En bra historia. Ansvarig utgivare: Alisa Bosnic
Sniglarna är rödbruna och slemmiga och käkar upp grödorna i trädgårdarna. Ingenting biter på dem. Kan man inte bara äta upp dem, undrar Bo Sjökvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mitt i livet får Maria beskedet att hon drabbats av Alzheimers. Nu måste alla drömmar förverkligas innan det är för sent. Men så vänds allt på ända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Löfgren är 59 år då får hon problem med minnet och känner sig fumlig. Hon söker läkarhjälp och det är då beskedet kommer. Hon har Alzheimers sjukdom. Vad gör man när man snart inte kommer att finnas kvar längre? Maria förändrar sitt liv, köper ett nytt hus och håller avskeds-kalas för sina vänner. Men så kommer ett besked som kastar omkull allt igen.Medverkande: Maria LöfgrenAllis Nyström, Marias dotterAnna Sjögren, Marias kollega och vänDokumentären gjordes 2025.Reporter: Lena CallneProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström
Pierre Isacsson förknippades alltid med hit-låten Då går jag ner i min källare. Själv var han trött på den och ville göra comeback. Men han dör på Estonia och sonen ärver hans outgivna demos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I september 1994 vaknar nioåriga Ludvig hemma i Borås av att hans syskon och mamma sitter och tittar på tv. Nyhetsuppläsaren berättar om en färja som har förlist på Östersjön, Ludvigs pappa Pierre Isacsson jobbade som kryssningsvärd på färjan och familjen vet ännu inte om han överlevt.På 70-talet slår artisten Pierre Isacsson igenom med dunder och brak. Låten ”Då går jag ner i min källare” blir en hit och har idag kultstatus. Men Pierre Isacsson har en ansträngd relation till låten, han vill inte spela den på en turné och i ett klipp då han övar inför ett radioprogram river han skämtsamt sönder skivan med källarlåten och säger:– Det var Sveriges Radios sista exemplar av den låten.Pierre Isacsson har tidigare spelat med grupper som Country Four och Family Four och haft en karriär som låtskrivare, bland annat till Ola Håkansson. Under 70-talet släpper han fyra soloskivor men får ständigt dras med sin superhit.När det står klart för familjen Isacsson att Pierre är en av de omkomna börjar en svår tid. Sonen Ludvig får ärva en stor låda kassetter som innehåller flera demoinspelningar med låtar som Pierre försökte få skivbolag att ge ut före sin död. Låtarna har betydligt mörkare texter än källarlåten. Man hör en person som mår mycket dåligt och som ligger i en långdragen skilsmässa.I ”I skuggan av källarlåten” får vi lära känna en annan Pierre Isacsson och även sonen Ludvigs process att ge ut pappans demolåtar, nära 30 år senare. Hör unika klipp från Pierre Isacssons privata samling som aldrig tidigare har sänts.Programmet är gjort 2022 av Peter Gropman på Iris media. Peter.gropman@irismedia.seP4dokumentar@sverigesradio.seMedverkande: Ludvig Isacsson, son till Pierre Isacsson och artist/producent.Per Wiker, författare.Marie Bergman, artistJanne Schaffer, artistPontus Platin, artist
Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.seVilka krav finns om man bygger sin egen kista?
De möts i en simbassäng, båda med skador efter barnförlamning. Trots att de kommer från olika kontinenter och generationer hjälps de åt att kämpa mot fördomarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Ing-Marie drabbas av polio är hon bara drygt ett år gammal. Hon förs till ett vilohem på andra sidan Sverige, långt borta från föräldrarna i Dalarna. Hon har själv inga minnen från den tiden. Men kroppen minns, det är hon övertygad om. Nahryin växer upp i en by utanför Beirut. Hon är bara ett par år gammal när hon blir förlamad. Sen blir barndomen aldrig mer sig lik.I Örebro korsas deras vägar.Många skratt senare inser Ing-Marie något viktigt: I den här gemenskapen känner hon sig inte utanför, hon känner sig innanför. Medverkande: Ing-Marie WessénNahryin JakobDokumentären är gjord 2025.Reporter: Carolina SvalbackeProducent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.
I slummen i Gamla stan styr Storkevan och hans gäng handeln med illegal sprit. Stortjuvens gäng är fruktade och hjälteförklarade. Och övervakade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Storkevan är ökänd i Stockholms undre värld i början på 1900-talet. Han är stortjuven. Lönnbrännarkungen i Gamla stan. Keva betyder tjuv på denna tiden. På 1920-talet är det motbokstider och spritinköpen begränsas kraftigt. Många långt ned på samhällsstegen får överhuvudtaget ingen motbok. Nu uppstår en stor marknad för hembränd sprit. Storkevan och hans liga gör sig en rejäl hacka. Till de utslagnas stora glädje.Kungsholms-liganLönnbrännarkungen Storkevan är känd hos polisen och är ofta inne på förhör, det är fyllebråk, fickstölder, spel om pengar och i sin ungdom är han ledare för den så kallade Kungsholmsligan. Han hoppas att lönnbränneriet ska ge honom hjältestatus.Men ibland går det våldsamt till. Polisen spanar ständigt och tillverkningen är allt annat än säker. Och en dag smäller det.Medverkande:Eva Lenneman, intendent SpritmuseumAnna-Karin Svanberg, utställningsproducent SpritmuseumMats Hayen, historiker på Stockholms StadsarkivJani Pellikka, föremålsintendent vid PolismuseetDokumentären är gjord 2025.Reporter: Peter Gropman, Iris Media Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp, Sveriges Radio
I doktor Allings väntrum smyger en vild puma in bland patienterna. Året är 1927 och doktorns nya husdjur får känslorna att svalla i skånska Höganäs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Alling från Höganäs skjuter en puma när han är på resa i Argentina. Puman visar sig ha ungar och Gustaf, som är bruksläkare på Höganäsbolaget och älskar djur, bestämmer sig för att ta en av dem med sig hem till Sverige. Pumaungen döps till Bob och får behålla sitt namn, trots att man senare upptäcker att det är en hona.I lilla Höganäs, ja på hela Kullahalvön, väcker Bob uppmärksamhet - inte minst när hon då och då rymmer från läkarvillans trädgård för att ge sig ut på jakt. En och annan höna får emellanåt plikta med sitt liv på bondgårdarna i nordvästra Skåne.Humoristen och normbrytaren doktor Alling Berättelserna om den färgstarke doktor Alling är många i folkminnet och i lokalhistorien - inte minst vad gäller hans hans stora hjärta för sina patienter och hans lust för att skämta med folk.– Farfar var ju en humoristisk person. Han tyckte det var roligt att skoja med folk, emellanåt driva med folk också för den delen, berättar Gustaf Allings barnbarn Christina Alling Linder. Skådespelaren och dragartisten Robert Fux är barnbarnsbarn till den färgstarke doktorn och säger att han själv nog har ärvt vissa drag av Gustaf Alling.– Det fanns ett medvetet normbrytande hos honom och det kan jag känna igen mig också i, det där att nämen... tänk inte hela tiden på vad andra säger och tycker. Gör nånting så att det händer nåt!Dragartisten Robert Fux identifierar sig med puman BobRobert Fux säger också att han själv identifierar sig som Bob ibland.– Jag tycker mycket om pumans läten. Det är precis som mina läten. Jag morrar, jag väser och jag skriker! – Och sen så är ju puman också en omskrivning för en brud eller en tjej. Och det var det ju också! Så att jag tänker också att Bob, som man trodde var då av hankön, som sen visade sig vara en hona, fick skifta identitet. Jag tänker Bob för mig är en förebild i att vara en sak, men uppfattas som en annan.Puman Bob levde till 1941 och står numera uppstoppad i en monter på Höganäs Museum. MedverkandeChristina Alling Linder, barnbarn till doktor AllingRobert Fux, barnbarnsbarn till doktor AllingLars Dahlbom och Torsten Loodberg, höganäsbor, kunniga om Höganäsbolagets och Höganäs lokala historiaHenry Svensson, överläkare Skånes Universitetssjukhus i Malmö, kunnig om doktor Allings forskningDennis och Evelyn Johansson, bor i läkarbostaden i HöganäsAnnika Malmgren, verksamhetschef Höganäs MuseumProgrammet är gjort 2025.Programmakare Lotta MalmstedtProducent Sofia KottorpSlutmix Christian Jangegård
1986 kör Metallicas turnébuss av vägen utanför Dörarp i Småland. I kraschen dör basisten Cliff Burton. Och i lilla Dörarp börjar fansen strömma in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 26 september 1986 befinner sig Metallica i Solnahallen framför en skrikande svensk publik. De står på höjden av sin karriär. Deras senaste album ”Master of Puppets” har nått nya höjder och börjar närma sig guld i Amerika. Bara några år innan har Metallica fått en ny basist, Cliff Burton, som spelat en stor roll bandets musikaliska utveckling. Men om bara några timmar kommer tragedin att vara ett faktum. En tragedi som kommer att förändra, inte bara bandet, utan också den lilla orten Dörarp i Småland. Medverkande:Stefan Boox, Cliff Burtons sista konsert i Solnahallen 1986Jörgen Holmstedt, musikjournalist och författareKrister Ljungberg, historiker och museiintendent på CliffBurton-museumAnna-Lena Ljungberg, Ljungby kommunarkiv och museiintendent Cliff Burton-museumAnders Nilsson, räddningstjänsten i Ljungby 1986Sven Millborg, ambulansförare 1986Dany Thunder, Metallica-fanDokumentären är gjord 2025Reporter och slutmix: Rikard Benny LiljegrenHandledare: Pernilla ArvidssonExekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström
När Leif Andersson klev in i en skivstudio -74 för att spela in sitt livs enda singel anade han inte att den sen skulle ses som den mest udda skiva som gjorts i Sverige. Men vem var han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är berättelsen om Leif Anderssons förbryllande singel som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk. Ryktena om hur skivan skapades har varit många och Stefan Sundberg har sökt efter sanningen bakom denna unika utgivning. – Det finns något genuint och äkta i Leifs inspelning som gör att singeln känns som något annat än en ren ploj och jag hade inte fattat hur otroligt många beundrare Leif har. Mycket ny fakta har kommit upp till ytan om denna inspelning sedan jag började jobba med programmet vilket känns fantastiskt, säger Stefan Sundberg. Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Men vem var han och hur hamnade han egentligen i en skivstudio? Genialisk eller olyssningsbar? En sak är dock säker; Leif Anderssons singel lämnar ingen oberörd.Ett program av Stefan Sundberg.P4dokumentar@sverigesradio.seDokumentären är gjord 2015.
Han låg bakom Sveriges märkligaste skiva men försvann spårlöst efter att hans mytomspunna singel spelades in 1974. Vem var Leif Andersson? Ett år efter den första dokumentären om Leif får vi svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Historien om Sveriges märkligaste skiva” kom att bli den mest delade P4 dokumentären genom tiderna då den sändes påsken 2015. I det programmet rätar Stefan Sundberg ut frågetecknen runt Leif Anderssons singel ”Kind mot kind/Med andra ord” från 1974. Men många frågor återstod. Vem var han och varför gjorde han sin skiva som kallats allt ifrån fruktansvärd till nyskapande och avantgardistisk? I den andra dokumentären om Leif Andersson får vi nu svaren.Leif spelade inte in fler singlar och försvann sedan lika snabbt som han dykt upp. Sedan dess har han varit som ett spöke för fantaster, skivsamlare och musikarkeologer. Ingen vet vart han tog vägen och i och med det har både singeln och Leif blivit föremål för oändliga teorier, rykten och myter. Men så plötsligt får Stefan Sundberg ett mail som gör att han kan spåra upp Leif.stefan.sundberg@sverigesradio.se Dokumentären är gjord 2016.
20-åriga Bettan Andersson vill gå boxningsmatcher mot andra tjejer. Men motståndet är kompakt. Kvinnor kan inte boxas! Men så får hon oväntad hjälp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bettan Andersson växer upp i en boxningsfamilj. Men det är först när hon är 20 år som hon själv drar på sig boxningshandskarna. Attityden inom sporten är tydlig: boxning är ingenting för tjejer. Bettan är liten och snabb och utvecklingskurvan går spikrakt uppåt. Men medan hennes manliga klubbkompisar går match efter match tvingas Bettan stå bredvid och se på. Boxningsmatcher för damer är förbjudet. Testikelvälde– Det rådde testikelvälde i boxningsförbundet. Jag vet att de inte blev så glada när jag sa så men det var ju sant, berättar Bettan.Bettan Andersson kämpar för att Boxningsförbundet ska tillåta kvinnor att få licens för amatörboxning. Hennes klubbkamrater hejar på och klubbordförande i Redbergslids BK, Olof Johansson, ställer sig också på Bettans sida. Han ser både hennes ambition och potential. – Bettan hade ju rätt! Varför ska inte tjejer få boxas? säger han. Men Boxningsförbundet viker inte en tum. Hur ska det gå med tjejernas utseende? Och brösten kanske går sönder om de får slag där? När RBK:s egen Ingemar ”Ingo” Johansson, Sveriges ende världsmästare i tungvikt, besöker en boxningsgala i Sverige låter han sig fotograferas med armen runt Bettans axlar. Efter galan springer Bettan på Boxningsförbundets tidigare ordförande, advokaten Björn Rosengren. Hon frågar om det inte är dags att ge licens även till kvinnor. – Det var som att få en hink vatten över sig. Det fanns ju inte på världskartan att tjejer skulle gå matcher, berättar Björn Rosengren. Han ifrågasätter sig själv och kommer fram till att det vore helt rimligt att även kvinnor ska få gå licensierade boxningsmatcher. Han försöker övertala den motvilliga förbundsstyrelsen och efter många om och men röstar Boxningsförbundet ja. Året är 1988.Världens första boxningsmatch för kvinnorDen 19 april 1988 är det dags för världens första boxningsmatchen mellan två kvinnor med tävlingslicens. I ena hörnet av ringen står Bettan Andersson från Redbergslids BK. I den andra står Agneta Bise från Stockholmsklubben BK Puma. Det blir en hård match och i sista ronden är båda utmattade. Det går till domslut. Publiken vrålar när domaren höjer armen på vinnaren. Dokumentären är gjord 2025. Reporter: Robin Jonsson, Tredje Statsmakten Media Producenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Fredrik Nilsson
Familjen Rantatalo är på Gran Canaria när mamma Elin plötsligt insjuknar och förs till sjukhus. Semestern förvandlas till en mardröm när familjen får beskedet att det är dags att ta farväl för alltid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När frisören Elin Rantatalo stänger sin frisörsalong för att åka på solsemester med sin man och två små barn anar ingen vad som snart ska hända. När familjen kommer hem är ingenting längre sig likt. Trots att Elin överlever den dödliga blodförgiftningen mister hon sina ben och fingrar. Vem är hon nu och hur ska livet med familj och frisörsalong bli?Dokumentär är gjord 2020. Reporter: Pia Pantzare (fd Lakkapää) pia.pantzare@sr.seProducenter Ola Hemström och Sofia Kottorp Vi vill varna känsliga lyssnare för att berättelsen innehåller starka sjukdomsbeskrivningar.
Hon var Beatrice Dahlén i TV-serien Rederiet och en av landets stora film- och operettstjärnor. Men Gaby Stenberg hade en passion ingen verkade ta på allvar. Att skapa musik av surrande insekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under ett besök i en musikstudio stöter reportern Tommie Jönsson på ett märkligt gammalt instrument. Det är en insektsorgel. Tangenterna spelar upp surrande ljud från humlor, bin och getingar. Instrumentet har tillhört Gaby Stenberg, en stor operett- och filmstjärna på 40- och 50-talet. Det blir början på en resa in i en filmstjärnas säregna och okända musikvärld. – Det började en sommardag med tonen E. Det var en stor humla som flög omkring. Visst var det väl ett E? Gaby Stenberg ställer sig frågan i ett tv-program på 80-talet. Men så fort hon tar upp sin brinnande passion verkar programledaren flacka med blicken och gå vidare till nästa fråga. Vad är det hon pratar om?UppenbarelsenGaby Stenberg blev för många synonym med rollen som Beatrice Dahlén i tv-serien Rederiet. Men under 30-, 40, 50-talet medverkade hon i ett 40-tal filmer och hade otaliga operettroller på scen. Och hon hade hade absolut gehör. Under paus från karriären som filmstjärna och artist, fick hon en dag en uppenbarelse. Hon kunde höra vilka toner som insekterna surrade fram. Det flög omkring musik i luften, och Gaby bestämde sig för att fånga den. Under flera år spelade hon in insektsljud och skapade musik med hjälp av brum och surr från humlor, bin, getingar, bromsar och flugor. Men något gensvar var det svårt att få.Den märkliga insektsorgelnReportern Tommie Jönsson har grävt djupt i arkiven och gått igenom Gaby Stenbergs gamla rullband för att nysta upp historien om Rederiet-stjärnans okända insektsmusik. Under arbetet dyker också Gabys gamla insektsorgel upp, ett ombyggt instrument som än idag används i musikvärlden.I dokumentären hör du Gabys styvson Peter Koch, musikern Mattias Olsson, manusförfattaren Camilla Ahlgren, barnboksillustratören Lotta Mark, regissören och skådespelaren Bengt Bauler. Men merparten av dokumentären består av arkivfynd från Sveriges Radio, NRK, SVT samt privat material från Peter Koch, Lotta Mark och Entomologiska föreningen i Stockholm. Dokumentären gjordes 2025.Reporter: Tommie JönssonProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar det här? Länk till hela dokumentären nedan. I det här avsnittet av P3 Musikdokumentär handlar det om en av Sveriges mest kontroversiella artister, som bannlystes i Public Service, men vann landsbygdens hjärta.Här kan du lyssna på hela dokumentären om Eddie Meduza.
Natten till den 8 januari 2005 slår stormen Gudrun till, den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. I den strömlösa byn Lyngsåsa väntar en familj på sin dotter. Hon är fast i stormskogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tsunamikatastrofen har just inträffat och bilderna av katastrofen fyller TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släcker lampan kvällen den 7 januari 2005. Så, under natten, sveper stormen Gudrun in över Sverige och fäller 200 miljoner träd. 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknar människor på landsbygden upp i en nytt och sargat landskap. Utan kontakt med omvärlden. Som mest är 730 000 människor strömlösa och en kvarts miljon utan telefoner. I den lilla byn Lyngsåsa i Småland är familjen Lind ensamma i mörkret. Mobiler och elnät har slutat fungera och vägarna är blockerade av fallna träd. Och deras dotter Sofi är försvunnen.Dokumentären är en bearbetning av program gjorda för Tendens i P1, veckan efter stormen 2005. Vi möter familjen direkt efter stormen och ett år senare.Reporter och producent: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.seMusik i FM-versionenVintersaga - Monica Törnell Live tomorrow - Laleh Enkelhet - Anna Ternheim Ge mig en sidenklänning - Karin Wistrand If i could - Sophie Zelmani Rosa Himmel – Molly Sandén The wind – Cat Stevens Musik i poddenWindogad – Lena Willemark Near Light - Olafur Arnalds Du som gick före oss – Anders Widmark
Alice Opebiyi sitter i bilen på väg till en dejt. Snön vräker ner i Skåne och trafiken på E22 står still. Snart ska Alice, och hundratals andra på vägarna, hamna i ett mardrömskaos de sent ska glömma Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snödrivorna växer och räddningen dröjer. Många som sitter fast i sina bilar upplever ett av livets mest udda, dramatiska och omtumlande dygn: Alice, på väg till en romantisk spa-dejt, gör ett ödesdigert misstag. Hemvärnssoldaten Kaveh får en olycksbådande magkänsla vid ett av fordonen på motorvägen. Och för lastbilschauffören Peter ska livet helt förändras efter natten i kylan.Det här är en berättelse om snökaos, maktlöshet och en gyllene baddräkt som får ett helt annat syfte. Men det är också en berättelse om medmänsklighet. För när snön vänder upp och ner på tillvaron blir främlingar plötsligt livsviktiga för varandra.Medverkande: Alice Opebiyi, bilist. Kaveh, hemvärnssoldat.Peter Lindström, lastbilsförare. Jennifer Luhanko, lastbilsförare. Alexander Thomsen, boende utanför Tollarp.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Carolina Svalbacke. Producent: Peter Gropman på produktionsbolaget Iris Media. Exekutiva producenter: Sofia Kottorp och Ola Hemström.
Hon blev en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men 1836 har Emilie Flygare, 29 år, förlorat två män och tre barn. Utblottad vänder hon sig till skrivandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare har som ung änkedoktorinna mött den stora kärleken, juristen Jakob Reinhold Dalin. Det slår gnistor om paret innan han hastigt försvinner ur hennes liv. Emilie hamnar i omständigheter. Hon är på god väg att reda ut situationen, när allt brister.Efter en rad personliga katastrofer får Emilie sitt stora genombrott med Rosen på Tistelön 1842. Romanen bygger på ett verkligt rättsfall som hennes bror råkat på i ett arkiv. Ett fruktansvärt brott där två smugglare har ihjäl en jaktlöjtnant och hans besättning ute till havs. Berättelsen rymmer också en kärlekssaga och allt i en miljö som inte skildrats i litteraturen tidigare - västkusten. För första gången skriver en svensk författare skräckromantik. Romanen tar plats intill bibeln och katekesen i folks bokhyllor.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva. Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren
Hon var en av Europas mest lästa författare och det mest kända ansiktet efter kungen. Men Emilie Flygare-Carléns egen väg, från armod till succé på 1800-talet, kantades av död och kärlekssvek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emilie Flygare-Carlén växte upp på västkustenI två delar berättar Cecilia Ohlén om författarinnan Emilie Flygare-Carléns öde i 1800-talets Sverige. Emilie Flygare-Carlén gjorde succè långt utanför Sveriges gränser med sina romaner. Precis som för Camilla Läckberg var västkusten och hemorten Strömstad hennes landskap och den värld hon hämtade inspiration ifrån i sina mest framgångsrika romaner. Hon föddes i Strömstad 1807, i ett gammalt köpmanshus fullt av magiska föremål och omgiven av sjömännens berättelser om förlisningar och smugglargångar. Emilies far var sjökapten och köpman, hon följde med på hans resor och som tonåring fick hon ta ansvar för en egen båt. En ovanlig uppväxt för en kvinna i början av 1800-talet. Det är den här världen som senare i livet blir utgångspunkten för hennes största bokframgångar. I första delen följer vi Emilies uppväxt fram till den punkt då hon förlorat nästan allt. Passion, död och svek präglar den unga Emilies liv.Dokumentären i två delar är gjord 2024.Medverkar gör:Monica Lauritzen - journalist, författare och docent i engelsk litteratur. Har skrivit biografin En kvinnas röst - Emilie Flygare Carléns liv och dikt.Yvonne Leffler - professor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Har forskat om Emilie Flygare Carlén och gett ut Ett köpmanshus i Skärgården i nyutgåva.Ninna Boberg - pedagog på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg.Reporter Cecilia OhlénProducenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: David Hellgren
Det är nyårsafton och hunden Prins är stressad av fyrverkerierna. När matten Charlotta böjer sig över honom biter han henne plötsligt i ansiktet. Han biter så hårt att hennes näsa lossnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir en dramatisk nyårsmorgon 2023. Charlotta Oskarsson Rantavaara - tillsammans med den avbitna näsan i en ishink - flygs från Gällivare med helikopter till Sunderbyns sjukhus i Luleå och sedan vidare med flyg till Stockholm. På Karolinska sjukhuset väntar en kirurg som är villig att göra ett försök att sy fast hennes näsa.Samtidigt är hennes sambo Tomas kvar i chock hemma i villan i Koskullskulle utanför Gällivare, med allt blod efter olyckan och de två hundarna; hans jakthund Prins och Charlottas schäfer Terra som ligger på parkettgolvet vid soffan.Reportern Lena Callne följer Charlottas och Tomas resa från den traumatiska olycksnatten till försöken att skapa en ny näsa till Charlottas. Och fram till beslutet om vad som ska hända med hunden Prins.Dokumentären är gjord 2024.Reporter Lena Callne Producenter Ola Hemström och Sofia KottorpLjud: Maths Källqvist och Ola Hemström
Det har kommit en ny konstnär till Göteborg. Han heter Pierre Brassau och på Galleri Kristina flockas recensenterna kring den spontanistiska konsten. Men det finns bara ett problem. Allt är en bluff. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året är 1964 och inne på galleriet hänger fem tavlor, signerade av den franske konstnären Pierre Brassau. En har en svart bakgrund och har orangea och brandgula tjocka sträck som liksom spretar ut åt olika håll. En annan tavla har en vit bakgrund och här är färgen röd och brandgul, detta är den senaste exklusiva spontana konsten.Göteborgs-postens recensent skriver att Brassau är något av en dukens balettmästare. Men i vassen lurar en missnöjd gallerist och en busig och tyken tidningsredaktör. Detta är historien om en av de största konstkupperna i Göteborgs historia, och om en svart luten apa på Borås Djurpark. Medverkande:Eva Berggren, fd djurskötare på Borås DjurparkLars G Fällman, konsthistoriker och konsthistorikerLasse Råde, fd journalist på GTKristian Wedel, journalist och kåsör på GPAlexandra Arcari Gimdal, vän till konstnären Yngve Funkegård Reporter Peter Gropman, Iris media ABInläsningar av Magnus Johansson och Svante Ivarsson Kihlberg Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp
Tre svenska ungdomar smugglar med sig en liten tvättbjörn efter en roadtrip i USA. De kallar den Pokie. Men att ha en halvbjörn som husdjur visar sig snart vara krångligare än ungdomarna räknat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 1971 publicerar Dagens Nyheter en artikel med rubriken ”Ful räv funnen.” Det visar sig vara en tvättbjörn som fastnat i en rävfälla på den skånska slätten. Men hur i all världen hamnade hon där?Tvättbjörnen smugglas in i SverigeDet hela börjar sommaren 1970, när kompisarna Kina, Nils och Pelle åker på roadtrip till USA. Där träffar de på en liten tvättbjörnsunge som snabbt blir deras. När det är dags att resa hem är det en självklarhet för 19-åringarna att deras nya vän ska följa med. Att det är olagligt att föra in tvättbjörnar i Sverige utan tillstånd är inget som oroar dem. De har en handbagageväska som passar perfekt för en liten tvättbjörn att ligga i.Så blir den amerikanska tvättbjörnen plötsligt inte lika amerikansk längre. Hon flyttar in i ett kollektiv i Stockholm. Men lika främmande som Sverige är för tvättbjörnen, är tvättbjörnen främmande för Sverige. Och det är ett heltidsjobb att ta hand om en vild tvättbjörn, visar det sig. Så snart tvingas ungdomarna hitta ett nytt hem åt Pokie. Ett hem som ska visa sig bli hennes sista.Medverkande:Kina RobbertsNils PetterssonPelle SeemanMärtha LiljaAnders HäggströmLennart PalménMaj-Lis PalménAnna HjärreEn dokumentär av: Molly BengtssonProducenter: Lotta Malmstedt & Sofia KottorpLjudläggning: Edwin DicksonDokumentären är gjord 2024.
På 70-talet gör han succé som den sjungande kosacken. I en stor vargpäls framträder Viktor Klimenko som en vild och romantisk kosack. Men pälsen känns snart för trång och kosackrekvisitan begränsande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Viktor Klimenko slår igenom som schlagerartist i Finland på 60-talet. Men det är en helt annan repertoar som ska bana väg för honom i Sverige, Europa och världen. Med hjälp av kamraterna från reklambyråtiden, målningar av den ryske konstnären Ilja Repin, många paket cigaretter och några flaskor rödvin växer en vild och romantisk kosack fram. Skapelsen fullbordas när en kostymör som jobbat på Stockholms stadsteater köper ryska bordsdukar för att sy skjortor, flera meter nappaskinn, snickrar ihop patronbälten och som krona på verket – beställer en stor skinande vargpäls.På 70-talet uppträder Viktor Klimenko bland annat på Lorensbergsteatern och Trädgår'n i Göteborg, Kronprinsen i Malmö, Berns salonger och Hamburger Börs i Stockholm. 1981 ska bli Viktor Klimenkos stora genombrottsår på världsscenen. Krogshow på berömda kabarén Lido i Paris. Turné i Japan, Han ska få allt det han drömt om i hela sitt liv. Men istället kommer katastrofen. Året därpå skriver Pia Gadd i Expressen:“Exotisk, vild, rysk, fast finsk, vacker i mössa och vådligt stor päls. Damer belägrade hans visten i Sverige, ty det var dem han tilltalade mest. Själv var han alldeles oerhört trött på sin vackra mössa och päls. Insåg att de var bojor mer än hjälpmedel. De gånger han försökte lägga dem åt sidan kom succén av sig.”Medverkande: Viktor KlimenkoAnne Serner-Manninen, modedesigner och kostymörEn dokumentär av: Emil ÖstlundProducenter: Ola Hemström & Sofia KottorpDokumentären är gjord 2024.
1980 släpps det första numret av Okej, fylld av bilder och artiklar om de hetaste artisterna. Hans Hatwig får 3 nummer på sig att bevisa att den går att sälja. Men snart rasar debatten bland de vuxna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hans Hatwig skapar tidningen OkejHans Hatwig tapetserade tonårsrummen i slutet av 70-talet med sin tidning Poster. I TV kan man titta på Nygammalt men det finns få platser där unga kan höra och läsa om sina artister. Så föds idén till hans nya projekt. Tidningen Okej, med både bilder och artiklar och fylld av braskande rubriker och läsarbrev. Men förlaget tvekar och ger Hans Hatwig tre nummer på sig. De unga älskar den nya tidningen men i tidningarna rasar debatten bland de vuxna. Föreningen Hem och Skola vill bojkotta tidningen på grund av rubriker om sex och våld. Nu börjar förlaget tveka och Hans Hatwigs hjärteprojekt står och väger.Medverkar gör:Hans Hatwig, grundare av tidningen OkejJörgen Holmstedt, reporter på tidningen Okej och författare Lili och Susi, flitigt förekommande artister i tidningen Okej Ika Johannesson, kulturjournalist, programledare och redaktörDokumentären är gjord 2024.Reporter: Malin MarckoProducent: Sofia Kottorp och Ola HemströmSlutmix: Ola Hemström
Eva Plogeus sätter sig i den orangea volvon på väg till ett möte i en villa längre bort. Hennes uppdrag är att få hemmafruarna att börja arbeta utanför hemmet. Uppdraget blir allt annat än enkelt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 60-talet skickar myndigheterna ut aktiveringsinspektörer över hela landet. Deras uppdrag är att få en miljon hemmafruar att lämna hemmet och komma ut i arbetslivet. För samhället behöver arbetskraft. På 60-talet är de flesta kvinnor hemmafruar. När männen går till jobbet blir de kvar med förkläde, tvätt och disk.Men 1965 startar den kanske största kampanjen någonsin i Sverige. Målet är att kvinnor ska ut i arbetslivet och få ett eget, betalt jobb. I Jönköping börjar Eva Plogeus köra runt i sin orangea Volvo. Hon bjuder in till kvällsmöten, och hemmafruarna strömmar till. Men utmaningarna är stora.MedverkandeIngrid Eriksson, hemmafru på 50- och 60-talet. Anita, hemmafru på 60-talet.Marianne Rocklind, hemmafru på 70-talet. Eva Plogeus, arbetade som aktiveringsinspektör på 70- och 80-talet.Åsa Lundquist, sociolog på Lunds universitet.Reporter Cecilia OhlénProducenter Sofia Kottorp och Ola HemströmLjudmix Elvira Björnfot
Följ med på en vådlig seglats med Lasse Brandeby alias Kurtan vid rodret. Men vem var han egentligen, bakom den stora rutiga kavajen som gjorde honom känd? Hör vännernas berättelse om Lasse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lasse Brandeby och hans figur Kurt Olsson tog Sverige med storm årtiondena runt sekelskiftet. I radio, på TV, på film och på underhållningsscenerna; överallt Lasse och Kurtan.1973 gjorde Lasse Brandeby och en kamrat till honom en legendarisk skutfärd mellan Tjörn och Göteborg med den tvåmastade galeasen Yrsa. Resan skulle bara ta några timmar men olyckor och haveritillbud gjorde att det tog flera dygn! Det Lasse och hans kumpan var med skulle räcka till för ett helt liv på sjön!– Man skulle kunna se den här skutfärden som ett tvärsnitt av Lasse Brandebys liv, berättar Tommy Johansson som gjort dokumentären och som under 80-talet arbetade tillsammans med Lasse Brandeby på Radio Göteborg.I dokumentären berättar familj och vänner om Lasse.– Jag tänker på Lasse flera gånger varje vecka. Det är ju egentligen inte klokt men så är det, säger vännen och före detta kollegan, samhällsjournalisten Janne Josefsson i dokumentären.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Tommy JohanssonProducent: Sofia KottorpSlutmix: Jan Olof Leandersson
Ny bryter det andra världskriget ut. Sven Hallströms engagemang för det Tyska riket eskalerar. Men hemma i Umeå drabbas hans familj, med judiska band, av det ena dödsfallet efter det andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotekUr arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibliotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
Sven Hallström är en respekterad advokat i Umeå i mitten av 1900-talet. Han försvarar samer och småbönder. Och han är nazist. Vinner Tyskland kriget är han redo att ingå i en ny svensk regering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Umeå-Berlin. Under andra världskriget reser advokat Sven Hallström återkommande till Tyskland för att bygga upp sitt nazistiska kontaktnät. I Sverige planerar överklassnazister för vad som ska hända när Adolf Hitler vinner kriget. De förbereder en ny nazistisk regering där Sven Hallström ska få plats. Sven har samtidigt fem barn med en kvinna från en judisk familj.Radiojournalisten Erica Dahlgren har grävt i olika arkiv och läst hundratals brev som visar vem den motsägelsefulla Sven Hallström var. Mannen som försvarade småbönder och samer samtidigt som han var beredd att sätta sig som minister i en svensk nazistisk regering. Medverkande:Tell Åke Dahllöf, barnbarnCosmo Hallström, barnbarn Jon Kahn, barnbarnGunilla McManus, barnbarnLena Berggren, historiker, Umeå universitetGöran Larsson, arkivarie, Umeå universitetsbibliotek Ur arkiven:Advokat Sven Hallströms arkiv, Umeå Universitetsbibilotek Arkeologen Gustaf Hallströms arkivAstrid Hallströms arkivFolkrörelsearkivet i VästerbottenHallströms Advokatbyrås arkivSven och Erik Hallströms akt från Kriminalavdelningens 6.e rotel (Säkerhetspolisen), RiksarkivetUmeå stadsarkivEfter inspelningen har Svens Hallströms barnbarn Gunilla McManus avlidit.Tack Magnus Lindman för inläsningar av Sven Hallströms brev och Alexander Eklund för inläsning av Paul Hallströms brev till pappa Sven.Dokumentären är gjord 2024Reporter: Erica DahlgrenProducenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp
1969 ger sig Willy Pfändtner iväg med folkvagnsbuss mot Indien. Det blir en resa från love and peace till mantra och celibat. Willy tar Hare Krishna till Sverige. Men snart börjar konflikterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I april 1973 kliver Willy av tåget i Västerås. Han har rakat huvud med en liten tofs och en fru vid sin sida. Hårt resande, hårt jobb och fängelsestraff har fått honom på andra tankar. Efter fyra år på luffen har han nu kommit hem för att missionera om Hare Krishna.Från föräldrarnas villa i Bäckby börjar Hare Krishnarörelsen spridas i Sverige. På 80-talet är de som störst. På Korsnäs gård odlar de inte bara grönsaker och mediterar. Här finns ett 16-kanals mixerbord och en populär nattradio där Willy jobbar.Konflikter får till slut Willy att lämna rörelsen. I hans vardagsrum står det gudomliga paret kvar, Krishna och hans flickvän, som ibland får nya kläder.Medverkande: Willy PfändtnerRonald Pfändtner, Willys bror.Reporter: Cecilia OhlénProducent: Sofia KottorpLjudmix: Elvira BjörnfotDokumentären är gjord 2024.
Anna Wohlin levde i slutet av 60-talet med en av den tidens största rockikoner, grundaren av bandet Rolling Stones, Brian Jones. Men en dag dog Brian i hennes armar och på en sekund förändrades livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På en sekund ändrades unga Annas liv och framtid när Brian plötsligt och oväntat dog i hennes armar, vid en poolkant i Sussex, England, en varm sommarkväll i juli 1969. 40 år senare har Brian fortfarande en plats i Annas hjärta och än i dag påverkar händelserna på 60-talet hennes liv. Programmet är gjort 2008 av Lotta Malmstedt.
Sara är 13 år första gången hon möter Yvon. Han är hennes lärare. 45 år, stilig och har ett fint sätt. Han förblir en hemlig dröm i många år. Ålder och äktenskap står i vägen. Tills en dag. Från 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter gymnasiet blir Sara lärarvikarie på den skola som hon tidigare själv gått på. Samma skola där hon i smyg varit förälskad i sin lärare i flera år. Utseendemässigt påminner han om Sean Connery tycker Sara. Och han verkar ha ett sånt fint sätt, som en man ska vara tänker hon. Men han är gift och har flera barn. Ouppnåelig. Men så börjar de lära känna varandra, som vuxna. Och en spirande kärlek börjar ta form. Och den växer och förändrar hela deras tillvaro. Programmet är gjort 2021. Reporter: Anna GjöresExecutiv producent: Sofia Kottorp
Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit ett par i över trettio år. När Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse. Från 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en lägenhet i Gamla stan i Stockholm bor Nisse med sin man Pelle. Nisse är 88 år och är nästan blind. Pelle är nästan 30 år yngre. De har varit tillsammans i över trettio år.Nisse och Pelle möttes bara något år efter att Nisse kommit ut som homosexuell. Fram till att Nisse var 56 år levde han som heterosexuell, med familj, barn. Nisse växte upp i en tid, på trettiotalet, då man inte pratade om homosexualitet eller sex överhuvudtaget. Då, när Nisse var ung, var homosexualitet straffbelagt med två års fängelse.Nisse Olofsson avled i januari 2011.Programmet är gjort 2010 av Martin Johansson.
Kjell jobbar 40 meter under jord då taket plötsligt rasar. Det blir becksvart och vattnet stiger. Ovan jord följer 19-åriga flickvännen Anki och hela Sverige det svåra räddningsarbetet. Från 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ann-Christin Eklund och Kjell Nilsson har precis flyttat ihop i en liten omodern lägenhet på Söder i Stockholm. De är unga och nykära. Kjell är ingenjör och arbetar, tillsammans med sin kollega elektrikern Sören Jansson, med Televerkets kabeltunnel vid Skanstull. De ska förbereda för fler sprängningar i berget. Det stora tunnelraset Men under ett kvällspass den 9 november 1965 kollapsar en del av tunneln och stänger in de båda männen 40 meter under jord. Det blir ett enormt medieuppbåd där publiken kan följa händelseutvecklingen i realtid. I fokus står Kjells 19-åriga flickvän Anki. Hon är utom sig av oro och ropar ner till Kjell i ett litet hål som borrats rakt ner i berget. Hur ska de få ut honom och hur ska hon tackla alla journalister som följer det unga parets värsta upplevelse hittills? Medverkande: Kjell TudareAnn-Christin EklundAnnika Hagström Programmet är gjort 2021. Reporter: Lena NordlundProducent: Sofia KottorpSlutmix: Nils Lundin
Andreas bestämmer sig för att bygga muskler och börjar spruta i sig anabola steroider. Han blir stor som ett hus men också aggressiv och kall. Är kärleken eller steroiderna viktigast? Från 2019. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andreas Svensson är smal och tränar sporadiskt. han är 23 år. Efter vad han uppfattar som en utmaning av sin svärfar, bestämmer han sig för att prova anabola steroider. Hans fru Mia hjälper honom med den första sprutan steroider. Sedan följer år av missbruk tills allt ställs på sin spets. Mia ställer ett ultimatum. Vad älskar han mest? Henne eller steroiderna? Andreas svarar steroiderna.Dokumentären är gjort 2019 av Carina Galanou Ipsonius.
Sommaren -55 upplever Gunilla von Post en oförglömlig kärleksvecka i Skåne med den då ganska okände amerikanske senatorn John F Kennedy, en blivande president. Kärleken blir bitterljuv. Från 2009. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en underbar kärlekshistoria, men den kunde ju inte leda till någonting, för pappan hade ju redan bestämt att han skulle bli president of the United States, berättar Gunilla.Gunilla von Post reser bakåt i sina egna bitterljuva minnen av John F Kennedy, en av en av vår tids största ikoner. Hon påminns nästan dagligen om kärlekssagan och pratar också men sin älskade Jack.Gunilla von Post avled 2011.Programmet gjordes 2009 av Lotta Malmstedt.
P4 Dokumentär vill tipsa om programmet 50 låtar och 50 år med Magnus Broni! I det här avsnittet berättar musikjournalisten Magnus Broni om en av hans favoritlåtar från 1974. Magnus Broni är tillbaka med en sommarserie om musik och minnen. Denna gång ska han välja ut en låt för varje år han levt. Svårt som attan!Programmet är gjort 2024.
Det är sommaren 2014 och Reine Ullén kör timmer i skogen. Plötsligt överrumplas han och hans kollega av eld och fallande träd. Salabranden i Västmanland stormar fram och Reine kämpar för sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är när Reine och hans kollega Robban har skiftbyte i timmerkörningen sommaren 2014 som elden överrumplar dem. Träden rasar över vägen och eldstormen slukar allt i sin väg. Mitt i detta eldinferno blir de fast som som i en råttfälla där brinnande träd faller och spärrar vägen. Reine snubblar och ser sin arbetskamrat försvinna in i röken.Reine Ullén ringer sin fru för att ta farvälI två och en halv timme ligger Reine mitt i ett eldhav. Hans kropp kokar och på SOS inspelade band hör man hur han desperat ropar efter hjälp. Han känner att han inte har långt kvar och han ringer sin fru för att såga adjö. – Det fanns inget mer att göra, berättar Reine Ullén.Dokumentären är gjord 2015. Reporter: Johan ThorénProducent: Sofia Kottorp
Tre vänner antar en utmaning. Att försöka sitta nakna utomhus på Sveriges myggtätaste plats - i sex timmar. Ortsborna tycker de är tokiga. Myggplågan är värre än någonsin denna sommar. Ska de lyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 2009 är myggplågan olidlig i byn Bärrek i Gästrikland. I området kring nedre Dalälvens mynning gör myggen att företag flyttar, turisterna flyr och ortsborna håller sig inomhus.På en rockfestival pratar tre kompisar från Valbo om mygghelvetet i Bärrek. De har hört ett rykte som säger att den som får tillräckligt många mygg-stick vid ett tillfälle sedan helt slipper klådan. Efter några öl bestämmer sig Johan Norbäck och hans två kompisar för att ta reda på om ryktet stämmer. De kallar det Operation Överdos.Myggen skulle suga blod i sex timmarEn varm och solig sommardag åker de till Bärrek. De slår upp ett campingbord, tar av sig till bara kalsongerna och dukar upp med pussel, läsk och chips. Målet är att låta myggen suga blod från deras nakna kroppar i sex timmar. Ortsborna tycker de är galna och lokalpressenkommer för att se hur länge killarna står ut.– Under arbetets gång blev det klart för mig att även om Valbokillarnas upptåg var dråpligt var myggplågan för ortsborna inget man skrattade åt. Och kampen mot myggen blev också något som jag bestämde mig för att skildra i den här berättelsen, säger Gustaf Wallinder som gjort dokumentären.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Gustaf WallinderProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Elvira BjörnfotP4 Dokumentär når du på P4dokumentar@sverigesradio.se
Det är över nu. Jag är helt färdig med artistlivet även om jag älskade varje sekund av det, säger Anne-lie Rydé som rört sig mellan olika genrer under hela sitt artistliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Anne-Lie Rydé slog igenom som en punkbomb och jobbade sig sedan in i den svenska folksjälen genom schlager, pop och musikaler.– Lillbabs sa en gång till mig att det kommer en tid då du inte längre vill resa men jag trodde henne inte. Men nu är jag där, säger Anne-Lie Rydé och berättar vad hon nu ser fram emot att göra när livet inte längre består av jobb och turnéliv. I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?Programmet är gjort 2024.Reporter Stina Ivansson Producent Sofia KottorpSlutmix Jakob Knabäck
För tio år sedan tappade jag lusten helt att stå på scenen, berättar Björn Skifs. Men nu är sångaren och underhållaren 77 år och har inga planer på att lägga av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 60-talet har Björn Skifs underhållit svenskarna med allt från pop och rock till skådespeleri i film och TV. Trots att kroppen och orken inte är som förr har han idag 2024 inga planer på att kliva ner från scenen, berättar han. – Jag vet inte vad jag ska fylla hålet med när jag kliver av som artist, säger Björn Skifs.För ett antal år sedan hamnade han i en arbetsrelaterad konflikt som gjorde att han höll på att sluta med artisteriet. Men lusten kom tillbaka trots att han får en klump i magen varje gång han tänker på konflikten, säger han.I miniserien ”Sista giget” möter vi svenska artister som berättar om karriärens med- och motgångar och närmar oss frågan: hur länge ska de hålla på? Och hur ska det bli, när det är dags för det allra sista giget?Programmet är gjort 2024.Reporter Stina Ivansson Producent Sofia KottorpSlutmix Jakob Knabäck
Göran träffar Christina på en resa i Afrika i mitten av sextiotalet. Han blir förälskad, men de skiljs snart åt. Det ska gå nästan ett halvt sekel innan han bestämmer sig för att söka upp henne igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Göran packar en väska och reser runt i världen när han är ung på 60-talet. På en dans i Tanzania möter han Christina. Han bjuder upp henne och det slår gnistor direkt.– Jag kan inte minnas någon annan lika stark och häftig och djup förälskelse. Man går i luften, svävar fram nästan, berättar Göran.När han drar vidare på sina äventyr lovar han både Christina och sig själv att han ska höra av sig. Men den värdefulla lilla lappen med adressen tappas bort. Och åren går. Men minnet av Christina lever kvar i Göran i decennier.– Tänk om jag hade stannat, hur hade då våra liv varit?Dokumentären är gjord 2017. Reporter Tomas MagnussonProducent: Sofia Kottorp
1911 togs Ernst Frank, 17 år, av polisen i Malmö, misstänkt för att ha sålt sex till män. Ibland bar han smink och klänning och kallades av polisen för damkomiker. Nu söker vi svaret på vem han var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1911 i Malmö. En stor homosexhärva rullas upp genom spaningsarbete av detektiva polisen. Flera herrar blir gripna: en pappershandlare, en bokhandlare, en konduktör, en kypare, en bokhållare och en springpojke. Springpojken är yngst, 17 år. Men han var bara 13 när han först utövade onaturlig otukt, säger han till polisen. Han heter Ernst Algot Frank.Fotoalbum med damkomikerHan kommer från ett mycket fattigt hem och har nu upptäckt att det finns pengar att tjäna på att prostituera sig, sälja sex till män. Av polisförhören framgår att han ibland pudrar sig när han går ut för träffa personer med ”perversa böjelser”. Och han finns i det fotoalbum som polisen byggt upp över ”damkomiker”, alltså män som prostituerar sig i damkläder.Men vem var han egentligen, varför prostituerade han sig och varför klädde han sig i klänning? Var han bara fattig? Eller fann han också ett nöje i att ha sex med män? Och varför klädde han sig i damkläder - var han kanske egentligen en transperson, fastän begreppet trans inte fanns för 100 år sedan?Damimitatörerna drog storpublikOch hur hängde polisens beteckning ”damkomiker” ihop med dåtidens dragshowartister, som kallades damimitatörer och drog storpublik i det folkliga nöjeslivet under tidigt 1900-tal och som också lockade till sig den tidens homosexuella subkultur?I programmet hjälper också två nutida dragqueens, Mats och Mica (Lily von Strudel och Lolita Lafitte), till att räta ut historiens frågetecken.Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Lotta MalmstedtProducent: Sofia KottorpSlutmix: Mattias Miselli
Katten Luffar-Lasse från Trollhättan gör som han vill, vilket har lönat sig. Han har ett eget konto på sociala medier och en rondell utsmyckat efter sig. Hör berättelsen om Sveriges kändaste katt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katten Luffar-Lasse äter och sover hemma hos sin ägare Elin Karlsson. Men för övrigt är han en mycket egensinnig katt. Allt började med att Lasse tog dagliga promenader till det närliggande köpcentrets parkering. Men av oro för att katten skulle bli påkörd hörde många av sig till hans ägaren Elin. Det blev så många samtal och så många vändor till köpcentret att hon till slut skapade ett Facebook-konto åt sin katt. Kontot växte lavinartat och sedan rullade allt på i snabb takt. Idag har Luffar-Lasse en trafikrondell utsmyckad efter sig i Trollhättan och han har också varit med att dra in två miljoner till Musikhjälpen för att minska svälten i världen.Här är berättelsen om den unika katten som tog svenskarna med storm .Dokumentären är gjord 2024.Reporter: Samuel Stålros Producent: Sofia KottorpSlutmix: Ida Franzon