Podcasts about kungl

De flesta vet nog hur den känns. Den där bitterljuva känsla då man längtar tillbaka till något som inte längre finns kvar. Men vad innebär det egentligen att vara nostalgisk? Hur skiljer sig känslan från sentimentalitet och melankoli? Och var kommer ordet ifrån? Vissa hävdar att vår samtid är ovanligt nostalgisk. Vad kan nostalgin säga om vår syn på samhället? Och är nostalgikern nödvändigtvis en bakåtsträvare? Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili och sociologen Gabriella Elgenius gästar Bildningspodden. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Inspelningsproduktion och klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se.

Självförsörjande poet, upplysningstänkare, feminist. Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763) var en av det svenska 1700-talets viktigaste, mest unika och kända röster. Ändå är hon idag en ganska anonym gestalt för många. Hur kommer det sig? Vad utmärker hennes poesi och politiska tänkande? Varför gick hon till attack mot Rousseau? Vad är det mest radikala hon säger i dikten "Fruentimrets försvar?" Och hur ska vi läsa henne idag? Gäster i studion är litteraturvetarna Matilda Amundsen Bergström och Vera Sundin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierad av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

En gruva är mer än ett stort hål i marken. De underjordiska gångarna är hem för hela samhällen och har bevistats av alltifrån 1600-talets alkemister till dagens techmiljardärer, inte minst alla gruvarbetare som i århundraden slitit där under svåra umbäranden. Idag är gruvorna del av ett komplext system av transporter, energiutvinning och storpolitik. Men var grävdes den första gruvan? Hur såg livet ut för en bergsman i 1700-talets Sverige? Vad händer med en gruva när dess resurser tar slut? Och hur undviker vi att överexploatera gruvornas naturresurser idag? Bildningspodden beger sig ner i underjorden och utforskar gruvans historia. Gäster i studion är historikern Dag Avango och idéhistorikern Hjalmar Fors. Samtalet leds av Ruhi Tyson. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Glaciärerna smälter. Snölagren som packats i tusentals år är på väg att försvinna på en bråkdel av tiden. En värld utan glaciärer skulle få katastrofala konsekvenser för klimatet. Vad vet vi egentligen om glaciärernas framtid – och om deras historia? Vad är det som händer när glaciärer "kalvar"? Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Och när föll världshistoriens första snö? Bildningspodden undersöker ett lika glödhett som iskallt fenomen, tillsammans med naturgeografen Gunhild Rosqvist och idéhistorikern Sverker Sörlin. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Jenny-Leontine Rosén Producent och redaktör: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finaniseras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Le 7 octobre 2023 a bouleversé le monde et agi comme un révélateur : celui de traumatismes collectifs que l'on préfère taire, quitte à répéter sans fin les mêmes violences.Cet épisode commence dans une ville que je croyais connaître : libre, vibrante, solidaire. À Berlin, depuis ce jour, tout a changé. Ou était-ce simplement le voile qui pesait sur mon regard qui s'est levé ?En Allemagne, plus qu'ailleurs, exprimer sa solidarité avec le peuple palestinien est un crime. Le 7 octobre 2023, et le génocide que poursuit Israël depuis deux ans, ont mis en lumière les limites du “travail de mémoire” que l'Allemagne prétend avoir accompli depuis la Shoah.Et parce que la vérité est tue, j'ai senti qu'il fallait à tout prix la faire entendre.Omar, Emilia Roig et Lionel ont tous les trois vécu dans leur chair ce moment de bascule, cet instant où, une fois que l'on a vu, il devient impossible de ne plus voir que l'histoire finit toujours par se répéter. C'est ce dévoilement à la fois douloureux et salvateur que je souhaite partager ici.STILL et Fracas pour briser le silence coupable” est un hors-série de Homo Swipiens qui le refuse justement, ce silence banal et complice. Berlin, ville idéalisée, romantisée, “cool” et multikulti, la"pauvre mais sexy” de tant de récits, n'est plus qu'une façade.Aujourd'hui, ce qui s'y passe - politiquement, culturellement, socialement - relève moins d'une régression que d'une continuitée logique d'une société qui a du mal à se regarder en face. Neuf décennies après le nazisme, l'Allemagne n'a jamais eu le temps de se transformer profondément : les vieux démons ressurgissent, plus sournois que jamais.À travers trois épisodes, je souhaite raconter ce qui se vit dans la chair de ceux qui subissent les politiques racistes et l'idéologie fascisante d'un État qui n'a pas totalement assumé sa dénazification. Habillage sonore, musique originale et postproduction : Lionel Gustave (https://soundcloud.com/pianopianosano @_pianopian0)Jacquette : Nicolas Fernandez (https://nicolasfernandez.fr/)Musique : Sommermärchen by Shadore Voix off : Juliette Roussennac (@juliette_deretour)Doublage Omar : Virgile Tissot Et merci à vous tous et toutes, qui avaient permis à ce projet de prendre vie et à ces mots d'être énoncés : Abib, Adrien F., Adriana N., Alexandre D., Aline D., Amelie B., Amn B., Andrea E., Antonin G., Apobel, Arthur P., Ash 13, Audrey L., Axelle M., Balint E., Bapt P., Beatrice T., Benjamin S., Birte R., Benoit R., C. Barriere, C. Guiot, Camille G., Camille H., Carole K., Chacdst, Chantal S., Christiane V., Christophe R. A., Claire B., Cora C., Coline M., Dani C., Danielle I., David G., David P., Denis. A., E. Planchet, Elif G., Elisab D., Elisa L., Emilie G., Emma C., Eglantine R., Ekidjo, Fred M., Galaxypink C., Hafssa J., Helena W., Hugo H., Ipol 92, Iliana T., Jeniffer V., Joe S., Juliette D., Juliette L. G., Juliette P., Julia C., Khaled B., Korentine L., Kevin M. L., Kungl 1, Laetitia R., Laure I., Lea H., Lea J., Leila N., Lina B. C., Loulouty , Louis, Lucas H., Lucie B., Lucie L., Lucie V., Lucile O., Luce D., Lyonnais, Magali R., Magnierfred, Margot J., Margritt 16, Marina C., Marie B., Marie G. D., Marie R., Marion F., Marta S., Max G., Mojay, Morgane B., Miaddax, Mnabba, Myra4am, Nadege C., Nelissanne, Neza H., Noemie P., Noémie G., Noémie R., Nicolas E., Niloufar Y., Oghonima N., Omar M., Orlane P., Paul B., Paul G., Paul J., Polo, Philippe P., Raphael S., Rebecca L., Roseline H., S. Chantepy, Sab A., Sanna T., Sara M., Sarina B., Schollaert-Latifa, Silva Ludivine, Skelomey 1, Sophia B., Stefan H., Suzi 4, Tasnim E., Théo G., Thibaud S., Thibault C., Thiboum, Torpen K., Valentine, Valentine G., Wilfried B. B., Zoefelmy...

Ett smakprov på Bildningspoddens nya litteraturpodd Bokrevyn! Du följer podden lättast på anekdot.se/bokrevyn eller i Bokrevyns egen poddkanal, överallt där poddar finns. Behövs det en till biografi över Gustav III? Hur absurd får en ordlös barnbok vara? Och lyckas Athena Farrokhzad skriva tragedier för vår tid? Det är några av sakerna som diskuteras i det andra avsnittet av Bokrevyn. Dessutom: är fackboken i kris? Hur väl skulle förläggaruppropets medicin mot läskrisen fungera? Och hur läsvärd är egentligen romance-erotik i labbmiljö? Hedvig Ljungar diskuterar tillsammans med Malin Nauwerck och Daniel Strand. Veckans recensenter är idéhistorikern Elisabeth Mansén, litteraturvetaren Maria Jönsson och filosofen Cecilia Sjöholm. Böckerna som recenseras är Hugo Nordland, "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.) Eva Lindström, "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.) och Athena Farrokhzad, "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.) VECKANS INNEHÅLL 00.25 Välkommen! 01.12 Lusten intar Bokmässan 04.06 Elisabet Mansén recenserar Hugo Nordlands "Överlevaren" (Historiska media, 384 s.), i samtal med Daniel Strand. 18.08 Maria Jönsson recenserar Eva Lindströms "Katten och apan" (Alfabeta, 25 s.), i samtal med Malin Nauwerck. 32.05 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 41.11 Cecilia Sjöholm recenserar Athena Farrokhzads "Tragedierna" (Albert Bonniers förlag, 111 s.), i samtal med Hedvig Ljungar. 56.22 Fråga Bokrevyn Samtalsledare: Hedvig Ljungar Redaktörer: Malin Nauwerck och Daniel Strand Producent: Magnus Bremmer Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet och produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

Habitus. Kulturellt kapital. Symboliskt våld. Man behöver inte vara expert på Pierre Bourdieu (1930-2002) för att någon gång ha hört ett av hans begrepp. Många av den berömda sociologens tankar har idag blivit allmängods i samhällsdebatten. Bourdieu tog sig från en lantlig uppväxt i södra Frankrike till elituniversiteten i Pars, där han blev del av en stjärngeneration av franska intellektuella. Idag är han en av de mest citerade forskarna över huvud taget. Men vad gick Bourdieus tänkande ut på? Vilka är de vanligaste missuppfattningarna om hans begrepp? Och hur kan vi använda hans teorier idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäster i studion är Mikael Palme och Raoul Galli. Samtalsledare: Ruhi Tyson Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou Redaktionskoordinator: Elin Sahlin Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Produceras vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond.

Bor det en vampyr i oss alla? Får man skildra grovt gängvåld i en ungdomsbok? Och hur bra är egentligen Lydia Sandgrens uppföljare till den hyllade debutromanen? Alla frågor får svar i premiäravsnittet av Bokrevyn, kritikmagasinet som ger dig koll på aktuell svensk litteratur. I avsnittet recenserar vi Carl-Johan Malmbergs autofiktiva essäbok om vampyrer, Lydia Sandgrens nya roman Artens överlevnad – och senaste boken från en ny stjärna på ungdomslitteraturens himmel, Alex Khourie. Dessutom ger redaktionen lästips och ett svep över aktualiteter i litteraturvärlden. Veckans recensenter är litteraturforskarna Johan Klingborg, Anna Höglund och Lydia Wistisen. INNEHÅLL 01.25 Varför behövs Bokrevyn? 07.38 Johan Klingborg recenserar Lydia Sandgrens roman "Artens överlevnad". 22.44 Anna Höglund recenserar Carl-Johan Malmbergs essäbok "Vampyrer, vad gör ni". 38.33 Svepet – aktuellt i litteraturvärlden och redaktionens lästips. 46.24 Lydia Wistisen recenserar Alex Khouries "Mina döda" (Rabén & Sjögren, 199 s.) 58.03 Fråga Bokrevyn Samtalsledare: Hedvig Ljungar. Redaktör: Malin Nauwerck. Producent: Magnus Bremmer Vinjettmusik: Oskar Schönning. Ljudproduktion: Christoffer Roth. Bokrevyn är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Stockholms universitet och finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Hanna Hirsch Pauli (1864-1940) var en av de viktigaste svenska konstnärerna kring sekelskiftet 1900. Hon växte upp i en högborgerlig judisk familj i Stockholm och studerade vid Konstakademien, innan penslarna tog henne till Paris. Där blev hon del av en generation kvinnliga konstnärer som upplevde en tidigare oanad frihet, men också fick utstå kränkningar av manliga konstnärer och antisemitiska påhopp från kritiker. Hirsch Paulis konstnärskap hade sin botten i porträttkonsten, men spänner från det ljusa och skira till det dunkla och mångbottnade. Bildningspodden återupptäcker Hanna Hirsch Paulis livshistoria och närstuderar hennes viktigaste målningar, tillsammans med konstvetarna Carina Rech och Katarina Wadstein MacLeod. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, som finaniseras av Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Vi önskar er alla ett gott nytt år och vill tacka för så mycket för det gångna året. Kommentera gärna och berätta vad ni tycker har varit bäst i år. Planeringen inför 2025 pågår för fulla muggar och alla fingervisningar om vad som uppskattas mest är värdefulla för oss. Men först ska avsluta poddåret 2024 men en sjujävla berättelse!Norden har sin egen Herakles. Han kallades Beowulf och enligt det kväde som bär hans namn dräpte han tre monster under sin långa och ärofyllda gärning. Sagan är en av JRR Tolkiens största inspirationer för berättelserna från Midgård.Men Beowulfkvädet är också föremål för en intensiv och ganska illasinnad debatt om huruvida den går att använda som historisk källa. Sagan kommer mycket sannolikt från nordiskt 500-tal innan den skrevs ned i England någon gång på 700-talet. Sagan äger rum på Danmark och innehåller referenser till sveakungar och medeltida krig. Är det sanning eller myt? Varför bråkas det så mycket?——Läslista:1.Eriksson, Bo, Tusen år av fantasy: resan till Mordor, Historiska media, Lund, 20202.Eriksson, Kristina Ekero, Vikingatidens vagga: i vendeltidens värld, Första utgåvan, Natur & Kultur, [Stockholm], 20213.Gräslund, Bo, Beowulfkvädet: den nordiska bakgrunden, [Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur], Uppsala, 20184.Lovén, Christian, ‘Beowulf och Gotland: replik till Bo Gräslund', Fornvännen (Print)., 2019(114):4, s. 249-252, 20195.Lönnroth, Lars, Det germanska spåret: en västerländsk litteraturtradition från Tacitus till Tolkien, Första utgåvan, Natur & kultur, Stockholm, 20176.”Drakdödaren som var kung på Gotland” af Klintberg, Bengt i SvD 2018-10-137.”Lätt att rasera teori om Gotländsk Beowulf” Harrison, Dick på SvD.se Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 till: Daron Acemoglu, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Simon Johnson, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och James A. Robinson, University of Chicago, IL, USA. Demokrati och välstånd är lättare sagt än gjort. Varför är det så svårt för länder att ta sig ur fattigdom? Årets pristagare har förklarat hur det hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 till: Daron Acemoglu, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Simon Johnson, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och James A. Robinson, University of Chicago, IL, USA. Demokrati och välstånd är lättare sagt än gjort. Varför är det så svårt för länder att ta sig ur fattigdom? Årets pristagare har förklarat hur det hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Humor kan väcka samförstånd och sympati – men också raka motsatsen. Uttrycket ”det var ju bara på skoj” är ett effektivt skydd mot det faktum att humor också kan såra. Får man verkligen skämta om allt? I månadens ljudessä reflekterar filosofen Stina Bäckström kring humorns ambivalens med hjälp av antikens tänkare. Inläsning och manus: Stina Bäckström Regi och ljuddesign: Lars in de Betou Inspelningsteknik: Marcel Littek, Universität Leipzig. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent: Magnus Bremmer Ljudessän är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

På julafton 1965 anlände en ung bulgarisk lingvist till Paris med 50 francs på fickan. Hon hette Julia Kristeva och landade mitt i 68-vänsterns blomstrande intellektuella, politiska klimat. Snart var hon en av sin generations mest inflytelserika intellektuella röster. Med en unik blandning av lingvistik, psykoanalys och feminism formulerade Kristeva banbrytande tankar om jaget, språket och kroppen. Som tänkare ville hon göra upp med sin tids kollektivism, till försvar för människans singularitet och komplexitet. Filosofen Fanny Söderbäck gästar Bildningspodden och introducerar en tänkare som är högst levande än idag. ///// Fanny Söderbäck är docent och lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon disputerade vid The New School for Social Research på avhandlingen Revolutionary Time: On Time and Difference in Kristeva and Irigaray och är föreståndare för The Kristeva Circle, ett akademiskt sällskap tillägnat Kristeva tänkande. ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ///// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jublieumsfond. Fler poddar, essäer och filmer hittar du på anekdot.se

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lära oss om det svenska 1900-talet – och vägarna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gäster och andra avsnitt hittar du på anekdot.se

Alla skeppsvrak har en gång gjort en storstilad första seglats. Sedan gick någonting fruktansvärt fel. Väl på havets botten börjar en ny historia – det sjunkna skeppets efterliv. Varför är vi så fascinerade av skeppsvrak? Har alla förlista skepp en gemensam nämnare?Vad har vraken fått symbolisera i kulturhistorien? Och bör vi alls bärga sjunkna skepp, om vi vill att de ska bevaras till framtiden? Idéhistorikern Thomas Kaiserfeld, litteraturhistorikern Anna Jörngården Galili och etnologen Simon Ekström gästar Bildningspodden och diskuterar havets ruiner. Läs mer om gästerna på anekdot.se ///////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning & redigering: Lars in de Betou Ljudteknik: SN7 ///////////////// Avsnittet spelades in live på SN7 i Gamla stan i Stockholm, i samarbete med Riksbankens jubileumsfond. Vi beklagar den delvis bristande ljudkvaliteten i avsnittets första hälft. ///////////////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stokholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva livet på ryska och halva på engelska? Hur ska man som läsare förhålla sig till pedofilin i romanen Lolita från 1955? Och vad vill Nabokov bevisa när han ägnar ett helt kapitel åt den 400 år långa historien om en – för intrigen helt betydelselös – blyertspenna? Aris Fioretos gästar Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lästa och omdiskuterade författarskap. ///////// Aris Fioretos är författare, essäist och översättare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och är nu aktuell med essäboken Nabokovs ryggrad (Norstedts). ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. //// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

Ett frö är en förhoppning om det som en dag ska gro, men det rymmer också information om det som har varit. På så vis liknar de idéer från tidigare kulturer, reflekterar Johan Landgren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vad är ett frö, egentligen? Jag sitter vid köksbordet. Runt omkring mig ligger små påsar och burkar utspridda. Vissa med vackra målningar av grönsaker, andra hemvikta med nästintill oläsliga tecken på. Någonstans mellan femtio och hundra sorter skulle jag gissa att det är. I antal utgör de tusentals fröer. Vart och ett av dem bär inom sig en förhoppning. Att det en dag ska gro. Slå rot. Växa till. Bli något mer. Man kanske kan kalla det ett slags tro?Samtidigt, utanför fönstret, flyger fåglar i skytteltrafik mellan äppelträdets grenar och matstationen. Entita, blåmes, talgoxe, bergfink. För dem är frön något ytterst substantiellt: mat. Överlevnad för dagen. Enligt den brittiska intresseföreningen för fåglar, British Trust for Ornithology, behöver en blåmes energi motsvarande 24 solrosfrön, en femtedel av dess vikt, varje dag. Fröna på bordet framför mig skulle alltså kunna göda en blåmesfamilj en hel vinter! Om blåmesarna kan tänka sig att byta till en mer varierad diet, vill säga. För just de här fröerna har jag dock andra planer.Sedan femton år tillbaka kommer en del av den energi jag stoppar i mig från min egen trädgård. Jag odlar, mestadels sådant som går att äta. Det gör att jag samlat på mig en del fröer genom åren. Dels köpta, dels skördade på plats, dels tillbytta. Under denna period har jag också, den hårda vägen, lärt mig att fröförvaring är en konst. Och att jag definitivt är en amatör.I den byrå i vardagsrummet där jag förvarar mina fröer, i vilken temperaturen över året växlar mellan 15 och 30 grader, förlorar de flesta fröer sin förmåga att gro inom en femårsperiod. Vissa tidigare än andra. Exempelvis kan man undra hur palsternackan har kunnat klara sig i konkurrensen när dess grobarhet sjunker rejält redan efter ett års lagring. Att den därtill, i likhet med de flesta rötter vi odlar här i norr, inte sätter frö förrän andra året gör den inte till den enklaste grönsak att kultivera på egen hand. Mycket lättare är det med andra, som till exempel pumpa och tomat. Vad gäller dessa kan man både äta och ha kakan kvar. Varje fruktkropp innehåller mängder av fröer som enkelt kan torkas och sparas för eget bruk.Några som länge fått äran för att förvara fröer på ett exemplariskt vis är de gamla egyptierna. Enligt historien, som arkeologen Gabriel Moshenka undersöker närmare i en artikel om fröhistoria och myten om mumievetet, lyckades forskare i mitten av 1800-talet odla vete från fröer hittade i Cheopspyramiden. Som Moshenka visar är tyvärr hela historien en myt, och en synnerligen långlivad sådan. Än idag används den i olika sammanhang som en symbol för livskraft och återuppståndelse. En lämplig grogrund för att, som Moshenka uttrycker det, svindla turister, trädgårdsmästare och bönder. Som så mycket annat säljer fröer bättre om de serveras med en riktigt bra historia. Tilläggas bör kanske att egyptiernas tanke med att placera frö i sina gravkammare knappast var att fröerna, tusentals år senare, skulle planteras av ett gäng bleka kolonisatörer hundratals mil norrut. Fröna var tänkta för livet på andra sidan, i vilket grobarheten torde förhålla sig till helt andra parametrar än våra.Ett mer naturvetenskapligt förhållningssätt till frökonservering hittar man hos ”Svalbard Global Seed Vault”, ett internationellt frösamarbete finansierat av norska staten och administrerat av Nordiskt genresurscentrum. Frövalvet, som ligger någon kilometer utanför Longyearbyn, invigdes 2008 och består av ett antal lagerrum som sprängts ut 120 meter in berggrunden. På grund av permafrosten har lokalerna närmast perfekta förhållanden: låg luftfuktighet och en konstant temperatur på –18 grader. Även utan tekniska hjälpmedel kan man där förvara en stor del av världens frösorter på ett sätt som gör att de kan övervintra i hundratals år. Till Frövalvet kan stater vända sig för att säkerställa att lokala frösorter inte förloras för alltid, i händelse av storskaliga naturkatastrofer eller långvariga krig. För några år sedan kunde man läsa i dagstidningarna att ett första sådant uttag av fröer gjorts, av Syrien, några år efter att den egna fröbanken hamnat mitt i stridslinjen.Liksom fröförvaring är en konst är fröodling det. Visst går det att plocka en kärna från ett äpple du just köpt och stoppa ned den i jorden. Den kommer troligen att gro, och om förutsättningarna är någorlunda gynnsamma, växa upp till ett äppelträd. Men med största sannolikhet kommer det inte ge samma sorts frukt som den du just ätit, då äppelblomman som fröet härstammar från pollinerats av pollen från blommor på andra äppelsorter med delvis andra genuppsättningar. Kanske blir det ändå ett gott äpple, och en helt ny sort är född.Jag sitter med mina fröer. Väger dem i handen, mäter dem mellan fingertopparna. Allt som göms i dem. Inte bara gener, utan också information om vad vart och ett av fröna varit med om. Jordmån, vattentillgång, temperatur är registrerad. På så sätt liknar fröna de idéer från tidigare kulturer, nedtecknade på papyrusblad och pergament, som vi ännu idag går tillbaka till. Hoprullade skrifter. Också för de flesta av dem är originalen sedan länge förlorade. Vi vet till exempel inte vad som inspirerade Hesiodos att i ”Verk och dagar”, på sjungande hexameter, nedteckna en lång rad instruktioner och förmaningar om konsten att odla. Eller vilka odlingsexperiment som föregick Columellas lexikon om romerskt jordbruk, ”De Re Rustica”. De manuskript som existerar idag är till största del traderade kopior av tidigare manuskript, vilka nedtecknats och sparats i bibliotek runt om i världen.Och även om det största av biblioteken, det i Alexandria, brann upp, och med det många oersättliga tankar och idéer, är det tack vare de bibliotekarier och skrivare som arbetade där, och på andra platser i det vidsträckta romerska riket, som ändå något finns kvar. Vi kanske inte vet exakt vad som ligger bakom Hesiodos och Columellas tankegods – men vi har det viktigaste kvar – idéerna. På samma sätt är det med äpplen och päron, palsternackor och pumpor. Vi kan inte med säkerhet veta deras ursprung, men vi kan ta ett bett av dem. Känna smaken och konsistensen. Låta dem fylla magsäcken. Sönderdelas och spridas i kroppen.Skicka därför, när du smälter maten, en tanke till alla dåtida, nutida och framtida fröarkivarier och bibliotekarier. Till Svalbard, som sägs vara säkrat även för de värsta klimatscenarierna. Och till biblioteken som i kulvertar runt om i världen, ofta djupt under jord, förvarar vårt tankegods till kommande generationer.Johan Landgren, poet och litteraturvetareLitteratur:Gabriel Moshenska: “Esoteric Egyptology, Seed Science and the Myth of Mummy Wheat”, Open Library of Humanities 3(1), 2017. https://doi.org/10.16995/olh.83Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.Columella: Tolv böcker om lantbruk: en tvåtusenårig romersk lantbrukslära (De re rustica). Översättning Sten Hedberg. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2009.

Astrid Lindgren är Sveriges mest lästa och översatta författare genom tiderna. Pippi Långstrump, Karlsson på Taket och Madicken har gjort avtryck långt utanför Sveriges gränser. Men Lindgren var också en vass opinionsbildare och en tongivande förläggare under den svenska barnlitteraturens guldålder. Också för sin egen litterära framgång spelade hon många roller: litterär agent, skicklig marknadsförare och manusförfattare till alla filmatiseringar. Vad var det som gjorde hennes författarskap så framgångsrikt? Vilken betydelse hade de tidiga erfarenheterna som journalist och sekreterare under krigsåren? Och är Bröderna Lejonhjärta och Ronja mer politiska verk än vad det samtida debattklimatet hävdade? Litteraturvetaren Malin Nauwerck gästar Bildningspodden ////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

Av alla känslor är extasen den allra starkaste – oavsett om det handlar om euforisk lycka, gränslös njutning, andlig hänryckning eller droginducerat rus. Extas är en kroppslig känsla som tar dig utanför kroppen och bortom språket. Det sista avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor försöker fånga in detta gränslösa begrepp, genom att följa extasens kulturhistoria från antika orakler och barockskulpturer till shamanism, lajv och bdsm. Gäster i avsnittet är litteraturvetaren Kristina Fjelkestam och religionshistorikern Peter Jackson Rova. /////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou /////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

De flesta av oss har någon gång blivit riktigt rasande. Men vad är egentligen ilska? Är den bara en extrem form av irritation eller något helt väsensskilt? Och hur hanterar vi den bäst? Är det rentav bra att låta topplocket gå med jämna mellanrum – eller göder det i längden bara mer ilska? Ilskans natur fascinerade redan Aristoteles och diskuterades flitigt i psykologins barndom i slutet av 1800-talet. I det fjärde avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor låter vi blodet koka tillsammans med psykologiprofessorn Hugo Hesser. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou ////// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Podden produceras av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och finansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Gäst i veckans podd är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms Universitet och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Akademien. I Wikforss senaste bok »Filosofiska klarlägganden i en grumlig tid« samlas ett urval av hennes kulturartiklar och debattexter från de stormiga åren 2018–2023. Vad händer med demokratin när populister får makten över politiken? Hur ser hoten mot yttrandefriheten ut när auktoritära krafter växer sig starka? Och hur stärker vi det förnuftiga och demokratiska samtalet i postsanningens tid? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt hälsar vi på Kayo Mpoyi i hennes ateljé på Kungl. Konsthögskolan där hon studerar, med oss har vi Fredrik Linqvist som rest hit från Tyskland där han bor och arbetar. Kayo tecknar av och karvar ut bilder ur familjens fotoalbum i träsnitt, gräver i sin historia och vecklar ut minnen och berättelser. Stocken, själva träplattan blir i sig ett material som inkluderas i det pågående minnesarbetet. Fredrik Lindqvist är på besök i Sverige inför öppningen av sin utställning på galleri Astley i Uttersberg. Hans storskaliga träsnitt på tyg har beskrivits som att de andas en intensiv längtan efter äventyr, romantik, lust och liv – en samtida färgstark mix av en mängd berättelser. Tack för att ni lyssnar!

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher. Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Välkommen till ett möte med juridikprofessor Björn Lundqvist, aktuell med boken ”Regulating Access and Transfer of Data”. Medverkande Björn Lundqvist är professor i europarätt med inriktning mot konkurrensrätt vid Stockholms universitet. Han forskar om regleringen av den digitala ekonomin och ingick i SNS Konjunkturråd 2021 som skrev rapporten Digitalisering och konkurrens. Björn Lundqvist är även föreståndare för Nätverket för Europarättsforskning samt Institutet för Europarätt. Hans nya bok Regulating Access and Transfer of Data är utgiven vid Cambridge University Press. Maja Fjaestad är docent i teknopolitik och affilierad forskare vid Karolinska institutet. Hon har bland annat varit statssekreterare hos dåvarande socialminister Lena Hallengren, med ansvar för AI- och teknikfrågor inom hälso- och sjukvård samt krishantering av coronapandemin. Maja Fjaestad är senior rådgivare åt AI-Sweden, styrelseledamot vid Göteborgs universitet och ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

Värvade soldater har spelat en viktig roll inom den svenska krigsmakten, ända sedan Gustav Vasa började rekrytera tyska legoknektar på 1500-talet. Det fanns ett behov av snabbt gripbara värvade soldater på fästningar och i städer både för den yttre och inre säkerheten.De värvade soldaterna tvingades leva under svåra förhållanden i undermåliga förläggningar, med låg lön och drakonisk disciplin. Och det omgivande samhället föraktade de värvade soldaterna som rekryterades från de lägsta skikten i samhället. De värvade regementena hade stora problem att rekrytera soldater, medan livet som indelt soldat med eget torp länge var eftertraktade tjänster.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med boken Nationens avskum, militärens elit – Myt och sanning om de värvade soldaterna i Sverige.Det har funnits värvade yrkessoldater i den svenska armén sedan medeltiden vid sidan om de indelta och senare värnpliktiga soldaterna. Många värvade soldater var tvångsrekryterade, deras lön var usel, disciplinen hård och de inhystes i dåliga inkvarteringar. Att de sedan kunde beskrivas som ”nationens avskum” gjorde knappast deras situation bättre. Men bilden var inte entydig - elitförband som Svea och Göta livgarde utgjordes av värvade soldater.Under medeltiden var det vanligt med inhyrda knektar i hela Europa, men det var först under 1500-talet som de erfarna och välutbildade landsknektarna blev en viktig del av Sveriges krigsmakt. På 1700-talet kom värvade soldater att utgöra runt en tredjedel av krigsmaktens personal. De placerades som garnisoner i de viktigaste fästningarna i Sverige, såsom Sveaborg och Helsingborg, Lovisa (Degerby), Hangö och Svartholm. Det är först år 1952 som de värvade soldaterna avskaffas.Lokalsamhället såg de värvade soldaterna på fästningar och i städer som oönskade främlingar. Och tvånget att inhysa värvade soldater hos borgare ansågs mycket betungande. Men krigsmakten hade ett behov av snabbt gripbara soldater både för den yttre och inre säkerheten. Och under perioder av krig kunde hälften av soldaterna vara värvade.Dessutom krävde både armén och marinen välutbildade i specialtruppslag som artilleriet och ingenjörerna. Dessa krav kunde inte de indelta soldaterna eller senare de värnpliktiga matcha.Efter införandet av värnplikten år 1901 var rekryteringen av stamanställda volontärer nödvändig för att förse armén med en tillräcklig mängd underbefäl och även underofficerare. Det stamanställda manskapet var under 1900-talets första hälft, en viktig förutsättning för utbyggnaden av ett värnpliktsförsvar.Bild: Värvare av Gustaf Cederström (1879), Nationalmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA), Digitaltmuseum.Musik: Kungl. Göta Livgardes Paradmarsch av KUNGL. SVEA LIVGARDES MUSIKKÅR, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Svenska soldaters verklighet under 250 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen så hotad som många säger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i säsongsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Gäst i veckans podd är Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi och ledamot av Kungl. Vetenskapsakademin. I sin nya bok Människans eviga frågor reflekterar Fredholm i sex essäer om det största och det minsta, om universum och cellerna, om antikens Grekland och 1900-talets Oxford. Varför är Ludwig Wittgenstein så komplicerad? Vad menade Aristoteles när han sa att det besjälade är något levande? Hur kan vi fungera rationellt när vårt handlande är så känslostyrt? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal om hur havets ändrade roll ställer nya krav på Sveriges sjöförsvar med Niklas Granholm, forskningsledare på FOI och kommendör Per Edling från Försvarsmaktens operationsledning. Båda är även ledamöter av Kungl. Örlogsmannasällskapet och Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag. I historiska källor omnämns han som en blind man från ön Chios, men i senare tid är en lika gångbar teori att Homeros egentligen var ett samlingsnamn för ett kollektiv av sångare. Hur uppstod egentligen Homeros berättelser? Hur har de traderats genom historien? Och hur kommer det sig att vi fortfarande, 2700 år senare, fascineras av Odysseus öden och äventyr? Gäst i avsnittet är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på den äldre litteraturhistorien. Han är även ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och bland annat författare till den Augustnominerade biografin Dante – den första författaren (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Link to bioRxiv paper: http://biorxiv.org/cgi/content/short/2023.03.25.534198v1?rss=1 Authors: Senn, W., Dold, D., Kungl, A., Ellenberger, B., Jordan, J., Bengio, Y., Sacramento, J., Petrovici, M. A. Abstract: One of the most fundamental laws of physics is the principle of least action. Motivated by its predictive power, we introduce a neural least-action principle that we apply to motor control. The central notion is the somato-dendritic mismatch error within individual neurons. The principle postulates that the somato-dendritic mismatch errors across all neurons in a cortical network are minimized by the voltage dynamics. Ongoing synaptic plasticity reduces the somato-dendritic mismatch error within each neuron and performs gradient descent on the output cost in real time. The neuronal activity is prospective, ensuring that dendritic errors deep in the network are prospectively corrected to eventually reduce motor errors. The neuron-specific errors are represented in the apical dendrites of pyramidal neurons, and are extracted by a cortical microcircuit that `explains away' the feedback from the periphery. The principle offers a general theoretical framework to functionally describe real-time neuronal and synaptic processing. Copy rights belong to original authors. Visit the link for more info Podcast created by Paper Player, LLC

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

P1 Kultur guidar dig genom ett år då pandemirestriktionerna äntligen lättade på landets scener, men där publiken hade svårt att hitta tillbaka. Vilka var de stora höjdpunkterna? Och vad utmärker teateråret 2022? Vilka överraskningar och genombrott har vi sett? P1 Kulturs panel av teaterkritiker, Kristina Lindquist och Loretto Villalobos, blickar tillbaka och korar sina favoriter.KRISTINA LINDQUISTS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:Kung Mor av Jenny Tunedal och Christina Ouzounidis på Teater Galeasen, i regi av Christina Ouzounidis.(Macbeth) av Jens Ohlin och Hannes Meidal (fritt efter William Shakespeare) på Dramaten, i regi av Jens Ohlin.Borkmania av Henrik Ibsen/Alejandro Leiva Wenger på Malmö stadsteater, i regi av Stefan Pucher.LORETTO VILLALOBOS TRE BÄSTA UPPLEVELSER:"Strandad" av Karin Rehnqvist på Kungl. Operan."The tale of the great computing machine" av Carl och Åsa Unander-Scharin på Reaktorhallen, KTH."Ålevangeliet" av Patrik Svensson och Emmy Lindström på Folkoperan m.fl.SUZANNE OSTEN OM NORÉN: JAG LÄRDE UPP HONOM SOM REGISSÖRRegissören Suzanne Osten lärde känna Lars Norén redan 1981, när han var ny i teatervärlden. Nu arbetar hon med Lars Noréns texter igen när hon sätter upp hans sista efterlämnade pjäs "Temps mort" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Vår reporter Björn Jansson träffade henne under repetitionerna.ESSÄ: OM VAD SOM HÄNDER VID STRANDKANTEN"Mina älskade stränder äts upp av mänsklig dumhet", säger journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om ett myllrande och fascinerande havsliv och en skrämmande utveckling, i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Ljudets potential | Två konstnärer diskuterar Jesper Norda och Åsa Stjerna har i sina respektive konstnärskap länge arbetat med ljud som konstnärligt medium. I den här podden diskuterar de utifrån sitt gemensamma offentliga konstverk “Stilla Tid ljudets” potential och den konstnärliga processens villkor. Konstverket installerades 2021 på Universitetssjukhuset Örebro. : : : Jesper Norda är konstnär, ljuddesigner/tonsättare och arbetar även som lärare på Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborg, han har även komponerat introt till Konst I Blekinge-podden. Tystnaden, pusslet och melodin är centrala begrepp I hans konstnärsskap. ”Det handlar om att gestalta det jag upplevde som barn när jag försökte lära mig spela gitarr: ögonblicket när man lyckas översätta ett gytter av svarta prickar på ett vitt papper till en meningsfull kroppslig och känslomässig erfarenhet: när det intellektuella filtret ger vika och det känns i magen.” - Jesper Norda Jesper Norda http://www.jespernorda.com/art/ : : : Åsa Stjerna är ljudkonstnär som använder ljud och lyssnande som konstnärliga medier i utforskandet av det offentliga rummet. I hennes platsspecifika ljudinstallationer undersöker hon platsers ofta underliggande historiska, sociala och politiska strukturer, och gör dessa förnimbara genom konsten. Utställningen ”Mare Balticum – A Sonic Goegraphy” visades 2016 samtidigt på två platser, Kulturcentrum Ronneby konsthall, Blekinge och Kumu Art Museum,Tallinn. Projektet handlade om en konstnärlig utforskning av Östersjöns ljudlandskap. Åsa Stjerna är utbildad inom filosofi och musikvetenskap, studerade bl.a. vid Konstfack och Kungl. Konsthögskolan i Stockholm Åsa Stjerna https://asastjerna.se/ : : : http://www.konstiblekinge.se/2022/10/23/asastjernajespernorda/

Sanne Kofod Olsen er nyudnævnt rektor for Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Det svarer til nogenlunde til vores kongelige Kunstakademi - og der har Sanne faktisk også været rektor. Det kalder jo på en sammenligning af de to skoler - og de to virkeligheder, man skal forberede eleverne til. Sanne Kofod Olsen er med os i dag. Værter: Linnea Albinus Lande og Tore Leifer.

Mats pratar med flyer-fantasten Jonas Olsson, både om flyers generellt och om den stora flyersamling som Jonas donerade till Kungl. biblioteket 2015. Vi får även en spännande inblick hur det gick till att festa och arrangera klubbar i Stockholm på 90-talet. Inspelat i februari 2022. Kolla in vår samarbetspartner Ticketswap: www.ticketswap.se Supporta Dansmusikpodden via Patreon: www.patreon.com/dansmusikpodden Swisha oss på 1230423798: QR-kod: https://www.dropbox.com/s/qcvkxf7eg2rin16/qr.png?dl=0 Snacka loss i vår Facebook-grupp: www.facebook.com/groups/1813288435494427 Följ oss: Instagram: www.instagram.com/dansmusikpodden Facebook: www.facebook.com/dansmusikpodden Twitter: www.twitter.com/dansmusikpodden Özze: www.instagram.com/ozze.can Mats: www.instagram.com/matswurnell Mejla oss: dansmusikpodden@gmail.com

Redan de gamla grekerna visste hur man drog en bra vits. Att se någon ramla eller släppa sig i en allvarlig situation har sannolikt alltid lockat till skratt. Vårt behov av att skratta tycks djupt mänskligt. Men går det att förklara varför vi tycker vi saker och ting är roliga? Vad kan humorn i så fall säga om oss som människor? Varför var Bibeln en viktig milstolpe i humorns historia? Och har vår egen samtid blivit alltför humorlös? Bildningspodden pratar allvar om humorns idé- och filosofihistoria. Gäst i studion är Ola Sigurdson, professor i tro- och livsåskådningsvetenskap vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med det närmare 1400 sidor tjocka trebandsverket Gudomliga komedier (Glänta, 2021), om humorns idéhistoria och filosofi, och är nybliven ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien. Sigurdson är även verksam som skribent i dagspress och kulturtidskrifter. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklara Avsnittsbilden är en illustration ur George Vaseys bok "The Philosophy of Laughter and Smiling" (1875). Foto: Wikimedia Commons.

Var Selma Lagerlöf lesbisk? Eller vore en sådan etikett att tvinga på historien vår tids definitioner och begrepp? Anna Blennow reflekterar över kärlekens namn utifrån några gamla fotografier. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Två kvinnor ser in i kameran. Den ena, mörka, sitter upprätt i en höghalsad svart klänning. Mot henne, tätt intill, lutar sig den andra, ljushåriga. Hon har en penna i sin uppsträckta hand, nästan som ett vapen. På ett annat fotografi ser vi dem igen. Nu sitter de sida vid sida i varsin stol, inte lika nära. Den mörka håller i en bok. Under de uppslagna pärmarna, nästan skymda, skymtar kvinnornas händer som närmar sig varandra, rör vid varandra. Den ljushåriga kvinnan är Selma Lagerlöf. Den mörka är Sophie Elkan, hon som kallats Lagerlöfs reskamrat och väninna. Men när deras brevväxling offentliggjordes 1990, 50 år efter Lagerlöfs död, visade det sig att deras relation gått betydligt djupare. Nu ser vi ytterligare ett fotografi. En halvnaken kvinna med en lilja i handen sitter på en hög tron i klassicerande stil. Eller är det en kvinna? Hennes nedböjda ansikte påminner om antika avbildningar av androgyna gudar som Dionysos och Apollon. Framför henne knäböjer en annan kvinna, endast iklädd ett par snörda sandaler i grekisk stil. Kvinnorna på bilden är den amerikanska författaren Natalie Barney och hennes älskarinna Eva Palmer. Såväl den explicita scenen som vårt källmaterial tydliggör att de var mer än bara väninnor. Natalie Barney levde öppet som lesbisk i Paris, där hon höll litterära salonger, och Palmer var en i raden av hennes många kärlekar. Fotografierna av de båda paren är tagna runt sekelskiftet 1900. De har många gemensamma beröringspunkter, samtidigt som deras uttryck är väsensskilda från varandra. Hur gestaltades relationer mellan kvinnor vid den här tiden, och varför? Att Selma Lagerlöf levde i flera nära förhållanden med kvinnor har varit välkänt. Genom sin yrkesutbildning till lärarinna mötte hon kvinnor som av olika skäl flytt förväntan om make och äktenskap. Under den tio år långa anställningen vid flickläroverket i Landskrona i slutet av 1800-talet svärmade Selma såväl för kolleger som för kvinnor i Köpenhamns kulturkretsar. Senare blev Sophie Elkan och därpå Valborg Olander hennes långvariga livskamrater. Men när hennes brevväxling med Elkan och Olander publicerades för några decennier sedan fick dess innehåll ett blandat mottagande. Fanns det verkligen tillräckligt med bevis i breven för att Lagerlöf var lesbisk? En recensent menade att man inte borde göra Lagerlöf till något slags pionjär för modernt enkönade förhållanden, utan istället fokusera på hennes verk. Och i sin biografi över Lagerlöf är Anna-Karin Palm genomgående tveksam till att definiera Lagerlöfs sexualitet. Ja, hur ska man benämna de kärleksrelationer mellan kvinnor som vi kan spåra historiskt, och vad får det för följder? Vad kallade kvinnorna själva sina relationer, i en tid då homosexualitet inte myntats som vedertagen term? Den sista frågan behandlas i antologin Den kvinnliga tvåsamhetens frirum, där litteraturvetare, historiker och genusvetare skildrar kvinnopar i det tidiga 1900-talet, bland annat just Lagerlöf och Elkan. Dokumenterade relationer mellan kvinnor vid den här tiden stod i nära samband med den framväxande kvinnorörelsen, och valet att leva tillsammans med en annan kvinna tolkas därför ibland i ljuset av politik och ideologi. Det framhävs också ofta att brevkulturen under perioden präglas av ett sensuellt språk, där smekningar och kyssar kunde sändas fram och åter mellan kvinnor utan att detta nödvändigtvis behöver tolkas som speglingar av en erotisk situation. Men detta, precis som tidens syn på kvinnlig sexualitet som obetydlig, passiv och ofarlig, kunde å andra sidan skapa frirum där begär mellan kvinnor kunde passera oförmärkt under radarn. Det poängteras av flera författare i antologin att en tid som ännu saknade fasta sexologiska etiketter kan ha möjliggjort en mera fri och flytande skala mellan vänskap och sexualitet. En bildad bakgrund var också något som var gemensamt för många av kvinnoparen, såväl Lagerlöf och Elkan som Eva Palmer och Natalie Barney. Palmer hade läst latin och grekiska vid Bryn Mawr, det första amerikanska högre lärosätet för kvinnor. Lagerlöf studerade vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm, den första akademiska utbildningen för kvinnor i Sverige. Men medan Palmer och Barney arrangerade uppläsningar och föreställningar kring Sapfos dikter, raderades alla anspelningar på lesbisk kärlek i svenska tolkningar av Sapfo, och pronomen byttes till och med från feminint till maskulint i översättningar. Lagerlöfs tidiga litterära förebilder är svenska och manliga, som Bellman och Runeberg. Därför är det inte oväntat att de ord som kvinnor som Elkan och Lagerlöf använder för att beskriva sina relationer inte är hämtade från den antika världen. Istället talas det i hemlighetsfulla antydningar om magnetism, trollmakt och livsmakt. Vid samma tid skriver Eva Palmer i ett kärleksbrev hur hon föreställer sig Natalie Barney dansa naken med hennes egen kropp som dansgolv. Och Barneys diktsamlingar dominerades av kärlekslyrik uttalat riktad till kvinnor, med Sapfo som ständig ledstjärna. Det finns också ett högst reellt skäl till att vi finner en så stor skillnad i öppenhet kring hur kvinnornas kärlek gestaltas. I Frankrike, där Barney och Palmer levde, var homosexualitet inte olagligt enligt lagsamlingen Code Napoléon från 1804 (som också medgav religionsfrihet och allas likhet inför lagen). I Sverige var homosexuella handlingar förbjudna i lag ända till 1944, mellan såväl män som kvinnor. När Lagerlöf skriver till Elkan att de borde bränna sina brev  Det är farligt för oss, som det nu är var det troligen inte bara omgivningens reaktioner hon syftade på, utan också ett påtagligt hot om juridisk straffbarhet. Och öppenhet kan också vara en klassfråga. Natalie Barney kom från en förmögen familj och var ekonomiskt oberoende: hon behövde inte bry sig om eventuell skandalisering. Selma Lagerlöf var tvungen att försörja sig själv, först som lärarinna och sedan som författare, på grund av familjens sviktande finanser. En månskensnatt i Landskrona. Selma Lagerlöf vandrar längs Strandpromenaden med Anna Oom, en av hennes tidiga romantiska förbindelser. Senare skriver Anna till Selma och påminner om hur de stod där tillsammans på udden, och hur hon sedan sökt sig tillbaka dit ensam och plockat en stor bukett blommor. Vi kan aldrig säkert få veta hur mycket fysiskt begär som dolde sig i deras svärmeri. Men om vi inte tar möjligheten i beaktande, kommer vi inte heller att kunna reflektera över den brännande frågan: hur var det att vara lesbisk i Landskrona runt år 1900? Att det då ännu inte fanns någon konkret term för fysiska relationer mellan kvinnor betyder inte att något sådant begär inte existerade. Om vi fortsätter att beskriva sekelskifteskvinnornas kärleksförhållanden som vänskap med inslag av romantik riskerar vi att reprisera en förmodern föreställning om kvinnans svaga och outtalade sexualitet. Då förblir den, som Eva Borgström och Hanna Markusson Winquist skriver i antologin, kärleken som inte vågar säga sitt namn the love that dare not speak its name. Anna Blennow Litteratur: Eva Borgström & Hanna Markusson Winquist (red.), Den kvinnliga tvåsamhetens frirum. Kvinnopar i kvinnorörelsen 18901950, Appell förlag 2018. Ying Toijer-Nilsson, Du lär mig att bli fri. Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan, Bonniers 1992. Ying Toijer-Nilsson, En riktig författarhustru. Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander, Bonniers 2006. Anna-Karin Palm, Jag vill sätta världen i rörelse. En biografi över Selma Lagerlöf, Bonniers 2019. Artemis Leontis, Eva Palmer Sikelianos. A Life in Ruins, Princeton University Press 2019. Ingrid Svensson, Ett magiskt rum. Salonger i 1920-talets Paris, Ellerströms 2017. Sigrid Schottenius Cullhed, När Sapfo kom ut, Klassisk filologi i Sverige: reflexioner, riktningar, översättningar, öden, red. Eric Cullhed och Bo Lindberg, Kungl. Vitterhetsakademien 2015.

Utöver att vara VD för Musik i Syd, som är en av Båstad kammarmusikfestivals samarbetspartner, är Susanne Rydén preses i Kungl. Musikaliska Akademien. På årets festival var hon inte endast besökare, utan höll även ett föredrag om den jubilerande akademins 250-åriga historia. I samtal med Barbro Hedvall spinner hon vidare på föredragstemat och blickar framåt. - Kungl. Musikaliska Akademiens webbplats: http://www.musikaliskaakademien.se/ - Båstad Kammarmusiks webbplats: https://www.bastadkammarmusik.se/ - Facebook: https://www.facebook.com/bastadkammarmusik

What were the pre-Christian religious traditions of England like? This two part series serves as an introduction to Anglo-Saxon paganism. In this podcast we will look at the evidence we have for the pagan gods of the Anglo-Saxons and will compare them to what we know about the Norse equivalents that Vikings worshipped. At times it is also necessary to use Indo-European comparative mythology to understand the gods and goddesses of the Anglo-Saxons. “Anglo-Saxon paganism” refers to the Germanic pagan traditions brought to Britain in the 5th century and which persisted in surprising ways even after the Christianisation of Anglo-Saxon England over the 7th and 8th century. (This podcast is also available as a video on YouTube and Odysee)Sources:Chaney, W. A. 1972. The Cult of Kingship in Anglo-Saxon England: The Transition from Paganism to Christianity, The Germanic Review: Literature, Culture, Theory, 47:2, 141-143Das, R. et al. 2016. Localizing Ashkenazic Jews to Primeval Villages in the Ancient Iranian Lands of Ashkenaz, Genome Biology and Evolution, Volume 8, Issue 4.Dowden, K. 2000. European Paganism: The Realities of Cult from Antiquity to the Middle Ages. London and New York: Routledge. p. 229.Dumezil, G. 1988. ‘Mitra-Varuna: An Essay on Two Indo-European Representations of Sovereignty’Ealdorblotere, T. 2020. To Hold the Holytides.Faussett, B. 1856, Inventorium Sepulchrale. An Account of Some Antiquities dug up at Gilton, Kingston, Sibertswold, Bafriston, Beakesbourne, Chartham, and Crundale, in the County of Kent, from A.D. 1757 to A.D. 1773 (London 1856).Grimm, J. 1835. Deutsche Mythologie.Helmbrecht, M. 2012. A winged figure from Uppåkra HelmbrechtKemble, J. M. 1876. The Saxons in EnglandKershaw, K. 2000. ‘The one-eyed god: Odin and the (Indo-)Germanic Männerbünde’ (Journal of Indo-European studies monograph).Nordberg, Andreas. 2006. Jul, disting och förkyrklig tideräkning: Kalendrar och kalendariska riter i det förkristna Norden. Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur: UppsalaNorth, R. 1997 Heathen gods in Old English literature. Cambridge University Press.North, R. Old English 'wopes hring' and the Old Norse myth of BaldrPollington, S. 2011. The Elder Gods: The Otherworld of Early EnglandReaves, W. 2018. Odin's Wife: Mother Earth in Germanic MythologyRowsell, T. 2011. Woden and his Roles in Anglo-Saxon Royal Genealogy.Schiffels, S., Haak, W., Paajanen, P. et al. Iron Age and Anglo-Saxon genomes from East England reveal British migration history. Nat Commun 7, 10408 (2016). Stenton, F. 1943. Anglo-Saxon England. OxfordWerner, J. 1964. Herkuleskeule und Donar-Amulett. Jahrb. RGZM 11, 176–197.

In the first episode of the Arqus Knowledge Pills, the pharmacist Andreas Kungl, professor at the University of Graz, will talk about his research project “Stop Covid-19”. In the frame of this research project, Prof. Kungl and his team are investigating how the coronavirus can be stopped from entering human cells. This research project is accompanied by a fundraising initiative open for everyone – a novelty in Austria.

IT-entreprenör och en av grundarna av musiktjänsten Spotify 2006. Utsågs till Årets svensk i världen 2014. Om entreprenörskap, vad som har påverkat honom och hur man startar ett företag. Problemlösning i entreprenörsvardagen Martin Lorentzon ser på problem som något som går att lösa. -Värdet på ditt bolag är summan av alla problem som ni tillsammans löser. Han pratar även om vikten av att ha en bra företagskultur, att det är människorna som avgör om ett företag överlever eller inte. -Företagskulturen äter affärsidén och strategin till frukost, lunch och middag. Martin berättar om hur han och Daniel Ek lärde känna varandra och skapade Spotify, om licensieringen av musik och noteringen på den amerikanska börsen av företaget. En förutsättning för honom har varit bra lärare han har haft i skolan och vad de lärt honom. Idag vill han få in programmering som ett separat ämne i den svenska läroplanen för grundskolan. Om Martin Lorentzon IT-entreprenör, företagsledare, 51 år. Född i Borås, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. En av grundarna av musiktjänsten Spotify 2006. Sitter i styrelsen för företaget som finns i stora delar av världen och som i slutet av maj är värderat till 350 miljarder kronor. Utsågs till Årets svensk i världen 2014. Var medgrundare av annonsförmedlingsföretaget Tradedoubler som börsnoterades 2005 och delar av vinsten användes för att starta Spotify tillsammans med Daniel Ek. Har suttit i Telias styrelse. Medlem i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och hedersdoktor på Chalmers, där han utbildade sig till väg- och vatteningenjör. Tränar varje dag, åker skidor, spelar padeltennis, squash och poker. Favoritfilmer är Gudfadern 1, 2 och 3. Mitt program spänner från västgöta-knallarnas Borås, via techbolags-täta Stockholm till Spotifys börsintroduktion i New York. Jag berättar om entreprenörskap, vad som har påverkat mig och hur man startar ett företag. Producent: Mia Odabas

Hon har gått till historien för sin påstådda skönhet och sina kärleksaffärer med mäktiga romare. Även i de antika källorna förekommer hon främst som en bifigur i de mäktiga männens livshistorier. Men Kleopatra VII av Egypten var i själva verket en av sin tids mest inflytelserika politiker och djärvaste härförare. Som den sista faraon och härskaren i den ptolemeiska dynastin är hennes livshistoria också en viktig pusselbit i Egyptens historia. Veckans gäster är Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet och forskare vid Kungl. Vitterhetsakademien, och Allan Klynne, fil. dr i antikens kultur och samhällsliv, författare och översättare. Samtalsledare: Magnus Bremmer. Avsnittet spelades in live på Bokmässan i Göteborg, september 2016. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Ett samtal om relationen mellan språk, makt och identitetsskapande och det politiska språkets roll i formandet av ideologier. Konstnären Makda Embaie som i sin praktik arbetar med hur språk relaterar till nationell identitet, samtalar med de två språkvetarna Charlotta Seiler Brylla och Laura Álvarez López som delar perspektiv från sina respektive fält. Samtalet reflekterar över språkliga ursprung och hur en individs relation till sina olika språk kan se ut i en flerspråkig diasporakontext. Vilka historiska, sociala och personliga händelser har byggt upp språket? Hur kan ett språk vara våldsamt och vad kännetecknar ett totalitärt språk? MEDVERKANDE: LAURA ÁLVAREZ LÓPEZ är professor i portugisiska vid Romanska och klassiska institutionen på Stockholms universitet. Hon forskar om språkförändring i flerspråkiga miljöer, där intensiva kontaktsituationer vanligen leder till att språk förändras snabbare och mer radikalt än i sammanhang där dess talare inte lever sida vid sida. Hon har främst undersökt hur generationer av förslavade afrikaner som talade olika språk – och deras barn och barnbarn – har påverkat ordförråd och grammatik i brasiliansk portugisiska. Hennes forskning lyfter också fram hur portugisiskan utvecklas och tar plats i dagens Afrika, främst i Angola och Moçambique. MAKDA EMBAIE är konstnär som i sitt arbete har nationalstaten och språk som centrala begrepp. I vår avslutar hon sin kandidatexamen från Konstfack och hon är även utbildad på Kungl. Konsthögskolan och Biskops Arnö Författarskola. Hennes verk har visats på bland annat Centrum för Fotografi, Konsthall C och Stockholms kvinnohistoriska. I januari 2020 bjöd hon in till en ljud- och textinstallation ”Vad vore språk om det uppstod här” i en bostadslägenhet i Tensta där förutsättningar för språkets uppkomst utforskades. CHARLOTTA SEILER BRYLLA har arbetat vid Stockholms universitet sedan 2009. Hon är professor i tyska och prefekt för Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska. I sin forskning har hon undersökt totalitärt språk i NS-Tyskland och DDR, men också gröna partiers politiska kommunikation, populistisk diskurs och svensk-tyska relationer. Hon är framförallt intresserad av sambandet mellan språk, samhälle och makt och undersöker historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser. Samtalet modereras av Therese Kellner, intendent på Accelerator, och spelades in 13 maj 2020.

Cigarr och glögg? Kan det verkligen passa ihop? Ja, säger dagens gäst Karl Grandin, föreståndare för Kungl. Vetenskapsakademiens Centrum för vetenskapshistoria. Hör honom berätta om sitt förhållande till Linné och cigarrer, om utdelningen av Nobelpriset och mycket annat. Johanna bjuder på en halvt anständig snapsvisa och Anders njuter av kaffetonerna i dagens cigarr. Dagens cigarr: The Griffin's Nicaragua Short Torpedo Producerat av Eric Palmcrantz, Figaro Music & Media Group.

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.