Podcasts about natos

Efter lång betänketid föll valet till slut på Frankrike när Sverige köper fyra fregatter till flottan, men den stora satsningen får kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De nya fregatterna kommer att tredubbla kapaciteten i det svenska luftvärnet och göra Sverige till en del av Natos luftförsvar i norra Europa.En motståndare kommer verkligen vilja prioritera att sänka eller oskadliggöra de här fartygen så snart som möjligt. Då blir de också väldigt svåra att skydda i Östersjön. Så ett krig i Östersjön är inte riktigt vad de är optimerade för, säger Hans Liwång som är professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.En annan kritik gäller bemanningen. Det kommer behövas 500 personer bara för att bemanna alla fregatterna med en besättning men det optimala vore att ha dubbla besättningar om tio år när alla fartygen är i drift. Det kommer bli en stor utmaning att rekrytera så många människor och samtidigt ha besättning till de gamla Visbykorvetterna, tror många inom marinen.MedverkandeSylvia Dahlén, ProgramledareClaes Aronsson, ProgramledareHans Liwång, Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och gästprofessor i marina system vid KTH.Kalle Glas, Producent

El Ultimo de la Fila, Teddy Swims, Bob Marley, Natos y Waor, Siloé, Maki, Paula Diez, El Plan de la Mariposa y más Una nueva descarga de emociones musicales aterriza en Estación GNG con un programa cargado de estilos, recuerdos, actualidad y canciones que vuelven a demostrar por qué cada día más oyentes se unen a esta aventura musical sin etiquetas. En esta edición viajamos desde la magia eterna de El Último de la Fila y sus himnos inolvidables, hasta la potencia vocal impresionante de Teddy Swims, una de las voces más emocionantes del panorama internacional actual. También hubo tiempo para sentir la vibra inmortal de Bob Marley, cuya música sigue transmitiendo paz, conciencia y buen rollo generación tras generación. La energía urbana y las letras directas llegaron con Natos y Waor, mientras que Siloé volvió a demostrar por qué es una de las propuestas más interesantes del pop alternativo nacional. Además, disfrutamos del estilo cercano y emocional de Maki y de la sensibilidad musical de Paula Díez, en un programa donde las emociones y las historias detrás de las canciones también tuvieron protagonismo. Y como siempre en Estación GNG, seguimos descubriendo joyas musicales y artistas que aportan personalidad propia, como El Plan de la Mariposa, capaces de mezclar intensidad, poesía y sonidos diferentes dentro de una misma experiencia sonora. Pop, rock, indie, reggae, rap, sonidos alternativos y temazos del ayer y del hoy conviven cada día en un podcast musical que sigue creciendo gracias a vosotros. Más de 2 millones de descargas anuales, una comunidad espectacular y la misma filosofía de siempre: disfrutar de la música con libertad, pasión y muchísimo buen rollo. Dale al play, suscríbete, comparte el programa y únete a esta locura musical llamada Estación GNG. Paz y música.

(06:00): Bør Trumps nyeste udmelding om at trække soldater ud af Tyskland give anledning til bekymring om Natos fremtid? Medvirkende: Rasmus Brun Pedersen, lektor i International Politik ved Institut for Statskundskab på Aarhus Universitet. (15:00): Tror Niels Peder Ravn oprigtigt, at Alternativet ikke bryder sig om ældre mennesker? Medvirkende: Niels Peder Ravn, medlem af Københavns Borgerrepræsentation for De Konservative. (31:00): Er Irans nye fredsplan et realistisk bud på en vedvarende fred? Medvirkende: Mikkel Gudsøe, ekstern lektor i forhandlingsteknik ved Aarhus Universitet. (39:00): Er det ligestilling at udelukke et køn fra opgaven? Medvirkende: Klaus Mygind, medlem af Kultur- og fritidsudvalget i Københavns Kommune for SF. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens samtale snakker jeg med General Robert Mood om NATO, USAs rolle i alliansen, og hvordan endringer i amerikansk politikk kan påvirke maktbalansen i Europa. Mood gir først en historisk oversikt over NATO, dens grunnleggende prinsipper, og hvordan medlemslandene har sviktet i å opprettholde sine forpliktelser. Han argumenterer for at NATO i dag er 'død' i praksis, og at europeiske nasjoner har blitt for avhengige av amerikansk militær støtte. Samtalen berører også USAs strategiske interesser, spesielt i Arktis, og hvordan dette kan påvirke fremtidige internasjonale relasjoner. Vi utforsker hvordan USAs rolle i NATO kan endre seg, og hva dette betyr for europeisk sikkerhet, spesielt i lys av Russlands strategier. Vi snakker også om mangelen på en nasjonal strategi for norsk sikkerhetspolitikk og hvordan dette påvirker Norges posisjon i internasjonale relasjoner.Robert Mood er en norsk general med over 40 års omfattende erfaring i Forsvaret. Hans lange militære karriere spenner fra infanteriets grunnutdannelse til toppstillinger i NATO og FN-operasjoner.Mood startet karrieren i 1977 ved Befalsskolen for infanteriet og steg raskt gjennom rollene som lagfører, troppssjef og kompanisjef i Brigaden i Nord-Norge. Han ledet Telemark bataljon under Kosovo-operasjonen (1999–2000), var sjef for Hærens kampvåpen og generalinspektør for Hæren etter 2005-skandalen. Senere ble han generalløytnant, sjef for Forsvarets veterantjeneste og leder for Norges militærmisjon ved NATO i Brussel frem til pensjonering i 2016.Han tjenestegjorde som sjef for FNs observatørstyrke i Syria (UNSMIS, 2012) og tidligere i Midtøsten (UNTSO), samt i Libanon og Kosovo. Utdannet ved US Marine Corps University der han var beste elev, bringer Mood unik innsikt i norsk forsvar, NATO-samarbeid, amerikanske relasjoner og arktiske spørsmål som Grønland.Kapitler:00:00 Introduksjon til NATO og USAs rolle07:36 NATOs nåværende tilstand og fremtid15:09 USAs strategiske interesser og NATO21:35 Europeisk avhengighet av USA23:51 Folkerettens kompleksitet og moralsk ansvar24:54 NATOs fremtid og USAs rolle26:16 Europeisk NATO: Maktbalanse og utfordringer29:33 Atomvåpen og avskrekking i Europa32:53 Russlands strategier og NATO's respons35:54 Norsk utenrikspolitikk og sikkerhetsinteresser39:42 Manglende nasjonal strategi for sikkerhetspolitikk► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag snackar vi om att Natos generalsekreterare Mark Rutte och USA:s president Donald Trump möttes under onsdagen för att diskutera NATO och kriget i Iran. Enligt källor ska mötet gått "åt helvete"Sedan pratar vi om ett projekt där Onlyfans-modeller ska hjälpa till att förklara klimatkrisen genom korta informationsvideor.

Natos generalsekreterare Mark Rutte besöker USA och berättar på CNN om hur han beundrar Trumps starka ledarskap. Han säger också att världen är en tryggare plats efter USA:s krig i Iran. Samtidigt vill USA nu flytta vapensystem från allierade i Europa, bland annat Polen, till Mellanöstern - för man har tömt sina egna robotförråd under det sex veckor långa kriget. Vad är det som sker? Håller Trump på att vända Nato ryggen? Var står vi då? Den säkerhetspolitiska experten Charly Salonius-Pasternak, VD för Nordic West Office, samt verksamhetsledaren för Finlands fredsförbund, Laura Lodenius, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Polen væpner seg til tennene, og er landet nærmest NATOs nye mål. Nå kommer 1000 tanks. Men holder det om russerne prøver seg? Og er ikke droner avgjørende i fremtidens kriger likevel? To av Europas ledende forsvarsredaktører gjester E24-podden. Med redaktørene Antoni Walkowski og Maciej Szopa i forsvarsavisen Defence24 i Warsawa. Programleder Sindre Heyerdahl og produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Två år har gått sedan Sverige gick med i försvarsalliansen Nato. Medlemskapet innebär inte bara säkerhetspolitiska åtaganden, utan ställer också krav på att svensk civil och militär infrastruktur ska klara helt nya belastningar. Det allvarliga säkerhetsläget innebär dessutom att systemen behöver vara på plats i närtid. Vilka investeringar krävs för att Sverige ska kunna leverera de förmågor som medlemskapet förutsätter? Hur väl rustad är svensk transport-, energi- och annan kritisk infrastruktur för att leva upp till Natos förväntningar i tid? Och hur bör ansvaret fördelas mellan stat, regioner, kommuner och näringsliv? Under detta seminarium diskuterar vi de infrastruktursatsningar som är mest angelägna ur ett försvarsperspektiv, och vad som behövs för att säkerställa att dessa förmågor kommer på plats inom givna tidsramar. Mötet genomförs inom ramen för forskningsprojektet SNS Infra. Medverkande Andreas Carlson, Sveriges infrastrukturminister Jan Knutsson, Sveriges Natoambassadör Michael Malm, totalförsvarsstrateg vid Försvarsmakten Sara Schelin, kommundirektör i Östersunds kommun Peter Sigenstam, chef för drift och energisystem på E.ON Energidistribution Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. Kriget mot Iran och folkrätten USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.Franska kärnvapen i Sverige? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias RensmoKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Heinz Wennin Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

De skulle försvara Sverige i händelse av en rysk invasion, men vad ska en hemlig motståndsrörelse syssla med om kriget inte kommer? undrar Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lite utanför Hörby i Skåne bodde i mitten på nittonhundratalet lantbrukaren Karl-Göran Persson. Som alla svenska undersåtar hade han fått beredskapsbroschyren Om kriget kommer i brevlådan, dragit sina slutsatser och under ett par decennier byggde han med tonvis av cement och improviserade armeringar om sitt hus till ett bepansrat fort. Där skulle han hysa kungen och regeringen när kriget kom. Det märkliga byggnadsverket, i folkmun kallat Söderto fästning, står kvar än idag som en ruin i leråkern, orubblig och gåtfull – och något i historien om denne udda prepper gör att den dyker upp i tankarna när jag läser om den hemliga, svenska motståndsrörelse som skapades under kalla kriget för att operera bakom fiendens linjer efter en invasion. Stay behind, som den har kallats, verkar ha bestått av en lätt kufisk samling original och hedersknyfflar, som av patriotism och pliktkänsla gått in i en organisation med synnerligen oklara syften och befogenheter och en struktur och en verksamhet som ter sig ytterst svår att få grepp om. Utom att ett flygplan alltid skulle stå redo att föra kungafamiljen till England vid ett nödläge. Och att medlemmarna ägnade sig åt att åka på mystiska söndagsutflykter, kalla varann för lustiga kodnamn och öva på att gömma papperslappar i hemliga brevlådor.Nej, så kan det förstås inte ha varit. Men intrycket jag får när jag läser statsvetaren Johan Wennströms Sveriges sak var vår, ett första försök till genomlysning av denna dunkla, paramilitära organisation, är just det: av någon sorts oförarglig men ändå käckt hjältemodig Ture Sventon-klubb, ett demokratiskt hemvärn som i bästa svenska samförståndsanda samlades runt det nationella intresset, ”Sveriges sak”. Wennström fyller många luckor, rätar ut en hel del principiella frågetecken kring denna organisation som först kom till allmän kännedom i början på nittiotalet och då under visst ståhej eftersom det tycktes peka på att det militära under-täcket-spelet mellan Nato och det officiellt neutrala Sverige var långt mer både ut- och invecklat än någon dittills hade trott. Wennström tillbakavisar den bilden: Stay behind, eller Metro som den möjligen hette egentligen, var ett helsvenskt initiativ och fungerade, skriver han med en lite rörande jämförelse, ungefär på samma sätt som Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, i samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Att den skulle ha tagit order från Nato och Washington är otroligt, eftersom ledande medlemmar förnekar det i sina dagböcker. Och några andra förstahandskällor verkar svåra att uppbringa. Allt var ju superhemligt.Sådant är förstås ett problem när man skriver historia. Men det som gör just Wennströms historieskrivning lite extra svår att svälja är nog ändå den där idén om att det skulle finnas något sådant som ”Sveriges sak”. Vilket Sverige? frågar jag mig. Det civila, eller det militära? Det offentliga, eller det hemliga? Det neutrala folkhems-Sverige eller det under-täcket-spelande Natolandet Sverige? Arbetarrörelsens eller storföretagens? Det finns något blåögt och enfaldigt i själva premissen, och kanske kan det också förklara det fantastiska faktum att Wennström och hans förlag – landets största – lyckas med konststycket att till omslaget välja just den bild ur Andrej Tarkovskijs Offret, där de berömda trapporna vid Tunnelgatan i Stockholm förvandlas till en krigszon. I denna klärvoajanta scen, inspelad 1985, flyter blod på exakt den plats där Olof Palme skulle mördas bara månader senare – men i boken finns bilden enbart för att illustrera det inbillade hot från öst som motståndsrörelsen skulle bekämpa. Det är oerhört märkligt.Det hör nämligen till saken att Stay behind-nätverket figurerar i spekulationerna om Palmemordet. Utan att ge sig alltför djupt ner i det här kaninhålet är det ändå rimligt att fråga sig vad en hemlig, paramilitär motståndsrörelse egentligen ska hålla på med när kriget, som den förberett sig för, aldrig kommer? Till vad ska den då använda alla sina resurser, all sin dyra radioutrustning, sina hemliga nätverk och internationella kontakter? Inte nödvändigtvis till att mörda landets statsminister, förstås – men som Kari Poutiainen konstaterar i sin bok Den hemliga alliansen inträffade mordet vid en tid när förtroendet mellan landets politiska och militära ledning inte var det bästa, milt uttryckt, och när Palmes engagemang i framför allt kärnvapenfrågan av Reaganadministrationen sågs som ett allvarligt hot mot USA:s och Natos intressen. Hur allvarligt? Tillräckligt allvarligt? Vi vet inte, men Poutiainen, som ihop med sin bror Pertti på nittiotalet ägnade nästan 900 sidor åt att tålmodigt mala sönder den dåvarande Palmeutredningens alla villospår och underlåtenheter i boken Inuti labyrinten, gör här en lika grundlig – 800 sidor lång – historisk genomgång av hur CIA:s och Natos hemliga påverkansoperationer, infiltrationskampanjer och direkta interventioner under kalla kriget bildar ett mönster. Från sextiotalets Indonesien, över sjuttiotalets Chile och Italien, till åttiotalets Nicaragua: inga medel var för brutala. Inga underhuggare för smutsiga. Inga allianser för oheliga.Särskilt dröjer Poutiainen vid fallet med den italienske kristdemokratiske politikern Aldo Moro, kidnappad och mördad av stadsgerillan Röda brigaderna 1978. Moro ville bjuda in kommunistpartiet till regeringsförhandlingar, en absolut röd linje för USA och Nato, och mycket i de efterforskningar som sedan gjorts tyder på att mordet var en klockren CIA-operation, att Röda brigaderna infiltrerats, troligen med folk från maffian men också medlemmar av det italienska Stay behind-nätverket, Gladio. För Poutiainen blir mordet på Olof Palme en uppenbar parallell, en skjutjärnsoperation ägnad att undanröja en besvärlig, men unik och därmed på många sätt rätt sårbar politiker som med sina försök att bygga förtroende hos den sovjetiska perestrojkans ledare såg ut att hota Natos politiska och militära sammanhållning. Vad kunde väl då ligga närmare till hands än att äntligen aktivera detta dolda nätverk av hängivna antikommunister, patrioter och vapenfetischister?Nej: Poutiainen lyckas förstås inte bevisa att det han med ett vidare begrepp beskriver som den Nato-lojala svenska ”säkerhetsstaten” faktiskt låg bakom mordet. Men bara en kik ner i kaninhålet är faktiskt ganska kuslig. Bland det som rör sig i dunklet märks en man i beige, som spårlöst avviker från brottsplatsen; en ljusskygg radiogrupp ledd av en viss ”Barbro” som med sina walkie-talkies lär ha varit ute mordkvällen, och en hemlig Säpo-operation med kodnamnet ”Così fan tutte”. Som en insider uttrycker det: ”det mesta av det svenska motståndet stod på tå” den här natten. Känslan av att veta både allt och ingenting är smått förlamande. Arkiven, i den mån de existerar, brukar ju öppnas när imperierna faller. Den som lever då, får se.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturKari Poutiainen: Den hemliga alliansen – Palmemordet och Stay behind. Karneval förlag, 2025.Johan Wennström: Sveriges sak var vår – Den hemliga svenska motståndsrörelsen. Albert Bonniers förlag, 2025.

Et stort tysk krigsspil har vist, hvordan Rusland på blot 72 timer sejrer over Nato-tropper og besætter territorium i Litauen allerede i oktober 2026. Krigsspillet har fået så stor opmærksomhed, at Natos generalsekretær, Mark Rutte, har været nødt til at forsikre om, at Nato altså er velforberedt på et eventuelt russisk angreb, og at der i så fald vil komme et ødelæggende modsvar.Hvordan ender Rusland med at vinde krigsspillet? Og hvordan undgår Nato, at spillets gang bliver virkelighed? Det har korrespondent Henrik Philip Hare spurgt den vindende part i spillet om. Gæst: Henrik Philip Hare, korrespondent på Jyllands-Posten Vært: Mathias BondeTilrettelæggelse: Pernille SkytteGrafik: Lotte Overgaard Der er lånt klip fra Reuters See omnystudio.com/listener for privacy information.

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Jakob Gustavsson

Hva viser NHOs ferske undersøkelse om næringslivets vilje til å bidra i totalforsvaret, og hvor skoen trykker i dag? Hvilke forventninger har bedriftene til myndighetene, og hvilke rammer må være på plass for at de faktisk kan stille opp når det trengs? Hva kan næringslivet konkret bidra med i sivil understøttelse av militære operasjoner, sett i lys av NATOs krav og økt geopolitisk uro? Og hvordan kan samarbeidet mellom offentlige aktører og næringsliv styrkes i praksis, før en krise eller konflikt oppstår? Per Øyvind Langeland, næringspolitisk direktør Liv Kari Skudal Hansteen, administrerende direktør, Rådgivende Ingeniørers Forening Cato Holter, beredskap- og sikkerhetssjef, Ruter Espen Kjølberg, administrerende direktør, SpareBank 1 Utvikling Eirik Sætre, rådgiver rammevilkår, Hafslund Hedda Langemyr, spesialrådgiver, UTSYN og styreleder, PF Samfunnssikkerhet I denne episoden lærer du hva NHOs ferske undersøkelse sier om næringslivets vilje til å bidra i totalforsvaret, og hvilke forventninger bedriftene har til myndighetene. Du får innsikt i hva næringslivet faktisk kan bidra med i sivil understøttelse av militære operasjoner, og hvilke rammebetingelser som må være på plass for at det skal fungere. Episoden belyser også hvordan samarbeidet mellom offentlige aktører og næringsliv kan styrkes i praksis, før en krise eller konflikt oppstår. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 10:00

En snubbelstyrka ska hindra Trump från att anfalla Nuuk. Vad har Grönlandskrisen gjort med USA och resten av Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Bolton berättar hur idén om att ”ta” Grönland planterades hos Trump 2018. Vi landar hemma hos en tidigare försvarsminister i Danmark vars söner vägrar dricka Coca-Cola. I Davos trängs ekonomihöjdarna för att höra upplösningen på Grönlandskrisen. Kan de allierade lita på Trump? Kanadas försvarsmakt skissar nu på en plan där USA är fienden och mitt i allt detta har Sverige fått ett nytt uppdrag i Natos försvar av Arktis.Medverkande: Claus Hjorth Fredriksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, John Bolton, f.d säkerhetsrådgivare under Donald Trump, Klaus Dodds, professor i geopolitik vid Middlesex University, Robert Fife, kanadensisk journalist vid The Globe and Mail, Jon Rahbek-Clemmensen, expert på Nato:s och Danmarks säkerhetspolitik i Arktis, Royal Danish Defence Collage och Johan Legardt, chef för F7:s Nato-insats på Island.Reporter: Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Viktor Löfgren viktor.lofgren@sr.seProducent Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen:Protester i USA efter ny dödsskjutning. Demokrater i kongressen vägrar nu finansiera migrationspolisenEfter en omtumlande vecka med Donald Trump - var står Europa nu?Natos kriser igenom tiden - finns det något att lära av historien?Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro vill polisen ta fram nya sätt att arbeta. Och i Göteborg har polisen haft en stor övning under veckan. Vår reporter var med.Krönika av Lotta Lundberg.Veckans panel med Göran Greider, oberoende socialdemokratiska Dala-Demokraten, Zina Al Dewany, Aftonbladet, samma beteckning, och Linda Jerneck, oberoende liberala Expressen.I andra timmen:Hur dominerande är USAs ekonomi i världen - och hur sårbar?EU väntas underteckna ett nytt handelsavtal med Indien. Vägen hit har varit lång och den nya världsordningen har spelat en avgörande roll.Satir med RadioskuggaFejden inom Beckham-familjen har fått enorm uppmärksamhet, men också väckt mer allmängiltiga frågor till liv om när det är rimligt att bryta kontakten med sina föräldrar - och om det görs för lättvindigt idag.En månad in på det nya året har nystartens energi kanske klingat av något. Och den där förändringen man lovade sig själv har antingen gått förlorad i ett brutet löfte, eller känns avlägsen när vardagen tagit fart igen. Varför avgav vi våra nyråslöften, vad ville vi förändra - och hur lätt eller svårt är det egentligen?Kåseri av Mark LevengoodProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Marcus Östlund Gustafsson

Veckopanelen med Tomas Eneroth, Omar Makram och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Grönland, världsordningen och Natos största kris någonsin. Det här var veckan när alla stora frågor hamnade på bordet i schweiziska Davos. Uppnåddes något, eller är det för tidigt att glädjas över tillbakadragna militära och ekonomiska hot? Guldbaggegalan och den frånvarande kulturministern väckte debatt, men har filmskaparna rätt att vara upprörda? Och vad är grejen egentligen med matlådor och så kallade ick?

Veckopanelen med Tomas Eneroth, Omar Makram och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Grönland, världsordningen och Natos största kris någonsin. Det här var veckan när alla stora frågor hamnade på bordet i schweiziska Davos. Uppnåddes något, eller är det för tidigt att glädjas över tillbakadragna militära och ekonomiska hot? Guldbaggegalan och den frånvarande kulturministern väckte debatt, men har filmskaparna rätt att vara upprörda? Och vad är grejen egentligen med matlådor och så kallade ick?

Pia Kjærsgaards søn Troels Gamst er ansat i DF som seniorkonsulent. Problemet er, at han ifølge flere kilder, som Frihedsbrevet har talt med, er inkompetent og ubehagelig, har raserianfald og er grænseoverskridende. Problemet er, at de ansatte har svært ved at gå til tillidsrepræsentanten. Det er nemlig Pia Kjærsgaard. Trump har delt personlige korrespondancer med både NATOs generalsekretær Mark Rutte og fra præsident Macron. Trump har også sendt noget, der ligner et trusselsbrev til den norske statsminister Jonas Gahr Støre. Højesteret har frikendt en mand for at skrive racistiske jokes på en hjemmeside. Vi har besøg af komiker Brian Mørk, der var parat til at gå i fængsel med manden, hvis han skulle blive dømt. I panelet sidder også Sarah Iben Almbjerg, Mads Brügger. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine StrangholtRedaktør: Andreas ØstergaardLink til video: https://www.youtube.com/live/70XC6mIxLzESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Mark Rutte fik Trump til at aflyse toldtruslerne, hvilken rolle spiller Natos generalsekretær egentlig i verden lige nu? Donald Trump har stiftet et fredsråd, som består af en række kontroversielle toppolitikere. Hvad er meningen med det? ICE får stor kritik for deres hårdhændede anholdelser og drab på uskyldige amerikanere. Men de beskyldes også for at sende fascistiske signaler. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Michael Zilmer-Johns, mangeårig topdiplomat og tidligere dansk Nato-ambassadør. Mathias Sindberg, journalist, Informations udlandsredaktion.

Donald Trump er på plass i Davos der Grønland har vært et av de store temaene. Nå sier han at USA og NATOs generalsekretær Mark Rutte har blitt enige om et rammeverk for en avtale, men det er fortsatt usikkert hva det egentlig vil innebære.

Aktierne peger ned, guldpriserne stiger og Donald Trumps besked til Norges statsminister er: Ingen fredspris, ingen forpligtelser til fred. Er Grønlandskrisen ved at udvikle sig til en skæbnestund for NATOs fremtid? I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

Præsident Trumps trusler om at overtage kontrollen med Grønland har sendt NATO ud i en eksistentiel krise. Imens sidder de og fryder sig i Moskva og Beijing. Spørgsmålet er om NATO-alliancen, og dermed sikkerhedsfundamentet for Danmark og resten af Europa, kan reddes? Gæst: Simon Kruse, Berlingskes sikkerhedspolitiske korrespondent Vært: Julie Lindhardt Høimark See omnystudio.com/listener for privacy information.

Extrapodd: Kan Danmark och Grönland andas ut efter mötet med USA? Och vad innebär det att Danmark ska öka den militära närvaron på Grönland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmarks och Grönlands utrikesministrar har besökt USA för att diskutera Grönlands status med USA:s utrikesminister samt med vice president JD Vance. Efter mötet upprepade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett amerikanskt övertagande av Grönland. Den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen har samtidigt sagt att idéer som inte respekterar Grönländskt självstyre och Danmarks territoriella integritet är oacceptabla. Men, mötet resulterade i att man enades om att bilda en grupp för att undersöka möjligheter till en gemensam lösning. Vad hände egentligen under mötet i Washington DC, spelar Natos agerande någon roll och går det att läsa in något i Lars Løkke Rasmussens rökpaus efter mötet?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Trump hotar att lämna Nato om han inte får kontroll över Grönland, och han möter stark kritik från andra Nato-allierade. Samtidigt möts Sveriges politiker och militärelit på rikskonferensen Fok och Försvar där frågan om Natos framtid är högaktuell. Är Nato på väg att lösas upp? Finns det i så fall nån plan B? Och hur glad är Rysslands president Putin? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: AP, Sveriges Radio, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Donald Trump har återigen gjort en rad utspel om att USA borde äga Grönland – och nu hotar han med att ta ön med militärt våld. Det här har tvingat Danmarks statsminister Mette Frederiksen att gå en svår diplomatisk balansgång. Hon måste både försvara Grönland som danskt och vårda den skakiga relationen till den forna kolonin – samtidigt som hela Natos framtid står på spel.

For første gang nogensinde har Forsvarets Efterretningstjeneste nævnt USA som en trussel i deres årlige trusselsvurdering 'Udsyn'. USA bruger deres økonomiske og teknologiske styrke mod allierede, og afviser ikke at bruge militære styrke mod venner, det gør, at USA udgør en trussel. Og dermed bliver nævnt i sætninger sammen med Kina og Rusland. Så er USA stadig vores nærmeste allierede? Hvad betyder det for Danmarks sikkerhed og NATOs styrke? Skal Danmark til at tage afstand fra USA eller blot håbe på bedre tider efter Donald Trump? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Lars Findsen, tidl FE-chef Anders Samuelsen, tidl. udenrigsminister, Liberal Alliance Jeppe Kofod, tidl udenrigsminister, Socialdemokratiet Trine Pertou Mach, udenrigsordfører, Enhedslisten Flemming Møller Mortensen, udenrigsordfører, Socialdemokratiet Frederikke Ingemann, international analytiker, journalist, koldkrigshistoriker med ph.d. i internationale forhold fra Sorbonne Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Gitte Hansen

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har sett en ökad aktivitet längs med Natos östra gränser. Professor Stefan Hedlund ser risk för fortsatt eskalering. Inläsare: Nathalie Rothschild

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Fácil o difícil, cada acertijo atrapa nuestra atención y no nos deja descansar hasta hallar la respuesta. Pero no te preocupes: cada acertijo que presentamos aquí tiene una respuesta al final. Siempre puedes pausar el video para darte más tiempo para pensar, claro. ¡Potenciemos el motor de nuestro cerebro y dejemos salir al detective que hay en nosotros! Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Remote-podcast fra Bali til Kongens København, et WhatsApp-land – alle ved, hvad det indebærer, Bali-korrespondenten er på ferie; tag på den samme ferie i ti år og fortsæt som dine forældre, Værns lydhealingsfirma er lige på trapperne, Pakistan og Taliban er i totterne på hinanden, Israelske gidsler og palæstinensiske krigsfanger udleveres, Trump og Air Force One lander i Israel og besøger Netanyahu, Omikronen fra 2020 sidder stadig i svælget på Esben Bjerre fra Silkeborg, Nye bivirkninger på Wegovy'en, Turen går til Spanien – med tidsmaskinen, alt for mange hensyn til de møgdyr, infil/exfil på Bad Bunny-koncert, selv i de mindste flækker i tredjeverdenslande er der produkter fra Nestlé, fødevareindustrien er slyngler på indpakningen, #UgensFilm med Leonardo, indslaget: “Husk proportionerne.” Fingrene væk fra Natos artikel fem – i form af Planet-Nusa-damerne – og et virkelighedsfjernt adgang til et sponsorat-regelsæt og rasende energi på radio-tv-nævnet. Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Ryssland fortsätter kränka Natos luftrum, nu senast med stridsflyg över Estland, men misstänkta ryska drönare har även upptäckts över flygplatser i Danmark och Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör också om Moldavien som går till val på söndag och som står under stark press från Ryssland. Moldavien, en tidigare sovjetrepublik med gräns till Ukraina, har lång erfarenhet av ryska påverkanskampanjer. Men denna gång varnar Moldaviens president Maia Sandu för att ”vår suveränitet, vår självständighet, vår europeiska framtid är satt under hot.”Programledare Johanna MelénProducent Lena BejerotMedverkande:Fredrik Wadström, RysslandskorrespondentLubna El-Shanti, UkrainakorrespondentJakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet

Et angreb, kalder politiet det aftenens ubudne gæster. Fra en ”kapabel aktør”, som det blev sagt. Og åbenbart nogen, der gerne ville have, at vi skulle se dem. Statsminister Mette kaldte mandagens opvisning i luften over lufthavnen for det hidtil mest alvorlige anslag mod dansk kritisk infrastruktur, mens russerne benægter al involvering i episoden. Men hvad er det, der sker ved NATOs grænser mod øst? Med kampfly på afveje, russiske droner, der bliver skudt ned i Polen. Hybridkrig får vi at vide. Men hvis det er Rusland, der står bag, hvad er det så, de vil opnå? Er det ved at lykkes for dem? Og hvor urolige har vi grund til at være – i Europa. og i Danmark? Det spørger 'Du lytter til Politiken' Politikens internationale kommentator Michael Jarlner om i dagens afsnit.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I tillegg ti: Janteboka til Danby Choi - Sveriges kulturkanon Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer. Polens premierminister Donald Tusk meddeler i dag, at han aktiverer NATO's artikel 4. Qatars udenrigsministerium kalder Israels angreb på Hamas' leder i landet i går “for kriminelt”. I lyset af de sidste to dages hændelser stiller Geopol i denne uge spørgsmålet: Hvor bevæger krigen i Ukraine og Mellemøsten sig hen?

Kriget i Ukraina är världens första krig där cyberattacker används i stor skala. Den avgående chefen för Natos cyberkrigsenhet, Mart Noorma, intervjuas av frilansjournalisten Håkan Lindgren. Inläsare: Staffan Dopping

DR's historie om tre unavngivne amerikanere på undergravende arbejde i Grønland, sendte dønninger langt ud over Grønland og Rigsfællesskabet. Officielle reaktioner kom prompte i Nuuk og København - og viste, at myndighederne vidste, hvad der foregik, og at man ikke vil finde sig i, at Trump undergraver Rigsfællesskabet. Men bag historien ligger det faktum, at USA for alvor er vågnet op til den russiske trussel i Arktis, at den russiske oprustning er foran USA's og Natos og at klimaforandringer skaber nye strategiske forhold i en region, der hidtil har været skånet for det store militære kapløb. Så hvad sker der i Grønland - og i Arktis? Gæster: Sara Olsvig, Jon Rahbek-Clemmensen og Martin Breum.

Efter topmøderne i Alaska og Washington er europæiske ledere i tvivl om, hvorvidt Putin er klar til at forhandle, eller om Trump har misforstået ham. Men forarbejdet til en international fredsstyrke i Ukraine er sat i gang nu. Hør om det i ugens podcast fra Bruxelles.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørInterview: Anders Puck Nielsen, militæranalytiker ved ForsvarsakademietHør også: USA's præsident Donald Trump, Italiens regeringsleder Giorgia Meloni, Finlands præsident Alexander Stubb, Storbritanniens premierminister Keir Starmer, Natos generalsekretær Mark Rutte og statsminister Mette Frederiksen (S)Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En este episodio del podcast, charlamos a fondo con Natos, la mitad del icónico dúo de rap Natos y Waor, sobre el camino al éxito, los sacrificios invisibles y la verdad detrás de llenar un estadio con más de 60.000 personas. Hablamos del impacto del rap en España, cómo superó un tumor, la importancia de la lealtad, y el lado más crudo de una carrera musical independiente. Gracias a la #ploomhouse por la experiencia en Ibiza! #ibizatewithploom❤️ Canal Secundario, Mismo propósito: documentar el éxito desde dentro

Han använde knapptelefon och cyklade till jobbet som premiärminister i Nederländerna. Mannen som sålt in sig som supervanlig ska nu styra över världens mäktigaste militärallians. Hör om Mark Rutte i vår sommarserie om politikerna som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fjorton år i sträck ledde Mark Rutte Nederländerna med vanligheten som främsta signum. Men bakom de enkla vanorna döljer sig en medveten maktspelare som länge haft siktet på posten som Natos generalsekreterare. Vem är mannen som nu få Europa att rusta upp och vilka är hans möjligheter att ena den brokiga militäralliansen?Medverkande: Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för Svenska Dagbladet, Janne Andersson, kommunikatör på Nordisk energiforskning och tidigare Natoreporter och Brysselkorrespondent på Sveriges Radio och Calle Håkansson, forskare vid FOI, totalförsvarets forksningsinstitut. Producent och programledare: Katarina von Arndt

De europæiske ledere diskuterer forsvarsudgifter og forbereder sig på en mulig handelskrig med USA – på trods af et Natotopmøde, hvor det sykofantiske knæfald for præsident Trump nåede nye højder. Det kulminerede, da Natos chef kaldte ham ”farmand”.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørHør også: USA's præsident Donald Trump, Natos generalsekretær Mark Rutte, statsminister Mette Frederiksen (S) og EU's rådsformand António CostaProducer: Emma Klitnæs, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från scen i Almedalen med ÖB Michael Claesson. Nato-länderna tar sats för att rusta upp och Europa måste kunna försvara sig på egen hand. Men flaskhalsar bromsar och kostnader skapar friktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid det pågående Nato-toppmötet ska förslaget om att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter klubbas formellt. Men hur och när kan Europas länder nå det nya, högt uppsatta målet och vad krävs? Den nya höga nivån som innebär stora utgifter har ifrågasatts av länder i södra Europa, så är alla europeiska Nato-länder verkligen med på tåget? Natos generalsekreterare Mark Rutte sa nyligen att när det gäller ammunition kan Ryssland på tre månader tillverka vad hela Nato tillverkar på ett år. Hör hur Sveriges överbefälhavare Michael Claesson bedömer Europas möjligheter att komma ikapp.Gäster i Almedalen är också Magnus Christiansson, forskare och lärare vid Försvarshögskolan med särskilt fokus på Nato och Östersjöregionen. Samt Pernilla Trägårdh, chef för enheten för handel och säkerhet på Kommerskollegium. Hör om flaskhalsarna som bromsar Europas möjligheter att rusta upp snabbt och om hur fungerande handelsavtal med omvärlden hänger samman med säkerheten för Europa. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese RosenvingeTekniker: Fabian Begnert

Morse code transcription: vvv vvv Dua Lipa brings out Jamiroquai at emotional Wembley debut Romantasy Why its happily ever after for romance books Prince William celebrates 43rd birthday with puppy photo Newspaper headlines Victory and uphill battle for assisted dying Assisted dying Esther Rantzen urges Lords not to block bill UK weather Thunderstorm warning issued as heatwave intensifies Israel Iran conflict unleashes wave of AI disinformation 32 nations but only one man matters Natos summit is all about Trump Tulsi Gabbard now says Iran could produce nuclear weapon within weeks NHS plans to DNA test all babies in England to assess disease risk

Morse code transcription: vvv vvv Romantasy Why its happily ever after for romance books British LGBT Awards Steps Ian H Watkins honoured Judge orders Columbia student Mahmoud Khalil released on bail Iran will consider diplomacy when Israeli aggression stops foreign minister UK weather Temperatures to hit 33C for hottest two days in a row Assisted dying How did my MP vote on Friday 20 June Newspaper headlines Victory and uphill battle for assisted dying MPs back assisted dying bill in historic Commons vote Palestine Action to be banned after RAF base break in 32 nations but only one man matters Natos summit is all about Trump