Podcasts about tyskland

Fotbollsmorgon 21/6Programledare: Jesper HofmannPanel: Björn JohnsonGäster på länk: Martin ÅslundRedaktion: Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episode webpage: https://www.krlepodden.com/episoder3/2026/6/20/alexander

Sandro Spasojevic i VM-studiet, Cristiano du er ikke en 9'er, og der kommer ikke noget på banen, "Havde altid ret – I skulle have lyttet", alle holder med Portugal mens slutrunden vender op og ned på døgnrytmen. Thomas Tuchel vil have pressevæggen flyttet, og spørgsmålet er stadig: Hvad er det egentlig, Cristiano Ronaldo ikke forstår? Sandro leverer et deep dive på Bosnien, England er tilbage som et hold. Er det nu, vi går kontra og ruller med Neymar? Tyskland ser stærke ud, Congo danser sig videre på Islands Brygge, og grovfilen er fremme til de helt sene kampe. Messi er Maximus i gladiatorkampen, vi får historien om de lyserøde støvler og en Nike-kontrakt, diskuterer slutrundens bedste mål indtil videre og runder af med det seneste nyt fra transfermarkedet.Værter: Peter Falktoft og Nicklas BendtnerGæst: Sandro SpasojevicProduktion: PodAmokJingle: Morten Breum

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

Eivind og Julian Nagelsmann har samme forbilde på motefronten. På banen danser Deniz Undav seg frem som spådd. Ellers var det både lyspunkter og skuffelser da Tyskland vant stort i åpningskampen. En kruttsterk dommerdagbok fra gamledager setter dagens VAR-jåleri i perspektiv. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Startskottet har gått för Ukrainas och Moldaviens förhandlingar om EU-medlemskap. Rysslands krig gör det brådskande. Men utvidgningen kommer med utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En av Putins mardrömmar kan bli sann, istället för att förhindra Ukrainas närmande till väst kan Rysslands krig i Ukraina leda till motsatsen – ett påskyndat medlemskap i EU.Men många hinder ligger längs vägen. Ukraina har haft flera allvarliga fall av korruption på hög nivå och Ukrainas enorma jordbruksarealer skrämmer befintliga EU-länder som Polen, som ser risken för att den egna produktionen konkurreras ut. Ukraina brukar beskrivas som Europas kornbod, över 70 procent av landet består av jordbruksmark, i hektar mätt en yta större än hela Tyskland. Samtidigt har Tysklands förbundskansler Merz föreslagit en flexibel väg in i unionen för Ukraina. En lösning där Ukraina exempelvis snabbt kan vara med på EU-möten, men utan rösträtt. Volodymyr Zelenskyj har dock avfärdat förslaget som orättvist och menar att det måste vara allt eller inget för Ukraina. Medverkande: Andreas Liljheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för Europapolitiska studier Sieps. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondet som också bevakar bland annat Moldavien och kriget i Ukraina.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Lena Bejerot

Er det bedre å brenne ut enn å falme bort? Og hvordan hadde Norge sett ut hvis Tyskland vant krigen?

Tyskland scorede syv gange mod VM-debutanterne fra Curacao og overtog samtidig rekorden for flest mål ved VM-slutrunder gennem historien. Vi ser også nærmere på Australiens overraskende sejr over Tyrkiet, de seneste udviklinger i den engelske VM-lejr og det opsigtsvækkende modsvar til UEFA-præsident Aleksander Čeferin fra 13 af VM's mindre nationer. Derudover runder vi de øvrige resultater fra søndagens kampe og ser frem mod mandagens program, hvor Spanien tager hul på sin VM-slutrunde mod Kap Verde. VM Morgenbriefing giver dig hver hverdag et hurtigt overblik over alt det vigtigste fra VM, mens du sov.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Martin Wennberg er musiker, låtskriver og vokalist i Håndgemeng. Han angrer mest på små ting, som at han slutta å stå på skateboard, men angrer ikke på store veivalg i livet. Vi snakker bl.a. om den store nedturen som heter hverdag etter en veldig god helg med spilling, hvor absurd det er at i Tyskland kan det samles mange tusen mennesker midt i ødemarka og nyte musikk sammen, at musikken har vært en viktig del av livet hans siden barneskolen, men at det skulle ta mange år før han tok steget opp på scenen, at nervøsiteten bare blir større og større for hvert år som går, men at følelsen underveis og spesielt etter konsert gjør alt verdt det, at man blir som en gjeng brødre uten foreldre når man er på tur med bandet, og hvor trygt og fint det er å lage musikk sammen med noen av sine nærmeste og eldste venner, å bli inspirert av veldig mye forskjellig musikk utenom den musikken de lager selv, å ikke ville sette seg for store mål for å unngå skuffelse, men klare å være takknemlig for den reisen han er med på og en god del om å ikke føle seg helt hjemme blant tyske stonere, stor produktivitet og prokrastinering samtidig, black metal-torsdag på ungdomsskolen og at vi to er litt snarlike.Programleder: Sivert MoeSupport this show http://supporter.acast.com/anger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tom har besøk av Kjell-Gabriel som har tatt med en ordentlig lekkerbisken fra Tyskland. Her blir det mye prat om tysk vin og høykvalitetsdråper, men holder den nivået guttene forventer? Philipp Kuhn Steinbuckel Riesling Trocken GG 2024 / kr. 389,90 / Varenummer: 517801 See omnystudio.com/listener for privacy information.

Få högtider upplevs som lika äktsvenska som midsommar. Det svenska midsommarfirandet skiljer sig markant från motsvarande helger i andra länder, och när svenskar vill framhäva något genuint nationellt lyfter de ofta fram just midsommaren – med dess typiska inslag: maten, midsommarstången, dansen, lekarna och till och med alkoholen.Men hur växte våra midsommartraditioner och ritualer egentligen fram? Vad är bakgrunden till sill och färskpotatis, jordgubbsfrossa och stångresning? När skrevs "Små grodorna"? Hur länge har jordgubbar ens existerat? Frågorna är många – och svaren ofta överraskande. Ingen svensk i sina sinnens fulla bruk hade ätit färskpotatis före 1900-talet, och sill var en gång raka motsatsen till festmat. ”Små grodorna” är i själva verket en gammal fransk militärmarsch, och mycket talar för att midsommarstången är ett senmedeltida kulturarv från Tyskland. Supandet, däremot, kan ha vikingatida rötter.Men midsommar är mer än ritualer och rätter. Det finns flera historiska händelser som starkt förknippas med högtiden, exempelvis Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523 samt ”midsommarkrisen” 1941, då den svenska regeringen tvingades tillåta en tysk stridsdivision att färdas genom landet – från Charlottenberg till Haparanda – för att delta i kriget mot Sovjetunionen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska midsommaren – dess traditioner, historia och överraskande ursprung.Bild: Majstången reses. Oljemålning av Hugo Salmson. Skildrar midsommarfirande i Rättvik med majstångsresning, dans och folkmusik i ljus sommarnatt. Män och kvinnor i sockendräkt deltar i festligheterna medan barn, äldre och en präst samtalar vid sidan om. En kvinna håller sin baby i famnen, och nymånen lyser över scenen.Källa: Dalarnas museum via DigitaltMuseum, identifikationsnummer ÅH 0002.Licens: Bilden återges med tillstånd i enlighet med gällande upphovsrättsliga bestämmelser.Lyssna också på Svensk matkultur från medeltid till nutid – Sås och tro.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programmet befinder sig i ingenmandsland mellem slutningen på sæsonen og VM, og VM-feberen er svær at få øje på, der er 104 kampe på programmet, hele det engelske hold holder ferie på Mykonos, og det virker næsten som om, at Donald Trump er den eneste med ægte VM-feber, vi vender åbningskampen i Mexico City, et vanvidsmål fra Colombia ved VM i 2014, Rihanna på tribunen, vi diskuterer det bedste VM-mål nogensinde, derudover ser vi på vind-eller-forsvind-kampene, hvor turneringen for alvor begynder at blive spændende, der er som altid en forkærlighed for Tyskland, Portugal bliver afskrevet som kommende verdensmester, Congo bliver kaldt pivringe, og Cristiano Ronaldo scorer to mål i første kamp, Erling Haaland kommer til at få det varmt, Florian Wirtz er en anden spiller på landsholdet end i klubben, Bellingham ryger ud af startopstillingen, vi sætter VM-drømmeholdet, og diskuterer den jammerlige dynamiske prissætning på VM-billetter. Værter: Peter Falktoft og Nicklas BendtnerEkspert: Nikolai LinaresProduktion: PodAmokJingle: Morten Breum

Under dette årets festspill skal det fremføres flere verk fra tysk romantikk. Det dreier seg blant annet om Schuberts Winterreise og tonesettinger av dikt av Goethe, Friedrich Rückert, Wilhelm Müller og andre. I tillegg er det flere av de fremførte verkene som behandler velkjente litterære temaer som «Piken og døden» og «Tristan og Isolde». Litteraturhuset i Bergens egen podkast, Lyrisk kvarter, ved Jørgen Sejersted og Frode Helmich Pedersen, begge professor i nordisk litteratur ved Universitetet i Bergen, skal ha en ekstraordinær liveforestilling i anledning årets festpill, hvor de dykker ned i det rike universet av romantisk lyrikk og musikk. De skal diskutere perioden, de store litterære temaene – og snakke om hva de betyr for oss i dag. Dessuten skal de selvsagt løfte frem noen gode enkelttekster – både fra Tyskland og fra Norge, som skal diskuteres og vurderes med liv og lyst! Et samarbeid mellom Festspillene i Bergen og Litteraturhuset i Bergen Kreditering: Musikk: Milde Måne?! – Soundcloud @mildemane Foto (original): Bergen Public Library Norway from Bergen, Norway, No restrictions, via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:(Edvard_Grieg_and_Frants_Beyer_hiking)_(3446747911).jpg Maleri (original) Caspar David Friedrich, Public domain, via Wikimedia Commons – https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Caspar_David_Friedrich_-_Wanderer_above_the_sea_of_fog.jpg Illustrasjon lamper (original): Stageline, Product page, Bright xLine – https://www.stageline.no/bright-xbaby-tw-led-fresnel-powercon-black-xline

Häng med Dick Harrison och Tobias Svanelid på årets lyssnarfrågemarathon bland trojanska krig och Rapunzels torn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Årets lyssnarfrågemaraton reder ut varför Rapunzel satt i ett torn, om Kalmarunionen skulle funka idag och när Tyskland hade kunnat invadera Sverige. Och så berättar Dick Harrison hur historien sett ut om Sverige inte förlorat Finland och skotten i Sarajevo aldrig avslossats.

Snakker om Tyskland.Support this show http://supporter.acast.com/anger. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Danish: A Summer's Tale: Finding Dreams and Discovery in Nyhavn Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/da/episode/2026-06-08-22-34-01-da Story Transcript:Da: Solen skinnede klart over Nyhavn, og reflekterede i de mangefarvede facader langs den gamle havnefront.En: The sun shone brightly over Nyhavn, reflecting on the many-colored facades along the old harbor front.Da: Gadens livlige atmosfære summede af turister, der knipsede billeder og nød den danske sommer i fulde drag.En: The lively atmosphere of the street buzzed with tourists snapping photos and fully enjoying the Danish summer.Da: Inde i en traditionel souvenirbutik stod Lars og Freja bag disken og betragtede folkemængden udenfor.En: Inside a traditional souvenir shop, Lars and Freja stood behind the counter, observing the crowd outside.Da: Lars var ivrig.En: Lars was eager.Da: Han havde en plan.En: He had a plan.Da: Han skulle spare op til sin store europæiske backpackerrejse.En: He was saving up for his big European backpacking trip.Da: Hver dag i butikken var en lille skridt mod hans drøm.En: Every day in the shop was a small step toward his dream.Da: Freja derimod, nød livet som det var.En: Freja, on the other hand, enjoyed life as it was.Da: Hun glemte ofte tidens gang i denne travle gadelarm, men en uro gnavede alligevel i hendes indre.En: She often lost track of time in this busy street hustle, but an unease still gnawed at her inside.Da: Hvad skulle hun gøre med sit liv?En: What was she going to do with her life?Da: Turisterne strømmede ind og ud af butikken, men ofte kun for at beundre de håndlavede figurer og bemalede tallerkener uden at købe noget.En: The tourists streamed in and out of the shop, often only to admire the handmade figures and painted plates without buying anything.Da: Lars sukkede.En: Lars sighed.Da: "Vi skal gøre noget, Freja.En: "We need to do something, Freja.Da: Vi vil aldrig nå vores mål, hvis de bare fotograferer."En: We will never reach our goal if they just take pictures."Da: Freja nikkede tankefuldt.En: Freja nodded thoughtfully.Da: Hun så på Lars' ildhu og tænkte over sin egen vej.En: She looked at Lars' enthusiasm and reflected on her own path.Da: "Hvad hvis vi laver et tilbud?En: "What if we create an offer?Da: Noget, de ikke kan modstå?"En: Something they can't resist?"Da: foreslog Lars.En: Lars suggested.Da: "God idé," svarede Freja, med et lille smil.En: "Good idea," replied Freja, with a small smile.Da: De arbejdede sammen og satte skilte op med specielle tilbud.En: They worked together and put up signs with special offers.Da: "Køb en Kaj og Andrea nøglering og få en gratis postkort!"En: "Buy a Kaj og Andrea keychain and get a free postcard!"Da: Det virkede.En: It worked.Da: Pludseligt var der turistflokke omkring disken, ivrige efter at sikre sig en lille bid af dansk kultur.En: Suddenly, there were throngs of tourists around the counter, eager to secure a small piece of Danish culture.Da: Midt i travlheden holdt Freja pause og så på Lars, der snakkede energisk med en gruppe fra Tyskland.En: Amidst the hustle and bustle, Freja took a break and watched Lars, who was enthusiastically chatting with a group from Germany.Da: Hun bemærkede hvor meget han lyste op ved tanken om sit eventyr.En: She noticed how much he lit up at the thought of his adventure.Da: Freja trak ham til side et øjeblik.En: Freja pulled him aside for a moment.Da: "Lars, jeg tænker meget over, hvad jeg skal med mit liv.En: "Lars, I've been thinking a lot about what I should do with my life.Da: Jeg føler presset for at finde ud af det nu, men måske er der ikke noget galt i at vente."En: I feel the pressure to figure it out now, but maybe there's nothing wrong with waiting."Da: Lars lyttede og nikkede forstående.En: Lars listened and nodded understandingly.Da: "Jeg tror, det er okay at være usikker," sagde han.En: "I think it's okay to be uncertain," he said.Da: "Vi lærer vel hen ad vejen, ikke?"En: "We learn along the way, right?"Da: Freja fandt ro i hans ord.En: Freja found comfort in his words.Da: Hun behøvede ikke at beslutte noget lige nu.En: She didn't need to decide anything just yet.Da: Nyhavn, med sine farvestrålende bygninger og livlige stemning, kunne være hendes hjem en tid endnu.En: Nyhavn, with its colorful buildings and lively atmosphere, could be her home for a while longer.Da: Da dagen sluttede, hang solnedgangens gyldne skær over havnen.En: As the day ended, the golden glow of the sunset hung over the harbor.Da: De havde klaret dagen.En: They had made it through the day.Da: Lars havde nået sin salgsgrænse og kunne næsten smage friheden i fremtidens rejse.En: Lars had reached his sales goal and could almost taste the freedom of future travels.Da: Freja havde måske ikke fundet alle svarene, men hun havde opdaget, at det var okay at lade spørgsmålene stå åbne lidt endnu.En: Freja might not have found all the answers, but she discovered that it was okay to leave the questions open a little while longer.Da: Det tidlige sommerlys sneg sig langsomt væk, men både Lars og Freja følte sig nu lettere som vinden, der blidt kildede det gamle kvarter.En: The early summer light slowly faded away, but both Lars and Freja now felt lighter, like the wind gently tickling the old neighborhood.Da: Drømme og spørgsmål, beslutninger og åbenbaringer, alt var en del af livet i Nyhavn.En: Dreams and questions, decisions and revelations, everything was part of life in Nyhavn. Vocabulary Words:shone: skinnedefacades: facaderreflection: reflekteredelively: livligeatmosphere: atmosfæresnapping: knipsedeobserving: betragtedeunease: urognawed: gnavedestreamed: strømmederesist: modståthrong: flokkesecure: sikreamidst: midt ieager: ivrigenthusiasm: ildhureflecting: tænkte overoffer: tilbudpostcard: postkortrevelations: åbenbaringergolden glow: gyldne skæreventually: hen ad vejencomfort: rocolorful: farvestrålendebuzzed: summedeencounter: mødesecure: sikredecide: besluttetickling: kildederevelations: åbenbaringer

Psykologisk press blir ett vapen inför hotet om ett handelskrig som ingen vill ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas handelsunderskott gentemot Kina har vuxit i rasande fart och Bryssel börjar tappa tålamodet. Förslag på förslag läggs fram för att bryta den destruktiva relationen, men Peking är inte sen att hugga tillbaka. Samtidigt vacklar Europa i sitt självförtroende – kommer man våga ta steget fullt ut? Det hänger i hög grad på om Frankrike och andra länder som har fått nog lyckas få med sig Europas största ekonomi Tyskland på tåget. I vågskålen ligger bland annat en miljon tyska jobb och en blödande bilindustri.Medverkande: Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Kinareporter Hanna Sahlberg och Tysklandskorrespondent Katarina von Arndt.Programledare: Therese Rosenvinge.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: Al Jazeera, CGTN Europe.

Jag har varit på minisemester och checkar in

Da var det endelig klart for gruppe E hvor en skikkelig outsider i Tyskland er gruppefavoritt. 90 Minutter har sitt tyske bidrag i podden, så interessant å høre hva han mener om sine landsmenn. Med seg i gruppen har de et småfarlige Ecuador, Elfenbenskysten og lille Curacao. Vi fortsetter også den ulidelig spennende VM kongen - Hvor det er uhyre jevnt mellom de to kloke hoder. PS : Lennart Karl har ute av mesterskapet. Det var etter innspilling. Enjoy

Die Mannschaft! En av giganterna - men hur bra är egentligen denna upplaga?! Vem kliver fram när det går emot och vem ska egentligen göra målen? (Obs. Inspelet innan Karls skada)Medverkande:Christoffer Svanemar, Robin Bylund & Siavoush FallahiViva America görs i samarbete med:ATG:Vi gör Viva America tillsammans med ATG! Inför VM har vi tagit fram unika långtidsspel som ni hör i dessa avsnitt. Ni hittar spelen här: https://www.atg.se/sport#sports-hub/atg_special-odds/football/viva_fotboll_specialoddsO'Learys:O'Learys är såklart den givna platsen för sommarens mästerskap, vi pratar gemenskapen, den goda maten men också den otroliga stämningen som kommer infinna sig på alla deras 60 enheter som ni finner från norr till söder. In och boka bord på https://olearys.com/sv-se/Après:Après är våra favoriter när det kommer till vitt snus. Spana in de superlimiterade VM-tröjorna vi designat tillsammans med Après på apres.se, tillsammans med massa annat merch.Passa även på att kolla in sommarens Spritz-nyheter, som Hugo Spritz och Pink Spritz. Använd koden VIVA för 15% rabatt på din order. Och glöm inte att signa upp dig på Après nyhetsbrev så du inte missar något!Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? freddie@k26media.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Episode website: https://www.krlepodden.com/episoder3/2026/6/6/deutchland-was-passiert Musikk av Lee Rosevere (http://freemusicarchive.org/music/Lee_Rosevere/): Thought Bubbles https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/ «Introducing the Pre-roll» http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/ Referanser Om organiseringen av religionsundervisning: Integrert vs ikke-integrert Mendel, H. (2025) “Religious Education in Germany – Challenges and Opportunities”. [Gir en oversikt over noen av diskusjonene, men vist nok noe sketchy og med visse unøyaktigheter i følge våre tyske venner] Local heroes-didaktikk https://www.uni-passau.de/local-heroes Om forskningsdesign i RE Riegel, U. & Rothgangel, M. (2022). “Designing Research in Subject Matter Didactics. Results and Open Questions of a Delphi Study”. RISTAL, 5, 56–77. Ulrich Riegel & Martin Rothgangel (2025): “Beyond fragmentation in subject didactics and curriculum studies: consensus and contention in research designs”, Journal of Curriculum Studies, DOI: 10.1080/00220272.2025.2562531 Forskere som fremmer et religionsvitenskapelig religionsfag Burkard Porzelt Katharina Frank Petra Bleisch (Sveits) Wanda Alberts

Top top top-hold i studiet, ram nu målet når du sparker straffe, det er nyt for alle, at der er landskamp, hvad er DR Congo for et hold? VM-feberen har ikke helt ramt endnu, og hvad kommer der fra Afrika? Premier League har været kedelig, vi vil gerne se Hjulmand og et par andre i United, der er blevet snakket for lidt om Andoni Iraola, vi har fået en Tyskland-korrespondent, FC Barcelona er den nærige ven, hvorfor ikke bare skrive under med Rashford? Atleticos SoMe-ansvarlige er gået amok, billetter til Bad Bunny plus Lamine, Norge har ikke noget bagtil, man skal ikke tage noget fra Senegal eller Martin Ødegaard, der er simpelthen for mange grupper til VM, hvis du vil kede dig ihjel så tag til Maldiverne, mange om buddet til trofæet, og en promille på 1,8 er ikke spirituskørsel i Curaçao. Værter: Peter Falktoft og Nicklas BendtnerGæst: Signe VadgaardProduktion: PodAmokJingle: Morten Breum

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltStudio Allsvenskan sponsras av Cancerfonden. Var med och bidra till vår poddbössa här: https://www.cancerfonden.se/insamlingar/studio-allsvenskans-bossaÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Ny dag, och nytt avsnitt från Studio Blågul där vi går igenom ALLA tolva grupper inför VM. Hur har vägen till VM sett ut för varje nation? Hur har de spelat? Vilka spelare ska man hålla extra koll på? Hur låter surret i lokalmedia? Vilka frågetecken finns där? Och Tim bjuder på kuriosa om varje land. I dag har turen kommit till grupp E med Tyskland, Elfenbenskusten, Ecuador och Curacao. Missa inte Studio Blåguls VM-genomgångar. Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyskland ser mot USA og VM. DHZ kikker på troppen, mulighetene og kaaaaaanskje en skandale. Gladsak: Cosmos Koblenz gruser Hertha og Bochum i antall VM-spillere! Lok Leipzig har vunnet Regionalliga tre ganger, men rykke opp til Dritte? Ikke sjans. Og har Dritte Halbzeit har fått sin egen Jørn Andersen?See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Noah Bachner och Petter Landén sig an Grupp E: Tyskland, Ecuador, Elfenbenskusten och Curaçao. En rörande överens panel konstaterar att det är en oerhört rolig grupp på förhand.Tyskland pekas ut som favoriter av gammal hävd, men truppen liknas skämtsamt vid ett B-lag och podden spår att de riskerar ett tidigt respass. Noahs personliga favorit är istället Ecuador, som hyllas för sin urstarka defensiv och supertalangen Kendry Páez. Även Elfenbenskusten lyfts fram som ett av Afrikas starkaste landslag, medan Dick Advocaats Curaçao döms ut totalt och förväntas kamma noll poäng.Avslutningsvis bjuder Petter på nördfakta när han döper skaran till "tråkigt val av valuta-gruppen", då ingen av nationerna stoltserar med en helt egen valuta. Missa inte heller att köpa Expressens VM-guide för att nörda ner er ytterligare! Ansvarig utgivare: Klas Granström

I augusti 1920 utkämpades slaget om Warszawa mellan en sovjetisk invasionsarmé och den polska armén under generalen Pilsudski. Utgångsläget för polackerna var inte bra. Försvaret runt den polska huvudstaden sviktade.I detta läge genomförde den polska armén en omfattade omgruppering och därefter en snabb motoffensiv. De sovjetiska arméerna krossades och ringades in 16-25 augusti 1920 i ett slag som har kallats ”undret vid Visla”. Den polska segern räddade den unga polska republiken och stoppade en eventuell sovjetiska fortsatt frammarsch mot Tyskland.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett måhända lite mindre känt krig. Som en direkt följd av första världskriget inleddes i Östeuropa ett antal militära konflikter frammanade av olika nationella strävanden. Polacker, balter, ukrainare, rumäner och så vidare försökte skapa egna nationer och vinna så stort territorium som möjligt. Samtidigt rasade inne i Ryssland ett inbördeskrig 1918-22.Polens ledare Pilsudski hade en vision om att skapa en federation av stater under polsk ledning som motsvarade det gamla Pols-Litauiska samväldet som slutade att existera 1795. Polska trupper kom under 1919 att ockupera stora områden i både dagens östra Ukraina – provinsen Galicien – och flytta gränsen mot Sovjet österut mot Minsk. Den sovjetiska motoffensiven i augusti 1920 tillintetgjorde dessa erövringar och det var först efter segern i slaget om Warszawa som den polsk-sovjetiska gränsen kunde stabiliseras i och med freden i Riga i mars 1921. Polen hade vi det laget även lagt sig till med de östra delarna av dagens Litauen i vilket Pilsudskis hemstad Vilnius ingick.För Lenin och bosjevikerna var nederlaget framför Warszawa en stor katastrof. Drömmarna om att tränga längre västerut och understödja en tysk kommunistisk revolution grusades. Vision om en världsrevolution fick ett abrupt slut i augusti 1920.Bild: Polska soldater bemannar en kulspruteställning vid försvarslinjerna nära Miłosna i byn Janki utanför Warszawa, augusti 1920, under polsk-sovjetiska kriget och striderna om Polens självständighet. Foto: okänd, Public Domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tyskland er Danmarks største eksportmarked, men det står sløjt til i den energitunge tyske industri.Økonomer har nedjusteret vækstforventningerne til bare 0,5 pct. i år, og de mange offentlige investeringer, som skulle sparke gang i væksten, lader vente på sig. Så hvad skal der til for at få gang i tysk økonomi? Det taler vi om i denne uges udgave af Det, Der Tæller. Gæst: Rune Thyge Johansen, seniorøkonom i Danske Bank Vært: Heidi Birgitte Nielsen, økonomiredaktør på FinansSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Joseph Goebbels stack ut bland de ledande nazisterna genom att vara disputerad och framstå som intellektuell. Han var en övertygad antisemit som avhumaniserade judar och initierade den första stora pogromen i Tredje riket 1938.Som propagandaminister tog Goebbels ett hårt grepp om kulturen i Tredje riket. Samtidigt var majoriteten av de filmer som producerades under hans ledning breda underhållningsfilmer – ett medvetet sätt att normalisera regimen och styra publikens uppmärksamhet. Han var också tidigt skicklig på att utnyttja ett nytt massmedium: radion.I detta andra av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet, om Tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.I oktober 1926 utnämnde Hitler Goebbels till partichef i Berlin. Som gauleiter fick han ett uppdrag som passade hans temperament: storstadens politiska gatukamp. Här finslipade han en metod som känns igen i modern demagogi:Provokation som strategi: skapa konflikter som genererar rubriker.Personfixerad agitation: peka ut syndabockar och “förrädare”.Möten som teater: ljus, symboler, marscher – en känsla av att historien rör sig nu. Nazismens budskap blev inte bara något man hörde; det blev något man upplevde.En central del i Goebbels framgång i Berlin var hans förmåga att förvandla nederlag till heroiska berättelser. När nazisten Horst Wessel, en ung SA-ledare, sköts i januari 1930 och senare avled i februari, insåg Goebbels omedelbart propagandavärdet och gjorde Wessel till martyr. Texten som Wessel skrivit till en äldre melodi blev “Horst-Wessel-Lied”, som därefter blev NSDAP:s partihymn och – efter 1933 – en av Tysklands nationalsånger i praktiken, sida vid sida med “Deutschlandlied”.Genom massmöten i Sportpalast och andra stora arenor utvecklade Goebbels en ny politisk estetik. Han använde dramatiska ljuseffekter, uniformerade vakter, standar och en noggrant planerad koreografi för att skapa en känsla av oövervinnerlig kraft. Under presidentvalskampanjen 1932 organiserade han kampanjen “Hitler över Tyskland”, där Hitler flögs mellan städer för att tala inför enorma publiker på kort tid. Vid maktövertagandet 1933 hade Goebbels gjort Berlin till en scen för nazistiska triumfer.Efter maktövertagandet inrättades 1933 Rikets ministerium för folkupplysning och propaganda, lett av Goebbels. Ministeriet fick ett ovanligt brett grepp om press, radio, film, teater, litteratur, musik och bildkonst – och blev centralt i regimens kulturella likriktning. Goebbels verkliga makt låg inte i att övertyga varje individ, utan i att göra avvikelse dyr och samstämmighet lätt. När alla kanaler låter likadant blir tystnaden det enda motståndet.Goebbels förstod radion som en politisk genväg in i hemmen. Satsningen på billiga massproducerade mottagare – Volksempfänger – gjorde det enklare att samla nationen kring ledarens röst och regimens nyheter. Här finns en mediehistorisk lärdom som återkommer: teknikens räckvidd är politiskt neutral – men användningen är det inte.När diplomaten Ernst vom Rath sköts i Paris den 7 november 1938 och avled den 9 november utnyttjade regimen händelsen propagandistiskt; den upphetsade rapporteringen bidrog till att bana väg för pogromen Kristallnatten (9–10 november).Under kriget fortsatte Goebbels att driva en retorik som band samman “folkets överlevnad” med fiendens eliminering. Propagandan bidrog därmed till den mentala terräng där massmord kunde framstå som “nödvändigt”.Bild: Propagandaminister Joseph Goebbels talar vid ett offentligt framträdande i Nazityskland, Foto: Georg Pahl, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons (Bundesarchiv, Bild 102-17049).Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) var en av de mest destruktiva gestalterna i Tredje riket. Goebbels gjorde hatet begripligt, lockande och vardagligt. Den fysiskt veke Goebbels utnyttjade medvetet gatuvåld för att uppnå uppmärksamhet.Goebbels dyrkade Adolf Hitler och kom att göra en ideologisk helomvändning från en positiv syn på Sovjetunionen till att följa Adolf Hitlers vilja att förgöra Sovjet. Goebbels blev en av de tydligaste arkitekterna bakom den så kallade “Führermyten” – föreställningen att Hitler var nationens ofelbara förkroppsligande. Ett bärande element i nationalsocialismen.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.Paul Joseph Goebbels föddes den 29 oktober 1897 i Rheydt i Rhenprovinsen. Han växte upp i en katolsk, småborgerlig miljö och var studiebegåvad. Barndomen präglades av sjukdom och en bestående missbildning i foten som gav honom en tydlig hälta – en detalj som i tidens manlighetsideal kunde bli en livslång social börda. Han blev dessutom avvisad från militärtjänst under första världskriget, vilket förstärkte känslan av att stå utanför “nationens prövning”.För en ung man i det kejserliga Tyskland, där fysisk styrka och militära ideal var fundamentala komponenter i den manliga identiteten, skapade detta handikapp en djup känsla av alienation och utanförskap. Denna känsla av isolering förstärktes dramatiskt vid utbrottet av första världskriget i augusti 1914. Medan hans jämnåriga kamrater anmälde sig som frivilliga och drog ut i fält, nekades Goebbels militärtjänst på grund av sin fot.Denna erfarenhet av att stå utanför nationens stora "hjältesaga" blev ett livslångt trauma som han senare försökte kompensera genom en aggressiv nationalism och ett radikalt politiskt patos. I kombinationen av intellektuell ambition och personlig bräcklighet ser många biografer grogrunden till Goebbels ständiga behov av upprättelse: att bli sedd, beundrad och behövd.Goebbels studerade humaniora vid flera universitet och tog doktorsexamen i Heidelberg. Han drömde om ett liv som författare och dramatiker, men mötte i stället refuseringar, osäkra jobb och en gnagande upplevelse av att vara förbigången. I senare framställningar har denna bitterhet ofta kopplats till hans politiska radikalisering: om det “etablerade” samhället inte gav honom en scen, skulle han bygga en egen.Goebbels kom i kontakt med NSDAP 1924, efter att ha hört Adolf Hitler tala och blivit fascinerad av dennes oratoriella kraft. Hitler satt vid denna tid i fängelse efter den misslyckade ölkällarkuppen, och partiet var splittrat. Goebbels anslöt sig till den norra flygeln av rörelsen, ledd av bröderna Gregor och Otto Strasser. Denna fraktion betonade de socialistiska aspekterna av partiprogrammet och förespråkade en mer proletär och antikapitalistisk linje än den bayerska ledningen runt Hitler.Goebbels gjorde snabb karriär som agitator och skribent. Han imponerade med sin förmåga att förena ideologi med dramaturgi: att göra politik till berättelse, fiender till karikatyrer och den egna rörelsen till ett ödesdrama.Bildtext: Joseph Goebbels talar vid en nazistisk protestmanifestation i Berlin-Lustgarten i juli 1932, riktad mot resultatet av Lausannekonferensen under mellankrigstidens ekonomiska och politiska kris. Foto: Bundesarchiv, Bild 119-2406-01, CC BY-SA 3.0 de, via Wikimedia Commons.Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Overalt i Europa afgøres mesterskaber. Magdeburg blev tyske mestre, og der kæmpes indædt om pladserne i Tyskland. Nedrykningskampene er uhyre tætte. Og i Frankrig spilles onsdag en helt afgørende kamp i Paris. Derfor var der igen brug for at skabe europæisk overblik sammen med Rasmus Boysen. Vi fik også vendt VM-kvalifikationens store kampe og overraskelser. Og så venter der finaler i to europæiske turneringer med Final Four i Hamburg i weekenden i European League og anden finale i European Cup. Få det store europæiske overblik med Rasmus Boysen her. Gæst: Rasmus Boysen Vært: Thomas Ladegaard *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Tyskland, Ecuador, Elfenbenskysten, Curaçao.See omnystudio.com/listener for privacy information.

De amerikanske myndigheder har fået fat i den danske læge og vaccineforsker Poul Bak Thorsen efter 15 år. Han har i årevis levet et roligt liv i Middelfart, mens han har ligget øverst på USA's 'most wanted'-liste over personer, der er eftersøgt for svindel med USA's sundhedsprogrammer. Men i juni sidste år klappede fælden. Poul Bak Thorsen blev anholdt i Tyskland og udleveret til USA, hvor han risikerer mange års fængsel. Mens hans danske advokater frygter, at han kan blive offer for et justitsmord. USA's sundhedsminister, Robert F. Kennedy jr., har i årevis været efter Poul Bak Thorsen og hans forskning. Kan han regne med en fair rettergang i USA? Journalist på Politiken Frank Hvilsom fortæller om sagen. Vært: Simon Stefanski. Program publiceret i DR Lyd d. 18. maj 2026.

Afsnittet er sponseret af Miele https://www.miele.dk/   Se den nye Pearl Beige-serie her: https://www.miele.dk/c/pearl-beige-sortiment-7257.htm     Benyt rabatkoden "VFBxMiele2026" og få 20% rabat på alle Miele-vinkøleskabe og fri fragt frem til og med d. 31. december 2028. (Jeps 2028!)   Se vinkøleskabene her: https://www.miele.dk/category/1014602/vinkoleskabe   Besøg Miele i København https://www.miele.dk/c/miele-experience-center-koebenhavn-3082.htm og i Aarhus https://www.miele.dk/c/miele-experience-center-i-aarhus-701.htm     …………..   Vi er taget til Mosel i Tyskland for at undersøge diversiteten i området.    Tag med på denne radiofonisk vinrejse, hvor vi sammen bliver klogere på Mosel og vinene derfra.   I dette afsnit møder vi avantgardisten Julien Renard, der laver tørre og knivskarpe vine på riesling fra Mosel. Men som noget særligt laver han også vine på druer fra Rheinhessen og derfor skal vi også smage chardonnay, weissburgunder og müller-thurgau.   Det gamle Clotten-1868-kort over Mosel https://www.larscarlberg.com/wp-content/uploads/2014/09/Weinbaukarte-Mosel-1890-RB-Trier-11492AG-002.jpg

Interne slåskampe i regeringen, dårlige meningsmålinger og en træg tysk økonomi. Problemerne står i kø for den tyske kansler Friedrich Merz efter hans første år ved magten. Også det engang så konstruktive forhold til præsident Trump er blevet dårligt, efter at Merz har kritiseret krigen i Iran. Men Merz' mange problemer er ikke kun dårligt nyt for Tyskland - det er også en udfordring for Europa. Gæst: Solveig Gram Jensen, Berlingskes internationale korrespondent Vært: Julie Lindhardt HøimarkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 1943 stod östfronten i ett kritiskt läge. Efter Stalingrad var det tyska fälttåget i Sovjetunionen hårt prövat, men ännu inte krossat. Adolf Hitler ville återta initiativet i ett avgörande slag vid Kursk i södra Ryssland som omfattade två miljoner man och nästan 6000 stridsvagnar.Operation Zitadelle blev historiens största planerade pansaroffensiv, där tiotusentals stridsvagnar, tusentals flygplan och miljoner soldater ställdes mot varandra i en strid som skulle avgöra kriget på östfronten. Trots tysk teknisk förmåga och initial framgång stelnade offensiven mot de sovjetiska försvarslinjerna. När dammet lagt sig hade Nazityskland förlorat sin sista realistiska chans till offensiv seger i öst.I denna teaser av avsnitt av Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med militärhistorikern Anders Frankson. Anders Frankson har bland annat skrivit standardverket Slaget om Kursk : historiens största pansarslag (2002) tillsammans med Niklas Zetterling. Frankson är aktuell med Achtung panzer! Stalingrad och Charkov – två slag som förändrade andra världskriget. Vill du höra hela avsnittet blir du medlem på https://historianu.supercast.com/Slaget vid Kursk var inte bara ett nederlag i markstrid för Nazityskland – det var en strategisk kollaps. Efter juli 1943 skulle Tyskland aldrig mer kunna genomföra en större offensiv på östfronten. Initiativet låg nu hos Röda armén, som metodiskt började pressa tyskarna västerut – hela vägen till Berlin.Den 22 juni 1941 inledde Nazityskland invasionen av Sovjetunionen under kodnamnet Operation Barbarossa. Offensiven förde Wehrmacht djupt in på sovjetiskt territorium, men logistiska problem, det ryska vintervädret och hårt motstånd bromsade framryckningen. Slaget vid Stalingrad (augusti 1942–februari 1943) blev en katastrof för tyskarna och visade att kriget i öst inte längre kunde vinnas snabbt.Trots detta planerade Hitler en ny sommarsatsning år 1943. Målet var att slå ut den utbuktning i frontlinjen runt Kursk och därmed omringa stora delar av Röda armén. Operation Zitadelle var resultatet av en kompromiss mellan fältmarskalk Erich von Mansteins mer försiktiga strategi och Hitlers krav på ett kraftfullt offensivt genombrott. Idén var enkel: Armégrupp Nord skulle anfalla söderifrån och Armégrupp Syd norrifrån och därefter mötas öster om Kursk för att sluta en kniptång runt de sovjetiska styrkorna.Men beslutet att fördröja anfallet för att invänta leveranser av nya tyska vapen som Tiger- och Panther-stridsvagnar gav sovjeterna tid att bygga upp ett omfattande försvar i djupet med lager av minor, skyttegravar, flera motståndslinjer och stora reserver.Bildtext: Sovjetiska soldater från Voronezjfronten genomför en motoffensiv bakom T-34-stridsvagnar vid Prochorovka den 12 juli 1943, under slaget vid Kursk. Slaget vid Kursk är känt som ett av historiens största pansarslag och markerade en vändpunkt på östfronten under andra världskriget. Prochorovka blev särskilt beryktat för de intensiva striderna mellan sovjetiska och tyska pansarförband. Bild: Mil.ru Wikipedia / CC BY 4.0Musik: Red Army 25th Anniversary Song framförs av Röda arméns kör under ledning av A. V. Alexandrov. Sången är ett exempel på patriotisk sovjetisk musik under andra världskriget, där Röda arméns kör spelade en viktig roll i att höja moralen. Kompositören Alexandrov är även känd för att ha skrivit Sovjetunionens nationalsång. Skivan (katalognummer 3005-B, matrisnummer ST-103) spelades in i Sovjetunionen 1943 och digitaliserades av George Blood, L.P. Källhänvisning: Internet Archive, public domain – ingen känd upphovsrätt gäller. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Da Philine Roepstorff forelsker sig i sin kæreste Jacob, er det med følelsen af, at hun for første gang i sit liv kan være 100 procent sig selv. Samtidig er hun meget bevidst om, hvad hun vil - og ikke vil - gå på kompromis med som kæreste til en professionel fodboldspiller. I denne efterfødselssamtale fortæller Philine ærligt om en graviditet, hvor hun har svært ved at glæde sig og knytte sig til babyen i maven. Og om hvordan hun få uger før termin flytter til Tyskland og pludselig skal omstille sig til både et nyt liv og en fødsel i et helt andet sundhedssystem. Philine går over termin og bliver indlagt til en igangsættelse, der ender med at vare flere dage. Men pludselig går det stærkt. Og da Belle endelig bliver født, bliver mødet med hende langt mere overvældende og kærligt, end Philine havde turdet forestille sig.

USA's udenrigsminister Marco Rubio ankom torsdag til Vatikanet for at klinke skårene med pave Leo, som har fået Donald Trump på nakken efter kritik af krigen i Iran. Vil Rubios fredsmission lykkes - og hvorfor spørger pressen ind til Rubios DJ-navn? Vi skal også til Armenien, hvor Frankrigs præsident Emmanuel Macron folder sig ud som crooner, til Storbritannien, hvor højrefløjslederen Nigel Farage står til valgsejr og til Tyskland, hvor forbundskansler Friedrich Merz har været lidt for ærlig om Donald Trump. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, vært Sandra Brovall, USA-journalist Lasse Engelbrecht og Europa-korrespondent Anna Gaarslev. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

USA's udenrigsminister Marco Rubio ankom torsdag til Vatikanet for at klinke skårene med pave Leo, som har fået Donald Trump på nakken efter kritik af krigen i Iran. Vil Rubios fredsmission lykkes - og hvorfor spørger pressen ind til Rubios DJ-navn? Vi skal også til Armenien, hvor Frankrigs præsident Emmanuel Macron folder sig ud som crooner, til Storbritannien, hvor højrefløjslederen Nigel Farage står til valgsejr og til Tyskland, hvor forbundskansler Friedrich Merz har været lidt for ærlig om Donald Trump. Deltagere: Udlandskorrespondent Stéphanie Surrugue, vært Sandra Brovall, USA-journalist Lasse Engelbrecht og Europa-korrespondent Anna Gaarslev. Tilrettelæggelse: Lasse Berg Sørensen. Redigering: Buster Hoff.

De havde det, som man på tysk kalder et Männerfreundshaft – eller på amerikansk, en bromance. Men i sidste uge var der noget, der kørte af sporet mellem USA's præsident Donald Trump og den tyske kansler Friedrich Merz, og nu truer Trump pludselig med at hente 5.000 af de 36.000 amerikanske soldater hjem fra baserne i Tyskland. Men hvorfor er de der overhovedet? Og er der faktisk en del af det her drama, der bør bekymre os mere end antallet af tyske tropper på Rammsteinbasen? Det vil Politikens journalist Jesper Thobo-Carlsen svare på i dagens afsnit af 'Du lytter til Politiken'. Vært: Kathrine Rossau Producer: Jonas Bach-Madsen Research: Trine Sun Hee Redaktør: Bo SøndergaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Valdistrikten i Louisiana kan få stora konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årtionden har amerikanska politiker arbetat för att vissa valdistrikt har en majoritet av minoritetsväljare för att säkerställa att deras intressen tillvaratas. Detta går emot grundlagen, slår USA:s högsta domstol fast i ett nytt beslut.Historien är tekniskt komplicerad men kan få enorma konsekvenser för kommande val i USA. Trump hyllar beslutet samtidigt som demokraterna beskriver det som högerextremism.Donald Trump och hans utrikesminister Marco Rubio har på olika sätt meddelat att kriget i Iran är över. Rubio gick så långt som att säga att USA nu har uppnått sina mål med insatsen. Har han rätt? Är kriget verkligen över?Vi pratar också om USA:s beslut att plocka hem 5 000 amerikanska soldater från Tyskland efter Donald Trumps bråk med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

København er per definition provinsagtig og Aarhus er større fordi de orienterer sig mod verden, en neologisk udredning af arbejdstider og tag en beslutning inden kl. 14.00, en gnavervirus direkte fra buffeten på MS Hondius: hantavirus, endnu en løsgænger på tinge og straight to jail med den kommunikation, hvad havde I tænkt jer med Borgernes Parti? en analyse af Lars Løkke Rasmussens næste træk, Facebook er stadig Facebook, og dansk politik er noget andet, end vi er vant til. Liberal Alliance smider nazikortet i et politisk budskab, en false flag-ulveoperation og endnu en død pony, noget tungt og pelset lusker rundt på parkeringspladsen i Rumænien, we got 40 wolves back in Denmark, Tyskland behøver ingen råd fra Donald Trump, gryden koger i USA på pressemøderne og de kognitive test, Mundens råd til halvmaraton: Du behøver altså ikke drikke undervejs, de hofter lyver ikke hos Esben og Shakira, Italiensk mad med tysk præcision stormer til Danmark med et snært af Bone's, Dansk Sprognævn går i Rune Lykkebergs fodspor, ugens tidligere mørkemand Mads Nipper, melder ind.Vi har endelig fået stablet et studentertilbud på benene sammen. Noget vi — uden at overdrive — har lobbyet for i tre år. Og det må vi faktisk godt sige højt. For ja, det koster penge at høre det her. Og hvis du sidder midt i en uddannelse, lever af pasta med ketchup, har et studiejob der vakler — eller statskundskab og havregryn — så ved du, hvordan selv små beløb kan mærkes. Så her er en håndsrækning:En måned til 9 kroner. Derefter 12 måneder til 49 kr. om måneden.Tilbuddet gælder kun nye abonnenter. Tilbuddet gælder kun resten af april og hele maj måned.Link: Podimo.dk/hgdgstudentdiscountVærter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Trump drar tillbaka 5000 amerikanska soldater från Tyskland och hotar även med nya tullar. Hör om bråket bakom och vad Europa behöver göra nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var med ett syrligt uttalande om Iran-kriget inför tyska skolelever som Friedrich Merz fick den amerikanska presidenten att ilskna till. Donald Trumps beslut om att dra ner på militär närvaro i Tyskland skickar nu en skarp varning till hela Europa. USA har historiskt haft en långvarig militär närvaro i Europa, med Tyskland som viktig nod. 5000 soldater är bara en liten del, men nu ställs frågor om vad som händer ifall USA fortsätter glesa ut sin närvaro. Samtidigt har Tysklands försvarsmakt nyligen kommit med sin första militära strategi – vad går att utläsa där om alliansen mellan USA och Europa framåt?Nytt tullhot kan bli dubbelsmällTrump hotar också med nya tullar på bilar och lastbilar från EU. Kombinationen av att dra tillbaka soldater och att hota med nya tullar kan bli en dubbelsmäll för Europa. Hör om vägvalen för EU och Nato framåt. Ser vi spiken i kistan för den insmickrande Trump-viskar-diplomatin? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare (UI) och vd Politea.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström

I går var vi ni år. 366 episoder, aldri en mistet uke. For å markere har produsenten gått tilbake og talt opp hver markedsspådom Peter og han har gjort siden 2017.Peter er ute av Rikshospitalet og tilbake. Det går fortere enn forventet.- 00:03 Iran skyter mot amerikansk krigsskip, S&P på ny ATH- 00:05 "Verden fungerer ikke", hypernormalization og 1988- 00:11 Trumps maler, "saksøk meg" og prinsippet- 00:14 Ni år med Tid er penger- 00:18 44 markedsspådommer: 15 fulltreff, 3 katastrofale bommer- 00:25 Tesla, Bitcoin, Covid og Evergrande- 00:35 Hvordan miste hele GameStop-gevinsten din- 00:46 Skygard sponsa intervju: Bjørn Almås om EMP, BankID i Sverige og 21 000 russere- 01:21 USA trekker 5000 soldater ut av Tyskland- 01:28 Strødingerstredet- 01:37 NBIM-konferansen: vinnende kulturer fra Daimler til Verdensbanken- 01:48 Mest lønnsomme selskaper per ansatt: Hyperliquid på topp, OnlyFans på fjerde- 02:06 Hva er egentlig en autocall?Episoden presenteres av Skygard. skygard.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

mer om innehållet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. innehåll:USA:s möjliga militära tillbakadragande från EuropaUSA kommer flytta "betydligt fler än" 5 000 soldater från Tyskland, efter kritik mot Trumps Iran-krig, och hot om fler trupptillbakadraganden skakar Nato.Det lokala motståndet mot USA:s militärbas på SicilienUSA:s MOUS-bas på Sicilien verkar vara central i kriget i Iran, men väcker starkt lokalt motstånd i Niscemi.Kinas enorma exportindustri konkurrerar kraftigt med omvärldenXi och Trump ska snart mötas i Peking efter tullbråket, med fokus på Kinas export och storsatsningar på elbilar och AI.Sveriges förmåga att producera mer lammköttMer svenskt lamm på tallriken, nu vill fårbranschen dubbla produktionen när nästan 80 procent i dag importeras.Krönika av Katarina Barrling: Mohamsson och besserwissrarnaGrundlagsmissen som blev en spegel av oss: om besserwissrar, rättelsernas hydra och lättnaden över att det inte var vi som satt i strålkastarljuset.Panelen om: kvittningssystemet, alla partiledarintervjuer och när kungen borde lämna över tronen.Hör Linda Jerneck, Expressen, Henrik Jalalian, ETC och Kajsa Kettil, Borås Tidningtimme 2:Det ryska konstnärskollektivet Pussy Riot turnerar och vill göra skillnadExtremistklassad i Ryssland; nu lever gruppen i exil och möter publiken med “Riot Days” när turnén passerar Stockholm.Kryptovalutors roll i världspolitiken och inom den kriminella världenKidnappningar och rån kopplas till kryptolösensummor, samtidigt blir krypto en allt mer geopolitisk fråga när stater bygger kryptoreserver.Turism som stärker naturen: ekologisk pilgrimsfärdKan vandring föra tillbaka naturen i våra liv och samtidigt stärka biologisk mångfald? Följ med på en ekologisk pilgrimsfärd vid Rödån norr om Umeå.Satir med RadioskuggaVärdet av brännboll ifrågasätts av gymnastiklärareÄr brännboll i skolan förlegad? Blir spelet för pressande, eller kan det göras inkluderande och stärkande?Kåseri av Helena von Zweigbergk: När relationer blir transaktionerRelationer som företag, vissa förväntar sig avkastningprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Olof Wallgren

Det är valborg och därför vill vi veta vad lyssnarna har för sig idag! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Katrin ”taxi-mommy” skjutsar valborgsfirare genom staden, Elias med vänner roadtrippar genom Tyskland och Sven har precis satt upp en tipspromenad!Hur noga är det egentligen med flaggor?Davor Zovko som är statsheraldiker vid Riksarkivet är vår flaggexpert och berättar om hur man ska tänka när vi flaggar!I extramaterialet frågar Sarit vad man hade valt att göra om man automatiskt blev världsbäst på det – men man får bara lov att göra det en gång.

Kinesiska elbilar tuggar i sig en allt större del av den europeiska marknaden. Vi går på bilmässa och tittar under huven på Kinas exportmaskin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Moa Kärnstrand är på bilmässa i Peking där självförtroendet är på topp och de senaste elbilarna blandas med persondrönare och AI-robotar. Omfattande riktade statsstöd är en tung faktor bakom den kinesiska bilindustrins snabba framväxt, men vi ställer oss frågan hur länge Kinas exportmaskin kan fortsätta gå på högvarv och bära landets tillväxt? Bakom fasaden syns överproduktion, prispress och många bolag som slåss om samma konsumenter. Kan ”bilkyrkogårdar” i Kina vara ett tecken på att allt är en bubbla?Kina-chocken 2.0När den inhemska marknaden tycks mättad blickar Kinas bilproducenter ännu mer fokuserat mot Europa. Kinesiska elbilar blir vanligare på vägarna, vilket pressar och sätter skräck i bilnationen Tyskland inte minst. I Storbritannien blev en kinesisk SUV landets mest sålda bil i mars och det talas nu om ”Kina-chocken 2.0” i Europa. Trots handelskrig och tullar fortsätter de kinesiska elbilarna att pumpas ut på den europeiska marknaden. Men för Kina kan ett ökat exportberoende också innebära en sårbarhet, vilket är något som kommunistpartiet samtidigt försöker hantera. Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Sveriges Radios Kinakorrespondent.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar Sellström Källor ljudklipp: Tagesschau, Car dealer magazine.

Italienske kindkys, tysk begejstring og franske jubelråb. Siden begyndelsen af hans anden præsidentperiode har Donald Trump badet i støtte fra den europæiske højrefløj, som har taget ham til sig som en tæt allieret i kampen for nationalisme på tværs af kontinentet. Indtil nu. For Trumps stærke bånd til politiske stjerner i lande som Italien, Tyskland og Frankrig er begyndt at løsne sig. Faktisk ønsker nogle at kappe dem helt. I dag taler vi med Politikens EU-korrespondent, Karin Axelsson, om, hvordan lykkemønten Trump forvandlede sig til en forbandelse for den europæiske højrefløj. Og om, hvordan det kan forandre det Europa, som Trump længe har ønsket at svække. Vært: Johanne Lerhard Producer: Jonas Bach-Madsen Research: Karoline Bentzen Redaktør: Line PraszSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Episoden indeholder reklame for Mofibo. En tankstation på en øde strækning midt om natten. Her var en 20-årig kvinde alene på vagt, da hun modtog et urovækkende opkald. Måske fra telefonboksen lige udenfor. Kort efter ringede hun til politiet for anden gang den nat: ‘Please skynd jer, han er kommet tilbage', sagde hun med stemmen fuld af frygt. Vi taler også om en 17-årig tysker, der tog til Malta på ferie. Han var vant til at rejse alene og kastede sig frygtløst ud i nye eventyr. Hen mod slutningen af ferien tog han på cykeltur - og forsvandt sporløst. Da han endelig blev fundet, svarede skaderne på hans krop ikke til en ulykke, og da retsmedicinere i Tyskland undersøgte liget, gjorde de en chokerende opdagelse. I dagens miniepisode taler vi også om ubegribelig blodtørst i Georgia, den sidste henrettelse af en kvinde i Storbritannien, en parteret kvinde i en flod i Missouri, der blev kendt som The River Girl og måske var dansker, og om et mareridt i en etageejendom i Odense.Assisterende klip: Anders Eske Musik: BensoundObs: Episoden indeholder omtale af selvmord. Hvis du har akutte tanker om selvmord, skal du ringe 112. Livslinien er åben for rådgivning fra klokken 11 til 05 på telefon 70 201 201. Mange lokale psykiatriske skadestuer har døgnåbent, også på telefonen. Find mere info om mulighederne for akut hjælp hos Psykiatrifonden lige her.