veckan hölls en nationell tyst minut för att hedra de som mördades i attacken i Örebro. Flaggor har hissats på halvstång över hela landet och statsminister Ulf Kristersson har hållit ett tal till nationen. Men fortfarande finns inget tydligt motiv till dådet. Hur ska man som redaktion hantera rapporteringen, när det mest centrala - varför Rickard Andersson mördade 10 personer - fortfarande är en fråga utan svar?Reporter Alexandra SannemalmRÄTTELSE: I reportaget säger vi att TV4 förra veckan slog fast att gärningsmannen ropat: ”Ni ska ut ur Europa.” Det stämmer inte, TV4 var tydliga i sin publicering med att de inte visste om det var gärningsmannen som hördes i ljudklippet. Schibsted sluter avtal med Open AII veckan damp det ner en nyhet som blev till en liten bomb i mediesverige. Schibsted sluter avtal med det amerikanska AI-bolaget Open AI. En dans med djävulen eller ett strategiskt val för att vinna fördelar? Ja det är fråganOch bakom det här beslutet finns en diskussion som skär rakt in i det som mediechefer och analytiker just nu pekar ut som journalistikens stora framtidsfråga: Hur ska man förhålla sig till AI-bolagens språkmodeller och var kommer folk konsumera sina nyheter i framtiden?Reporter Erik Petersson

Den första skolskjutningen och den värsta masskjutningen i svensk historia. Hur klarade svenska medier sitt uppdrag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ägnar hela veckans program åt det fruktansvärda dådet i Örebro och besöker flera av de stora mediedrakarna för att få svar på frågan: Hur klarade medier stresstestet under en, för Sverige, närmast unik nyhetshändelse?Vi träffar Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Martin Schori för att ställa frågor om deras enormt kritiserade publicering där pappan till den misstänkta gärningsmannen intervjuas. Han är tydligt i chock, och det framstår som att han från Aftonbladet får både sitt sons dödsbud och beskedet om att sonen är Sveriges värsta massmördare. Hur kunde det här ske? TV4 Nyheternas nyhetschef Fredrick Malmberg får frågor om en annan kritiserad publicering från veckan - den där deras egen ljudanalys av en mobilfilm landat i att någon mellan skottsalvorna skriker ”ni ska bort från Europa”. Nyheten har spridits som en löpeld - till och med till tidningar som The Telegraph och Daily Mail. Men går det verkligen att slå fast det som TV4 så tvärsäkert hävdar?På finska public service-kanalen Yle delar Jonas Jungar, innehållschef för journalistik och etik på Yles svenska avdelning, med sig av Finlands erfarenheter av mediebevakning kring skolskjutningar. Där har det skett flera gånger, och det finns numera tydliga direktiv för hur medier ska gå till väga. Och så hör vi om plattformar som Flashback och X-kontot Existenz.se, som får ett enormt genomslag när informationen från myndigheter och medier är som mest knapphändig.

Rouzbeh Parsi är en av Mediesveriges mest frekvent anlitade mellanösternexperter och Utrikespolitiska institutets Mellanösternchef. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har i veckan kopplats ihop med ett iranskt påverkansnätverk i ett avslöjande från TV4 Nyheterna. En nyhet med riktigt stark tobak som borde vara sprängstoff och sprida sig som en löpeld genom mediesverige, tänker man. Men TV4 står sen i tisdags själva med publiceringen - nästan inget annat mediehus har hakat på eller ens rewritat. Vad grundar TV4 sina uppgifter på - och finns det en motsatt bild som komplicerar narrativet om en forskare med dunkla syften? Reporter: Freddi RamelDärför dominerar politiska skandaler i medierSD:s trollfabrik, fulknep i sossarnas lotteriförsäljning, kompisrekryteringar och det oerhört snabbt brinnande projektet Folklistan. Ja visst känns det som att det varit alldeles extra många politiska skandaler på sistone?Och det stämmer faktiskt, för aldrig tidigare har så många politiska skandaler präglat medierapporteringen som det gjorde under fjolåret.Reporter: Martina PierrouStorsatsning på personaliserade flöden - finns risk för bubblor?Flera svenska mediehus satsar just nu hårt på personalisering. Numera konkurrerar ju svenska mediehus inte bara med varandra. Nä i konkurrensen om användarnas tid och uppmärksamhet pekas allt oftare hela den digitala underhållningsindustrin ut som motståndare. Och precis som att Netflix, YouTube eller TikTok har flöden som har skräddarsytts för varje person med hjälp av algoritmer och användarnas tidigare beteenden, så ska också svenska medier nu börja erbjuda sina läsare en mer personlig upplevelse. Erik Petersson har kollat hur en rad svenska mediehus satsar på personalisering och frågat hur långt man kan gå innan de journalistiska principerna börjar utmanas? Reporter: Erik Petersson

Är de senaste kabelbrotten i Östersjön ett resultat av ryskt sabotage eller helt enkelt en olycka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja det råder lite av hela havet stormar i den säkerhetspolitiska mediebevakningen just nu. Följde man rapporteringen för en vecka sen fick man intrycket av att allt pekar mot medvetet sabotage - troligen utfört av skurken i öst - Ryssland. Men sen kom tungviktaren Washington post - och publicerade en artikel med källor inifrån underrättelsetjänster hävdade att nej - det var en olycka. Förvirrande är bara förnamnet. Reporter: Freddi Ramel Just nu pågår kniviga förhandlingar mellan mediebolag och techjättar runtom i Europa. För sen 6 år tillbaka så finns ett EU-direktiv som medlemsländerna nu successivt har omvandlat till lagar. Det handlar om att förhandla fram liscenser med plattformsbolagen som ska betala en ersättning till medieföretagen.Sverige var lite sena till partyt med att instifta lagen, så för vår del är förhandlingarna ännu i sin linda. Men för att få data på fötterna till förhandlingarna så utför Google just nu ett test i ett antal länder för att se hur viktigt det egentligen är för Google att ha nyhetsinnehåll på söktjänsten. Ett test som inte uppskattas av alla. Reporter: Martina Pierrou I veckan har den blossat upp igen. Debatten om gangsterrappen och Sveriges Radio. För när P3 Guld nominerade C Gambino, som sköts till döds tidigare i år, till kategorin Årets Artist så har kritiken mot Sveriges Radio återigen fått förnyat liv: Varför hylla och ge plattform till en genre många beskriver som reklam för och en förlängd arm till gängkriminaliteten? En musikgenre som många gånger romantiserar skjutningar, våld, knark och den kriminella världen. Reporter: Erik Petersson

Högsta Domstolen har sagt sitt och ett helt unikt förbud för en sociala medier-app kan träda i kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad blir konsekvenserna när man stänger ner en medieplattform som nästan hälften, 170 miljoner amerikaner, använder? Och kommer tiktokifieringen av medielandskapet fortsätta ändå?Medierna var på plats utanför Högsta Domstolen när appens öde skulle avgöras.Reporter: Katarina AnderssonDet är inte bara public service som har ett uppdrag att preppa, även de privata medieaktörerna förbereder sig just nu för vad som skulle hända om Sverige blir indraget i krig, och under fredagen höll organisationen Utgivarna ett möte för alla medlemmar som ett steg i ett gemensamt mediebolagsöverskridande upprustningsarbete. Vilken beredskap finns egentligen hos tidningarna? Hur väl står sig mediers uppdrag att funka lika bra i krigstid som i fredstid? Reporter: Martina PierrouI veckan har det kommit till Mediernas kännedom att flera notiser i senaste nytt-bevakningen om Ukrainakriget - från två olika mediejättar - i flera fall har sett misstänkt lika ut. Någon har helt enkelt närmat sig gränsen för en av journalistikens dödssynder - det så tabubelagda plagiatet. Vi går höra en ångerfull och pudlande kvällstidningschef och en ytterst förlåtande dito på public service. Reporter: Freddi Ramel

Tänk att du är ute med din hund och plötsligt får den vittring på nått riktigt gott - en köttbulle! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sen visar det sig att denna köttbulle innehåller både spik och råttgift. Ett mardrömsscenario. Det var precis det här som skådisen Sanna Bråding gick ut och varnade sina följare för på Instagram i veckan. Storyn plockades upp av Aftonbladet och i hundgrupper på sociala medier uppstod ren och skär panik. Men vad bygger de här uppgifterna på, egentligen? Och gjorde verkligen medier det grundläggande jorunalistiska jobbet? Reporter: Freddi RamelEn nygammal president ska sväras in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. För just nu sker många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram.Facebook som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Reporter: Martina Pierrou I Frankrike har det i flera år rasat en debatt om en man som kallas för Frankrikes Rupert Murdoch. Det handlar om multimiljardären Vincent Bolloré som tar över etablerade medier, byter ut hela redaktioner och anklagas för att sprida högerextrem propaganda – i syfte att föra Marine Le Pen till presidentposten. Gång på gång har hans medier straffats för rasistiska uttalanden å brist på politisk balans. Nu tycks myndigheterna ta i med hårdhandskarna, för nu ser det ut som att en av mediekoncernens TV-kanaler kommer tvingas till stängning. Reporter: August Håkansson Producent för Medierna: Erik Petersson

Det här är historien om Islands största medieskandal. Polisutredning om förgiftning och stöld. Misstänkta förföljelser och hotfulla inlägg i press och sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var det en smutskastningskampanj eller PR-strategi för skademinimering? Efter en omfattande granskning av ett av Islands största fiskeriföretag så följer år av motattacker från företaget, en polisutredning om mordförsök, misstänkta förföljelser och misstänkta påverkansförsök - mot journalisterna bakom granskningen. Hör historien om Islands mest omvälvande medieskandal, en berättelse om en granskning som vändes mot journalisterna själva - och fick oanade följder. Reporter: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Traditioner kommer och traditioner går, men Mediernas årssamtal är en som består. Nu när 2024 är inne på sina sista suckar, så ska vi sammanfatta årets stora nyhetspuckar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett medieår med allt i från wallraff på SD:s trollfabrik och avslöjande om sossarnas lotteriskandal till Anna Kinberg Batras vänskapsrekryteringar och en bananfobisk minister.Och därutöver krig, krig och återigen - krig. Hör årets mediepanel diskutera USA-valsbevakningen, det nya mediestödet, framtiden för public service och hur man gör journalistik i tider av ekonomisk kris. I studion: Anne Lagercrantz, ny vd på Sveriges Television Lisa Irenius, ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Svenska DagbladeLotta Folcker, ny chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för AftonbladetProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Juletid betyder filmtid! En vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones. Reporter: Alexandra Sannemalm I veckan kom den nya tilldelningen av mediestödet. Sveriges medier blev varse vilka som är de lyckligt lottade som får sig en – inte så liten slant – för att klara livhanken i dessa bistra medietiden. Vad kan det här betyda för medier?Reporter: Erik Petersson I januari kliver Donald Trump på presidentposten - igen. Trump har som ingen annan president hotat och häcklat journalister - och under sin förra valperiod attackerade han en rad mediebolag - som NY Times, Washington Post och CNN med stämningar. Det ser inte ut som om han tänker röka fredspipa med medierna den här rundan på presidentposten heller. Snarare trappar Trump upp sitt krig mot medierna. Så hur är stämningen bland Vita Husets korrespondenter? Reporter: Katarina Andersson

Sveriges Television har de senaste veckorna satt nytt fokus på ett fyra decennier gammalt mediedrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Dan Josefssons och Johannes Hallboms dokumentärserie Det svenska styckmordet skildras mordet på catrine da costa i stockholm 1984. Mitt i jakten på mördarna så stod svenska medier - och resultatet blev ett mediedrev som sannolikt saknar motstycke i kombinationen av å ena sidan kraft och tvärsäkerhet och å andra sidan bristen på belägg.Dokumentärerna berättar mycket om de bisarra inslagen i rättsväsendets misslyckande. Men i veckan har vår reporter Lasse Truedson ställt frågan: Vilket ansvar har medierna för den skandalösa behandlingen av de två utpekade mordanklagade läkarna?Reporter är Lasse TruedsonKalibers granskning av FN:s klimatfaktoider – landade de själva rätt i sin beskrivning av verkligheten?Sveriges Radios Kaliber har publicerat en granskning om hur FN sprider alarmistiska budskap om klimatfrågan. Budskap som helt saknar förankring i vetenskap och som i flera fall rör sig om rena faktoider.Påståenden som att antalet väderkatastrofer femdubblats sedan 70-talet och att kvinnor och barn löper 14 gånger så stor risk att dö vid naturkatastrofer som män. Men Kalibers granskning har mötts av moteld och fått kritik för att måla upp en för ljus bild av hur läget kring klimatfrågan faktiskt är. Erik Petersson har i veckan gått till botten med denna mediala stridsfrågan om klimatet. Har du sett eller hört nåt som du tycker att vi ska kika närmare på? Tipsa oss härProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

Den stora landvinningen inom den grävande journalistiken det senaste decenniet har varit stora internationella samarbeten om enorma dataläckor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De brukar ha namn som Panama Papers eller Pegasus Project eller Laundromat och vara samordnade av internationella grävorganisationer. Du har ofta sett de svenska delarna av gräven i Uppdrag Granskning på SVT.Men i veckan har det blivit storbråk i just dessa internationella grävkretsar, efter en artikel på franska grävsajten Mediapart. Där publicerades explosiva anklagelser mot det i dag resursstarkaste av de internationella grävarnätverken, Organized crime and corruption reporting project, OCCRP. Reporter: Lasse TruedsonFörra veckan publicerade Dagens Nyheter en lång intervju med affärsmannen Joachim Kuylenstierna. Den handlade om hur han det senaste året blivit utpressad - levt på flykt och under stäniga hot. Men mitt i intervjun fanns även en uppgift som fick oss på Medierna att haja till. Under november förra året fick affärsmannen ett meddelande från utpressarna — han och hans företag skulle hamna på löpsedlarna i veckan. I reportaget görs det en stor sak av att det 8 dagar efter hotet kom en publicering i Aftonbladet, en granskning av Kuylenstiernas bolag baserad på en 15 gammal bandinspelning. Det här gjorde oss såklart nyfikna, blev Aftonbladet ett verktyg för gängkriminella, eller är det DN som som gjort en höna av en fjäder? Reporter: Erik Petersson

Det blev mycket ljud i skällan i våras när tidningen Affärsvärlden med buller och bång efterlyste finansiärer till en ny specialredaktion med uppdrag att granska den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har tidningen fått napp och redaktionen är på plats. Sju hemliga finansiärer har gått in med stora pengar i satsningen. Vilka de är och exakt hur mycket pengar det handlar om vilar bortom offentlighetens ljus. Projektet har kritiserats från start och frågan är om inte allt hemlighetsmakeri som omgärdar satsningen skadar Affärsvärldens trovärdighet? Reporter: Tonchi PercanIdag finns en dignande buffé med över 60 söktjänster där vem som helst kan kolla nästan vad som helst om ja, vem som helst. Det är söktjänster som tillhandahåller personuppgifter om civilstånd, brottsregister, förundersökningsprotokoll och domar. Ett smarrigt smörgåsbord för journalister med andra ord.Men den här lättillgängligheten har på senare tid snarare börjat betraktas som ett växande problem som ökar gängkriminaliteten. Förra veckan presenterade regeringens utredare ett förslag att begränsa grundlagsskyddet för söktjänsterna. Reporter: Alexandra SannemalmSom en följd av SR:s stora besparingspaket så släcktes några radioprogram på tablåhimlen. Men likt katter med nio liv så har flera av radioprogrammen genomgått en reinkarnation och återuppstått som spegelbilder av sina forna radioprogram - fast som poddar, långt bort från Radiohusets trygga borg. Reporter: Martina Pierrou

Är det känslostormar eller faktaknäck? Är det att sätta sig själv eller intervjupersoner i centrum? Är det att bege sig ut i landet eller att spränga sig in i maktens innersta rum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har vi med hjälp av reporter Tonchi Percan och artificiellt intelligens analyserat alla nominerade och alla vinnare från dom senaste tio åren för att hitta den magiska formeln: Vad krävs för att vinna Stora Journalistpriset?Reporter: Tonchi Percan SvD granskar “superjuristen” - vilken roll spelade medierna i att bygga hans hjältestatus?I veckan släppte Svenska dagbladet sin poddsatsning Frälsaren— det är en svindlande historia om en jurist som företräder mängder av offer för olika bedrägerier. Men redan innan SvD:s poddserie så har han faktiskt figurerat en hel del i medier. Framförallt eftersom han försökt med kamikazeuppdraget att dra Facebookgrundaren Mark Zuckerberg inför domstol i Sverige.SvD:s poddserie visar att juristen inte är allt det han utgett sig för att vara. Men det är också en historia som väcker frågor om vilken roll medier kan spela i att bygga upp förtroende för en person och vilka förväntningar kan man ha på redaktioner att göra ordentliga bakgrundskontroller när någon kommer med en smaskig nyhetsstory? Reporter: Erik PeterssonMediehusen flyr X efter valet i USA - hur ska man se på plattformen nu när den hamnat ett steg från världens mäktigaste man?Ända sen techmiljardären Elon Musk köpte X, tidigare Twitter, för drygt två år sedan har debattens vågor gått höga – om vad det egentligen blivit av plattformen. Det en gång så omtyckta diskussionstorget och mikrobloggen med högt i tak - ja det anklagas nu för att vara en giftig göl med desinformation och konspirationsteorier. Samtidigt så tycker förespråkarna att den snarare blivit yttrandefrihetens sista högborg. Alldeles oavsett så står det nu klart att X i alla fall inte längre är alla nyhetsredaktioners favoritplats, för nu har allt fler mediehus - både svenska och internationella - valt att lämna plattformen. Och det med buller och bång. Sedan Donald Trumps valvinst i USA och ägaren Elon Musks nära relation till den tillträdande presidenten har den här frågan kommit att få förnyad aktualitet: Vad har X egentligen blivit och finns det något värde för journalister att vara där?Reporter är Alexandra Sannemalm.

En ny reportagebok har lett till debatt. Det handlar om den grävande journalisten Jenny Strindlövs bok Romani kris - parallella rättegångar i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Debatten som uppstått om boken handlar inte om det som författaren själv vill att debatten ska handla om. Nu har det uppstått en debatt även om det. Reporter: Alexandra Sannemalm Vi på Medierna rapporterar ju inte sällan om vetenskapliga studiers genomslag i medier. Allt som oftast handlar just vår rapportering om när studierna kanske inte riktigt håller måttet. Eller när medier fläskat på, plockat de häpnadsväckande russinen ur den annars rätt torra vetenskapskakan, och överdrivit vad studier kommit fram till. Varför får vissa studier löpsedlar, maffiga rubriker och långa segment i tv-soffor och radiostudios - medan andra studier hamnar på redaktionernas gravplats för ointressanta uppslag och inte ens blir en ynka notis. Så vi bestämde oss för att gå till botten med frågan: Vad är det som krävs av en studie för att få brett genomslag i de stora medierna? Och är det de viktigaste fynden som får mest utrymme? Erik Petersson har i veckan pratat med vetenskapsjournalister och forskare om vad den hemliga ingrediensen för medial succé egentligen är. Reporter: Erik Peterson Tänk dig en tv-debatt där partiledarna står uppradade i den blanka tv-studion. Kamerorna och strålkastarna är påslagna, programledaren hälsar välkomna för att sedan lämna studion. Helt utan att de debatterande politikerna har några rättesnören att förhålla sig till eller utvalda ämnen på agendan. Det här experimentet gjordes nyligen i Norges public servicekanal NRK:s debattprogram och resultatet blev inte helt väntat. Reporter: Martina Pierrou

Tre valrörelser och ständig debatt om hur medierna ska hantera Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?Reporter: Lasse TruedsonEn SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn. Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna? Reporter: Martina PierrouI veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.Reporter: Erik Petersson

Idag ägnar vi hela programmet åt några av världens mest nischade medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den osannolika historien om Traktor PowerMedierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.Glamorösa AlpackorVi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen En Ding Ding VärldOch så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.Reporter: Robin Jonsson

Är svenska utrikesreportrar konflikträdda? I veckan påstod DN:s tv-krönikör Johan Croneman det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar? Reporter: Martina Pierrou Wayback Machine under attackOrganisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier? Reporter: Freddi Ramel Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio. Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter. Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter. Reporter: Tonchi Percan

I veckan har snudd på alla medier i Sverige tagit samma beslut. Från liten blaska till stor drake. Radion, TV:n, public service och privata medieaktörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla har varit rörande överens om att allmänintresset trumfar publicitetskadan för den fotbollsstjärna som misstänks för våldtäkt under sitt besök i Sverige. Och det trots att medier bara har källuppgifter om att det är stjärnan som är misstänkt. Erik Petersson har i veckan sökt svar på varför medierna knäppt av sig både hänglsen och livrem och valt att strunta i de försiktighetsåtgärder som rapporteringen av den här typen av anklagelser i vanliga fall präglas av. Och försökt få svar på vad allmänintresset består av i det här fallet. FÖRSLAG OM ATT HEMLIGSTÄMPLA FÖRUNDERSÖKNINGARDen senaste tiden har frågan om domstolarnas offentlighet återigen aktualiserats. Sedan lagförslaget om att förundersökningsprotokoll ska vara sekretessbelagda enda fram tills en dom är meddelad har många journalister slagit näven i bordet, fattat pennan och skrivit en debattartikel. Sex etablerade krimjournalister skrev i DN Debatt om vilken katastrof det skulle innebära för journalistiken om det här förslaget blir till verklighet. Och lagsförslaget splittrar rättsinstanser - det går att utröna ur remissvaren som kom för en vecka sen - men hur skulle egentligen det journalistiska arbetet påverkas om förslaget går igenom?Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan pratat med tre krimreportrar - en norsk, en dansk och en svensk: EXPRESSEN PUBLICERAR FILM FRÅN DÖDSOLYCKAFilmer och bilder från dödsolyckor ska hanteras varsamt när det hamnar på redaktioners bord. Det hör inte till vanligheten att medier publicerar den typen av material, men ibland sker undandtag. För en vecka sen omkom en fallskärmshoppare i en olycka - en olycka som fångades på film - och som också hamnade på Expressens sajt. Reporter: Martina Pierrou Tipsa oss HÄR

Det sker varje år. Dagarna, ja veckorna runt den 28 september. Dagen då Estonia förliste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då svämmar medier över av bilder, filmer och vittnesmål från olycksnatten och de nya dykningarna som görs med splitterny teknik.I år var det dags igen. Trettio år sen olyckan. Det är ett nationellt sår och evig källa till nya nyhetsuppslag och gamla återblickar. Men blev Sveriges Radio Ekot lite för ivriga i sin rapportering på 30-års dagen? Blev nyhetsförmedlaren snarare ett språkrör för konspirationsteorier som sedan länge avfärdats?Reporter: Fanny HedenmoI veckan klandrades sajten Insikt24 av Mediernas Etiknämnd. Det handlar om en publicering sajten har gjort - ett slags referat av pedofiljägarsajten Dumpen. Sedan Dumpen startade 2021 har både Justitiekanslern och Medieombudsmannen överösts med anmälningar och personer som vill få sina ärenden prövade. Men - eftersom sajten inte är med i det medieetiska systemet kan dom inte prövas av Medieombudsmannen - samtidigt som sajtens utgivarbevis gör att dom omfattas av grundlagen. Reporter: Alexandra SannemalmSen det stod klart att Anna Kinberg Batra tvingas avgå från sitt uppdrag som Landshövding i Stockholm så har Elefantkyrkogården seglat upp på nyhetsagendan. Elefantkyrkogården som sägs vara den plats dit statliga karriärer går för att dö, medan topplönen kvarstår. I medierapporteringen den senaste veckan har en särskild byggnad i fått förkroppsliga själva kyrkogården för elefanterna. En plats som påstås vara så grå, så murrig, så bottenlöst tråkig att klockorna stannat för länge sen. En tacksam illustration för det straff som väntar bortgjorda höjdare. Hur väl stämmer den bilden egentligen med verkligheten? Reporter: Martina Pierrou

Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?

Det finns en del journalistiska, orubbliga principer. Etiska regler som journalister håller så hårt i att knogarna vitnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men i och med den eskalerade kriminaliteten, med sprängningar och dödsskjutningar på öppen gata ställs allmänintresset gång på annan mot den personliga integriteten.Har våldsvågen satt dom etiska reglerna i rörelse?Reporter Alexandra Sannemalm har i veckan tittat på ett fall - ett brinnande nyhetsläge och en polismyndighet som under kvällen inte kunde ge några besked. Friade ”toppmilitären” Johan Huovinen om att vara mitt i mediestormens ögaHur är det egentligen att mitt i en personlig katastrof även hamna mitt i mediernas strålkastarljus? Vilken roll spelar egentligen en namngivning i det läget? Och vem ska räknas som en offentlig person? I början av september kom nyheten att misstankarna avskrivits mot den i medierna så kallade “toppmilitären”. Johan Huovinen valde att träda fram med sitt namn och berätta. Vi har i veckan pratat med honom om mediebevakningen och vi börjar den 17:e oktober förra året när polisen i en gryningsräd klockan fem på morgonen grep Johan Huovinen och hans fru i deras lägenhet i centrala Stockholm. Reporter: Erik PeterssonTechprofilerna som vill rädda journalistiken..och så ska vi till USA och valkampanjen där. För i världens största demokrati vill två välkända techprofiler hjälpa journalistiken på traven. Den svenska professorn Max Tegmark - känd för sin dystopiska syn på AI - driver en egen nyhetstjänst. Och Steve Ballmer, som grundade Microsoft ihop med Bill Gates, har dragit igång en sajt, som ska hjälpa väljarna att ta beslut om dom ska rösta på Donald Trump eller Kamala Harris.Techprofilerna är övertygade om att fakta är svaret på problemet med en valrörelse packad med lögner och desinformation. Men löser det nåt att slänga fakta på problemen om folk vill tro på lögner? Reporter: Katarina AnderssonHar du sett eller hört något du tycker vi borde kika närmare på? Tipsa oss här

Förra veckan flashade Expressen på uppgifterna: Misstänkt våldtäkt på Paolo Robertos restaurang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men ganska snabbt började rättelser läggas till och rubriker att ändras. Det var, visade det sig, inte Paolo Roberto som var ägare av restaurangen. Men det var inte det enda problemet. Den misstänkta våldtäkten hade, visade det sig, inte skett på restaurangen. En av de två misstänkta var däremot ”kopplad” till restaurangen. Ja, Paolo Roberto har i veckan rasat mot Expressens publicering och frågan är hur lös koppling man behöver ha till ett brott för att bli namnpublicerad av expressen? Reporter: Erik PeterssonGång på gång har frågan om yttrandefrihetens gränsdragningar aktualiserats på sistone - både globalt och här hemma i Sverige. Brasilien har nyligen stängt ner plattformen X i landet efter ett bråk med Elon Musk. I Sverige står Flashbacks grundare åtalad för brott mot lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor. I veckan delgavs SD-politikern Richard Jomshof misstanke om hets mot folkgrupp efter att ha delat satirbilder på X. För att nämna några exempel som ställt frågan om yttrandefrihet på sin spets. Handlar det här om enskilda tillfälligheter som råkar sammanfalla här och nu, eller är det så att yttrandefriheten sakta men säkert naggas i kanterna? Reporter: Alexandra SannemalmHormonvänlig mat, slowrunning, Meatfluencers. De traditionella medierna dignar av så kallade internetfenomen. För är det något som nyhetsjournalistiken fullkomligt älskar så är det att få mixa upp nyhetsflödet med snackisar från sociala medier. Varje vecka fylls diverse tv-soffor, radioprogram, poddar och tidningar med just det. Men vilken koppling har internetfenomen i själva verket till verkligheten? Vilken roll får medier att befästa något som en trend? Riskerar journalistiken rentutav att förstärka något som är en ganska marginell företeelse? Reporter: Martina Pierrou

I veckan publicerade Svenska Dagbladet en artikel om en studie som de senaste veckorna fått otroligt genomslag i internationella medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studien visar att människor åldras i små skutt – ett vid 44 år och ett vid 60 år. Men frågan är om man verkligen kan dra de här slutsatserna från studien? Och hur kommer det sig att så många medier, trots forskarnas egna förbehåll, valde att bara köra på? Reporter: Erik Petersson Drönare hit och drönare dit - drönare över Arlanda hela veckan lång. Ja i veckan hände det igen - misstänkta drönare har skådats över svenskt skyddsobjekt - den här gången över Arlanda flygplats. Nått som ledde till att flygplatsen fick stänga ner under några timmar och leda om ankommande plan till andra flygplatser. Men det tycks finnas en logik som gör gällande: en drönare kommer aldrig ensam. För tre dagar i rad den här veckan har det kommit drönarlarm från just Arlanda. Och medierna - ja dom har inte varit sena med att surra med i drönarsvärmen. Men nu, i slutet av veckan så återstår egentligen ingenting av de braskande rubrikerna som inledde veckan. Vad blir egentligen kontentan när bekräftade uppgifter blandas med rena spekulationer? Vilken roll spelar mediernas egen rapportering i viskleken? Drönardrevet har i veckan gått - igen. Reporter: Martina Pierrou

Kändis efter kändis har de plockat till sitt stall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först de stora namnen inom ekonomijournalistik, därefter kulturskribenter, dokumentärmakare, utrikeskorrespondenter och en profilerad public service-programledare. 79 namn finns listade på EFN:s hemsida som medarbetare och listan fortsätter att växa. De senaste månaderna har medienyheterna inte varit få om vilka som värvats till EFN. Ekonomikanalen som efter att ha varit på dekis under lång tid, på randen till undergång, har nu fått en ny chans till revansch. Vad blir annorlunda den här gången i Handelsbankens mediekanal? Kommer en fullspäckad stjärnhimmel lösa låga tittarsiffror? Kan man bevaka storbankerna när man själv är en del av bankväsendet? Följ med till nybyggnarna på Blasieholmen.Reporter: Martina PierrouMer från EFN:s universum. För vad berodde den här kovändningen på? Från nedläggning till storsatsning. Och vad är det banken vill med den här kanalen? Erik Petersson har intervjuat EFN:s styrelseordförande.Reporter: Erik PeterssonDet är en utveckling som pågått under lång tid. Sportjournalister får allt svårare att nå de stora idrottsstjärnorna, framförallt inom den största sporten av dom alla - fotbollen. Där bygger de stora klubbarna i Italien, England och Spanien egna kommunikations- och PR avdelningar. I och med journalisternas krympande access till spelarna växer klubbarnas kontroll över mediebilden. I den finns det knappast utrymme för några frågor om misslyckade värvningar eller lite speltid till de egna spelarna. Samtidigt tycks de tidigare så ljusskygga fotbollsagenterna nu ta en större och större plats i rampljuset. Vilken roll får den traditionella sportjournalistiken i ett medielandskap som tycks stå under förändring? Reporter: Alexandra Sannemalm

För en månad sen avslöjade Expressen att en journalist på DN överfört en stor summa pengar till en nu dömd narkotikakurir med kopplingar till Foxtrotnätverket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DN gav i uppdrag till en advokatbyrå att utreda saken och det pågår även en förundersökning hos polisen kring transaktionen, ingen är där ännu delgiven misstanke om brott. I veckan stod det dock klart att reportern får lämna tidningen - men flera frågor återstår. Reporter: Alexandra SannemalmFlera internationella journalister har under augustis sista veckor fått en unik inblick i ett ukrainskt fängelse. Reportrar har fått intervjua ryska krigsfångar, flera av dom unga värnpliktiga, som tillfångatagits av den ukrainska armén efter offensiven i Kurskregionen. Men reportagen från fängelset ser väldigt olika ut. Hur närgångna får medier vara i porträtteringar av krigsfångar? Går krigets lagar på tvärs med journalistikens logik? Reporter: Martina Pierrou Det finns ett kaninhål kring annonser i svenska mediers nyhetsappar. Producent Erik Petersson har upptäckt att det ibland är väldigt lätt att hamna fel. Istället för att hamna på den där artikeln jag ville läsa så råkar jag rätt ofta komma åt och av misstag klicka på annonser. Reporter: Erik Petersson

En av de mest tongivande alternativsajterna Nyheter Idag ligger nere. Inga uppdateringar på ett halvår. Samtidigt går Samnytt på knäna ekonomiskt och ber läsare om donationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är det egentligen som händer med de sajter som under de senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? har de blivit överflödiga? Är det en kris eller ett skifte som råder i svenska alternativmedier? Reporter: Martina Pierrou Armand Duplantis har varit hett stoff i svenska medier. Det, sedan hans historiska världsrekordhopp i OS-finalen i stavhopp i somras. Redaktionernas vinklar om firandet, den stundande semestern och stavhopparens allmänna framgångståg har varit många. Men i veckan publicerade Aftonbladet en artikel som fick oss på Medierna att börja fundera på varför det förekommer så mycket varumärken i rapporteringen om Armand Duplantis. Reporter: Erik Petersson Vi befinner oss i slutet av augusti. Det är lite svalare i luften om kvällarna och getingarna som var så pigga i juni verkar nu lite vimmelkantiga. Industrisemesterveckorna är över och återigen fylls kollektivtrafiken av jobbpendlare. Men ingenstans är det väl så tydligt att sommaren sjunger på sista sucken som i journalistiken? “Komma tillbaka till jobbet-vinklarna är en till synes outtömlig källa till innehåll för landets radioprogram, morgonsoffor och tidningsredaktioner. Och oavsett om det handlar om minska på alkoholen, börja träna eller gå upp ur sängen på morgonen så tycks budskapet vara att augusti är en förfärlig tid. Reporter: Alexandra Sannemalm

Vittnen, förstahandsuppgifter och berördas egna ord är guld för en nyhetsrapportering under pågående dramatik. Men blev det för nära för snabbt i P4:s direktsändning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har i veckan tittat på ett veckoaktuellt exempel av just en sådan intervju som fått flera radiolyssnare att haja till.Reporter: Martina PierrouHur kan inflationen både stiga och ligga still samtidigt?Ja, det har blivit en liten tradition - att den månatliga statistiken från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inflationen i Sverige basuneras ut i alla Sveriges medier i samma stund som den släpps. Inflationen som på senare tid fått den svenska ekonomin i svaj har lett till en push-notisbonanza varje månad.I veckan var det dags igen! Dom senaste heta siffrorna var här! Men… det är inte helt lätt att som nyhetskonsument orientera sig i jungeln av de olika mediernas inflationsrapportering. Samma statistik kan nämligen ge helt olika push-notiser.Reporter: Fanny HedenmoGolfströmmen, denna livsnödvändiga havsvirvel; håller den på att fullständigt braka samman som en följd av den globala klimatkatastrofen? Ja, i veckan har vi kunnat läsa skräckrubriker om att det är en nära förestående verklighet. Det är heller inte första gången vi ser de ödesmättade artiklarna om Golfstömssystemets kollaps. Och det är i ärlighetens namn inte heller första gången vi på Medierna gör reportage om publiceringar där studier lyfts ur sina vetenskapliga sammanhang och målar fan på väggen. Under förra veckan publicerade Aftonbladet en artikel som handlar om att Golfströmssystemet kan kollapsa redan under 2030-talet. Artikeln bygger på en ny studie från universitetet i nederländska Utrecht. En studie som fortfarande är under granskning – och som ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidskrift.Hur kommer det sig att landets redaktioner gång efter annan tycks publicera alarmerande artiklar om Golfströmmens kollaps utan att blinka?Reporter: Alexandra Sannemalm

Hollywoodfrun stämmer staten efter förtalsdomen mot Stoppa pressarna. Kommer Gunilla Persson förändra den svenska tryckfriheten i grunden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor. Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen.Reporter: Alexandra SannemalmKönskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen?Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting.Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord. Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering.Reporter: Freddi RamelSommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på.I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär. Reporter: Robin Jonsson