POPULARITY
Categories
Heute legt eine Expertenkommission ihre Vorschläge zum Social-Media-Umgang für Kinder und Jugendliche vor. Statt klarer Kanten gibt es ein „Jein“ in zwei Varianten: Entweder gestaffelte Altersgrenzen ab 13 Jahren mit elterlicher Hintertür oder eine rein funktionale Risikobewertung gegen süchtig machendes Endless-Scrolling. Maximilian Stascheit liefert die Details vorab. Mehr dazu auch hier in unserem Technologie & KI-Newsletter. Im 200-Sekunden-Interview verteidigt die grüne Denise Loop den Ansatz ihrer Fraktion. Sie fordert eine sichere Altersverifikation ohne fehlerhafte Scans, nimmt die Plattform-Betreiber in die Pflicht und erklärt, warum es auch um die digitale Teilhabe geht. Friedrich Merz empfängt heute die Staats- und Regierungschefs aus Frankreich, Großbritannien, Italien und Polen zum E5-Gipfel. Dort geht es auch um einen schwelenden Kompetenzstreit. Wer wird von europäischer Seite mit Wladimir Putin verhandeln, wenn es irgendwann zu Gesprächen kommt? Hans von der Burchard ordnet das ein. Das Berlin Playbook als Podcast gibt es jeden Morgen ab 5 Uhr. Gordon Repinski und das POLITICO-Team liefern Politik zum Hören – kompakt, international, hintergründig. Für alle Hauptstadt-Profis: Der Berlin Playbook-Newsletter bietet jeden Morgen die wichtigsten Themen und Einordnungen. Jetzt kostenlos abonnieren. Mehr von Host und POLITICO Executive Editor Gordon Repinski: Instagram: @gordon.repinski | X: @GordonRepinski. POLITICO Deutschland – ein Angebot der Axel Springer Deutschland GmbH Axel-Springer-Straße 65, 10888 Berlin Tel: +49 (30) 2591 0 information@axelspringer.de Sitz: Amtsgericht Berlin-Charlottenburg, HRB 196159 B USt-IdNr: DE 214 852 390 Geschäftsführer: Carolin Hulshoff Pol, Mathias Sanchez Luna Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices
“… Maar wat je nu in Amerika ziet, zo schaamteloos, zo snel ook, waarin die geheime diensten echt achter de president aan worden gezet. Zij zorgen ervoor dat de belangen van de president worden behartigd. Ja, dat heeft wel bij ons, denk ik, tot enige schrik geleid. Want dat is een scenario waarin niemand terecht wil komen. Dat is een horrorscenario voor de democratie. … “ Zijn de geheime diensten een gevaar voor de democratie? In steeds meer landen zien we machthebbers de geheime diensten misbruiken om hun eigen invloed te verstevigen en politieke tegenstand in de kiem te smoren. Hoe kan een orgaan dat bedoeld is om de rechtstaat te beschermen er juist een bedreiging voor worden? En kan dat ook in Nederland gebeuren? Juristen Bart Jacobs en Rowin Jansen schreven het boek vertellen in deze Reflector over hun nieuwe boek Democratie onder druk: over de geheime diensten in turbulente tijden. Luister naar deze podcast en leer meer over hoe het misbruik van geheime diensten ook in Nederland een gevaar voor de democratie kan zijn. Misbruik door machthebbers Wat als een Nederlandse minister politieke tegenstanders aanmerkt als een ‘gevaar voor de nationale veiligheid' of zelfs als ‘terrorist'? Wie stopt de minister als deze vervolgens de geheime diensten inzet voor zijn eigen politieke doelen? Dit soort praktijken kennen we al van dictaturen, maar het komt nu ook voor bij bondgenoten zoals Polen, Hongarije en de Verenigde Staten. Hoe goed is de Nederlandse rechtstaat bestand tegen dit soort misbruik van de diensten? In Democratie onder druk. Over de geheime diensten in turbulente tijden. beschrijven Bart Jacobs en Rowin Jansen verschillende scenario's waarin zaken ook in Nederland kunnen ontsporen en hoe we dat kunnen voorkomen. Luister en leer nu de podcast! De voertaal is Nederlands. Lees ook het RU onderzoeksnieuwsbericht: 'Koester en versterk de vangrails van de democratie, zeker nu': https://www.ru.nl/onderzoek/onderzoeksnieuws/koester-en-versterk-de-vangrails-van-de-democratie-zeker-nu Of luister naar het fragment van het Radio 1 programma Spraakmakers, met Rowin Jansen: https://www.nporadio1.nl/fragmenten/spraakmakers/019e1ae4-a63e-7007-878d-520aef0762e3/2026-05-12-democratie-onder-druk-inlichtingendiensten Over de sprekers Rowin Jansen is universitair docent Algemene Rechtswetenschap aan de Radboud Universiteit. Hij is gespecialiseerd in het nationale veiligheidsrecht en onderzocht in zijn promotieonderzoek het toezicht op de AIVD en de MIVD. Hij publiceert over o.a. spionage, sabotage en de bescherming van (staats)geheime informatie. Samen met jurist Bart Jacobs schreef hij het boek Democratie onder druk: over de geheime diensten in turbulente tijden (2026). Bart Jacobs is hoogleraar cComputer security, privacy & identity aan de Radboud Universiteit in Nijmegen. Zijn werk beslaat zowel theoretische informatica als meer praktische, interdisciplinair werk, in het bijzonder over computerbeveiliging en privacy, over inlichtingen, recht en ethiek. Samen met jurist Rowin Jansen schreef hij het boek Democratie onder druk: over de geheime diensten in turbulente tijden (2026). Vond je dit interessant? Abonneer je op het kanaal waarop je De Reflector beluisterde en mis niks. Je mist dan bijvoorbeeld ook geen enkele audioregistratie van de verdiepende lezingen van Radboud Reflects. Kijk voor de agenda en meer informatie op www.ru.nl/radboudreflects. De Reflector Dit is De Reflector. De podcast van Radboud Reflects met een verdiepend interview over het nieuwste boek van een wetenschapper. Wat zijn de grote vragen waar dit boek antwoord op geeft? Wat is de waarde ervan voor de maatschappij? Ga er lekker voor zitten, luister, leer, reflecteer en geniet. Je vindt ons in je favoriete podcastapp, Soundcloud , Spotify of Apple podcasts en op de site van Radboud Reflects. Schrijf je in voor de nieuwsbrief van Radboud Reflects: www.ru.nl/rr/nieuwsbrief www.ru.nl/radboudreflects
Sawicki, Peter www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9
Bofors 40 mm luftvärnskanon, i Sverige mest känd under modellnamnet m/36 är en av världens mest framgångsrika luftvärnskanoner och sannolikt Karlskogaverkens absolut främsta exportframgång genom tiderna. I stort sett användes den på alla frontavsnitt under andra världskriget, och i efterhand har den tillskrivits en avgörande roll för de allierades slutgiltiga seger.Antalet producerade kanoner under andra världskriget närmar sig 60 000 men den slutgiltiga siffran är ännu okänd. I avsnitt 31 av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig i kast med denna militär-tekniska och historia.Boforskanonens framgången låg i dess uthållighet, långa räckvidd. samt höga eld- och projektilhastighet. Upp till 120 skott i minuten kunde avfyras under korta stunder. Kanonen testades för första gången redan 1928 i Sverige, och var ursprungligen beställd av den svenska flottan. Efter ytterligare arbete med designen blev modellen färdig 1931 och kort därefter kom den ut på marknaden. Provkanonen skickades runt i Europa under åren precis före andra världskrigets utbrott och fick stort gensvar i Europa. Från Belgien till Österrike, till Ungern och Polen kördes den och visades upp framgångsrikt. Även de annars mycket konservativa fransmännen var intresserade före krigets utbrott.Boforskanonens spridning över världen var dock inte nödvändigtvis Boforsverkens i Karlskogas förtjänst. Dess spridning inom Europa och västvärlden skedde huvudsakligen genom licenstillverkning. Arton olika länder erhöll licenser, varav de mest produktiva av dessa var USA och Storbritannien. Merparten av de kanoner som producerades under andra världskriget producerades där, och ofta efter modifieringar och tekniska tillägg. Detta ställer oss inför ett antal intressanta frågor. I vilken utsträckning kan Boforskanonens segertåg över världen egentligen tillskrivas svensk ingenjörskonst? Var det verkligen den svenska designen som var avgörande för amerikansk massproduktion? I ett vidare perspektiv kan man också fråga sig vilken roll som tekniska innovationer av detta slag egentligen spelar i andra världskrigets händelseförlopp?Bild: Finska soldater bemannar en svensk Bofors 40 mm luftvärnskanon vid Suulajärvi under fortsättningskriget, 25 augusti 1943. Bilden belyser hur luftvärnet användes på östfronten och vilken roll Boforssystemet fick i Finlands krigföring. Bild: Vilho Koivumäki, SA-kuva - Försvarsmaktens bildarkiv. Helsingfors. 2017-12-06 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Hitler och hans soldater var rejält påtända. Fredrik Sjöberg läser om drogernas roll i Tredje riket och funderar över litteratur som kan råda bot på bristande läsförståelse hos pojkar och unga män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017-01-23.Ett återkommande katastroflarm i samhällsdebatten är den bristande läsförståelse som särskilt utmärker pojkar och yngre män. Problemet är nog ofta överdrivet, men det kan heller inte förnekas, och en mindre armé av pedagoger försöker därför tänka ut hur man ska få pojkarna att läsa lika många böcker som flickorna gör. Lätt är det inte. Eftersom ingen har lyckats fylla tomrummet efter Frans G Bengtsson, erbjuds inte mycket mer än torftiga deckare och biografiska hjälteepos om onaturligt rika män som har lyckats förlänga sin barndom genom att sparka boll.Och allt det där är nog bra, men kanske kräver pojkarnas nu rent epidemiska indolens ändå tyngre doningar, och då är det noga taget bara två typer av böcker som duger: sådana som handlar om Hitler, och sådana som handlar om droger. Bägge dessa ämnen har en förunderligt vitaliserande inverkan också på mycket trötta existenser – så låt oss ett ögonblick tala om den från tyska översatta fackboken Droger i Tredje riket, av Norman Ohler. En svårslagen kombination, en form av litterärt blandmissbruk som lovar att höja läsförståelsen både hos datorspelande hemmapojkar och tröga haschtomtar med större frisyr än förstånd.Redan här bör dock inflikas att Norman Ohler inte är någon muntergök, utan en djupt seriös arkivdykare med ambitionen att vara historiskt objektiv, och att hans bok av det skälet inte riktigt når upp till samma stilistiska nivå som den avlägset besläktade satiren Jägarna på Karinhall, Carl-Henning Wijkmarks debutroman från 1972 – en klassiker som förutom sin rollbesättning av råsupande nazister på kalas hemma hos morfinisten Hermann Göring, även har fördelen av att vara både rolig och djupsinnig samt, inte minst, pornografisk. Den kombinationen slår ingen.Hur som helst, Droger i Tredje riket utgår från tidigare svåråtkomliga dokument som speglar dels användningen av amfetamin inom Wehrmacht och Luftwaffe, dels omfattningen av det drogmissbruk som förvandlade führern själv till en darrande pundare utan större verklighetskontakt. Det är onekligen fascinerande läsning. Skrämmande också, med tanke på att kemisterna knappast har legat på latsidan sen dess och sannolikt kan förse nutidens makthavare och mördarmaskiner med ännu effektivare blandningar av uppiggande och avtrubbande preparat.Den tyska drogindustrin var tidigt världsledande. Opiater hade man sysslat med länge och redan i slutet av 1800-talet lanserade läkemedelsbolaget Bayer en medicin mot hosta och huvudvärk som kallades Heroin. Senare, under Weimarrepubliken, sköt produktionen av morfin och andra opiater i höjden. Bara under ett enda år – 1928 – förädlades närmare 200 ton opium, och vid det laget hade de tyska bolagen även lagt under sig hela 80 procent av världsmarknaden för kokain. Tonvis. Inte var man så noga med restriktioner heller; lagstiftningen hängde inte med i svängarna, så när nazisterna i början av 30-talet formerade sig för en attack mot den unga demokratin, fanns många missbrukare man kunde stigmatisera som depraverat slödder i den förment sunda, ariska staten. Hitler själv gällde för att vara en renlevnadsman, så nu skulle drogträsket saneras. Det gick inget vidare.Som så ofta var det sportfånarna som testade gränserna. Under Berlinolympiaden 1936 nåddes tidigare oanade resultat med hjälp av prestationshöjande medel. Dopning. Framför allt lyckades amerikanerna vinna tack vare en sorts amfetamin som hette Benzedrine. Det var fullt accepterat inom idrotten på den tiden, och tyskarna vill nu inte vara sämre. Redan året därpå hade man utvecklat en mångdubbelt starkare variant av metylamfetamin som kom att kallas Pervitin. Ett uppåttjack av guds nåde, renare och bättre än allt vad den fiktive drogfabrikören Walter White lyckas koka ihop i TV-serien Breaking Bad.Pervitin blev snabbt en folkdrog i Tredje riket. Medlet användes för att integrera simulanter och gnällspikar i arbetslivet, för att motverka depressioner, sjösjuka, klimakteriebesvär, hösnuva och allmän håglöshet. Koncentrationsförmågan stegrades, liksom sexualdriften, och inte behövde man sova så mycket heller, vilket naturligtvis öppnade för användning i det militära. En sovande soldat gör inte mycket nytta. Efter en lagom dos Pervitin kunde man kriga flera dygn i sträck. Dessutom försvann rädslan, andra hämningar också. När Wehrmacht väl hade gjort sin beställning låg produktionen på i runda slängar 800 000 Pervitintabletter – per dag.Amfetaminmissbruket är såklart inte hela förklaringen till de tyska framgångarna i början av kriget, men blixtanfallen i Polen och Frankrike låter sig åtminstone delvis begripas i ljuset av att åtskilliga soldater faktiskt var påtända. Även generalerna. Den ryktbare fältherren Erwin Rommel krossade allt motstånd på västfronten tack vare en för tjackpundaren typisk form av hänsynslös självöverskattning. Först långt senare, i höjd med Stalingrad, började drogbrukets nackdelar bli märkbara.Om allt detta berättar Norman Ohler i sin bok, men till historien hör också huvudpersonen själv, Adolf Hitler, och hans livläkare, sedermera langare, Theodor Morell. Att Hitler mot slutet av kriget behandlades med fullkomligt fantastiska mängder hormoner, steroider och mediciner av alla slag är sedan länge väl känt, men forskarna har hittills varit ovilliga att betrakta honom som narkoman. Snarare har bilden varit att Hitler hade ett pressande jobb, och därför gott kunde behöva lite speed för att komma i form, och att hans vegetariska diet påkallade diverse kosttillskott.Nu framträder en helt annan bild. Av Theodor Morells bevarade anteckningar framgår att han ordinerar allt starkare doser av narkotika, inte bara Pervitin. Särskilt efter attentatet i Varglyan, 20 juli 1944, när Hitler sånär dödades av Claus von Stauffenbergs portföljbomb, behövdes också alltmer smärtstillande, och lugnande. Morell petade i honom duktiga doser kokain, gärna i kombination med Eukodal, ett morfinliknande preparat som gavs intravenöst. Tidvis var patientens vener lika illa åtgångna som på en durkdriven heroinist. Framåt vintern det året, när kriget i praktiken redan var förlorat, var han mycket nära att sluta sina dagar genom en överdos.Hur det sedan gick vet alla. Det nya i Norman Ohlers historieskrivning är tanken att Hitler möjligen inte alls drabbades av Parkinson eller någon annan sjukdom som till sist förvandlade honom till ett kraftlöst vrak, utan att han istället, på vårkanten 1945, kort före självmordet i bunkern, huvudsakligen led av abstinens. Vid det laget hade nämligen de allierade bombat läkemedelsfabrikerna till grus och aska. Och langarens lager av droger var slut.Likt alla tyska författare är Ohler mycket noga med att inte förringa eller bortförklara Hitlers ansvar för krigets bestialiteter, och han befinner sig sålunda, litterärt sett, långt ifrån Frans G Bengtssons lediga legender om brutala hjältekonungar och flugsvampdrogade bärsärkar, så när allt kommer omkring är kanske den bristande läsförståelsen bland pojkar bäst avhjälpt genom att skolbiblioteken köper in klassuppsättningar av Röde Orm. Eller varför inte Jägarna på Karinhall. I alla händelser är Droger i Tredje riket, komplett med register och notapparat, en förnämlig bredvidläsningsbok.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturNorman Ohler: ”Droger i tredje riket – det dopade blixtkriget” (Lind & co), översättning Henrik Lindberg.
Die aktuellen Spannungen zwischen Warschau und Kiew, die Zukunft der amerikanischen Militärpräsenz in Polen sowie die Frage nach Polens Rolle in Mittel- und Osteuropa – das sind die Themen im heutigen Infoteil.
Die Türkei trauert, Deutschland jubelt: Der 2. WM-Spieltag bringt die ersten Entscheidungen, und besonders über den Last-Minute-Sieg der DFB-Elf sprechen Matthias und Mario mit Special Guest Yannik Engelhardt. Der Noch-Gladbacher (stay tuned!) erklärt zum Beispiel, was Felix Nmecha so gut macht und warum er Matchwinner Deniz Undav als Joker behalten würde. Außerdem im Programm: Das Aus der Türkei und die Stimmung bei den Gastgebern. Have fun!
Die Türkei trauert, Deutschland jubelt: Der 2. WM-Spieltag bringt die ersten Entscheidungen, und besonders über den Last-Minute-Sieg der DFB-Elf sprechen Matthias und Mario mit Special Guest Yannik Engelhardt. Der Noch-Gladbacher (stay tuned!) erklärt zum Beispiel, was Felix Nmecha so gut macht und warum er Matchwinner Deniz Undav als Joker behalten würde. Außerdem im Programm: Das Aus der Türkei und die Stimmung bei den Gastgebern. Have fun!
Besfort Zeneli stod för ett starkt inhopp i playoff-segern mot Polen och tog en plats i Graham Potters VM-trupp. När jag poddintervjuade Zeneli tidigare i våras talade han om den första tiden i belgiska Union Saint-Gilloise, om klubbens planer för honom, om varför den belgiska ligan passar honom, om att hans insatser i Elfsborg gav utslag i den data som den belgiska klubben använder för att hitta spelare, om vilka ligor han nobbade klubbar i, om pressen från den höga prislappen och om de viktiga råden från brorsan Arber Zeneli.Dessutom berättade Zeneli om när han och Anthony Elanga dominerade i Elfsborgs pojklag, om de tunga åren när Jimmy Thelin inte satsade på honom, om att det var nära att Zeneli gick på lån i allsvenskan, om skiftet under Oscar Hiljemark där han blev en nyckelspelare, om när en utebliven utlandsflytt påverkade honom men även om hoten som följde hans val att spela för Sverige, om landslagschansen under Jon Dahl Tomasson, om varför han inte fick vara med i VM-kvalet, om kontakterna med Graham Potter och om drömmen att spela ett VM. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
In de nieuwe aflevering van WK Praat bespreekt presentator Wouter Bouwman een bomvolle WK-nacht met Anco Jansen, Bram van Polen en Yordi Yamali. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
Zum 35. Jahrestag des deutsch-polnischen Vertrags über gute Nachbarschaft und freundschaftliche Zusammenarbeit werden die Beziehungen zwischen beiden Ländern weiterhin von offenen Streitpunkten begleitet. Was haben Deutschland und Polen in den vergangenen 35 Jahren gemeinsam erreicht? Und in welchen Bereichen besteht weiterhin Nachholbedarf?
Jürgen-Joachim von Sandrart war 43 Jahre Soldat, zuletzt Generalleutnant der Bundeswehr, und verantwortlich für vier Länder an der NATO-Ostflanke: Estland, Lettland, Litauen und Polen. Heute ist er Generalleutnant außer Dienst und Experte für NATO-Sicherheitspolitik. Beim Wirtschaftsforum NEU DENKEN der PlattesGroup im Castillo Hotel Son Vida in Palma war er als Referent auf der Bühne zu Gast – und im Willi-pedia Podcast. Im Gespräch mit Podcast Produzentin Timothea Imionidou geht es um die veränderte Bedrohungslage in Europa, hybride Angriffe, die Verteidigungsfähigkeit Deutschlands und die Frage, warum Europa schneller vom politischen Anspruch in die konkrete Umsetzung kommen muss. Von Sandrart ordnet ein, welche Rolle Deutschland innerhalb der NATO spielt, warum das transatlantische Bündnis aus seiner Sicht weiterhin tragfähig ist und weshalb Verteidigungsfähigkeit nicht nur das Militär betrifft, sondern auch Gesellschaft, Infrastruktur, Wirtschaft und Industrie. Eine Folge über Sicherheitspolitik, Verantwortung und die Rückbesinnung auf das „Wir“.
Russland tar små museskritt ved fronten i øst, drevet frem av en massiv økning i bruken av altødeleggende glidebomber. Men for å forstå krigens sanne natur, må vi løfte blikket. I denne episoden av Ukrainapodden har vi besøk av tidligere forsvarsattaché og forsvarsanalytiker, Hans Petter Midttun. Han advarer kraftig mot Vestens manglende evne til å forstå Putins strategiske stormaktsambisjoner. Midttun er tydelig: Nato har mistet sin avskrekkende effekt på Moskva, og europeisk etterretning frykter at vi kan stå overfor en direkte militær konflikt med Russland før 2030. Er et uformelt sikkerhetssamarbeid med land som Norge, Storbritannia og Polen løsningen på Europas handlingslammelse? Vi ser også nærmere på Ukrainas imponerende asymmetriske krigføring. Massive ukrainske droneangrep setter nå dype spor helt inn i Moskva. Russiske oljeraffinerier brenner, luftvernet utarmes, og bensinmangelen sprer seg. Hva betyr det når Ukraina klarer å kutte Russlands logistikk langs Azovhavet og sakte, men sikkert gjør den okkuperte Krymhalvøya om til en isolert øy?See omnystudio.com/listener for privacy information.
De förbjöds för att civila blev offer för dom. Nu är personminorna tillbaka och Sverige pressas att omvärdera vårt vägval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ottawa-konventionen som förbjuder personminor kom till efter en världsomfattande kampanj. En majoritet av de som skadas och dödas är och var civila och 160 länder har skrivit under konventionen, däribland Sverige som var bland de första att signera. Men ifjol valde några av Sveriges närmaste allierade, Finland, Baltikum och Polen, att lämna konventionen. De vill åter igen använda personminor i sitt försvar. Vad betyder det här för Sverige?Medverkande: Henrique Garbino, Försvarshögskolan, Mika Aaltola, EU-parlamentariker för finländska Samlingspartiet, Christoffer Lundström, tidigare FN-soldat och minröjare i Libanon, Jody Williams, aktivist som fick Nobels Fredspris för sin kamp för att förbjuda personminor, Pål Jonson, försvarsminister, moderaterna, Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och militärbloggare, bosatt i Finland.Reporter: Östersjökorrespondent Felicia HassanProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Rasmus Håkans
Milling, Palina www.deutschlandfunk.de, Das war der Tag
Der russische Künstler Semjon Skrepezki hat Wladimir Putin verspottet, kurz darauf wurde er mit fünf Schüssen ermordet - und zwar in Polen, auf dem Gebiet der EU und der Nato.
In dieser Folge geht es für uns raus aus Deutschland. Sebastian und Maria berichten von ihrem Escape-Room-Trip nach Poznań in Polen, während Malte zwei Erlebnisse aus den Niederlanden mitbringt. Wir sprechen über Shadow of the Bat bei Escape Arena, The Heart of Atlantis bei Exit Mind, The Green Mile bei Brain for Fun und Dead Man's Revenge bei Dreamscape. Dazu kommt Maltes Blick auf Escape the Wild West von Escape Veessen und die neue Version von I Can Hear You bei Entered. Es geht um starke Kulissen, viele Rätsel, harte Einstiegsaufgaben, polnische Escape-Room-Eigenheiten, Westernfeeling, Real-Life-Horror und einen Piratenraum, der für uns zum Highlight des Trips wurde.
The G7 summit brought about an unexpected agreement between Europe and the USA, particularly as regards the defense of Ukraine against ongoing Russian aggression. This tightening is further underlined by an agreement on military cooperation between Germany and Poland, but unfortunately there are still no truly cordial relations between the two nations. - Der Gipfel der G7 hat eine unerwartete Einigkeit zwischen Europa und den USA bewirkt, besonders, was die Verteidigung der Ukraine gegen die andauernde russische Aggression betrifft. Dieses Zusammenrücken wird noch unterstrichen durch ein Abkommen über militärische Kooperation zwischen Deutschland und Polen, doch wirklich herzliche Beziehungen gibt es zwischen den beiden Nationen leider immer noch nicht.
Diep in de aarde ligt een onzichtbare kracht die onmisbaar is voor het leven op aarde. Het aardmagnetisch veld ontstaat in de vloeibare buitenkern van onze planeet. Zonder deze kracht geen kompas, maar het beschermt ons ook tegen de elektromagnetische straling van de zon. Aardwetenschapper dr. Lennart de Groot is verbonden aan de Universiteit Utrecht en gespecialiseerd in aardmagnetisme. Wat blijkt? De magnetische polen zijn aan het verschuiven: vorige eeuw lag de noordelijke pool bijvoorbeeld boven Canada, nu ligt deze boven Siberië. De polen zijn niet alleen aan het dolen, de sterkte van de kracht is ook afnemend. Hoe zorgelijk is dit? En hoe moeten we deze onbegrepen kracht begrijpen?
Deutschland soll bis 2045 „klimaneutral“ sein – so steht es im Grundgesetz. Was Klimaneutralität bedeutet und bringen soll, fragen wir den Rechtswissenschaftler Prof. Dietrich Murswiek. Die Beziehungen zwischen Polen und der Ukraine sind auf einem Tiefpunkt angekommen. Der Grund: nicht aufgearbeitete Konflikte, die bis zum Zweiten Weltkrieg zurückreichen. Näheres erläutert Aleksandra Rybinska. Frank Wahlig blickt in seinem Kommentar auf ein Deutschland, das anscheinend immer mehr ins gesellschaftliche Chaos schlafwandelt. Der Politikwissenschaftler Prof. Werner Patzelt berichtet über Fake Videos, die auf Youtube aufgetaucht sind, in denen er zu sehen ist und mit anderer Stimme spricht.
In den letzten Tagen steht das deutsch-polnische Verhältnis besonders im Fokus. Der Grund liegt auf der Hand: Vor 35 Jahren wurde der Vertrag über gute Nachbarschaft und freundschaftliche Zusammenarbeit zwischen Deutschland und Polen unterzeichnet. Gestern fand in Berlin ein Forum statt, an dem die Außenminister beider Länder teilnahmen. Bei dieser Gelegenheit wurden Polen auch Kunstwerke zurückgegeben, die während des Zweiten Weltkriegs geraubt worden waren.
Abschluss des G7-Gipfels im französischen Évian, Berichte mit Details über Entwurf des 14-Punkte-Memorandums zwischen der USA und Iran, Deutschland und Polen wollen Zusammenarbeit weiter vertiefen, Viele Polen kehren in ihre Heimat zurück, Zahl der antisemitischen Vorfälle in Deutschland auf neuen Höchststand, EU-Parlament für Lockerungen bei Gentechnik-Regeln, Laut Studie zahlen immer mehr Deutsche mit Karte oder Smartphone, Norwegische Kronprinzessin Mette-Marit erhält Spenderlunge, Ergebnisse der Fußball-WM, Das Wetter Hinweis: Der Beitrag zum Thema "Fußball-WM" darf aus rechtlichen Gründen nicht auf tagesschau.de gezeigt werden.
Vor genau 35 Jahren entschieden sich Deutsche und Polen dafür, enge Verbündete zu werden. Eine Freundschaft, die weiter vertieft werden soll, trotz aller historischen Belastungen, die bis heute zu spüren sind. Außerdem: Gelockerte Gentechnik-Regeln für Lebensmittel – wie sicher ist das? Zerback, Sarah
Abschluss des G7-Gipfels im französischen Évian, Berichte mit Details über Entwurf des 14-Punkte-Memorandums zwischen der USA und Iran, Deutschland und Polen wollen Zusammenarbeit weiter vertiefen, Viele Polen kehren in ihre Heimat zurück, Zahl der antisemitischen Vorfälle in Deutschland auf neuen Höchststand, EU-Parlament für Lockerungen bei Gentechnik-Regeln, Laut Studie zahlen immer mehr Deutsche mit Karte oder Smartphone, Norwegische Kronprinzessin Mette-Marit erhält Spenderlunge, Ergebnisse der Fußball-WM, Das Wetter Hinweis: Der Beitrag zum Thema "Fußball-WM" darf aus rechtlichen Gründen nicht auf tagesschau.de gezeigt werden.
Mit einem Freundschaftsvertrag haben sich Deutsche und Polen vor genau 35 Jahren für Partnerschaft statt für Feindschaft entschieden. Sie wurden zu engen Verbündeten in EU und NATO, aber das Verhältnis ist bis heute belastet.
Die Wirtschaftsbeziehungen zwischen Deutschland und Polen wachsen rasant und stehen kurz davor, dem starken deutsch-französischen Handel den Rang abzulaufen. Doch an der ein oder anderen Stelle klemmt es noch. Von Johannes Frewel
Heinemann, Christoph www.deutschlandfunk.de, Interviews
Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot
Dornblüth, Gesine www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit
Der Besenwagen Gravel fährt nach einer stressigen ersten Saisonhälfte auf der Autobahn rechts ran, der Auspuff knistert und die Reifen sind noch warm. Paul und Simon blicken auf eine Vielzahl von Rennen zurück: Sie erzählen, warum es Paul in Polen den Stecker gezogen hat, reden wirklich ein letztes Mal über das Unbound und besprechen, welche Highlights diese Saison noch auf uns warten. Simon bringt die Eifel als das Gravel-Capital Deutschlands ins Rennen und Paul hat sich zum Ziel gesetzt, am Nürburgring ein Radrennen in jeder erdenklichen Disziplin zu gewinnen. Die beiden geben einen Einblick in die Streckenplanung der Gravel-DM und Paul verrät ein paar Tipps, mit welchem Equipment man es zum deutschen Meistertitel schaffen kann. Während Paul die kommenden Wochen mit Erholung, Training und Privateer-Angelegenheiten verbringt, geht's für Simon bald zum Bikepacken in die Dolomiten. Und ob dort häufiger die Kreditkarte oder die Isomatte zum Einsatz kommt, erfahrt ihr in der neuen Folge „Besenwagen Gravel“.
Bielecka, Beata www.deutschlandfunkkultur.de, Politisches Feuilleton
Polen und Deutschland - das sind eigentlich stategische Partner. Doch bleibe viel Potenzial ungenutzt, sagt Politologin Anna Kwiatkowska. Ein Beispiel seien Projekte zur Verkehrsinfrastruktur. Diese haben nicht nur grenzüberschreitende Bedeutung. Herzing, Johanna www.deutschlandfunk.de, Europa heute
„Naturschutz“ ist ein Thema, bei dem man oft suggeriert bekommt, dass man sich zwischen zwei scheinbar unvereinbaren Polen entscheiden müsse: Entweder menschliche Nutzung – und damit mutmaßlich kein Naturschutz –, oder: man überlässt Natur ganz sich selbst und verwirklicht damit eine idealisierte Naturvorstellung, die in der Romantik des frühen 19. Jahrhunderts wurzelt. Die gelebte Praxis im Natur- und Landschaftsschutz des 21. Jahrhunderts versucht, die Ansprüche der Natur mit denen der menschlichen Nutzung unter einen Hut zu bringen. Wie das ausschauen kann, und welche Konflikte sich dabei ergeben, wollen wir uns anhand einer UNESCO-Modellregion für nachhaltige Entwicklung ansehen: Wir streifen durch den beeindruckend vielfältigen und artenreichen „Biosphärenpark Wienerwald“ –der einzige Biosphärenpark Europas, der in eine Millionenstadt hineinreicht. (Experte: DI Andreas Weiß, Direktor des Biosphärenpark Wienerwald Management)Wenn euch die Folge gefallen hat, freuen wir uns, wenn ihr unseren Podcast bewertet und abonniert (falls ihr das noch nicht gemacht habt).Feedback könnt ihr uns auch an podcast(at)ma53.wien.gv.at schicken.Folgt uns auf unseren Social Media Kanälen:https://www.facebook.com/wien.athttps://bsky.app/profile/wien.gv.athttps://twitter.com/Stadt_Wienhttps://www.linkedin.com/company/city-of-vienna/https://www.instagram.com/stadtwien/Und abonniert unseren täglichen Newsletter:http://wien.gv.at/meinwienheuteWeitere Stadt Wien Podcasts:Historisches aus den Wiener Bezirken in den Grätzlgeschichtenbüchereicast der Stadt Wien Büchereien
Taszman, Jörg www.deutschlandfunk.de, Corso
De Verenigde Staten en Iran bereiken volgens de Pakistaanse premier Shehbaz Sharif een voorlopig vredesakkoord, met een onmiddellijk staakt-het-vuren op alle fronten en heropening van de Straat van Hormuz. President Donald Trump presenteert het als succes op zijn 80e verjaardag en belooft tolvrije doorvaart, terwijl details over het nucleaire dossier en de precieze afspraken pas na ondertekening in Zwitserland duidelijk worden. Correspondenten waarschuwen dat het akkoord in feite een tijdelijk staakt-het-vuren van 60 dagen is, met grote economische gevolgen als sancties worden verlicht en olie-exporten weer op gang komen. In Oekraïne voert Rusland opnieuw zware luchtaanvallen uit op Kiev en andere doelen, waarbij de Oekraïense luchtverdediging weliswaar veel projectielen onderschept maar niet alles kan tegenhouden. Een flatgebouw in Kiev staat in brand, 140.000 inwoners zitten zonder stroom en een meer dan 1.000 jaar oud klooster op de UNESCO-Werelderfgoedlijst is geraakt, met doden en gewonden tot gevolg. Polen brengt uit voorzorg gevechtsvliegtuigen in de lucht en verhoogt de paraatheid van zijn luchtverdediging uit vrees voor afzwaaiers. De Europese Commissie onderzoekt de Amerikaanse exportbeperkingen op de geavanceerde AI-modellen Fable 5 en Nitro 5 van Anthropic, nadat de VS het gebruik door niet-Amerikanen verbood en de modellen wereldwijd offline gingen. De Commissie wil weten of de beperkingen discriminerend zijn, terwijl de maatregel grote impact heeft op ontwikkelaars en investeerders nu een van de best aangeschreven AI-modellen plots onbereikbaar is. Volgens techcommentator Ben van der Burg onderstreept de stap hoe AI-modellen een geopolitiek machtsmiddel worden en hoe kwetsbaar bedrijven zijn in de aanloop naar een beursgang. Deze omschrijving is met AI gemaakt en gecontroleerd door een BNR-redacteur. Over deze podcast BNR Nieuws Vandaag is de podcast met daarin BNR Ochtendnieuws en BNR Avondnieuws. Je krijgt ’s ochtends vroeg en aan het einde van de werkdag in 20 minuten het belangrijkste nieuws van de dag. Abonneer je via bnr.nl/podcast/bnrnieuwsvandaag, de BNR-app, Spotify en Apple Podcasts. Of luister elke dag live via bnr.nl/live.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Die Fußball WM ist im vollen Gange, wir aber wollen auf das sportliche Geschehen Abseits des Fußballs schauen und gucken dafür nach Portugal, nach Spanien, nach Polen oder Frankreich, denn wir müssen über Kanu-Rennsport und Triathlon reden und außerdem müssen wir aus der letzten Woche noch was nachholen. 3x3 und Tennis haben uns da bewegt. Und All das kommt heute auf einen Gast zu, der schon fast mit jedem aus der Sportwelt einmal geredet hat, er war lange Chefreporter Sport beim Hamburger Abendblatt, ist Spiegel Bestseller Autor und ich darf ihn meinen Kollegen nennen, denn seit letztem Jahr arbeitet er für Team D und den DOSB und schreibt ganz tolle Artikel über all das, was in der Olympischen Welt so passiert. Eins hat er, worauf ich ein bisschen neidisch bin: Er hat bereits einen Wikipedia-Artikel. Darauf arbeitet ich noch hin. Spaß bei Seite. Ich freue mich auf ein neues Gesicht und vor allem eine neue Stimme im Team D Update: Herzlich Willkommen, Björn Jensen
Sawicki, Peter www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9
Wellinski, Patrick www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9
In de nieuwe aflevering van WK Praat bespreekt presentator Milan van Dongen het laatste WK-nieuws met Anco Jansen, Bram van Polen en Marciano Vink. Ook het openingsduel tussen Mexico en Zuid-Afrika komt aan bod. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
Themen u.a.: Fußball kann Menschen zusammenbringen - aber die USA lassen nicht alle rein. Und: Polen zeigt, wie schnell eine rechtspopulistische Regierung demokratische Strukturen beschädigen kann, sagt unser Gast, der Journalist Martin Adam. Von WDR 5.
(Nog) geen WK, maar play-offs voor de Oranjevrouwen na de 3-1 overwinning tegen Polen. Die wedstrijd en het eerste jaar onder bondscoach Arjan Veurink worden in Almelo besproken door Susanne Morren, Leonne Stentler, Frank Wielaard en eredivisie-topscorer Jaimy Ravensbergen.
(00:42) Die Schweizer Pianistin Manoudh Toth hat die Top drei am Eurovision Young Musicians in Armenien verpasst. Gewonnen hat der 18-jährige Akkordeonist Michał Stochel aus Polen. Weitere Themen: (06:00) Schweizer Autorin Laura Vogt arbeitet sich in «Das Jahr des Kalks» durch viele Kalkschichten. (10:22) Ausstellung zu einer der 100 einflussreichsten Menschen 2026: Kunstmuseum Basel zeigt Schau zu chinesischer Künstlerin Cao Fei. (14:37) In Russland werden auch Mütter zum Geburtstag ihrer Kinder beschenkt: Neues Buch übers Muttersein von Schriftstellerin Lena Gorelik: «Alle meine Mütter».
Hoe goed is de Nederlandse zorg voorbereid op oorlog, cyberaanvallen of andere grote crises? In deel 2 van de vierdelige serie ‘zorg in tijden van crisis’ onderzoekt BNR Beter welke medische kennis nodig is om de zorg draaiende te houden als de samenleving ontwricht raakt. Want oorlogszorg vraagt om andere vaardigheden, andere systemen en een andere mentale voorbereiding dan de reguliere zorg. In deze aflevering van BNR Beter spreekt Nina van den Dungen met drie experts die dagelijks bezig zijn met medische weerbaarheid in crisissituaties. Te gast zijn Edith Willigendael, vaatchirurg en Kolonel-arts bij Defensie, Ruud Wong Chung, fysiotherapeut en onderwijskundig onderzoeker, en Fieke Bruggeman-Everts, sociaal wetenschapper en beleidsadviseur bij ARQ Nationaal Psychotrauma Centrum. Edith Willigendael vertelt hoe moderne oorlogsvoering de medische zorg fundamenteel verandert. Door drones ontstaan andere soorten verwondingen dan in eerdere conflicten, terwijl mobiele ziekenhuizen en medici zelf steeds vaker doelwit zijn geworden. Ze beschrijft hoe Oekraïne noodgedwongen werkt met kleine, ondergrondse zorgposten dicht bij het front, en waarom Nederland lessen moet trekken uit landen als Oekraïne en Polen als het gaat om cyberveiligheid, logistiek en paraatheid. Ruud Wong Chung vertelt over het internationale project Netherlands for Superhumans, waarbij Oekraïense multidisciplinaire revalidatieteams zes weken lang in Nederland worden opgeleid. Dat project is onderdeel van een bredere Nederlands-Oekraïense samenwerking om de revalidatiezorg in Oekraïne op te schalen voor oorlogsslachtoffers met amputaties, hersenletsel en zwaar trauma. Nederlandse experts uit onder meer De Hoogstraat, UMC Utrecht en ARQ trainen honderden Oekraïense zorgverleners. Tegelijkertijd leren Nederlandse medici juist van de flexibiliteit en creativiteit waarmee Oekraïense ziekenhuizen onder extreme druk moeten functioneren. Het Project Netherlands for Superhumans wordt gefinancierd door RVO, binnen het Ukraine Partnership Facility (UPF). Betrokken partners zijn Stichting “Netherlands for Ukraine Foundation” (NL4UA), Stichting “Healthcare4Ukraine” en Charitable Fund “Superhumans”. Fieke Bruggeman-Everts legt uit waarom mentale weerbaarheid minstens zo belangrijk is als medische kennis. Op basis van de coronacrisis ontwikkelde ARQ samen met de zorgsector een landelijke richtlijn voor psychosociale ondersteuning van zorgprofessionals. Daarin staan aanbevelingen over peer support, teamcultuur en stressbegeleiding voor mensen in hoog-risicoberoepen zoals zorg, defensie en ambulancezorg. Volgens Bruggeman-Everts begint goede crisiszorg bij een veilige werkomgeving waarin collega’s elkaar ondersteunen en problemen vroegtijdig bespreekbaar zijn. Over deze podcast BNR Beter is het wekelijkse programma van BNR Nieuwsradio over een toekomstbestendige zorgsector. Elke week bespreekt presentator Nina van den Dungen met zorgprofessionals, ondernemers en beleidsmakers hoe de Nederlandse zorg met technologie, innovatie, regelgeving en wetenschap beter kan worden. BNR Beter is elke maandag om 15:30 op de radio te beluisteren bij BNR Nieuwsradio, en vanaf dat moment ook als podcast via deze feed. Over de makers Nina van den Dungen (1987) is freelance journalist en als radio- en podcastpresentator al ruim 15 jaar verbonden aan BNR. Zo is ze regelmatig te horen als presentator van de nieuwsprogramma's in de ochtend- en avondspits en daarnaast presenteert ze wekelijks de beleggingspodcast Doorgelicht en BNR Beter over de zorgsector. Stijn Goossens (1996) is de redacteur van BNR Beter en plaatsvervangend presentator. Bij BNR houdt Stijn zich bezig met onderwerpen over tech, wetenschap en innovatie. Hij presenteert ook de podcast Op de zaak en test elke vrijdag een nieuw techproduct in de Ochtendspits op BNR. Hiervoor was Stijn werkzaam voor NTR Wetenschap en techplatform Bright.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Apokalypse-grej for danske medier smurt ind i myg, white trash på handskerne, Dansk Biavlerkongres på Marienborg, hvor blev danskeren af, og mælkedebatten, kriminyt fra retten i Polen – måske Frankrig gjorde det rigtige ved faktisk at mene det med militæret, Pete Hegseth kævler løs, flere danskere har nu tre biler, og ros herfra, Donald Trumpske tal, myggen er lidt af et narrøvsdyr, og Google inficerer krybdyr, Ebola spreder sig som en steppebrand, indslaget "Hold lige kæft", vi elsker Mette Mølbak, ny terrortrussel mod Danmark fra Iran, ugens job hos Kongehuset og en historisk helbredstest af Donald Trump.Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre
Police Chief Chris Polen never thought he would become a Police Chief. In fact, early in his career, he didn't even think he had what it took to be a police officer. Nearly three decades later, he now leads Vacaville Police Department, where he has spent 26 years rising through the ranks and helping reshape what leadership, culture, and service look like in a modern police organization. In this episode of The Chief Exchange, Chief Polen opens up about the internal battles that shaped his career, including overcoming fears of public speaking and stepping into leadership despite self doubt. We discuss what it really takes to rebuild a department's culture after losing nearly 42% of your staff in just two years, and how bringing in a Fortune 500 leader helped introduce a new perspective on values, accountability, and behavior. He shares why leadership is about turning words into action, simplifying your mission to create clarity, and reinforcing the behaviors you want to see every single day. From launching a real time information center and embracing technology to improve community safety, to leading through the loss of an officer and staying present for your people, this conversation is about resilience, culture, and never forgetting your why.
Ungern inleder ett nytt kapitel där Orban-eran ska städas bort. Men hur gör man upp med ett auktoritärt styre utan att själv bli likadan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pensionärsparet Ferenc och Ferencna Kovacs i Viktor Orbans hemby i Ungern, tv-tittaren Mario Szuts, medieforskaren Veronika Kövesdi, Istvan Bereznei, online-redaktör på Ungerns Publik Service, journalisten Samuel Pereira som var anställd på statliga TVP under Lag och Rättvisas tid vid makten, Maciej Czajkowski, programledare och redaktör på Polens motsvarighet till Rapport, Sandor Lederer som driver organisationen K-monitor som kartlägger korruptionen i Ungern, juridikforskaren Beáta Bakó, Daniel Tilles, redaktör på den polska nyhetssajten Notes from Poland och Polens justitieminister, Waldemar Żurek.Reporter i Polen: Östersjökorrespondent Felicia Hassan.Programledare: Filip Kotsamboikidisfilip.kotsamboikidis@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson
„Jedermann weiß, dass mit der Kultur auch die Macht verbunden ist“, hat der Historiker Leopold von Ranke gesagt. Auf jeden Fall wissen das offenbar diejenigen, die dabei oder darauf aus sind, sich kultureller Einrichtungen zu bemächtigen: In den USA baut Präsident Donald Trump Museen und das Kennedy-Center in seinem Sinne um. In Frankreich kauft der rechtsgerichtete Milliardär Vincent Bolloré den Sender Canal Plus, die wichtigste Finanzquelle des französischen Kinos, und schickt Filmschaffenden, die sich kritisch geäußert haben, die Kündigung. In Polen hat die Regierungszeit der nationalkonservativen PiS-Partei tiefe kulturelle Spuren hinterlassen. Und in Sachsen-Anhalt fürchtet die „Stiftung Bauhaus Dessau“ um ihre Existenz, falls die nächste Landesregierung von der AfD angeführt wird. Die Kultur scheint ein beliebtes Einfallstor zu sein für alle, die Macht und Einfluss ausbauen oder zementieren wollen, im Moment vor allem von ganz rechts. Warum ist das so? Weil Kultur der Förderung bedarf und deshalb besonders anfällig ist? Und weil sich mit Kultur am leichtesten das Denken und Fühlen sehr vieler Menschen erreichen und beeinflussen lässt? Kultur ist für alle. Und Kultur gehört allen. Welche Folgen hat es also, wenn einzelne Menschen oder Parteien Kultur vereinnahmen, wenn sie Kultur als Plattform für sich selbst nutzen, wenn sie Kulturschaffende und ihr Wirken unterdrücken? Und wie schwierig ist es, die bedrohte oder zerstörte Vielfalt einer Kulturlandschaft zu retten oder wiederherzustellen? Darüber spricht Moderator Oliver Glaap mit Hélène Miard-Delacroix, Politikwissenschaftlerin an der Sorbonne Université in Paris, mit Barbara Steiner, Kunsthistorikerin und Direktorin der Stiftung Bauhaus Dessau, mit Axel Brüggemann, Journalist, Publizist und Host des Podcasts „Klang der Macht“, und mit dem langjährigen ARD-Korrespondenten in Polen, Martin Adam. Podcast-Tipp: Klang der Macht In dem sechsteiligen Podcast „Klang der Macht - Dresdens Freiheitskampf & Putins Kulturagenda“ zeichnen Axel Brüggemann und Jeanny Wasielewski ein erschreckend aktuelles Bild von Putins Verflechtung von Macht und Kultur - von seiner KGB-Vergangenheit in Dresden über die Panama Papers bis zum Ukraine-Krieg. https://www.ardsounds.de/sendung/klang-der-macht/urn:ard:show:db6549a6df1be026/
Erste Rückkehrer nach Blatten, brüchige Waffenruhe in Gasa und kein Wiederaufbau in Sicht, Bundesgärtnerei setzt Staatsbesuch aus Polen in Szene
In Polen herrscht breite Einigkeit in der Verteidigungspolitik: Das Land rüstet auf. Trotzdem umstritten: Mit wem soll man sich verbünden, bei wem Waffen kaufen? Und: Fast Fashion - Die EU will das massenhafte Vernichten von Retouren bekämpfen. Alexander Böhle