Podcasts about elisabet hermodsson

Vad gör vi med sommaren, kamrater? Jo, vi snackar optimala sommarlåtar med Journalistförbundets Åse Harding, före detta musikskribent och indiepopprinsessa. Vemod! Kärlek! Barnkör! Svensktopp! Engelsk sommar! Kalla huvudstäder! Sa vi vemod? Kort sagt: årets sommarspecial är här! Medverkande: Åse Harding och Jonas Nordling. Vinjett: Hergé/M. Ashraf. Musik: "Here Comes the Summer (7" version)" – The Undertones, "Snart blir det sommar igen" – Östen Warnerbring, "Cruel Summer" – Bananarama, "Fram för svenska sommaren" – Agneta Fältskog, "Sommarkläder (Akustik version)" – Jonathan Johansson, VAZ, "Minns du den sommar" – Gunnar Wiklund, "Vad gör vi med sommaren, kamrater" – Elisabet Hermodsson, "Cruel Summer" – Mini Pops.

Mitt under pågående installation av utställningen ”Väntar mig” i Å-huset, Uppsala, träffade Linda Wallenberg konst Katarina Sundqvist Zohari. Hon är konstnär och ordförande för Uppsala Konstnärsklubb. Vi pratade om Uppsala Konstnärsklubbs val att bjuda in Linda Wallenberg som extern curator och om tankarna bakom utställningen. "Väntar mig" tar utgångspunkt i platsen, Walmstedtska gården. I "Väntar mig" leder konstverken oss vidare från 1860-talets borgerliga hem in i ett annat; ett hem med en mer mångbottnad och öppen betydelse. Här möts natur och kultur, utopi och förlust, människans glädje och rädslor – inre och yttre världar. Här lyfts tankar kring vad ett hem är, och vad eller vem som väntar oss. I utställningen visas verk av Natasha Dahnberg, Christian Due, Elin Forssell, Elisabet Hermodsson, Anders Rönnlund och István Varga, alla nuvarande eller tidigare medlemmar i Uppsala Konstnärsklubb. Utställningsperiod: 2-17december, 2017

Författaren, visdiktaren, konstnären och filosofen Elisabet Hermodsson gick ur tiden 11 maj 2017. P2-medarbetaren Eva Sjöstrand tecknar ett porträtt från ett möte med Elisabet år 1994 på Fårö. Elisabet Hermodsson delade sin tid mellan Uppsala och Fårö. Med sina visor skrev hon in Fårös stränder och karga hedmark in i den svenska visskatten. Hon var en pionjär med sina bilddikter och många böcker där hon för fram en civilisationskritik som värnar människan och naturen gentemot teknokratin och vetenskapen. Bara några veckor tidigare i våras dog hennes man, också en Fåröprofil, konstnären Olof Hellström. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Författaren, visdiktaren, konstnären och filosofen Elisabet Hermodsson gick ur tiden 11 maj 2017. P2-medarbetaren Eva Sjöstrand tecknar ett porträtt från ett möte med Elisabet år 1994 på Fårö. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elisabet Hermodsson delade sin tid mellan Uppsala och Fårö. Med sina visor skrev hon in Fårös stränder och karga hedmark in i den svenska visskatten. Hon var en pionjär med sina bilddikter och många böcker där hon för fram en civilisationskritik som värnar människan och naturen gentemot teknokratin och vetenskapen. Bara några veckor tidigare i våras dog hennes man, också en Fåröprofil, konstnären Olof Hellström. En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson. - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.Låtlista: 14:00 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:03 Katarina Dalayman, Mats Rondin, Sveriges Radios Symfoniorkester (Stockholm) - Embrio 14:10 Gustaf Sjökvist - Till Dig 14:13 Jonny Axelsson - Prometheus 14:21 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:26 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:27 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:30 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:32 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:35 Ingrid Tobiasson, Joakim Unander, Kammarensemblen - Impossibile 14:37 Tale-Kvartetten - Stråkkvartett Nr 2 14:44 Talekvartetten - StråKkvartett Nr. 3 14:47 Wärmekvartetten - Revelationes 14:50 Wärmekvartetten - Revelationes 14:51 Hanna Dahlqvist Sveriges Radios Symfoniorkester. Drigent: Johannes Gustavsson - Cellokonsert

- Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger den hyllade tonsättaren Kerstin Jeppsson i denna dokumentär av Birgitta Tollan. Kerstin Jeppsson föddes 1948 och valdes in i Föreningen Svenska Tonsättare 1977 som andra kvinna i modern tid. Hennes musik anses vara vid sidan av huvudfåran i den nya svenska musiken och som stilistisk trolös. Med sin livsbejakelse och oaffekterade egenart försöker hon skildra och tolka världen och existensen genom sin musik.Kerstin Jeppsson är mycket välutbildad. Vid Musikhögskolan i Stockholm blev hon musiklärare, sångsolist, sångpedagog och dirigent. Samtidigt studerade hon komposition för den lyrisk-romantiske expressionisten Maurice Karkoff.Hon fick diplom 1977 efter studier i komposition och dirigering vid Konservatoriet i Krakow, Polen, där hennes lärare hette Krzysztof Penderecki, Krzysztof Meyer och Jozef Radwan.Två år senare blev Kerstin Jeppsson Master of Fine Arts vid California Institute of Arts i Valencia, USA, där både Mel Powell och Morton Subotnik undervisade henne i komposition.Som om inte det vore nog så blev Kerstin Jeppsson 1976 fil kand vid Stockholms Universitet i musikvetenskap, pedagogik och socialantropologi. -Redan som barn var jag en väldigt nyfiken person, berättar Kerstin Jeppsson, som växte upp i en familj där musik var starkt förankrad. Jag målade, dansade, hittade på pjäser, byggde cirkusar och sjöng. Jag var väldigt, väldigt kreativt tröttsam och min mamma drog en lättnadens suck när jag började skolan!Alla Kerstin Jeppssons verk är väldigt personliga. Cellokonserten komponerade hon i sorgearbetet efter en nära och kär anhörigs död. - Tre sånger om livet kom till när min yngsta systers lilla barn rycktes bort. Det var så ofattbart, obegripligt och jag drabbades av stor vrede och sorg som jag kanaliserade in i komponerandet. - Kerstin Jeppsson försöker bryta hierarkien mellan de fyra stränginstrumenten i stråkkvartetterna, säger Patrik Swedrup från Talekvartetten och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Talekvartetten spelade in två av Jeppssons stråkkvartetter.Mezzosopranen Ingrid Tobiasson, tidigare solist under 25 år vid Kungliga Operan i Stockholm, sjöng in sviten Impossible med texter ur Göran Sonnevis diktsvit Det omöjliga tillsammans med KammarensembleN och dirigenten Joakim Unander. - Det är en av mina stoltaste inspelningar! När jag fick skivan i min hand blev jag otroligt glad. Musiken är fantastiskt, vårt samspel är superbt och Sonnevis dikter är underbara, berättar Ingrid Tobiasson.  - Kerstin Jeppsson har en stor känslighet för texter, säger Marie Wärme i Wärmekvartetten, som spelade in verket Mater Mea Min moder med texter av Elisabet Hermodsson.Även poesi av Pär Lagerkvist, Karin Boye, Edith Södergran, Elsa Grave och Ulla Olin har Kerstin Jeppsson tonsatt. - Livet går inte förbi mig. Jag erfar, uppfattar och upplever väldigt mycket hos mig själv och hos andra människor och har lätt att ta del i vad andra människor berättar eller uttrycker. Vi människor delar mer med varandra än vad som skiljer oss åt. Kanske kan vi nå allra längst med musik, säger Kerstin Jeppsson i programmet. En P2 Dokumentär av Birgitta Tollan.