Podcasts about valarna

Från livesändningen den 10 september. - Under temat "valfrihet" pratade "Valarna" om det kommande valet. De hade teorier om valresultatet och mycket annat.  I studion: Andreas Pettersson, Kewin Adolfsson, Calle Jonsson och Wilmer Nahnfeldt. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS).

Efter ett uppehåll på 30 år har japanska fiskare åter börjat jaga val för att sälja köttet. Sveriges Radios korrespondent Caroline Kernen har besökt hamnstaden Kushiro. Äntligen kan jag få leverera bra kött, säger fiskaren Takashi. Han har har jobbat som fiskare och valjägare sedan han var tjugo år. Klockan är halv fem på morgonen och samtidigt som solen går upp i den lilla hamnen i Kushiro i norra Japan gör Takashi och hans kollegor i ordning de fem båtarna som ska ge sig ut för att jaga val över dagen. Båtarna är ljusblå, högt upp i en vit mast finns en utkiksplats och längst fram i fören en harpun som skyddas av grå presenning. Jag minns första gången jag fångade en val, det var en otrolig känsla, jag kände: det är det här som är att vara valjägare, säger Takashi. Han är kapten på båten vilken innebär att det är han som avfyrar harpunen längst fram när de hittar en val. De hoppar på båtarna och ger sig iväg, det är andra gången de gör det sedan Japan drog sig ur den internationella valfångstkommissionen, IWC och började jaga val kommersiellt igen i somras efter ett 30-årigt uppehåll. Nu kommer man att kunna tänka på köttet först, tidigare när jakten gällde forskning var det prioriterad. Det innebar att man kanske inte tog ut köttet direkt säger Yushifumi Kai. Han är ordförande i en valjaktsförening. Han säger att han väntat på det här länge och att han är väldigt glad. IWC har sedan 80-talet förbjudit kommersiell valjakt efter att antalet valar minskade kraftigt. Sen dess har antalet valar ökat och Japan tycker att de är tillräckligt många för att kunna jagas kommersiellt igen, IWC har inte hållit med och därför drog sig Japan ur. Landet har egentligen fortsatt jaga val hela tiden. Sedan förbudet sattes in så har man årligen dödat hundratals valar runt bland annat Antarktis, i vad man kallar vetenskapligt syfte. Något som man nu kommer sluta med, då den kommersiella jakten hålls på japanskt vatten. Japans valjakt har kritiserats hårt av omvärlden, både av politiska ledare och av miljö och djurrättsorganisationer. Kritiken handlar dels om beståndet av valar men också om lidandet man utsätter valarna för när de dödas. Det kan ta lång tid från första träffen med harpunen till dess att man fångat och dödat valen. I hamnen i Kushiro har det gått drygt fem timmar sedan kaptenen Takashi och båtarna åkte ut. De är på väg in igen. Den första båten som kommer tillbaka har en grå vikval liggandes där bak, den tar upp nästan hela lastutrymmet. Det är en bra start, säger en av de ansvariga för dagens valjakt i hamnen. Han delar ut lappar med info om fångsten till media som samlats på kajen. Det är två vikvalar, som väger nästan fyra ton vardera. Den första har en blå presenning som täcker det mesta av den, och jag har blivit tillsagd att inte fota några blodiga valar. Det står att det tog 45 minuter från första träffande skottet, tills man fångat valen. Valen hissas upp av en lyftkran, dinglar i ett nät i luften ett tag innan den placeras på en lastbil som ska köra den till en hall där köttet tas om hand. Fram till slutet av året har man satt upp en kvot på 227 valar som ska dödas. En av de tre sorterna som ska jagas är utrotningshotad. Men det vill Yushifumi Kai inte prata om. Att ifrågasätta valjakt är väldigt känsligt här. Kai säger att det är dubbelmoral av omvärlden att motsätta sig japans jagande. När man föder upp kor hugger man ner träd och förstör naturen, Valarna är en del av naturen, säger han. Där jag kommer ifrån har vi jagat val i alla tider, det är vår tradition. Han säger att de kommer jaga ansvarsfullt, att de som skulle drabbas mest om valarna utrotades är fiskeindustrin här. Han säger samtidigt att han är oroad över hur det ska gå med vinst när de bara ska jaga ett visst antal valar. Just matkultur och tradition är något som förespråkare av valjakt framhåller. Efter andra världskriget var val en viktig proteinkälla. Många ser nostalgiskt på köttet. Mitt i staden så ligger en liten fiskrestaurang som serverar valkött. Köket är öppet mitt i restaurangen, och här står ägaren Tanaka Yushinobu och hans dotter. De har drivit restaurangen i tjugo års tid. På menyn finns val-sashimi, val-kotletter, friterad val och val-bacon. Tanaka Yushinobu säger att det inte kommer att bli någon skillnad nu på hur mycket valskött som serveras jämfört med när val inte jagades kommersiellt Det kommer bli godare eftersom jägarna kan fokusera på köttet, säger han. Valkonsumtionen har gått ner mycket, från 200 000 ton årligen på 60-talet, till under 5000 ton årligen nu. Många unga som jag träffar i Japan har aldrig ätit val. Längst in i restaurangen i ett bås sitter Chie med sina kompisar. Hon har testat val i dag, för första gången. Man äter det inte så ofta. Men det är en tradition tillbaka, min mamma åt det under tiden de var fattiga, säger hon. Jag har förstått att folk vill att vi ska sluta, men det är en svår fråga, det är ju vår tradition, säger en tjej som heter Mutsumi. Jag gillar hundar, jag skulle aldrig äta det, men jag säger inte till de länder som äter hundar att sluta, säger restaurangägaren Tanaka Yushinobu. Han tycker att argumenten mot valjakt har skiftat. Att det handlar lika mycket om djurrätt nu som om bevarandet av arter. Han säger att valjakten inte är något måste. Att han absolut kan se framför sig en framtid där valkött inte är en del av japans kultur längre. Vi vill inte utrota valarna heller, omvärlden borde tro mer om oss än så, säger restaurangägaren Tanaka Yushinobu. Caroline Kernen, Kushiro, Japan caroline.kernen@sverigesradio.se

Norr om Svalbard har forskare upptäckt en grupp valar som lever under havsisen. De sjunger som inga andra valar, medan deras livsmiljö smälter. Samtidigt som klimatförändringarna är ett hot mot de så kallade isvalarna, gynnas sydligare valarter som nu vandrar allt längre norr ut om sommaren. I Vetandets värld ger vi oss ut på valskådning i en fjord full av knölvalar och späckhuggare, och träffar forskaren som kartlägger grönlandsvalar, narvalar och vitvalar i isarna runt Svalbardöarna. Också lyssnar vi på havets Pavarotti, vars sång avslöjade valarnas gömställe för forskarna. I programmet medverkar Tore Haug, forskningschef på avdelningen för marina däggdjur på norska Havsforskningsinstitutet, Kit Kovacs seniorforskare och sektionsledare på avdelningen för biodiversitet på Norsk Polarinstitut och Oddgeir Ivan Klemetsen, turbåtskapten och före detta yrkesfiskare i Tromsö. Programmet är en repris från den 5 april 2018.

På bara femtio år har valarna återhämtat sig från utrotningens brant. I kampen för ett globalt förbud på valjakt kom popmusik och skivor med valsång att spela en förvånande roll. Människor har jagat valar lika länge som vi har haft båtar. Riktigt intensiv blev valjakten på artonhundratalet, då det eftertraktade valfettet bland annat användes som lampolja, i tvål och margarin. I slutet av 1800-talet hade fartyg och fångstmetoder utvecklats så att man till och med kunde jaga blåval inte helt lätt, eftersom blåvalen blir 27 meter lång och väger upp till 200 ton. 1966 var valen nära utrotning. Då förbjöds jakt på blåval äntligen i USA, och på sjuttiotalet följde Sovjetunionen efter. 1966 var också året då biologen Roger Payne började forska på militärens undervattensinspelningar av explosioner. På banden fanns oförklarliga ljud, som visade sig vara valsång. Payne insåg valsångens potential som kampanjverktyg och skickade ut band till musiker och skivbolag. Miljoner människor tolkade valarnas sång som ett budskap. Hade inte människan, i kärnvapenkrigets brutala skugga, en plikt att rädda dessa världshavens utrotningshotade poeter? De starka publikreaktionerna fångade intresset hos en ung organisation, Greenpeace, och valsång blev kärnan i en ny kampanj: Save the Whales. Svante Tolinsson var en av de första som engagerade sig i svenska Greenpeace, som grundades i början av åttiotalet. Att stoppa valjakten i Norge blev en av de viktigaste frågorna. Aktivisternas metoder var ofta kontroversiella, men fick enorm medial uppmärksamhet. År 1982 drev Internationella valfångstkommissionen, som en gång grundats för att skydda valfångstindustrin, igenom ett globalt förbud mot valjakt. Det började gälla år 1986. Några ursprungsbefolkningar är undantagna det här fångstförbudet. Dessutom har en del länder, som Island, Norge och Japan, valt att fortsätta jakten. Men inte ens i de länderna vill folk äta val längre, så köttet är svårt att sälja. Däremot bidrar levande valar nu till ekonomin: valskådarturismen är värd 2 miljarder dollar om året, och ökar stadigt. Thomas Lyrholm är valforskare och har i många år arbetat med internationella valfångstkommissionens vetenskapliga kommitté. Han berättar att blåvalarna utanför Kaliforniens kust nu är lika många som innan jakten startade men att det inte betyder att den utvecklingen är klar ännu. Det finns sammanlagt 88 valarter i världen, från floddelfiner i Amazonas till de enorma blåvalarna och kaskelotterna. Forskare upptäckte en ny art så sent som 2014. Valar är fortfarande utsatta. De krockar med skepp och trasslar in sig i fiskeredskap. En del valarter påverkas negativt av klimatförändringarna. Men idag är ändå bara 10 av arterna är klassade som hotade blåvalen är en av dem och endast tre som kritiskt hotade. Knölvalen som nästan jagades till utrotning har sedan den skyddades återhämtat sig till ungefär åttio tusen djur. Kaskelotter finns det hundratusentals av idag. De flesta av de populationer av valar som jagades hårt är nu på väg att återhämta sig. Beslutet att stoppa valjakten förenklades av en minskande efterfrågan på valen som råvara. Men framförallt kom den breda folkliga opinionen att bli avgörande. Tom Arnbom är valexpert på Världsnaturfonden och har följt valarnas utveckling sen åttiotalet. Han är mycket glad över den senaste tidens utveckling och tror att vi kommer att se många fler valar även i svenska vatten. (Poddversionen av detta avsnitt innehåller av rättighetsskäl inte all musik ur programmet).

Veckans avsnitt handlar om fartyg som får ändra färdväg på grund av valar, hur hjärtat blev symbolen för kärlek. Och så ger vi dig innehållsförteckningen för en människa.