Podcasts about gick

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Michelle Hallström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera svenska bibliotek har utsatts för ett cyberangrepp, där hackare lyckats ta sig in på tusentals lånekonton. Syftet verkar bara ha varit att låna mängder med e-böcker – men det kan också handla om att visa att inloggningssystemet är svagt. Kan man då säga att hackaren är någon typ av hjälte?Sedan pratar vi om Kim Kardashian, som var på plats under helgens Monaco Grand Prix för att stötta pojkvännen och F1-föraren Lewis Hamilton. Enligt flera F1-fans gjorde hon flera tabbar och anklagas nu för att inte känns till ”F1-etikett”.

I tider av en skakig omvärld tar vi oss en titt på säkerhetsskyddslagen som reglerar hur det viktigaste och hemligaste för Sverige ska skyddas. Det pågår i detta nu visserligen färskt utredningsarbete för att justera delar av lagen, men denna gång ska vi blicka tillbaka och kika på vad som hände efter den senaste stora omstöpningen 2015-2018. Hur gick diskussionerna i utredningen, hur blev lagen och hur gick det sen? För att nysta i detta har vi med oss Martin Waern som var sekreterare i utredningen om säkerhetsskyddslagen och Kim Hakkarainen som har lång erfarenhet av arbete med säkerhetsskydd. Säkerhetsskyddslag (2018:585) https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201525/ En ny säkerhetsskyddslag, SOU 2015:25 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2015/03/sou-201525/ Historiska föregångare: Personalkontrollkungörelsen (1969:446) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personalkontrollkungorelse-1969446_sfs-1969-446/ Förordning (1981:421) om säkerhetsskyddet vid statliga myndigheter https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1981421-om-sakerhetsskyddet-vid_sfs-1981-421/ Säkerhetsskyddslag (1996:627) https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/sakerhetsskyddslag-1996627_sfs-1996-627/ Säkerhetsskydd (SOU 1994:149) https://weburn.kb.se/metadata/550/SOU_7265550.htm Pågående utredning: En ny ordning för personalsäkerhet, Dir. 2025:105 https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2025/11/dir.-2025105?mtm_campaign=Kommitt%C3%A9direktiv&mtm_source=Kommitt%C3%A9direktiv&mtm_medium=email

Vad gäller med STIM's nya förslag för AI-musik?Är detta vändningen för promptskrivarna?Hur är känslan som Musiklärare i slutet av Maj?Hur tänker man kring betygssättning?Chris spelar Gospel på Sergels torg.Uppdatering på Fenders Lawsuit. Gick det att ÄGA en formpå en gitarr?.. och KOMMER Isaks profetia slå in: Suno köper SpotifyFörbannat festligt att just du lyssnar!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fdYoutubekanal:https://www.youtube.com/channel/UCRWilvJuy0i6VnwoPj2mjjAoch Patreon:www.patreon.com/musiksnacket#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om hur den amerikanska sajten Wayback machines arkivering av internet hamnat i kläm, när publicister försöker bromsa AI-jättarnas framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aftonbladet vägrar både backa och ställa upp på intervjuFörra veckan publicerade Aftonbladet en artikel om framtiden för fotbollsklubben Malmö FF. I mars fick klubben en ny styrelseordförande och rubriken i tidningen var: “AVSLÖJAR: Så planerar Zlatko Rihter att bygga nya Malmö FF”. Det är en spektakulär publicering. Tidningens stjärnreporter, Daniel Kristoffersson, har kommit över ett internt strategidokument som enligt honom skickats ut till samtliga medlemmar i styrelsen. Men det finns ett problem. Dokumentet som hela publiceringen kretsar kring är falskt, skapat av AI. Johan Cedersjö intervjuar Zlatko Rihter, ordförande Malmö FF, Olof Lundh, fotbollsreporter och författare, och det ångerfulla fanet som skapade det falska AI-dokumentet.Vem tar ansvar för att arkivera internet?Ett av journalistkårens favoritverktyg, inte minst för oss här på Medierna, är den amerikanska gratissajten Wayback machine där man kan se hur en viss webbplats eller artikel såg ut vid en viss tidpunkt. Perfekt om man till exempel vill pressa en ansvarig utgivare som försökt gömma undan en misslyckad publicering. Men nu tycks mörka moln ha tornat upp sig på arkivhorisonten.Joanna Korbutiak ringde upp Wayback machines chef Mark Graham, Martin Jönsson, chef för omvärldsbevakning och AI-utveckling på Bonnier News och besökte bibliotekarie Pär Nilsson på Kungliga biblioteket, där man arkiverar det svenska internet.

Lökar, rattar, bomber och meloner kärt barn har många namn. Men hur gick brösten från mat till mode, och vem uppfann bikinin som fyller 80 i sommar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den omtalade Sandhamns-möhippan blev annat än Lojsan tänkt där inte bara tålamod och kunskap, utan också relationen till Buster sätts på prov. Vi har en hel sommar framför oss och Lojsan oroar sig för hur det ska gå med 14 barn och desto fler båtar.... är det så fel att sätta koppel på barnen? Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rebecca Pontán träffade mannen i sitt liv när hon var sjutton år. De jobbade på samma krog, reste till Asien varje vinter och byggde ett liv ihop från grunden. När han fick sin cancerdiagnos fortsatte de leva precis som förut - tills de insåg att de behövde bygga en plan för när han inte längre skulle finnas med i hennes liv. Välkommen till ett samtal om att följa hjärtat när hjärnan inte vet svaret, om att våga börja om från noll mer än en gång - och om att livet faktiskt inte går under, även när allt känns som att det borde göra just det. __________________Pureness är kvar som Helt Vanliga Podcasts huvudsponsor! Tillsammans med dem har jag fått en rabattkod till dig som lyssnar där du får 20% (!) rabatt på ditt köp. Använd koden heltvanliga20 eller den här länken för att få koden direkt till din varukorg. Mina favoriter: KvällsmagnesiumKreatinAshwagandha Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elfsborg tappade 2–0 till 2–2 mot ÖIS. Vi summerar våren, snackar Rohdéns comeback, landslagssvenskar från Sjuhärad, Abbas Hassans återkomst mellan stolparna och varför Hulta Pizzeria plötsligt blivit en het fråga i podden.

ÄNTLIGEN JUBILEUM! Idag firar vi fantastiska 500 AVSNITT av Magiska Godnattsagor!

Landslagets mediedag slutade i storbråk. Inside Blågult ger er som vanligt allt från dagen med de svenska VM-spelarna. Vem var roligast, vem var tråkigast och vem överraskade positivt. Häng med! Medverkande: Per Bohman, Malin Wahlberg och Linn Nordström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker Innehåller klipp från Viaplay

Det har varit tunga dagar honor. Ett blont svall som blev grått, grönt och halverat, och medans Mathilda hulkgråter i duschen försöker Johanna frädda situationen (och sin Revolve-pyjamas). Mitt i kaoset ska vi packa till tre destinationer medans Maximus är fast övertygad om att branded trips är något helt annat än de faktiskt är, och vi avslöjar äntligen destinationen för vart sommaren börjar. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjejerna kämpar för att bli utvalda till ringen. När de jämför upplevelser inser de att gränserna passerats och bestämmer sig för att anmäla tränaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en boxningslokal tränar unga tjejer flera kvällar i veckan. I centrum står tränaren. Han är hård, karismatisk och engagerad i damboxningen i en sport där det är lätt att hamna i skuggan av killarna. Han ser dem, pushar dem och får dem att känna sig utvalda.Men relationerna blir också allt mer personliga och gränserna börjar långsamt förskjutas.När tjejerna under en resa börjar prata med varandra förändras allt. För första gången jämför dom sina upplevelser och börjar förstå att det som hänt kanske inte bara drabbat dom själva.Helt olika bilderTränaren anklagas för grovt sexuellt ofredande. Försvaret menar däremot att relationerna varit ömsesidiga och att tjejerna påverkat varandras berättelser efter att ha “pratat ihop sig”. I det här avsnittet av Brottsutredarna granskar reporter Emma Janke och före detta kammaråklagaren Johanna Björkman ett fall om beroendeställning och gradvisa gränsöverskridanden. Det handlar om makt, lojalitet och vad som händer när en plats som en gång kändes trygg inte längre går att återvända till.Producent: Emma Janke, Bang Stories ABSlutmix: Mikael BrodinExekutiv producent: Steffen Renklint, Sveriges RadioAnsvarig utgivare: Karin Lindblom

Bara vi tre, en tamburin - och här finns saker att avhandla! Tävla i ens relation? Konsten att suga på kryckorna (Cissan), nån du inte kändes pucko (Johanna) och kisspausens ädla konst (Ebba + hennes mamma). Bonus: Vem av oss vill brottas med en gris? Och varför blir Cissans man Per indragen i det hela?! Livsreglerna med Johanna Swanberg, Cecilia Blankens och Ebba Kleberg von Sydow - ditt sällskap, varje söndag!Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Världens starkaste björn Bamse har ofta beskrivits som vänstervriden. Men han var inte ensam. Robert Aman, serieforskare och biträdande professor vid Linköpings universitet, berättar i sin bok ”Kamrat Bamse” hur svenska serier under 1970-talet tog sig an politiken. Andreas Ericson intervjuar honom.

Tomas Ledin om succén med Höga kusten, om farfadern som blev bortauktionerad som barn och hur han fick sitt första skivkontrakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi snackar upp omgångens matcher i en osedvanligt tät matchvecka. Dessutom kommer Gais Rasmus Niklasson Petrovic hit och Sanna Sundberg överraskas stort i studion. Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dönare, en fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Couture-designern Lars Wallin har i decennier skapat fantastiska kreationer till stora stjärnor. Hör honom berätta om kärleken till jobbet och svårigheten att säga stopp något som ledde till att han kollapsade och hamnade på sjukhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gustav Boder träffar Johan Javeus på SEB. Just banker har genom åren haft en njugg inställning mot krypto, vilket många kryptoföretag fått lära sig på det dyra sättet. Johan Javeus utmärker sig dock som en bankman som i många år varit nyfiken på bitcoin och krypto, och konsekvenserna som tekniken kan få.

Igår kom skogspropositionen som baseras på skogsutredningen från Göran Örlander. Vi försöker gå igenom vad som föreslås, skillnader från både hur det är nu och från själva utredningen. Det är spännande!

Ines har fått sitt livs sjukaste kränklimang och Kenza delar med sig av dom mest överskattade skönhets-ritualerna. Tjejerna delar också med sig av nya insikter om sina underliv…..Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag snackar vi om att Natos generalsekreterare Mark Rutte och USA:s president Donald Trump möttes under onsdagen för att diskutera NATO och kriget i Iran. Enligt källor ska mötet gått "åt helvete"Sedan pratar vi om ett projekt där Onlyfans-modeller ska hjälpa till att förklara klimatkrisen genom korta informationsvideor.

1937 publicerades Heinz Guderians bok Achtung – Panzer! Den sammanfattade hans syn på pansarkrigföring – och få militärteoretiska verk har blivit lika legendariska.Guderians tankar kom att få stor betydelse för hur den tyska armén under andra världskriget använde pansar på ett sätt som var både nydanande och effektivt. När Nazityskland gick i krig 1939 hade landet byggt upp ett antal pansardivisioner som blev en av de viktigaste orsakerna till de tidiga framgångarna.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Guderians karriär som officer i den tyska krigsmakten under en minst sagt dramatisk period i Europas historia. Det handlar om två världskrig – och två tyska nederlag.Guderians idéer, som kommer till uttryck i Achtung – Panzer!, bygger på en systematisk inläsning av litteratur, bland annat ögonvittnesskildringar från deltagare i första världskriget. Det som kanske är mest slående med boken är hans öppenhet för nytänkande. Han tar till sig brittiska och franska erfarenheter och värderar dem högt. Samtidigt är han kritisk mot tyskarnas sätt att använda pansar i första världskriget. På så sätt framstår han som en typisk representant för den bildade och skolade preussiske officeren. Han ser stridsvagnens potential: att skapa genombrott och bryta den statiska krigföring som dominerade första världskriget, åtminstone på västfronten.Att Guderians idéer fick ett så stort inflytande berodde på flera faktorer – inte minst att han hade mentorer bland sina överordnade som såg hans potential. Trots det kom faktiskt inte alla hans visioner att förverkligas. Antalet pansardivisioner i den tyska krigsmakten översteg i princip aldrig mer än omkring en tiondel av alla divisioner. Den högsta ledningen tog aldrig riktigt steget fullt ut i linje med Guderians tänkande. Det fanns också en skepsis – ibland ren ängslighet – från högkvarterets sida, till och med under genombrottet vid floden Meuse i maj 1940 under fälttåget i Frankrike. Gick det för fort för pansardivisionerna? Riskerade de att bli isolerade? Hann infanteriet med? Hann artilleriet med?Det är viktigt att förstå att pansarkrigföring inte bara handlade om att samla stridsvagnar i egna divisioner. Pansardivisionernas framgångar var ett resultat av ett taktiskt och operativt koncept som omfattade uppdragstaktik, samverkan med flyg och motoriserat infanteri samt en rörlig ledning och logistik. Pansardivisionerna i sig hade aldrig fått den betydelse de faktiskt fick utan den tyska taktiska och operativa rörligheten. Och det fanns befälhavare – som Guderian och Rommel – som förstod hur pansarvapnets potential kunde utnyttjas i praktiken.Bild: Generaloberst Heinz Guderian på östfronten sommaren 1941. Han var en central teoretiker bakom Tysklands snabba pansarkrigföring. Hans idéer om pansarkoncentration och samverkan fick stor betydelse i krigets inledning. Foto: Ludwig Knobloch/Bundesarchiv, Bild 101I-139-1112-17. Wikimedia Commons, Licens: CC BY-SA 3.0 DE. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han har gjort sin första chin, fyllt 30 och för första gången gått naken genom ett omklädningsrum. I I P4 Extra Gästen berättar Edvin Törnblom om syndernas show och varför han serverade sina 300 födelsedagsgäster shots ur Ozempic-sprutor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De drömde om ett kollektivt paradis 15 år senare möts medlemmarna i rättssalen. Som fiender. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris och publicerades för första gången 2020.En dag syns banderoller med protestbudskap på det stora gula huset.Den här historien om när en dröm krockar in i en hård verklighet. Och om hur det är att vara ideologisk i bostadskarriärens Stockholm.Det ekologiska kollektivhuset Gebers ligger bland ekarna nere vid en strand i södra Stockholm. På landet fast i stan. Det grundades i mitten av 90-talet, av en grupp miljöengagerade unga som ville ha ett gemensamt boende.I den här dokumentären får du möta kollektivisterna, och följa med till det som kunde ha blivit ett paradis.Dokumentären är gjord 2020.Reporter: Rasmus MalmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Nima Shams

Vilken vecka det har varit! Så många knasiga tekniska lösningar och andra tokiga händelser, alex är sjuk men hos poddracing finns det inget som heter sjukfrånvaro, vi kör ju självklart på som vanligt! Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

I 15 år kämpade Thomas Lundblad med att dölja sitt missbruk av amfetamin och andra droger för omvärlden och dem han älskade mest. De senaste 15 åren har han stöttat chefer i att skapa tryggare arbetsmiljöer genom struktur, kunskap och tydliga processer. I dag arbetar Thomas Lundblad på Prodia med att hjälpa arbetsplatser att förebygga och hantera missbruksrelaterade problem. Hur tänkte han tidigare och hur tänker han i dag? Hur kan företag förebygga, förhindra och hjälpa? Välkommen att lyssna på ett personligt samtal med proffsiga råd med Thomas och Jessica i Narkopodden avsnitt 121. Tack till dig som lyssnar och delar våra avsnitt! Stöd gärna Narkopodden genom att swisha oss på 123 532 09 57  Programledare: Jessica Vikberg narkopodden@rns.se Speakerröst: Ulf Elfving Vinjettmusik: Magnus Rosén @magnusrosenofficial Klipp & mix: Tjarls Metzmaa, Styrelsepost.se

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Då är första Sheffield för året över och WHAOW så det gick. Men hur gick det då? Jo! Det får du veta i dagens avsnitt! Jacob Nilsson och Josef lyfter sina tankar om tävlingen i stort, men delar även med sig om sin träning under sista dagarna och lite annat strösnack. Även hur du som vill gå på Workshop, med Kjell Egil Bakkelund, Josef Eriksson och Jacob Nilsson, ska gå tillväga.  Om podden Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Säg till mig hur ett avsnitt inte ska bli kaos när så mycket juicy shit har hänt senaste veckan. Testet i Barcelona är färdigt, Hamilton och Kim K utbyter genetisk information, massa F1 folk omnämns i Epstein-filerna etc etc. Eftersom det var så galet mycket att snacka om fick det idag även bli ett Cool Down Room-avsnitt som också blev en timma långt. Det hittar ni som alltid på vår Patreon!Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

Lars, Hampus, Johan & Jacob diskuterar AI-agentexplosionen på MoltBook, småbolagskrisen i Sverige och Europa, och varför 2021 års börsnoteringar blev en katastrof. Är småbolagen äntligen på väg upp (igen)? Marknaden består av: - *Petter Hjertstedt* - f.d. CFO Tethys Oil - *Lars Jörnow* - medgrundare EQT Ventures - *Jacob Bursell* - Ekonomijournalist & poddare, Monopol - *Hampus Brodén* - Medgrundare & VD på Stabelo - *Viktor Fritzén* - Styrelseproffs, CFO på Montrose - *Johan Isaksson* - Privatinvesterare och poddlegend från Börspodden --- ## **TIDSSTÄMPLAR** *00:00:00* - Intro: MoltBook - Reddit för AI-agenter *00:01:00* - King Malt föds: "I am born" *00:03:00* - 1,5 miljoner agenter - verkliga eller orkestrerade? *00:05:00* - Claudebot ringer sina skapare på telefon *00:06:00* - Agenter startar kryptovalutor och tjänar pengar *00:08:00* - Marknadskaoset: Silver -30%, Bitcoin ner till $76k *00:09:00* - Michael Saylor och MicroStrategy margin call-risk *00:11:00* - Unity -25% efter Googles AI-demo *00:13:00* - SAP och mjukvarubranschens kollaps *00:15:00* - Palantir och rätt positionerade SaaS-bolag *00:18:00* - AI adderar 8x värde till befintliga produkter *00:20:00* - Workday och enterprise-mjukvarumoten *00:22:00* - Vitec och svenska SaaS-bolagens framtid *00:24:00* - Småbolagsdefinitionen: Upp till 150 miljoner euro? *00:27:00* - Småbolagspremien - myt eller verklighet? *00:28:00* - 1975 års pensionsreform skapade tioårsboom *00:30:00* - Indexfonder: 24% i Sverige, 50% i USA *00:32:00* - Europa vs USA: Quality vs förhoppningsbolag *00:34:00* - Spotify och Klarna stannar privata längre *00:37:00* - 2021 års börsnoteringar: 26 av 143 gick till noll *00:39:00* - 48% back om man köpte alla 2021-noteringar *00:41:00* - Börsen som "sista anhalten" för kapital? *00:43:00* - Small cap quality vs small cap förhoppning *00:45:00* - Google och Facebook äter världens lunch *00:47:00* - SpaceX största börsnotering någonsin? *00:49:00* - Europas hundra största: Alla äldre än 30 år *00:51:00* - Enterprise AI och applikationslagets värde *00:53:00* - Figma -80%: Prosumers är inte lojala *00:55:00* - Cambriansk explosion i contentproduktion *00:56:00* - Maltbook-agenter startar podcast över natten *00:57:00* - Småbolagsfonder: Stora utflöden *00:59:00* - Slutet av underperformancecykeln? *01:01:00* - Optimister i small cap, pessimister i large cap *01:03:00* - Nästa vecka: Djupdyk i kärnkraft --- ## **FEEDBACK & TIPS** Twitter: @marknaden_podd Mail: kontakt [a] monopol.se --- ## **ÄMNEN SOM DISKUTERAS** • *MoltBook & AI-agenter* - Reddit för AI-agenter där 1,5 miljoner bots interagerar, startar religioner, pengar och konst. Är det verkligt eller orkestrerat? • *Claudebot-fenomenet* - AI-agenter som ringer sina skapare, beställer mat och startar kryptovalutor på egen hand • *Mjukvarubranschens kris* - Unity -25%, SAP:s långsammare tillväxt, SaaS-bolag slås ut av AI • *AI:s disruption* - Vem överlever? Palantir, Salesforce och Workday har moats, men Figma -80% • *Småbolagskrisen* - Svensk small cap ner 25% sedan 2022, OMX S30 upp 26% • *Småbolagspremien* - Existerar den? 1975 års pensionsreform förklarar nästan allt • *2021 års börsnotering* - 26 av 143 bolag gick till noll, 87 ner över 50% • *Indexfonder tar över* - 24% i Sverige, 50% i USA - dränerar småbolagen • *Quality vs förhoppning* - Small cap quality går lika bra som börsen, förhoppningsbolag kraschar • *Europa vs USA* - Europas small cap stabilare, USA:s mer spekulativ • *PE som alternativ* - Börsen blir "sista anhalten" för kapital? • *SpaceX-notering* - Världens största börsnotering någonsin på väg? • *Tech-jättarna äter lunch* - Google och Facebook tar 50% av världens annonsintäkter • *Enterprise AI* - Värdet hamnar i applikationslagret, inte foundational models • *Småbolagsvändning?* - Stora utflöden = slutet på underperformance? • *Optimism vs pessimism* - Optimister köper small cap, pessimister guld --- #marknaden #ekonomi #ai #maltbook #claudebot #småbolag #smallcap #börsen #investering #saasmjukvara #enterprise #spacex #palantir #figma #unity #börsnotering #indexfonder #qualitybolag #sverige #europa #usa #podcast #svenska

Drömmen har gått i uppfyllelse. Johan är framgångsrik musikproducent med uppdrag över hela världen. Tills han får ett telefonsamtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Chefen ringer och när samtalet är över har Johan blivit av med alla sina uppdrag. Han är arbetslös. Men inte bara det, han har också tappat sin identitet, det är slut med flickvännen, han blir av med bostaden, och snart kommer skulderna ikapp honom. Han går från toppen till botten och känner sig totalt misslyckad.Att misslyckas hör till livet, saker kommer att gå fel hur välplanerad du än är. Hur gör man för att gå vidare när den stora drömmen går i kras? Och vad kan man lära sig av sina misstag? Medverkande: Sofia Viotti, psykolog, specialiserad på självmedkänslaMagnus Lindwall, professor i psykologiFredrik Jerlov som skrivit boken “Mina bästa misstagJohan LindMira TegmanProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

Det första korståget inleddes den 27 november 1095, då påven Urban II uppmanade de kristna att befria Heliga landet från muslimsk kontroll. Gensvaret blev entusiastiskt, och snart begav sig flera härar österut – inte bara mot Jerusalem, utan även mot områden i nuvarande Turkiet, Libyen och Egypten.Även nordbor deltog i korstågen, men de nordiska korstågen kan ibland uppfattas som en förlängning av vikingarnas tidigare plundringståg – nu under kristen flagg.Den norske kungen Sigurd Jorsalafare var den första europeiska monark som deltog i ett korståg till Heliga landet. Under åren 1108–1111 deltog han i ett större fälttåg, och enligt legenden förde han med sig ett relikskrin från Jerusalem med en flisa av Kristi kors, som han skänkte till staden Konghelle (nuvarande Kungälv). År 1123 ledde Sigurd även ett fälttåg mot de hedniska smålänningarna, kallat Kalmare ledung.Korstågen var starkt sanktionerade av den katolska kyrkan, och deltagarna lovades syndernas förlåtelse. Idag räknar man med nio större korståg, där det främsta målet var att återta kontrollen över det Heliga landet. Resan till Jerusalem var både farlig och kostsam – korsfararna finansierade själva sina expeditioner, och många illa organiserade fälttåg nådde aldrig fram.Vid mitten av 1100-talet vidgades begreppet korståg. Då började även krig mot kristenhetens fiender inom Europa betraktas som korståg. Det innebar att väpnade expeditioner kunde riktas mot hedniska folk kring Östersjön. Danska kungar och biskopar förde krig mot de hedniska slaviska venderna vid södra Östersjökusten. Kristna riddarordnar etablerade sig i Baltikum och kom att bli en betydande maktfaktor.Många så kallade korståg var i praktiken plundringståg, och även ekonomiska och politiska intressen låg bakom dessa företag. Även ortodoxa kristna kom att betraktas som fiender, vilket ytterligare breddade definitionen av korståget.I avsnitt 51 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Nordiska korståg, utgiven av Historiska Media.Inledningsmusiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort, släppt under Creative Commons Attribution 3.0 International License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Högaktuellt inom svensk och internationell sport, varje vecka. Här Jens Fjellströms vackra hyllning av Åge Hareide som avled häromdagen. Svensk mästartränare med Helsingborgs IF samt Malmö FF och en av Norges största fotbollsprofiler genom tiderna."Svårt och illa" - Lasse Granqvist om Alexander Isaks oroande skada direkt efter att han fått Guldbollen som årets spelare i svensk fotboll."Överlägsenhetens förbannelse har drabbat Sandra Näslund" - Tommy Åström om Sveriges mest dominanta men minst uppmärksammade OS-stjärna.Följ oss på våra sociala medier för att inte missa någonting från oss:Instagram: https://www.instagram.com/sporthusetpodcast/X: https://x.com/sporthusetFacebook: https://www.facebook.com/Sporthusetpodcast/TikTok: https://www.tiktok.com/@sporthusetpodcastYouTube: https://www.youtube.com/@sporthusetpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Var femte svensk upplever ofrivillig ensamhet och vissa kallar det en epidemi i Sverige. Här berättar lyssnare om hur de bröt sin ensamhet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ensamhet kan vara självvald, att man helt enkelt vill vara ifred och spendera sin tid utan någon annan att relatera till. Det finns över 2 miljoner ensamhushåll i Sverige och cirka 18% av befolkningen känner sig ensamma ibland, ofta eller alltid. Siffran är betydligt högre (30%) bland unga vuxna och äldre över 85 år. Under julen kan ensamheten kännas extra påtaglig. Gick du med i en förening? Bjöd du in grannen på middag? Tog du kontakt med en gammal släkting eller fick du vänner via arbetet? Här berättar lyssnare om hur de lyckades bryta sin ensamhet och vad som hände sedan! Så hittade jag gemenskap med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar vid 21 och programmet startar 21:40.

Och om NATO-medlemskapets inskränkning av den svenska offentlighetsprincipen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Härom veckan publicerade Dagens ETC en granskning av två tiktok-profiler. Två så kallade krimfluencers — som legat i en blodig konflikt. En konflikt som letat sig utanför skärmarna och lett till både skjutningar och sprängningar. Men mitt under publicering så slöt de två profilerna plötsligt fred: det visade sig att en SVT-reporter som de senaste månaderna byggt upp en närvaro genom liveströmningar på Tiktok gått in och medlat i gängkonflikten. Erik Petersson har i veckan tittat närmare på den här historien som ställer frågor om hur nära man kan gå som reporter, utan att tappa bort sin journalistiska integritet. Intervjuade i inslaget är Geronimo Åkerlund, ansvarig utgivare för SVT Stockholm och Emil Arvidsson, reporter Dagens ETCNATO-sekretessen som kringskär offentlighetsprincipenOffentlighetsprincipen må nyligen ha kvalat in i Sveriges kulturkanon, men i veckan fick den sig en törn. Det är Sveriges Natomedlemskap som ställt till det för den stolta svenska öppenhetstraditionen och om du undrar hur du kunnat missa det här så är det inte så konstigt. Frågan har flugit under radarn, och när riksdagen i veckan röstade om ökad sekretess så gick det snabbt.Joanna Korbutiak intervjuar Jan Sjölund, frilansjournalist och Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet

Allt går inte alltid som planerat, och ibland blir det till och med riktigt tokigt. Hör Karlavagnens lyssnare berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har alla varit där. En stressig morgon, en felkörning, en kalender som sviker – och plötsligt står man där med fel ryggsäck, på fel adress eller fel dag. Hög igenkänning när vi pratar misstag, missförstånd och dagar som inte riktigt blev som planerat. När det inte gick som planerat med Pia Herrera Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

Åtalas för planerat självmordsdåd. Vittnesmål från övergreppen i Sudan. Centerpartister hotas minst. Och Stegras vd förnekar kris i bolaget. Programledare: Nathalie Rothschild.

Det här är berättelsen om en grupp som vågade tänja på gränserna och om en tragedi som kom att skaka om musikvärlden i grunden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisterna trängs för att få ställa frågor på Grammisgalan i USA, 1996. Konstanta fotoblixtar lyser upp intervjuområdet. Bland årets vinnare finns stjärnor som Alanis Morisette, Annie Lennox och Seal, men det är inte dem journalisterna väntar på.Gruppen alla vill höra heter TLC. Tre vitklädda kvinnor kliver upp på scenen. Deras kreativt skurna kostymer visar magen enligt typiskt 90-talsmode och de har precis kammat hem två grammisar för bästa R & B-album och bästa R & B-framträdande av en duo eller grupp. T-Boz, Left-Eye och Chili har på bara några år blivit den bäst säljande kvinnliga gruppen någonsin. Med sin banbrytande R'n'B, galna outfits, dyra videor och allvarliga budskap om säkert sex och kvinnlig självständighet har de skakat om en hel genre. Ändå ser de långt ifrån glada ut när de står där på scenen, alla tre med en grammis i varje hand. Deras senaste album “Crazy Sexy Cool” har sålt i flera miljoner exemplar. Gruppen är känd över hela världen och musikvideon till låten “Waterfalls” spelas konstant på MTV. Men Chili, T-Boz och Left-Eye är ändå less på skiten.– We have worked very hard. We have been in this business for five years. And we are broke as broke can be.Medverkande: Mariana Benyamin Sir, Kim Rowland och Jazmine Rowland.Programmet gjordes av Robin Jonsson hösten 2025Producent Siri HillExekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från: MTV (1992, 1995, 1998, 1999, 2002), ABC (1992), NBC (1994), V-103 Atlanta (2013), Arsenio Hall Show (1992), Nightly News (2002) och dokumentärerna TLC Forever (2023) samt Last Days of Left-Eye (2007).

Ekot bryter samarbetet med frilansare i Gaza, hur tänker andra redaktioner? Och så tar vi tempen på den brittiska yttrandefriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lokala journalister i GazaI veckan avbröt Sveriges Radio sitt samarbete med den Gazabaserade frilansjournalisten Baraa Lafi, efter ett avslöjande av stiftelsen Doku. Där framkom bland annat att hon tidigare varit inblandad i bojkottningskampanjer mot Israel, sponsrade av en högt uppsatt Hamastjänsteman. Det här väcker en större fråga: Går det att överhuvudtaget hitta oberoende lokala journalister i Gaza?Freddi Ramel intervjuar Sveriges Radios utrikeschef Anders Pontara, Expressens utrikesredaktör Erik Wiman och Nathan Shachar, utrikesreporter på DN.P4 Kronoberg gick vilse om davidsstjärnaFörra veckan publicerade P4 Kronoberg ett inslag med rubriken: Ministern bär davidsstjärnan mitt under känsliga konflikten. Det här väckte stark kritik: Hade P4 själva satt likhetstecken mellan judar i Sverige och Staten Israels krigföring? Erik Peterson ringde upp P4 Kronobergs kanalchef Marcus Sjöholm och intervjuar även Willy Silberstein, tidigare utrikeschef på Ekot och före detta ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism. Yttrandefriheten i StorbritannienFrågan om yttrandefrihet har varit väldigt aktuell i USA: men ett annat land där diskussionen går på högvarv är Storbritannien. Du kanske har sett bilderna på pensionärer med rullatorer som bärs bort av polis eller hört om komikern som arresterats för ett skämt han skrivit i sociala medier. Hur mår egentligen yttrandefriheten i Storbritannien? Joanna Korbutiak pratar med James Savage, ansvarig utgivare på The Local och ordförande för Utgivarna.

Har skådespelaren Cecilia Frode köpt en droppställning på eBay? Gick hennes fostervatten på ett mycket diskret sätt? Och tycker hon sig höra knackningar på ytterdörren ibland men när hon öppnar är det ingen där?

Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina. Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

20 augusti. Sagan om batteritillverkaren Northvolt slutade i en av de största svenska konkurserna någonsin. Nu har forskaren Christian Sandström skrivit en bok om bolagets uppgång och fall. Andreas Ericson intervjuar honom om vad som gick fel och varför varken medier eller politiker såg avgrunden närma sig.

19 augusti. Ukrainas president Zelenskyj hade sällskap av ett stort antal europeiska ledare när han besökte Vita huset i veckan. Vilka besked fick vi efter mötet med Donald Trump? Andreas Ericson gästas av Olof Ehrenkrona och Anna Rennéus Guthrie, chef för tankesmedjan Frivärld.

Efter två veckors uppehåll är podcasten Almost Amerikan äntligen tillbaka! Michelle har kommit tillbaka från Atlanta och går igenom allt mellan fel storlek på skyltar, klänningar som saknas, inbrott i förråd och 3 timmars försenat flyg. Hanna går igenom hur hon hatar att planera häng och hur hon måste lära sig att säga nej till saker. Detta och mer gås det igenom i veckans avsnitt!Om ni vill melja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie HertzbergOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett skepp kommer lastat med ett extra långt göttigt avsnitt med exakt ALLT från bröllopet! Do's and dont's, allt som gick heeelt åt helvete, Ines överraskningar till Daniel och Kenzas nervösa överraskning till brudparet, och såklart allt om den sjukaste bröllopsfesten ever. Vem vaknade upp i gårdagens smink, kläder och skor? Vad blev det för lyxig morgongåva? Och varför var Ines nära på att bli änka på smekmånaden?Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans podd får Gabriel ångest av Tobias storstädning.Vi firar Johan Jureskogs 50års-dag med pompa och ståt i ett stort cirkustält!Måste man bjuda med +1 på en fest?Är Alligator Alcatraz ett nytt koncentrationsläger?Vi rekommenderar tre av årets första sommarprat.Till sist listar vi tre gånger det kunde ha gått riktigt illa i livet..Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 juni. I veckan var det Natotoppmöte i Haag. I centrum stod som så ofta Donald Trump och hans nycker. Hur gick det? Andreas Ericson gästas av Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker här på SvD, och David Carlqvist, säkerhetspolitisk analytiker och tidigare utrikeskorrespondent på Sveriges Radio.

Många företag och organisationer har övergett hårda och respektingivande uniformer för att istället satsa på bekväma och funktionella plagg för sina anställda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil diskuterar Susanne Ljung och Samanda Ekman arbetsuniformernas utveckling från stela och obekväma – men respektingivande – till bekväma och funktionella. De pratar också om de många modeskapare som anlitats för att designa snygga arbetsuniformer. Hur har det gått egentligen? Och varför har just flygvärdinnor varit extra utsatta för allsköns uniformsexperiment?