Podcasts about natos

Gräns går igenom några avgörande händelser i Rysslands luftkrig mot Ukraina och vilka lärdomar Sverige borde dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Glidbomber, drönare och attacker långt bakom fronten har förändrat kriget i luften. Nu drar Sverige nya lärdomar om hur ett framtida angrepp kan behöva stoppas långt bortom det egna territoriet.När Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 var målet att snabbt slå ut det ukrainska luftförsvaret.Flygbaser, radarstationer, luftvärn och ledningscentraler attackerades. Men trots ett starkare flygvapen lyckades Ryssland inte ta kontroll över luften.— Ukraina hann sprida sina flygstridskrafter och sitt luftvärn, säger Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Glidbomberna förändrade krigetEn av de stora förändringarna i luftkriget är de ryska glidbomberna.De kan släppas flera mil från målet och orsaka stor förstörelse utan att flygplanet behöver flyga nära fronten. Det gör dem svåra för Ukraina att stoppa.— De är svåra att upptäcka och ännu svårare att skjuta ner, säger Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI.Samtidigt är glidbomberna beroende av satellitnavigering – något som går att störa ut.Drönare långt inne i RysslandUkraina har också visat att kriget i luften inte bara handlar om stridsflyg.I operation Spindelnät attackerades flera ryska flygbaser samtidigt med drönare. Enligt Ukraina förstördes omkring 40 ryska bomb- och spaningsflyg.— Det var ett fantastiskt sätt att kompensera för att man saknade långräckviddiga vapensystem, säger Carl Bergqvist.Sverige vill stoppa hotet tidigareFör Sverige handlar lärdomarna om att kunna sprida flyg och luftvärn, skydda baser och hålla igång ett krig under lång tid.Men också om ett större skifte: att kunna slå mot hotet innan det når Sverige eller Natos territorium.— Det är ingen liten förändring, utan en väldigt stor förändring, säger Carl Bergqvist.Sverige har bland annat påskyndat införandet av kryssningsrobotar till Gripensystemet och tidigarelagt satsningar på egen rymdförmåga.Medverkande:Andreas Hörnedal, forskningsledare på FOI med inriktning mot luftdomänen,och Carl Bergqvist, chef för Luftstridsskolan.Programledare: Klas Aronsson.Producent: Kalle GlasTekniker: Mats Jonsson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya attacker i Iran. Hör om senaste läget från Ekots utsände i Mellanöstern Lorin Ibrahim.Vid årets Natotoppmöte handlade mycket om stödet till Ukraina och många pekar på att Ukraina idag befinner sig i en ny styrkeposition. Hör analys efter veckans toppmöte i Ankara.Reportage om Mark Ruttes inställsamma smicker mot Donald Trump. Natos generalsekreterare Rutte har fått kritik för sin ledarstil, men funkar den?Reportage om vilket föredöme årets fotbolls-VM är för barn och unga som följer detta VM.Krönika Ulrika Knutson.Panelen: Malin Siwe, Expressen, Gabriella Kärnekull Wolfe, Dagens ETC, Kajsa Stålhammar, Borås Tidning.Vad betyder en vapenvila i praktiken? Hör från Mellanöstern, USA samt analys av freds- och konfliktforskaren Isak Svensson.Reportage om det nya medborgarskapsprovet. Tusen personer som vill bli svenska medborgare ska skriva provet i Stockholm i augusti. Vilka kunskaper om det svenska samhället är rimliga att kräva av någon som vill bli medborgare?Satir Radioskugga.Den bara överkroppen väcker känslor och på flera orter i Europa, bland annat i Varenna vid Comosjön, kan man få böter om man går runt i bar överkropp eller bikini. Hör etnolog Jonas Engman om den nakna hudens roll i vår vardag och på semestern.Kåseri Augustin Erba.Programledare: Jesper LindauProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Martin Seipel

NATOs toppmøte i Ankara gikk så bra man kunne håpe og våpenhvilen mellom USA og Iran kan ikke lenger kalles en våpenhvile. Med Frøy Gudbrandsen og Ayesha Wolasmal. Produsent Michael Jeremy Arnesen. Ansvarlig redaktør Gard Steiro. Kontakt redaksjonen på giaeveroggjengen@vg.no. Giæver & gjengen gir deg de viktigste nyhetene hver dag på drøye 20 minutter når du skal hjem fra jobb. Hør «Mediebobler» hver lørdag om feilene pressen gjør og dilemmaer VG står i. Alltid på Podme.

Genom massiva bombningar mot Kiev vill Putin få ryssarna att tro på seger trots att kriget inte alls går enligt plan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På kort tid har Ryssland genomfört omfattande attacker mot bland annat Kiev och bara den senaste veckan har omkring 50 civilpersoner dödats. I Ukraina råder brist på luftvärnsrobotar men under Natos toppmöte i Turkiet fick Ukraina löfte om licens för att på egen hand tillverka robotar till det amerikanska Patriotsystemet. Samtidigt uppges USA ha varnat Polen för en rysk provokation i syfte att testa Natos sammanhållning. ”Putin har hela tiden visat sig ta större risker än vad bedömare i väst har trott”, säger journalisten och Rysslandskännaren Malcolm Dixelius. I veckans avsnitt ställer vi oss också frågan varför Vladimir Putin återigen har visat upp sig i militärkläder och hävdat att ryska styrkor gör stora framsteg vid fronten. Veckans gäster är Malcolm Dixelius, journalist och Rysslandskännare, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, radions tidigare RysslandskorrespondentProgramledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Ett pressat Europa möter USA på Natotoppmöte i Ankara, där avskräckningsförmågan står på spel. Och mitt i rysk exportskandal tar Irland över ordförandeskapet i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är Natotoppmöte i Ankara. Det talas om ett ”Nato 3.0”, där USA kräver att Europa steppar upp sitt försvar – annars.. Det är hård ton mot europeiska Natoländer och frågan är om Europa kan bevara Natos avskräckningsförmåga när USA drar sig tillbaka.Samtidigt hyllas vissa länder av USA medan andra skälls ut offentligt, kan detta bidra till en splittring i Europa?Irland tar över EU-klubbanIrland har tagit över ordförandeskapet i EU. På samma gång har de hamnat i kläm mellan att vilja stötta Ukraina och exportera aluminiumoxid, som används i vapenindustrin, till Ryssland.Medverkande: Andreas Liljheden, Bryssel- och Natokorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Therese RosenvingeProducent: Paulina Monzón

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Efter flera politiska prövningar det senaste året blir Natos toppmöte i Ankara i juli ett prov på alliansens styrka och sammanhållning. USA minskar närvaron av amerikansk trupp på europeisk mark och européerna har antagit utmaningen att axla ett större säkerhetspolitiskt ansvar för den egna kontinenten - och inte minst vad gäller stödet till Ukraina. Hur allvarlig är krisen inom Nato? Och är Europa redo att ta ett större ansvar för sin egen säkerhet?Medverkande: Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring, Försvarshögskolan.Björn Fägersten, seniorforskare för UI:s program för europeisk och global politik.Programledare och redaktör: Annica Ögren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I hundra år har Flygvapnet tänjt gränsen för vad som är möjligt och nu kliver försvarsgrenen in i rymdåldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bröderna Wright brukar räknas som de första människorna att få en maskin att flyga. En milstolpe för mänskligheten. Den första militära flygningen i Sverige skedde 1912. Planet var skänkt till marinen av en välbeställd bryggeridirektör. Men med gåvan kom också krav.– Det var en ung marinlöjtnant som fick äran att vara den förste militära piloten, som hette Olle Dahlbeck, och som skulle få flygutbildning på statens bekostnad, säger Anders Annerfalk, tidigare officer i Flygvapnet, som har skrivit flera böcker om försvarsgrenen.Och det skulle dröja fram till 1926 innan det svenska Flygvapnet bildades. Men sedan dess har försvarsgrenen genomgått många kriser, dramatiska händelser och framför allt tragiska olyckor.Mellan åren 1946 och 1991 dog över 600 anställda inom Flygvapnet i olyckor. Under en period på 50- och 60-talet förolyckades en svensk stridsflygare i månaden, och det här alltså i fredstid.– Vi flög farligt i någon mån då, eftersom vi ville utmana och prestera absolut på gränsen av vad vi kunde för att utmana motståndaren och ha en tröskeleffekt. Och det var väl det som ledde till att vi hade så pass många haverier som vi hade, säger Fredrik Susskind, i dag Flygvapnets planeringschef och tidigare stridspilot.Stridsflygarna flög som om det vore krig. Det innebar ofta hög fart och låg höjd i alla väder. Det var normen och det sätt som piloter utbildades på.Ytterligare en förklaring till att det kunde ske så många olyckor var att få ville berätta om de hade gjort ett misstag. Anders Annerfalk:– Om det skedde ett haveri eller en incident med ett militärt flygplan så kunde det bli straffbelagt för den som kunde anses vara skyldig till haveriet eller incidenten. Det kunde vara en tekniker som hade glömt en skruvmejsel i flygplanet, eller en pilot som gjorde ett felgrepp i luften. Det var straffbart. Åtalbart.Med åren blev olyckorna allt mer kostsamma i och med att kostnaden för moderna plan hade blivit så hög. Det ledde till att man till sist började se över vilka som rekryterades som piloter, utbildningen gjordes om och man arbetade fram en kultur där man skulle kunna berätta om misstag.– Där vi bejakade misstag, hjälpte varandra och delgav erfarenheter på ett prestigelöst sätt för att minska sannolikheten att begå liknande misstag på andra håll som ledde till, eller fick, fatala konsekvenser. Det tog ju relativt lång tid ändå. Vi snackar ju inte år, utan vi snackar ju snarare decennier innan man har implementerat en sådan här kultur fullt ut, säger Susskind.Nato-inträdetPrecis som för de två andra försvarsgrenarna innebar Nato-inträdet en taktisk och mental förändring. Nu är uppgiften inte längre att hålla gränsen och förinta ett anstormande invasionsföretag.– Så länge vi var alliansfria så var ju vår huvudsakliga hållning defensiv. Vi hade ett defensivt inriktat luftförsvar med vissa inslag av offensiva förmågor, säger Fredrik Susskind.Natos mer offensiva syn på luftstrid går ut på att ha full kontroll över luftrummet och kunna slå ut hot inne på ryskt område.– Om man bedriver luftförsvar så kan man antingen se till att försöka skjuta ner inkommande attackflygplan eller kryssningsrobotar, eller något som kommer till oss på vårt eget territorium. Eller så kan man bekämpa de flygplan som levererar kryssningsrobotarna på baserna där de tankar, laddar och står. Det är egentligen flera sidor av samma mynt, kan man väl säga, men de kräver olika tekniska förmågor och olika organisatoriska förmågor för att göra det här, säger Susskind.Inträdet i rymdenDen 1 juli fyller Flygvapnet 100 år och man kommer att fira det med stil. Under de kommande åren byts hela flygplansflottan ut.Det blir nya stridsflygplan, radarövervakningsflyg, transportflyg, skolflyg och helikoptrar.Men ett ännu större steg är att Flygvapnet också har fått ansvar för lufthavet högre upp i atmosfären: rymden. Förra året skickade Försvarsmakten upp sin första provsatellit och planen är att försvaret ska ha egna militära satelliter i omloppsbana 2030. Och frågan är om det stannar där, eller om Flygvapnet om hundra år har bytt namn till Rymdvapnet.– I nuvarande planer har vi inga planer på bemannade rymdfarkoster, men återigen, om vi ska fira 200 år som flygvapen så är det nog inte uteslutet att vi har förändrat hur spelfältet ser ut helt och hållet, vilket kanske gör att vi har bemannade saker i rymden, säger planeringschef Fredrik Susskind. TEXT: Kalle GlasMedverkande: Fredrik Susskind, Flygvapnets PlaneringschefAnders Annerfalk, Tidigare officer och författare till fler böcker om Flygvapnet.Claes Aronsson & Sylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentMats Jonsson, Tekniker.Ljudkällor: SVT, SR, Saab, DVIDS

Den ser ut som et passasjerfly, kan være i lufta i over et døgn og styres fra et kontor på Sicilia. «RQ-4D Phoenix» er NATOs etterretningsdrone, og leverer viktig informasjon til hele alliansen. Og sjefen dens er norsk og heter Oliver Christensen. I denne episoden forteller han om hva dronen kan se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne uges Transformator Elbilmarkedet er gået amok. Mere end ni ud af 10 biler, der sælges i dag, er en elbil. Og har man det mindste forstand på biler, falder spørgsmålet med statsgaranti ved de fleste sammenkomster: »Hvad skal jeg vælge - der er efterhånden så mange modeller at vælge imellem?« Læg dertil ugentlige kampagner med konstant priskrig mellem producenterne og kravet om, at man som ny elbilkøber skal sætte sig ind i en lang række nye begreber. Gustav Riegels er sådan en med forstand på biler. Ikke af profession. Bare som nørd. Da han var blevet mødt med spørgsmålet gennem flere år, fik han en ide: Hvorfor bygger vi ikke bare en kandidattest, hvor man vælger mellem de forskellige behov, man har til en ny bil? Som tænkt, således gjort. Sammen med sin makker Balder Seland har han bygget bilmo.dk hvor man guides til sit køb af elbil gennem en række valg. Sammen med resultatet får man præsenteret anmeldelser af de anbefalede køb fra Youtubekanalen Kuffert og Kørehandsker. Men det særlige er, at de to unge 20-årige iværksættere ikke var udstyret med noget forkundskab til it eller web. Men kan man prompte, kan AI gøre al arbejdet. Hør hvordan og hvorfor i Transformator, hvor vi også tester bilmo.dk. Der bliver også plads til lige at stoppe op og give en status på, hvor Natos strategi er på vej hen, efter at to isolerede episoder sætter alliancen under maksimalt pres. For det første en klar melding fra USA ved et lukket møde. For det andet en Nato-øvelse, hvor 10 ukrainske dronepiloter stoppede 2000 kampklare Nato soldater. Vært Henrik Heide Medvirkende Balder Seland, stifter af Bilmo.dk Daniel Bergsagel, programchef Ingeniøren Laurids Hovgaard, redaktør ResilienceTech

Gunnar Gabrielsen er geopolitisk analytiker, og tidl. etterretningsoffiser. I dag snakker jeg med Gunnar Gabrielsen om de komplekse geopolitiske forholdene i Midtøsten, med fokus på konflikten mellom USA og Iran. Vi utforsker våpenhvile, USAs strategier, det politiske presset på Trump, og de langsiktige målene for krigen. Samtalen belyses også hvordan Israel ser på trusselen fra Iran og de utfordringene som følger med atomvåpenprogrammet. Videre snakker vi om flere viktige temaer knyttet til geopolitikk, inkludert endringer i forholdet mellom Cuba og Venezuela, Irans atomprogram, Norges samarbeid med Frankrike om atomvåpen, NATOs rolle i Europa, og Russlands ekspansjonistiske ambisjoner. Vi utforsker hvordan disse faktorene påvirker den globale sikkerhetssituasjonen og hva det betyr for fremtiden.Kapitler:00:00 USA og Iran12:53 Presset på Trump og USA25:48 Regimeendring vs. Atomvåpenprogram34:07 Cuba og Venezuela: Endringer i Geopolitikk39:21 Norge under Frankrikes Atomparaply46:11 Atomvåpen som Forsikring: En Ny Realitet51:17 Russisk Ekspansjonisme og Ukraina56:52 Russlands Strategi og NATO: En Usikker Fremtid***► Skaff deg boken min: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Sen Rysslands första större cyberangrepp för snart 20 år sedan har hotet bara ökat, och idag finns nya kraftfullare vapen i cyberrymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2007 utbryter upplopp i Estlands huvudstad Tallinn. Det är rysktalande estländare som protesterar mot att ett sovjetiskt monument ska flyttas, men på nätet skrivs det att monumentet ska förstöras. Protesterna är våldsamma. En person dör.I det här kaoset får banker problem och folk kan inte ta ut pengar och inhemska mediers webbplatser slås ut. Världen har nu fått skåda en helt ny typ av krigföring.– Det var ett av de första exemplen på cyberkrigföring där det var en kampanj orkestrerad av den ryska staten där man ville skapa samhällsstörning och destabilisering med hjälp av olika cyberattacker, säger Sarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. Sedan den här våren i Tallinn för nästan 20 år sedan har Ryssland bara trappat upp sina angrepp i cyberrymden. Och trots att det faktiskt handlar om attacker, orkestrerade av den ryska staten så är Natos hållning att det inte samma sak som en väpnad attack.– Det är inte en enskild cyberattack eller enskild händelse som skulle kunna leda till att Natos artikel 5 aktiveras, säger Sarah BackmanGråzonDet som gör cyberkrig svårt är att mycket sker genom personer och grupper som bara indirekt kan knytas till ryska staten.– I Ryssland finns det kopplingar mellan den organiserade brottsligheten och staten. Det vet vi sen tidigare. Vid konflikter har ryska kriminella organisationer ställt upp och anfallit Rysslands motståndare, säger David Lindahl som är cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. De ryska hackergruppernas paradgren är så kallade lösensummeattacker där man tar sig in i system och krypterar allt, och enda sättet att få tillbaka kontrollen över sin IT-miljö är att betala en lösensumma.I Sverige har vi sett flera exempel på det här, där hackare antingen lyckats låsa, eller varit väldigt nära att lyckas låsa ett datorsystem. En kommun som drabbats är Kalmar. Där upptäcktes angreppet innan hackarna kunde låsa systemet. Men kommunen fick vara utan sina servrar i flera veckor. Så effekten blev nästan densamma, i alla falla i några veckor.– Vi har vår hemtjänst, den är sjukt viktig. De har inte tillgång till vilket schema och vilka adresser (brukarna, red.anm.) har, det är alltid i ett digitalt schema. Vi har inte information om vilka mediciner som är ordinerade på individnivå i vår omsorg, säger Anna Flink som är säkerhetschef på Kalmar kommun.Ryssland trappar uppKalmar-exemplet visar att lösensummeattacker eller överbelastningsattacker kan få svåra konsekvenser indirekt. Men det finns en oroande trend att angreppen får en karaktär av rena sabotage.– En angripare som går in och försöker ta sönder industrin utan vinning, då har man ett annat fokus, säger David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Ett sådant exempel inträffade 2014. Det som misstänks vara ryska hackare tog sig då in i datorsystemen vid den tyska jätten ThyssenKrupps stålverk i Duisburg. Inne i systemet stängde angriparna av kylvattnet till den stora masugnen och det slutade med att anläggningen drabbades av en omfattade brand.Och i Sverige skedde ett liknade angrepp förra året i ett värmeverk i Västsverige, men som stoppades.– Den som oroar mig personligen mest är värmeverk-fallet förra året. Därför att gå in och aktivt försöka ge sig på kritisk infrastruktur och industrier. Det har inte skett särskilt mycket här uppe tidigare. Det har varit angrepp mot industrier och liknande men det mesta som drabbats av tidigare har varit utpressning, säger David Lindahl.MythosTidigare i år kom nyheten att företaget Anthropic byggt ett AI-program som ska hitta och testa sårbarheter i mjukvara, men också helt på egen hand utnyttja de sårbarheterna. Programmet heter Claude Mythos och stället för att släppa det fritt på marknaden, valde Anthropic att bara släppa det till några särskilt utvalda företag som tex Google och Microsoft så att de kan laga sårbarheterna som Mythos hittade. Men i fel händer skulle det här kunna bli ett potent cybervapen. – Ju mer sofistikerad AI blir, desto mer kommer det att påverka de här dynamikerna och attacker kanske kommer bli alltmer automatiserade. Men samtidigt är det svårt att säga exakt vilken påverkan det här kommer få. I slutändan kan man kanske använda AI både för att skydda sig och att attackera, säger Sarah Backman på Försvarshögskolan.TEXT: Kalle GlasMedverkandeSarah Backman, doktor i internationella relationer på Försvarshögskolan med fokus på cybersäkerhet och cyberkrigföring. David Lindahl, cyberforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. David Idermark, administrativ chef på Mörbylånga kommun.Anna Flink, säkerhetschef på Kalmar Kommun.Erik, chef på ett av dom här tre cyberförsvarsförbanden inom FörsvarsmaktenLjudkällor: SR, BBC, CBS

Efter lång betänketid föll valet till slut på Frankrike när Sverige köper fyra fregatter till flottan, men den stora satsningen får kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De nya fregatterna kommer att tredubbla kapaciteten i det svenska luftvärnet och göra Sverige till en del av Natos luftförsvar i norra Europa.En motståndare kommer verkligen vilja prioritera att sänka eller oskadliggöra de här fartygen så snart som möjligt. Då blir de också väldigt svåra att skydda i Östersjön. Så ett krig i Östersjön är inte riktigt vad de är optimerade för, säger Hans Liwång som är professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.En annan kritik gäller bemanningen. Det kommer behövas 500 personer bara för att bemanna alla fregatterna med en besättning men det optimala vore att ha dubbla besättningar om tio år när alla fartygen är i drift. Det kommer bli en stor utmaning att rekrytera så många människor och samtidigt ha besättning till de gamla Visbykorvetterna, tror många inom marinen.MedverkandeSylvia Dahlén, ProgramledareClaes Aronsson, ProgramledareHans Liwång, Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och gästprofessor i marina system vid KTH.Kalle Glas, Producent

El Ultimo de la Fila, Teddy Swims, Bob Marley, Natos y Waor, Siloé, Maki, Paula Diez, El Plan de la Mariposa y más Una nueva descarga de emociones musicales aterriza en Estación GNG con un programa cargado de estilos, recuerdos, actualidad y canciones que vuelven a demostrar por qué cada día más oyentes se unen a esta aventura musical sin etiquetas. En esta edición viajamos desde la magia eterna de El Último de la Fila y sus himnos inolvidables, hasta la potencia vocal impresionante de Teddy Swims, una de las voces más emocionantes del panorama internacional actual. También hubo tiempo para sentir la vibra inmortal de Bob Marley, cuya música sigue transmitiendo paz, conciencia y buen rollo generación tras generación. La energía urbana y las letras directas llegaron con Natos y Waor, mientras que Siloé volvió a demostrar por qué es una de las propuestas más interesantes del pop alternativo nacional. Además, disfrutamos del estilo cercano y emocional de Maki y de la sensibilidad musical de Paula Díez, en un programa donde las emociones y las historias detrás de las canciones también tuvieron protagonismo. Y como siempre en Estación GNG, seguimos descubriendo joyas musicales y artistas que aportan personalidad propia, como El Plan de la Mariposa, capaces de mezclar intensidad, poesía y sonidos diferentes dentro de una misma experiencia sonora. Pop, rock, indie, reggae, rap, sonidos alternativos y temazos del ayer y del hoy conviven cada día en un podcast musical que sigue creciendo gracias a vosotros. Más de 2 millones de descargas anuales, una comunidad espectacular y la misma filosofía de siempre: disfrutar de la música con libertad, pasión y muchísimo buen rollo. Dale al play, suscríbete, comparte el programa y únete a esta locura musical llamada Estación GNG. Paz y música.

(06:00): Bør Trumps nyeste udmelding om at trække soldater ud af Tyskland give anledning til bekymring om Natos fremtid? Medvirkende: Rasmus Brun Pedersen, lektor i International Politik ved Institut for Statskundskab på Aarhus Universitet. (15:00): Tror Niels Peder Ravn oprigtigt, at Alternativet ikke bryder sig om ældre mennesker? Medvirkende: Niels Peder Ravn, medlem af Københavns Borgerrepræsentation for De Konservative. (31:00): Er Irans nye fredsplan et realistisk bud på en vedvarende fred? Medvirkende: Mikkel Gudsøe, ekstern lektor i forhandlingsteknik ved Aarhus Universitet. (39:00): Er det ligestilling at udelukke et køn fra opgaven? Medvirkende: Klaus Mygind, medlem af Kultur- og fritidsudvalget i Københavns Kommune for SF. Værter: Anne Phillipsen og Nicolai Dandanell.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens samtale snakker jeg med General Robert Mood om NATO, USAs rolle i alliansen, og hvordan endringer i amerikansk politikk kan påvirke maktbalansen i Europa. Mood gir først en historisk oversikt over NATO, dens grunnleggende prinsipper, og hvordan medlemslandene har sviktet i å opprettholde sine forpliktelser. Han argumenterer for at NATO i dag er 'død' i praksis, og at europeiske nasjoner har blitt for avhengige av amerikansk militær støtte. Samtalen berører også USAs strategiske interesser, spesielt i Arktis, og hvordan dette kan påvirke fremtidige internasjonale relasjoner. Vi utforsker hvordan USAs rolle i NATO kan endre seg, og hva dette betyr for europeisk sikkerhet, spesielt i lys av Russlands strategier. Vi snakker også om mangelen på en nasjonal strategi for norsk sikkerhetspolitikk og hvordan dette påvirker Norges posisjon i internasjonale relasjoner.Robert Mood er en norsk general med over 40 års omfattende erfaring i Forsvaret. Hans lange militære karriere spenner fra infanteriets grunnutdannelse til toppstillinger i NATO og FN-operasjoner.Mood startet karrieren i 1977 ved Befalsskolen for infanteriet og steg raskt gjennom rollene som lagfører, troppssjef og kompanisjef i Brigaden i Nord-Norge. Han ledet Telemark bataljon under Kosovo-operasjonen (1999–2000), var sjef for Hærens kampvåpen og generalinspektør for Hæren etter 2005-skandalen. Senere ble han generalløytnant, sjef for Forsvarets veterantjeneste og leder for Norges militærmisjon ved NATO i Brussel frem til pensjonering i 2016.Han tjenestegjorde som sjef for FNs observatørstyrke i Syria (UNSMIS, 2012) og tidligere i Midtøsten (UNTSO), samt i Libanon og Kosovo. Utdannet ved US Marine Corps University der han var beste elev, bringer Mood unik innsikt i norsk forsvar, NATO-samarbeid, amerikanske relasjoner og arktiske spørsmål som Grønland.Kapitler:00:00 Introduksjon til NATO og USAs rolle07:36 NATOs nåværende tilstand og fremtid15:09 USAs strategiske interesser og NATO21:35 Europeisk avhengighet av USA23:51 Folkerettens kompleksitet og moralsk ansvar24:54 NATOs fremtid og USAs rolle26:16 Europeisk NATO: Maktbalanse og utfordringer29:33 Atomvåpen og avskrekking i Europa32:53 Russlands strategier og NATO's respons35:54 Norsk utenrikspolitikk og sikkerhetsinteresser39:42 Manglende nasjonal strategi for sikkerhetspolitikk► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag snackar vi om att Natos generalsekreterare Mark Rutte och USA:s president Donald Trump möttes under onsdagen för att diskutera NATO och kriget i Iran. Enligt källor ska mötet gått "åt helvete"Sedan pratar vi om ett projekt där Onlyfans-modeller ska hjälpa till att förklara klimatkrisen genom korta informationsvideor.

Natos generalsekreterare Mark Rutte besöker USA och berättar på CNN om hur han beundrar Trumps starka ledarskap. Han säger också att världen är en tryggare plats efter USA:s krig i Iran. Samtidigt vill USA nu flytta vapensystem från allierade i Europa, bland annat Polen, till Mellanöstern - för man har tömt sina egna robotförråd under det sex veckor långa kriget. Vad är det som sker? Håller Trump på att vända Nato ryggen? Var står vi då? Den säkerhetspolitiska experten Charly Salonius-Pasternak, VD för Nordic West Office, samt verksamhetsledaren för Finlands fredsförbund, Laura Lodenius, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Polen væpner seg til tennene, og er landet nærmest NATOs nye mål. Nå kommer 1000 tanks. Men holder det om russerne prøver seg? Og er ikke droner avgjørende i fremtidens kriger likevel? To av Europas ledende forsvarsredaktører gjester E24-podden. Med redaktørene Antoni Walkowski og Maciej Szopa i forsvarsavisen Defence24 i Warsawa. Programleder Sindre Heyerdahl og produsent Erik Holm-Nyvold. Ansvarlig redaktør Lars Håkon Grønning. Hør E24-podden der du hører podkast. Analyser, nyheter og innsikt i business og næringsliv. E24-podden ble i mai 2025 kåret til årets aktualitetspodkast under Medieprisene i Bergen.

Försvarsminister Pål Jonson (M) om kriget i Iran, om lättade amerikanska sanktioner mot Ryssland och om kärnvapendialogen med Frankrike. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I USA:s och Israels pågående krig mot Iran har Nato skjutit ned åtminstone tre iranska robotar i, eller på väg mot Nato-landet Turkiet. Vad skulle Sverige göra om Turkiet bad om hjälp enligt Natos artikel 5? ”Vi följer ju det noggrant och vi är allierade med Turkiet och 30 andra länder. Och Natos högste befälhavare, SACEUR, har ju också vidtagit beredskapsåtgärder för att stärka den södra flanken. Det finns europeiska allierade som är i regionen med Patriot-robotar och det vidtas åtgärder för att hålla den flanken stark”, säger försvarsminister Pål Jonson (M). Men vad gör Sverige? ”Vi har inte fått någon förfrågan av vare sig Turkiet eller något annat land om att bidra med några resurser. Det har till del att göra med att vi har väldigt mycket på tallriken också här uppe på den norra flanken, naturligtvis. Men i övrigt så, Turkiet har ännu inte åberopat artikel 4-konsultationer eller, som Natos generalsekreterare sade, att det finns inte skäl med under nuvarande omständigheter med artikel 5. Men vi följer naturligtvis situationen och utvecklingen i regionen noggrant och inte minst hur det påverkar en allierad som Turkiet. Vi har ju nära dialog också med andra länder på södra flanken och diskuterar med dem hur deras säkerhet påverkas av detta”.Lättade sanktioner mot rysk oljaSedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Sverige gett militärt stöd till Ukraina till ett värde av 103 miljarder kronor, för att Ukraina ska kunna försvara sig mot Ryssland. Enligt Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, är sanktionerna mot den ryska energisektorn ”av stor betydelse” för att bromsa den ryska förmågetillväxten. Men under torsdagen meddelade USA att man tillfälligt lättar på sanktionerna mot rysk olja. Hur ser försvarsminister Pål Jonson på det? ”Vi tycker inte att det är bra att man lättar på sanktionerna. Vi uppmanar alla att hålla ett så högt tryck på Ryssland som möjligt. Det är ju också en förutsättning för att förhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska ha framgång. Det handlar om att öka det militära stöd till Ukraina så Ukraina kan förhandla från en styrkeposition och om att öka trycket mot Ryssland genom ökade sanktioner, ökade aktiviteter mot skuggflottan och saker som helt enkelt begränsar och förnekar den ryska handlingsfriheten”, säger Pål Jonson. Kriget mot Iran och folkrätten USA:s president Trump startade kriget mot Iran utan att först söka stöd från kongressen, sina allierade eller FN:s säkerhetsråd. Hur ser Pål Jonson (M) på det sättet att starta krig?”I en traditionell folkrättslig bedömning så finns det sannolikt inte stöd för det här. Samtidigt ska man vara klar över att det iranska agerandet inte heller ryms inom folkrätten, givetvis. Man har ju bara det senaste året angripit oppositionen och tagit ihjäl tiotusentals människor. Iran är ett land som också angriper andra länder nu i regionen och Iran har också agerat mot Sverige genom alltifrån Johan Flodéus där man har gjort rena kidnappningar och lejt personer för att kunna angripa diplomatiska installationer i Sverige. Så Irans agerande ryms inte heller inom folkrätten”, säger Pål Jonson.Franska kärnvapen i Sverige? Frankrike ska skaffa fler strategiska kärnvapen och nyligen bjöd president Macron in Sverige och sju andra europeiska länder till en fördjupad dialog om samarbete kring kärnvapenavskräckning. I ett tal som Macron höll förra veckan på en ubåtsbas sade han att slutmålet är att tillfälligt kunna placera delar av landets strategiska flygstridskrafter i allierade länder. Betyder det att han vill kunna ha ett flygplan med kärnvapen i Sverige?”Bland annat säger han ju det. Han säger många olika saker i det talet, det är ett rätt så brett tal. Han påminner också om de åtgärder som Frankrike har gjort för att ensidigt reducera sin kärnvapenförmåga. Man har gått från ungefär 600 ner till 290, man har tagit bort den markbaserade förmågan. Man pratar om icke-spridningsavtalet”, säger Pål Jonson.Jag vill prata om kärnvapen i Sverige. Utifrån att det är en stor debatt här och hur det låter från Frankrike, hur tolkar du vad han säger? ”Frankrike vet om vår doktrin, och den har vi givetvis lyft upp och det tror jag också Danmark har gjort. Så det är inte aktuellt att basera franska kärnvapen på svenskt territorium i fredstid, och det har vi också givetvis deklarerat. Det skulle kunna handla om vilken roll Frankrike vill spela. Det vill säga, hur man hanterar strategisk avskräckning och gemensam kommunikation. Det kan handla om övningar”, säger Pål Jonson. Programledare: Mattias RensmoKommentar: Hîwa AbdelzadehProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Heinz Wennin Intervjun spelades in fredagen den 13 mars 2026.

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Jakob Gustavsson

En snubbelstyrka ska hindra Trump från att anfalla Nuuk. Vad har Grönlandskrisen gjort med USA och resten av Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Bolton berättar hur idén om att ”ta” Grönland planterades hos Trump 2018. Vi landar hemma hos en tidigare försvarsminister i Danmark vars söner vägrar dricka Coca-Cola. I Davos trängs ekonomihöjdarna för att höra upplösningen på Grönlandskrisen. Kan de allierade lita på Trump? Kanadas försvarsmakt skissar nu på en plan där USA är fienden och mitt i allt detta har Sverige fått ett nytt uppdrag i Natos försvar av Arktis.Medverkande: Claus Hjorth Fredriksen, tidigare försvarsminister för Venstre i Danmark, John Bolton, f.d säkerhetsrådgivare under Donald Trump, Klaus Dodds, professor i geopolitik vid Middlesex University, Robert Fife, kanadensisk journalist vid The Globe and Mail, Jon Rahbek-Clemmensen, expert på Nato:s och Danmarks säkerhetspolitik i Arktis, Royal Danish Defence Collage och Johan Legardt, chef för F7:s Nato-insats på Island.Reporter: Knut Kainz Rognerud, Ekots ekonomikommentator.Programledare: Viktor Löfgren viktor.lofgren@sr.seProducent Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen:Protester i USA efter ny dödsskjutning. Demokrater i kongressen vägrar nu finansiera migrationspolisenEfter en omtumlande vecka med Donald Trump - var står Europa nu?Natos kriser igenom tiden - finns det något att lära av historien?Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro vill polisen ta fram nya sätt att arbeta. Och i Göteborg har polisen haft en stor övning under veckan. Vår reporter var med.Krönika av Lotta Lundberg.Veckans panel med Göran Greider, oberoende socialdemokratiska Dala-Demokraten, Zina Al Dewany, Aftonbladet, samma beteckning, och Linda Jerneck, oberoende liberala Expressen.I andra timmen:Hur dominerande är USAs ekonomi i världen - och hur sårbar?EU väntas underteckna ett nytt handelsavtal med Indien. Vägen hit har varit lång och den nya världsordningen har spelat en avgörande roll.Satir med RadioskuggaFejden inom Beckham-familjen har fått enorm uppmärksamhet, men också väckt mer allmängiltiga frågor till liv om när det är rimligt att bryta kontakten med sina föräldrar - och om det görs för lättvindigt idag.En månad in på det nya året har nystartens energi kanske klingat av något. Och den där förändringen man lovade sig själv har antingen gått förlorad i ett brutet löfte, eller känns avlägsen när vardagen tagit fart igen. Varför avgav vi våra nyråslöften, vad ville vi förändra - och hur lätt eller svårt är det egentligen?Kåseri av Mark LevengoodProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Marcus Östlund Gustafsson

Veckopanelen med Tomas Eneroth, Omar Makram och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Grönland, världsordningen och Natos största kris någonsin. Det här var veckan när alla stora frågor hamnade på bordet i schweiziska Davos. Uppnåddes något, eller är det för tidigt att glädjas över tillbakadragna militära och ekonomiska hot? Guldbaggegalan och den frånvarande kulturministern väckte debatt, men har filmskaparna rätt att vara upprörda? Och vad är grejen egentligen med matlådor och så kallade ick?

Veckopanelen med Tomas Eneroth, Omar Makram och Anna-Karin Wyndhamn under ledning av Magnus Thorén. Grönland, världsordningen och Natos största kris någonsin. Det här var veckan när alla stora frågor hamnade på bordet i schweiziska Davos. Uppnåddes något, eller är det för tidigt att glädjas över tillbakadragna militära och ekonomiska hot? Guldbaggegalan och den frånvarande kulturministern väckte debatt, men har filmskaparna rätt att vara upprörda? Och vad är grejen egentligen med matlådor och så kallade ick?

Pia Kjærsgaards søn Troels Gamst er ansat i DF som seniorkonsulent. Problemet er, at han ifølge flere kilder, som Frihedsbrevet har talt med, er inkompetent og ubehagelig, har raserianfald og er grænseoverskridende. Problemet er, at de ansatte har svært ved at gå til tillidsrepræsentanten. Det er nemlig Pia Kjærsgaard. Trump har delt personlige korrespondancer med både NATOs generalsekretær Mark Rutte og fra præsident Macron. Trump har også sendt noget, der ligner et trusselsbrev til den norske statsminister Jonas Gahr Støre. Højesteret har frikendt en mand for at skrive racistiske jokes på en hjemmeside. Vi har besøg af komiker Brian Mørk, der var parat til at gå i fængsel med manden, hvis han skulle blive dømt. I panelet sidder også Sarah Iben Almbjerg, Mads Brügger. Din vært er Ditte Okman og programmet er produceret af Sarah Bech. Lyt til nye episoder af Det, vi taler om hver fredag kl. 14. Følg Det, vi taler om på Facebook og @ditteokman på Instagram. Vært: Ditte Okman Producer: Sarah Bech Videoproducer: Katrine StrangholtRedaktør: Andreas ØstergaardLink til video: https://www.youtube.com/live/70XC6mIxLzESee omnystudio.com/listener for privacy information.

Extrapodd: Efter en dramatisk vecka har EU:s ledare haft ännu ett toppmöte om relationen med USA. Är faran över och vilken roll spelar Natochefen Mark Rutte? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En minst sagt krisartad vecka i världen går mot sitt slut. USA:s president Donald Trump hotade med strafftullar mot flera europeiska länder i kölvattnet av Grönlandskrisen, något som fick EU:s ledare att dra ihop ett blixtinkallat toppmöte. Därefter drog Trump tillbaka vissa av sina hot, inte minst efter ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte. Men är relationen mellan Europa och USA verkligen bättre nu och är de europeiska ledarna eniga i hur de ska hantera situationen? Och vilken roll spelar Storbritannien när EU och USA stångas med varandra?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, Londonkorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Mark Rutte fik Trump til at aflyse toldtruslerne, hvilken rolle spiller Natos generalsekretær egentlig i verden lige nu? Donald Trump har stiftet et fredsråd, som består af en række kontroversielle toppolitikere. Hvad er meningen med det? ICE får stor kritik for deres hårdhændede anholdelser og drab på uskyldige amerikanere. Men de beskyldes også for at sende fascistiske signaler. Vært: Amalie Schroll Munk. Medvirkende: Michael Zilmer-Johns, mangeårig topdiplomat og tidligere dansk Nato-ambassadør. Mathias Sindberg, journalist, Informations udlandsredaktion.

Donald Trump er på plass i Davos der Grønland har vært et av de store temaene. Nå sier han at USA og NATOs generalsekretær Mark Rutte har blitt enige om et rammeverk for en avtale, men det er fortsatt usikkert hva det egentlig vil innebære.

Aktierne peger ned, guldpriserne stiger og Donald Trumps besked til Norges statsminister er: Ingen fredspris, ingen forpligtelser til fred. Er Grønlandskrisen ved at udvikle sig til en skæbnestund for NATOs fremtid? I RÆSONs podcastserie Geopol stiller professor Mikkel Vedby Rasmussen og ph.d. Lars Bangert Struwe skarpt på tidens største geopolitiske udfordringer.

När Trump hotar Grönland riktas genast blickarna mot Kinas avsikter och polarplaner. Hör om vad som står på spel när stormakterna möts i ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt USA:s president Donald Trump omgärdas Grönland av mängder av kinesiska fartyg, vilket han pekar på som ett argument för att ta kontroll över området. Även Natos befälhavare i Europa, Alexus Grynkewich, varnar för att Kinas närvaro i Arktis inte sker med fredliga avsikter.Något verkligt myller av kinesiska fartyg runt Grönland kan man knappast prata om, men sedan 2018 har Kina en arktisk strategi, som väckte stor uppmärksamhet när den lanserades. Så vilka är egentligen Kinas intressen i regionen? Dessutom, hur spelar dynamiken mellan Kina och Ryssland in i det som sker i Arktis?Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, Niklas Granholm, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeKällor ljudklipp: Folk och Försvar (Youtube), Sky News, Global Times.

Præsident Trumps trusler om at overtage kontrollen med Grønland har sendt NATO ud i en eksistentiel krise. Imens sidder de og fryder sig i Moskva og Beijing. Spørgsmålet er om NATO-alliancen, og dermed sikkerhedsfundamentet for Danmark og resten af Europa, kan reddes? Gæst: Simon Kruse, Berlingskes sikkerhedspolitiske korrespondent Vært: Julie Lindhardt Høimark See omnystudio.com/listener for privacy information.

Extrapodd: Kan Danmark och Grönland andas ut efter mötet med USA? Och vad innebär det att Danmark ska öka den militära närvaron på Grönland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Danmarks och Grönlands utrikesministrar har besökt USA för att diskutera Grönlands status med USA:s utrikesminister samt med vice president JD Vance. Efter mötet upprepade USA:s president Donald Trump att han vill ha ett amerikanskt övertagande av Grönland. Den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen har samtidigt sagt att idéer som inte respekterar Grönländskt självstyre och Danmarks territoriella integritet är oacceptabla. Men, mötet resulterade i att man enades om att bilda en grupp för att undersöka möjligheter till en gemensam lösning. Vad hände egentligen under mötet i Washington DC, spelar Natos agerande någon roll och går det att läsa in något i Lars Løkke Rasmussens rökpaus efter mötet?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Trump hotar att lämna Nato om han inte får kontroll över Grönland, och han möter stark kritik från andra Nato-allierade. Samtidigt möts Sveriges politiker och militärelit på rikskonferensen Fok och Försvar där frågan om Natos framtid är högaktuell. Är Nato på väg att lösas upp? Finns det i så fall nån plan B? Och hur glad är Rysslands president Putin? Gäst: Niclas Vent, Aftonbladets försvars- och säkerhetsreporter. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: AP, Sveriges Radio, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Donald Trump har återigen gjort en rad utspel om att USA borde äga Grönland – och nu hotar han med att ta ön med militärt våld. Det här har tvingat Danmarks statsminister Mette Frederiksen att gå en svår diplomatisk balansgång. Hon måste både försvara Grönland som danskt och vårda den skakiga relationen till den forna kolonin – samtidigt som hela Natos framtid står på spel.

For første gang nogensinde har Forsvarets Efterretningstjeneste nævnt USA som en trussel i deres årlige trusselsvurdering 'Udsyn'. USA bruger deres økonomiske og teknologiske styrke mod allierede, og afviser ikke at bruge militære styrke mod venner, det gør, at USA udgør en trussel. Og dermed bliver nævnt i sætninger sammen med Kina og Rusland. Så er USA stadig vores nærmeste allierede? Hvad betyder det for Danmarks sikkerhed og NATOs styrke? Skal Danmark til at tage afstand fra USA eller blot håbe på bedre tider efter Donald Trump? Det er dagens P1 Debat. Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Lars Findsen, tidl FE-chef Anders Samuelsen, tidl. udenrigsminister, Liberal Alliance Jeppe Kofod, tidl udenrigsminister, Socialdemokratiet Trine Pertou Mach, udenrigsordfører, Enhedslisten Flemming Møller Mortensen, udenrigsordfører, Socialdemokratiet Frederikke Ingemann, international analytiker, journalist, koldkrigshistoriker med ph.d. i internationale forhold fra Sorbonne Vært: Oliver Breum Producer/tilrettelægger: Gitte Hansen

Samtidigt som Ryssland fortsätter sitt anfallskrig i Ukraina ökar de nu också trycket på Nato. I norra ishavet, norr om Sverige, har de nyligen sjösatt en ny atomdriven ubåtstyp, tänkt att bland annat kunna slå ut Natos försörjningslinjer mellan Nordamerika och Europa. Hur svarar Nato på det ökande ryska ubåtshotet? Och vad händer med Sveriges nya ubåtar, som både blivit kraftigt försenade och dragit iväg i pris? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Love Isakson Svensén. Klipp från: DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi har sett en ökad aktivitet längs med Natos östra gränser. Professor Stefan Hedlund ser risk för fortsatt eskalering. Inläsare: Nathalie Rothschild

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Remote-podcast fra Bali til Kongens København, et WhatsApp-land – alle ved, hvad det indebærer, Bali-korrespondenten er på ferie; tag på den samme ferie i ti år og fortsæt som dine forældre, Værns lydhealingsfirma er lige på trapperne, Pakistan og Taliban er i totterne på hinanden, Israelske gidsler og palæstinensiske krigsfanger udleveres, Trump og Air Force One lander i Israel og besøger Netanyahu, Omikronen fra 2020 sidder stadig i svælget på Esben Bjerre fra Silkeborg, Nye bivirkninger på Wegovy'en, Turen går til Spanien – med tidsmaskinen, alt for mange hensyn til de møgdyr, infil/exfil på Bad Bunny-koncert, selv i de mindste flækker i tredjeverdenslande er der produkter fra Nestlé, fødevareindustrien er slyngler på indpakningen, #UgensFilm med Leonardo, indslaget: “Husk proportionerne.” Fingrene væk fra Natos artikel fem – i form af Planet-Nusa-damerne – og et virkelighedsfjernt adgang til et sponsorat-regelsæt og rasende energi på radio-tv-nævnet. Få 30 dages gratis prøveperiode (kan kun benyttes af nye Podimo-abonnenter)- http://podimo.dk/hgdg (99 kroner herefter)Værter: Esben Bjerre & Peter FalktoftRedigering: PodAmokKlip: PodAmokMusik: Her Går Det GodtInstagram:@hergaardetgodt@Peterfalktoft@Esbenbjerre

Stridsflyg som invaderat Natos luftrum och drönare som slagit ut flygtrafiken i både Danmark och Norge, det är händelser som skapat stor oro den senaste tiden. Nato markerade och tvingade bort planen ovanför Estland och sedan har diskussioner förts - hur ska militäralliansen agera när Ryssland provocerar gång på gång? I veckan så har också oidentifierade drönare flugit över flygplatserna i Oslo och Köpenhamn - drönare som enligt dansk polis kommer från en kapabel aktör. Samtidigt har Donald Trump gjort uttalanden kring planen och kriget i Ukraina. Kommer Ryssland bara öka sina provokationer mot Nato? Kan militäralliansen hålla huvudet kallt och vad vill Donald Trump med sina uttalanden? Gäst: Niclas Vent, försvars och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, Sky News, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Et angreb, kalder politiet det aftenens ubudne gæster. Fra en ”kapabel aktør”, som det blev sagt. Og åbenbart nogen, der gerne ville have, at vi skulle se dem. Statsminister Mette kaldte mandagens opvisning i luften over lufthavnen for det hidtil mest alvorlige anslag mod dansk kritisk infrastruktur, mens russerne benægter al involvering i episoden. Men hvad er det, der sker ved NATOs grænser mod øst? Med kampfly på afveje, russiske droner, der bliver skudt ned i Polen. Hybridkrig får vi at vide. Men hvis det er Rusland, der står bag, hvad er det så, de vil opnå? Er det ved at lykkes for dem? Og hvor urolige har vi grund til at være – i Europa. og i Danmark? Det spørger 'Du lytter til Politiken' Politikens internationale kommentator Michael Jarlner om i dagens afsnit.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

I tillegg ti: Janteboka til Danby Choi - Sveriges kulturkanon Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kriget i Ukraina är världens första krig där cyberattacker används i stor skala. Den avgående chefen för Natos cyberkrigsenhet, Mart Noorma, intervjuas av frilansjournalisten Håkan Lindgren. Inläsare: Staffan Dopping

DR's historie om tre unavngivne amerikanere på undergravende arbejde i Grønland, sendte dønninger langt ud over Grønland og Rigsfællesskabet. Officielle reaktioner kom prompte i Nuuk og København - og viste, at myndighederne vidste, hvad der foregik, og at man ikke vil finde sig i, at Trump undergraver Rigsfællesskabet. Men bag historien ligger det faktum, at USA for alvor er vågnet op til den russiske trussel i Arktis, at den russiske oprustning er foran USA's og Natos og at klimaforandringer skaber nye strategiske forhold i en region, der hidtil har været skånet for det store militære kapløb. Så hvad sker der i Grønland - og i Arktis? Gæster: Sara Olsvig, Jon Rahbek-Clemmensen og Martin Breum.

Efter topmøderne i Alaska og Washington er europæiske ledere i tvivl om, hvorvidt Putin er klar til at forhandle, eller om Trump har misforstået ham. Men forarbejdet til en international fredsstyrke i Ukraine er sat i gang nu. Hør om det i ugens podcast fra Bruxelles.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytikerMedvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktørInterview: Anders Puck Nielsen, militæranalytiker ved ForsvarsakademietHør også: USA's præsident Donald Trump, Italiens regeringsleder Giorgia Meloni, Finlands præsident Alexander Stubb, Storbritanniens premierminister Keir Starmer, Natos generalsekretær Mark Rutte og statsminister Mette Frederiksen (S)Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En este episodio del podcast, charlamos a fondo con Natos, la mitad del icónico dúo de rap Natos y Waor, sobre el camino al éxito, los sacrificios invisibles y la verdad detrás de llenar un estadio con más de 60.000 personas. Hablamos del impacto del rap en España, cómo superó un tumor, la importancia de la lealtad, y el lado más crudo de una carrera musical independiente. Gracias a la #ploomhouse por la experiencia en Ibiza! #ibizatewithploom❤️ Canal Secundario, Mismo propósito: documentar el éxito desde dentro

Morse code transcription: vvv vvv Dua Lipa brings out Jamiroquai at emotional Wembley debut Romantasy Why its happily ever after for romance books Prince William celebrates 43rd birthday with puppy photo Newspaper headlines Victory and uphill battle for assisted dying Assisted dying Esther Rantzen urges Lords not to block bill UK weather Thunderstorm warning issued as heatwave intensifies Israel Iran conflict unleashes wave of AI disinformation 32 nations but only one man matters Natos summit is all about Trump Tulsi Gabbard now says Iran could produce nuclear weapon within weeks NHS plans to DNA test all babies in England to assess disease risk