Podcasts about helsingfors universitet

Var övervintrar fladdermössen i Västerbotten? Vilka lever i en vårbäcks lopp, där vattnets unika egenskaper skapar liv och is att gå på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårbäckar och månaden mars hör ihop för vår reporter Joacim Lindwall. Med snöskor på fötterna följer vi smältvattnet tillsammans med biologen Petter Hillborg som berättar om is, vatten och livet i vattnet. Vi utgår från Säljemar norr om Gävle, från sjöisen, via strömmande vatten och alkärr till en havsvik där sötvattnet möter salt och en utterfamilj lämnat spår.Sju fladdermusvänner letar efter fladdermössens vinterviste i Västerbotten, för vi vet nästan ingenting om var fladdermusen övervintrar i norra Sverige. Följ med på en krävande skidtur till den hemliga grottan där fladdermössen kanske tillbringar sin vinterdvala. Rovdjursexperten Michael Schneider och ljuddesigner Andreas Estensen är två av dom som försöker kartlägga fladdermössen i Västerbotten. Reporter Elin Moberg.Fladdermusexperten Marie Nedinge svarar på en lyssnarfråga om fladdermöss som övervintrar i en jordkällare. Vi pratar också med glada naturnjutare i Fagerstatrakten som nu kan röra sig fritt i naturen igen efter att svinpest-restriktionerna är borta.Barnen på en förskola i Örebro undrar vem som bor i hålet i jorden och det vet Frauke Ecke, professor vid Helsingfors Universitet.Programledare är Mats Ottosson.

Sverigedemokraterna (bilden) är valets vinnare, men när det gäller regeringsalternativen är det återigen olidligt knappa marginaler i det svenska riksdagsvalet. Ett antal utlandsröster som ska räknas på onsdag kan ännu påverka valutgången. Just nu har koalitionen med moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater ett mandats försprång och kan därför komma att vinna valet med minsta möjliga marginal. Varför är det så små skillnader som avgör i politiken i Sverige? Slaget efter tolv recenserar valkampen tillsammans med Heidi Avellan, politisk chefredaktör på tidningen Sydsvenskan, Johan Strang, biträdande professor i nordentstudier vid Helsingfors Universitet och Yles nordenkorrespondent Lucas Dahlström. Programledare Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Slaget efter tolv diskuterar om det nordiska samarbetet har spelat ut sin roll på grund av globaliseringen och EU-samarbetet. I studion Veronika Honkasalo (Vf), riksdagsledamot och ledamot i Nordiska rådet, Charlotte Cederbom, historiker och inflyttad svensk samt Johan Strang, biträdande professor på Centrum för nordenstudier vid Helsingfors Universitet. Debatten leds av Hasse Sundquist. E-post: slaget@yle.fi

Christin Furu och Simon Gripenberg bor i Jakobstad. De har länge engagerat sig i frågor som gäller hållbarhet och ekologi och har en djup förståelse för de hållbarhetsutmaningar som finns på systemnivå i dagens värld. I vårt samtal diskuterar vi vad det är som driver dem att engagera sig i de här frågorna och hur de själv jobbar med att skapa förändring i samhället i stort. I sin roll som universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors Universitet använder sig Christin av berättelser för att öppna upp för samtal kring grundläggande moraliska värderingar med barn och vuxna i dagismiljöer. Simon har kombinerat sitt intresse för teknik, naturvetenskap och konst för att konkretisera och väcka allmänhetens nyfikenhet om tekniska lösningar som inte kräver komplexa storskaliga och resursintensiva insatser utan utgår från enkla material i kombination med naturens egen kraft. Editering: Tommi Ranta.

Den ryska presidenten Vladimir Putin besöker Finland och tas emot av president Niinistö. Hur mår det finsk-ryska förhållandet år 2019? Vilka frågor tas upp när presidenterna möts och vilka tas inte upp? I Slaget efter tolv diskuterar Anna-Lena Laurén (bilden), moskvakorrespondent för Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet samt professor Henrik Meinander från Helsingfors Universitet. Programledare: Stefan Winiger slaget@yle.fi

Vi skulle inte tala om politik, det hade jag lovat. Men när man har landets främsta forskare i "stugion" så blev det politik i alla fall. Men vi pratar också om Åsas väg från barndomen i Halland till professor i allmän statslära vid Helsingfors Universitet. Så här låter det när man älskar sitt jobb!

Nora Hämäläinen, docent i filosofi, tar sig an nedskärningarna inom utbildningen i vårt land. Hon utgår från det nittonåriga jaget som ville göra filosofi och landar i ett jippo på metrostationen som universitetets 375-årsdag till ära fick namnet Helsingfors Universitet istället för Kajsaniemi.

- Regeringen anser att vi har för många högskolor och universitet och för mycket personal inom dem. Nora Hämäläinen, docent i filosofi vid Helsingfors universitet tar sig an nedskärningarna inom utbildningen i vårt land. Hon utgår från det nittonåriga jaget som ville göra filosofi och landar i ett jippo på metrostationen som universitetets 375-årsdag till ära fick namnet Helsingfors Universitet istället för Kajsaniemi. De rosa ballongerna och vinsten på 46 miljoner euro i universitetes bokslut rimmar illa med de 1000 årsverken som ska bort fram till år 2020. Red. Heidi Grandell-Sonck

Robotarna kommer - är du beredd? VTT har undersökt folks inställning till robotar. Helsingfors Universitet firar 375 år med internationell idétävling. Och Erik M Snellman berättar om ordet "arbete" och dess olika betydelser. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

Om kapprustning, sönderfall och historiens återkomst i Ukraina-krisens spår. Den dramatiska konflikten har satt många bollar i rullning - även bortom Ukrainas gränser. Hör om kanoner i Karelen, familjegräl i Slovjansk och fallskärmsjägare i Estland. Finns risk för ett europeisk storkrig? Och vilken väg ska Sverige välja? Krisen i Ukraina har rört upp en massa damm från det förflutna, och satt igång många farliga processer runtom i världen – inte minst i vårt direkta närområde. Plöstligt talas det mycket om Europas stabilitet, om ordningen efter kalla kriget, och det talas mycket historia. Sveriges Radios nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist besökte Karelska brigaden i finska Kymmendalen, nära ryska gränsen. Finland, med sin långa gräns mot Ryssland, har historiskt sett ett mycket delikat förhållande till det land som nu verkar så oförutsägbart. Och ett sätt att handskas med det här förhållandet stavas artilleri. De senaste veckorna har många experter och försvarspolitiker pratat om hur Europas säkerhetsarkitektur ruckats i grunden av framförallt den ryska annekteringen av Krim. Den här ”arkitekturen” syftar på gränserna i Europa, på stabiliteten länderna emellan, och på hur vi undviker krig. Europa har varit stabilt sedan kalla kriget tog slut, men nu har något dramatiskt hänt. Och i centrum för diskussionen om hur omvärlden ska reagera på händelserna i Ukraina, står organisationen Nato, den nordatlantiska försvarsalliansen. Nato har ju länge famlat efter en tydlig uppgift, med engagemang på avlägsna platser som Afghanistan och Libyen. Men nu verkar Nato ha återfått fotfästet – det märks inte minst på organisationens danske generalsekreterar Anders Fogh Rasmussen. Och han använder Natos återfunna roll i händelsernas centrum till att uppmana till mer pengar på försvar, rapporterar Konflikts Ulrika Bergqvist. Ukraina är den plats där det här dramat utspelar sig, på marken, och den plats där riskerna med de processer som satts igång är som störst. Ukraina är ett land där en blodig historia och djup splittring funnits under ytan hela tiden under landets dryga 20-åriga existens – men där man fram tills nu lyckats hålla den här potentiella splittringen borta från vardagen. Men nu har den, inte minst på grund av press utifrån, börjat komma upp till ytan. Det blev Konflikts Jesper Lindau blev varse när han var i östra Ukraina tidigare i veckan. Gäster för att diskutera detta är Hanna Smith, forskare på Aleksanderinstitutet vid Helsingfors Universitet, med inriktning på Ryssland och Finlands förhållande till just Ryssland, Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till Center for militære studier i Köpenhamn, som skrivit mycket om just Nato, och som länge förespråkat ett svenskt medlemskap i Nato, samt Kristian Gerner, professor i historia med fokus på Ryssland och Östeuropa. Programledare: Ivar Ekman Producent: Ulrika Bergqvist

Lär dig rädda ett träd! Vi hittar fältreporter Lena Näslund inne i ett gammalt träd, eller kanske uppe i, vem vet. Det ska handla om grova träd, jätteträd, trädbjässar - kärt barn har många namn. Vi följer med på trädkurs i Sparreholms ekhagar i Sörmland och får bland annat veta mer om hur man räddar gamla träd och ser till att det kommer att finnas nya gamla träd i framtiden. Det är viktigt eftersom en fjärdedel av alla rödlistade djur och växtarter är beroende av gamla träd. Finns det några djur som behandlar varandra så illa inom familjen som vi människor, undrar Zinat Pirzadeh efter att ha mött misshandlade kvinnor. Hör Zinat i veckans kråkvinkel. Myror är fantastiska på samarbete, men vet också att sätta gränser - hör professor Liselott Sundström från Helsingfors Universitet berätta om myrornas hemligheter. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.