Podcasts about mediernas

I veckans avsnitt: ✓ Intervju med Ismail Ali, grundare till hårdvårdsmärket Alié Moisture, som berättar om nycklarna till att bygga community i sociala medier, om Filip Dikmen-effekten och om planerna på att stötta unga entreprenörer från orten. ✓ Mediernas skamlösa gratisreklam för Caia Cosmetics butiksöppning. ✓ Chocken: Kända anti-piracy-reklamens typsnitt är piratkopierat. ✓ Onlyfans mötesinbjudan till justitieminister Gunnar Strömmer och jämställdhetsminister Nina Larsson. ✓ Kommunikationen kring Johan Pehrson (L) avgång – och upprörda journalisterna på presskonferensen. Medverkande: Amanda Törner, Samuel Eriksson och Ismail Ali.

Detta är en ljudversion av livestreamen som sändes den 11 februari. En videoversion finns på https://www.youtube.com/watch?v=rYFRPhxsEDM&ab_channel=DetfriaSverige. Den här livestreamen tar upp några av de mest aktuella frågorna just nu. Ensam i studion, men med en engagerad chatt, diskuterar Dan Eriksson allt från SD:s interna kris och regeringens vapenförbudsförslag till mediernas roll i att skapa svenskfientliga narrativ. Höjdpunkter från sändningen:SD:s kris och framtid – Vad händer med Richard Jomshof, Tobias Andersson och Jimmie Åkesson?TV4:s fake news och dess konsekvenser – Hur lögner om Örebrodådet sprids globalt.Mediernas narrativ om "rädda invandrare" – Aftonbladets propagandistiska vinkling.Regeringens vapenförslag – Varför SD plötsligt vänder ryggen åt jägarna.Magnus i Sydafrika – En hälsning från resan och tankar om Orania.Ett viktigt samtal om politisk utveckling, mediebilden av Sverige och vilka krafter som styr debatten. Kommentera, dela och prenumerera för fler analyser som etablissemanget helst vill undvika.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

I vilket Erik och Jesper samtalar om hur medierna klarat rapporteringen från masskjutningen i Örebro. En viktig utgångspunkt blir hur Medierna i P1 närmat sig mediernas bevakning.

Högsta Domstolen har sagt sitt och ett helt unikt förbud för en sociala medier-app kan träda i kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad blir konsekvenserna när man stänger ner en medieplattform som nästan hälften, 170 miljoner amerikaner, använder? Och kommer tiktokifieringen av medielandskapet fortsätta ändå?Medierna var på plats utanför Högsta Domstolen när appens öde skulle avgöras.Reporter: Katarina AnderssonDet är inte bara public service som har ett uppdrag att preppa, även de privata medieaktörerna förbereder sig just nu för vad som skulle hända om Sverige blir indraget i krig, och under fredagen höll organisationen Utgivarna ett möte för alla medlemmar som ett steg i ett gemensamt mediebolagsöverskridande upprustningsarbete. Vilken beredskap finns egentligen hos tidningarna? Hur väl står sig mediers uppdrag att funka lika bra i krigstid som i fredstid? Reporter: Martina PierrouI veckan har det kommit till Mediernas kännedom att flera notiser i senaste nytt-bevakningen om Ukrainakriget - från två olika mediejättar - i flera fall har sett misstänkt lika ut. Någon har helt enkelt närmat sig gränsen för en av journalistikens dödssynder - det så tabubelagda plagiatet. Vi går höra en ångerfull och pudlande kvällstidningschef och en ytterst förlåtande dito på public service. Reporter: Freddi Ramel

Traditioner kommer och traditioner går, men Mediernas årssamtal är en som består. Nu när 2024 är inne på sina sista suckar, så ska vi sammanfatta årets stora nyhetspuckar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett medieår med allt i från wallraff på SD:s trollfabrik och avslöjande om sossarnas lotteriskandal till Anna Kinberg Batras vänskapsrekryteringar och en bananfobisk minister.Och därutöver krig, krig och återigen - krig. Hör årets mediepanel diskutera USA-valsbevakningen, det nya mediestödet, framtiden för public service och hur man gör journalistik i tider av ekonomisk kris. I studion: Anne Lagercrantz, ny vd på Sveriges Television Lisa Irenius, ny chefredaktör och ansvarig utgivare för Svenska DagbladeLotta Folcker, ny chefredaktör, vd och ansvarig utgivare för AftonbladetProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Sveriges Television har de senaste veckorna satt nytt fokus på ett fyra decennier gammalt mediedrev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Dan Josefssons och Johannes Hallboms dokumentärserie Det svenska styckmordet skildras mordet på catrine da costa i stockholm 1984. Mitt i jakten på mördarna så stod svenska medier - och resultatet blev ett mediedrev som sannolikt saknar motstycke i kombinationen av å ena sidan kraft och tvärsäkerhet och å andra sidan bristen på belägg.Dokumentärerna berättar mycket om de bisarra inslagen i rättsväsendets misslyckande. Men i veckan har vår reporter Lasse Truedson ställt frågan: Vilket ansvar har medierna för den skandalösa behandlingen av de två utpekade mordanklagade läkarna?Reporter är Lasse TruedsonKalibers granskning av FN:s klimatfaktoider – landade de själva rätt i sin beskrivning av verkligheten?Sveriges Radios Kaliber har publicerat en granskning om hur FN sprider alarmistiska budskap om klimatfrågan. Budskap som helt saknar förankring i vetenskap och som i flera fall rör sig om rena faktoider.Påståenden som att antalet väderkatastrofer femdubblats sedan 70-talet och att kvinnor och barn löper 14 gånger så stor risk att dö vid naturkatastrofer som män. Men Kalibers granskning har mötts av moteld och fått kritik för att måla upp en för ljus bild av hur läget kring klimatfrågan faktiskt är. Erik Petersson har i veckan gått till botten med denna mediala stridsfrågan om klimatet. Har du sett eller hört nåt som du tycker att vi ska kika närmare på? Tipsa oss härProgramledare: Martina PierrouProducent: Erik Peterson

De etablerade medierna drar sig tillbaka från den öppna debatten – och vägrar kännas vid någon form av partiskhet i sin politiska rapportering.   Varför retirerar de etablerade medierna? Hur ser förtroendet för dessa medier egentligen ut?   Och vad händer med ett samhälle vars medier kräver kontroll över den demokratiska debatten?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “MEDIERNAS RETRÄTT”.

Äntligen är sommaren slut. Publicistpodden tar åter tag i mediebranschens snackisar.    Det 176:e avsnittet av Publicistpodden spelades in på eftermiddagen 21/8. Programledare Jonas Nordling återsamlade då sina trogna panelister James Savage, vd på The Local och ordförande för Sveriges Tidskrifter, samt Linnéa Kihlström, chefredaktör för Dagens Media, för att avhandla några av sommarens mediesnackisar.   I rask takt avhandlades: Danmark o Sverige kallar upp sociala plattformsföretag  Aftonbladets e-postjakt Den avstängda DN-reportern Mediernas skildring av de brittiska upploppen Framtiden för X Remissvaren på tidskriftsstödet Överskottet inom PS-skatten FinansWatchs inträde på svensk mediemarknad Deadline för bidrag till tidskriftspriserna Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Emanuel är frustrerad över mediernas usla bevakning av EU-frågor och över att inga andra medier bevakar de centrala frågorna. Vad säger det om EU-journalistiken att en frilansjournalist är den som avslöjar Sveriges hållning i en av årets mest kontroversiella EU-frågor: Chat Controllers? Olle har en snabbanalys av nya strategin bakom Svd Näringsliv och ekonomijournalistiken och att konflikten med Scarlett Johansson är ett PR-trick av Open AI. Stötta oss på  patreon.com/mediepodden

En anledning till hotet mot det svenska språket är att auktoriteterna avskaffats och att språket i offentligheten är slarvigt och ovårdat. Usch, säger Kvartals språkpolis Staffan Dopping och sammanfattar debatten i Kvartal Kulturs artikelserie Det hotade svenska språket, samt beskriver SVT:s och SR:s ansvar för förfallet. Som bonusmaterial listar han några vanliga horrörer. Inläsare: Staffan Dopping

Ett familjedrama i en av Sveriges mest kända Youtube-dynastier har skapat stort engagemang och blivit en stor nyhet - på TikTok och Youtube. Hur ska traditionella medier förhålla sig till en händelse som är en stor nyhet i sociala medier-världen? En journalist-fråga till Emanuel ställer saken på sin spets. Dessutom pratar vi om att IDG.se lägger ner, om vad svenska hushåll lägger sin mediepeng på och så creddar vi Journalisten och Branschkoll för bra nyheter. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss patreon.com/mediepodden

Mediernas traditionsenliga årssamtal 2023. Vi diskuterar bevakningen av kriget mellan Hamas och Israel, kriget i Ukraina och hyllar och dissar några mediefenomen från året som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gäster i studion är Martin Schori, biträdande redaktionschef Aftonbladet, Pia Bernhardson, utrikeschef SVT och Sanna Rayman, chefredaktör Altinget. Programledare är Johan Cedersjö.

I kvällens avsnitt gästar SD-politikern och opinionsbildaren Kent Ekeroth podcasten "Christian med flera" för att diskutera hur vänsterns smutskastningskampanjer fungerar och hur kretsloppet går mellan medieredaktioner, vänsterextremister och sossepamparnas örnnäste på Sveavägen 68. Kent Ekeroth är politiker för Sverigedemokraterna och grundare av nätpublikationen Samhällsnytt som är en av Sveriges främsta nyhetskanaler. Ekeroth har valt att inte dansa efter etablissemangets pipa och har därför blivit utsatt för deras drev under i stort sett hela sin karriär. Men Ekeroth är en rakryggad opinionsbildare som inte räds för att säga sanningen, även när det var mindre populärt. Idag har i stort sett alla högerstofiler kopierat de motioner som Ekeroth lade fram redan på 2010-talet när han först kom in i Sveriges riksdag.I kvällens avsnitt synliggör vi etablissemangets kretslopp av aktörer som alla arbetar koordinerat för att stoppa de som kämpar för verklig förändring i samhället. Vi gör avstamp i raseriutbrotten från Karlstads universitet och förklarar hur vi skapar ett bättre samhällsklimat med sunt förnuft som utgångspunkt och inte utefter vänsterns påverkanskampanjer.―――Christian Peterson är känd för sin konfrontativa och orädda journalistik där han ställer makthavare till svars på ett sätt som ingen annan vågar. Med ett brinnande engagemang för Sverige synliggör han det som etablissemanget försöker mörka. I podcasten Christian m.fl. bjuds lyssnarna in på en exklusiv titt bakom kulisserna av Petersons journalistik. Här kombineras djupa diskussioner och skarp satir om aktuella ämnen där vi också säger som det är.―――Har du ett tips som du vill dela med dig av? Du kan begära och få källskydd genom att kontakta tips@assarchristian.se.―――Glöm inte att följa Christian Peterson i sociala medier!▹ X: x.com/AssarChristian▹ Telegram: https://t.me/AssarChristian▹ Instagram: https://www.instagram.com/assarchristian/▹ Facebook: https://www.facebook.com/assarchristian▹ YouTube: https://www.youtube.com/@assarchristian▹ Rumble: https://rumble.com/user/AssarChristian―――Podcasten är producerad av assarchristian.se och Christian Peterson är ansvarig utgivare. Get full access to Christian Peterson at www.assarchristian.se/subscribe

I veckans avsnitt kan vi avslöja att svenska tidningar det senaste året gjort vinstutdelningar på 1,8 miljarder kronor till sina ägare. Detta bara några år efter att staten gick in och gav 150 miljoner i stöd för att de skulle klara av coronakrisen.  Dessutom pratar vi om TV4:s sparpaket på "ett dussin personer", som står sig slätt med när TV4 2020 meddelade att de skulle säga upp 100 personer. Den gången blev ingen av med jobbet, tvärtom ökade antalet medarbetare 2021 och 2022. Blir det annorlunda den här gången? Och hur ser mediernas relation med AI-företagen ut? Ska de bromsa in i framtiden eller kasta sig in i det okända? Vi tittar på reaktioner från mediebranschen och resonerar kring AI:s påverkan på mediebranschen. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss gärna på patreon.com/mediepodden

Hurudant är sannfinländarnas förhållande till massmedia? Under veckoslutets partidagar levererade partiledningen en bredsida mot medierna, som påstods bedriva klappjakt på partiet. Mediaforskaren Anu Koivunen och kolumnisten och journalisten Torbjörn Kevin diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

+ Björn eller vildsvin? Haj eller U-båt? Varg eller hund? Vi går till botten med den journalistiska genren människa ser djur + Sociala medier-jätten Meta har öppnat på huven och offentliggjort sina omtalade algoritmer. Är det här det hemliga receptet? + Och så inleder vi Mediernas sommarserie om när medier blir aktörer. Idag om UNA-bombarens ultimatum.

För Mediepodden var det en ledsam nyhet att Breakit köps upp av DI-gruppen. Vi tittar på nyckeltal, Breakits position och har letat rätt på en värdering av Breakit. Dessutom tittar vi på en annan medieaffär där ett Youtubenätverk (Jakt är jakt) köper upp ett anrikt litet tidskriftsimperium. Dessutom pratar vi om Mediernas granskning av Uppdrag Granskning, om att Kronofogden granskar Pontus Rasmusson och så gör vi en rättelse av uppgifter i förra veckans program. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom, stötta oss på patreon.com/mediepodden

Karin Olsson om Gudrun Sjödéns tårar i SVT och ”Mediernas” oväntade utveckling. Magnus Alselind om trafikerans vinnare och förlorare.

Mediernas ansvar, Hailey Bieber vs Selena Gomez, nättroll & anonyma kommentarer och Lina Makbouls bok om mediernas roll under metoo. PS. Sofi är inte med i avsnittet pga trasigt minneskort.En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mediernas ansvar, Hailey Bieber vs Selena Gomez, nättroll & anonyma kommentarer och Lina Makbouls bok om mediernas roll under metoo. PS. Sofi är inte med i avsnittet pga trasigt minneskort.En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med journalisten Lina Makboul. Hon har varit många år på SVT:s Uppdrag Granskning, och det är nog därifrån hon är mest känd. Rollerna brukar alltså vara omvända – det är Makboul som ställer frågorna, och den på andra sidan kameran som svarar. Men nu är hon i podden för att prata om boken hon just kommit ut med – Revolutionens första offer: en berättelse om en granskning (Mondial). Boken handlar om #metoo och utgår från den granskning hon gjorde av rörelsen i Sverige, för UG:s räkning. Vi pratar om vad hon hittade, och om vad som stämde i Cissi Wallins anklagelser mot Fredrik Virtanen, om teaterchefen Benny Fredriksson och drevet som ledde till hans självmord, om vanskligheten med anonyma vittnen, om chefredaktörer som vägrar svara på frågor, om journalister som inte kollar upp vad som faktiskt stämmer, och om hur hon själv blir så hårt åtgången av drevet mot henne att hon till slut får diagnosen PTSD. En diagnos hon först inte vill acceptera, eftersom hon främst förknippar det med krigsdrabbade barn på Gazaremsan. Jag måste säga att det är skrämmande läsning som påminner en om hur medieetiken sattes ur spel under #metoo. Frågan är om det kan hända igen. Jag är inte så säker på att medierna lärt sig något (vilket min nästa text handlar om).Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.En intervju med Cissi WallinEn av de första intervjuerna jag gjorde här på Rak höger var med Cissi Wallin. Bakgrunden var att hon skrivit ett inlägg där hon gjorde ett slags avbön: “Under flera år var jag en stor del av en rörelse, en obehaglig mentalitet på nätet som drog fram vecka efter vecka. Det främsta syftet var att hitta saker och personer att känna sig illa berörd av. Allt och alla skulle problematiseras! Förtrycket fanns överallt!”Den som vill kan ta del av den intervjun nedan.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Är Camilla Bergmans nya projekt på låtsas eller på riktigt? Hur letar mediebranschen framtidens stjärnor? Och varför ville DN bygga ett planetarium? Publicistpodden ger svaren! I det 143:e avsnittet av Publicistpodden får Camilla Bergman berätta sanningen om sin nya mediesatsning. Och så besöker vi Mediernas branschdag där jakten på ingenjörer pågår för fullt. Slutligen får vi också veta allt om när Dagens Nyheter nästan byggde ett planetarium. Programledare är Jonas Nordling. God lyssning! Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på bojonasnordling@gmail.com  

Prins Harrys memoarer har kan få stora konsekvenser för brittiska kungahuset, och Johnny Rotten försöker ta sig till Eurovision song contest.

Om valrörelsen och bevakningen av den. Om public service-bolagens framtid. Och så om mediemisstron; bubblar den än eller är krisen över? I studion Martin Borgs, biträdande partisekreterare för Moderaterna, Anna Gullberg, kulturredaktör Expressen och Anna Careborg, chefredaktör för Svenska dagbladet.

Det är juletider och till denna helg har Mediernas programledare plockat ihop tre riktigt fryntliga julreportage från Mediernas arkiv. Om den så kallade julsäcken på redaktionerna, om satiren som avslöjade Uppdrag Granskning och om julresan som ifrågasatte oberoendet hos Dagens Industris chefredaktör.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Vi fortsätter vår bearbetning av den politiska journalistiken, och tittar den här veckan närmare på varför kvinnornas frågor blev så lågt prioriterade på landets redaktioner. Medan lag och ordning, energi och ekonomi tog stor plats i valrörelsen, skedde det på bekostnad av frågor om vård och omsorg och jämlikhet. Vad berodde detta på, och hur skyldiga är redaktionerna? Det har vår reporter Tonchi Percan tagit reda på.Hur kommer det sig att lobbyister från friskolebranschen får så mycket utrymme i medier, och varför får vi inte veta vilka ekonomiska intressen de företräder? I valrapporteringen har både Stefan Stern och Alice Teodorescu Måwe fått stort utrymme. Ibland utan att tittarna får veta vad de står för. Anton Karlsson har pratat med SVT, Sveriges radio och med en arg debattör.Och så tittar Johan Cedersjö närmare på drevets framtid i journalistiken. Är tiden förbi när journalister trängde sig utanför makthavares dörrar? Aftonbladets Martin Schori tror att det kan vara så.

Vems valvaka var bäst? SVT eller tv4? Vad händer nu om det blir maktskifte - för medier och i politiken? Vilket inflytande fick sociala medier? Och varför skruvades det aldrig upp någon valfeber under sista veckan? Detta och mycket mer diskuteras av Olle Lidbom och Emanuel Karlsten.  Stötta på patreon.com/mediepodden 

När Mediernas etiknämnd (MEN) hanterar anmälningar mot TV4, SR eller SVT får bolagens representanter själva vara med i rummet och bestämma huruvida de ska kritiseras eller inte av nämnden. Det berättar Ola Sigvardsson i nya avsnittet av Journalistenpodden. ”Jag tycker det är väldigt olyckligt”, menar Sigvardsson, som också skriver om saken i sin nya bok.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gävle dagblad.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Debattören och journalisten Nuri Kino går till hård attack mot flyktingboenden i SvD. Men hur illa ställt är det egentligen?Efter att ha landat på Moskvas flygplats fick korrespondenten Matilde Kimer veta att hon inte är välkommen i Ryssland fram till 2032. Detta efter att ha rapporterat om kriget i Ukraina. Medierna har pratat med henne.Och så har vi kommit fram till den sista delen av Mediernas sommarserie om klassiska medierivaler. Den här gången handlar det om Arbetarbladet vs. Gefle dagblad.

VECKANS PROGRAM I förra veckan publicerade SVT ett inslag från staden den ockuperade staden Cherson i södra Ukraina. I inslaget visades tre personer som fick ryska pass, men tittarna fick inte veta hela bakgrunden. SVT har fått massiv kritik, men har också gått ut och beklagat hur man visade bilderna. Hör den ukrainskfödde ledarskribenten Alex Voronov och SVT:s utrikeschef Pia Bernhardsson.Och så politik. Partiledarnas pressekreterare bär ett allt tyngre ansvar allt eftersom bevakningen ökar, men hur ser relationen mellan pressisarna och journalisterna egentligen ut? Och hur stort inflytande har dem?Så fortsätter Mediernas sommarserie om rivaler. Innan vi kunde använda mobiltelefonerna för förströelse fanns det ett annat sätt att döda tid under morgnarnas tunnelbaneresor: gratistidningar. Metro och City minns många av oss, men det fanns faktiskt fler aktörer. Och deras arbete har fått svallvågor i dagens medieklimatet.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Mitt i bråket mellan Dagens Nyheter och Sveriges Radio finns de två reportrar som skrivit DN-reportagen om säkerheten på SR. Hur ser de på efterdyningarna av deras publiceringar och på försöken att nå SR:s VD Cilla Benkö utan resultat?Expressen publicerade i veckan en artikel om en man som får unga i Järva-området i Stockholm att söka sig bort från kriminaliteten. I artikeln påstås mannen förespråka en sträng form av islam, men vilka belägg fanns egentligen för påståendena i artikeln och hur gör man när huvudpersonen i ens granskning inte vill bli intervjuad? Och så har det blivit dags för del 3 av Mediernas sommarserie om kända mediarivaliteter. Denna del handlar om Jan Guillou vs. Radionämnden.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sveriges Radio och Dagens Nyheter har hamnat i luven på varandra rejält den senaste veckan. Hur är det egentligen med säkerhetsrutinerna på SR och vill Cilla Benkö verkligen anmäla DN till Säpo eller rör det sig om ett missförstånd?En ung kvinna ångrar sin medverkan i en serie om prostitution och vill att delarna som hon är med i ska avpubliceras. Hur har principen om konsekvensneutralitet påverkats av digitaliseringen och det faktum att konsekvenserna av en publicering kan vara betydligt mer omfattande i dag.Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar den här veckan strålkastarljuset mot Camilla Bloggbevakning Gervide och Isabella Blondinbella Löwengrip.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet. Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Sändande mediebolag storsatsar på damernas fotbolls-EM i sommar. Men hur ser det mediala intresset ut för damfotboll mellan de internationella mästerskapen?Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari har stort fokus legat på vilken information som de ryska medborgarna får om kriget. Efter att det blivit svårare för ryska oberoende nyhetsredaktioner att utföra sitt arbete har både Dagens Nyheter och Sveriges Radio börjat publicera nyheter på ryska. Men varför valde man att göra det och hur många är det som egentligen nås av dessa nyheter?Del 2 om rivaliteten mellan Aftonbladet och Expressen, som är en del av Mediernas sommarserie, riktar fokus på Metoo-hösten 2017.

Vi läser en ny kvalitativ undersökning från Medier och demokrati som studerat orsaken till att sällananvändare av nyheter drar sig bort från medier. Emanuel blir upprörd och Olle försöker nyansera. Det handlar om betalväggar, tilltro och val av vinklar. Vi pratar också om att EU ska blockera tre nya ryska mediehus – men ännu inte ville berätta vilka. Om att Simon Gärdenfors finansierat en film via Kickstarter och om explosionsartad ökning för digital marknadsföring, framför allt i ljud. Med Olle Lidbom och Emanuel Karlsten. Betala på patreon.com/mediepodden

Erik har upplevt Björklövens hemmasupportrar och Jesper presenterar boken På mediernas planhalva – om pengar, diktaturer och supportermakt. Om betydelsen av sportjournalistiken.

Nya Förtroendebarometern är släppt och Mediepodden konstaterar att förtroendet för svenska medier ökar. Men är det ett problem att det är skillnad mellan olika partisympatisörer? Och vilken politiker vågar ifrågasätta public service när de är så älskade?  Dessutom tittar vi på hur det går för svenska mediehusens poddsatsningar. Schibsted är mest ambitiösa och går också allra bäst. Näst störst är Bonnier följt av Aller och Kvartal.  Vi gör också ett förtydligande (P3 Dokumentär är Sveriges största podd, Aftonbladet Daily Sveriges största kommersiella podd). Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stötta oss gärna på www.patreon.com/mediepodden

Efter veckor av intensiva medieförberedelser valde hovet att gå ut med en dementi kring kronprinsessparets förestående skilsmässa. Unikt. Unikt dåligt, tycker Emanuel. Unikt bra, tycker Olle. Vi diskuterar källkritiken hos medier, men också det nya medielandskap där det tillåta hända. Vi pratar "Jag glum

I årets första poddavsnitt sammanfattar Olof och Jacob 2021 års sista debatter som SEA har varit engagerade i. Olof berättar om debatten i SVT om transfrågan där såväl de medicinska och ideologiska aspekterna avhandlades. Han förklarar även vilken betydelse debatten om queer- och transideologin har för de politiska utspelen om att förbjuda sk omvändelseterapi. Jacob berättar om reaktionerna på hans artikel i Kvartal om julevangeliets historicitet och varför vi bör lyssna på de senaste rönen om Jesusforskningen. Sedan gästar läkaren och biologen Sebastian Ibstedt podden och berättar om den nya resurshemsidan Vetenskap och tro, där han ingår i redaktionsgruppen. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - SVT Sverige möts, Född i fel kropp?, https://www.svtplay.se/video/33232174/sverige-mots/sverige-mots-sasong-3-20-dec-20-00?fbclid=IwAR3pvD7yA3U9wKcw_yol0o3U22LDFuhJoPe5KvKfcdCUpo5FrgVDtHJrQrw - Kvartal, Mediernas julmyter om Jesus, https://kvartal.se/artiklar/mediernas-julmyter-om-jesus/ - Resursidan Vetenskap & tro, https://vetenskapochtro.se/

Kalla Fakta intervjuade kvinnan som anmälde Göran Lambertz för våldtäkt. Men vilka uppgifter utelämnades och varför så ensidigt? En publicering i Piteå-tidningen skapade unik splittring i Mediernas Etiknämnd. 100 år i tantens tjänst, vi porträtterar jubilaren Hemmets Journal.

“I Sverige är det ett större stigma att vara kritisk mot staten än att vara homosexuell,” säger journalisten Lisa Bjurwald i dagens podd. Hon har just skrivit klart en rapport om hur svenska medier har rapporterat om pandemin. “Maktens granskare eller maktens megafoner? Svensk journalistik under corona­pandemin” är titeln, men frågetecknet blir ett utropstecken ju längre in i granskningen hon kommer. Svenska medier blev megafoner. Ett slags pressmeddelandejournalistik, som hon kallar det. Gå gärna in och skriv en recension på Apple Podcasts och säg vad ni tycker! Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Göran Lambertz sände direkt, SVT och Expressen gick rakt i fällan. Artisten Yasin ställer till för Sveriges Radio. Ola Sigvardsson lämnar sin post efter exakt tio år i medieetikens tjänst. Medier sände Lambertz presskonferens med berått mod  Snabba livesändningar är verkligen något som präglat nyhetsbevakningen de senaste åren. Alla redaktioner vill visa sig på tårna, alerta. Men livesändningar har sina risker. När före detta justitiekanslern Göran Lambertz i veckan släpptes från häktet i Uppsala fanns så klart ett stort intresse att få höra hans version av de nu avskrivna våldtäktsanklagelser som riktats mot honom. Men när kamerorna väl rullade var Göran Lambertz inte sen med att gå till attack mot den kvinna som anmält honom i fallet. Reporter: Tonchi Percan. Yasin ställer till det för Sveriges Radio För en vecka sedan sändes P3 Guld. Ända sen nomineringarna tillkännagavs har debatten rasat om det är rätt att prisa en brottsmisstänkt artist. Sveriges Radio har fått försvara sitt val och menat att det måste skiljas på verk och person. Men för de som såg galan i lördags var det tydligt att just SR knappast levde upp till den principen. För när priserna delades ut, fick alla sedvanliga galahyllningar alla utom en. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ola Sigvardsson lämnar efter tio år som Medieombudsman Med en signifikant trygghet i rösten, har Ola Sigvardsson nu varit press- och medieombudsman i tio år. Under sina på posten har Ola Sigvardsson utan tvekan varit en av de personer som intervjuats flest gånger i Mediernas historia. Men vad ska denna målande och Tom Waits-älskande skåning göra nu då? Reporter: Johan Cedersjö.

Vi sammanfattar medieåret som gått med tre gäster på länk. Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter, Irena Pozar, chefredaktör Veckorevyn och Fouad Youcefi, utrikesreporter SVT. Pandemibevakning, USA-val och upprop i kölvattnet av Black lives matter. Även om det har varit ett annorlunda år saknas det inte mediefrågor att diskutera. Programledare: Johan Cedersjö.

Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med en kriminell klan. Men vilka belägg hade tidningen? Pressetiska överväganden när anhöriga till den som porträtteras anklagas för mörka trauman. Och så om att Socialstyrelsen använder krislagar för att belägga coronauppgifter med sekretess. Aftonbladet hängde ut riksdagsledamot för samröre med kriminell klan Aftonbladet hängde i veckan ut en riksdagsledamot för att ha nära anknytning till ett kriminellt nätverk, eller som det numera heter klan. Det var en stort uppslagen nyhet både i papper och på webben. Det var riksdagsledamotens namn och bild och det var tillhörande krönika och TV-inslag. Aftonbladet baserade anklagelserna på en hemlig polisrapport som tidningen kunnat ta del av. I den ska det ha framgått att politikern haft "nära anknytning" till nätverket. Men någon mer information än så får inte vi som läser. Och några mer detaljer om fallet, verkar inte heller tidningen ha haft. Reporter: Johan Cedersjö Anklagande utpekanden i snåriga familjehistorier  Alla har rätt till sin egen historia, men ens egen historia innehåller alltid andra personer. Det här är ett pressetiskt dilemma. För hur ska en ansvarig publicist agera när porträtterade personer berättar om såriga och tragiska händelser som format dem, händelser som ger djup och förståelse för den intervjuade personen men som samtidigt ofta blir mer eller mindre direkta anklagelser mot anhöriga och familj? Erik Petersson har ägnat veckan åt det här dilemmat. Och han gör det med avstamp i en författarintervju med Helena Reje i Hemmets veckotidning. En publicering som i veckan fälldes i Mediernas etiknämnd. Socialstyrelsen använder krislagar för coronasekretess Nu ska vi fortsätta vår granskning av hur offentlighetsprincipen fungerat under coronakrisen. Det har ju varit ett enormt tryck på myndigheterna och pandemin kan ju ses som ett stresstest på hur den öppenhet vi ofta skryter med fungerat när det verkligen gäller. Socialstyrelsen har spelat en central roll under Corona. De har fungerat som en sambandscentral för landets kommuner och regioner och har därför haft tillgång till uppgifter av stort intresse för journalister och allmänhet. Men när Socialstyrelsen, för första gången, bestämde sig för att använda en sekretessparagraf som gäller för fredstida kris, blev medieföretagen tagna på sängen. Irritationen har under våren varit stor och branschorganisationen TU Medier i Sverige har nu begärt att regeringen tillsätter en utredning som går till botten med om myndigheterna mörkat under Corona. Tonchi Percan är reporter.

Hösten är här och det har blivit dags för ännu en livepodd i pandemins tecken. Gäster är Yasmine Winberg, reporter och redaktör på Resumé och Linnéa Kihlström, reporter och redaktör på Dagens Media. Hur har corona påverkat medier och influencers? I avsnittet diskuteras bland annat: Mediernas rapportering av pandemin och influencers roll i bevakningen Vilka nya grepp och arbetsmetoder medier och influencers tagit till under corona Vad medier och influencers gör nu och hur man ser på framtiden Hur de olika fältens finanser ser ut Vilka nyheter medierna vill skriva om framöver

Är media vänstervinklat? Detta var frågan på allas läppar efter att en norsk undersökning i veckan visade på en betydande partipolitisk slagsida bland svenska journalister. Meningarna om detta går dock isär lika mycket som den svenska politiska diskursen   Påverkar detta mediernas budskap? Om det gör det – hur? Och vad riskerar i så fall konsekvenserna att bli? Dessa frågor tar jag upp i veckans video.   Se detta avsnitt på YouTube: https://youtu.be/_FmyHkG_xEU   STÖTTA MIG: ---------------- 

Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord i tiden. Jenny Teleman tänkte på, "äldre". Mediernas uppmärksamhetshelikopter brukar hovra över olika åldersgrupper lite utifrån vad dagens kris är. Ganska nyss var den "De unga i gängkriminalitet", de yngsta rånade också varandra minns jag, men samlades också i en het massrörelse för jordklotet. Idag heter krisen corona och mitt i ljusrundeln står nu de äldre". De "äldre äldre". Pensionärer, farbröder, gummor, tjejkvinnor och silvriga åldermän. Alla olika som sandkorn förstås men vissa är lite lika, de som simmat in i förvirringen, upplösningen och demensen. De som börjar går i barndom som det hette förr, de som vankar mycket, kanske letar efter sin docka, sitt gamla lärarrum eller skäller argt efter nån satans Gösta hela dan. De som vårdbiträden stillsamt förklarar i intervjuer har svårt att se visir över ett fortfarande lite bekant ansikte och håller avstånd lika bra som tejp. Detta gäng som vanligen bor i skuggan blinkar nu i ljuset av ändå ganska häpna debattröster. Är det så  liksom rått och förhöjt därinne? Så trolskt och deprimerande? Gör vi så märkliga resor mot slutet? Men  det krävs kanske massor av folk, utbildning och tjänster för allt detta mentala intensivvårdsarbete. Verkar ju svårare och kanske roligare än att rådda en hel Dramatenensemble! Och i veckan kom äldreomsorgslyftet. Gott så. Fast i konsten tänker jag har detta aldrig varit en hemlighet. Det gråvilda och underliga i "äldre". I Lars Noréns sena trilogi om åldrande sitter människorna i sotflagorna av sina minnen och vinkar åt sin skugga och blir fritt rasande när den inte slutar vinka tillbaka. De har helt tappat intresset för varandras böcker om Bataille och rörmokarkarriärer, annat flyttar fram, allting byter plats, och står också kvar och stampar tankspritt och målmedvetet på exakt samma. Hos Astrid Lindgren är det de äldre: Krösamaja, Linus-Ida och den blinda farfar på vinden i Bullerbyn, som är på väg mot katastroffixering, Jesusneuros och långsamt utslocknande och i varje film där ett ålderdomshem får heta Sollyckan eller Paradiset dånar ett sarkastiskt nittiårsskratt över linoleummattan. Allt medan 100-åringen rymmer genom fönstret. Att bli en äldre, jag säger såklart inte att det är hemskt, men lika komplicerat, dramatiskt, hisnande, explosivt hjärnförändrande, lika likt en helig dåres flummiga övergångsrit som en vanlig tonårings. Hoppas vi tar dem bägge på större allvar nu. Min mamma undrar förresten varför vi inte har alla flaggor på halv stång just nu. Bra fråga.

Vi befinner oss mitt i en av de största världsomfattande kriser vi upplevt på väldigt länge. Alla pratar om Corona. I det här avsnittet diskuterar vi sociala mediers roll mitt i krisen. Hur kanalerna påverkas, hur våra flöden påverkas, hur vissa yrkesgrupper påverkas, och hur vi som människor agerar mitt i allt. Social distance – blir snarare physical distance (Deepeds uttryck). Som människor har vi ett behov av att prata med varandra. Och i situationer som den här, när man ombeds att inte träffa människor eller ens gå utanför dörren, så blir sociala medier kanalerna vi vänder oss till – på gott och ont. Pandemins historia https://www.visualcapitalist.com/history-of-pandemics-deadliest/ Hur påverkar “social distancing” https://www.sciencemag.org/news/2020/03/we-are-social-species-how-will-social-distancing-affect-us Social media är boomers Fortnite https://www.theverge.com/interface/2020/3/13/21176880/covid-19-quarantine-social-distancing-isolation-loneliness-zoom-fortnite Från ingenting till fyllda mailboxar - företagens sätt att kommunicera https://www.socialmediatoday.com/news/beware-of-virtue-signaling-in-brand-communications-about-covid-19/574168/ Mediernas rapportering sprids via sociala medier https://www.forskning.se/2020/03/12/bra-medierapportering-om-corona/# Weber frågar sin community https://www.facebook.com/webergrill.se/photos/a.263052993842549/1511641205650382/ Folk använder Facebook för att hjälpa https://www.svt.se/nyheter/manga-vill-hjalpa-till-i-corona-krisen Hur tech-bolagen arbetar med fake news i skuggan av Corona https://www.vox.com/recode/2020/1/31/21115589/coronavirus-wuhan-china-myths-hoaxes-facebook-social-media-tiktok-twitter-wechat Podcasten Social by default drivs av Deeped Niclas Strandh, Social Media Responsible och Performance Marketing Specialist, SEB och Sarah Larsson Bernhardt, Head of social på SKF Group. Shownotes, länkar och alla avsnitt hittar ni på http://podcast.socialbydefault.se. Prenumerera på podcasten via Itunes. Ge oss gärna ett betyg och en recension! Eller följ oss på Spotify (https://open.spotify.com/show/7hzQ5YVQxxFZq77JsNhg9r?si=7WyrDPfpQaaOON5KbGtFcQ), Acast (https://www.acast.com/socialbydefault) eller Stitcher (https://www.stitcher.com/podcast/social-by-default) Har ni frågor till oss, eller åsikter om avsnittet? Twittra med hashtaggen #socialbydefault eller prata med oss på vår Facebooksida Socialbydefault (http://facebook.com/socialbydefault). Läs mer om konceptet på på vår sajt http://socialbydefault.se. Kolla också in vårt instagramkonto (http://instagram.com/socialbydefault).

Medverkande i podden är Siri Helle, psykolog som skrivit boken, Smartare än din telefon, som handlar om sociala medier, och Amelia Adamo som jobbar med medier sedan 70-talet. Är det medierna som skapar vår hälsoångest eller hjälper de oss med svaren? Hur ska vi förhålla oss till alla råd, uppmaningar och snygga och framgångsrika människor som finns överallt i sociala medier? Blir vi sjuka av att jämföra oss med andra eller blir vi friska av att hitta likasinnade på nätet?

Filterredaktionen och journalisten Ola Sandstig pratar om den guldspadenominerade granskningen »Ohörda rop«. Ur innehållet: konsensuskultur, den missriktade välviljan och PTSD-drabbade psykiatriker. Läs mer om de apatiska barnen: https://magasinetfilter.se/tag/granskning-fenomenet-apatiska-barn/

Hur mycket vill publiken egentligen veta om politikervimlet på Gotland? Är kriminalvårdens egna filmer till tv-journalister ett hot eller en möjlighet? De ofria journalisterna under världskrigen. Hur mycket vill publiken veta om politikervimlet i Almedalen? Årets politikervecka går mot sitt slut. Och någonting är på väg att hända med den så kallade demokratifestivalen på Gotland. Det är färre evenemang i år, färre politiker och färre besökare. Och många mediehus har tydligt piroriterat ner sin bevakning. Aftonbladet, har till och med lämnat sin plats på området för att läsarna inte är tillräckligt intresserade.  Är det rätt prioritering - och kommer fler att följa efter? Reporter: Eskil Lundgren Myndighetsfilmer i journalistik - hot eller service? Att spela in egna filmer från sin verksamhet, som tv-redaktionerna sen kan använda i sin nyhetsrapportering, är ett nytt grepp från Kriminalvården. Men hur ska man se på det här? Är det ett kreativt sätt att vara öppen och svara upp mot en ökad efterfrågan på rörlig bild? Eller är det ett försök från en myndighet att kontrollera hur det rapporteras om verksamheten? Reporter: Therese Rosenvinge Världskrigen - omöjligt uppdrag för journalister Del ett i Mediernas sommarserie. Journalister har genom historien kämpat för att avslöja sanningen om krig och konflikter. Samtidigt har de motarbetats i en katt- och råttalek  av regimer och propagandaapparater.  Den tekniska utvecklingen har dock dramatiskt förändrat möjligheterna att få ut material från en krigszon. Vi börjar vår sommarserie före radions genombrott i skyttegravarna på slagfältet i det första världskriget. Reporter: Freddi Ramel

I mars drog den värsta cyklonen i södra Afrikas historia in över staden Beira på Moçambiques kust. Mediernas strålkastarljus har letat sig vidare till andra hörn av världen och akutinsatserna packas ihop. Men cyklonens framfart har lämnat djupa avtryck. Artikeln ingår i Läkare Utan Gränsers tidning Direkt, nummer 2/2019

Cointelegraph, Coindesk, CCN.com. Vad har de gemensamt?

Hur väl skötte journalisterna sitt uppdrag under och efter valrörelsen? Faktagranskning blev faktiskt årets trend bra eller dåligt? Och så genomslag för betalväggar och nya digitala affärsmodeller. Vi sammanfattar, analyserar och debatterar frågor och fenomen från medieåret 2018.  I studion finns Eva Landahl, valgeneral och ansvarig utgivare på SVT. Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Vestmanlands Läns Tidning. Mikael Odenberg, före detta försvarsminister och återkommande borgerlig politisk kommentator.  Samtalet leds av Mediernas programledare: Johan Cedersjö. 

Platsverkstan byter fokus, som vanligt, och de kommande avsnitten baseras på museets utställning "Fake News". Det inledande inslaget består av en paneldebatt inspelad i Dieselverkstadens bibliotek 14 november 2017 och handlar om ett förföriskt och svårdefinierat begrepp som bör användas med stor försiktighet eller inte alls, om skillnaden mellan USAs och Sveriges medielandskap, om pressetik och journalistikens tillstånd och om vikten av att lyfta på telefonen och granska sina källor. Med väldigt mycket mer. Medverkar gör: Christian Christensen, professor vid JMK, Cecilia Djurberg, redaktör för Medieormen, Robert Brännström, chefredaktör för KIT och Andreas Ericson, chef för Timbro Medieinstitut, samt Annelie Kurttila museichef Stockholms läns museum. Debatten producerades i samarbete med Forum för levande historia.

I Mediernas årssamtal sammanfattar och utvärderar vi medieåret som gått. Gäster i studion är Pia Rehnquist, Jörgen Huitfeldt och Anders Ygeman. 2017 blir till 2018 och vi lägger ett intensivt, spännande och utmanande medieår till handlingarna. I veckans program analyserar och utvärderar vi journalistiken från året som gått och pekar ut de största utmaningarna i det valår som nu står på tröskeln. Du hör om bevakningen av terrordådet på Drottninggatan i Stockholm, eviga live-sändningar, kritiserad migrationsjournalistik, "fake news", pressetik under metoo och risk för utländsk påverkan på valet 2018.  Medverkar i samtalet som leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö gör: Pia Rehnquist, chefredaktör för Sydsvenskan. Jörgen Huitfeldt, redaktör på Kvartal, tidigare programledare för Studio Ett, Sveriges Radio Ekot. Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i Riksdagen, fram till i somras inrikesminister.

Vilket ansvar tar mediebolagen för samtalstonen i sociala medier efter program och artiklar som väckt debatt? Finns det gränser för hur anställda journalister får uttrycka sig i jobbet och privat? När få medieföretag har kvar sina kommentarsfält flyttar dialogen med publiken ut på sociala medier. Men dessa omfattas inte av utgivarskapet. Hur tar mediebranschen ansvar för samtalsklimatet på nätet? Direktsändning på webben och i Sveriges Radio Play Tid: Fredag 29 september kl 11.00-11.45 Plats: Bokmässan i Göteborg, Svenska mässan, i Sveriges Radios monter, nr B08:40 Medverkande: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning (Gota Media) Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet Karin Lindblom, digital chef Ekot, Sveriges Radio Sofia Mirjamsdotter, journalist och ledarskribent Sundsvalls tidning (Mittmedia) Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter SVT Moderator: Johar Bendjelloul, Sveriges Radio Sveriges Radio fortsätter seminarieserien Ordväxla med omsorg en serie diskussioner om hur vi kan förbättra samtalen på internet. Detta blir fjärde delen. Tidigare har vi diskuterat individens ansvar, hur det är att vara ung och växa upp på nätet samt politikens och juridikens ansvar för hot, hat, integritet och yttrandefrihet. Producent: Cecilia Djurberg, Sveriges Radio

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack läggs fokus på mediernas rapportering av vetenskap. Till vår hjälp har vi Johan Wicklén som arbetar som journalist online på SVT med fokus på området vetenskap. I det här avsnittet får du en liten inblick i hur det går till när det ska skrivas kring vetenskap i media med ett fokus på SVT som Johan känner till som bäst. Vi försöker också gissa på vad som är framtiden när det gäller journalistik med fokus på vetenskapsrapportering. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Johan Wicklén 00:06:03 Vetenskapsrapporteringen i SVT 00:08:42 Vetenskapsartiklar är populära 00:12:00 Begränsningar i antal ord och tecken för en artikel 00:12:53 Research inför en ny artikel 00:17:51 Hur mycket ska en SVT-journalist producera per dag? 00:19:18 Hur mäter man kvalitén inom SVT 00:19:59 Mediernas arbete i Sverige idag och i framtiden 00:24:04 Vad gör man när något blivit fel i en artikel? 00:26:06 Bör tidningar och medier rätta eller ta bort gammalt material? 00:32:06 Gamla notiser ligger kvar och blir faktaartiklar 00:33:39 Ger dåligt vetenskapsrapportering journalister dåligt rykte rent allmänt? 00:39:04 Hur ser det ut i andra mediehus i Sverige? 00:42:08 Reklam som framställs som journalistik 00:50:55 Rubriksättande i tidningsvärlden 00:58:55 En trend mot längre och mer beskrivande titlar 00:59:54 Exempel på dåliga rubriker 01:02:16 Rubriker som ska skrämma en till läsning 01:03:06 Exempel på bra rubriker 01:08:31 Rubriken: Forskare har bevisat att.. 01:11:08 Borde journalister göra mer granskande artiklar kring andra mediers påståenden 01:16:27 Hur förhåller sig journalister till vetenskapliga referenser? 01:19:12 Jacobs ranking av vetenskapsredaktionerna i olika tidningar

Fullständigt vilseledande statistik när TV4 rapporterade om dödligt våld. SR:s Cilla Benkö och SVT:s Hanna Stjärne om framtidens public service. Och pappan vars kanal får miljarder klick på Youtube. Vilseledande när TV4 Nyheterna tog upp dödligt våld (från minut 1) TV4 Nyheterna tog sig an statistiken över dödligt våld. 218 människor dog under första halvåret, 54 fler än samma period förra året. Chockerande siffror i ett ämne högt upp på den politiska agendan. Problemet är bara att siffrorna är fullständigt vilseledande. Vår reporter Evalisa Wallin har kollat närmare på den här historien. Och under veckan har TV4:s agerande här bara blivit märkligare och märkligare. Public service-cheferna reagerar på Mediernas avslöjande I förra veckans program kunde vi berätta om att politikerna i public service-kommittén kommit överens om att skrota licenssystemet. Enligt politikernas förslag ska pengarna istället in via skattsedeln. Nyheten har i veckan mött många, och blandade reaktioner i Mediesverige. Vi stämde träff med Hanna Stjärne, VD för SVT och Cilla Benkö VD för Sveriges Radio för att höra hur dom reagerar på Mediernas nyhet. Reporter: Therese Rosenvinge Leklandsvideos drar miljardtittning på Youtube Han är just nu större än Lady Gaga och Avicci på Youtube. 1,3 miljarder visningar placerar honom bland dom största svenska youtube-kanalerna någonsin. Ändå har du aldrig hört talas om honom. Vi har i veckan träffat småbarnspappan Tomas Hellberg bakom driver kanalen Family play lab, där han uteslutande lägger upp filmer på sina barn när dom leker på olika lekland. Reporter: Erik Petersson.

En diskussion kring mediers bild i samhällsdebatten har under senaste veckan härjat. Är det rimligt och förvänta sig att en tidningsprenumeration är en förutsättning för att hänga med i diskussioner och fakta och varför är det i sådana fall frivilligt? Olle och Emanuel analyserar argumenten och den rollförändring som tidningsredaktionerna kastats in i. En Facebook-grupp har fått ekonomiskt stöd och söker en journalist till att rapportera kring integrationsfrågor. Bakom satsningen står flera aktörer, bland andra rockbandet Kent. Partner till podden är Burt, Strossle och TCO.

Alla stora journalistiska medier såg trafikrekord på sina sajter under terrordagen. Men nästan alla rapporterade också felaktigheter om skottlossningar. Så måste det vara, eftersom allmänhetens intresse viktas mot att ha rätt. Men är det verkligen journalistiska mediers uppgift att sprida all information till allmänheten längre? Mediepodden ritar upp en tidslinje över alla stora mediers informationsspridning - inklusive sociala mediers. Det ger en bild av ett annat informationsflöde. Vi diskuterar också polisens och myndigheters medieplattformar. För de har också börjat agera som medier. Vad innebär det här för morgondagen? Partner till podden är Burt, Strossle och Mediedagarna.  

SVT anklagar Facebook-gruppen Rädda Vården för att trasa sönder samhällsdebatten. SVT tvingas lämna ut råmaterial. Om förtroendet för public service. Uppföljning av vår granskning av 24Journalistik. Innehållet i programmet producerades för sändning lördagen den 8 april. Men eftersom Medierna utgick då, och vi gjorde ett specialprogram om mediebevakningen i samband med terrorattacken, väljer vi att sända reportagen i uppdaterad form nu under påskhelgen. /Redaktionen Ifrågasatt namngivning i SVT:s vårdgranskning  Förra veckan publicerade SVT Nyheter en granskning av anonyma Facebook-sidor. En, som dom skriver, ny typ av aktörer i opinionslandskapet. SVT:s chef för sociala kanaler, Karin Ekman, skriver att det handlar sidor som med en dold agenda överger och trasar sönder den öppna samhällsdebatten.  Visst finns det gott om anonyma grupper och sidor på Facebook som konstant sprider en giftig dynga bestående av hot, hat och propaganda. Men frågan är varför SVT valde att hänga ut Facebook-sidan Rädda vården i sin granskning? En sida som sedan Januari samlar och diskuterar etablerade nyhetsbolags rapportering om det ansträngda läget i svensk sjukvård. Många har i veckan haft åsikter om Rädda vården, men få har pratat med dess grundare. Så för att förstå varför sidan skapats, tog jag mig i veckan till en förortspizzeria i Stockholm för att över en läsk intervjua personen som känner sig ensamt utpekad och frågande till vad det egentligen är för fel han gjort sig skyldig till.   Reporter: Johan Cedersjö 24Journalistik backar efter Mediernas granskning Många har reagerat på vårt reportage om den unga sydsvenska medieaktören 24Journalistik. Tidigare anställda vittnade om en redaktionskultur där klickjakten enligt dom gått överstyr. Där gränserna mellan annonsavdelning och redaktion överträddes och där fejkade konton i sociala medier användes för att få spinn på artiklar i grupper som samlar rasism och populism.   Diskussioner har förts mellan Mittmedia och 24Journalistik med anledning av det här. De båda mediehusen aviserade ju nyligen att man under våren ska testa att samarbeta och redan idag publiceras en del opinions- och sportmaterial och nattbevakning från Mittmedia hos 24Journalistik. Reporter: Therese Rosenvinge Minskat förtroende för public service-bolagen Förra veckan kom en undersökning som nog många kände bekräftade en stämning i samhället dom senaste åren. Det handlar om Förtroendebarometern, som berättade att båda public service-bolagen tappat ganska rejält från sin höga förtroendenivå.Det är det första tydliga exemplet i mätningar på att all kritik mot medier verkligen påverkat opinionen som helhet. Mediernas reporter Lars Truedson träffar Ann Lagercrantz, divisionschef SVT Nyheter och Sport, för att fråga hur SVT ska förhålla sig till detta.  Journalister mot åklagare i strid om SVT:s råmaterial Hur ska allmänheten kunna ha förtroende för journalister, om man vet att det material som samlas in för publicering riskerar att användas mot en själv, som bevis i en brottsutredning? Den här diskussionen har i veckan aktualiserats i samband med att Göta hovrätt beslutade att SVT ska lämna ut material dom filmat i samband med stenkastning vid en skola i Hallsberg, utanför Örebro. Åklagaren i fallet menar att filmerna från platsen är viktigt bevisföring i målet, men SVT har hävdat att oberoendet från staten riskeras om journalistiskt råmaterial hamnar i statens händer. Två intressen står mot varandra, i en klassisk konflikt. Så vad väger egentligen tyngst? Reporter: Erik Petersson

I en unik dom fälldes Bredbandsbolaget och ska nu blockera sajter för sina kunder. Hur ska vi förstå det här och sätta det i kontext? Hur allvarligt är det? Olle och Emanuel har olika syn på saken. Klart är att domen är fullkomligt unik. Och så diskuteras Pewdiepie. Som framställs som antisemit i all världens media. Igen. Varför först nu? Och vad säger det om traditionella medieföretag, näringslivet - och Pewdiepie? När han nu kickas från flera nätverk, vad kommer då hända? Detta analyseras från en rad olika perspektiv. Partner till podden är TCO och Meltwater

Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens att spela i framtidens mediekonsumtion? Hur kommer vi att konsumera nyheter och upplevelser 2017 och framåt? Vilken roll kommer artificiell intelligens spela i framtidens mediekonsumtion? Är smarta system lösningen, snarare än orsaken, till filterbubblor? I ett visionärt samtal spanar vi in framtiden med Nicklas Lundblad, samhällspolitisk chef för Google i Europa, Mellanöstern, Afrika, Ryssland och Turkiet och Sara Öhrvall, konsult tidigare chef för forskning och utveckling på Bonnier. Samtalet leds av Mediernas programledare Johan Cedersjö.

Svenska löparstjärnan Abeba Aregawi friades från alla dopningsmisstankar. Men lever bilden som fuskare kvar i medierna? Ddos-attacken mot mediesajterna och så vår sommarserie om tsunamin 2004. Mediernas hårda dom över Abeba Aregawi  De senaste veckorna har dopningsfrågan varit ständigt aktuell i svenska medier. OS stundar och med det dopningsskandaler. Mycket av rapporteringen har kretsat kring den svenska friidrottsstjärnan Abeba Aregawi. Avstängd efter misstankar om doping i februari. Fälld i mars när även b-provet var positivt. Men så förra veckan kom dopingskommisionens beslut: Aregawi frias, halten av meldonium, hjärtmedicinen hon hade i blodet, var för låg för att hon skulle kunna fällas. Men trots att hon nu alltså juridiskt inte är skyldig till ett brott är domen mot henne i medierna hård. Är det så att nedrigheten i att fuska trumfar idrottsjuridiken? Och har medierna gått för hårt åt en person som nu visat sig vara oskyldig? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin. Vems är ansvaret för att förebygga DDos-attacker? Flera stora svenska mediesajter släcktes i påskas ner, när de blev attackerade i det som sannolikt är den största samordnade överbelastningsattacken hittills i Sverige. Och att en så viktig samhällsfunktion som nyhetsförmedling är så sårbar verkar ha blivit ett uppvaknande för både bransch och politik. Sedan dess har inrikesminister Anders Ygeman och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kallat ihop alla inblandade för att diskutera vägen framåt. Vad kan man göra, och vem har ansvar för att det inte ska hända igen?  Vår reporter Jonna Westin har pratat med säkerhetschefer, operatörer och medier för att reda ut vem det är som ska säkra vårt digitala vägnät. Nyheterna vi aldrig glömmer: Tsunamin I sommarens reportageserie om nyheterna vi aldrig glömmer berättar vi idag om Tsunamin i Thailand 2004 och dess förödelse. En historia om en regering som gjorde många fel och ett resebolag som gjorde alla rätt. En historia om ett utdraget medialt efterspel där skulden likt Svarte Petter bollades från den ena ansvariga till den andra och skapade svarta rubriker långt efter Tsunamins vågor lagt sig. Reporter är Tove Palén.

Platsen i syskonskaran avgör vem du blir påstod DN förra veckan. Men forskningen håller inte med. Viasats Formel1-expert kommenterar egna klienten. Och om mediers nya sätt att ersätta annonsintäkter. Syskonsnackisen saknar stöd i statistiken Enkla slutsatser i komplicerade frågor är lika lockande som det är farligt för medier att driva en snackis så långt det går trots osäkert forskningsläge.  I veckan handlade det om att din plats i syskonskaran inte bara bestämmer din personlighet utan också ditt val av partner och vad du röstar på när DN-artikeln satte ner foten i den kittlande frågan om syskonordningens betydelse för ens personlighet. Man kunde få reda på att kronofogdar oftast är ensambarn och att det inte behöver vara en slump att du röstar vänster: Det kan mycket väl förklaras av att du är ett rebelliskt yngstabarn.  Men hur mycket av det här finns det fog för egentligen? Erik Petersson har tagit en närmare titt på vad forskningen säger om saken.  TV:s Formel1-expert kommenterar sin egen klient Sportsändningarna har blivit allt viktigare för tv-bolagen i kampen om tittarna när linjär-tv krisar. Viasat har byggt stora delar av sin affärsverksamhet kring det här och har kapat till sig rättigheter för nästan all internationell sport av intresse i Sverige.  Helt centrala för de här sändningarna är kommentarer och experter. På Viasat Motor heter expertkommentatorn Eje Elgh. Han är före detta racerförare och var den som har upptäckte Marcus Ericsson, den enda svensken i Formel1-cirkusen, när denne var bara 14 år gammal.  Idag jobbar Eje Elgh som hans rådgivare och samtidigt som expertkommentator för de tävlingar där Marcus Ericsson deltar.  Mediernas reporter Tonchi Percan har tittat närmare på motorjournalisten som verkar sitta på dubbla stolar. Varför bryter medier sitt tabu mot textreklam? Nästan alla gör det trots att det bryter mot så många tabun i medievärlden. Det handlar om det som kallas content marketing, branded content eller native advertising reklam som använder sig av journalistikens form.Lokaltidningarna Mitt i planerar att starta. Aftonbladet och Expressen gör det. Till och med New York Times, den kanske allra mest respekterade tidningen, gör det. Och i veckan kunde man läsa att nyhetsbyrån Associated Press även dom ska börja leverera sponsrat innehåll.Det här skapar såklart etiska dilemman eftersom det suddar till gränsen mellan journalistik och reklam.Så varför gör man det ändå? Ett svar är förstås att vanliga annonser inte längre drar in lika mycket pengar. Mediehusen gör helt enkelt vad de kan för att överleva.Men är den här nya verksamheten, med alla sina begrepp, begriplig för lyssnare och läsare? Vi har träffat köpare och säljare på den amerikanska och svenska marknaden för att reda ut vad det här handlar om. En av säljarna är Kaylee King Balentine, chef för New York Times branded content-byrå T Brand Studio International. Reportrar är Linnea Svensson och Lasse Truedson.

Efter en kort tid offline är Sveriges bästa mediepodd äääntligen tillbaks. Mediernas förtroendemätning, bylinebilder, GP, aprilskämt med mera. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015. Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016? Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015.  Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Vad får det för konsekvenser och vad har de traditionella medierna för ansvar?Årets inleddes dystert, med terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Händelsen ledde till stor samling kring grundläggande värden om yttrande- och pressfrihet, men förde också med sig en debatt om dessa värdens gränser och om satirens roll. Får man skämta om allt? Bilden på den 3-årige flyktingpojken Alan Kurdi skakade en hel värld. Den vände upp och ned på det offentliga samtalet, sades det i september när bilden kom. Tidningar manifesterade, det slogs insamlingsrekord och politiker över blockgränserna talade om öppenhet och medmänsklighet. Varför just den här bilden? Och ledde den till några bestående förändringar?Förmodligen har det aldrig sänts så många timmar direktsända nyheter som veckan efter Parisdåden nu i november. Vi diskuterar den här utvecklingen och vad den för med sig. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016?Detta och en hel del annat pratar vi om i Mediernas årssamtal 2015. Där vi alltså gästas av SVT:s avgående nyhetsankare, en känd tv-aktuell komiker och en tidningschef med utgivaransvar för VLT och en rad andra tidningar i Västmanland.Programledare: Therese Rosenvinge 

Att försöka köra över flyktingar med en lastbil, är det rätt? Hur kunde Nyheter24 fråga så? Håller undersökningen om de missnöjda poliserna? Och så om kommunrapporteringen som ökar, trots mediekris. Hur förklarar Nyheter24 omröstning om att köra över flyktingar? I veckan publicerade sajten Nyheter24 en artikel om en lastbilschaufför som försöker köra över flyktingar. I artikeln publiceras också en omröstning där sajten ställer frågan Gör chauffören rätt?  Ja eller nej. De starka reaktionerna på vad som utan tvekan kan kallas för ett publicistiskt haveri kom omedelbart  branschen rasade och artikeln drogs tillbaka. Men hur kunde en sådan artikel publiceras från första början? Vår reporter Gustaf Rosensköld besökte redaktionen och träffade Nyheter24:s chefredaktör och ansvarige utgivare.Ifrågasatt nyhet om poliser som funderar på att säga upp sig 8 av 10 poliser funderar på att sluta kunde man läsa och höra i flera medier häromveckan. Nyheten bygger på en undersökning från polisfacket och lanserades lägligt mitt under pågående lönekamp. Men är det verkligen så illa som att så många som 8 av 10 poliser går runt och är mer eller mindre redo att säga upp sig? Våra reportrar Lina Grönberg och Jonna Westin har granskat den här nyheten och frågat två tunga medieredaktioner om hur de ser på den här typen av undersökningar, där det ju finns en tydlig PR-avsikt i botten.Ökande kommunrapportering trots mediekris Hur mår egentligen den svenska kommunjournalistiken i tider av nedskärningar och minskade resurser? Det här är en fråga som diskuteras mycket just nu. Och nu i veckan kom nya siffror från Institutet för Mediestudier om att kommunrapporteringen ökar, trots mediekrisen. I alla fall sett till antalet artiklar. Men innebär kvantitet också kvalité? Eller finns det kanske snarare en risk att det är precis tvärtom? Reporter: Therese Rosenvinge. Här ska vi också för transparensens skull nämna att Mediernas producent Lasse Truedson också är föreståndare för Institutet för Mediestudier, vars siffror togs upp här i reportaget.Engagemang och delningar till varje pris? Samtal med Jack WernerMed anledning av Nyheter24:s publicering samtalar vi med frilansjournalisten Jack Werner om viralsajter, delningstrender och nätjournalistik.

I skuggan av Medieutredningen konstaterar Jesper och Erik att många skyller på journalister och medier.

Polisen körde på en cyklist som avled. Men när tidningarna ringde mörkades händelsen. Vi har berättat om liknande historier förut, då polisen tystat ned dramatiska händelser. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier, och där är det en positiv bild av polisen som målas upp. Mediebilden av Afrika har varit på tapeten. I sociala medier sprids alternativa bilder av kontinenten och samtidigt har svenska medier anklagats för obetänksamhet. Men hur rättvis är kritiken? Och så inleder vi vår sommarserie om ikoniska bilder med att berätta om Expressens legendariska löpsedelbild från 1976, som ingen kunnat bräcka. När polisen kontrollerar informationen Polisen körde på en cyklist, men väntade nästan ett dygn med att berätta om händelsen. När tidningarna ringde fick de veta att inget allvarligt hänt. Vi har tidigare kunnat berätta om ett utbrett missnöje på landets redaktioner när det gäller öppenheten hos polisen. Och om flera fall där polisen mörkat allvarliga händelser – som mord och polisingripanden där personer dött. Samtidigt lägger polisen allt mer tid på sociala medier. Där är bilden genomgående positiv, man kan läsa långa hjältehistorier och målande beskrivningar om hur polisen gång på gång gör ett strålande jobb. Vi har tittat närmare på hur polisen styr informationen om sig själv. Reporter: Frida Johanson. Tidigare reportage i Medierna: Får polisen låta bli att rapportera om dödsfall vid ingripande? (Dec 2014) Polisen dolde åter att man dödats av polis (Jun 2014) Polisen svek löften när radion tystnade (Feb 2012) Afrikabild utmanas och kritiseras Sociala medier har den senaste tiden fyllts av alternativa bilder av Afrika. Det uttalade syftet är att motverka den eländesfokuserade mediebilden av kontinenten. Samtidigt har medier här i Sverige fått kritik för just sin Afrikabevakning. Enligt biståndsorganisationen We effect är svenska tidningar dåliga på att ge fotograferade privatpersoner söder om Sahara namn när det skrivs om bistånd och tidningarna anklagas för obetänksamhet och brist på respekt. Men frilansjournalisten Erik Esbjörnsson, stationerad i Nairobi och för många känd som Dagens Nyheters korrespondent, håller inte med. Reporter: Therese Rosenvinge. Ikonisk bild på kunglig kyss Först ut i Mediernas sommarserie om ikoniska pressbilder är en bild av legendarisk kyss. Den 20 juni 1976 sattes ett svenskt tidningsrekord som står sig än idag. Varken förr eller senare har en svensk tidning sålt nära en miljon exemplar, som Expressen gjorde dagen efter kungen och drottningens bröllop. Anledningen var en unik bild på förstasidan. Den första kungliga kyssen i svensk historia som fångats av en pressfotograf. Reporter: Marie-Caroline Biver.

Slarvig lokaljournalistik, slarvig polis och en slarvig citeringskultur förvandlade en idyllisk campinganläggning i Hälsingland till ett brottsnäste med miljonomsättning. Men nyheten var inte sann och snart fick medierna backa. Om Facebook som är på offensiven och vill ta greppet om dina medievanor. Vi frågar om Facebooks senaste lansering ska ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Och så om konsten att kunna erkänna sina journalistiska dikeskörningar. Osann nyhetsstorm om tiggares miljoner En av veckans mer omtalade publiceringar handlade om ett ”organiserat tiggarläger” i Hälsingland med "miljonomsättning". Det började med en artikel i lokaltidningen, men nyheten spred sig snabbt uppåt i det ekosystem som det myllrande medielandskapet i dag utgör. I det här ekosystemet går det snabbt och en sådan här nyhet, som skär rakt in i en pågående kontroversiell politisk debatt om tiggeri, blir då brännhet. Men nyheten var inte sann och inom ett dygn hade de stora medierna dementerat, ändrat eller avpublicerat uppgifterna. Mediernas reporter Jonna Westin tog tåget till Hälsingland för att besöka den idylliska campinganläggning som allt det här handlade om och för att träffa huvudpersonerna där. Jack Werner: ”Journalistiken behöver fuck up­nights” Mediernas sociala medier-krönikör Jack Werner fördjupar sig i konsten att misslyckas och vad vi kan lära av det. För fel det har vi alla haft någon gång och fel har vi alla någon gång gjort. Och kanske, spår Jack Werner, kan de här erfarenheterna lära oss journalister mer om journalistik än tusen timmar i skolbänken? Växande oro för hungrig nätjätte Kanske var det årets största och mest omvälvande medienyhet när Facebook häromveckan lanserade sin nya tjänst ”Instant Articles”. Facebook är med sina 1,4 miljarder användare större än någon annan organisation eller sammanslutning i världen och det är en jätte som alla, som idag vill tjäna pengar på sin journalistik, måste förhålla sig till. Med Facebooks nya tjänst kan mediebolag nu publicera sitt innehåll direkt på Facebook, istället för som tidigare länka till innehåll på den egna plattformen. Facebook lockar med en snabb interaktiv läsupplevelse och lovar dessutom att medieföretagen får behålla annonspengarna. Samtidigt råder det ingen tvekan om Facebooks ambition: att stärka sin position som nyhetskälla och ytterligare koppla grepp om våra medievanor. Ska det här ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen? Vad händer när allt mer värdefull och eftertraktad data om läsarna släpps till Facebook och har de svenska mediebolagen överhuvudtaget någon chans att välja här? Reporter: Therese Rosenvinge

Men kan journalistiken vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Vi visar hur journalistikens debattformat skapar falsk balans med SVT:s debatt om barnvaccin som aktuellt exempel. Striden om digitalradion fortsätter. I veckan sågades planerna av Riksrevisionen och vi undrar om det var dödsstöten för de kvartsekellånga turerna. Och så är socialamedierkrönikören Jack Werner på journalistkonferens i Italien. Falsk debattbalans om vaccin Vi journalister tycker ju ofta att vi gjort vår hemläxa när båda sidor har kommit till tals. Men kan man vara opartisk mellan kunskap och kvacksalveri? Mellan fejk och fakta? Här talas det ofta om så kallad falsk balans, där journalistiken rör sig i förnuftets utmarker och riskerar att förvilla snarare än att försöka förklara. SVT-debatt har i dagarna fått kritik efter att man låtit vaccinmotståndare och vaccinförespråkare göra upp i studion. Det blev en debatt om en fråga där vetenskapen i själva verket är överens om fakta. Mediernas reporter Mattias Pleijel har undersökt vad som händer när fakta ställs mot vidskeplighet i en skenbart objektiv debatt.  Digitalradion hårt pressad från flera håll Striden om digitalradion fortsätter och fortsätter. I veckan har planerna fått i stenhård kritik av Riksrevisionen och den utredning om hur DAB skulle kunna införas har fått både hiss och diss av remissinstanserna – bland annat ett tungt slag i form av hård kritik från Post- och telestyrelsen.  Den senaste tiden har alltså flera tunga instanser kritiserat planerna på att stänga ned FM-nätet till förmån för ett nytt system för digital radiodistribution. Och frågan är om det här är dödsstöten för de kvartsekellånga turerna om DAB. Reporter: Karin Hållsten. Krönika: De sociala mediernas kortspel Mediernas krönikör Jack Verner är i veckan på journalistkonferens i Perugia, Italien. Där har han spanat på en framtid där vi inte skriver artiklar och gör inslag utan snarare skapar kort redo att delas ut för att bli vinnare i de sociala mediernas kortspel.

Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Om böjda gurkor och hotade lakritspipor. Vi har botaniserat bland EU-myterna som medierna älskar att svälja. I veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om. Och så har vi begett oss till Japan där pressfriheten är hotad i spåren av Fukushima-katastrofen. Journalistmordet satte etiken på prov Hur bevakar man ett mord när offret är ens kollega? Det dilemmat ställdes redaktionen på Västerbottens folkblad inför häromveckan. En tragisk - men ändå ganska vanlig - notis om en familjetragedi, kom plötsligt mycket nära de som skulle rapportera om händelsen. En rad journalistiska principer ställdes på sin spets när reportrarna själva blev en del av polisutredningen. Och liksom i fallet med ihjälskjutne Asienkorrespondenten Nils Horner för ett år sedan, sätter mordet på Elin Falk ljuset på en svår konflikt mellan principen om källskydd och polisens jakt på mördaren. Medierna begav sig till Norrlands inland för att ta reda på mer om den här historien. Reporter: Mattias Pleijel Är Öland en ö eller inte? Böjda gurkor, ostkaka, julmust och lakritspipor. De här produkterna har alla hotats eller rent av förbjudits av EU – i alla fall har det kunnat framstå så i medierna. Men den som skrapar på ytan i de här historierna märker snabbt att verkligheten ofta är lite mer komplicerad och att det många gånger kanske rent av handlar om direkta myter av vad EU ägnar sig åt. Och i veckan dök en ny förvirrande EU-historia upp i det svenska nyhetsflödet: Du som trott att Öland varit en ö får tänka om, för nu säger EU att det inte är så. Det här var en nyhet som många hakade på i veckan. Den som läste vidare fick också veta att Öland nu ska bli av med EU-pengar på grund av det här. Mediernas reporter Therese Rosenvinge har i veckan rett ut nyheten om ön Öland och tagit reda på hur det kommer sig att myter om EU tycks kunna få fäste i medierna, gång på gång. Hotad pressfrihet i Fukushimas spår Den 11 mars var det årsdagen för kärnkraftskatastrofen i Japan. Runt 100.000 japaner lever fortfarande i temporära hem, många utan förhoppning om att någonsin få flytta tillbaka till hem förstörda av radioaktivitet. Men något som drabbats hårt av katastrofen är Japans pressfrihet. Jonatan Järbel åkte till Japan och träffade Jun Hori, journalisten som tröttnade på att bli kringskuren och tog saken i egna händer. 

Torsdag 5 mars sände Medieormen seminariet Mediernas betydelse för demokratin i världen direkt från Mediedagarna i Göteborg. Medverkar gör Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Charlotta Friborg, Publisher UNT och Paul Hansen, fotograf DN. Moderator: Cecilia Bodström, SR. Här kan du höra det som poddradio.   Seminariet avrundades med att Cilla Benkö delade ut priset Årets Medieorm 2014 till Malin Crona och tidningen 8 sidor för att de "stärker demokratin och berikar journalistiken". Seminarium – Mediernas betydelse för demokratin i världen  När journalister hotas, kidnappas, skadas och i värsta fall dödas så är det en attack både mot rättssamhället och det fria ordet och därmed demokratin. Hot riktas mot redaktioner och journalister både inom Sverige och utomlands. För att journalister ska ha möjlighet att arbeta fritt måste politiker och rättsväsenden världen över ta ställning för det fria ordet.  Medverkande:  Cilla Benkö, vd Sveriges Radio  Charlotta Friborg, publisher UNT  Paul Hansen, fotograf DN  Moderator: Cecilia Bodström, biträdande programdirektör Sveriges Radio  Prisutdelning – Årets Medieorm  Sveriges Radios pris Årets Medieorm delas ut till en journalist/person/redaktion som arbetar föredömligt med att förnya och utveckla journalistiken i samspel med publiken. Prisutdelare: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio. 

Asylfrågan har varit i fokus i valrörelsen men hur ska journalisterna agera? Vi tittar på när journalister avgör asylfall. Facebook slängde ut Metro pga en artikel hur mogna är de nya makthavarna över journalistiken? Och så avslutar vi vår sommarserie: idag historien om hur medier förmedlade bilden av de nya moderaterna i valrörelsen 2006. Ska journalister avgöra asylfall? Medier har inflytande. Men ska det användas för att påverka enskilda fall för att ge en drabbad åldring en operation när det kanske sker till priset  av att en annan får vänta längre.  Speciallärarresurser till en enskild elev. Eller som i asylfrågorna som varit så aktuella i veckan. Ska man hjälpa en enskild person att få stanna i Sverige? Hur mycket aktivist kan en journalist vara i de här frågorna?  Asylfrågorna är speciella i det här sammanhanget. Om man med namn och bild berättar att en person är medlem i en förbjuden organisation, eller är homosexuell och kommer från ett land där det är förbjudet så ökar ju faran för den personen vid ett hemskickande och asylskälen stärks. Och den här logiken utnyttjas ibland av jurister i asylprocesserna och frågan är hur mycket journalisterna reflekterar över vilken roll man får i de här processerna. Nya mediemakthavare: Varför stängde Facebook av Metro? Nu ska det handla om de nya makthavarna över journalistiken:, Twitter, Apple, Google och så kanske den största och viktigaste av dom alla: Facebook. Sajten som började som ett sätt för dig att kommunicera med dina vänner till att bli den största distributören av journalistik i världen.  Att göra tidning idag handlar ju alltmer om att få trafik via sociala medier till artiklar, ljudklipp och tv. Det gäller kommersiella aktörer på tidningsmarknaden likaväl som Public Service.  Någon delar en artikel på sin facebooksida, du klickar och vips har tidningen fått en ny unik besökare. Så ser vår tids medieekonomi ut. Men hur mogna är dom här nya distributörerna? Hur hanterar dom den märkliga blandningen av att vara tidningsutbärare med en vilja att skapa en enligt dem själva trivsam miljö och med egna policies för vad som är lämpligt att visa.  Ibland stoppar Facebook enskilda texter eller bilder - ibland hela konton. Och just det hände nu i veckan tidningen Metro. Anledningen var att tidningen länkat till en artikel i Metros Viralgranskaren som handlar om hur en manipulerad bild på OS-medaljören Shawn Johnson används för att tjäna pengar på Facebook. Metro lade upp artiklen på Facebook på eftermiddagen men på morgonen när journalisterna kom till jobbet var dom alla spärrade från Facebook. Vad handlade det om? När lyckade mediestrategier påverkade ett val Och nu till sista delen i Mediernas sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. Den här veckan vänder vi på steken och tittar på hur politikerna påverkat journalistiken – vilket ju i sin tur gav de nya moderaterna, som det handlar om, vind i seglen inför valet för åtta år sen. Och hur paradoxalt det än må låta så var det delvis med hjälp av total öppenhet om sina listigaste mediestrategier som de styrde bilden av sig själva i medier.

I vilket Erik och Jesper börjar med marsianer och slutar med läppstift.

I vilket Erik och Jesper börjar med Darwin och slutar med marsianer.

I vilket Erik och Jesper konstaterar att allt återupprepas och att ryktet om den annalkande podcast-vintern är betydligt överdriven.

I årets sista sändning av Medierna får ni höra tre medieprofiler samtala om året som gått. Det är Sveriges Radios VD Cilla Benkö, den före detta VDn för TV4 Jan Scherman samt Tomas Mazetti, ägare av reklambyrån Studio Total som ger sin syn på det som hänt under året. Möjligheter och faror med sociala medier samt bluffar som PR-verktyg är två ämnen som kommer upp. Jan Scherman tycker att mediers bevakningen av frågor kring invandring varit usel under året. Cilla Benkö framhåller att under året har förhoppningarna om att lyckas göra journalistik tillsammans med publiken genom sociala medier realiserats i större skala. Tomas Mazetti erkänner utan omsvep att metoden hans byrå blivit känd för - att genom påhittiga bluffar locka stor medieuppmärksamhet åt sina kunder - har baksidor. En uppenbar är att när byrån gjorde en spektakulär aktion på riktigt var det ingen som trodde dem... .

Rapportering om blonda barn stärker fördomar mot romerDet har handlat en hel del om bortrövade blonda barn och romer i veckans medierapportering. Inte bara här hemma i Sverige utan i medier världen över. En del rubriker har påmint om gamla sagor men rapporteringen är långt från dom oskyldiga sagornas värld. Berättelserna om Maria och de irländska barn som polis hämtade från sina föräldrar länkar rakt in i uråldriga fördomar om romer som rövar barn. Mattias Pleijel har synat rapporteringen i veckan. Krav på ökad frihet läcka dokumentJustitiekanslerns beslut att inleda förundersökning om misstänkt brott mot tystnadsplikten med anledning av det numer välkända romregistret har väckt debatt. Flera har höjt rösten för att den lagen borde ändras och att det borde vara lättare att läcka även skriftliga dokument till medier. Martin Wicklin tittar närmare på den kritiken. Glenn Greenwald om avslöjanden, åsikter och fega medierNu till Rio de Janeiro och världens just nu i särklass hetaste journalist. Han syns så gott som dagligen på olika internationella satellit TV-kanaler. Och enligt ryktet så är det fullt slagsmål bland olika filmbolag i Hollywood om att få rättigheterna till att göra en film om journalisten som kom med det sensationella scoopet, baserat på uppgifter från en viss datakille vid namn Edward Snowden. Glenn Greenwald heter journalisten. När Mediernas reporter Terje Carlsson träffade honom så kunde han bekräfta uppgifterna att svenska myndigheter har samarbetat nära med amerikanska myndigheter. Hycklande #osminkad kampanjKanske har ni noterat att Aftonbladet haft en kampanj mot utseendehetsen och mot hur kvinnor förväntas se ut på bild. Det började med att TV4-Sportens Anna Brolin la upp en före- och efterbild på sig själv vid en plåtning. Aftonbladet hakade på och drog igång kampanjen Osminkad tillsammans med en rad mediekvinnor som publicerade osminkade bilder på sig själva i tidningen. Sedan uppmanades allmänheten att göra likadant under hashtaggen Osminkad. Men hur bra är Aftonbladet själva är på att minska utseendefixeringen bland sina läsare, när man ständigt publicerar fixade och putsade bilder på kändisar? Josefine Owetz har synat Aftonbladets kampanj. .

I vanliga fall är det ju vi journalister i Mediernas redaktion som ställer frågorna, men den här veckan lämnar vi över den uppgiften till lyssnarna. Det blir tal om allt från glamour till konsekvenserna av vaccinrapportering. Vi får höra om Sveriges Televisions planer på en redaktion i Södertälje, om hur Dagens Nyheter ångrar att man skrämde upp borrelia-patienter och om hur Nöjesguiden jobbade med mångfald. En frågeställare undrar varför inte hon och hennes tonårskompisar lättare hittar till allt bra innehåll SvT sänder, som exempelvis Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar. Varför finns inte mer information i sociala medier, så unga förstår att SvT inte bara är för "pansjisar"? Och svårigheten att hitta program i SvT om modebranschen bekymrar en annan person som kontaktat redaktionen. De som denna gång anses tillhöra medieeliten är: Margret Atladottir, redaktör för Politism.se, Aftonbladets satsning på politisk opinionsbildning och tidigare under många år chefredaktör för Nöjesguiden. Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, med en lång karriär som journalist bakom sig, bland annat som SvT:s korrespondent i Bryssel. Peter Wolodarski, chefredaktör för Dagens Nyheter, utbildad ekonom med en bakgrund som ledarskribent på Expressen och Dagens Nyheter.

Medieskugga över NorrlandSedan i somras pågår demonstrationer i Kallak utanför Jokkmokk. Det är samer och miljöaktivister som protesterar mot ett utländskt gruvbolag som provborrar efter malm mitt i den uråldriga renbetesmarken.Det är en konflikt som har det mesta i nyhetsväg. Starka ekonomiska intressen, polis som bär bort protestanterna och samisk jojk mot bullriga grävmaskiner. Men trots det är det nästan helt tyst i de stora riskmedierna.Det har skrivits mer i flera internationella tidningar än i de stockholmsbaserade riksmedierna.Vad beror medietystnaden och det bristande intresset för konflikten på? Reportrar: Sara Sällström, Lars Truedson och Martin Wicklin Mannen utan minneDet var en spännande historia. Fascinerande, märklig och tragisk på en och samma gång: Mannen utan minne som vaknat upp på ett sjukhus i Florida och bara kunde prata svenska. Och kanske var historien lite för bra för att vara sann. Misstankarna om att mannen - som kallat sig Johan Ek - bluffade, började spridas. Vår historia börjar hemma i köket hos Ewa Espling - minnesmannens ungdomskärlek från Väst-Sverige. För några månader sen när hon satt och scrollade på Aftonbladets sajt - fick hon en chock. Det berättar hon för Mediernas reporter Katarina Andersson. Medieskygg mediemakthavare avgårI veckan meddelades att Lena K Samuelsson lämnar posten som chefredaktör för Svenska Dagbladet. Efter 12 år ska redaktören Samuelsson bli direkt Samuelsson i Schibsted-koncernens högsta ledning. Lena K Samuelsson lyckades där föregångarna gick bet - att få Svenska dagbladet att gå med vinst och tidningen har dessutom vunnit gott om prestigefyllda priser. När Martin Wicklin mötte Lena K Samuelsson i veckan blev det tydligt hur viktigt det varit för henne att varje dag känna in hur tidningen lyckats i kampen mot konkurrenterna - kanske något hon hade med sig när hon kom från Aftonbladet 2001.

Den brittiske medieforskaren Charlie Beckett gästade Sveriges Radio i Almedalen 2 juli 2013 med en om framtidens journalistikutveckling och mediekonsumtion. Därefter en paneldiskussion med Sveriges Radios vd Cilla Benkö, Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan och Aftonbladets chefredaktör Jan Helin. Moderator: Staffan Sonning, SR. Under seminariet i Almedalen visade Charlie Beckett nedanstående videoklipp - en illustration av vår mediesamtid.

Bostonbombernas efterspel Svergiges Radios korrespondent Sten Sjöström som följt jakten på Bostonbombarna på plats rapporterar om vad som framkommit så här långt. Mediernas terrorbevakning Än en gång har media detaljerat följt en terrorjakt och fyllt spaltmeter med spekulationer om vad som egentligen hänt. Efter 11 september har mediernas intresse för terrorbevakning ökat men vad innebär mediernas förhastade slutsatser och nerviga bevakning? Reportage Katarina von Arndt Arbetslöshetens lösning Vad kan egentligen politiker göra för att begränsa arbetslöshet. Kan politikerna påverka så mycket som dom själva påstår, och vad finns i så fall att göra? Reportage Staffan Ekendahl Övertygade kvinnor

Tommy Nilsson blev Black - Reklamkuppen som gav dubbelt eko Det var en sådan där vecka då ett snyggt orkestrerat ljug kom att bli en av veckans största nyheter. Nyheten om hur en långhårig balladartist, Tommy Nilsson, kränger av sig svärmorsdrömskavajen, byter namn och blir lite tuffare, lite hårdare, lite svartare - ja, helt enkelt Black.En reklamkupp som dessutom i sin tur kuppades av ytterligare en aktör. Länge rådde total förvirring om vem och vilka som låg bakom kuppen.När allt var över stod många journalister där med svansen mellan benen och kände sig lurade. Katarina Andersson har ägnat veckan åt att ta reda på vad det egentligen var som hände när Sveriges medier kuppades av en reklambyrå.Koka soppa på en spik - Nyhetsjakt i sportklyschornas världDet finns en alldeles särskild journalistikgenre som man skulle kunna kalla förhands. Journalistik som i väntan på det stora som ska hända rapporterar trots att verkligheten går på tomgång. Få har en sån journalistisk utmaning i dessa dagar som nyhetsjägarna på sportredaktionerna på kvällstidningarna. Men hur lyckas man dagligen fylla sex sidor med nyheter när tillgången till spelarna är begränsad till 20 minuter om dagen? Johan Cedersjö fick följa med som praktikant när Sportbladets Johan Flinck jagade nyheter mitt i landslagsveckan.Legenden som sålde sin egen dödsrunaSå ska vi vända tillbaka i tiden - men rent geografiskt håller vi oss rätt nära Mediernas redaktion vid Hötorget i Stockholm. För här, mitt i huvudstaden, fanns i början av förra seklet de legendariska Klarakvarteren med alla sina tidningsredaktioner. Och ut och in på de redaktionerna rände en grupp mer eller mindre bohemiska skriftställare. Några av de mest kända för sina alster är Nils Ferlin och Helmer Grundström - men det finns ett namn som levt kvar i sånger och berättelser för sitt liv.Han var den som mest levde upp till bohemrollen: Victor Arendorff, en man som påståtts i en stund av penganöd lyckades sälja nyheten om sin egen död till Dagens Nyheter. Paul Frigyes gav sig i av i spåren efter den svenska tidningshistoriens fräckaste kupp.

Dagens tungviktsmöte i dagens Aschberg från Göteborg är när Robert får träffa SVT:s och Uppdrag Gransknings stora profil Janne Josefsson som kliver in i vår monter 17:00. Häng med här på radio1! Både på webben och 101,9. 15.00: Per Strömbäck- redaktör för antologin ”Myten om internet” & Mariam Kirollos- människorättsaktivist i Kairo ( Vad är sanningen på internet? Problematiken med sociala medier.)   15.30: Torbjörn von Krogh- medieforskare, föreståndare för Sim(o), Institutet för mediestudier.  (Grävande journalistik & granska medier)   16.00 Fredrik Laurin – författare, reporter på UG (Digitalt källskydd-vi kan försöka komma in på näthat också)   16.30: Maria Edström- medieforskare, ledamot granskningsnämnden & aktivist i mediekritiska nätverket ”allt är möjligt”. (Mediernas makt, behovet av att man ska granska andra medier & hur det ska gå till.)

Så kunde offret bli tjuv i tågkraschen i Saltsjöbaden Den här veckan har vi tagit pendeltåget till Saltsjöbaden och grävt i historien om det stulna tåget som kraschade rakt in i ett bostadshus - historien om ett offer som hängdes ut som en tågtjuv i medier över hela världen. Det skulle dröja tre dygn innan städerskan fick upprättelse. Mediernas reporter Katarina Andersson har tagit reda på hur det kunde bli så. Och om hur en hel journalistkår okritiskt svalde anklagelsen från SL och Arriva. Politiska spelet som gav tv-licens för datornI mitten av 1990 talet hotade radiotjänst med en snigel i ögat för dig som råkat glömma att betala din tv-licens. När SVT nästa månad lägger ut hela tablån i SVT Play och sänder alla kanalerna direkt på nätet - kommer all utrustning som du kan surfa med i princip betraktas som en tv-mottagare. Kommer radiotjänst att kräva dig på licenspengar även för surfplattan nu? Och vad är egentligen en tv? Reporter: Mattias Pleijel.Så fick Se och hör övernaturligt bra skallerKanske har det hänt att du stått där vid tidningshyllan, funderat på om du på att köpa en sån där blank tidning. Dina ögon fastnar på ett frestande omslag. Glädjebesked på Haga. Estelle får ett syskon. Victoria blir mamma i augusti. Hela omslaget präglas av kunglig mammalycka. Men sen, kanske först vid kassan när du ska betala, upptäcker du en kvinna i toppig hatt längst ned i hörnet och texten: Häxan Rosie spår kungaåret.Nyheten var ingen nyhet utan en spådom! Att ta in en spådam som hittar på skvaller som ännu inte hänt kan vara bra att ha i tider av nyhetstorka. Vi gjorde ett besök på Se & Hör för att lära oss mer om hur man kan tänka för skapa nyheter. Reporter: Martin Wicklin.

Varje år samlar vi tre personer med synpunkter på det gångna medieåret i vår studio för ett samtal i årets sista program. Det brukar vara någon av de tunga makthavarna i branschen, någon journalist eller debattör med intresse för just mediefrågor och så någon mer utifrån, en person som själv figurerat i medierna under året. I år var inget undantag. Eva Hamilton, VD för Sveriges Television, kunde berätta om hur utmaningarna sett ut inifrån. Hon talade bland annat om hur frågor om migration och integration, liksom Sverigedemokraterna som parti, väckt en hel del diskussion i journalistkretsar under året. Hon hade också synpunkter på hur regeringens dominerande parti, Moderaterna, haft svårt att få ens de egna ministrarna att enas kring framtidens politik för publicservicebolagen.Journalisten och författaren Lena Sundström, just nu tjänstledig från TV4, kritiserade hur inte minst SvT agerat i frågor om invandring och integration under året. Och hon hade också synpunkter på hur granskade makthavare agerade utifrån olika djurs beteende: papegojor, pudlar, pitbulls - och strutsen.Och en person som verkligen stod i mediers fokus under årets första månader var riksdagsledamot Håkan Juholt (s), som gav sin bild av hur medierna behandlade honom under hans tid som partiledare men också hade synpunkter på t ex ifall medier behandlade Sverigedemokraterna med silkesvantar och på publicserviceföretagens roll i samhället.

Vi reder ut Caremabråket Vi har i veckan tittat närmare på mediebilden i den så kallade Carema-skandalen - om missförhållanden och vanvård Koppargåren i Stockholm. Mediedrevet fick stora konsekvenser med flera sparkade chefer och uppsagda avtal. Ledande i granskningen var Dagens Nyheter. Sen några veckor tillbaka har tidningen Dagens Samhälle - utgiven av organisationen Sveriges kommuner och landsting - granskat rapporteringen och kommit med en motbild. Tidningen går stenhårt fram och kallar DNs rapportering för myter. Och DN svarar med anklagelser om jäv. Det har lett till ett jättebråk mellan tidningarna. Vem har egentligen rätt i grundfrågan, om hur det såg ut på Koppargården? Vår reporter Terje Carlsson har försökt ta reda på det. Journalistroll förändras - även på film I Cannes pågår just nu den glamorösa filmfestivalen där världens filmelit - flankerad av världspressen - ska prisa årets bästa rullar. Här på Mediernas redaktion - i en mycket mindre glamorös miljö - har vi under veckan debatterat de allra bästa journalistfilmerna genom tiderna - från Citizen Kane, till Alla Presidentens män och Djävulen bär Prada, om modejournalistik på toppen. Kan porträtten av journalister på film - ibland framställs vi som rockstjärnor, andra gånger som skurkar - säga något om verkligheten? Katarina Andersson tog frågan på allvar och tog reda på mer... och hon upptäckte en journalistroll i förändring - även på vita duken. Omoralisk schlagerfestival? I veckan kommer europeiska medier och musikintresserade ha fokus på Baku, där melodifestivalens internationella final äger rum. Men Azerbajdzjan är ett land med upprepade brott mot yttrandefrihet och demokrati. Nu använder aktivister mediernas uppmärksamhet för att sätta fokus på mänskliga rättigheter. Tomas Thorén for till Baku och för att träffa bland annat granskande journalister och rebelliska musiker. Han träffade också den ansvarige för melodifestivalen från EBU - den europeiska organisationen för radio och tv bolag där också Sveriges radio är ingår. Vår reporter blev lite förvånad över vilken ståndpunkt EBU-mannen intog när det gäller festivalens roll i protesterna.

Det handlar om hatet, dansen runt Juholt och årets största medieskandal när Medierna avrunda 2011 i det traditionella nyårssamtalet. Aftonbladets chefredaktör Jan Helin - som stått i centrum stora delar av medieåret möter Publicistklubbens ordförande Ulrika Knutson och Medieanalytikern Lisa Bjurwald för att prata om mediehändelserna som utmärkte året och som kan få konsekvenser för nästa.Varför granskas den politiska oppositionen hårdare än regeringen och brister vi i uppdraget att bevaka makten? Terrordåden i Norge förändrade vår syn på debattklimatet på nätet här hemma. Flera tidningar tog bort möjligheten att lämna anonyma kommentarer. Vad får det för konsekvenser? 2011 såg vi närgången rapportering om kändisar och deras privatliv. Makarna Rapaces skilsmässa, Ola Lindholms och inte minst kungens privatliv hängdes ut. Samtidigt briserade avlyssningsskandalen i England. I denna veva har flera jurister klivit fram på den offentliga scenen och hävdat folks rätt att få vara i fred.Om det och en del annat handlar Medierna om på årets sista dag.Gott nytt år!

Ekot i blåsväderVar tredje anställd på nordens största akuttmottagning tycker att det är kvinnornas fel om de blir misshandlade. Detta var en stor nyhet i veckan. Inte så konstigt med tanke på sprängkraften i en sådan story. Men stämmer den? Nyheten spreds snabbt i medierna och politiker till höger och vänster var snabba med att gå ut och kritisera de sunkiga attityderna på Södersjukhuset. Men nu kommer kritik från forskarhåll som anklagar Ekot för att ha gjort en höna av en fjäder och för att felaktigt ha blåst upp en studie som egentligen ska tolkas på ett annat sätt. Bland andra forskaren bakom studien som Ekot grundar sig på. Therese Rosenvinge och Lars Truedson har granskat veckans mest uppseendeväckande nyhetsstory. Trashbranding mot nya höjderFlygbolaget Ryanair får varje vecka mängder av gratisreklam för sina utspel om allt från att ta betalt för tolaettbesök till att införa ståplats på planet. Och medierna hakar gärna på. I veckan var nyheten att företaget vill chockhöja avgiften för att checka in sitt bagage. Över 1000 kronor per väska. Erik Peterson har tittat närmare på hur Ryanair tagit "trashbrandingen" till nya höjder. Medieskandal klarnarPriset i tävlingen årets största medieskandal lär utan tvekan tilldelas avlyssningshärvan i England som avslöjades i början av sommaren. Men fortfarande går det inte en dag utan att nya uppgifter kommer fram om hur brittiska journalister passerade varje tänkbar etisk gräns i jakten på säljande nyheter. Mediernas reporter Terje Carlsson har följt den parlamentariska kommission som just nu utreder omfattningen av skandalen och träffat Nick Davies - journalisten på The Guardian som låg bakom Murdoch-avslöjandet. (Serie)tidningsdödenDet talas mycket om tidningsdöden men en genre som verkligen ser ut att ha problem är den klassiska serietidningen. På lite mer än tio år har 4 femtedelar försvunnit, enligt siffror från Nordicom vid Göteborgs universitet. 1999 läste 5 % av svenskarna en serietidning, idag är den siffran nere på 1 %. Förra året tappade tidigare storsäljaren Kalle Anka en tiondel av sin upplaga. Paul Frigyes har tittat närmare på varför Ankeborg blivit en avfolkningsbygd.

SvT sände Ericssons PR-filmFilmen gjordes som en PR-film för Ericsson. Men sändes som dokumentärfilm i Sveriges Television, som ju gärna pratar om sig själv just som den fria och oberoende televisionen. Vi har i veckan grävt vidare i historien om hur SvT köpte in en "dokumentärfilm" från en varumärkesbyrå som jobbar på uppdrag av Ericsson. Filmen - De digitala Seniorerna - handlade indirekt om det som är just Ericsons stora affärsområde och Ericson säger själva att de 100 000 tittarna som SVT bjöd företaget på var "grädde på moset" för vad som från början var en PR film. //RÄTTELSE: Vi uppgav tidigare en felaktig siffra för antalet tittare för De digitala seniorerna. Den korrekta siffran är 101 000, fördelat på 89 000 tittare för första sändningen och 12 000 tittare på reprisen, sänd efter midnatt.Al Jazira verktyg för Qatars politikUnder den arabiska våren har ju den Qatar-baserade tv-kanalen Al Jazira fått mycket beröm för sin orädda journalistik. Men samtidigt som kanalen verkar ha fått sitt slutliga genombrott här i Väst så ser man i arabvärlden allt tydligare tecken på att Al Jazira faktiskt inte är så oberoende som många nyfunna tittare vill tro. Det märktes inte minst när Saudiarabien under försommaren gick in i Bahrein - och nyligen när den arabiska protestvågen i veckan nådde det mäktiga grannlandet Saudiarabien. Mediernas knäfall inför Apple-kultenMed en ny telefonmodell och inte minst förstås grundaren Steve Jobs död har företaget Apple varit i fokus i veckan. Apple har alltid varit noga med att framställa sig som den rebelliska uppstickaren och utvecklade redan från början konsten att skaffa sig gratisreklam. De köer som uppstår när en ny Iphone eller en Ipad lanseras påminner inte så lite om sovjetiska brödköer och hemlighetsmakeriet och rykteskarusellerna har blivit en del av hypen som omgärdar Apple och som ständigt ger företaget gratisreklam för miljarder i medier världen över. Vad har Apple gjort med våra huven och med mediernas kritiska perspektiv?

Upptrappat propagandakrigSett ur ett mediedramaturgiskt perspektiv är aktionen Ship to Gaza perfekt utformad för att få medieutrymme. Både konvojen och Israel jobbar för att få ut sina budskap i medierna och redan innan avseglingen har informationskriget varit ett faktum. När frågan om hur Ship to Gaza ska bevakas diskuterats på redaktionerna har olika redaktioner kommit fram till helt olika slutsatser. Många väljer att ha reportrar med ombord på båtarna medan andra, däribland Sveriges radio och Sveriges television, tycker det är olämpligt att vara inbäddade för att bevaka Ship to Gaza. Israelisk PR-offensivI Israel har tidningar och internetsajter i veckan varit fulla med uttalanden från politiker, militärer och PR-lobbyister, om varför konvojen måste stoppas från att nå Gaza. Det har handlat om fejkade Youtube-videos och fula utspel. Medierna har träffat den israeliska journalisten Barak Ravid i Tel Aviv som berättar om hur Israel satsat oproportionerligt mycket PR-tid inför årets Ship to Gaza. Granskarnas förtroendekrisDet är premiär för Mediernas sommarserie om avslöjanden som skakat redaktioner. Det blir allt från totalhaverier till mer vardagliga men upprepade problem i faktakollen som till slut fått bägaren att rinna över. Och just det senare blev ett faktum för Uppdrag granskning efter en granskning av SVT:s Mediemagasinet 2004 som slog ner som en bomb i Mediesverige och i TV-sofforna. Överblivna OS-miljonerNyligen blev det klart att MTG knep sändningsrättigheterna till de två kommande Olympiska spelen efter London 2012. SVT och TV4 lade ett bud som enligt branschtidningen Resumés källor ska röra sig om mellan 150 - 180 miljoner kronor. Men det räckte alltså inte och nu har SVT med andra ord en ganska anständig summa pengar att göra tv för. Vad tycker du att SVT borde lägga pengarna på?