Podcasts about konstn

I början av 1700-talet skedde ett avgörande dynastiskifte i Storbritannien: huset Stuart ersattes av det tyska furstehuset Hannover. Kungar med namnet Georg kom att styra öriket långt in på 1800-talet. Under deras regeringstid utvecklades Storbritannien till en global ekonomisk och politisk stormakt, med en mäktig flotta som garant för inflytandet över världshaven.Men det hannoveranska Storbritannien var långt mer än ett imperium med militär styrka. Det var också en blomstrande kulturnation, präglad av en stark medelklass med växande köpkraft och ett aldrig tidigare skådat intresse för konst, musik och litteratur.Epoken var samtidigt avgörande för det politiska landskapet: parlamentarismen växte fram, liksom de två stora partierna – tories och whigs. Samhället blev modernare, urbana miljöer växte och nya uttryck för individualism tog form.Konstnären William Hogarth gav samtiden ett satiriskt öga med sina målningar och gravyrer av Londons sociala liv, särskilt dess mörkare sidor. Kompositören Georg Friedrich Händel formade tidens musiksmak och på litteraturens fält skapades klassiker som Robinson Crusoe, Gullivers resor och Tom Jones – verk som fortfarande fascinerar läsare världen över.Och just under denna expansiva epok skrevs den patriotiska sång som kommit att symbolisera britternas maritima självbild mer än någon annan: Rule, Britannia!I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar historikern Dick Harrison och författaren Katarina Harrison Lindbergh om Storbritannien under 1700-talets första hälft – en tid av imperiebygge, kulturrevolution och politisk förändring.Bildtext: The Assembly at Wanstead House av William Hogarth, visar Richard Child, 1st Earl Tylney, tillsammans med sin familj i förgrunden under ett elegant sällskap på 1700-talet. Målningen fångar aristokratins sociala liv och statusmarkörer under Georgiansk tid i England (Public Domain). Källa: Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Göteborg om bland annat OS, konstnärslön, Ukraina och hur värphöns behandlas. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstnären Tobias Bradford har lärt en AI att teckna, men kan AI skapa konst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I samarbete med Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har konstnären Tobias Bradford konstruerat den AI-baserade teckningsmaskinen ”Imposter Machine” som nu visas på Uppsala konstmuseum.Men blir det konst eller ett bedrägeri?P1 Kulturs Mårten Arndtzén har träffat konstnären och hans maskin i Uppsala.

Hur överlever kulturlivet när kriget i Ukraina snart går in på sitt femte år? Konstnären Maria Kulikovska har förvandlat ett gammalt garage till konstgalleriet Garage 33. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är läget för det ukrainska kulturlivet när Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina snart går in på sitt femte år? Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström har besökt Garage 33 i Kiev, ett gammalt bilgarage som konstnären Maria Kulikovska nu byggt om till konstgalleri. ”Varje gång jag skulle sova under den där första tiden på flykt så såg jag mitt garage för mitt inre” säger hon.

Vänner och pengar!

Aleksandra Stratimirovic - Om ljus och mörker som konstnärligt material Aleksandra Stratimirovic är en internationellt verksam konstnär som i över två decennier fördjupat sig i ljusets kraft att förändra, förhöja och förmedla känslor i det offentliga rummet. Ljuset fungerar inte enbart som form utan också som berättare i hennes konstnärskap. Med platsens själ som grund har Stratimirovic skapat ljusverk som rör sig mellan det subtila, poetiska och det storslagna. Hon arbetar i gränslandet mellan konst, teknik och arkitektur, och hennes projekt har visats i allt från urbana miljöer och sjukhus till ljusfestivaler i städer som Amsterdam, Ljubljana, Skopje och Göteborg. Under hösten samverkade arbetsgruppen för gestaltad livsmiljö i Region Blekinge med Karlskrona kommun i en tvärsektoriell tankesmedja kring utvecklingsmöjligheter för den historiska Järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Ett av spåren i förstudien är att arbeta med ljuskonst och konstinstallationer. Under hösten 2025 fick Aleksandra Stratimirovic i uppdrag att arbetat med en konstnärlig gestaltning för järnvägstunneln under Stortorget i Karlskrona. Stratimirovic arbetar med ljus och mörker som ett sätt att framhäva platsens inneboende dramatik och får betraktaren att uppleva den på nytt. ”Mörkret är en del av verket”, säger ljuskonstnären Aleksandra Stratimirovic. Underworld, en installation med lysande gestaltliknande former, som just nu får den gamla järnvägstunneln i Karlskrona att glöda i vinternatten. Den här podden utspelar sig under vernissagekvällen, efter att de sista besökarna lämnat tunneln. Konstnären och Susanne Skog samtalar om spöknät och mörkrets betydelse för ljuset. Aleksandra Stratimirovic presenterade sina förslag på konstnärliga gestaltningar under konferensen "Ljus och Mörker - Konst i offentliga rum". Ljusinstallationen och konferensen är en del av arbetet med gestaltad livsmiljö inom Region Blekinge.

Hur planerar man för ljus och mörker i en stad? Det var frågeställningen för konferensen Ljus och mörker - konst i offentliga rum, som i november hölls på Marinmuseum i Karlskrona. Med föreläsningar, presentationer och samtal behandlades ljus i skärningspunkten mellan livet, konsten och vetenskapen, historiskt och i den samtida kontexten. I den offentliga miljön är varje ljuskälla planerad utefter den mänskliga vardagens behov, av praktisk och trygghetsskapande belysning, och av estetiska arkitektoniska värden. Här möter vi arkitekt och ljusdesigner Kajsa Sperling från White Arkitekter som berättar om planering för ljuset, livet och staden. Kajsa betonar vikten av att omfamna mörkret för att inte störa våra livsviktiga pollinatörer och för att människor ska kunna uppleva nattens kvalitéer. Ljus kan vara ett sätt att gestalta en plats istället för att oreflekterat lysa upp den. Konstnär Kristoffer Grip var moderator för konferensen och berättade om ljuset ur en konsthistorisk kontext, och gör här en kort summering. Ljus är centralt i upplevelsen av vår omgivning. Varats laddning och rummets dimensioner förvandlas utmed morgonens skimmer, dagens skiftningar, kvällens slagskuggor och nattens dunkel. Vi använder ofta ljus och mörker symboliskt som beskrivningar på stora dramatiska skeenden, moraliska ställningstaganden eller personliga sinnestillstånd. Övriga föreläsare på konfrensen var konstnär Aleksandra Stratimirovic som presenterade sitt ljuskonstprojekt för järnvägstunneln i Karlskrona och Niklas Ruijsenaars, chef för Samhällsutveckling och mobilitet på AFRY, som presenterade delar ur förstudien för Järnvägstunneln. En separat podd om konstverket i tunneln publiceras inom kort. Marinmuseum berättade om sitt långtgående arbete kring ljus och mörker ur olika vinklar, tematiskt i deras kommunikation och för de olika installationerna i museet.

I P4 Extra Gästen berättar artisten Amanda Bergman om hur hon botade sitt ryggskott genom att sjunga och att hon gärna står på scenen och blundar i ett hörn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Bildtext: Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka den 17 mars 1719, målad av Johan Henrik Schildt. Kröningen markerade början på hennes korta, men betydelsefulla regeringstid i en tid av politisk omvälvning i Sverige. Källa: Johan Henrik Schildt – Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka (1719), Museumslandschaft Hessen Kassel. Public domain.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konstnären och författaren Marianne Lindberg De Geer har släppt ännu en dagbok den sjätte i ordningen. I P4 Extra Gästen berättar Lindberg De Geer om huruvida vännerna vågar berätta saker för henne längre, och känslorna kring att fylla 80. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Upptäck kaoset och kreativiteten från Yoghurtens Luciafirande. Hur förvandlas yoghurt till konst? Och vad är hemligheten bakom Magges experiment? Missa inte när våra programledare Elsa och Magge delar skratt och framtidsdrömmar!Vill du vara med i programmet?Ring in till redaktionen på +1 314 309-2916

Nobelpriserna har delats ut i Oslo och Stockholm. Konstnären Nnena Kalu har inlärningssvårigheter. Nu har hon fått Storbritanniens finaste konstpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nobelpriserna har delats ut i Oslo och Stockholm. Konstnären Nnena Kalu har inlärningssvårigheter. Nu har hon fått Storbritanniens finaste konstpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. Gränstrakter ur såväl makro- som mikroperspektiv intresserar Malin Lobell, som gärna presenterar sig som ”konstnär och en halv trädgårdsmästare”. På sistone har hon särskilt intresserat sig för mikrobernas värld och deras underjordiska livsbetingelser och beteenden. Men det är skillnad på jord och lera, där det förra mest utgörs av organiskt material medan leran snarare är ett sorts flytande berg i ständig rörelse över årmiljonerna. Lyssna till samtalet mellan Malin Lobell och Susanne Skog, inspelat en blåsig höstdag i en trädgård i Saxemara. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. Johan Lundberg är musiker, tonsättare och ljudkonstnär. När han komponerar musik gör han det ibland genom en närmast skulptural process: efter att först ha ställt samman en mängd ljud – ett råmaterial – låter han stycket växa fram genom att bearbeta ljudmassan på olika sätt: associationen till en skulptör som mejslar fram sitt verk ur en lerklump ligger nära till hands. Under residenset i Saxemara har han även närmat sig ett sätt att undersöka lerans egna egenskaper som ljudalstrande medium. Hör mer om detta i det här samtalet med Susanne Skog. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio. AVSNITTSINFORMATION Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Foto: Betina Vang Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 25 min 51 sek

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre har bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. I detta avsnitt får vi träffa Elin Sundström som berättar om hennes konstnärliga praktik som har en bas i konsthantverket med lera som ett av flera givna material. Numera arbetar hon mer tvärdisciplinärt och gärna utomhus, i samspel med platser och landskap, där också performativa och lyssnande metoder ingår. – Jag brukar fråga platsen vad det är jag ska göra där, säger Elin Sundström. Hur kan ett svar te sig? Det får en veta mer om i det här samtalet, som även ger en vidare blick in i Elins Sundströms arbete och tankevärld. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

Elizabeth den första. Prince. Madonna. Och hur många brudar som helst, under bröllop. Alla har de burit en och samma sak spetsar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program ska vi ta en titt på en intrikat detalj som hängt med i modet under flera hundra år, spetsar.Trendfaktorn för denna tunna och intrikata textil har förstås svängt rejält under årens lopp. Det har inte bara med att spetsar gått från att vara extremt exklusiva till att bli en sorts vardagsvara som finns på var och varannan troskant.Just nu så är det många märken och modeskapare som, än en gång, har upptäckt dessa mjuka textilier. Chloé, Saint Laurent, Dior och Ralph Lauren är bara några av dem. Konsthistorikern Magdalena Hammar arbetar på Livrustkammaren i Stockholm. När hon inte fördjupar sig i historien i sitt arbete, återskapar hon den själv med nål och tråd, med en särskild förkärlek för spets.Ett underplagg som har en intim koppling till spets är negligén. Det var från början namnet på en lång och tunn, nästan genomskinlig, morgonrock för kvinnor. Negligé har istället kommit att betyda ett slinkigt nattlinne, ofta prytt med just av spetsdetaljer kring halslinning och fåll. Länge var den avsedd för slutna rum. Men under hösten 2025 verkar negligén fått kliva ut ur sovrummen, för nu har något hänt. Reportage med Lisa Ehlin, lektor i modevetenskap. Idag kan man också se spets i konstsammanhang, fast lite annorlunda. Konstnären Jérémy Gobé vill ge nytt liv åt hantverk och tekniker som håller på att försvinna i Frankrike. Han har hittat ett oväntat användningsområde för gammal överbliven spets. Det kan användas för att rädda korallreven.

I slutet av juli begav sig konstnären Kris Pilcher av mot Sverige och Karlskrona för att skapa ett av de tre platsspecifika AR-verk som installerades runt om i stan, av lika många konstnärer. Han beskriver sig själv som – utöver konstnär – som tekniker och historieberättare. Tre kanske lika viktiga aspekter av hans verksamhet. Pilcher har många år och många verk bakom sig inom olika typer av digitala tekniker. Han är från USA, men verksam på många håll i världen och är just nu baserad i Barcelona. I ett samtal med Susanne Skog berättar han om sitt arbete, sin idévärld och om First Kiss – verket som nu kan upplevas på Stakholmen av den som är försedd med rätt app och mobiltelefon. I verk gjorda med sk AR- teknik (Augmented Reality, eller förstärkt verklighet) skapas ett extra digitalt lager till den plats där betraktaren befinner sig. Kris Pilcher är en av de tre konstnärer som under 2025 bjöds in för att skapa AR-verk specifika för några utvalda platser i Karlskrona. De två övriga är Lena Trapp och Love Antell, som båda porträtteras i var sitt avsnitt här i Konst i Blekinge-podden. Dessa AR-verk var resultatet av det EU-finansierade projektet T.A.B – Tech, Art & Business, där Karlskrona kommun är partner. Konst i Blekinge har deltagit i juryarbetet i samband med utlysningen. Avsnittet är på engelska.

Edith Södergrans postuma diktsamling fyllde 100 år 2025. Maria Küchen läser om en klassiker där själen fattar eld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Flickrumsdikt, fnös någon föraktfullt när jag i tonåren utnämnde Edith Södergran till världens största poet genom tiderna. Det var en lite äldre kille, så där överlägset beläst och världsvan som bara lite äldre killar kunde vara när jag var sjutton år.Flickrummet sågs av de flesta som något att förakta. Idag, flera decennier senare, har det fått upprättelse. Det erkänns som en plats där identitet och uttryck kan växa, en subkulturell praktik för att citera genusvetenskapen.Men läser någon Edith Södergrans dikter i nutida flickrum? Och var står hennes poesi i samtidens unga litterära landskap? Jag är inte säker på att jag vill veta. Kanske avfärdas hon idag som alltför patetisk, överhettad och daterad. Men inte av mig. Aldrig. Jag förblir Edith Södergran trogen.Forskare som Ebba Witt-Brattström och Agneta Rahikainen har gjort upp med myten om modernisten Södergran som naturbarn och ensamt missförstått geni. Visst dog hon i tuberkulos – alldeles för tidigt, hon var bara 31 år – , men hennes dikter var inga feberfantasier. De ingick i ett sammanhang. Deras former och teman speglade ett nytt europeiskt litteraturklimat och bröt mark för det i Norden.Edith Södergran gick i skola i S:t Petersburg, hon behärskade flera språk och hennes Raivola på Karelska näset i Finland var ingen avkrok ute i skogen. Myterna om henne berättar inte mycket om vem hon egentligen var, och det är som det ska. ”Konstnären arbetar alltid i mörker och varje ljusstråle faller på hans arbete”, skrev hennes vän författaren Hagar Olsson 1925, två år efter Södergrans död, i förordet till samlingen ”Landet som icke är”.Varje gång jag läser om den boken, som innehåller Södergrans efterlämnade dikter från 1916 och framåt, tänker jag att den där lite äldre killen hade rätt. Detta är flickrumsdikt. I bästa tänkbara bemärkelse. I kontrast till en värld där lite äldre killar – eller, om man så vill, patriarkatet – hade föreskrivit allt, skapade Södergran en autonom plats.”Landet som icke är”, rymmer prinsessor, krossade hjärtan och en brud vars ring är hennes tankar. ”Min krets är trång”, börjar dikten om henne, men ”det ligger något varmt på grunden av allt det / främmande omkring mig.”Bruden beskrivs som en fånge på en plats där hon inte hör hemma. När flickor blir kvinnor, ”blir de utestängda från ljuset / och kastade i ett mörkt rum”, skriver Södergran. I ett sådant mörkt rum, som i en fängelsecell, befinner sig bruden. Men det är kanske inte Eros som är grundproblemet, när barnet växer upp och måste överge flickrummets frihet, utan maktordningar som spärrar in hennes sexualitet?”Din kärlek förmörkar min stjärna” står det i Landet som icke är. ”Min hand är ej hemma i din. / Din hand är lusta – / min hand är längtan.” Diktens ”du” kan vara en älskare som vill något annat än diktjaget, en människa som för in ett mörker i hennes liv – men kanske finns här också en Gudslängtan som är hopplös eftersom den är erotisk.Många med mig har sett det mystika draget i Södergrans dikt. Gunnar Ekelöf, en annan mystiker i den svenskspråkiga 1900-talslyriken, skrev i sina efterlämnade anteckningar att ”Södergran och jag är lika, parallella. Vi har sett något av samma vision”.Lusta och längtan är inte samma sak. Det är inte bara kroppen som fattar eld när flickebarn blir kvinnor, utan också själen. En olyckligt förälskad tonåring kanske i grund och botten inte alltid trånar efter någon specifik lite äldre kille utan efter överskridande, ett passionerat och hängivet uppgående i något eller Någon bortom allt mänskligt. Flickrummet kan med andra ord vara ett rum för mystik.Mystik litteratur inom religionernas ramar betingas alltför ofta av religiösa dogmer som låser språket, och därmed min läsning och mina tankar. Språkliga schabloner beskriver själens förening med Gud som en prestation, en seger att vinna genom att sökaren följer en bana snitslad av auktoriteter. I kontrast till det, blir dikterna i ”Landet som icke är” uppenbarande följeslagare, eftersom de inte säger hur mystiken borde vara utan enbart speglar vad den kan vara, och vad den faktiskt är.Icke-vetandets totala tids- och rumsupplösning är en kärnpunkt i mystik erfarenhet. Det blir brutalt påtagligt och sant i beskrivningen av en dag som ska komma, när ”helvetet är tomt / och himlen stänges / och allt står stilla – / intet finns då kvar än en sländas kropp i vecket / av ett blad. / Men ingen vet det mer.”Kanske ska en andligt sökande människa inte ta för givet att hon vill uppleva den dagen. Det innebär utmaningar och själsliga risker. För, som det står i Bibeln, ingen kan se Guds ansikte och leva.Genom ”Landet som icke är”, rör sig sagoaktigt arketypiska flickor och kvinnor. Bokens prinsessa är en varelse ”utan nycker, / utan hårdhet, utan slöjor och utan list.” Sådan oförställd nakenhet innebär en utsatthet, mellanmänskligt och själsligt, som jag tror att många kan känna igen. De flesta av oss lyckas dölja den, och kanske kväva den, bakom sociala masker. Men i Edith Södergrans dikt behöver den inte förklä sig. Det sårbara allvaret får en fristad.Flickan i den långa dikten ”Under” möter en nunna, klädd i en dräkt där ”allvaret blickar ur den mörka vecken”, och utbrister: ”Jag blev så glad, då jag såg dig, o syster.” Nunnan leder henne till en kyrka där Gudsmoder är den högsta, en fruktansvärd gestalt, full av nåd men onåbar.Modersmystik avfärdas ibland med samma förakt som flickrummet, men Edith Södergran väjer inte för den. Det är inte moderskapet som stänger in kvinnan på en mörk plats, i en trång krets. I dikten Nattlig madonna får det tvärtom världen att växa ”ut i alla vidder”. Moderskapets mystik beskrivs högstämt och samtidigt konkret: svarta moln drar över himlen, en mor är vaken, ett barn sover, och i nattens tystnad sjunger änglar ”alla världars lov” – en lovsång vars eko den unga modern hör djupast i sitt inre.Patetiskt, skulle nog den där lite äldre killen ha sagt. Men dikten speglar min egen erfarenhet som ung förstagångsmamma: Världen blir inte bara större. Den blir oändlig.Modersmystiken från gärna upprättas, och för min del kan den gärna få definieras som en subkulturell praktik. Och i samtidspoesin hoppas och tror jag på en renässans för begåvad högstämdhet i Edith Södergrans anda – dikt som avsöker existentiella utmarker och bråddjup och menar allvar på liv och död.Maria Küchenförfattare och kritiker __________________ Böcker av Edith Södergran 1916 – Dikter1918 – Septemberlyran1919 – Rosenaltaret1919 – Brokiga iakttagelser (aforismer)1920 – Framtidens skugga1925 – Landet som icke är (postum). Redigerades av vännen och författaren Hagar Olsson och firade alltså 100 år 2025. Övriga källorAgneta Rahikainen: Kampen om Edith – biografi och myt om Edith SödergranEbba Witt-Brattström: Ediths jag – Edith Södergran och modernismens födelseAnders Olsson: ”Du skall vara min åra!” – Gunnar Ekelöfs sena dialog med Edith Södergran Landet som icke är (ur samlingen med samma namn, 1925)Jag längtar till landet som icke är,ty allting som är, är jag trött att begära.Månen berättar mig i silverne runorom landet som icke är.Landet, där all vår önskan blir underbart uppfylld,landet, där alla våra kedjor falla,landet, där vi svalka vår sargade pannai månens dagg.Mitt liv var en het villa.Men ett har jag funnit och ett har jag verkligen vunnit –vägen till landet som icke är.I landet som icke ärdär går min älskade med gnistrande krona.Vem är min älskade? Natten är mörkoch stjärnorna dallra till svar.Vem är min älskade? Vad är hans namn?Himlarna välva sig högre och högre,och ett människobarn drunknar i ändlösa dimmoroch vet intet svar.Men ett människobarn är ingenting annat än visshet.Och det sträcker ut sina armar högre än alla himlar.Och det kommer ett svar: Jag är den du älskar och alltid skall älska.

Svenskar oroar sig för släkten när orkanen Melissa når Jamaica. Emelie protesterar mot otrygghet på LSS-boendet. Konstnären Jörgen gör kungen i pumpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svenskar oroar sig för släkten när orkanen Melissa når Jamaica. Emelie protesterar mot otrygghet på LSS-boendet. Konstnären Jörgen gör kungen i pumpa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Konstnärerna Sophie Tottie och Johan Widén ställde ut tillsammans på 90-talet, nu är det dags igen på Västerås konstmuseum, vad har hänt sedan sist? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur konkretiserar man svåra, komplexa frågor? Det här är något som Sophie Tottie och Johan Widén uppmärksammar i utställningen ”Göra fattbart och förnimbart” på Västerås konstmuseum. Där visar konstnärerna ett åttiotal verk uppdelade i serier som på olika sätt fångar de erfarenheter och reflektioner de samlat på sig sedan de sist ställde ut tillsamman i början av 1990-talet. P1 Kulturs reporter Astrid Olsson har träffat de båda konstnärerna.

I år är det tio år sedan den stora flyktingkrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eller "Summer of migration", migrationssommaren, som det också kallades i Europa, och som pågick en bra bit in på hösten.Under 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige, dom flesta från Mellanöstern och krigets Syrien.Bland de som kom till Sverige fanns unga konstnärer, författare och skådespelare, som hoppades kunna stanna och få en plats i den svenska kulturvärlden.P1 Kulturs reporter Emma Engström har träffat tre av dem som kom från Syrien, för att höra hur det gick.Möt också den syriske dramatikern Mohammad Al Attar, som skrivit pjäsen ”Fear” för Backa Teater. En pjäs han skrev som en reaktion på vad som hände när opinionen mot flyktingar och invandrare vände.

Konstnären och poeten Jesper Waldensten är tillbaka. I P4 Extra Gästen berättar han om sin konst, sin galenhet idag och livet efter barnen har flugit ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fredrik Lindqvist är aktuell med ny utställning på Karlshamns konsthall 4-26 oktober 2025. I det här avsnittet får vi veta mer om Fredriks motivvärld, teknik, om att hitta sitt eget uttryck och skillnaden mellan att vara verksam i Tyskland och Sverige. Men även konstnärens koppling till Mary Shelleys Frankenstein. Fredrik Lindqvist är bosatt och verksam i Ingolstadt, Tyskland och i Sverige, har sina rötter i Bromölla. Han arbetar med bland annat träsnitt på textila material och har utarbetat ett mycket egensinnigt och färgstarkt uttryck inspirerad av allt från nutida fenomen till historiska händelser. "Jag gillar träsnittet för dess direkta och exakta uttryck. Genom att trycka det aggressiva träsnittet på mjuka, enfärgade och mönstrade tyger uppstår för mig en behaglig kontrast." Fredrik har studerat på Konsthögskolan i Umeå och på konstakademierna i Düsseldorf och München. Hans bilder finns representerade på bland annat Moderna Museet i Stockholm, Nationalmuseum, Textilmuseet i Borås, Borås Konstmuseum, Uppsala Konstmuseum, Bayerische Staatsgemäldesammlung i München och British Museum i London. 28 oktober kommer Fredrik ha workshops med barn på Karlshamns Konsthall i samband med Bästa Biennalen. Då får barnen prova träsnitt, att valsa och att trycka på papper.

Idag möter vi Gillis Edman, medlem i Betlehemskyrkans församling i Göteborg. Idag tar han sin utgångspunkt i temat längtan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Längtan är inre bilder och inre beskrivningar av något vi ännu inte har och kanske inte heller kommer att få. Men själva längtan är en kraft i sig då den som vågar längta också vågar hoppas på den framtid som ännu inte sett dagens ljus. Längtan blir till en inre kraft, en bild av något framtida åtråvärt. Den jordens brukare som sår vill också skörda, en skördefest som jordbrukaren längtar. Konstnären längtar att på den vita duken till ett sammanhang av färger och perspektiv som tillsammans blir till ett budskap från konstnärens hjärta till betraktarens öga på sin väg till dennes hjärta.Andakten sändes första gången 2024.Text:Psaltaren 42:1Musik:Pathetique (Sonat För Piano Nr 8 c-moll Op 13, andra satsen) av Ludwig van Beethoven med Daniel BarenboimProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Gustav III (1746–1792) hade ett kluvet förhållande till upplysningens idéer. Hans reformer inom straffrätt, religionsfrihet, hälsa och kultur var tydliga uttryck för upplysningstänkandet. Samtidigt innebar inskränkningar i tryckfriheten och motståndet mot den franska revolutionen att han aldrig fullt ut kunde förena upplysningens ideal om frihet med sin egen enväldiga maktutövning.Redan som kronprins läste Gustav III upplysningsfilosofer som Voltaire, Rousseau och Montesquieu. Som kung blev han en av de främsta upplysta despoterna – en härskare som förenade enväldig makt med reformer inspirerade av upplysningens ideal. Men han föredrog att läsa upplysningsfilosofer framför att träffa dem.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Hugo Nordland, aktuell med boken Överlevaren – En biografi om Gustav III (Historiska Media).Upplysningen förknippas ofta med förnuft, vetenskap, tolerans och samhälleliga reformer. I Frankrike fick rörelsen kanske sitt tydligaste uttryck i Encyklopedien (1751), där tidens samlade kunskap gjordes tillgänglig för allmänheten.Den svenska upplysningen utvecklades inte som en enhetlig rörelse utan antog upplysningsidéer inom vetenskap, litteratur och politik. Spridningen skedde genom vetenskapliga akademier, offentliga sällskap och tidningar, snarare än genom en samlad opinionsrörelse, och banade väg för reformer som ökad religions- och tryckfrihet samt tidig folklig folkbildning. Men vetenskapshistorikern Tore Frängsmyr har ifrågasatt om Sverige alls hade en upplysning i egentlig mening, och menat att det snarare rörde sig om pragmatiska nyttoreformer än en intellektuell rörelse inspirerad av franska filosofer.Samtidigt menar forskare som Marie-Christine Skuncke och Jakob Christensson att man mycket väl kan tala om en svensk upplysning – om än i en mer moderat, kristen och praktiskt orienterad form. Här symboliseras upplysningen snarare av sockenprästen som lärde bönder att vaccinera sina barn, lantmätaren som kartlade landet och provinsialläkaren som bidrog till folkets hälsa.Mot denna bakgrund framstår Gustav III som en central gestalt i 1700-talets kulturhistoria. Hans politik speglade både upplysningens inflytande och det svenska samhällets särdrag. I Lovisa Ulrikas omfattande bibliotek på Drottningholm tillgodogjorde han sig europeisk filosofi – särskilt påverkades han av fysiokraten Mercier de La Rivière och dennes idé om en ”naturlig ordning”. Till sin mor skrev han entusiastiskt:”Den är utomordentligt intressant och lägger fram nya och riktiga idéer, som tills nu har undgått till och med de mest upplysta politikers ögon.”Efter statsvälvningen 1772 genomförde Gustav III reformer som speglade Beccarias idéer om en humanare straffrätt: tortyr som förhörsmetod avskaffades och dödsstraffet begränsades från 1779 till att gälla endast mord, dråp och barnamord. Barnamordsplakatet 1778 gav ogifta mödrar rätt att föda anonymt för att minska barnamorden.Bildtext: Gustav III (i guldfärgad rock) tillsammans med sina bröder prins Fredrik Adolf och prins Karl, den senare sedermera kung Karl XIII. Gustav III framställs ofta som en upplyst despot – en monark som förenade enväldets makt med reformer präglade av upplysningstidens idéer. Konstnär: Alexander Roslin, Tre bröder. Licens: Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stephen King är den mest filmade författaren med ett 80-tal tv- och filmproduktioner som bygger på hans verk, hur ser framgångsreceptet ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På fredag är det premiär för "Life of Chuck", en berättelse med en Stephen King-novell som förlaga, något den har gemensamt med många, många filmer och tv-serier som gjorts genom åren. I somras kom tv-serien "The Institute", om några veckor har går filmen "The long walk" upp på biograferna och "It: Welcome to Derry" har premiär i oktober. Stephen Kings filmkatalog innehåller klassiker som "Stand by me", "The Shining" och "Nyckeln till frihet". Vad är det med hans berättelser som gör sig så bra på film? Vilka är de bästa och vilka ska man undvika? Hör samtal med författaren Mats Strandberg och Jonas Strandberg från tidningen Café och Stephen King-podden. Och för den uppmärksamma lyssnaren – gästerna är inte släkt, utan delar bara sitt stora Stephen King-intresse!RACKSTADKOLONIN I FOKUS PÅ WALDEMARSUDDEFrån slutet av 1800-talet och några decennier framåt verkade en kreativ skara konstnärer och konsthantverkare vid sjön Racken i Värmland. Konstnärskolonin, som var inspirerad av Arts & craftsrörelsen, arbetade med måleri, konsthantverk, musik och design och bland konstnärerna fanns Gustaf och Maja Fjæstad, Bror Lindh, Björn Ahlgrensson och Hilma Persson-Hjelm. Höstens stora utställning på Prins Eugens Waldemarsudde har samlat nästan 200 verk av Rackstadkolonin och kulturedaktionens Mårten Arndtzén har sett utställningen "Rackstadkolonin – stämningsmåleri, konsthantverk & design", hur bra är den?"DEN SISTA FJÄRILEN" – UNIKT BOKPROJEKT MED DIKTER FRÅN GAZAFörfattaren Nima Hasan har levt hela sitt liv i Gaza, där hon är en välkänd litterär röst. När kriget bröt ut i oktober 2023, började hon - som många andra palestinska poeter - att publicera dikter i sociala medier, skrivna mitt kriget, mitt i flykten. Översättaren Jasim Mohamed läste dikterna och översatte dem från arabiska till svenska allt eftersom de lades upp. Tillsammans har han och poeten Nima Hasan valt de dikter som nu kommer ut för första gången i bokform.OBS RADIOESSÄ: OM DRÖMMAREN NABOKOVTänk om drömmarna inte berättar om det som har varit utan det som ska komma, att vi inte är uppmärksamma nog i vår verklighetsregistrering. Författaren Nabokov antecknade 64 drömmar 1964. Slog de in? Katarina Wikars har skrivit dagens OBS.Programledare Roger WilsonProducent Maria Götselius

Hur förbereder man sig som konstnär när man ska med till Arktis på isbrytaren Oden? Reporter Anna-Karin Ivarsson träffade Sara-Vide Ericson när hon packade väskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det här personliga samtalet är inspelat hemma hos Channa på norra Gotland. Channa Bankier upptäckte konsten och exotiska bildvärldar redan som liten flicka. I sin konst är hon inspirerad av japanska träsnitt, den äldre egyptiska konsten och mycket annat. Under 60- och 70-talet var hon en del av den svenska alternativrörelsen. Hennes föräldrar flydde förintelsen från Polen till Sverige och den erfarenheten beskriver hon själv som något hon är ”marinerad i”. Hon berättade om livsglädjen och ångesten hos de som flydde och överlevde förintelsen. Det blev ett samtal med både skratt och gråt. Ett samtal om förintelsens vidriga grymheter, men även och om glädjen som kärlek, fest och konst skänker människor. Vi talade om Channas upplevelse och rikedomen av att gå mellan två kulturer: den judiska och den svenska.   

Om Varg Vikernes långsinthet, den första som fick konstkritiken det där kan jag göra själv och en syn på kvinnors sexualitet som osar 80-tal Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I höst kommer Saltkråkan tillbaka. Och vampyrer härjar på en Finlandsfärja i skräckdramat Färjan. Hör vad våra kritiker Björn Jansson och Nina Asarnoj har hittat för utropstecken i SVT-hösten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU – FRÅN ”TUNNA BLÅ LINJEN” TILL BIOAKTUELLA ”KEVLARSJÄL”Möt ”Tunna blå linjen”- och ”Thunder in my heart”-regissören Maria Eriksson-Hecht som är aktuell med sin långfilmsdebut ”Kevlarsjäl” – en omskakande skildring av två bröder i en vuxenvärld som sviker. En berättelse om unga killar med våldskapital.REPORTAGE: HANNA HIRSCH PAULI OCH KONSTEN ATT VARA SIG SJÄLVVår konstkritiker Mårten Arndtzén blickar mot konsthösten - och besöker den redan öppnade Hanna Hirsch Pauli-utställningen på Nationalmuseum. Konstnären gick ur tiden redan 1940 men den första retrospektiva utställningen över hennes konstnärskap har dröjt fram tills nu. 130 verk från ett sex decennier visas i utställningen ”Hanna Hirsch Pauli - konsten att vara fri”, som bygger på ny forskning som bland annat visar hur konstnärens judiska bakgrund påverkade mottagandet av konsten.HANTVERKET – MÖTE MED TRÄBILDHUGGARENI Varnhems klosterkyrka håller man som bäst på att färdigställa en ny orgel som ska efterlikna den barockorgel som en gång fanns i kyrkan. I orgelbygget har flera hantverkare varit engagerade och en av dem möter vi i det här avsnittet i reportageserien Hantverket i P1. Det är träbildhuggaren Emilia Lehrgrafven i Tibro i Västergötland som Helene Alm har träffat.Programledare: Mårten ArndtzénProducent: Henrik Arvidsson

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Konstnären Makode Linde intervjuas av Magnus Thorén. Med den skrikande tårtan ”Painful cake” och utställningen ”Negerkungens återkomst” blev Linde känd för den breda allmänheten. Han anklagades av en del för att sprida rasism och fördomar, medan andra såg hans verk som viktiga inlägg i den laddade debatten om mångkultur och identitetspolitik. Idag bor och verkar Makode Linde i Berlin sedan många år. Hur ser han på tårtskandalen idag? Saknar han den svenska kulturvärlden och provocerar hans black face-målningar fortfarande, eller har tidsandan gjort hans konst mainstream?

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.

Nationalmuseum visar nya sidor av ett älskat konstnärskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären Hanna Hirsch Pauli gick ur tiden 1940 men den första retrospektiva utställningen över hennes konstnärskap har dröjt tills nu. På Nationalmuseum i Stockholm visas över 130 verk från ett sex decennier långt konstnärsliv i utställningen ”Hanna Hirsch Pauli - konsten att vara fri”. Den bygger på ny forskning som bland annat visar hur konstnärens judiska bakgrund påverkade mottagandet av konsten. Men också hur frigörande en vistelse i Paris kunde vara för en ung konstnärinna på 1880-talet - särskilt om hon hette Hanna Hirsch.

En enorm slätt, där man kan göra vad som helst, med sol och glitter bortom bergen. Finns förklaringen till Ernst Billgren här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som en av få nu levande konstnärer har Ernst Billgren fått en egen utställning på Nationalmuseum i Stockholm, Sveriges största konstmuseum. Utställningen har mötts av hyllningar och uppskattande recensioner, bland annat i Kulturnytt på Sveriges Radio.I 40 år har Ernst Billgren varit en av Sveriges främsta och mest omtalade konstnärer.Resan dit är fascinerande. Med en mamma som beundrade honom och gav honom stor frihet, en styvpappa som inte mindes hans namn och en biologisk pappa han aldrig träffat. Ernst Billgren själv har i stället odlat en alldeles egen form av självständighet.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

Nyligen var det 15 år sedan modeskaparen Alexander McQueen gick bort. Var han möjligtvis en av modevärldens sista kreatörer som tilläts vara konstnär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om designers vill bli konstnärer borde de måla eller skulptera. Idag ska modeskapare designa kläder eller lädervaror skapade för att kunna säljas i stora mängder.” Det menade i alla fall Antoine Arnault, den äldsta sonen i Arnault-familjen, i en intervju. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman om en talang som Alexander McQueen hade hittat en plattform i dagens modeklimat.

Konstnären Dan Wolgers har börjat göra mattor och ger sig in i debatten om konstens akademisering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Excuse me - ursäkta mig. Det står så, men på tre olika sätt, på lika många mattor som konstnären Dan Wolgers gjort för möbelföretaget Asplund.Många minns hans tilltag i början av 1990-talet - när han stal bänkar från Liljevalchs och sålde dem på auktion, satte numret till sin ateljé på omslaget till Gula Sidorna och köpte en hel galleriutställning av en reklambyrå som fick fria händer.Nu vill han föra upp vad han kallar ”ett stort problem” i utbildningen av konstnärer till diskussion.Reporter: Mårten Arndtzén

I Syrien har konst och kultur kontrollerats av Assadregimen i årtionden. Med regimens fall förändrades hela kulturlandskapet på några få ögonblick. Konstnärer och kulturarbetare frågar sig vad som nu väntar. Följ med frilansjournalisten Lina Malers på en reportageresa i Syrien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Welcome to Art is Awesome, the show where we talk with an artist or art worker with a connection to the San Francisco Bay Area. In this week's Episode, Emily features artist Carrie Ann Plank. Originally inclined towards a medical career, Carrie Ann found her true calling in printmaking. Her work, which combines science and art, is showcased in multiple renowned collections, including the Fine Arts Museums of San Francisco and the Library of Congress. Her latest exhibition, 'Cacophony' at Jonathan Carver Moore, visualizes sound through layered prints. Carrie Ann discusses her process, inspiration from scientific data, and collaboration with scientists. About Artist Carrie Ann Plank:Carrie Ann Plank is a San Francisco based artist working in installation, printmaking, and painting. Focusing on layers of sophisticated geometry, Plank examines the space of intersecting patterns to describe new structures. The work utilizes mathematical equations to create multiple overlapping impressions that reveal additional distinct pattern formations. The resulting forms are space in between, the intercession, of concrete data.Carrie Ann's work is included in multiple collections including the Fine Art Archives of the Library of Congress, Fine Art Museums of San Francisco, Achenbach Foundation for Graphic Arts, the Guanlan Print Art Museum in China, Museum Meermanno in The Hague, Netherlands and Museo Nacional de Bellas Artes, Havana, Cuba. Residencies include Black Church Print in Dublin Ireland, KALA in Berkeley, CA, Konstnärernas Kollektiva Grafikverkstad in Malmö, Sweden, Local Language, Oakland, CA, Taller Experimental de Gráfica de La Habana in Havana, Cuba, the Íslensk Grafík in Reykjavik, Iceland, Edition/Basel in Basel, Switzerland, Mullowney Printing in San Francisco, CA, Haystack Mountain School of Craft in Deer Isle, ME, and Bullseye Glass in Emeryville, CA. Additionally, Plank has had a 20 year teaching career before devoting herself solely to her artist practice in 2018. Plank is active in the Bay Area arts community serving on boards and committees such as Root Division, California Society of Printmakers, and Art for AIDS. She is also a 2024 SECA nominee.Visit Carrie Ann's  Website:  CarrieAnnPlank.comFollow Carrie Ann on Instagram:  @CarrieAnnPlankLearn more about Carrie Ann's exhibit "Cacophony" at Jonathan Carver Moore - CLICK HERE. --About Podcast Host Emily Wilson:Emily a writer in San Francisco, with work in outlets including Hyperallergic, Artforum, 48 Hills, the Daily Beast, California Magazine, Latino USA, and Women's Media Center. She often writes about the arts. For years, she taught adults getting their high school diplomas at City College of San Francisco.Follow Emily on Instagram: @PureEWilFollow Art Is Awesome on Instagram: @ArtIsAwesome_Podcast--CREDITS:Art Is Awesome is Hosted, Created & Executive Produced by Emily Wilson. Theme Music "Loopster" Courtesy of Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 4.0 LicenseThe Podcast is Co-Produced, Developed & Edited by Charlene Goto of @GoToProductions. For more info, visit Go-ToProductions.com

Välkommen till Inredningspodden, en podd där du möter många olika personer som arbetar inom inredning, design och arkitektur på olika sätt. Jag heter Johanna Hulander – Efter ett antal år som kommunikationschef bytte jag bana för 13 år sedan och arbetar nu som konsult inom marknadsföring och kommunikation men även med journalistiska arbeten som Inredningspodden, nyhetsbrev och digitala kurser.Veckans gäst är Karin Ferner! Som silversmed, formgivare och konstnär har hon under sin 50-åriga (!) karriär varit mycket produktiv. Hon blandar tradition med folklore och humor på ett unikt sätt och tycker om när det krockar. Hon är aktuell med att ha formgett Svenskt Tenns juldekorationer men just nu pågår utställningen ”En sagolik osannolik jul” på Stora Hyttnäs i Sundborn. En utställning som hon skapat tillsammans, med den tidigare poddgästen, trädgårdsmästaren Andreas Graveleij. En upplevelse att besöka i den otroliga miljö som Stora Hyttnäs är. Välkommen till Inredningspodden Karin Ferner!Fredagsbrevet – Få ett nyhetsbrev varje vecka! Vill du få ett inspirerande fredagsbrev i inkorgen varje vecka? I Fredagsbrevet delar jag med mig av mitt personliga urval av inredning, design och arkitektur – OCH så klart får du ta del av Inredningspoddens gäster. Du hittar länk på Instagram @inrednings_podden eller @johanna_hulander.Min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” släpps 6 decemberUnder det senaste året har jag sett ett ökat intresse bland egenföretagare inom kreativa yrken, som märkt av lågkonjunktur och minskad försäljning, att lära sig mera om marknadsföring och försäljning. Därför så lanserar jag min nya digitala kurs ”Försäljning och marknadsföring för egenföretagare” där du som driver eget får lära dig hur du kan öka din synlighet och nå rätt kunder med smarta, budgetvänliga strategier. I den här kursen kommer det även att finnas en egen poddserie med 10 avsnitt där du kommer att få lyssna på mig, några av Sveriges främsta experter inom dessa ämnen men även lyssna på egenföretagare som hittat egna framgångsrika vägar för marknadsföring och försäljning. Missa inte chansen att få en plats! Den 6 december öppnar dörrarna! Du kommer att hitta all information på Instagram @inrednings_podden och @johanna_hulander.Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden Följ Johanna Hulander på Instagram @johanna_hulander Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info@johannahulander.se och Instagram. I arkivet finns drygt 200 avsnitt. Inredningspodden med mig Johanna Hulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Det kan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård. DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNARE OCH TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA I KOMMANDE AVSNITT!#inredningspodden#arkitektur#inredning#design#johannahulander#inred ningspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera män åtalas för att ha planerat ett terrordåd. / Fler pojkar spelar om pengar. / Fler flickor får diagnosen autism. / Konstnärer broderade tavlor med motiv från gruppen Hoojas texter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

EXKLUSIVT NordVPN-erbjudande ➼ https://nordvpn.com/alexandsigge Prova riskfritt nu med en 30-dagars pengarna-tillbaka-garanti!

Människor har alltid haft en viss respekt för natten, för vem vet vad som kan gömma sig där ute i mörkret? Men den svarta natten har också inspirerat mode, konst och kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Stil ska vi bege oss in i nattens mörker för att se hur den del av dygnet då de flesta av oss ligger och sover har inspirerat modeskapare, konstnärer och kultur i största allmänhet.Vi pratar med den brittiska konstnären Stuart Semple om Vantablack, den svartaste svarta färg som finns. Modeskaparna Jennifer Blom och Per Götesson berättar vad som händer natten innan en stor modevisning. Filmskaparen och författaren Mia Engberg, aktuell med essäboken Mörker som material, berättar om hur hon och andra konstnärer använt sig av mörker, natten och svärta i sina verk. Och så träffar vi arkitekten Andreas Martin-Löf, som stolt också kallar sig lampmakare. Han tycker att vi inte ska lysa upp natten allt för mycket, utan istället lära oss att omfamna mörkret.

Konstnärssonen, kanske, Maximilian Ibrahimovic! Pirret i Milano! Scudettoutmanaren, trots allt, Napoli! Nordin Gerzic med ett litet inhopp! Arne Slots irriterande Darwin Nunez-beslut! Ange Postecoglous onödigt växande spricka till Spurs-supportrarna! Viktor Gyökeres sista pusselbit! José Mourinhos och Ryan Kents kalla krig!

Vi beger oss till Italien vid sekelskiftet 1600, där hittar vi ett stökigt gatuliv som den talangfulle konstnären Caravaggio försöker bemästra. Det går väl lite sämre än det gör framför målarduken. Slagsmål, fylla, dolkar, penslar och epokgörande konst är vad denne strulputtes liv handlar om, rafflande och väl värt ett poddavsnitt. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.