Podcasts about i borl

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon. Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.Medverkande:Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafikFredrik Beckius – Affärschef på TransdevKent Grängfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959. Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika. Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll. I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige. -1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima. Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte. Här kan du hitta information om Golden City Dixies: https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/

Eller, vad ska vi ha skogen till? Under lång tid ansågs lövet i svenska skogar vara i vägen för produktionen av gran och tall. Det besprutades och sågades ner. Idag ser det annorlunda ut, lövet tar större plats. Varför?  I det här, det första programmet, ger forskaren vid SLU Anna-Lena Axelsson oss en historisk tillbakablick på hur vi brukat skogen i Sverige. Hon hjälper oss också att spana in i framtiden, hur ser skogen ut då?  Vi besöker också Jesper Witzell, nationalparkschef vid Söderåsens nationalpark, som aktivt arbetar för att få bort granen, ett projekt som går ut på att återskapa vad man menar är ett ursprungligt landskap. I Borlänge träffar vi skogsägaren Bonnie Nilzon, vid ett av hans skiften, där han använder sig av skogsbrukarmetoden naturkultur för att samtala om alternativa metoder att bruka skogen på. Programmet sändes första gången hösten 2018 Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta  redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Jag tittar alltid efter halvsyskon på stan, säger Sathima, som vet att minst tio personer i Sverige har samma pappa som hon. En man i Golden City Dixies från Sydafrika som turnerade i Sverige 1959. Våren 1959 fylls svenska folkparker och festplatser av människor som vill höra och uppleva bandet Golden City Dixies från Sydafrika. Orkestern är den första någonsin som tillåtits åka på turné i Europa från apartheidregimens Sydafrika och två sångerskor och 20 musiker och dansare reser runt i bussar och uppträder i ett cirkustält varje kväll. I Borlänge bestämmer sig några av musikerna i bandet för att hoppa av turnén och stanna. Och under tre års tid i början av 60-talet får en av bandets sångare många barn med olika kvinnor runtom i Sverige. -1975 skaffade han sin officiella familj, vi är allt det här andra som har pågått i bakgrunden, säger Sathima. Lotta Malmstedt har sökt upp Sathima, Marcus och Pernilla, som kommer från olika delar av Sverige och som har olika mammor, men samma pappa. En man som de inte känner och knappast träffat. Som är närvarande men ändå inte. Här kan du hitta information om Golden City Dixies: https://www.facebook.com/Golden-City-Dixies-friends-and-families-196128151721/

Terrogruppen IS massaker och förföljelser 2014 satte ljuset på en av Mellanösterns små minoriteter - yezidierna. Yezidierna är en folkgrupp i Norra Irak och de är mellan 200.000 och en miljon personer. Irak har den största yezidiska befolkningen men på grund av återkommande förföljelser har många flytt landet. Idag finns yezidiska grupper i länder i till exempel Armenien och i Tyskland, men även här i Sverige. Människor och tro beskriver de yezidiska traditionerna och religiösa föreställningarna men ställer också frågan om framtiden för yezidierna, i Irak och i Sverige. Hur går man vidare efter de svåra förföljelserna, både som grupp och som individer? Enligt yezidisk tro ska ärkeängeln Malak Tawus ha trotsat guds order om att buga inför de första människorna, Adam och Eva. Övriga änglar bugade medan Malak Tawus vägrade, med motiveringen att han endast bugar inför Gud. Enligt yezidierna belönades han för sin lojalitet och porträtteras som en påfågel. I Borlänge bor runt 1000 yezidier och här  finns också en yezidisk begravningsplats. Där träffar frilansjournalisten Maja Falkeborn Willner några av de yezidier som bor i Borlänge. I studion finns ordförande för Yazda Sweden Delkhwaz Haciy och docent i religionsvetenskap Simon Sorgenfrei från Södertörns högskola. Gami Barakat var 15 år när hon tillfångatogs av IS den 4 augusti 2014 och hon hölls som sexslav i 3 år och fyra månader. Idag bor hon åter igen i Sinjar och för Människor och tro berättar hon på en skype linje förförsta gången öppet om det hon varit med om. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz

Om konflikten mellan barr och löv. Eller, vad ska vi ha skogen till?  Under lång tid ansågs lövet i svenska skogar vara i vägen för produktionen av gran och tall. Det besprutades och sågades ner. Idag ser det annorlunda ut, lövet tar större plats. Varför?  I det här, det första programmet, ger forskaren vid SLU Anna-Lena Axelsson oss en historisk tillbakablick på hur vi brukat skogen i Sverige. Hon hjälper oss också att spana in i framtiden, hur ser skogen ut då?  Vi besöker också Jesper Witzell, nationalparkschef vid Söderåsens nationalpark, som aktivt arbetar för att få bort granen, ett projekt som går ut på att återskapa vad man menar är ett ursprungligt landskap. I Borlänge träffar vi skogsägaren Bonnie Nilzon, vid ett av hans skiften, där han använder sig av skogsbrukarmetoden naturkultur för att samtala om alternativa metoder att bruka skogen på. Ett program av Bo Torbjörn Ek & Joseph Knevel. Kontakta  redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Allt fler invandrare som kommer till Sverige kan varken läsa eller skriva. Antalet elever i svenska för invandrare, SFI, som har liten, eller ingen skolgång alls från hemlandet, har fördubblats på fem år. I Borlänge anser de ansvariga för undervisningen att det krävs mer resurser för att lära eleverna svenska, så de kan klara sig i samhället.