Podcasts about skogen

I detta avsnitt samtalar vi om Svenska Kyrkans skogar ur ett klimatperspektiv och vilken klimatnytta Sveriges skogar och dess produkter ger oss. Skogforsk och Rolf Björheden har på uppdrag granskat de 13 stiftens skogsinnehav vad gäller skogsbruk och skötsel och under senare år med särskild fokus på klimataspekterna. Skogen och dess produkter gör att Sverige binder och tränger undan mer koldioxid än våra fossila koldioxidutsläpp.   Åke Carlsson och Harald Säll samtalar den 19 maj 2026 med Rolf Björheden om rapporterna han skrivit om svenska kyrkans skogar och dess klimatnytta. Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har tidigare skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid. Den är väl värd att läsa.  

Skogen har alltid varit en motor i svensk ekonomi, men nu hårdnar konflikten om hur den ska användas. Hur pressad är skogsindustrin egentligen? Är vi på väg mot en ny syn på hur skogen ska brukas? I veckans avsnitt av Skogen och kapitalet gästar grundaren Olle Gelin för att berätta hur tekniken fungerar, varför dagens skogsmaskiner lämnar stora avtryck i skogen och hur drönare kan förändra framtidens skogsbruk. Kan de verkligen konkurrera med dagens metoder? I nyhetssvepet från ATL: nedskärningar hos Stora Enso och risk för nya angrepp från granbarkborren i sommarvärmen.

Guests include:  Jim Roaldson, Tom Hager, Matt Weidler, and Mike Skogen

På kulturplatsen Skogen i Göteborg vill man komma bort från konsten som konsumtionsvara. I det fjärde avsnittet av Kulturplats pratar vi med Johan Forsman och Patricia Vane, som är konstnärlig ledare respektive verksamhetsledare på Skogen i Göteborg.

I episode 299 av Taakeprat beveger vi oss inn i skogenes mørke og mytiske verden. Her møter vi mosefolk, dryader, skogsånder, levende trær og eldgamle vesener som har gjemt seg mellom røtter og tåke siden mennesket først begynte å fortelle historier rundt bålet.Fra nordisk folketro og tyske sagn til engelske skogguder og hjemsøkte barlindtrær utforsker vi hvordan skogen gjennom århundrer har blitt sett på som noe levende – et sted for magi, frykt, død og åpenbaringer.Dette er en episode om naturens mørke ansikt, om det som hvisker mellom stammene når solen går ned, og om hvorfor mennesket aldri helt har sluttet å frykte skogen.https://www.patreon.com/taakeprathttps://www.taakeprat.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skogen har länge setts som en plats för återhämtning och läkande. I dag pekar forskningen på att naturen kan påverka både stressnivåer, sömn och psykiskt mående och intresset växer också för hur vi själva kan påverka hjärnan och nervsystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från skogsbad och utomhusliv till gamla huskurer och trollformler – människan har länge försökt hitta sätt att lindra oro, stress och sjukdom. I dag växer också intresset för hur sömn, rörelse och natur kan påverka både hjärnan, nervsystemet och vårt psykiska mående. Den här veckan handlar programmet om hur naturen och hur den kan påverka både nervsystem, immunförsvar och kemin i våra hjärnor.Medverkande: Gabriella Svanberg, psykolog och författare, Markus Torgeby, naturprofil och författare, Alessandra Mastrangelo, forskare i folkloristik, Jenny Lovebo, universitetslektor vid Linnéuniversitetet i Växjö, utesovande Nina Grigorjeva och barn på Ur och Skur-dagiset Kåsan tillsammans med rektor Tina Wiklund.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Linnéa WanneforsReporter: Mattias Lindgren

Skogen har alltid varit en motor i svensk ekonomi, men nu hårdnar konflikten om hur den ska användas. Hur pressad är skogsindustrin egentligen? Är vi på väg mot en ny syn på hur skogen ska brukas?I veckans Skogen och kapitalet gästar Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, för ett samtal om minskad avverkning, biologisk mångfald, global konkurrens och varför tillgången på råvara blivit en avgörande framtidsfråga. I ATL:s nyhetssvep: rekordmånga överklaganden av avverkningar och fortsatt stigande priser på skogsfastigheter.

Johanne och Heléne pratar i kapp efter ett litet uppehåll. Det blir Edinburghs nya garnfestival Wooly Good Gathering, AI-genererad Knitting Bullshit och den nya boken Ön och Skogen. Dessutom stickkändisar och några stickningar som inte riktigt uppför sig.

Idag är det återigen en mick, ett lövskogshägn och en podd. Idag pratar vi bland annat om EUDR, ISO-standards, FSC och skotare. Vi undrar också om det finns positiva bananskal att glida på i framtiden - jobbar vi för mycket emot när vi borde jobba med?

Antalet överklaganden av avverkningsanmälningar har ökat lavinartat. Och SCA påverkas av en bojkott från några större företag.I podden diskuteras konflikterna om skogsbruket. Kommer de att öka eller minska? Och hur går debatten i Finland?Vi lyfter också Södras omsvängning i utdelningsfrågan.I poddstudion: Ulf Aronsson, Birgitta Sennerdal och David Larsson

Skogsaffärerna ökade med 19 procent under 2025 – men vad ligger bakom uppgången? Är det räntan, virkespriserna eller ett förändrat investeringsklimat? I veckans Skogen och kapitalet gästar Rolf Åttingsberg från Handelsbanken som guidar oss genom den senaste skogsrapporten. Vi pratar prisutveckling, regionala skillnader och vad köpare faktiskt tittar på idag. I nyhetssvepet från ATL: dieselpriser som svänger, pressade resultat i skogsindustrin och vad det betyder för marknaden framåt.

Skogen runt en liten tjärn i Uppland har just vaknat. Rödhakar och trastar och en gök på avstånd får efterhand sällskap av allt fler fågelröster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelat under Fågelsångsnatten i P1 år 2024 av biologen och ljudinspelaren Bo Söderström.

SCA:s vd Ulf Larsson berättar om bolagets roll i en polariserad skogsdebatt där kritik, kundrelationer och hållbarhetsfrågor vävs samman med en pressad marknad. Vi pratar även om bolagets stora industrisatsningar och synen på framtidens råvaruflöden.I nyhetssvepet från ATL: nya aktörer på skogsmarknaden och fokus på rödlistade arter i skogsdebatten.

Ring P1 från Göteborg om bland annat skogsavverkning, militarisering, upphandling om isbrytare och renar. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Det är deklarationstider för skogsägare, och små misstag kan bli dyra. I veckans Skogen och kapitalet förklarar Ludvig och Co:s Eivor Mettävainio hur du undviker onödigt hög skatt, vilka verktyg som finns och vad du fortfarande kan göra i sista stund. I nyhetssvepet från ATL: fallande virkespriser, stormeffekter och Stora Ensos ökade satsning på eukalyptus.

Om ett träd faller i skogen men ingen hör det, gör det då något ljud?Frågan låter kanske obefogad men är inte alldeles enkel att besvara, allt beroende på vilket perspektiv man tar i frågan.Så vad säger filosoferna och hur går det vetenskapliga resonemanget?Wikipedia säger sitt om "Om ett träd faller i skogen". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra tre äventyrare blev övertalade att hjälpa invånarna i byn Brande. En mordisk kult hade ihjäl folk i trakten som i en del av en ritual för evigt liv. Mitt i natten smyger de ut i skogen men vem är det som skuggar dem?? Gestalt med vänner spelar nya Drakar och Demoner (2023) från Fria ligan. I scenariot har vi bakat in miniäventyret "Järnyxornas kult" från Dunderdagar. Detta är upptakten till kampanjen "Skuggan över dunkeldäld" av Robin Fjärem. Tack till Anders Ekman som komponerat introt exklusivt till Gestalt.Spelledare: FredrikSpelare: Benjamin, Maria och Gustav.Avsnittets intro läses av Magnus Seter.Ljudeffekter från BBC sound achiveAvsnittsbild från Fria Ligan.Stämningsmusiken är tillverkad i AI-programmet Udio.Länk till https://www.drivethrurpg.com/product/418107/Drakar-och-Demoner-Grundspel?affiliate_id=2600700

Världsekonomin är turbulent – men i oron kan skogsindustrin ha ett nytt ess i rockärmen: material bortom papper och sågade trävaror. I veckans Skogen och kapitalet tittar vi närmare på satsningar inom bland annat lignin och andra biobaserade produkter, och frågar oss varför marknaden inte belönar bolagens innovationer. Oskar Lindström från Danske Bank berättar om den långa vägen till kommersiella genombrott och hård konkurrens från fossilbaserade alternativ. Vad krävs för ett “grönt” uppsving? I nyhetssvepet från ATL: tuffa villkor för bönder i vårbruket, och skogsägare som får ta notan efter stormarna.

Den svenska skogsindustrin går in i 2026 med fallande produktion och pressad lönsamhet. Hoppet om en vändning har grusats, inte minst på grund av kriget i Mellanöstern. Virkespriserna har fallit 10-20 procent på kort tid, men enligt Per Hedberg, grundare av Treebula, är oron överdriven. Efter flera år av kraftiga uppgångar handlar det snarare om en naturlig korrigering än ett trendbrott.

Dikten och plöjandet har anrika sammanbundna rötter. Sanna Samuelsson reflekterar över fäder, billar och oändligt vackra jordkockor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en särskild tid som är plogens tid. Det är när tjälen lyft från marken och det bär. Är det för blött håller jorden inte för traktorns tyngd. Är det för sent – då är det för sent, då blir skörden försenad.Är det dags? Det är en uråldrig fråga. Som Vergilius skrev runt tiden för Jesus födelse: ”Just när våren föds, när isen på silvriga höjder / löses och frusen jord för västanvindarna tinar, /då framför plogen, nedsänkt djupt i myllan, / må oxen börja sin suckan och nött av fåror billjärnet blänka.”Det var skimrande vårdagar i mars eller april när pappa körde fram plogen från logen. Så minns jag honom, mekande på ladugårdsplan och sen ut på gärdet. Ingen tid att förlora. Plogens skarpa billar skar ett snitt i den sömniga jorden. Nacken vriden så man ser bakåt. Pappa i traktorn, billen i jorden. Maskarna som myllrade och skrek i fårorna. Måsarna som hetsade ovanför och festade på det som kom upp.Pappa berättade om ett tidigt minne. Han var med sin pappa nere på ett av torpets gärden och gick bredvid. Farfar körde med hästar då, detta var på 1950-talet, innan de köpt sig en traktor. Hästarna gick i tvåspann och farfar med plogen efter.Efter ett tag ville pappa gå hem, men farfar behövde plöja färdigt. Pappa fick gå hem ensam. En bit fram fick han syn på en skepnad, en mörk sten, som skrämde honom. ”Det är blåharen”, skrek han. Han sprang tillbaka till den plöjande figuren, papparyggen och plogfårornas symmetri.Skogen är skräcken och det plöjda fältet är människans domäner, fädernas. Pappan bakom plogen är ett bekant motiv inom poesin, från Joseph Campbells arkaiska fader på de gröna fälten vid havet till Seamus Heaneys dikt ”Efterföljare”. Pappans axlar som segel som spänner, expertögat och den smackande munnen som är hästarnas regel.I Tommy Olofssons översättning: ”Jag ville vara stor och kunna plöja / syfta med ögat, äga kraft i min arm. / Det enda jag gjorde var att följa / hans breda skugga runt vår farm. / Jag var i vägen, snubblade och ramlade, / bjäbbig hela tiden. Men nu för tiden / är det i stället min far som halkar efter / bakom mig, släntrande längs liden.”Den som försökt gräva i marken med en pinne känner till svårigheten i att punktera jordytan. Man kommer inte långt. Men så började de första bönderna, med såpinnar som blev till årder, som fick en järnbill och blev till en plog. Det är en av de uppfinningar som radikalt transformerat mänskligheten. I längden har det också lett till att stora arealer odlats upp och flora och fauna utplånats för ett mer monokulturellt landskap.Första gången plogen nämns i svenska källor är i den Yngre västgötalagen från 1200-talet, då en konflikt uppstått när grannar vänt in jord från andras tegar in på den egna tegen, när de vänt med plogen. Med ett årder uppstår inte det problemet, och det fortsatte att användas i mer avlägsna delar av landet ända in på 1800-talet.Plöjande är ett slags grävande som syftar snett nedåt, för att få bar jord för fröet att gro i. Men det är lika mycket en metod för att röra runt i jorden, som lätt sätter sig, särskilt när tunga maskiner kör på fälten. Plöjningen är också en metafor för poesin. Som Gunnar D Hansson påpekar i essäboken ”Var slutar texten?” bildas ordet ”vers” av latinets ”verto”, vända, i bemärkelsen att plöja. Åtminstone gjorde man den kopplingen redan i antiken. Versrader är alltså plogfåror i skrift, ”en sedd och avläsbar gest, en fysisk rörelse.”Under Vergilius tid var poesins betydelse otvetydig, i samtiden tvivlar man på dess relevans. Detsamma gäller plöjningen. Plogen har blivit lika omodern som dikten.Plöjningsfritt jordbruk har nämligen blivit melodin på mångas läppar i dag. I det regenerativa jordbruket ses plöjning som ett invasivt intrång i jordkulturen. Det stör jordlagren och gör att den odlingsbara jorden eroderas och försvinner. Djupplöjning är lika illa som besprutning och konstgödsel, och är en del av det problematiska industriella jordbruket. Det ersätts i det regenerativa jordbruket med en lättare harvning som mer skonsamt luckrar upp jordsvålen.Denna diskurs är långt ifrån Vergilius stjärnögda verser om underverket som var den billade plogen. Plöjningen är uråldrig, samtidigt har det alltid varit en invasiv praktik. I bevarade landskap i England kan man fortfarande med blotta ögat se djupa fåror efter medeltida plöjningsmetoder.Men det var framförallt efter den så kallat ”gröna revolutionen” på 1950-talet, när jordbruket blev mer högproduktivt, som plogarna har skurit allt djupare ner i matjorden. Effektiviteten blir ett problem när matjorden, som är det övre lagret, har börjat försvinna. Man kommer helt enkelt för långt ner, och jorden svarar med att bara blåsa någon annanstans.Trots allt detta kan man hävda att det finns en skönhet i den nyplöjda åkern. Gerard Nordström visar bland annat i sin monumentala målning ”Höstplöjning” en annan sida. Där sträcker sig fårorna till horisonten, tycks aldrig ta slut. Den skånska konstnären är annars mest känd för sina gröna landskap, särskilt de som målades med antikrigsbudskap under Vietnam-kriget. I plöjningsmotivet finns en helt annan palett. Det är den brun-röd-lila-ockra-skimrande jorden som snett brer ut sig över landskapet.I en intervju berättade Nordström om barndomens promenader på den skånska slätten när det var nyplöjt. Framför allt var det höstplöjningen som var fantastisk. ”De stora jordkokorna som hade vänts upp och ner, och eftersom jorden var så lerig så blev det en klar vacker dag som speglar som glittrade, det var otroligt. Mor och jag kallade det för jordhavet.” Jämförelsen mellan plogen och poesin är en tankelek, poesin är äldre och kommer överleva oss alla. De sista människornas sånger kommer höras över fälten där maskinerna står övergivna och rostar. Men de har båda varit människans följeslagare genom årtusenden, och har setts som exempel på högkultur.När fäderna och plogarna dyker upp i dikten är det ofta som en symbol för traditionen. Poeten är sällan den som plöjer själv, generationernas kunskaper har redan gått förlorad när versen skrivs. Inga hästar går längre på fälten och drar järnredskapen bakom sig, det finns ingen pappa att springa tillbaka till.Skönheten i ett välplöjt fält en höstmorgon kräver ett tränat öga, som förstår arbetet som ligger bakom. Eller kanske är miraklet bara de färgskiftningar som uppstår och hur det kan instruera en dikt eller en målning.Plogens tid må vara på väg att ta slut när matjorden och hållbarheten behöver värnas men de dikter som sjunger plogens lov finns kvar. Och där finns också minnet av våra, möjligen, naiva drömmar om de eviga tekniska framstegen.Sanna Samuelssonkritiker och författareLitteraturVergilius: Georgica. Översättare: Ingvar Björkeson. Natur & Kultur, 2019. Heaney, Seamus: Hundra dikter. Översättning: Tommy Olofsson. Natur & Kultur, 2022.Hansson, Gunnar D: Var slutar texten? – tre essäer, ett brev, sex nedslag i 1800-talet. Ideella föreningen Autor, 2011.

------------------------------------- Avsnittsguide: Avsnitt 451 - Vad gör Kratos i skogen? Maila in till: kontakt@hallflabben.se Hemsidan: www.hallflabben.se Håll Flabben Merchandise Youtube Nytt avsnitt släpps varje lördag kl. 09.00. ----------------------------------------

Bonusavsnitt: Vi pratar om våra påskplaner, att Berra är rädd för skogen, vad är grejen med runclubs och är det värt att ta risker? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att hitta lugnet i skogen och minska sin stress. Niklas träffar Lars Vargheim djupt inne i Svartedalens Naturreservat och pratar om längtan efter skogen, om att hitta kärleken och att hitta bra skor. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt461 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Den svenska skogsindustrin går in i 2026 med fallande produktion och pressad lönsamhet. Hoppet om en vändning har grusats, inte minst på grund av kriget i Mellanöstern. Christian Nielsen från Skogsindustrierna förklarar vad som tynger branschen: svag global efterfrågan, höga råvarukostnader och ökade transportproblem – samtidigt som konkurrensen från Asien och Sydamerika växer. Finns det några ljusglimtar? Vi pratar om Sveriges konkurrensfördelar, och varför framtiden trots allt ser stark ut. I nyhetssvepet: Stigande kostnader i lantbruket pressar matpriserna, och EU vill öka skyddet av skog, med miljardnotor som följd.

I detta avsnitt samtalar vi med Carin Hoflund som arbetar på Lantbrukarnas Riksförbund i sydöstra Sverige, LRF Sydost. Carin är sakkunnig inom frågor som berör äganderätt och skog. Vi samtalar framför allt om den nya restaureringsförordningen som ska ligga till grund för att restaurera olika naturtyper. Den bygger på EU-kommissionens strategi som tagits fram för att skydda den biologiska mångfalden till 2030. Vi som spelat in avsnittet den 3 mars 2026 med Carin Hoflund är Hanna Nero, Elin Varde, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi frågar Carin när, vem och hur ska restaureringen gå till? För skogsbrukets del utgår man från läget 1995 medan för jordbruket är startåret mer diffust.

Dieselpriset rusar mitt i vårbruket. För svenska lantbrukare innebär det ett akut kostnadstryck i ett redan pressat läge. LRF:s ordförande Palle Borgström beskriver en situation där kostnaderna skenar samtidigt som intäkterna står still. Resultatet? Bönder kan tvingas låta åkermark ligga i träda, och matpriserna riskerar att stiga.

Den europeiska förpackningsindustrin har gått från boom till baksmälla. Efterfrågan viker, kostnaderna har rusat och nya globala flöden ritar om kartan. Samtidigt pressas nordiska aktörer – däribland Billerud. I veckans Skogen och kapitalet gästar vd Ivar Vatne för att reda ut vad som händer i branschen. Vi pratar om effekterna av Rysslands bortfall, ökad konkurrens från Asien och varför USA plötsligt blivit bolagets viktigaste marknad. I nyhetssvepet berättar ATL:s David Gustavsson om skogsägare som rasar efter misslyckade avverkningar, och logistiken som börjar bli en ny flaskhals.

Äganderätt, aktivism och nya intäktsmodeller – vad är egentligen den största risken för skogsägare i dag? I veckans Skogen och kapitalet möter vi Bob Persson, en av Sveriges största privata skogsägare och delägare i Persson Invest som förvaltar omkring 140 000 hektar skog. Vi pratar om varför han ser äganderätten som den största risken för skogsbruket, om framtidens intäkter från skogen och vilket råd han ger till yngre som vill köpa sin första skogsfastighet . I nyhetssvepet rapporterar ATLs David Gustavsson om hur geopolitiken påverkar kostnaderna för skogs- och lantbruket samt om en uppmärksammad rättstvist där Stora Enso döms att betala miljonbelopp i skadestånd.

Även om det verkar vara stiltje i branschen i stort just nu så kan det faktiskt vara ett tecken på en "tyst revolution" i skogen. Det är i alla fall tesen vi testar i dagens avsnitt. Och mellan raderna kan det vara riktigt spännande.

Varför känns det annorlunda i huvudet efter en dag med stängsling jämfört med ett pass på gymmet? Som småbrukare är kroppen vårt viktigaste redskap, och idag pratar vi om varför tungt arbete är en mirakelkur för en orolig hjärna.Vi reder ut skillnaden mellan inre och yttre fokus och varför din hjärna älskar när du lyfter tungt.I det här avsnittet får du veta:Proprioception: Hur kroppens "sjätte sinne" kan bryta ångestattacker.BDNF: Vi förklarar vad "hjärnans gödning" är och hur du tillverkar den.Grubblerier: Varför funktionellt arbete tystar negativa tankespiraler bättre än löpbandet.Forskning & Källor:Hjärnan och träning: John Rateys forskning om hur fysisk aktivitet omformar hjärnan. Länk: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/exercise-can-boost-your-memory-and-thinking-skillsKroppskännedom vid trauma: Länk: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/fullDen vetenskapliga kommentaren: Hälsoparadoxen: Forskning visar en skillnad mellan fritidsmotion (hälsofrämjande) och tungt yrkesarbete (sliter på kroppen). Rateys forskning fokuserar ofta på pulshöjande träning. Som småbrukare måste vi komma ihåg att återhämtning är nyckeln – slit utan vila ger inte de positiva effekterna.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Markus Forsbäck, vd på Areal, förklarar varför medelpriser sällan säger hela sanningen, varför grannen ofta är den viktigaste köparen, och hur hans egen ”gärningsmannaprofil” avslöjar hur framgångsrika serieköpare agerar. Vi pratar också om varför förstagångsköparen är närmare 60 år och vad som har blivit mer (och mindre) attraktivt på skogsmarknaden de senaste åren.Dessutom ger David Gustavsson från ATL en färsk omvärldsspaning: geopolitisk oro, stigande olje-, gas- och elpriser, samt hur detta kan slå mot lantbruks- och skogsägare.

Avsnitt 309. Mattias Lundgren, är inte vanlig författaragent. Han arbetar gärna med hot om han inte får som han vill, som här där han hotar ett förlag med att Storytel kommer att straffa dem om de inte gör som Lundgren vill. I en satsning på att skapa en svensk språkmodell sätts rättighetsinnehavarna i centrum på ett unikt sätt. De ställer sina böcker och artiklar till förfogande utan ersättning. Men lyckas projektet och språkmodellen blir kommersiellt gångbar är det rättighetsinnehavarna som får pengarna. Och regeringen står tydligt bakom satsningen. Samtidig står regeringen, via Utbildningsdepartementet, bakom ett projekt där Kungliga Biblioteket, KB, kör så det ryker, utan att ersätta författarna till de böcker och artiklar de ställer till forskares förfogande i ett annat försök att skapa en svensk språkmodell. Vilken väg regeringen i slutändan väljer lär bli tydligt under våren. Författare på Facebook diskuterar livligt hur streamingtjänsternas topplistor ska fås att bli rättvisare och intressantare och vi ger oss in i debatten och vi kommer ut som skeptiker inför topplistorna, alla topplistor. En ny våg av bluffmejl riktade till författare sprids runt världen med syftet att lura dem på pengar. Författaren Dag Öhrlund blev kontaktad av JK Rowling, eller snarare en bluff som låtsades att de var JK Rowling. Det blev en flera månader lång mejlväxling som slutade i flera fejkade nakenbilder.   00 20         Mattias Lundgrens grova affärsmetoder 06 21         Satsningen på en svensk språkmodell 15 09         Problemen med streamingtjänsternas topplistor 19 29         ”JK Rowling” älskar Dag Öhrling – sägs det

February 26, 2026 ~ Chris Renwick and Lloyd Jackson spoke with Kris Skogen, CEO and President of Advisacare. Skogen discussed auto insurance and long-term care costs following the governor's address. Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See https://pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Vi kör igång säsong 11 med ett avsnitt om skogen! Bild och video som diskuteras i avsnittet hittar ni på våra sociala medier! Berättelserna i avsnittet från Tiktok: truecrimetok03, grace.mitscherlich Berättelserna i avsnittet från Reddit: https://www.reddit.com/r/Paranormal/s/uMDoktO2v8 https://www.reddit.com/r/Ghoststories/s/WFyP45sPBj https://www.reddit.com/r/TrueScaryStories/comments/1k42nem/i_saw_an_identical_copy_of_myself_in_the_woods/ Sociala medier: Den Andra Sidan Podcast. Mail: denandrasidanpodcast@gmail.com. Musik av BurghRecords, SoundGalleryByDmitryTaras, SavannaMusic, geoffharvey samt astrofreq, Nikita Kondrashev, nrique27naveda, Ashot-Danielyan-Composer, Marcos Molina från Pixabay, samt ”Silent Horror” av Rafael Krux. Publicerat på Lynne Publishing. Källa: https://www.neosounds.com/songs/16781

E-handelsjätten Zalando har slutat köpa produkter från det svenska skogsbolaget SCA, med hänvisning till mänskliga rättigheter och avverkningar i känsliga områden. I höstas tog även Nestlé samma beslut. Vad ligger bakom bojkotten – hårt tryck från miljörörelsen eller djupare problem i det svenska skogsbruket? Och vad betyder det för SCA och för Sveriges roll som hållbarhetsförebild? I veckans Skogen och kapitalet gästar Fredrik Reuter från Skogsforum, som länge bevakat skogsfrågor. Dessutom får vi en rapport från ATL om Arlas rekordresultat och Södras miljardförlust, samt effekterna av stormen Johannes.

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig?I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest.Här är vår färdplan för serien:Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin.Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider?Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet.Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte.Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab.Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan.I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.I det här avsnittet får du veta:Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa?Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda.Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.Forskning & Källor:Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary)Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH)Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt mBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fortsättning från föregående avsnitt, del 1. (NWT 2023-02-25)

Skogens betydelse för nordvärmlänningarna lyfts fram här. (NWT 2023-02-11)

Avsnittet är en repris och sändes första gången i april 2025.En dag upptäcker anställda på naturhotellet Stedsans in the woods att de danska ägarna plötsligt är borta. Kvar på platsen finns idag besvikna medarbetare, skatteskulder och över 150 tunnor mänsklig avföring. Det verkar som att paret följer ett mönster och att det här inte är första gången de flyr från sina problem – men i en kvarlämnad gästbok finns en ledtråd om vart de tagit vägen. Del 2 av 2 i Spotlights serie om det övergivna naturhotellet. Programledare: Sebastian Nowacki. Gäst: Adrian Sadikovic. Producent: Sabina Marmullakaj.

Miljöpartiets språkrör om varför det är så svårt att nå breda överenskommelser om skogen, förslaget om sänkt straffbarhetsålder och regeringsfrågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige täcks till 68 procent av skog, det finns fler än 300 000 skogsägare i landet, och skogsindustrin står för cirka tio procent av Sveriges export. Skogen är också en plats för rekreation, och har en viktig roll för Sveriges biologiska mångfald samt klimatet, genom att binda koldioxid i marken. Amanda Lind (MP) menar att Sverige behöver en ny inriktning i skogspolitiken för att klara av att förena dessa olika intressen. ”Det forskningen pekar på är att vi behöver se till att skogen får stå lite längre innan man avverkar den. Just nu avverkas skogen allt tidigare, och det är problematiskt för just kolupptaget. Sedan behöver vi också skydda mer skog för att värna den biologiska mångfalden”, säger Amanda Lind (MP). Hon fortsätter: ”Sedan behöver vi också se till att det vi använder skogen till, det vill säga de produkter som faktiskt kan ersätta fossila produkter, blir mer långlivade.”Hur stor avverkning ska det vara tycker ni?”Om man tittar tillbaka och ser vilka avverkningsnivåer vi hade i början av 2000-talet. Ungefär på den nivån skulle vi helt säkert klara LULUCF -målen. Det var inga små avverkningsnivåer det heller. Men vi kan inte bara göra det, utan vi måste också satsa på att stötta de små skogsägarna som vill prova nya metoder och stötta förädlingen inom industrin”, säger Amanda Lind (MP).Vad handlar det om? ”De förslag vi har lagt fram som faktiskt skulle klara LULUCF-målen innebär 15-20 procents mindre avverkning. Det här baseras på att vi de senaste åren har haft en väldigt hög avverkningstakt inom skogen. Det har bidragit till att skogarna i dag inte fångar upp lika mycket koldioxid. Därför är vi i det läge vi är i i dag”, säger Amanda Lind (MP).Vad ser du för konsekvenser för skogsindustrin om avverkningen behöver minska och vara på de nivåerna som du nämner? ”Skogsindustrin har sedan 1990 tappat över 60 procent arbetstillfällen. Det är inte på grund av klimat eller miljöpolitiken utan av andra saker. Därför ser jag att med vår politik finns det potential att öka antalet personer som jobbar inom skogen”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att många jobb i branschen försvunnit för att man brukar skogen med mera effektiva metoder, och att där inom industrin där skogsprodukter förädlas som jobben kan öka.Breda överenskommelser om skogspolitiken?Skogspolitiken har utretts vid flera tillfällen under senare år, och många skogsägare saknar tydligare mål och regler för skogsbruket. Amanda Lind (MP) tror att klimatförändringarna är en anledning till att de politiska partierna har svårt att komma överens när det gäller skogspolitiken. ”Status quo i skogspolitiken och i skogsbruket i dag kommer inte att fungera. Inte minst på sikt när klimatförändringarna kommer att leda till mer torka och översvämningar. Mer stormar som gör att vi måste ha en mer robust situation i skogen”, säger Amanda Lind (MP).Vilket ansvar har ditt parti att komma överens och hitta spelregler? Ni kanske behöver kompromissa. ”Så är det inom alla politikområden. När vi satt i regering förra gången förhandlade vi skogspolitiken med S och C och hittade vägar framåt. Jag tror att det kommer att fungera framåt också, men någonstans krävs det också att man måste se över sin egen skogspolitik och inse att man måste vara beredd att ompröva gamla sanningar som har funnits kring skogen”, säger Amanda Lind (MP). Sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år vid grova brott har fått omfattande kritik från en lång rad remissinstanser. Inte heller Miljöpartiet vill sänka straffbarhetsåldern. De anser att unga förövare ska tas om hand av Sis, trots den skarpa kritik som också funnits mot hur Sis-hemmen fungerar. ”Det är väldigt mycket som inte funkar tillräckligt bra när det gäller unga som rekryteras in i kriminalitet. Det man håller på att göra nu med att inrätta ungdomsfängelser är något som vi i grunden var emot. Vi hade velat gå vidare med Sis i stället. Stärka rehabiliteringen, stärka skolan. Vi vet att skolan är jätteviktig. Det ska finnas konsekvenser när du har gjort så grova brott. Men rimligen måste också de konsekvenserna vara sådana som gör att barnen får bäst förutsättningar att inte återfalla i kriminalitet”, säger Amanda Lind (MP).Amanda Lind (MP) menar att regeringen borde lyssna på kritiken och lägga ner förslaget. ”Och lägga all kraft på det som ger effekt, som att stärka Sis”, säger Amanda Lind (MP).Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på eftermiddagen 4 december.

Allt går inte alltid som planerat, och ibland blir det till och med riktigt tokigt. Hör Karlavagnens lyssnare berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har alla varit där. En stressig morgon, en felkörning, en kalender som sviker – och plötsligt står man där med fel ryggsäck, på fel adress eller fel dag. Hög igenkänning när vi pratar misstag, missförstånd och dagar som inte riktigt blev som planerat. När det inte gick som planerat med Pia Herrera Ring eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

The Sound Chaser Progressive Rock Podcast is on the air. On the show this time I have selections from across the decades, the 1960s to the 2020s. I have an In Memoriam feature commemorating John Lodge, quite a bit of Norwegian music, and much more. All that plus news of tours and releases on Sound Chaser. Playlist1. Druckfarben - In Disbelief, from Second SoundIN MEMORIAM JOHN LODGE2. The Moody Blues - Survival, from OctaveEND IN MEMORIAM3. Premiata Forneria Marconi - Liberi dal Bene Liberi dal Male, from Ulisse4. Premiata Forneria Marconi - Domani, from Ulisse5. Yngve Guddal & Roger T. Matte - Mad Man Moon, from Genesis for Two Grand Pianos, Vol. 16. Bjørn Riis - Everything to Everyone, from Everything to Everyone7. Amarok - The Storm, from The Storm8. Oak - Guest of Honour, from The Quiet Rebellion of Compromise9. Agusa - Den Förtrollade Skogen, from Ekstasis - Live in Rome10. Asia - Don't Cut the Wire (Brother), from Aria11. Goblin - Death Valzer, from Suspiria12. Michael Nyman - Nose-List Song, from The Kiss and Other MovementsTHE SYMPHONIC ZONE13. Dragon - Lucifer, from Dragon14. Pallas - Courage, from Courage and Other Songs of War and Peace15. Jordsjø - La Meg Forsvinne, from Jord Sessions16. Manoel Macia - El Olvido, from El Olvido17. Neil Ardley - Nocturne, from A Symphony of Amaranths18. Robert Reed - Cursus: A Symphonic Poem, from Cursus: A Symphonic PoemLEAVING THE SYMPHONIC ZONE19. Andy Pickford - Biosphere Parts 1-6, from Biosphere20. Procol Harum - Understandably Blue [cd bonus track], from Procol Harum

Som idé har kalhygget redan fallit, säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog och naturvårdaren Ingemar Södergrens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!Programledare är Karin Gyllenklev.

En björnmamma och hennes nyfödda unge vaknar upp till en ny värld efter att ha gått i ide. Deras älskade skog har förvandlats till en stad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men när de hittar ett litet blåbärsris börjar de minnas sitt gamla hem, och tillsammans med de andra djuren återställer de skogen.En vacker och varm berättelse om vikten av att vårda naturen och inte glömma sina rötter.MedverkandeFörfattare: Lisa MoroniFörlag: Bonnier Carlsen (boken gavs ut 2025)Uppläsare: Anna ÅsdellSkådespelare: Therése Lindberg, Sigrid Castell och Jonas Hellman-DriessenMusik: Ludvig JanssonProducent: Linda Jones, Barnradion

Mark is joined by Festival Foods CEO Mark Skogen (amongst many other titles)! They talk about what makes Festival Foods special and why it means so much to give back to the community. Mark shares about his baseball team The Green Bay Rockers, the concert event center, and how he got through the Covid-19 pandemic. Rational Revolution with Mark Becker is a part of the Civic Media radio network and airs Saturdays at 2 across the network. Subscribe to the podcast to be sure not to miss out on a single episode! To learn more about the show and all of the programming across the Civic Media network, head over to https://civicmedia.us/shows to see the entire broadcast line up. Follow the show on Facebook and X to keep up with Rational Revolution with Mark Becker. Guest: Mark Skogen

Mark is joined by Festival Foods CEO Mark Skogen (amongst many other titles)! They talk about what makes Festival Foods special and why it means so much to give back to the community. Mark shares about his baseball team The Green Bay Rockers, the concert event center, and how he got through the Covid-19 pandemic. Rational Revolution with Mark Becker is a part of the Civic Media radio network and airs Saturdays at 2 across the network. Subscribe to the podcast to be sure not to miss out on a single episode! To learn more about the show and all of the programming across the Civic Media network, head over to https://civicmedia.us/shows to see the entire broadcast line up. Follow the show on Facebook and X to keep up with Rational Revolution with Mark Becker. Guest: Mark Skogen

Thanks for joining us this weekend for another edition of Rational Revolution across the Civic Media radio network. This week, Mark Becker sits down with CEO of Festival Foods Mark Skogen for a conversation about business, life and so much more. Rational Revolution with Mark Becker is a part of the Civic Media radio network and airs Saturdays at 2 across the network. . Subscribe to the podcast to be sure not to miss out on a single episode! To learn more about the show and all of the programming across the Civic Media network, head over to https://civicmedia.us/shows to see the entire broadcast line up. Follow the show on Facebook and X to keep up with Rational Revolution with Mark Becker. Guest: Mark Skogen

Thanks for joining us this weekend for another edition of Rational Revolution across the Civic Media radio network. This week, Mark Becker sits down with CEO of Festival Foods Mark Skogen for a conversation about business, life and so much more. Rational Revolution with Mark Becker is a part of the Civic Media radio network and airs Saturdays at 2 across the network. . Subscribe to the podcast to be sure not to miss out on a single episode! To learn more about the show and all of the programming across the Civic Media network, head over to https://civicmedia.us/shows to see the entire broadcast line up. Follow the show on Facebook and X to keep up with Rational Revolution with Mark Becker. Guest: Mark Skogen

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brandrisken är hög i stora delar av Sverige, framförallt i Norrland där tågen måste köra saktare för att undvika gnistbildning.Vi tycks ha lärt av tidigare brandsomrar och nu är myndigheterna på tårna för att undvika att stora, svårsläckta bränder ska bryta ut.Men i framtiden kan vi också behöva se över sammansättningen av träd i skogen när klimatet förväntas bli både varmare och torrare. Mer ek och andra lövträd kan fungera som en brandförsäkring, visar forskning vid SLU i Alnarp.Medverkande: Docent Jonas Rönnberg, föreståndare Skogsskadecenter SLU och Igor Drobyshev, docent och brandekolog vid SLU. Reporter: Simon Moser, programledare: Marie-Louise Kristola, producent: Michael Borgert.