Podcasts about konstn

Vad kan en liten vävd filt av ull på ett sjukhus betyda i en svår stund av sorg? Ny konstnärlig forskning visar hur textilt hantverk ger stöd när ett väntat barn förloras i samband med graviditet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konstnären och forskaren Birgitta Nordström har i sin avhandling undersökt vilken betydelse en särskilt framtagen svepefilt kan ha i vården när ett barn dör under graviditet eller i samband med förlossning.Under studien har filtarna använts på Östra sjukhuset i Göteborg, Växjö lasarett och Näl i Trollhättan, där personalen fått komma med synpunkterVid 55 dödsfall har de små ljusa vävda ullfiltarna använts.”Barnmorskan uttryckte sig ungefär så här: Jag tror inte att föräldrarna såg filten, de såg bara sitt barn. Då tänkte jag på det att det är precis som det ska vara. Hade det varit en grön operationsduk så kanske den hade stått i vägen för att se sitt barn”, säger Birgitta Nordström.Ett reportage av Mina Benaissa.

Kan det vara så att vi i den upplysta samtiden när en längtan tillbaka till det förlåtande mörkret, halvskymningen, där inget går att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-02-20.Vid midsommartid i Stockholm är solens vinkel som mest 54 grader över horisonten. Sedan sjunker den för att i slutet av december inte nå högre än 8 grader. Det är som att vinkeln, under det där halvåret, går från ett hyfsat hungrigt varggap till ett snålt smil från en påstridig försäljare.Från 54 grader till 8. Vi ser ljuset försvinna. Det här är en av de erfarenheter som gör städer långt i norr till det de är. Det är också en av de saker som binder dessa städer samman. Det finns ibland en idé om att Stockholm är en stad på linjen New York – Paris – London. Att de här städerna, dessa urbana metropoler hör samman – identitetsmässigt, ekonomiskt och kulturellt.Men alla som någon gång sett mot horisonten och sett ljuset försvinna vet att Stockholm egentligen sitter ihop med Helsingfors. Det är två städer målad i ett blått försvinnande ljus. Konstnären Eugène Jansson målade detta blå Stockholm. En plats där ljuset alltid är på väg bort.Som i hans målning ”Gryning över Riddarfjärden” från 1899: Här syns en stad vid ett stort svartblått vatten. Vitt skum river upp ett virvlande tillfälligt hål av ljus. Det går att se hur kallt det är. Vid horisonten ligger staden. Några kyrktorn skjuter upp. En svag strimma rött, annars ett stort stål-blått sjok med moln som lägger sig över staden och vattnet. Små prickar av gatlyktor lyser fåfängt. Rebecka Solnit har skrivit om denna blåa färg i sin bok ”Gå vilse”. Hon kallar den längtans färg, avståndets färg. En färg som när man sträcker sig efter något men inte når riktigt fram. Det liv som levs i städer i norr levs i detta melankoliska avstånd. I boken ”Ut ur mörkret” skriver etnologen Jan Garnert att att synen på denna nordiska skymning förändras när det elektriska ljuset kommer kring sekelskiftet 1900. När man börjar kunna tända elektriska ljus inomhus, och skingra mörkret, blir skymningen mer romantisk. Med det elektriska ljusets ankomst – inomhus och på gatorna –tycks den inte lika hotfull. Nu kunde man stanna upp och betrakta dess skönhet. Det var då Eugène Jansson och Anders Zorn och andra började måla det som kallats det nordiska ljuset. Innan de klev in i det varma elektriska ljuset på gatorna, i salongerna och i hemmen.Städer i norr formas, som vegetation vid blåsiga kuster, av ljuset. Den relativt låga bebyggelsen i en stad som Stockholm är den nordliga stadens sätt att sträcka sig efter ljuset, ingen – förutom kyrkorna – har historiskt tillåtits att ta himlen i anspråk. Det horisontella ljuset ska nå fasaderna, fönstren och människorna som skyndar förbi på gatorna. Nordiska byggnader söker efter ljus. Där hus i andra – ljusare och varmare – delar av världen gärna öppnar sig uppåt mot himlen och lägger en gård i skugga vill husen i norr samla in det låga ljuset med sina fönster. Minsta lilla torparstuga skulle ha ett fönster på husets sidor. I Jan Garnerts bok framträder en mänsklig besatthet av att utplåna mörkret. Oftast av rent praktiska skäl, för att kunna läsa, arbeta, umgås också efter mörkrets inbrott. Mörkrets inbrott.Just som om mörkret bröt sig in utan att acceptera väggar och dörrar och lade sig objudet över människorna i hemmen. Det upplysta hemmet blev en motståndshandling, ett inbrottsskydd, men också ett sätt att skapa ett hem, idén om en hemkänsla, ett socialt liv efter solnedgången. När Sverige var som fattigast i mitten av 1800-talet låg i stort sett ett helt land i mörker efter solnedgången. Det är på många sätt otänkbart att föreställa sig det mörker som städer och hem var nedsänkta i innan ljuset blev ett elektriskt allmängods. Garnert skriver om detta ”tussmörker”, höstskymningens halvmörker, den där tiden innan mörkret helt fallit och ljuset försvunnit. Halvdagrar, skumrask. Och nästan inget som kunde skingra det.Om man levde i en tid innan elektriskt ljus var det tiden när arbetet avstannade. Det finns ett engelsk ord av samma ursprung, för detta mellanljus, twilight. Oknytt, oro, mörkrädsla. Men också lugn. När Garnert citerar källor om vad det var för liv, som levdes i detta mörker kan man – i en tid där ljuset aldrig fattas en – drabbas av lite avund över vilan som finns inbäddad i det mörka livet. I det obönhörligt mörka, i det som inte går att betvinga och stoppa. Det finska ordet kaamos, är en benämning på midvintertiden utan sol, men enligt etnologen Hanna Snellmans barndomsminnen betyder det något mer än att vara utan ljus, "det betyder också att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra". Konsumtionssamhället förstärker ljuskulten när det elektriska ljuset kommer från sekelskiftet och framåt. I sin bok Melankolins rum skriver Karin Johannisson om den senmoderna vita melankolin. Den melankoli som tidigare varit en mörk vildhet, något utanför ljuskäglan, något bortanför människan, i skogen efter tussemörkret, blir nu en besvikelse inuti. Johannisson skriver: ”Konsumtionssamhället kan leva högt på detta klassiska melankolitema: ändlös längtan att tillfredsställa och ändlös tomhet att fylla med substitut. En avskalad vitfärg läggs över verkligheten, ett blankt ljus utan skuggor”.Ett blankt ljus utan skuggor. Kvarteren runtomkring Brunkebergstorg i Stockholm ska byggas om. Det ska bli ett nytt handels-, kontors och hotellområde. Fastighetsägaren AMF Pension vill att husen, gatorna och torgen ska bli ”en frizon mitt i city där människor kan fokusera, prestera och leverera”. Jag föreställer mig detta som en plats som specialiserat sig på upplösningen av dag och natt, ljus och mörker. Tillsammans med upplösningen mellan arbete och fritid och offentligt och privat. En gränslös stad i ljus. Det är nästan så att man vill dra ur en kontakt, öppna dörren och låta kaamos rulla in med sina obevekliga avbrott. Släppa in det ogenomträngliga mörkret som aldrig når de disciplinerade – övervakade - människorna i den moderna staden. Initiativet att på 1600-talet lysa upp Paris med gatljus kom från polisen, det var Ludvig XIV polisgeneral Gabriel Nicholas de la Reine som om med förslaget att det skulle hänga lanternor var 20 meter över gatorna. Ljuset var en ordningsmaktens förlängda arm. Peter Englund konstaterar i sin essä ”Om mörker och ljus” i boken Förflutenhetens landskap att det starka ljuset länge har förknippats med övervakning. Det skarpa nya elektriska ljuset förbannades av de som var skeptiska att det ”bara skulle skina på mord och offentliga brott, eller i sinnessjukhusets korridorer”. Ljuset som ett panoptikon som skulle visa allt, där det inte skulle gå att gömma sig. Jag har svårt att släppa Hanna Snellmans barndomsminne, kaamos, mörkret betyder att du får sova när som helst och det finns ingenting att göra.Det förlåtande mörkret, mörkret som vila och som utkikspunkt.Vad händer i sysslolöshetens mörker? Vad får man syn på? En amatörastronom gav mig en gång koordinaterna till en mörk plats utanför Stockholm. Själva utfärden dit var fin. Väl där var stjärnhimlen svidande storslagen. Men kanske var hemfärden ännu mer fascinerande. Det där ljuset som kom rusande emot en, först några enstaka lyktstolpar, sedan en hel ljus värld. Den såg annorlunda ut nu när vi bar på minnet av mörkret.Dan Hallemar, kulturskribent LitteraturJan Garnert: Ut ur mörkret. Ljusets och belysningens kulturhistoria. Historiska media, 2016.

Med litografitekniken fick gemene man råd med fina originalkonstverk. Och litografins förlorade ställning säger något om en konstvärld på villovägar, tycker Thomas Millroth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-08-24.Litografi, stentryck.Jag tänker på vackra affischer. 1800-talstidskrifter. Eller kanske på Konstfrämjandet.Är litografin bara en gammal teknik förpassad ur konsten i dag?Har i så fall något gått förlorat?Men först.Vad är litografi?I en ny bok beskriver Jan af Burén tekniken som en snilleblixt, och berättar entusiastiskt hur det går till:”Tag en litografisk sten, teckna något på den, behandla den med syra och gummi arabicum. Tvätta sedan bort alltihop med lösningsmedel. Nu ser stenen alldeles tom ut. Lägg den i pressen och valsa över tryckfärg – nu är teckningen tillbaka igen, redo att tryckas. Och det ser så enkelt ut.”Burén beskriver i spännande trycktekniska detaljer vad som brukar kallas litografins inkunabel-tid, det vill säga de första fyrtio åren sedan Alois Senefelder uppfann tekniken på det sena 1790-talet. När af Burén avbryter sin berättelse har litografin spritt sig över världen, ja, till och med i det ganska efterblivna konungariket Sverige.Men vad var då så speciellt som gav succén?Jo, det var ju en uppfinning som gjort något möjligt som dittills varit omöjligt. Förut fanns gravyrer, men det här var ju enkelt och användbart.Redan från början handlade det om konst. Konst med stort k. Nu kunde stora konstnärer mångfaldiga verk i perfekt skick, tryck efter tryck. Sprida dem i samtiden och bevara dem för framtiden. Redan från början dyker också en viktig term upp.Multipla original.Smaka på det. Tanken som skulle bli bärande under grafikens första boom i slutet av 1800-talet och som skulle bli bärande i mitten av 1900-talet, då konsten demokratiserades, spriddes till folket.Litografi rimmade på demokrati.Även om demokratin inte var uppfunnen i det tidiga svenska 1800-talet, var det ändå något åt det hållet som genomsyrade de första beskrivningarna av den underbara nya tekniken. I Stockholms Posten kunde allmänheten läsa:”alla konstens werk skola kunna föryttras till ett wida bättre pris, hwilken omständighet både för artisten och konstnälskaren är af den högste wigt.”Litografin gjorde konsten tillgänglig och billig.Idéerna om prisvärd spridning föregrep 1940 – och 1950-talen, då kulturen och konsten skulle ut till alla. Bort med privilegiesamhället. In med Konstfrämjandet, som bildades av 1947 av i princip alla landets folkrörelser, lägg så till Folket i Bilds konstklubb, konstföreningar och konstcirklar på ABF. In med konst i skolan och kringresande konstpedagoger.Konstnärer fick i uppdrag att skapa originalverk i litoteknik, som kunde säljas billigt, konkurrera ut allsköns skräpkonst. Och den här utgivningen blev snart en stor konstnärlig händelse i vårt land.Men tvivlet kom redan från början.Gick i själva verket konsten förlorad på vägen?Den förste skeptikern verkar ha varit Per Daniel Amadeus Atterbom, som 1828 skrev i tidskriften Heimdall.Litografin ” är ett medel för artisten att göra ett steg närmare den höjd hvarifrån Raphael och Michelangelo strålar i oförvanskelig gloria….” Men, invände Atterbom, den vägen var bruten och förlorad. Mycket få litografier, underströk han, förmedlade kännedomen om arbeten af den mera upphöjda art hvarigenom konstens sanna intressen befordras.Alltså konsten hade ett högre syfte än vad litografin kunde förmedla.Samma kritik drabbade på sin tid konstfärmjandets strävan att sprida god originalkonst i litografisk form i de svenska hemmen.Hade försöket att demokratisera konsten förvandlats till ett lamt nationellt uppfostringsprojekt.En nationell ambition i folkhemmet över hela linjen av smak och kultur, tänk Carl Butlers kokbok, Tore Wretmans matlagningsprogram.Visst känns dessa ambitioner avlägsna idag?Vad har gått förlorat?Dagens konstreportage handlar inte om prisvärda litografier. Nej, det är lyxkonsumtion och rekordpriser på konst som gäller.Då skrevs analyser av nya tryck från Lennart Rodhe eller Mona Huss Wallin.Idag är högt pris= hög kvalitet, ja, då finns inget utrymme för billig grafik i konstlivets salonger.Samlare och prestigefyllda konsthallar ingår i samma symbios, Sammlung Marx och Hamburger Bahnhof i Berlin, i Stockholm har vi Bonniers, Sven Harrys. Det handlar om kapital, kulturellt kapital. Konstnärer förknippas med samlare, utställningslokaler och auktionspriser. De som inte lyckas ladda sina namn till varumärken är förlorare. Många av de bästa hamnar i skuggan. Jan af Burén skriver bara om litografins första 40 å. Men boken är indirekt laddad med tankar om litografins och konstens ställning i dag. För allt fanns i sin linda då.Just då jag läser Buréns bok kommer en understreckare av Kristoffer Leandoer i Svenska Dagbladet, ”Finanshajarna har fått vittring på kulturen”. ”Från en spridning av kultur, konst, värden, ” menar Leandoer, har det rört sig till en ekonomi som är alltmer centrerad kring ett priviligierat fåtal och deras artificiella och uppdrivna behov.”Behov av det unika, det dyra och självklart exkluderande. Gemensamt för alla växande konstnärliga värden är idag att de inte är tillgängliga för alla – de många utesluts för de få.Eller.Spridningen av konsten har gått från originallitografier till unika miljonbelopp precis som matlagningskonsten har ersatts av gastronomi.Köpa dyrt på Bukowskis ger renommé och kulturellt kapital.Berikandets ekonomi – och berikandet har sin egen rörelseenergi. Som inte handlar om kvalitet men om anseende.Därför har dyra saker blivit oproportionerligt synlig. Vi får begapa hajpade verk av Damien Hirst på muséer – och idén är just att verken är dyra. Så ser dagens motsvarighet till konstfrämjandets spridning av god konst ut.Därvidlag har de gamla kritikerna av litografin som konst fått rätt. Konst ska vara sällsynt, vilket i den logiken är samma sak som dyr. Så byggs kulturella värden och kapital upp.Men samtidigt hade Atterbom helt fel. Litografin och grafiken banade väg för multiplar och en konst som är mer konceptuell än objektbaserad. Vägen gick inte, skulle inte gå mot Rafael och Michelangelo. Kritiken att litografin inte var unik ledde från spridning av konst och kultur till en ekonomi som centrerad kring ett priviligierat fåtal.Lönsammare vända sig till få än många.Jag behöver ju inte sörja gamla Konstfrämjandet för det, men ändå påminna om andra värden än de uppdrivna och exkluderande, det som är marknadens mumbo jumbo, att pengar är kvalitet.Därför avslutar jag liksom af Burén med att citera en av den litografiska konstens bortglömda mästare, Cecilia Frisendahl. Så sent som 2005 skrev hon i sin bok ”Den litografiska stenen”:”Den litografiska stenen är levande. Konstnären som arbetar med att skapa och utveckla sin grafiska bild från stenens härligt kornerade yta för en dialog med en sten som är miljontals år gammal.”Thomas Millroth, konstvetare, kritiker och författareLitteraturJan af Burén: Litografin – en snilleblixt. Uppfinningen och utvecklingen av litografin. Carlssons bokförlag, 2017.

Konstnären Sanna Fried visar just nu sin utställning ”Min farmor Hédi Fried” på Sveriges museum om Förintelsen. Hon möter Tove Lifvendahl i ett samtal om konstens förmåga att nå dit orden inte kan, om hur det är att vara tredje generationens överlevande och om den ökande antisemitismen i världen.

Felix Öste Personne har tvingats festa och träna. Axel Insulander berättar för oss vad som krävs för att få till en perfekt VM-låt och vi pratar om ärketönten Russel Brand (tidigare ungdomsidol till Christopher). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning:Felix Öste Personne har tvingats festa och träna, kanske de två sakerna han gillar minst i livet. Axel Insulander berättar för oss vad som krävs för att få till en perfekt VM-låt. Håkan Hellströms snuskiga musikvideo. Konstnärer vs recensenter. Christophers händelserika besök på inspelningsplatsen av The Beach. Den störiga typen av bögar. Den mörka hundincidenten på ett Maraton i Takoma City. Ärketönten Russel Brand (tidigare ungdomsidol till Christopher).Programledare: Christopher Garplind & Hanna Hellquist

Konstnären och filmskaparen Niki Lindroth von Bahr har visat djurdockor på en flygplats i Terminal på Kalmar konstmuseum. I kortfilmen The End, som tävlar på Cannes filmfestival, ser vi samma djur i en undergångsberättelse på samma flygplats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Niki Lindroth von Bahr arbetar med stopmotion-animation och hennes filmer är sorgsna betraktelser över livets tillkortakommanden, men som också kan rymma humor och igenkänning.Hon slog igenom med "Min börda" (2017) som vann en Guldbagge och många andra priser världen över.2019 ställde hon ut "Något att minnas" på Färgfabriken, en utställning som är den mest besökta av alla på konsthallen – och 2022 gjorde hon ”The House” för Netflix.I ”The End” är det bland andra Alexander Skarsgård (Bachelor-Peter) och Arja Saijonmaa (Pilot Paddan) som gör rösterna till djurdockorna.Programledare: Lisa BergströmProducent: Maria Götselius

Samtal att vara kulturutövare på landsbygden i Dalsland med Lisa Malm slöjadare, konstnär/författare Ville Victor Johannesson, barnboksförfattare Malin Eriksson Sjögärd desigener/konstnär Alice Hultin

K. Svensson är undergroundkonstnär. Denna vecka pratar vi om vad han håller på med nuförtiden. Det finns ett bonusavsnitt på 33 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalFestar! Ny turné med Simon Gärdenfors och Anton Magnusson 2026.Jag har andra standupgig i bl.a. Stockholm. Min film Serietecknaren finns nu på VHS SF Anytime!https://www.gardenfors.comSwish: 0760724728X: @gardenforsInstagram: @gardenfors Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om riskerna med att bli vän med sin idol. Om att köpa affischer för skattemedel. Och om hur svårt det kan vara att nämna en svensk konstnär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På pappret är han pensionär men det har inte hindrat honom från att kasta sig in i nya äventyr. Konstnären och komikern Peter Apelgren berättar om sin musikaldebut, om hur han yogar varje dag och om varför han går en butlerkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ann Sandin-Lindgren gick runt på Vårsalongen 2026 med sina två barnbarn Alva 6 år och Lova 3 år och tittade på de 40 konstnärer som fick ställa ut mitt i Tyresö Centrum. Det var både professionella konstnärer och många glada amatörer som ställde ut och berättade om sina konstverk. Konstföreningens Ewa Kinnunen var en av de 300 konstnärer som hade ansökt om att få ställa ut och som fick en av platserna.

Äntligen får Edward Blom tillfälle att berätta nostalgiska minnen från sin tid som "kroggubbe" på 1990-talet, eftersom Mats Ryd denna gång tagit honom till det legendariska Konstnärsbaren (KB) i centrala Stockholm. Tillsammans äter de husmanskost – isterband respektive Wallenbergare – och eftersom de har Umeå-bartendern Emil Åreng med i samtalet får de tillfälle att diskutera såväl alkoholpolitik och cocktailbarer som snus och sprit. Inte nog med det, mer specifika och möjligen lite konstiga samtalsämnen som hälsofrämjande björkvatten och huruvida man kan skaffa svensk palmolja är på tapeten – och träskor!Edward berättar allt om isterbandets kulturhistoria, eller rättare sagt allt om det lilla som alls är känt om den sydsvenska korvens ursprung, och Mats ondgör sig över kultursnobbar som ondgör sig över Melodifestivalen och inte förstår att det är ett barnprogram.I denna episod avslöjar Mats att hans livsmål är att bli "berest, beläst och belevad". Om detsamma gäller dig, prenumerera på "Edward Bloms smörgåsbord" som en del av din bildningsresa! Prenumerationskostnaden är blygsam, från 39:-/månad för gourmander. Se vidare här: https://underproduktion.se/edwardblomssmorgasbord

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Göteborg om bland annat OS, konstnärslön, Ukraina och hur värphöns behandlas. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnären Tobias Bradford har lärt en AI att teckna, men kan AI skapa konst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I samarbete med Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har konstnären Tobias Bradford konstruerat den AI-baserade teckningsmaskinen ”Imposter Machine” som nu visas på Uppsala konstmuseum.Men blir det konst eller ett bedrägeri?P1 Kulturs Mårten Arndtzén har träffat konstnären och hans maskin i Uppsala.

Hur överlever kulturlivet när kriget i Ukraina snart går in på sitt femte år? Konstnären Maria Kulikovska har förvandlat ett gammalt garage till konstgalleriet Garage 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har besökt Garage 33 i Kiev, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till konstgalleri. ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.

Vänner och pengar!

Aleksandra Stratimirovic - Om ljus och mörker som konstnärligt material Aleksandra Stratimirovic är en internationellt verksam konstnär som i över två decennier fördjupat sig i ljusets kraft att förändra, förhöja och förmedla känslor i det offentliga rummet. Ljuset fungerar inte enbart som form utan också som berättare i hennes konstnärskap. Med platsens själ som grund har Stratimirovic skapat ljusverk som rör sig mellan det subtila, poetiska och det storslagna. Hon arbetar i gränslandet mellan konst, teknik och arkitektur, och hennes projekt har visats i allt från urbana miljöer och sjukhus till ljusfestivaler i städer som Amsterdam, Ljubljana, Skopje och Göteborg. Under hösten samverkade arbetsgruppen för gestaltad livsmiljö i Region Blekinge med Karlskrona kommun i en tvärsektoriell tankesmedja kring utvecklingsmöjligheter för den historiska Järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Ett av spåren i förstudien är att arbeta med ljuskonst och konstinstallationer. Under hösten 2025 fick Aleksandra Stratimirovic i uppdrag att arbetat med en konstnärlig gestaltning för järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Stratimirovic arbetar med ljus och mörker som ett sätt att framhäva platsens inneboende dramatik och får betraktaren att uppleva den på nytt. ”Mörkret är en del av verket”, säger ljuskonstnären Aleksandra Stratimirovic. Underworld, en installation med lysande gestaltliknande former, som just nu får den gamla järnvägstunneln i Karlskrona att glöda i vinternatten. Den här podden utspelar sig under vernissagekvällen, efter att de sista besökarna lämnat tunneln. Konstnären och Susanne Skog samtalar om spöknät och mörkrets betydelse för ljuset. Aleksandra Stratimirovic presenterade sina förslag på konstnärliga gestaltningar under konferensen "Ljus och Mörker - Konst i offentliga rum". Ljusinstallationen och konferensen är en del av arbetet med gestaltad livsmiljö inom Region Blekinge.

Hur planerar man för ljus och mörker i en stad? Det var frågeställningen för konferensen Ljus och mörker - konst i offentliga rum, som i november hölls på Marinmuseum i Karlskrona. Med föreläsningar, presentationer och samtal behandlades ljus i skärningspunkten mellan livet, konsten och vetenskapen, historiskt och i den samtida kontexten. I den offentliga miljön är varje ljuskälla planerad utefter den mänskliga vardagens behov, av praktisk och trygghetsskapande belysning, och av estetiska arkitektoniska värden. Här möter vi arkitekt och ljusdesigner Kajsa Sperling från White Arkitekter som berättar om planering för ljuset, livet och staden. Kajsa betonar vikten av att omfamna mörkret för att inte störa våra livsviktiga pollinatörer och för att människor ska kunna uppleva nattens kvalitéer. Ljus kan vara ett sätt att gestalta en plats istället för att oreflekterat lysa upp den. Konstnär Kristoffer Grip var moderator för konferensen och berättade om ljuset ur en konsthistorisk kontext, och gör här en kort summering. Ljus är centralt i upplevelsen av vår omgivning. Varats laddning och rummets dimensioner förvandlas utmed morgonens skimmer, dagens skiftningar, kvällens slagskuggor och nattens dunkel. Vi använder ofta ljus och mörker symboliskt som beskrivningar på stora dramatiska skeenden, moraliska ställningstaganden eller personliga sinnestillstånd. Övriga föreläsare på konfrensen var konstnär Aleksandra Stratimirovic som presenterade sitt ljuskonstprojekt för järnvägstunneln i Karlskrona och Niklas Ruijsenaars, chef för Samhällsutveckling och mobilitet på AFRY, som presenterade delar ur förstudien för Järnvägstunneln. En separat podd om konstverket i tunneln publiceras inom kort. Marinmuseum berättade om sitt långtgående arbete kring ljus och mörker ur olika vinklar, tematiskt i deras kommunikation och för de olika installationerna i museet.

I P4 Extra Gästen berättar artisten Amanda Bergman om hur hon botade sitt ryggskott genom att sjunga och att hon gärna står på scenen och blundar i ett hörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Bildtext: Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka den 17 mars 1719, målad av Johan Henrik Schildt. Kröningen markerade början på hennes korta, men betydelsefulla regeringstid i en tid av politisk omvälvning i Sverige. Källa: Johan Henrik Schildt – Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka (1719), Museumslandschaft Hessen Kassel. Public domain.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konstnären och författaren Marianne Lindberg De Geer har släppt ännu en dagbok den sjätte i ordningen. I P4 Extra Gästen berättar Lindberg De Geer om huruvida vännerna vågar berätta saker för henne längre, och känslorna kring att fylla 80. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptäck kaoset och kreativiteten från Yoghurtens Luciafirande. Hur förvandlas yoghurt till konst? Och vad är hemligheten bakom Magges experiment? Missa inte när våra programledare Elsa och Magge delar skratt och framtidsdrömmar!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

Nobelpriserna har delats ut i Oslo och Stockholm. Konstnären Nnena Kalu har inlärningssvårigheter. Nu har hon fått Storbritanniens finaste konstpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nobelpriserna har delats ut i Oslo och Stockholm. Konstnären Nnena Kalu har inlärningssvårigheter. Nu har hon fått Storbritanniens finaste konstpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. Gränstrakter ur såväl makro- som mikroperspektiv intresserar Malin Lobell, som gärna presenterar sig som ”konstnär och en halv trädgårdsmästare”. På sistone har hon särskilt intresserat sig för mikrobernas värld och deras underjordiska livsbetingelser och beteenden. Men det är skillnad på jord och lera, där det förra mest utgörs av organiskt material medan leran snarare är ett sorts flytande berg i ständig rörelse över årmiljonerna. Lyssna till samtalet mellan Malin Lobell och Susanne Skog, inspelat en blåsig höstdag i en trädgård i Saxemara. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. Johan Lundberg är musiker, tonsättare och ljudkonstnär. När han komponerar musik gör han det ibland genom en närmast skulptural process: efter att först ha ställt samman en mängd ljud – ett råmaterial – låter han stycket växa fram genom att bearbeta ljudmassan på olika sätt: associationen till en skulptör som mejslar fram sitt verk ur en lerklump ligger nära till hands. Under residenset i Saxemara har han även närmat sig ett sätt att undersöka lerans egna egenskaper som ljudalstrande medium. Hör mer om detta i det här samtalet med Susanne Skog. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Foto: Betina Vang Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 25 min 51 sek

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

Elizabeth den första. Prince. Madonna. Och hur många brudar som helst, under bröllop. Alla har de burit en och samma sak spetsar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program ska vi ta en titt på en intrikat detalj som hängt med i modet under flera hundra år, spetsar.Trendfaktorn för denna tunna och intrikata textil har förstås svängt rejält under årens lopp. Det har inte bara med att spetsar gått från att vara extremt exklusiva till att bli en sorts vardagsvara som finns på var och varannan troskant.Just nu så är det många märken och modeskapare som, än en gång, har upptäckt dessa mjuka textilier. Chloé, Saint Laurent, Dior och Ralph Lauren är bara några av dem. Konsthistorikern Magdalena Hammar arbetar på Livrustkammaren i Stockholm. När hon inte fördjupar sig i historien i sitt arbete, återskapar hon den själv med nål och tråd, med en särskild förkärlek för spets.Ett underplagg som har en intim koppling till spets är negligén. Det var från början namnet på en lång och tunn, nästan genomskinlig, morgonrock för kvinnor. Negligé har istället kommit att betyda ett slinkigt nattlinne, ofta prytt med just av spetsdetaljer kring halslinning och fåll. Länge var den avsedd för slutna rum. Men under hösten 2025 verkar negligén fått kliva ut ur sovrummen, för nu har något hänt. Reportage med Lisa Ehlin, lektor i modevetenskap. Idag kan man också se spets i konstsammanhang, fast lite annorlunda. Konstnären Jérémy Gobé vill ge nytt liv åt hantverk och tekniker som håller på att försvinna i Frankrike. Han har hittat ett oväntat användningsområde för gammal överbliven spets. Det kan användas för att rädda korallreven.

Svenskar oroar sig för släkten när orkanen Melissa når Jamaica. Emelie protesterar mot otrygghet på LSS-boendet. Konstnären Jörgen gör kungen i pumpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenskar oroar sig för släkten när orkanen Melissa når Jamaica. Emelie protesterar mot otrygghet på LSS-boendet. Konstnären Jörgen gör kungen i pumpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnärerna Sophie Tottie och Johan Widén ställde ut tillsammans på 90-talet, nu är det dags igen på Västerås konstmuseum, vad har hänt sedan sist? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur konkretiserar man svåra, komplexa frågor? Det här är något som Sophie Tottie och Johan Widén uppmärksammar i utställningen ”Göra fattbart och förnimbart” på Västerås konstmuseum. Där visar konstnärerna ett åttiotal verk uppdelade i serier som på olika sätt fångar de erfarenheter och reflektioner de samlat på sig sedan de sist ställde ut tillsamman i början av 1990-talet. P1 Kulturs reporter Astrid Olsson har träffat de båda konstnärerna.

I år är det tio år sedan den stora flyktingkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller "Summer of migration", migrationssommaren, som det också kallades i Europa, och som pågick en bra bit in på hösten.Under 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige, dom flesta från Mellanöstern och krigets Syrien.Bland de som kom till Sverige fanns unga konstnärer, författare och skådespelare, som hoppades kunna stanna och få en plats i den svenska kulturvärlden.P1 Kulturs reporter Emma Engström har träffat tre av dem som kom från Syrien, för att höra hur det gick.Möt också den syriske dramatikern Mohammad Al Attar, som skrivit pjäsen ”Fear” för Backa Teater. En pjäs han skrev som en reaktion på vad som hände när opinionen mot flyktingar och invandrare vände.

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förbereder man sig som konstnär när man ska med till Arktis på isbrytaren Oden? Reporter Anna-Karin Ivarsson träffade Sara-Vide Ericson när hon packade väskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.

Nationalmuseum visar nya sidor av ett älskat konstnärskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären Hanna Hirsch Pauli gick ur tiden 1940 men den första retrospektiva utställningen över hennes konstnärskap har dröjt tills nu. På Nationalmuseum i Stockholm visas över 130 verk från ett sex decennier långt konstnärsliv i utställningen ”Hanna Hirsch Pauli - konsten att vara fri”. Den bygger på ny forskning som bland annat visar hur konstnärens judiska bakgrund påverkade mottagandet av konsten. Men också hur frigörande en vistelse i Paris kunde vara för en ung konstnärinna på 1880-talet - särskilt om hon hette Hanna Hirsch.

En enorm slätt, där man kan göra vad som helst, med sol och glitter bortom bergen. Finns förklaringen till Ernst Billgren här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som en av få nu levande konstnärer har Ernst Billgren fått en egen utställning på Nationalmuseum i Stockholm, Sveriges största konstmuseum. Utställningen har mötts av hyllningar och uppskattande recensioner, bland annat i Kulturnytt på Sveriges Radio.I 40 år har Ernst Billgren varit en av Sveriges främsta och mest omtalade konstnärer.Resan dit är fascinerande. Med en mamma som beundrade honom och gav honom stor frihet, en styvpappa som inte mindes hans namn och en biologisk pappa han aldrig träffat. Ernst Billgren själv har i stället odlat en alldeles egen form av självständighet.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

Konstnären Dan Wolgers har börjat göra mattor och ger sig in i debatten om konstens akademisering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Excuse me - ursäkta mig. Det står så, men på tre olika sätt, på lika många mattor som konstnären Dan Wolgers gjort för möbelföretaget Asplund.Många minns hans tilltag i början av 1990-talet - när han stal bänkar från Liljevalchs och sålde dem på auktion, satte numret till sin ateljé på omslaget till Gula Sidorna och köpte en hel galleriutställning av en reklambyrå som fick fria händer.Nu vill han föra upp vad han kallar ”ett stort problem” i utbildningen av konstnärer till diskussion.Reporter: Mårten Arndtzén

Welcome to Art is Awesome, the show where we talk with an artist or art worker with a connection to the San Francisco Bay Area. In this week's Episode, Emily features artist Carrie Ann Plank. Originally inclined towards a medical career, Carrie Ann found her true calling in printmaking. Her work, which combines science and art, is showcased in multiple renowned collections, including the Fine Arts Museums of San Francisco and the Library of Congress. Her latest exhibition, 'Cacophony' at Jonathan Carver Moore, visualizes sound through layered prints. Carrie Ann discusses her process, inspiration from scientific data, and collaboration with scientists. About Artist Carrie Ann Plank:Carrie Ann Plank is a San Francisco based artist working in installation, printmaking, and painting. Focusing on layers of sophisticated geometry, Plank examines the space of intersecting patterns to describe new structures. The work utilizes mathematical equations to create multiple overlapping impressions that reveal additional distinct pattern formations. The resulting forms are space in between, the intercession, of concrete data.Carrie Ann's work is included in multiple collections including the Fine Art Archives of the Library of Congress, Fine Art Museums of San Francisco, Achenbach Foundation for Graphic Arts, the Guanlan Print Art Museum in China, Museum Meermanno in The Hague, Netherlands and Museo Nacional de Bellas Artes, Havana, Cuba. Residencies include Black Church Print in Dublin Ireland, KALA in Berkeley, CA, Konstnärernas Kollektiva Grafikverkstad in Malmö, Sweden, Local Language, Oakland, CA, Taller Experimental de Gráfica de La Habana in Havana, Cuba, the Íslensk Grafík in Reykjavik, Iceland, Edition/Basel in Basel, Switzerland, Mullowney Printing in San Francisco, CA, Haystack Mountain School of Craft in Deer Isle, ME, and Bullseye Glass in Emeryville, CA. Additionally, Plank has had a 20 year teaching career before devoting herself solely to her artist practice in 2018. Plank is active in the Bay Area arts community serving on boards and committees such as Root Division, California Society of Printmakers, and Art for AIDS. She is also a 2024 SECA nominee.Visit Carrie Ann's  Website:  CarrieAnnPlank.comFollow Carrie Ann on Instagram:  @CarrieAnnPlankLearn more about Carrie Ann's exhibit "Cacophony" at Jonathan Carver Moore - CLICK HERE. --About Podcast Host Emily Wilson:Emily a writer in San Francisco, with work in outlets including Hyperallergic, Artforum, 48 Hills, the Daily Beast, California Magazine, Latino USA, and Women's Media Center. She often writes about the arts. For years, she taught adults getting their high school diplomas at City College of San Francisco.Follow Emily on Instagram: @PureEWilFollow Art Is Awesome on Instagram: @ArtIsAwesome_Podcast--CREDITS:Art Is Awesome is Hosted, Created & Executive Produced by Emily Wilson. Theme Music "Loopster" Courtesy of Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 4.0 LicenseThe Podcast is Co-Produced, Developed & Edited by Charlene Goto of @GoToProductions. For more info, visit Go-ToProductions.com

Välkommen till Inredningspodden, en podd där du möter många olika personer som arbetar inom inredning, design och arkitektur på olika sätt. Jag heter Johanna Hulander – Efter ett antal år som kommunikationschef bytte jag bana för 13 år sedan och arbetar nu som konsult inom marknadsföring och kommunikation men även med journalistiska arbeten som Inredningspodden, nyhetsbrev och digitala kurser.Veckans gäst är Karin Ferner! Som silversmed, formgivare och konstnär har hon under sin 50-åriga (!) karriär varit mycket produktiv. Hon blandar tradition med folklore och humor på ett unikt sätt och tycker om när det krockar. Hon är aktuell med att ha formgett Svenskt Tenns juldekorationer men just nu pågår utställningen ”En sagolik osannolik jul” på Stora Hyttnäs i Sundborn. En utställning som hon skapat tillsammans, med den tidigare poddgästen, trädgårdsmästaren Andreas Graveleij. En upplevelse att besöka i den otroliga miljö som Stora Hyttnäs är. Välkommen till Inredningspodden Karin Ferner!Fredagsbrevet – Få ett nyhetsbrev varje vecka! Vill du få ett inspirerande fredagsbrev i inkorgen varje vecka? I Fredagsbrevet delar jag med mig av mitt personliga urval av inredning, design och arkitektur – OCH så klart får du ta del av Inredningspoddens gäster. Du hittar länk på Instagram @inrednings_podden eller @johanna_hulander.Min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” släpps 6 decemberUnder det senaste året har jag sett ett ökat intresse bland egenföretagare inom kreativa yrken, som märkt av lågkonjunktur och minskad försäljning, att lära sig mera om marknadsföring och försäljning. Därför så lanserar jag min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” där du som driver eget får lära dig hur du kan öka din synlighet och nå rätt kunder med smarta, budgetvänliga strategier. I den här kursen kommer det även att finnas en egen poddserie med 10 avsnitt där du kommer att få lyssna på mig, några av Sveriges främsta experter inom dessa ämnen men även lyssna på egenföretagare som hittat egna framgångsrika vägar för marknadsföring och försäljning. Missa inte chansen att få en plats! Den 6 december öppnar dörrarna! Du kommer att hitta all information på Instagram @inrednings_podden och @johanna_hulander.Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden Följ Johanna Hulander på Instagram @johanna_hulander Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info@johannahulander.se och Instagram. I arkivet finns drygt 200 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE OCH TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT!#inredningspodden#arkitektur#inredning#design#johannahulander#inred ningspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera män åtalas för att ha planerat ett terrordåd. / Fler pojkar spelar om pengar. / Fler flickor får diagnosen autism. / Konstnärer broderade tavlor med motiv från gruppen Hoojas texter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

EXKLUSIVT NordVPN-erbjudande ➼ https://nordvpn.com/alexandsigge Prova riskfritt nu med en 30-dagars pengarna-tillbaka-garanti!

Människor har alltid haft en viss respekt för natten, för vem vet vad som kan gömma sig där ute i mörkret? Men den svarta natten har också inspirerat mode, konst och kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi bege oss in i nattens mörker för att se hur den del av dygnet då de flesta av oss ligger och sover har inspirerat modeskapare, konstnärer och kultur i största allmänhet.Vi pratar med den brittiska konstnären Stuart Semple om Vantablack, den svartaste svarta färg som finns. Modeskaparna Jennifer Blom och Per Götesson berättar vad som händer natten innan en stor modevisning. Filmskaparen och författaren Mia Engberg, aktuell med essäboken Mörker som material, berättar om hur hon och andra konstnärer använt sig av mörker, natten och svärta i sina verk. Och så träffar vi arkitekten Andreas Martin-Löf, som stolt också kallar sig lampmakare. Han tycker att vi inte ska lysa upp natten allt för mycket, utan istället lära oss att omfamna mörkret.

Konstnärssonen, kanske, Maximilian Ibrahimovic! Pirret i Milano! Scudettoutmanaren, trots allt, Napoli! Nordin Gerzic med ett litet inhopp! Arne Slots irriterande Darwin Nunez-beslut! Ange Postecoglous onödigt växande spricka till Spurs-supportrarna! Viktor Gyökeres sista pusselbit! José Mourinhos och Ryan Kents kalla krig!

Vi beger oss till Italien vid sekelskiftet 1600, där hittar vi ett stökigt gatuliv som den talangfulle konstnären Caravaggio försöker bemästra. Det går väl lite sämre än det gör framför målarduken. Slagsmål, fylla, dolkar, penslar och epokgörande konst är vad denne strulputtes liv handlar om, rafflande och väl värt ett poddavsnitt. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.