Tema 2013: Det delade Sverige

Samtidigt som många unga varken hittar jobb eller studerar, främst i utsatta stadsdelar, vittnar landets högstadieskolor om dalande betyg i just flera av de särskilt utsatta bostadsområdena. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson besökte Arabyskolan i Växjö, en högstadieskola som nu lägger ner efter år av dalande resultat.

Katarina Gunnarsson och Marcus Ericsson, Ekots reportrar bakom reportageserien "Det delade Sverige", introducerar serien i ett podsamtal.

Över 112 000 unga varken jobbade eller studerade 2011, visar en kommande rapport. En överrepresentation av unga utan varken jobb eller studier bor i landets särskilt utsatta stadsdelar. Andelen har ökat mest över tid i stadsdelen Araby i Växjö. Reportage i Ekot.

Allt sedan bilbränderna härjade i Stockholmsförorter som Husby har det riktats stor uppmärksamhet mot den höga ungdomsarbetslösheten i förorterna. I stadsdelen Araby i Växjö står nästan varannan 20-25-åring utan jobb och studier, och oron är stor för att en ökad frustration kan leda till liknande händelser, som i Husby.

Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta. I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn? Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar.

Bostadsområdet Araby finns med på regeringens lista över de 15 mest utsatta områdena i landet. I Arabyskolan går bara hälften av eleverna i årskurs nio ut med fullgoda betyg och andelen unga som varken arbetar eller studerar tillhör de högsta i landet. De senaste siffrorna visar att 41 procent av de unga mellan 20 och 25 år varken förvärvsarbetade eller studerade.

I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt som kommer och går. Nu senast var det arbetsmarknadesprojektet Kedjan. Men trots att projektet Kedjan kostade 130 tusen per deltagare gick de flesta av deltagarna ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Lunchresturangen Guldkanten i Borås är stadens första sociala företag. För kvinnorna, som jobbar där, är osäkerheten stor om företaget kommer att kunna finnas kvar. Sociala företag, med syfte är att skapa jobb åt långtids arbetslösa, fortsätter att växa i landet. I dag finns det minst 300 sociala företag i Sverige, enligt Tillväxtverket, som ännu inte hunnit registrera alla. Många som arbetar med hitta arbeten åt personer med funktionshinder eller med språksvårigheter, ser sociala företag som ett alternativ till långvarigt socialbidragsberoende. Kritikerna menar att de sociala företagen, som under uppstartsåren får statligt stöd för att täcka lönekostnaderna, snedvrider konkurrensen. Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson besökte lunchresturangen.

Poesi i grupp för att stärka självkänslan eller datorkurser i Word. I särskilt utsatta stadsdelar, som Hässleholmen i Borås, berättar flera boende och myndighetsrepresentanter om en stark trötthet på projekten, eftersom de oftast inte leder till fasta jobb. I de särskilt utsatta stadsdelar, där arbetslösheten är betydligt högre jämfört med Sverige i stort, hoppas många få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går. Samtidigt är många luttrade efter att ha deltagit i flera projekt, och ändå inte kunnat komma in på arnbetsmarknaden. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarssons reportage från Hässleholmen i Borås.

Utanförskapsstödet på 200 miljoner kronor på två år, regeringens satsning för att stärka landets mest utsatta stadsområden, ska delas av 15 utvalda stadsdelar på olika håll i landet. Summan är trams, menar den socialdemokratiske politikern Petter Löberg i Hässleholmen i Borås. Målen med stödet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och se till att färre människor behöver socialbidrag, eller försörjningsstöd, som det heter numera. I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går. Arbetsmarknadsprojektet Kedjan var det senaste, men trots att projektet  kostade 130 000 per deltagare, gick de flesta ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Reportaget följs av ett samtal med integrationsminister Erik Ullenhag.

För lite pengar och tveksamt om utanförskapsstödet hjälper det. Kommunledningen i Borås kritiserar regeringens så kallade utanförskapsstöd, som ska börja betalas ut vid årsskiftet. 100 miljoner kronor ska delas mellan 15 av landets mest utsatta områden detförsta året. Året därpå utgår 100 miljoner till. Totalt omfattar satsningen 200 miljoner på två år. I området Hässleholmen i Borås  har inte ens hälften av de boende jobb. Marcus Eriksson rapporterar om kommunens kritik.

Erik Ullenhag, integrationminister (FP), Ylva Johansson, riksdagsledamot (S) och Jimmie Åkesson, partiledare (SD) medverkar i del två av Studio Ett specials politikerutfrågning.

I Studio Ett Special diskuterar politiker den djupa segregation som finns både i storstädernas förorter och nu även i mindre städer. Hur ska samhället möta oron som de boende i det delade Sverige uttrycker. Medverkar gör Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot (M), Raimo Pärsinenn, riksdagsledamot (S), och Mehmed Kaplan, riksdagsledamot i den första delen av Studio ett special.

Andersberg i Halmstad låg tills alldeles nyligen på regeringens lista över särskilt utsatta bostadsområden, men nu har man lyckats vända den nedåtgående spiralen. Det kommunala bostadsbolaget har de senaste fem åren satsat 200 miljoner kronor på att rusta upp husen och ett projekt för grannsamverkan har minskat känsla av otrygghet. Under hösten har vi här i Studio Ett sänt fem fördjupande reportage från några av de mest utsatta områdena i Sverige. Områden som regeringen bland annat uppmärksammats i sin så kallade rapport om de så kallade Nystartszonerna. Reportagen har visat att den segregation som tidigare bara fanns i de stora städerna, nu också återfinns i bostadsområden på mindre orter. I Nävertorp Katrineholm, Kärna ängar Borlänge, Lagersberg Eskilstuna och Skäggetorp i Linköping. Hör reportage av våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson.

Trots satsningar i landets mest utsatta stadsdelar, ökar boendesegregationen och inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika bostadsområden. I Andersberg i Halmstad går man mot strömmen och börjar se vissa resultat efter satsningar på förbättringar för de boende. Samtal med Micael Nilsson i Karlskrona, expert vid Boverket

I Skäggetorp i Linköping finns många ungdomar som hoppat av gymnasiet och det finns också en grupp äldre ungdommar i 20-25 års åldern, som varken jobbar, studerar eller har praktik. Internationellt kallas de NEET, en förkortning av "Not in Employment, Education or Training". NEET är numera ett internationellt begrepp för gruppen unga som varken studerar eller arbetar och som allt fler länder och EU använder i sina strategier för tillväxt och utbildning. Det handlar om en grupp, främst unga arbetslösa unga killar i 20-25 års åldern som står utanför samhällets kontroll. En grupp som enligt internationell statistik blir allt fler. Även i städer som Linköping, som har ett blomstrande näringsliv, finns det ett område som ligger högt i antalet NEETs. Reportarna  Katarina Gunnarsson och Markus Eriksson åkte till Linköping.

Bland unga mellan 15 och 24 år var arbetslösheten över 22 procent i september 2012, enligt SCB. Av dem var 53 000 studerande på heltid. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström säger att det behövs mer kunskaper om vad samhället faktiskt kan erbjuda.

I Europa talar man om dem som NEET, en förkortning av "not in employment, education or training", eller inte i i jobb, utbildning eller i praktik. I universitetsstaden Linköping, som har ett relativt gott arbetsmarknadsläge, har ungdomsarbetslösheten ändå fördubblats de senaste tio åren. Fler hamnar också undan radarn från myndigheterna. I P1-morgon kunde vi igår berätta om de mellan 16 och 20 år som varken går i skolan eller jobbar, och som kommunerna har ett lagligt ansvar för att informera sig om och ha kontakt med. Men det finns en liknande grupp unga över 20 som ju inte ligger under något kommunalt informationsansvar, en betydligt större grupp, och där mörkertalen också är stora. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage.

Unga arbetslösa som inte studerar eller har praktik är ett växande problem i Sverige. Över 120 000 unga mellan 16 och 25 år beräknas ingå i gruppen, som kommuner och myndigheter får allt svårare att hjälpa. Alen i Linköping är en av dem.

Kommuner saknar överblick över vad unga, som varken jobbar eller går i skolan gör, trots att lagen kräver kommunal tillsyn och uppföljning. Ola i Linköping fastnade hemma i över ett år utan att göra något. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage från Linköping, där ungdomsarbetslösheten fördublats på 10 år. 

Fler invandrare som kommer till Sverige kan varken läsa eller skriva. Antalet elever i svenska för invandrare, SFI, som har liten eller ingen skolgång alls från hemlandet, har fördubblats på fem år. I Tjärna ängar i Borlänge går kvinnor som är analfabeter på kurs. Utbildningsansvariga i Borlänge kräver ökade resurser. Marcus Erikssons och Katarina Gunnarssons nyheter och reportage.

Allt fler invandrare som kommer till Sverige kan varken läsa eller skriva. Antalet elever i svenska för invandrare, SFI, som har liten, eller ingen skolgång alls från hemlandet, har fördubblats på fem år. I Borlänge anser de ansvariga för undervisningen att det krävs mer resurser för att lära eleverna svenska, så de kan klara sig i samhället.

Skottlossning som en del i uppgörelser mellan kriminella gäng, ökad barnfattigdom och en önskan att få jonn istället för försörjningsstöd. Nyheter och reportage i Ekot, P1-morgon och Studio Ett.

Lagersberg i Eskilstuna är ett av de områdena i Sverige, som enligt Sveriges Radios specialbeställda siffror från SCB, har en växande andel barn med risk för att hamna i så kallad barnfattigdom. Gruppen har ökat i stadsdelen, från 60 till 87 procent under de senaste tio åren. I sörmländska Eskilstuna finns sex bostadsområden med stor fattigdom och de olika stadsdelarna i Eskilstuna glider isär allt mer socioekonomiskt. Vår reporter Katarina Gunnarsson åkte dit för att möta människor för att försöka förstå varför det blivit så i den gamla industristaden. Reportaget är en del i Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons rapportering hösten 2012 från utsatta områden i landet. Områden där arbetslösheten är skyghög och många istället tvingas leva på socialbidrag och områden där barnen inte klarar skolan.

Eskilstuna är en av de städer i Sverige, som betalar ut mest försörjningsstöd fördelat på antalet boende, just nu. Förra året var det enligt kommunen 3 000 kronor per invånare. Samtidigt är det många som inget hellre vill än att få arbeta. Personer som är långvarigt beroende av socialbidrag fortsätter att öka i landet. Förra året var det över 100 000 personer som fick försörjningsstöd i tio månader eller längre. Det är en ökning med nästan 30 procent på fem år. Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson rapporterar från Eskilstuna.

Personer som är beroende av långvarigt ekonomiskt bistånd, det som tidigare kallades socialbidrag, fortsätter att öka i landet. Eskilstuna är en av de städer i landet, som betalar ut mest försörjningsstöd räknat på antalet invånare. Perscha har aldrig haft ett riktigt jobb under de 17 år hon bott i Sverige. Förra året var det över 100 000 personer, som hade bistånd i tio månader eller längre. Det är en ökning med en fjärdedel jämfört med fem år tidigare. Marcus Eriksson reporter.

Det har gått några veckor sedan den fjärde skottlossningen på kort tid skedde mitt i Eskilstuna på öppen gata. Unga män har skadats allvarligt vid tre tillfällen. Oron bland de boende i de utsatta stadsdelarna är påtaglig. Louis Adel i Nyfors i Eskilstuna säger att han tänker flytta. Skjutningarna i Eskilstuna uppges vara kopplade till en uppblossad konflikt mellan rivaliserande kriminella gäng i staden. Enligt Eskilstunapolisen är konflikten långt från över. Oron bland de boende i de utsatta stadsdelarna är påtaglig, en oro som även rör samhällsutvecklingen, där allt fler går utan arbete. Efter reportaget diskuterar Christer Öhman vid Sörmlandspolisen och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, utvecklingen. Reportage: Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson.

I Katrineholm bor det många somalier och ytterligare 300 barn väntas komma till staden det närmaste året. Det sammanfaller med att det höstterminen 2012 startas en friskola i staden, en skola dit över 90 procent av barnen med svensk bakgrund har sökt sig. Att man väljer bort de invandrartäta skolorna är förödande för segregationen i Katrineholm, hävdar kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. Han varnar för att det växer fram nya "fattigområden" även i små städer som Katrineholm. Regeringen har i sin utredning om Nystartszoner bland annat pekat ut bostadsområden i Borlänge, Eskilstuna och Borås som särskilt utsatta. Katrineholm är på väg att få ett sådant område. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage.