Podcasts about natos

Charlamos con el rapero Fernando Costa sobre su último disco, 'Amor de Barrio'. Además, le dedica unas palabras a Lía Kali, a Natos y Waor, a su hijo, a su madre y a todas las personas importantes que han influido en su trayectoria. Escuchar audio

(02:00): Natos generalsekretær vil femdoble landenes luft- og missilforsvar. Medvirkende: Peter Viggo Jakobsen, lektor på Forsvarsakademiet. (17:00): Organisation går til kamp md affaldssortering. Medvirkende: Martin Ågerup, tidl. direktør i Cepos, medlem af 1spand.nu's styregruppe. (30:00): Folketinget kan lede efter Sass-Larsens mails, hvis han giver lov. Medvirkende: Brian Weichardt, politisk kommentator på RADIO IIII og vært på Sig det Løgn. (49:00): Har en nyfødt pige flere rettigheder end en nyfødt dreng? Medvirkende: Allan Schmidt, ligestillingsdebattør. Værter: Anne Philipsen & Nicolai DandanellSee omnystudio.com/listener for privacy information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Innehåll:Presidentval i Polen. Vilken roll spelar det för Europa?Reportage om varför vi fortsätter konsumera trots att vi kanske borde sluta?Vilken årstid doftar mest, och vilka dofter förknippar vi med just sommaren?Reportage från Finland där ökad turism innebär påfrestningar för lokalbefolkningenKrönika av Katarina BarrlingPanelen: Stig-Björn Ljunggren, Sydöstran, Olof Ehrenkrona, SvD, Annie Croona, Dagens ETCReportage från Sydkorea där klyftan mellan unga män och unga kvinnor är stor inför presidentvalet 3 juni.En amerikansk domstol för internationell handel meddelade i veckan att Donald Trumps importtullar skulle stoppas, men Trumps administration överklagade snabbt. Hur ser relationen mellan president Trump och domstolarna ut idag i USA?Satir - ”Radioskugga”Rapport från Paris där det blev mycket stökigt efter att fotbollslaget Paris Saint-Germain vunnit Champions League.Om nödläget i Gaza och omvärldens reaktioner.I nästa vecka hålls ett avgörande möte för Natos försvarsministrar. Det blir den sista sammankomsten inför toppmötet i Haag i sommar. Vad står på spel?Kåseri Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Nicola Pryke

Teslas salgskrise fortsætter, og nu melder Elon Musk ud, at han stopper i Trumps regering efter nogle tumultariske måneder. Vi kigger også hurtigt på Nvidias stærke regnskab og Natos generalsekretær, der melder ud, at alle lande nu skal banke deres forsvarsbudgetter op på hele fem procent af deres samlede økonomi. Udmeldingen sender de europæiske forsvarsaktier i hopla. Til sidst diskuterer vi et nyt udtryk på Wall Street: TACO – Trump Always Chickens Out. Investorer og analytikere har nemlig noteret sig, at Trump spiller stor, når han annoncerer nye toldsatser, men altid ender med at bøje af overfor lande som Kina, Canada og Mexico. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj.See omnystudio.com/listener for privacy information.

En Trump-anhängare som ifrågasätter Ukraina-stödet i Bukarest och i Warszawa en ny president som går på kollisionskurs inom EU. Det är möjliga utfall efter kommande presidentval, där det i båda fallen också finns misstankar om rysk påverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om kandidaterna som gör upp och om misstankarna om rysk valpåverkan i de båda länderna. I Polen hålls den första omgången av presidentvalet nu på söndag och i Rumänien är det dags för den andra och avgörande omgången. I Polen ligger Donald Tusks och hans EU-vänliga agenda i potten och mellan väggarna i EU-maskineriet har det polska presidentvalet beskrivits som det viktigaste i unionen i år. Samtidigt i Rumänien hamnar Natos försvar av östra Europa i fokus efter att högernationalisten och Trump-anhängaren George Simion tog hem segern i den första omgången. Han beskriver sig som en patriot, har sagt att försvaret av Europa ska vara USA-lett och att han kommer att inta samma positioner som Trump-administrationen ”oavsett vilka”.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Polenkorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Den danske flådeplan indeholder mange fornuftige elementer og nyinvesteringer, men lader også en række ubesvarede spørgsmål stå tilbage. Er det for eksempel fornuftigt, at Danmark satser ensidigt på store overfladeenheder i form af fregatter og helt ser bort fra både korvetter og ubåde? Og hvorfor fylder Natos artikel 3 – medlemslandenes forpligtelse til at kunne […]

No todos los influencers tienen la capacidad real de influir verdaderamente en la gente, algunos simplemente crean contenido entretenido que responde a las tendencias pero de ahí a liderar un movimiento hay una diferencia muy grande.En el episodio de hoy quiero hablar de los distintos tipos de influencers que nos encontramos en redes sociales y cómo su contenido impacta en la audiencia.[COTILLEA UN POCO]

I denne episoden av "De som bygger landet" diskuterer programleder Paal og økonom Joakim Høegh-Krohn verdensøkonomien og aktuelle hendelser. Samtalen dekker blant annet Trumps handelspolitikk og toll, som Høegh-Krohn ser som et forsøk på å rette opp i globale ubalanser og en reaksjon på andre lands tollsatser. Han tar også opp USAs budsjettunderskudd og behovet for gjeldreduksjon.Et sentralt tema er velferdsstatens bærekraft i Vesten, hvor Høegh-Krohn argumenterer for nødvendige kutt og omstilling. Sikkerhetspolitikk, spesielt krigen i Ukraina som en mulig proksykrig fra Kina, og NATOs rolle diskuteres også. Høegh-Krohn mener at NATO kanskje har utspilt sin rolle med tanke på Russland, da Kina er hovedfokus for USA fremover.Spesielt for Norge spår han økt inflasjon og press på statsbudsjettet. Han kritiserer den norske formuesskatten for å bidra til kapitalflukt og er skeptisk til Innovasjon Norge, og foreslår lavere skatter som et bedre virkemiddel for vekst. Avslutningsvis diskuteres private equity-markedet, hvor økt usikkerhet kan gi bedre avkastning gjennom konsolidering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Você sente que algo te sabota nos momentos em que a vida parece começar a fluir?Neste episódio profundo do Ecotrimcast, Marcello Cotrim mergulha no embate entre duas potências internas do ser humano: Eros (impulso de vida) e Tânatos (impulso de morte). Entenda como esses impulsos inconscientes moldam sua motivação, felicidade e até seus bloqueios emocionais e espirituais.

I mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato. Viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militärrepresentant till Nato och EU, delar med sig av erfarenheterna från det första året som allierad. Samtalet kretsar kring skillnaden mellan att vara partner och medlem, de nya krav som ställs – och hur Sverige snabbt blivit en aktiv och respekterad del av alliansen. Jonas berättar om vardagen i Bryssel, Sveriges bidrag till Natos förmåga, och hur våra frivilliga försvarsorganisationer, som Svenska Lottakåren, spelar en viktig roll för både totalförsvaret och Nato. Han lyfter också vikten av att öka förståelsen i hela samhället för vad det innebär att vara en del av en försvarsallians – inte minst i en orolig omvärld. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Europas länder kraftsamlar för att stärka sina försvar, samtidigt som Ukrainas behov är stora. Finns en del av lösningen i Ukrainas egen försvarsindustri? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Europas länder går samman i en ny koalition för att stötta Ukraina och om hur kapaciteten i den europeiska försvarsindustrin måste öka. I Ukraina ser man positivt på Europas historiska försvarssatsningar, samtidigt som man också ser ett behov av att kunna stå mer på egna ben om Europa misslyckas med att leverera det som utlovas och när USA:s stöd inte längre går att räkna med. Hör också om det fransk-brittiska förslaget om att skicka fredsbevarande trupp till Ukraina och hur det tas emot i Kiev. Polen är ett av länderna som inte i nuläget ansluter sig till trupp-planerna eftersom man menar att de militära resurserna i landet behövs längs Natos östra gräns. Hur går det polska projektet att bli Europas nya militärmakt? Vi summerar också reaktionerna efter vicepresident JD Vance besök på Grönland, där han uttryckte förakt mot Europa i allmänhet och Danmark i synnerhet. Nu ska Danmarks statsminister Mette Frederiksen besöka Nuuk för att hantera situationen. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, korrespondent för Danmark och Polen. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hvordan vi kan forhindre en ny opptrapping av atomvåpen? Hvordan kan åpen og troverdig informasjonsflyt forhindre potensiell bruk av atomvåpen? Hva betyr Prøvestansavtalen for det internasjonal atomvåpennedrustning? Dette var blant spørsmålene som den uavhengige forskningsstiftelsen NORSAR setter på dagsorden i forbindelse med at det i fjor var 25 år siden Norges ratifisering av Prøvestansavtalen, en internasjonal traktat som forbyr alle kjernefysiske prøvesprengninger. NORSAR overvåker avtalen på vegne av norske myndigheter. På dette seminaret delte Utenriksdepartementet sine erfaringer og perspektiver, etterfulgt av en panelsamtale med følgende deltakere: Kjølv Egeland, seniorforsker ved NORSAR med atomnedrustningspolitikk, verifikasjon og folkerett som spesialfelt. Han er utdannet i fred- og konfliktstudier ved Universitetet i Oslo, har en doktorgrad i Oxford, og har jobbet som postdoktor ved Sciences Po i Paris. Louise Dedichen, kontreadmiral og tidligere sjef for Militærmisjonen i Brussel og norsk militær representant i NATOs militærkomite. Eskil Grendahl Sivertsen, spesialrådgiver ved Forsvarets Forskningsinstitutt (FFI) spesialisert i kognitiv krigføring og påvirkningsoperasjoner. Tidligere informasjonsoffiser og kommunikasjonsrådgiver for seks forsvars- og utenriksministre. Henrik Urdal, direktør ved Institutt for fredsforskning (PRIO). Har jobbet med konflikttrender. Tidligere vært gjesteforsker ved Harvard Kennedy School (2011-12) og er tidligere redaktør for det internasjonale fagtidsskriftet Journal of Peace Research. Dette arrangementet var en del Nobel Peace Talks, med temaer knyttet til Nobels Fredspris 2024 til Nihon Hidankyo, den japanske organisasjonen for overlevende etter atombombene i Hiroshima og Nagasaki. God lytting!

Da USA fik ny præsident den 20. januar 2025, ændrede verden sig radikalt. USA lukkede sig i en helt uhørt grad om sig selv. Alle tidligere spilleregler for internationalt samarbejde er blevet sat på pause. Toldsatser tages lægges på og tages af alt efter humøret. USA har trukket sig fra den fælles indsats i Ukraine, og i stedet begyndt at omtale Putin som en ven, samtidig med at der er blevet sået tvivl om Natos fremtid. I den seneste tid har vi hørt rigtig meget om, at nu skal vi investere i Europa og forsvar. Men det stopper ikke der. For der skal helt bredt set investeres i Europa, men hvad betyder det egentligt? Og hvor er det, at vi er stærke i Europa? og hvor er det vi står med udfordringer? Det og meget mere tager vi en snak om i denne episode af Ansvar for Penge.Eksperter  - Chefstrateg og Partner Mikael Milhøj, Sterna Capital Partners- Viceinvesteringsdirektør og fungerende CIO, Thor Schultz Christensen, VellivVært - Pressechef i Velliv, Mikkel Bro Petersen---------------------------------------------Ansvar for penge er for dig, der interesserer dig for investering.Vi giver dig indblik i, hvordan eksperterne ser på verden netop nu i et investeringsmæssigt perspektiv.Podcasten er produceret og udgivet af Velliv - Danmarks 3. største kommercielle pensionsselskab, der tilbyder pensionsordninger til både virksomheder og privatkunder.Vi har flere end 400.000 kunder og forvalter samlet set mere end 300 mia. kroner.Indholdet i podcasten er ikke investeringsrådgivning.              

Gjennom Jens Stoltenberg siste to år som NATOs generalsekretær, har filmskaper Tommy Gulliksen vært flue på veggen. Resultatet er den premiereklare dokumentaren «Facing War». Vi snakker med Tommy om hvordan han har kommet på innsiden av Stoltenberg og det diplomatiske spillet for å få en slutt på Ukraina-krigen. Hva har han lært om Stoltenberg og andre verdenslederes personer, metoder og visjoner? Hvordan utviklet samspillet, og vennskapet, seg mellom NATO-sjefen og Ukrainas leder Zelensky?

Inläst: Världen som vi kände den är i gungning. Forskaren Martin Kragh tvivlar på att Natos försvarsgarantier existerar mer än på pappret i dag. Mitt i krisen för han en annan, mer personlig kamp mot cancern som har kommit tillbaka.

Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret.Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat.Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5, dvs principen om en för alla, alla för en.Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller.”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson.Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig?”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa.Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.”Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson.Litar på artikel 5Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade.”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson.Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023.Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänstenProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats ErikssonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

1/ DANO. Blíster ft. BoriRock.2/ SKINNY MAYO & KEVLAR. Sorry God (prod. Beast Inside Beats).3/ YEREH YEBADI. Nombre de pila.4/ DJ PIMP. Tutti Frutti. fea Bejo.5/ KING DEST & JOHNNY DOC. Los duros.6/ TREMENDO & GRIFFI. Llorarás.7/ WE RUANDA. Crazycat.8/ Natos y Waor. BUDOKAI feat Hoke [Barras Bravas Vol. 28].9/ SANTA SALUT. Amazonas.10/ MILENARI. El mesías.11/ Alex Orellana y Tweaz. Guantánamo. feat SOLO K.OS.12/ EL KLAN DE LOS DEDETE. La casa del mañana.13/ URI SANTAFÉ. La rabona. feat EL SANTO y ACONE.14/ BLASK. One day. 15/ LIL AIDEN. Fumar verdura. feat VINNIE KAIROS.16/ EFECTO ERRE. Ciclón.17/ JALEO. El niño de Vallekas.Escuchar audio

USA under Donald Trump har fått Nato att tvivla på att USA ska komma till Europas försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad gör man när den supermakt som ska stå där som garanten för Europas försvar plötsligt uppträder som fienden? Det funderar bland andra Danmarks regering nu efter Trumps tvetydiga uttalanden kring Grönland.Polen tillhör de länder som nu satsar stort på upprustning för att blidka amerikanerna.Estlands försvarsminister Hannu Pevkur varnar för att hotet mot Baltikum kommer att öka efter en eventuell fred i Ukraina. Och där vid Natos östra front finns en numera en svensk bataljon. Vi följer med på Sveriges första verkliga övning som Nato-allierad på en militärbas utanför Riga - där svenskarna har i uppgift att försvara Lettlands huvudstad från en eventuellt attack.Medverkande: Rigabor på stan, Kristian Söby Kristensen, tillträdande chef för institutet för strategi och krigsstudier vid Royal Danish Defence College, Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap, associerad med Utrikespolitiska Institutet, Jarosław Kraszewski, tidigare general i polska försvaret och militär rådgivare till landets president, Hanno Pevkur, Estlands försvarsminister, bataljonchefen Henrik Rosdahl, multinationella brigaden i Lettland, Chefen för Natos multinationella brigad i Lettland överste Cédric Aspirault.Reporter: David RasmussonTekniker: Stina FagerbergProgramledare: Fernando Ariasferando.arias@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Talentos com altas habilidades e superdotação podem fazer a balança da competitividade pesar em favor da sua empresa. Mas será que você consegue identificá-los? Jean Alessandro explica como identificar talentos superdotados, direcionar o potencial e aproveitar esse perfil nas organizações. Conteúdo patrocinado CÂMBIO Proteja os ganhos do seu negócio com a Wise Empresas. Saiba mais por aqui https://adm.to/49u6gbG INVESTIMENTO Simule seu consórcio na RedeSul https://adm.to/4kjhvIS GESTÃO Economize até 35% nas despesas de viagens da sua empresa com a Onfly https://adm.to/4h06Rnt NEGÓCIOS Inscreva-se na Olimpíada Brasileira de Administração https://www.obadm.org.br/ Sobre o entrevistadoJean Alessandro é psicólogo especializado em Altas Habilidades e Superdotação. Com mais de mil horas de atendimento clínico com pacientes AHSD, ele é o especialista mais conhecido da área e precursor da disseminação pública do tema no país, influenciando outros profissionais e estudiosos a trazerem os estudos científicos para uma aplicação mais prática e real.See omnystudio.com/listener for privacy information.

1/ TREMENDO & GRIFFI. Llorarás.2/ KING DEST & JOHNNY DOC. Los duros.3/ EL KLAN DE LOS DEDETE. La casa del mañana.4/ EL BOSQUE TARADO. Que más.5/ GARCÍA MC. Permanece Sempre.6/ EFECTO ERRE. Ciclón.7/ Natos y Waor. BUDOKAI feat Hoke [Barras Bravas Vol. 28].8/ BLAKE. Trucos. feat AL2.9/ WE RUANDA. Check azul.10/ SANTA SALUT. Amazonas.11/ URI SANTAFÉ. La rabona. feat EL SANTO y ACONE.12/ EAZYBOI. HENNESSY ft. FERNANDO COSTA.13/ MANU NAFA. Code of streets. feat CHEF CHEEZA y GE.FEDEZ.14/ TRAD MONTANA & DENNY WELL. Utopia Remix. feat DIRTY PORKO y LATEX DIAMOND.16/ BLASK. One day. 17/ SOLO K OS & SABIO BEATS. KILL EM' ALL RMX. feat JONAS SANCHE.Escuchar audio

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Hur ska Europa agera i rådande spända säkerhetsläge och vem eller vilka kan ta ansvaret att leda? Hör Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent.I USA har Donald Trump gett order om nya massuppsägningar på en rad statliga myndigheter och departement och många menar att den drastiska neddragningen påverkar demokratin. Hör reportage av Anders Diamant.Ett år sedan Sverige gick med i Nato. Hur stabil är alliansen idag? Hör Ulla Gudmundson, f.d. analyschef på Utrikesdepartementet som också skrivit en bok om Natos historia.En vecka drygt har gått sedan PKK-ledaren Abdullah Öcalan uppmanade gerillan att lägga ned sina vapen. Förhoppningarna om varaktig fred i Turkiet verkar nu större än tidigare. Hör analys i reportage av Revend Shexo.Krönika av Katarina BarrlingPanelen med Martin Klepke, Arbetet, Susanne Nyström, DN, och Tove Lifvendahl, SvD.I andra timmen:Vår får senaste nytt från Syrien där strider mellan säkerhetsstyrkor och anhängare till den nyligen störtade diktatorn Bashar al-Assad brutit ut i helgen, med rapporter om många civila dödsoffer. Tusentals människor flyr nu över gränsen till Libanon. Hör korrespondent Johan Mathias Sommarström som varit vid gränsen mellan Syrien och Libanon.Många gamla sår rivs upp på Grönland som går till val nästa veckan och frågan om Danmarks koloniala arv har blivit central igen. Hör Henriette Berthelsen, en av över 4000 grönländskor som under 60 och 70-talet fick en spiral uppsatt i sitt underliv när den danska staten ville begränsa barnafödandet på Grönland. Reportage av David Rasmussen.Vi följer upp Ekots granskning av utrikesminister Maria Malmer Stenergards aktieinnehav. Malmer Stenergard deltog i ett regeringsbeslut som senare kom att gynna ett bolag hon själv ägde aktier. Hör reporter Emelie Rosén och Jørgen Indrøy Strømsnes, journalist på norska näringslivstidningen E24 som granskat norska politiker och där reglerna för politikers aktieinnehav är hårdare.Reportage om Sanningskommissionen för det samiska folket som sedan 2022 haft i uppgift att kartlägga och granska den politik som förts mot samerna. Kommissionens arbete har väckt förhoppningar om upprättelse och försoning, men den statliga utredningen har också fått kritik och flera ledamöter har lämnat kommissionen. Vad handlar debatten om?I Tyskland kommer nu historiska satsningar på infrastruktur och försvaret. Hör tidigare EU-ambassadör och tidigare Tysklandsambassadör Lars Danielsson och Christian Stichler, journalist på tyska Public Service-bolaget Norddeutcher Rundfunk.Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Nina BennerProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Mikael Sarabi

1/ MARCELUS AIRLINEZ. THAT'S RIGHT. feat. SICK JACKEN, CRIMEAPPLE. 2/ BLOCKHEAD. The war on hugs. 3/ SOL MESSIAH. Invincible scroll. 4/ Natos y Waor. BUDOKAI feat Hoke [Barras Bravas Vol. 28]. 5/ BROTHER ALI. Deep Cuts. 6/ MARTYN. Ayyy. feat AOSHI. 7/ SHYLOW. Daily affirmations. 8/ BLAKE. Trucos. feat AL2. 9/ CRIMEAPPLE, PRIMO PROFIT & MICHAELANGELO. Escarole. 10/ MANU NAFA. Busco la luz. feat. Flavia Beaka.11/ SMIF N WESSUM. Chuuch. feat Jalisa. 12/ WE RUANDA. Planetas mal.13/ THE HIGH AND MIGHTY. Most in outs. feat CAGE. 14/ Alex Orellana y Tweaz. Run Away. 15/ Elcamino and 38 Spesh. Mobile Phone. feat. Benny the Butcher.Escuchar audio

Det ryska imperiet har varit tsarryskt och bolsjevikiskt. Nu försöker Putin återupprätta imperiet med sina egna förtecken. Den 24 februari 2022 inledde Vladimir Putin det största militära angreppet i Europa sedan andra världskriget med invasionen av Ukraina.Putin ville ”avnazifiera” Ukraina och rätta till det som han såg som ”den största geopolitiska katastrofen under 1900-talet” – splittringen av de östslaviska folken. För den historiebesatte Putin är det mer än en militär operation – det är en kamp om historien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Klas-Göran Karlsson, professor emeritus i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Ryssland och kriget om historien.Historien är ett vapen i Putins händer. Han har konsekvent använt historiska referenser för att rättfärdiga sina politiska beslut, från annekteringen av Krim 2014 till den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022.I den officiella ryska retoriken är Ukraina inte en självständig nation, utan en artificiell skapelse som tillhör Rysslands historiska sfär. Putin beskriver invasionen som en kamp för att bevara den "rättmätiga" ryska civilisationen mot en fientlig västlig konspiration. Denna historieskrivning används inte bara för att mobilisera ryska medborgare, utan också för att legitimera kriget internationellt.Putins historiesyn präglas av kontinuitet och nationalism. Han ser Ryssland som en stat med en tusenårig historia där dagens händelser är en direkt fortsättning på tidigare konflikter. Historien presenteras som en linjär berättelse där Ryssland alltid har varit en stormakt och ett offer för yttre aggression.Ett av de mest framträdande elementen i Putins historiebruk är det så kallade "stora fosterländska kriget", den ryska termen för andra världskriget. Kriget utgör den centrala händelsen i den ryska historiska självbilden och används aktivt för att stärka en patriotisk identitet. I Putins version av historien var Sovjetunionen den främsta kraften som besegrade nazismen, och västmakterna har sedan dess försökt undergräva Rysslands position. Genom att påstå att Ukraina styrs av nazister – en referens till ukrainska nationalistgrupper under andra världskriget – försöker Putin rättfärdiga sin invasion och knyta den till Sovjetunionens kamp mot Nazityskland​.Ett annat viktigt historiskt motiv är bilden av väst som en återkommande angripare. Enligt den ryska historieskrivningen har Ryssland genom århundradena utsatts för invasioner från svenskar, polacker, fransmän och tyskar. Putin använder denna föreställning för att beskriva Natos expansion österut som ett existentiellt hot mot Ryssland. Genom att koppla dagens geopolitiska situation till historiska aggressioner framställs Rysslands invasion av Ukraina som en defensiv åtgärd snarare än en imperialistisk expansion​.Ett centralt argument i Putins retorik är att Ukraina egentligen inte existerar som en självständig nation. Han påstår att landet skapades av Lenin i samband med Sovjetunionens bildande och att dess gränser är en artificiell konstruktion. Detta narrativ förnekar Ukrainas långa historia och dess nationella identitet. I själva verket har Ukraina rötter i Kievriket på 800-talet och man har genomgått en komplex utveckling där både polsk, rysk och österrikisk påverkan har spelat en roll.Bild: Historien är alltid närvarande i den ryska presidenten Vladimir Putins världsbild.Musik: Street Corner Fiddle Czardas. Av SashaBranislav Markovic, Storyblock Audio.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1/ Natos y Waor. BUDOKAI feat Hoke [Barras Bravas Vol. 28]. 2/ ALL DAY GREEN. Andalucía. feat Gordo Master, Dj Super y Maria Gazares.3/ SANTA SALUT. Best life. feat. Reverie & Gavlyn.4/ WE RUANDA. Crazycat.5/ Alex Orellana y Tweaz. Guantánamo. feat SOLO K.OS.6/ URI SANTAFÉ. La rabona. feat EL SANTO y ACONE.7/ MILENARI. El mesías.8/ EDER VEGA. Wannabe. featSlim D y Sxnse.9/ SUPRAH & AKADEMIX BEATS. Cerca de ti.10/ YEREH YEBADI. Manténlo real.11/ TRAD MONTANA & DENNY WELL. Utopia Remix. feat DIRTY PORKO y LATEX DIAMOND.12/ OWAYAR. Sin presión. feat KAZE.13/ EAZYBOI. ya no. feat. La pantera.14 / ENEAESEA. Crisálidas.15/ LOCUS. Demasiados raperos. feat EL CHOJIN, NOULT.16/ MIDAS ALONSO. Vete con tus.Escuchar audio

De siste dagene har vist at USA vil ikke lenger ha rollen som den viktigste sikkerhetsgarantisten for Ukraina og Europa. Det sender forsvarsaksjene i været.I denne ukens episode av Finansredaksjonen, som også sendes i podkasten Den politiske situasjonen, snakker vi om Trump-administrasjonen sjokk-uttalelser de siste dagene og hvilken effekt de har hatt på markedene.München-konferansen i helgen ble av den dramatiske sorten. Troen på at USA og Europa er gode allierte er blitt svekket og det blir stilt spørsmål om USA vil oppfylle sine forpliktelser i henhold til Natos artikkel fem.Det som fikk størst effekt på aksjemarkedet var den amerikanske kritikken av at Europa gjør for lite for å bygge opp sitt eget forsvar. Det sendte europeiske forsvarsaksjer til værs mandag.En begrensning på økt våpenproduksjon i statlig regi er kravet til å holde statsgjelden nede for EU-landene. Det er en begrensning USA kun har et teoretisk forhold til. EUs Ursula von der Leyer foreslår å holde forsvarsutgifter utenfor EUs gjeldskrav. Utstedelse av statsobligasjoner for å produsere mer våpen, kan skape et nytt finansielt investeringsprodukt, sier finansredaktør Terje Erikstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De siste dagene har vist at USA vil ikke lenger ha rollen som den viktigste sikkerhetsgarantisten for Ukraina og Europa. Det sender forsvarsaksjene i været.I denne ukens episode av Finansredaksjonen, som også sendes i podkasten Den politiske situasjonen, snakker vi om Trump-administrasjonen sjokk-uttalelser de siste dagene og hvilken effekt de har hatt på markedene.München-konferansen i helgen ble av den dramatiske sorten. Troen på at USA og Europa er gode allierte er blitt svekket og det blir stilt spørsmål om USA vil oppfylle sine forpliktelser i henhold til Natos artikkel fem.Det som fikk størst effekt på aksjemarkedet var den amerikanske kritikken av at Europa gjør for lite for å bygge opp sitt eget forsvar. Det sendte europeiske forsvarsaksjer til værs mandag.En begrensning på økt våpenproduksjon i statlig regi er kravet til å holde statsgjelden nede for EU-landene. Det er en begrensning USA kun har et teoretisk forhold til. EUs Ursula von der Leyer foreslår å holde forsvarsutgifter utenfor EUs gjeldskrav. Utstedelse av statsobligasjoner for å produsere mer våpen, kan skape et nytt finansielt investeringsprodukt, sier finansredaktør Terje Erikstad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps tonläge mot Grönland och Danmark hårdnar. Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik, diskuterar USA:s ambitioner, den danska responsen och Natos framtid.

(03:00): NATOs generalsekretær er ude med 'hemmelige planer' for fremtidige potentielle fredsforhandlinger. Medvirkende: Rasmus Brun Pedersen, lektor i international politik på Aarhus BSS og NATO-ekspert. (17:00): Borgerforslag vil forbyde e-post om natten. Medvirkende: Borgerforslag vil forbyde e-post om natten. (32:00): Grønlandsk forfatter vil fjerne ordet "grønlænderstiv" fra ordbogen. Medvirkende: Nauja Lynge, forfatter og foredragsholder født i Grønland. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det var gode nyheder til de danske boligejere, da Den Europæiske Centralbank torsdag sænkede renten. Den toneangivende rente er nu faldet fra 4,5 procent til 2,75 på lige omkring et halvt år og det giver billigere boliglån i Danmark. Og der er formentlige yderligere rentefald på vej, lyder vurderingen. Vi kigger også nærmere på Trumps skepsis overfor Nato, og USA's enorme betydning for den samlede Nato-økonomi. Hvad er egentlig sandsynligheden for, at USA smutter? Til sidst diskuterer vi EU's længe ventede udspil til at øge konkurrenceevnen og væksten. Fine takter, men vi savner langt større ambitioner, lyder vurderingen i studiet.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Søndag aften inviterer Mette Frederiksen tre nordiske statsledere til middag i sin lejlighed i København, og efterfølgende drager hun på europaturne for på én dag at mødes med tre store kanoner: Den tyske kansler, Olaf Scholz, Frankrigs præsident, Emmanuel Macron og Natos generalsekretær, Mark Rutte. Det hele bliver veldokumenteret på SoMe. Hvad handler det om? Analyse i dag. Vi spørger også digitaliseringsminister Caroline Stage, om det virkelig er hendes opgave at bestemme, hvor meget danskerne skal være på Instagram. De kritiske kommentarer fik nemlig fuld fart, da ministeren gav danskerne en opsang i en video på selvsamme sociale medie. Og så vender vi den politiske aftale om oprustning i Arktis, der blev hånet af Trump, inden den overhovedet var forhandlet på plads. Vært: Pia Glud Munksgaard. Gæster: Niels Th. Dahl, politisk analytiker, Jyllands-Posten, Jens Ringberg, politisk analytiker, DR, Caroline Stage, digitaliseringsminister, Moderaterne og Christine Cordsen, politisk korrespondent. Tilrettelægger: Theodora Renard.

I fire år var Sissel Kruse Larsen nærmeste rådgiver til Jens Stoltenberg, med et særlig ansvar for kommunikasjon. Hvor viktig er kommunikasjon for NATO? Og hva lærte hun om kommunikasjon gjennom sin tid i Brussel? See omnystudio.com/listener for privacy information.

Inläst: Trumps narrativ skaver under generalens vackra tal i Sälen.

La cantante Naiara se ha pasado por Cuerpos especiales para hablar de su single Veneno, una colaboración con el rapero Natos, y comentar el proceso de creación de su nuevo ábum.

La cantante Naiara se ha pasado por Cuerpos especiales para hablar de su single Veneno, una colaboración con el rapero Natos, y comentar el proceso de creación de su nuevo ábum. Además, Laura del Val resuelve dudas legales hacia quienes responden con stickers a problemas serios, Nacho García analiza la prensa del Corazón y Bertus profundiza en las Caras de Bélmez.

Hola, os damos la bienvenida a Dos boomers y un destino, el podcast de lo que escucha y hace la chavalada. En el quinto programa hablamos con el podcast especializado en cultura urbana Don’t Hate The Player, presentado por Alejandro Linares (@diselolinares) y Adrián de la Torre (@adriidela). Con ellos hablamos de música, de la evolución del urban en nuestro país y de la relación entre artistas, medios y público. Una charla más que interesante entre dos generaciones muy distintas. En este programa escucharemos los siguientes temas, muchos de ellos de fondo en nuestra conversación: Kid Cudi, «Day’N’Nite» Crookers remix. Kid Cudi, «Mr. Rager». Yung Beef, «Cartier». Pedro LaDroga, C Tangana, «Encima mía». Christian Crisis, «Volando por un sueño». Kromo Gucci, «Palm Vice II». Wario y Torrico, «Pon tu culo en pompa». Odd Future, «Oldie». A$AP Mob, Juicy J, «Yamborghini High». Frank Ocean, «Lost». Yung Lean, «Ginseng Strip 2002». Natos y Waor, «Veneno». Drake, Young Thug, 21 Savage, «It’s Up». Kanye West, «Heartless». Álvaro Díaz, Rauw Alejandro, «Problemón». Yako Muñoz, «Los Suaves».Hola, os damos la bienvenida a Dos boomers y un destino, el podcast de lo que escucha y hace la chavalada. En el quinto programa hablamos con el podcast especializado en cultura urbana Don’t Hate The Player, presentado por Alejandro Linares (@diselolinares) y Adrián de la Torre (@adriidela). Con ellos hablamos de música, de la evolución del urban en nuestro país y de la relación entre artistas, medios y público. Una charla más que interesante entre dos generaciones muy distintas. En este programa escucharemos los siguientes temas, muchos de ellos de fondo en nuestra conversación: Kid Cudi, «Day’N’Nite» Crookers remix. Kid Cudi, «Mr. Rager». Yung Beef, «Cartier». Pedro LaDroga, C Tangana, «Encima mía». Christian Crisis, «Volando por un sueño». Kromo Gucci, «Palm Vice II». Wario y Torrico, «Pon tu culo en pompa». Odd Future, «Oldie». A$AP Mob, Juicy J, «Yamborghini High». Frank Ocean, «Lost». Yung Lean, «Ginseng Strip 2002». Natos y Waor, «Veneno». Drake, Young Thug, 21 Savage, «It’s Up». Kanye West, «Heartless». Álvaro Díaz, Rauw Alejandro, «Problemón». Yako Muñoz, «Los Suaves».

Súmate a nuestro podcast de música - Estación GNG .. paz, buena música, bueno rollo, alegría, entrevistas, reseñas y más Hoy sonaron entre otros: Miki Martz - Tu jardin con enanitos Luis Cortés - Que Me LLeve el Aire Raule - Oasis imperfecto Robert Morr, AGA - Tenia Tanto Quevedo, Aitana - GRAN VÍA Blanca la Almendrita - Qué buena suerte la mia Quantic - Motivic Retrograde Galvan Real - La Suite Naiara, Natos y Waor - Veneno Nil Moliner, Dani Fernández, Alvaro de Luna - Lucs de ciudad El Jhota, Daviles de Novelda, Keen Levy, Chimbala - Me la llevé ( Remix ) y muchos más Gracias a las más de 50.000 personas que ya nos seguis en redes sociales, plataformas podcasts y Youtube . Cada día sois muchos más. Seguimos creciendo. Paz y música

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.Försvarsmakten måste växa fortareDet pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföringSvenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Hedvig HolgerssonIntervjun spelades in fredagen den 10 januari.

I augusti 2008 övergick spänningarna mellan Georgien och Ryssland i ett fem dagar långt krig där kontrollen över de georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien stod i centrum. Konflikten, som präglades av geopolitisk rivalitet och etniska motsättningar, blev en tydlig markering av Rysslands ambitioner i sitt närområde och lämnade efter sig en frusen konflikt med internationella återverkningar.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om det korta, men världsomvälvande Georgienkriget 2008 – kriget som startade en ny generation av stormaktskonflikter.Den amerikanska historikern Robert F. Kagan lär ha sagt att den 7 augusti 2008 var historiens återkomst. Vad menade han med det? Den dagen flödade ryska trupper in över gränsen till Georgien via Rokitunneln för att bistå sydossetiska separatistrebeller som strävade efter ökad autonomi. Georgien, en liten stat och tidigare sovjetrepublik, hade trots en formidabel upprustning under de senaste åren inte mycket att sätta emot.Konflikten i Georgien hade sin upprinnelse i flera olika sammanhang. Å ena sidan fanns de separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien, som under sovjetstyret hade åtnjutit stor autonomi och nu önskade få den friheten bekräftad inom ramen för ett nytt georgiskt nationalstatsbygge. Å andra sidan fanns ryska intressen på flera olika nivåer. Ryssland ville sätta stopp för en eventuell Natoutvidgning och betraktade den pro-västlige georgiske presidenten Mikhail Saakashvili med stor misstänksamhet. Dessutom handlade det om oljan och gasledningarna på georgisk mark, samt en vilja att motverka västerländskt ekonomiskt inflytande i regionen.Den georgiska ledningen svävade länge i osäkerhet om vilket stöd den skulle kunna få från väst i händelse av ett krig. Efter en rad skärmytslingar, framför allt i Sydossetien, valde man dock till slut att försöka kväsa motståndet. På natten den 7 augusti inledde georgiska förband ett anfall mot staden Tskhinvali, med målsättningen att snabbt kunna avancera till gränsområdena norrut och täppa igen Rokitunneln till Ryssland. Förhoppningen var att den amerikanska Bushadministrationen skulle ingripa till deras fördel.Det skulle visa sig vara för sent, och stödet uteblev. Ryssland hade redan börjat föra in trupper och använde det georgiska anfallet som en förevändning för en "humanitär intervention" – ett språkbruk som efterliknade Natos insatser i Kosovo några år tidigare. Kriget fick ett abrupt slut redan fem dagar senare, men konflikten lever fortfarande kvar då samma problematik präglar den ännu pågående konflikten i Ukraina. Ett litet, men betydelsefullt krig där historiens många konfliktlinjer åter trädde fram i öppen dager.Bild: Ryska tanks i Sydossetien i augusti 2008. Foto: Yana Amelina (Амелина Я. А.) - Yana Amelina (Яна Амелина) CC BY-SA 3.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er NATOs utfordringer i dag? Vi snakker med Kjetil Skogrand, tidligere statssekretær i Utenriksdepartementet, Eirik Wik Sundvall, historiker og forfatter, og Jette Christensen, Europa- og sikkerhetsanalytiker i magasinet Alltinget. Ekspertpanelet diskuterer også om spørsmålet om hvorfor NATO har tatt en lederrolle i Ukrainas forsvarskamp mot Russland. Risikerer vi en storkrig? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rumänien spelar en nyckelroll när försvaret av Europa ska stärkas. Men nu kan en Putin-vänlig högernationalist bli ny president och både EU och Nato håller andan inför den avgörande valomgången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Calin Georgescu går till val med ett tydligt budskap om ”Rumänien först”. Han nekar till att vilja ta landet ut ur EU och Nato, men anses stå för en tydligt EU- och Nato-kritisk linje. Detta samtidigt som Rumänien, grannland med Ukraina, spelar en nyckelroll när Europas försvar ska stärkas. I östra Rumänien vid Svarta havet, bara 40 mil från ockuperade Krim-halvön, byggs just nu Natos största flygbas i Europa.Protester när Georgien vänder sig bort från EUHör också om de senaste dagarnas protester i Georgien efter att landets nya regering stoppat processen för ett framtida EU-medlemskap. Återigen möter demonstranter med EU-flaggor tårgas och vattenkanoner på Tbilisis gator och det har rapporterats om våldsamma sammandrabbningar på flera håll.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

600 stridsberedda svenska soldater åker snart till Lettland för att skydda Natos östra gräns. De ska vara med och ta den första smällen om Ryssland anfaller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vinterdag får högstadierektorn Magnus Frisk frågan om han kan tänka sig att leda en svensk styrka på 600 soldater som ska skickas till Lettland på Natouppdrag. Han är reservofficer och inte anställd av Försvarsmakten men har erfarenhet från tidigare utlandstjänstgöring i bland annat Mali. Det här blir annorlunda. För första gången ska Sverige vara en del av en styrka som försvarar Natos gräns.– Det kändes ju som en insats man verkligen ville göra. Jag tänker att vi försvarar Sverige i Lettland, säger major Magnus Frisk som är ställföreträdande bataljonschef.Styrkan som Sverige skickar är specialiserad på markstrid och blir en del av en brigad med tusentals personer från många länder och som leds av Kanada. Frontstyrkan brukar kallas för en snubbeltrådsstyrka som ska fungera som ett första hinder om Ryssland anfaller. Förhoppningen är att fienden ska hållas i schack tillräckligt länge för att förstärkning ska kunna komma på plats.För svensk del är det här ett första konkret tecken på att det svenska försvaret ritas om i och med Natomedlemskapet. Sverige kommer behöva satsa mer militära resurser utanför landets gränser, men det behöver inte innebära att det sker på bekostnad av försvaret på hemmaplan tycker Försvarsmakten.– Jag skulle säga att vi prioriterar inte bort någonting här hemma just nu utan ser det hellre som ett lökförsvar med flera lager på löken där vi nu flyttar en del av våra försvarsinsatser lite längre ifrån det svenska territoriet. Där har vi möjligheten att möta en rysk aggression tidigare snarare än att behöva få in ett sånt problem på svenskt territorium, säger Jonny Lindfors, Sveriges arméchef.Större frontstyrkorEfter ett beslut 2022 finns det nu internationella Nato-frontstyrkor i åtta länder i Östeuropa från Estland i norr till Bulgarien i söder. Även Finland är på gång att få frontstyrkor som Sverige delvis ska vara med och före befälet över. De här styrkorna ska dessutom växa de kommande åren. Samtidigt rustar Natoländerna upp och stärker den beredskap med hundratusentals soldater som ska kunna rycka ut om något medlemsland behöver hjälp.Det är inte helt lätt att ändra mentalitet i Sverige från att ha fokuserat på de egna gränserna till att också prioritera gränsen österut mot Ryssland i Finland och Baltikum. Det kan ta tid för många beslutsfattare att helt ta in detta när viktiga försvarsbeslut fattas.– Så att här måste man så att säga mentalt släppa sargen och börja tänka i allierade termer istället, säger Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan och specialiserad på Nato.Medverkande:Jonny Lindfors, arméchef FörsvarsmaktenSimon Hurt, expert i försvarsfrågor i Baltikum med bakgrund på Estlands försvarsdepartement.Magnus Christiansson, Universitetslektor FörsvarshögskolanMagnus Frisk, major och ställföreträdande bataljonschef.Kenny Lundborg, skyttegruppchef P7Programledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, Folk & Försvar, SVT, Euronews, Regeringskansliet

Detta är bara första halvtimmen. Hela programmet är en timme till och finns för dig som är stödprenumerant på https://www.friasvenskar.se/c/dagens-svegot-12f17b/s06e27.I detta avsnitt utforskar vi de senaste geopolitiska spänningarna och ställer oss den stora frågan: Är världen på väg mot ett tredje världskrig? Vi inleder med att analysera två aktuella händelser som skakat omvärlden. För det första, Rysslands historiska användning av en konventionellt beväpnad interkontinental ballistisk robot (ICBM) mot staden Dnipro i Ukraina – något som markerar ett nytt kapitel i krigets utveckling. För det andra, kabelincidenten i Östersjön, där ett kinesiskt fartyg misstänks ha skadat viktiga undervattenskablar, vilket skapar frågor om rysk-kinesiska kopplingar och deras strategiska mål.Vi går vidare och undersöker de stora aktörerna i detta komplexa maktspel. Rysslands roll, dess kärnvapenhot och Putins långsiktiga strategi står i centrum, medan Kinas ökade aktivitet i Östersjön och dess globala ambitioner får oss att fundera över om västvärldens motståndskraft håller. Samtidigt granskar vi USA och Natos utmaningar – kan de hantera trycket från flera håll samtidigt? Här reflekterar vi också över de splittringar som finns inom västvärlden och vad de kan innebära för framtiden.En annan viktig del av diskussionen handlar om de regionala makterna som agerar i eget intresse. Indien och Turkiet balanserar skickligt mellan stormakterna medan de stärker sina egna positioner. Vi pratar också om Mellanöstern, med fokus på Irans stöd till Ryssland och dess kärnvapenprogram, som kan utlösa ytterligare konflikter. Avslutningsvis spekulerar vi i möjliga framtidsscenarier. Kommer konflikten i Ukraina förbli lokal eller eskalera? Kan vi förvänta oss regionala storkonflikter, exempelvis i Asien eller Mellanöstern, eller är en fullskalig global konflikt en realistisk möjlighet? Samtidigt ställer vi frågan: Är världen bättre förberedd för en sådan situation i dag än under tidigare kriser, eller är vi mer sårbara än någonsin?Detta avsnitt lämnar ingen fråga obesvarad och ger dig en djupgående förståelse för den geopolitiska situationen. Håll utkik efter nästa avsnitt, där vi dyker djupare in i en specifik konfliktzon och dess globala påverkan. Missa inte det!Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges järnvägar spelar en viktig roll för försvaret av norra Europa. Om de inte rustas upp kan det bli jobbigt för Nato och den svenska försvarsmakten i händelse av krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När malmbanan måste hållas stängd i två månader under vintern 2023/2024 efter det att ett tåg spårat ur drar spekulationerna om att det skulle vara ett attentat i gång. Järnvägen mellan Luleå och Narvik är viktig för svensk gruvindustri men den kommer också få en allt större betydelse för Nato och det svenska försvaret. En polisutredning hittar inga bevis på att det är ett sabotage men urspårningen pekar på en av de svaga punkterna för det svenska försvaret. Den svenska järnvägen håller inte måttet.– Ju längre norrut men kommer desto mindre infrastruktur finns det och då gör ju det att den som finns blir ju så klart av naturliga skäl mer viktig då, säger överstelöjtnant Per-Ove Norell som jobbar med transporttjänster på försvarsstaben.För att Natos frontstater mot Ryssland; Finland och de baltiska länderna, ska kunna försvara sina gränser behöver de hjälp av Sverige. Då är det viktigt att den svenska infrastrukturen fungerar så att ammunition, soldater, stridsmateriel, fordon och allt annat som behövs kan transporteras till fronten via Sverige. Det spelar ingen roll hur skicklig du är på att strida om inte logistiken fungerar. Det visar historien.– Det var ju inte för skojs skull som romarna byggde sitt vägsystem som revolutionerade transporter i Europa utan det var ju militära syften att snabbt kunna flytta förband och sedan kunna hålla dem försörjda, säger Tomas Ekström som är expert på militär logistik på Försvarshögskolan.Lärdomar från UkrainaI Ukraina har järnvägen spelat en viktig roll för att stå emot hotet från Ryssland. Tågen har blivit en symbol för försvarsviljan i landet. Oavsett vad som händer fortsätter tågen att rulla. Under en period hade tågen i Ukraina till och med bättre punktlighet än SJ.– Och en bidragande orsak till det är ju att de inte har moderniserat sina system så fullt ut som vi har gjort. Det vill säga att de har fortfarande människor som kan gå överallt och växla i järnvägarna när vi har gjort oss beroende av fungerande IT-infrastruktur, säger Ekström.Medverkande:Tomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan. Per-Ove Norell, överstelöjtnant som arbetar med transporttjänster på försvarsstaben.Niclas Anneling, transportledningsofficer T2 Skövde.Marcus Tynnhammar, forskare och analytiker i militär logistik på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Mathias Bonnevier biträdande säkerhetschef, TrafikverketProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonReporter och Producent: Kalle GlasLjud från:

Morse code transcription: vvv vvv In photos Bieber, Rihanna, Gates and Blair at mega India wedding France rugby players charged with raping woman in Argentina RFK Jr texts apology to woman who accused him of sexual assault reports Many Democrats are sticking with Biden. This is why. What world leaders thought of Bidens Nato summit performance Ukraine war German shock at reported Russian assassination plot Alec Baldwins manslaughter case dismissed in Rust shooting Poland considers downing Russian missiles over Ukraine How Americas allies are trying to Trump proof Natos future Ambani wedding India tycoons son to marry after months of festivities

Morse code transcription: vvv vvv From rough sleeping to advising Prince William Ambani wedding India tycoons son to marry after months of festivities Shelley Duvall The Shining and Annie Hall actress dies at 75 77 whales dead after biggest mass stranding in decades in Orkney Canadian serial killer Jeremy Skibicki found guilty in murder trial Israeli army failed in mission to protect kibbutz from Hamas Louisiana miracle baby Miracle baby survives days alone on a roadside Tori Towey returns home to Ireland after Dubai charges dropped Trudeau says Canada will meet Natos 2 spending target by 2032 Hungarys Viktor Orb n to meet Donald Trump at Mar a Lago

George Clooney leads a growing list of people who have called on Joe Biden not to stand again in 2024. Will this shift the White House thinking on this thorny matter? Or will it take former Democratic presidents to weigh in before anything changes. Last night House Democrats seemed resigned to the status quo after their caucus behind closed doors. Biden is currently meeting Keir Starmer and others to celebrate NATOs birthday. NATO a full six years younger than Joe. And how is Trump responding to the idea Biden might walk? He's about to choose his VP, as we gear up for the Republican National Convention next week. We'll be there.Editor: Gabriel Radus Social Media Editor: Georgia FoxwellVideo Production: Shane Fennelly The News Agents USA is brought to you by HSBC UK - https://www.hsbc.co.uk/You can listen to this episode on Alexa - just say "Alexa, ask Global Player to play The News Agents USA"Find our store here: https://store.global.com/collections/the-news-agents