Podcasts about slaget

Polisen i Åbo rapporterar att våldsbrottsligheten bland unga halverats i staden under årets första fyra månader jämfört med samma period ett år tidigare. Vad beror den stora minskningen på och hur långtgående slutsatser ger statistiken anledning till? Våldsbrottsligheten bland unga diskuteras i Slaget tillsammans överkommissarie Stephan Sundqvist från Åbopolisen och Heidi Lindevall, expert på våldsförebyggande arbete vid föreningen Aggredi. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Bodø/Glimt er ute av cupen, og vi tar en rask evaluering av tapet mot AaFK. Sammen med Jonas Ueland Kolstad og Jostein Gundersen ser vi fremover mot slaget om Nord-Norge i Tromsø førstkommende fredag når de to nordnorske gigantene barker sammen på fotballens festdag.

Vi har besøk av to profiler fra hvert sitt lag foran torsdagens "Slaget om Gisundet", Mathias Bendiksen fra FIL og Brage Karlsen fra FK Senja. I tillegg har vi besøk av to unge gutter fra supportergrupperingen Forza Finnsnes.

Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man trupper ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget och infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71. Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Elvira Gullberg, Adam von Friesendorff, Daniel Sanchez, Viktor Engberg STORY HOTEL Alla lyssnare får 30% rabatt på standard rate: Gå in på hyatt.com och välj destination, Stockholm eller Malmö. Ange ”Corporate or Group Code”: 165414 (Giltig fram till 31 augusti 2025) Patrons får 40% rabatt med en kod som du hittar här: https://www.patreon.com/posts/story-hotel-50-94462700?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=postshare_creator&utm_content=join_link För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter: Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Relevanta länkar: …kändisarna om nya påven https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/MnrJnJ/kandisarna-om-nya-paven-djupt-besviken https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-ny-pave-ar-vald https://nypost.com/2025/05/08/us-news/pope-leo-xiv-in-his-own-words-the-pontiff-on-abortion-climate-change-homosexuality-and-capital-punishment/ …Fransiscus https://www.dosp.org/wp-content/uploads/0_USCCB_Pope_Francis.jpg …de sexuellt aktiva påvarna https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_sexually_active_popes …fiskmåsarna på taket https://www.nbcnews.com/video/the-story-of-the-seagulls-by-the-vatican-chimney-when-white-smoke-was-seen-239185989573 …”mom hooked up with the pope” - klippet https://www.tiktok.com/@loulouorange/video/7502268014725729582?q=pope%20situationship&t=1746773595360 …Tobias Thybergs Grindr https://www.dn.se/sverige/nya-sakerhetsradgivaren-stoppas-regeringskansliet-har-fatt-helt-ny-information/ …skorstenen https://www.dw.com/en/chimney-installed-on-sistine-chapel-for-papal-conclave/a-72413056 …anti-drönarvapnet https://www.youtube.com/watch?v=NCYvaqr0hSM https://www.droneshield.com/c-uas-products/dronegun-tactical …påvens fotfetish https://edition.cnn.com/2024/03/28/europe/pope-washes-feet-maundy-thursday-intl …tusenfotingen https://tpc.googlesyndication.com/daca_images/simgad/15964965329839135312 …KAJs plagiat https://www.tiktok.com/@kumimaaligrafitti/video/7501709010178149634 …Ugriska språk https://sv.wikipedia.org/wiki/Ugriska_spr%C3%A5k …Glottologi https://en-wiktionary-org.translate.goog/wiki/glottology?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq …Lingolympiaden https://www.lingolympiad.org/pdf/kval-2025.pdf …barnen på Lilla Granen https://www.expressen.se/tv/nyheter/varlden/bisarra-dagisparaden-infor-putins-jippo/ …Lützen https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_L%C3%BCtzen Låtarna som spelades var: Galen Tjej - Elvira Gullis Gullberg Sunset Jesus - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tiden efter dödsfallet till begravningen blir längre, och våra bårhus har inte längre plats för fler avlidna. Borde vi göra som i Sverige och införa lag på när en begravning senast måste ordnas? Eller är vi för upptagna med våra liv för att ha tid för döden? Slaget diskuterar våra attityder till begravningar. I debatten deltar Mia Bäck, kyrkoherde för Åbo svenska församling, begravningsentreprenören Maria Sjödahl-Sahonen och Sofia Sjö, forskningsdirektör vid Donnerska institutet. Ordet leds av Cecilia Juuti. E-post: slaget@yle.fi

Nanna ifrågasätter fyndet av ännu ett könsorgan på en tusen år gammal tapet, Kristofer lyfter återigen frågan om vad smala byxor egentligen utstrålar och Moa ger sin syn på en utställning, som hon inte sett, i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av England Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen sänker inkomstskattesatsen som ett led att få fart på ekonomin och gynna tillväxten. Men experter är skeptiska och kritiker förutspår ett växande budgetunderskott. Slaget debatterar frågan med riksdagsledamöterna Johan Kvarnström (SDP) och Otto Andersson (SFP) under ledning av Ville Hupa. E-post: slaget@yle.fi

I vårt mest lettiska avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Vanavanapagans begäran – igenom slaget vid Cēsis 1919. Bataljen inbegriper bl.a. svenskans vackraste ord: pansartågsoffensiver.Per är den som sätter på sig lokförarmössan den här gången och beskriver slaget. Detta innebär en utläggning om Östeuropa under mellankrigstiden, vilket är synonymt med en total anarki bestående av miliser adlade till arméer och korpraler uppgraderade till kejsare. Mattis roll är den här gången att göra Per djupt irriterad.Stort tack till Vanavanapagan! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vladimir Putin säger sig vara redo att föra samtal direkt med Ukraina om en vapenvila i kriget, uppger Kreml. Samtidigt verkar USA:s tålamod att engagera sig i kriget att vara allt mindre. Slaget analyserar situationen i Ukrainakriget tillsammans med experterna Charlotta Rodhe från Centret för Östeuropastudier vid svenska Utrikespolitiska Institutet, veterandiplomaten Rene Nyberg och Svenska Yles utrikesreporter Dan Helenius. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Brott har alltid väckt känslor. När något skrämmande som till exempel ett brutalt mord äger rum så är publikintresset garanterat stort. Som journalister har vi ett ansvar att berätta om vad som händer i samhället, men när går rapportering över i frosseri och jakt på klick? Brottsrapporteringens villkor diskuteras i Slaget av Kalle Silfverberg, chefredaktör för Hufvudstadsbladet, och Jonas Jungar, innehållschef med ansvar för journalistik och etik vid Svenska Yle. Maj Lundström är programledare. E-post: slaget@yle.fi

Regeringen planerar att avskaffa avdragsrätten för medlemsavgifter i fackförbund eller arbetsgivarorganisationer som ett led i att finansiera sänkta inkomstskatter. Facket protesterar och ser initiativet som ett angrepp på löntagarna medan näringslivet välkomnar initiativet. Frågan debatteras i Slaget under ledning av Mikaela Löv. I debatten deltar Henrik Wickström, riksdagsledamot för SFP och Viktor Kock, verksamhetsledare för DIFF - Ingenjörerna i Finland. E-post: slaget@yle.fi

Lyssna på två fullmatade avsnitt av Tutto Balutto, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Landets kommuner står inför betydande utmaningar med sjunkande elevantal och ekonomiska begränsningar. Dessa faktorer sätter press på lokala beslutsfattare att hitta hållbara lösningar för bildningssektorn. Bildningen är en central fråga för landets kommuner idag, men hur bör man agera för att säkerställa dess framtid? Bör alla skolor bevaras, eller är det mer effektivt att slå samman mindre skolor till större enheter? I debatten deltar Minna Lindberg, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. Helena Fabritius, SFP i Kimitoön och Otto Bruun, Vänsterförbundet i Kimitoön. Ordet leds av Jesper Alm. Lyssna på Slaget för insikter och debatt. E-post: slaget@yle.fi

Socialdemokraterna klev fram som de stora vinnarna i både välfärdsområdesvalet och kommunalvalet medan Sannfinländarna gjorde ett katstrofval. Varför gick det som det gick och vad händer härnäst? Slaget analyserar valresultatet tillsammans med journalisterna Anna Sourander (Vasabladet) och Janne Wass (Ny Tid). Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Mellan den 16 och 19 april 1945 utkämpades några av de hårdaste och mest avgörande striderna under andra världskriget. På Seelowhöjderna, väster om floden Oder, gjorde den 9:e tyska armén ett sista desperat försök att fördröja den sovjetiska offensiven mot Berlin. Striden var från början dömd att misslyckas, men trots det visade de tyska förbanden sin militära förmåga in i det sista. Samtidigt uppvisade den sovjetiska ledningen och Röda armén både en hänsynslös likgiltighet inför egna förluster och en intern maktkamp där prestigen att först nå Berlin blev viktigare än soldaternas liv.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av andra världskrigets mest dramatiska skeden – slaget vid Seelowhöjderna. Detta var Nazitysklands sista försök att hejda Röda arméns framryckning och vinna tid i hopp om att britterna och amerikanerna skulle hinna först till Berlin. Men det var också ett uttryck för den desperation och brutalitet som präglade krigets slutskede.Många tyska soldater valde att slåss till sista blodsdroppen snarare än att hamna i sovjetisk fångenskap, där svält och misär väntade. Under tre dagars strider förlorade tyskarna omkring 10 000 man, medan de sovjetiska förlusterna uppgick till minst 30 000 – kanske ännu fler. Röda armén hade ett enormt numerärt övertag, med en miljon soldater mot 100 000 tyska försvarare. Trots detta blev anfallet mot de starkt befästa tyska positionerna extremt blodigt.En av de främsta orsakerna till de höga sovjetiska förlusterna var den interna rivaliteten mellan befälhavarna Georgij Zjukov och Ivan Konev. Båda tävlade om äran att vara först in i Berlin, vilket ledde till att tiotusentals sovjetiska soldater skickades i våg efter våg av brutala frontalanfall – först över floden, sedan uppför de tyska försvarsställningarna på Seelowhöjderna.Hur såg egentligen förutsättningarna ut för det tyska försvaret? Hur kunde den sovjetiska armén lida så stora förluster trots sitt överväldigande numerära övertag? Och vilka konsekvenser fick slaget för de sista veckorna av kriget? Lyssna på avsnittet av Militärhistoriepodden för en djupdykning i en av de sista och mest hänsynslösa striderna.Bildtext: Sovjetiskt artilleri framför Berlin. Slaget vid Seelowhöjderna i april 1945 var Nazitysklands sista större försvarslinje innan Berlin föll. Bundesarchiv, Bild 183-E0406-0022-012 / CC-BY-SA 3.0 Lyssna också på Slaget om Berlin.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

E-post: slaget@yle.fi

Utvecklingen av artificiell intelligens sker i rasande takt. Individer, företag och organisationer använder AI allt mer och samtidigt ökar riskerna för oönskade och oetiska utfall. Slaget frågar hur vi ska göra för att utveckla ansvarsfull och etiskt hållbar AI? I programmet deltar AI-professorn Linda Mannila, entreprenören och AI-experten Kaj-Mikael Björk och VD Anna Felländer, expert på ansvarsfull AI. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I närmare åttio år har Europa kunnat luta sig mot USA:s så kallade kärnvapenparaply som en garant för säkerheten inför hotet från Ryssland. Men i takt med att sprickan mellan Europa och USA växer, höjs allt fler röster för att Europa och till och med de nordiska länderna nu borde satsa på att urveckla egna kärnvapen.Vad skulle det innebära och är det en god idé? Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius, säkerhetspolitiska analytikern och tidigare journalisten David Carlqvist samt Nordenprofessorn Johan Strang debatterar i Slaget. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Slaget diskuterar effekterna av att andra stadiets utbildning blev obligatoriskt hösten 2021. Blev utbildningen mer jämlik och hjälpte vi faktiskt dem som mår för dåligt för att gå till skolan? Eller har vi riktat pengarna fel? I debatten deltar Kim Johansson, studiehandledare i S:t Olofsskolan i Åbo, Kurt Torsell, direktör vid Utbildningsstyrelsen och Elodie Böhling, vice ordförande för Finlands Svenska skolungdomsförbund. Ordet leds av Cecilia Juuti. E-post: slaget@yle.fi

Regalskeppet Kronans undergång är en av de största tragedierna i svensk historia. Under slaget vid Ölands södra udde den 1 juni år 1676 följde 800 besättningsmän med skeppet i djupet i det iskalla försommarvattnet. På bara några månader låg större delen av Skåne återigen under danskt styre. Vad var det som gick så fel?Wikipedia säger sitt om slaget vid Ölands södra udde. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med mindre än tre veckor till välfärdsområdesvalet är det fortfarande oklart hur regeringen tänker spara ytterligare 200 miljoner euro inom vården. Hur mycket besparingar klarar vårdapparaten av - och vad väntar dem som blir invalda? Slaget ställer frågorna till de österbottniska kandidaterna Kim Berg (SDP), Ramieza Mahdi (SFP) och David Pettersson (KD). Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Mathållningen inom flottan har varit en utmaning under dess 500-åriga historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter kunde förebygga den allvarliga sjukdomen skörbjugg, användes de inte där de behövdes som mest.Särskilt allvarligt blev det när Gustav III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att han ändå lyckades besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är inget mindre än ett mirakel med tanke på den bristfälliga kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Hon har länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan och medverkar i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var skicklig på att proviantera sin flotta i slutet av 1500-talet, men under 1600-talet blev mathållningen allt mer ensidig och knapp. På 1700-talet var den på gränsen till undernäring, vilket resulterade i epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Samtidigt ledde detta till nytänkande kring sjukvården inom den svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i "fatlag" på åtta man. Public DomainMusik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Panelet oppsummerer den siste tids trening. Den neste ukes trening og nøkkeløkter blir et hett tema, og Kristian Ulriksen kommer med sine synspunkter på de siste detaljene. Øyvind  kommer med et skikkelig knyttneveslag som sender hele panelet rett i canvasen. Han stiller spørsmålstegn ved mentaliteten og innstillingen til maratongruppen. 

När Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658 inleddes en period av omvälvningar för Lund. Den tidigare Metropolis Daniae blev nu en del av den svenska stormakten.Försvenskningen av Skåne kom att genomföras genom både militära och kulturella insatser, där Lund spelade en central roll. Under denna tid grundades Lunds universitet, slaget vid Lund utkämpades 1676 och i början av 1700-talet blev Lund tillfälligt Sveriges huvudstad när Karl XII styrde riket härifrån.Detta är det andra av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta är ett betalt samarbete med Visit Lund.Efter Roskildefreden 1658 blev Skåne en del av Sverige, men den skånska befolkningen betraktades av de svenska myndigheterna som opålitlig och potentiellt lojal mot Danmark. Den svenska regeringen genomförde därför en omfattande försvenskningspolitik som syftade till att integrera landskapet i det svenska riket.Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av Skåne och för att stärka den svenska närvaron i området. Det var Sveriges andra universitet efter Uppsala och blev snabbt ett centrum för utbildning och forskning i södra Sverige​. Universitetets första tid var dock svår. Det hade få studenter och begränsade resurser.Den 4 december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen i Nordens historia norr om Lund, vid Vallkärra. Den svenska armén under Karl XI stod mot en dansk armé ledd av Kristian V. Slaget var avgörande för kontrollen över Skåne och slutade med en knapp svensk seger​. Slaget innebar stora förluster på båda sidor – uppskattningsvis 9 000 soldater dödades eller sårades. Trots segern förblev Skåne ett oroligt område under flera år, och de svenska myndigheterna vidtog hårda repressalier mot misstänkta dansksinnade skåningar.Under skånska kriget (1675–1679) tvingades universitetet tillfälligt stänga, och många av de tidiga professorerna lämnade Lund. Efter kriget återupptogs undervisningen, men det dröjde innan universitetet blev en betydande institution. Vid 1700-talets mitt hade det fortfarande bara omkring hundra inskrivna studenter per år​.Mellan 1716 och 1718 fungerade Lund som Sveriges inofficiella huvudstad när Karl XII valde att styra riket härifrån. Kungen hade återvänt till Sverige efter många års krig i Europa och valde att upprätta sitt högkvarter i Lund istället för i Stockholm. Orsaken var både strategisk och personlig – Karl XII ville vara nära Danmark och planerade ett nytt fälttåg mot Norge, samtidigt som han ogärna återvände till huvudstaden efter nederlaget vid Poltava​.Bild: Det danska cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige, 1658. Riksarkivet. I samband med freden i Roskilde så avträdde Danmark bl.a. provinsen Skåne till Sverige. Bilden föreställer cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige. Undertecknat 24 februari 1658 i Köpenhamn. Hämtad från arkivet Originaltraktater med främmande makter (traktater) som bevaras hos Riksarkivet. Wikipedia. Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Vespro della Beata Vergine (1610) - Antifona "Deus in adiutorium" Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna på Karl XII – okända sidor hos en välkänd kung.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

E-post: slaget@yle.fi

Slaget vid Gaugamela är ett av de största och mest intressanta slagen under antiken. I den mån vi har tillförlitliga källor av slaget visar Alexander upp en iskyla och ett taktiskt sinne som var oöverträffat. Men det var ingalunda givet att Alexanders taktik skulle lyckas. Med numerärt underläge var hans agerande återigen ett vågspel med mycket små marginaler.Efter att Alexander den Store skördat vinsterna efter sin seger vid Issos 331 fvt vände han söderut mot Egypten. Målet var att stänga Levantens hamnar för den persiska flottan, fylla på förråden och sen återuppta jakten efter Dareios III som flytt från Issos och sedean slutgiltigt förgöra det persiska imperiet.I detta avsnitt fortsätter idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt berättelsen om Alexander den stores persiska fälttåg fram till slaget vid Gaugamela och intagandet av Babylon.Första stoppet blev Tyros, en rik handelsstad i dagens Libanon, och en nyckelstad i handeln mellan öst och väst. Här möttes han av hårt motstånd av stadens styresmän, och det skulle ta sju månader innan belägringen slutgiltigt lyckades. Det blev en av de kanske märkligaste och mest mytomspunna belägringarna i antikens historia. Under belägringen visade Alexanders armé upp sin ingenjörsmässiga uppfinningsrikedom, men även Alexanders förmåga att driva på sina trupper i svåra lägen. Vändningen kom när delar av den persiska flottan vände sig mot Dareios III och kunde hjälpa Alexander under belägringen.Efter Tyros väntade motstånd i Gaza och ännu en belägring, men motståndet skulle visa sig svagare här. Marschen gick vidare till Egypten. Här blev Alexander vänligt mottagen och skulle vänta i nästan ett år hinnan han gick vidare. Satrapen i Egypten hade sedan länge legat i tvist med den persiska kungen och därav kunde Alexander överta makten utan konflikt. Detta var första och sista gången Alexander gick in i Egypten, men hans arv skulle bli beständigt i form av grundandet av Alexandria. Alexandria skulle bli medelhavsområdets absolut främsta kulturella centrum under århundraden efter hans död.Under sin tid i Egypten mottog Alexander flera fredspropåer från en alltmer desperat Dareios, men Alexander vägrade att förhandla. I juli 332 f.v.t. lyfte Alexanders armé återigen mot Tyros för att sedan vända mot mellanöstern och Irak i sökandet efter ett avgörande. Efter övergången vid Eufrat möttes persiska och makedoniska truppstyrkor, men det blev först på andra sidan Tigris, straxt nordväst om Arbela (dagens Erbil i Irak), som de två kungarna slutgiltig skulle mötas. Vid byn Gaugamela ställde Dareios upp sin här och inväntade Alexander.Slaget vid Gaugamela är idag inskrivet i historieböckerna som ett av de största och mest intressanta slagen under antiken. I den mån vi har tillförlitliga källor av slaget visar Alexander upp en iskyla och ett taktiskt sinne som var oöverträffat. Men det var ingalunda givet att Alexanders taktik skulle lyckas. Med numerärt underläge var hans agerande återigen ett vågspel med mycket små marginaler.Lyssna också på Alexander den store och slaget vid IssusBild: Slaget vid Gaugamela, Jan Brueghel den äldre, 1602 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått fem år sedan coronapandemin bröt ut och slungade in oss i en ny tid av ovisshet. Men fortfarande saknas en granskning i Finland av de politiska beslut som togs när begränsningar infördes i samhället. Slaget frågar var coronabokslutet dröjer och diskuterar vilka lärdomar vi borde dra av pandemin fem år efter infernot, tillsammans med Hbl:s ledarskribent Torsten Fagerholm och infektionsöverläkaren Asko Järvinen. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I dagens avsnitt får vi höra den äventyrliga sagan "Herr Potatis och det stora sjöslaget på Prutt-Prutt", önskad av Elsa, 9 år från Norrköping.Följ med den modiga Herr Potatis när han ger sig ut på sitt livs äventyr för att bli sjörövare! När han stöter på den elaka Kapten Kallsup och hans besättning av arga rödbetor blir det ett spännande sjöslag på havets vågor. En fartfylld berättelse om mod, uppfinningsrikedom och att aldrig ge upp sina drömmar - även om man bara är en liten potatis.Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om akvarier och deras fascinerande undervattensvärldar! Så häng med på detta fartfyllda äventyr på böljan den blå! God natt och trevlig lyssning.Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seFölj oss på Facebook & InstagramSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Västbanan, tidigare kallad för entimmeståget, stöter på motvind. I fjol blev det klart att projektet blir utan EU-pengar och nu signalerar flera kommuner en ovilja att vara med och finansiera projektet. Men det snabba banavsnittet mellan Åbo och Helsingfors finns med i regeringsprogrammet och har statsministerns stöd. Varför behövs Västbanan, eller behövs den? Frågan debatteras i Slaget tillsammans med SFP:s kommunalpolitiker Ulla Achrén i Åbo och SDP:s riksdagsledamot Johan Kvarnström från Raseborg. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Borde Åbo ta modell av Tammerfors och satsa på att bygga en spårväg? Debatten hettar till i takt med att kommunalvalet närmar sig och nya fullmäktige som tillträder efter valet kommer att ta beslut i frågan. Förespråkarna tser spårvägen som nödvändig för att tillgodose transportbehoven i en snabbt växande stad. Man tror också på andra positiva effekter, som till exempel ett lyft för näringslivet. Kritikerna varnar för en alltför hög prislapp och ifrågasätter utredningar som visar att spårvägen skulle vara en lönsam investering. Slaget debatterar frågan med kommunalvalskandidaterna Markus Blomquist (Sfp) och Johan Ekman (Vf) i Åbo. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Tjugotalet Europeiska statschefer möttes i London bara två dagar efter mötet mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möte i Vita huset - ett möte som slutade i ett dramatiskt ordkrig. Budskapet från London är att Europa nu ska utveckla en egen fredsplan tillsammans med Ukraina - och ta ett större ansvar för Ukrainas säkerhet. Men hur långt räcker det och kan man alls längre räkna med ett USA som står på samma sida med Europa och Ukraina i kampen mot Ryssland? Slaget tog upp frågorna tillsammans med de Grönas europaparlamenatriker Ville Niinistö och professorn i historia, Henrik Meinander. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Inger får gå till Mentalvårdsbyrån för att få tillåtelse att avbryta sin graviditet. Ann-Marie löser korsord hemma i sovrummet under sin abort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inger Holegård var en av de sista som gjorde abort innan abortlagen trädde i kraft 1975. Hon var 19 år och hade inte kommit igång med sitt vuxna liv när hon upptäckte att hon var gravid. Men för att avsluta graviditeten behöver hon ett godkännande från Mentalvårdsbyrån. När det går igenom är fostret så stort att hon behöver föda fram det på en förlossningsavdelning. Ann-Marie är rädd för att det ska blöda mycket. Linda har gjort två aborter. Första gången blev hon sövd och det gick snabbt. Nästa gång tog det en hel dag av väntan på sjukhuset innan hon var tvungen att skynda hem. Maja gjorde abort när hon var sjutton år och tyckte att undersökningen innan var obehaglig. I år är det femtio år sedan kvinnor i vårt land själva fick möjligheten att bestämma att göra abort innan 18:e graviditetsveckan. Mycket har hänt sedan dess, både i attityder och själva utförandet. Numer är de flesta aborter medicinska. Ingreppet har blivit säkrare och sker alltmer i hemmet istället för på sjukhus. Gäster i programmet är Kristina Gemzell Danielsson, professor i gynekologi och obstetrik vid Karolinska Institutet. Desiree Lichtenstein, läkare o forskare vid Centrum för för epidemiologi och samhällsmedicin, Region Stockholm, Sanna Torén Björling, journalist på DN och USA-korrespondent som skrivit boken “Slaget om aborträtten” och författarduon Malin Clausson och Sandra Pandevski som skrivit boken “50 år av fri abort 50 berättelser”.Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent: Stina Näslund

Romerne led nederlag til germanerne ved et voldsomt slag i år 9, men der er meget mere til historien end denne ene kamp. Lars Hauberg dykker ned i detaljerne sammen med sin gæst, Thomas Grane fra Nationalmuseet, der er ekspert på området.

Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lee vilja få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och erövrat Vicksburg i ett belägringskrig.Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.Lyssna också på del ett Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.(detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Abortfrågan går under radarn, men mycket har hänt på bara några veckor. Gäst: Sanna Torén Björling, journalist och författare till Slaget om aborträtten 

När källkritiska historiker avfärdade kung Ane som offrade sina söner för ett långt liv och slaget på Bråvallarna som ohistoria föll fantastiska berättelser i glömska.Ända fram till 1800-talet trodde de flesta historiker att sagorna baserades på verkliga händelser. Men modern källkritik har gjort rent hus med dessa fornnordiska sagor. Och tyvärr helt rensat bort berättelserna som är fyllda av dramatik, komik och tragik från vårt allmänna medvetande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Sävborg, professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han är aktuell med boken Händelser ur Sveriges ohistoria – En försvunnen tid (Dialogos).Professor Daniel Sävborg menar att dessa sagor, trots att de avfärdats som historiska källor, fortfarande har ett värde som berättelser. De fungerar som en spegel av samtida värderingar, farhågor och drömmar som präglade deras samtid, och har påverkat både konst och litteratur genom århundradena. Dessa historier, som en gång var centrala i Sveriges självbild och kulturarv, har med tiden försvunnit från det allmänna medvetandet.Slaget på Bråvallarna är en av de mest storslagna berättelserna i den fornnordiska traditionen. Enligt sagorna möttes svearna och danerna i en episk strid där kung Sigurd Ring och hans här utmanade Danmarks kung Harald Hildetand. Kampen, som enligt källorna var så våldsam att både himmel och jord skälvde, präglades av hjältedåd, svek och övernaturliga inslag.Enligt Snorre Sturlasson och Saxo Grammaticus föll Harald i striden, trots att han hade Odens välsignelse. Sigurd Ring tog därmed makten över både svear och daner och lade grunden för det som senare skulle bli ett enat Norden. Slaget på Bråvallarna är mer än en berättelse om militär konflikt; det är en mytologisk symbol för omvälvning och maktens pris. Det knyts också till specifika platser i Sverige, vilket gör det till en del av vår geografiska och kulturella historia.Men källkritiken, särskilt under ledning av Lauritz och Curt Weibull under 1900-talet förändrade historieskrivningen i Sverige radikalt. Historiska källor började bedömas utifrån kriterier som närhet till händelserna, beroendeförhållanden och tendensfrihet. Som en konsekvens ströks stora delar av den tidigare accepterade svenska historien, inklusive de äldsta berättelserna om kungar och hjältar. Här försvann både kung Ane och slaget på Bråvallarna.Men berättelsernas betydelse överstiger deras historiska fakticitet. De har inspirerat mängder av konstnärliga verk – från dikter och dramer till monumentalmålningar och skulpturer. Sävborg lyfter fram exempel på hur dessa historier levt vidare i litteraturen, såsom i verk av August Strindberg och Erik Johan Stagnelius, och hur de en gång fungerade som gemensamma referenser i samhällsdebatten.Vidare beskriver han hur konst och litteratur ofta har omformat och berikat dessa berättelser. De har använts som allegorier för samhälleliga frågor och som verktyg för att utforska mänskliga dygder och brister. Berättelsernas roll som en gemensam kulturell referenspunkt har inte bara förenat samhällen utan också fungerat som en katalysator för kulturellt skapande.Bild: Slaget vid Bråvalla. Av August Malmström, Östergötalands museum, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kultMusik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du inte haft tid att hänga i nyhetsflödet den senaste veckan? Lugn! I Breakit Podcast får du höra om allt du behöver ha koll på inom tech och det nya näringslivet. (00:46) Slaget om luftrummet tätnar – här är uppstickaren som vill utmana vinstmaskinen Flightradar(03:07) Svenske entreprenören har flyttat till kritiserade “startup-staden” i Honduras: “Utopi för bolagsbyggare”(11:55) Fem snabba nyheter från veckan:# Hälsobolaget Neko Health tar in miljardbelopp i kapital # Investerarna tvekar – och klockan tickar för krisande Northvolt # Novo Energy i Göteborg varslar 120 anställda# Donald Trump lanserar AI-satsning – backas av techjättar# Spotify sluter upp i ledet – donerar miljoner till USA:s nye president (15:04) Tiktok har blivit politiskt på högsta nivå: “Har fått apatiska väljare att brinna som aldrig förr” Och du – glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.Detta är en repris.Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=K_DaJ9h_8lY&ab_channel=DetfriaSverigeSkillnaderna mellan etnonationalister och statsnationalister tydligare än någonsin.

Slaget vid Poltava den 28 juni 1709 uppfattas av många som slutet på den svenska stormaktstiden. Den svenska fältarmén krossades vid det katastrofala svenska nederlaget vid Poltava.Karl XII:s ryska fälttåg har starka kopplingar till det dagsaktuella kriget i Ukraina. Nederlaget i slaget innebar inte att den svenska fältarmén krossades, utan även slutet för en period av vad man skulle kunna kalla ukrainsk autonomi i skepnaden av Mazepas hetmannafurstendöme. Det förflutna möter det förgångna på ett påtagligt sätt.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av de klassiska nederlagen i den svenska militära världshistorien.Slaget vid Poltava har intresserat och fascinerat många generationer av forskare och skribenter. Inte minst Peter Englunds skildring från 1988 har lästs av många som gripits starkt av dramatiken och brutaliteten i slaget. En hel armé gick under på bara några dagar. I själva slaget den 28 juni stupade eller tillfångatogs omkring 10 000 svenska soldater och de övriga kapitulerade några dagar senare vid Perevolotjna. Karl XII:s alla visioner om att kunna upprepa triumfen från Narva nio år tidigare krossades brutalt i Ukraina.Men slaget satte inte bara punkt för Karl XII:s försök att besegra Peter den stores ryska imperium utan med i fallet drogs även hetmannen Mazepa och drömmen om en ukrainsk autonomi. I avsnittet kopplas Karl XII:s fälttåg mot Ryssland 1708-09 till nutidens krig i Ukraina. Det finns otaliga paralleller som går att dra mellan det förflutna och nuet. Historien återupprepar sig själv. Kanske inte exakt men i ny skepnad.Den som vill fördjupa sig mer i Poltavadramtiken kan förutom att läsa Peter Englunds fantastiska bok Poltava (1988) även ta del av Peter Froms bok Katastrofen vid Poltava (2007) men även Gunnar Åselius utmärkta avsnitt i boken Svenska slagfält (2003).Lyssna också på 20 år som krigsfånge i Karl XII:s Sverige och Den Gåtfulle Karl XII:s största misstag.Bild: Slaget vid Poltava. Målning (1727) av Pierre-Denis Martin. Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest gotiska avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Maria Refors begäran – igenom slaget vid Adrianopel. Du vet, den där gången då goterna gav östromarna en aj-aj?Mattis är den som försöker hålla linjen den här gången och försöker att på en kvart ta sig igenom slagets orsaker, förlopp och konsekvenser. Det är faktiskt lite svårt! Pers roll är den här gången att göra jämförelser mellan Rom och USA.Stort tack till Maria! Det här är hennes personliga expressavsnitt. Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den 4 december och därmed årsdag för slaget vid Lund, ett av världshistoriens blodigaste slag...proportionellt sett. Följ med Karl XI, Dahlberg, Kristian V och de andra ut på fälten kring Lund. Avsnitt 181 från 2017. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Längs floden Marne i norra Frankrike inleddes den 5 september 1914 ett av historiens mer avgörande slag. Nästan 2,5 miljoner franska, tyska, brittiska och belgiska soldater deltog i en kraftmätning som skulle kunna uppfattas som avgörande.Den tyska offensiven med mål att inringa den franska armén öster om Paris stoppades upp och i stället förvandlades västfronten till ett statiskt skyttegravskrig. Under en vecka dödades och skadades omkring 500 000 soldater.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden har Martin Hårdstedt och Peter Bennesved nått fram till Marneslaget i poddens serie om första världskriget.Den brittiska armén hade tillsammans med belgiska och franska styrkor fördröjt den tyska offensiven genom Belgien. Fransmännen hade efter den misslyckade offensiven in i Alsace-Lorraine återhämtat sig och genom kraftfull ledning från överbefälhavaren Joffre hunnit omgruppera och kunde stoppa tyskarnas försök att kringgå Paris och inringa hela den franska armén.Slaget blev dramatiskt och tyngden i det tyska anfallet var så stor att de brittiska och franska styrkorna var på gränsen till att övermannas. Chefen för en nyuppsatt fransk armé, den 9:e franska armén, generalen Foch meddelade i ett skede av striderna: ”Min högra flank är hårt pressad. Min center viker. Det är omöjligt att manövrera. Läget är utmärkt. Jag anfaller.” I dessa ord, möjligen en efterkonstruktion, sammanfattas det desperata läget. Det var inte frågan om att ge vika en meter. Då kunde hela fronten kollapsa.Förlusterna under slaget blev enorma. Artilleriet och kulsprutorna skadade och dödade hundratusentals soldater. Stridstaktiken kunde inte hantera de nya vapensystemen. Massiva linjeanfall mejades ner inom några minuter. Artilleriet skapade månlandskap där inget kavalleri kunde anfalla.När tyskarna fick klart för sig att det inte gick att bryta igenom och insåg att Schlieffenplanen, den operativa planen för att besegra Frankrike, hade misslyckats avgick Moltke som stabschef och Falkenhayn tog över. I efterdyningarna av Marneslaget inleddes en kapplöpning till Engelska kanalen som resulterade i nya blodiga slag – inte minst kring staden Ypres i Flandern. Fronten hade i november stelnat i en till synes ogenomtränglig skyttegravslinje.Bild: Tyska soldater (som bär karakteristiska pickelhuva-hjälmar med tygöverdrag) vid fronten under första slaget vid Marne under första världskriget, taget i september 1914. Möjligen iscensatt för kameran på grund av bärandet av medaljer, vilket enligt källan inte var vanlig praxis i strid. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Liv om den norska kändisjournalisten som försöker cancellera Hollywoodstjärnor för oartighet. Ola om att Slaget vid Trastfältet efter 650 år av obegriplig Balkansekterism till slut har fått en tydlig förlorare. Jonatan listar det han är glad över och det han ångrar i sitt liv. Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

På Livrustkammaren i Stockholm belyser utställningen Slaget om Europa kriget och konsten hur tätt de två sakerna hör samman. Både förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fokus för utställningen ligger i Det trettioåriga kriget, som rasade mellan 1618 och 1648 och kallas Europas värsta före världskrigen på 1900-talet. I det kriget avled omkring åtta miljoner människor och mängder av konst och kulturföremål stals mellan makterna. Även konstnärerna själva blev del av den här symboliska striden: rörde sig mellan olika nationer, tjänstgjorde vid furstar och krigsherrars hov och hade ibland vissa diplomatiska uppgifter.Utställningen är resultatet av det stora europeiska museisamarbetet ”Bellum et Artes”, Krig och konst. Projektledaren Jonas Lindwall visar på en datorskärm hur stora europeiska konstnärer vid den här tiden flyttade sig, med eller mot sin vilja, över kontinenten och porträtterade av Gustav II Adolf och många andra krigsherrar.Dessutom berättar intendenten Sofia Nestor om några av utställningens mest braskande föremål, från den svenske kungens blodiga skjorta till en prålig smyckeskudde med brokig historia.

Berättelsen om en av svensk historias mest besjungna händelser slaget vid Lützen. Del 1 av 2: Vägen mot dödens fält. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för detta avsnitt består av:Cecilia Düringer – programledare och manusMårten Andersson – producentZardasht Rad – scenuppläsareViktor Bergdahl – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Bo Eriksson, docent i historia och författare till boken “Lützen 1632: ett ödesdigert beslut”.Vill du veta mer om slaget vid Lützen? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Lützen 1632: ett ödesdigert beslut av Bo ErikssonGustav II Adolf av Sverker OredssonTrettioåriga kriget av Lars Ericson WolkeVägen till Westfaliska freden red. Lars Ericson

Hör berättelsen om det dimmiga slag som blev stormaktskungen Gustav II Adolfs sista en av svensk historias mest besjunga bataljer. Båda delarna finns redan att lyssna på - endast i Sveriges Radio Play