Podcasts about grycksbo

Både Robin och Roberto var i Orsa Grönklitt under Ski Classics helgen. Robin för att representera Tripoint och Roberto som speaker. Men vem snackade egentligen mest? Robin intervjuade för fullt. Men sen har vi ju varit intresserade om detta med värmeträning och tog micken till Grycksbo för att höra med personen som troligtvis introducerat detta i Sverige, Fredrik Ericsson. Och så klart var ju Roberto tvungen att rasa åt något.

Upprördhet och protester efter Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm förra veckan. I helgen är det dags att räkna Sveriges vinterfåglar. Marcus Nilsson i Grycksbo i Falun har broderat på en tavla i flera år nu är den äntligen klar.

Vi gästas av vasaloppslegenden Daniel Tynell! Snackar mycket om Daniels inkörda och framgångsrika uppladdning veckan innan loppet och hur den utvecklats under karriären. Det blir tömningar, laddningar, sömnlösa nätter och idrottsfilosofi med den trefaldige vasaloppssegraren från Grycksbo.

Det är ungdomarna i Grycksbo och Vika som blir först med att få del av vinsten från Skid-VM 2015. Från "Stiftelsen för fritidens främjande i Falu kommun" har Grycksbo fiskeklubb fått 111.000 kronor och Vikabygdens intresseförening 150.000 plus 60.000 i ett senare skede.  Falupoddens Jon Norberg har träffat representanter från de båda föreningarna som berättar hur pengarna ska användas, och hur verksamheten fungerar.

Johanna tyckte synd om sina klasskamrater som alla skulle dö vid jordens undergång. Skulle hon kunna varna dem? Det kändes underligt att bara de i undergångssekten Summit Lighthouse kunde räddas. Jag har svårt att minnas min barndom tydligt. Men precis som min syster Malin kommer jag ihåg ett stort utanförskap. Det berättar Johanna Iggsten som gjort dokumentären och som under 15 år, från 70-talets mitt till slutet av 80-talet, växer upp i utkanten av den amerikanska undergångssekten Summit Lighthouse. Familjen bor i den lilla bruksorten Grycksbo i Dalarna med en mamma som lever efter Summits läror och en pappa som inte alls tror på gud. Undergång är ständigt närvarande, astrala varelser och andliga mästare är en del av vardagen. Mycket är reglerat och styrt, tidningar, musik, mat, kläder och synen på vad den gudomliga människan ska göra. Programmet är en förkortad version av P4 Dokumentären "Min vän undergången" och är gjort av Johanna Iggsten som återbesöker en barndom i bruksorten Grycksbo där hon som barn slets mellan sektlivet och vardagslivet.

- Jag har svårt att minnas min barndom tydligt. Men precis som min syster Malin kommer jag ihåg ett stort utanförskap. Jag minns att jag tittade mig omkring i klassrummet och tänkte att det var så hemskt att de alla skulle dö men att de inte visste om det. Bara jag. Att jag borde varna dem så att de också kunde förbereda sig för undergången. Det berättar Johanna Iggsten som gjort dokumentären och som under 15 år, från 70-talets mitt till slutet av 80-talet, växer upp i utkanten av den amerikanska undergångssekten Summit Lighthouse. Familjen bor i den lilla bruksorten Grycksbo i Dalarna med en mamma som lever efter Summits läror och en pappa som inte alls tror på gud. Undergång är ständigt närvarande, astrala varelser och andliga mästare är en del av vardagen. Mycket är reglerat och styrt, tidningar, musik, mat, kläder och synen på vad den gudomliga människan ska göra. - Att leva i en undergångssekt låter väldigt extremt men mer än något annat är det en vardag. En underlig vardag för den som tittar in i huset där jag växte upp. Altare, rökelse, böner, vegetarisk mat, böcker om chakran och astrala varelser. Planscher med uppfodrande mästare, statyer av Jesus och moder Maria, berättar Johanna. I Min vän undergången pratar Johanna Iggsten med sin mamma Ella, lillasystern Malin och pappan Bosse om tiden i Summit Lighthouse. Det är en personlig historia om utanförskap, om att vara annorlunda och om vad som händer när undergången till slut bli en vän. Johanna återbesöker nyfiket en barndom i bruksorten Grycksbo där hon som barn slits mellan sektlivet och vardagslivet i Grycksbo. Johanna Iggsten jobbar idag som journalist på P4 Sörmland. johanna.iggsten@sverigesradio.se Kort om Summit Lighthouse Teosofisk nyreligiös rörelse influerad av teosofin, grundad i USA 1958. Rörelsen leds av Elizabeth Clare Prophet (född 1940) och kom kom till Sverige i mitten av 1960-talet. Läran är centrerad kring "De uppstigna mästarna i det stora vita brödraskapet", dvs. människor som har uppstigit till Ljuset eller förenats med gudsnärvaron, och som nu anses arbeta för att hjälpa mänskligheten till frälsning. Några av dessa är enligt rörelsen Jesus, Buddha, Jungfru Maria. En viktig övning är att affirmera närvaro av "Den violetta flamman", ett ljus som sägs finnas inom varje människa och som uppfattas som renande. Sedan 1970-talet har rörelsen framhållit att stora katastrofer sannolikt är nära förestående, varför man inför år 1990 bl.a. byggde skyddsrum vid huvudkvarteret i Montana, USA. I Sverige finns ett center bl.a. i Stockholm. Källa: Nationalencyklopedin

Helena Munktell var djupt rotad i Dalarna; född på Grycksbo herrgård utanför Falun. Även om hon senare i livet bodde Stockholm och Paris, återvände hon alltid till hembygden under somrarna. När familjen inte längre disponerade herrgården, lät hon vid sekelskiftet 1900 bygga en sommarvilla i byn Sjurberg utanför Rättvik. Dalarnas folkmusik kände hon sedan barndomen, och i hennes musik finns gott om melodier och rytmer som är inspirerade av den folkliga musikskatten. Hon anknöt både till spelmansmusik och till folkvisor. I hennes produktion finns bland annat en Dalsvit för orkester, där hon i toner tolkar sina naturupplevelser vid Siljan och i scherzot hör man spelmännen komma.Även om Helena Munktell hade svårare att få sina verk framförda i Sverige än i Frankrike, var hon ändå respekterad som tonsättare här hemma. 1915 invaldes hon som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien, och 1918 var hon den enda kvinnan bland de 38 komponister som grundade Föreningen Svenska Tonsättare. Sista delen av sju i en serie av Christina Tobeck.

Helena Munktell växte upp i en musikaliskt rik miljö på Grycksbo herrgård utanför Falun.  Hennes far, brukspatron Johan Henrik Munktell, var en skicklig och hängiven amatörpianist med många av tidens framstående tonsättare och musiker som vänner, Geijer, Lindblad, Berwald och Mendelssohn till exempel. Många av dem gästade Grycksbo. Johan Henrik Munktell gick dock bort när Helena ännu inte fyllt tio, men den handlingskraftiga modern, Augusta Munktell, drev inte bara herrgården och pappersbruket vidare, hon fortsatte också att ordna artistiska-musikaliska salonger både i Grycksbo på somrarna och i Stockholm under vinterhalvåret. I denna finbildade och konstnärliga omgifning växte nu Helene Munktell upp, stod det i veckotidningen Idun våren 1889. Del 4 i en serie om 7 av Christina Tobeck.

Citat från wikipedia: En underfundig textförfattare och estradör hemmahörande i Grycksbo tillhörande Falu kommun i Dalarna. Peter var tidigare anställd som teatermusiker och skådespelare vid Dalateatern i Falun, men är numera verksam som musiker och sångare tillsammans med gruppen Blå Grodorna.Blandningen av humor och allsköns musik har blivit hans kännetecken. Han har belönats både med Povel Ramels pris Karamelodiktstipendiet (2003) och Karl Gerhard-priset. Han spelar gitarr, durspel, motorsåg (Husqvarna 240) samt en rätt stor plastdunk med ringklocka på.