Podcasts about slaget

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än programledaren, poddaren, filmmakaren och tidigt värvade Fredrik Wikingsson.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Markedet er i god stemning efter en weekend, hvor den hårdt prøvede argentinske præsident Javier Milei vandt en overbevisende politisk sejr efter en tumultarisk periode, hvor mistilliden til landets politiske kurs har ført til en alvorlig valutakrise. Samtidig afblæste Trump henover weekenden en lurende handelskrig med Kina. Vi kigger også på Danmark, hvor helt friske tal viser, at 90 procent af alle nysolgte biler til private nu er elektriske. Slaget er forbi, elbilen vandt, er konklusionen. Til sidst diskuterer vi et meget omfattende EU-forslag om at afbureaukratisere og rulle unødigt papirarbejde tilbage, som desværre blev stemt ned i EU-parlamenteret. En virkelig trist dag for Europa, lyder vurderingen. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än journalisten, poddaren och tidigt värvade Lina Thomsgård.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moderaterna samlas för arbetsstämma. Vilka orosmoln finns på M-himlen? Och hur ska de vinna valet mot både S och SD? Anette Holmqvist, Max V Karlsson och Viktor Barth-Kron är på plats i Västerås. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Slaget består ikke i bare at få opmærksomhed fra vores potentielle kunder. Det er snarere spørgsmålet: Hvordan vi fastholder opmærksomheden. Det handler dagens episode om.Vil du med til månedens webinar, hvor vi fortsætter samtalen, så tilmeld dig her: https://onlinehaj.dk/webinarnu/Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/online-markedsforing-med-lise-halskov--4678983/support.Hvis vi 2 skal have en snak, så klik her: Klik her for at booke din samtale med migHvis du vil kigge nærmere på Din Marketing Mentor, så klik her - er du mere interesseret i Din Marketing Portal med alle marketing ressourcerne, så forklarer jeg det hele her. Hvis du vil have endnu flere tips til din online markedsføring, så finder du mine blogindlæg lige herConnect med mig på LinkedIn her

Tusentals internflyktingar har återvänt till Gaza stad efter att vapenvilan trädde i kraft den 10 oktober. Men vapenvilan har visat sig vara skör. De senaste dagarna har det rapporterats om nya dödsoffer efter sammandrabbningar mellan palestinska milismän och den israeliska militären. Slaget frågar om något ändrats i Gaza - och vad som krävs för ett långvarigt eldupphör? I programmet deltar terrorexperten Magnus Ranstorp och Frank Johansson, verksamhetsledare för Amnesty i Finland. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Vi blir äldre, färre och flyttar till städerna. Slaget frågar sig om de mindre kommunerna i Finland har någon framtid, eller om kommunsammanslagningar är oundvikliga? Men är större automatiskt bättre? Och kan invandringen rädda servicen på landsbygden? I debatten deltar Jan-Anders Lundenius - ordförande för stadsstyrelsen i Kaskö, Christina Båssar - kommundirektör i Korsnäs, och Ulf Stenman - direktör för den svenska verksamheten på Kommunförbundet. Joni Kyheröinen leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Först ut är ingen mindre än programledaren och early adoptern Kristian Luuk.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Då De hängivna signalerar larmet blir goda råd dyra. Utan backup tvingas den lilla styrkan möta en hel styrka av hängivna soldater då slaget om Stormklint inleds, en kamp som kommer kosta blod, svett och tårar… Medverkande Musik: Burroughs Bound,... Fortsätt läsa →

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bak seilduken venter Pa eller John Jr., en tung hammer knuget i forherdede hender. Slaget kommer uten varsel – et kvalmende knas når metall møter hodeskalle og bein som splintrer under kraften. Offerets verden eksploderer i smerte, en høyfrekvent piping ringer i ørene deres mens blodet strømmer nedover ansiktet. Noen kollapser øyeblikkelig, men andre, bedøvet og desorientert, vakler til føttene og forsøker hjelpesløst å forsvare seg. Kulehull senere funnet i hyttas vegger og tak vitner om desperate kamper.Patreon: https://www.patreon.com/theserialkillerpodcastWebsite: https://www.theserialkillerpodcast.comFacebook: https://www.facebook.com/theskpodcastInstagram: https://www.instagram.com/serialkillerpodX: https://x.com/serialkillerpod Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyligen var det akut brist på vårdpersonal och i dag står närvårdare utan jobb då välfärdsområdena kämpar med ekonomin. Hur gick vi från skriande personalbrist till uppsägningar? Vem tar ansvar när både vårdpersonal och patienter drabbas? Och vad händer med vården när behoven snart ökar igen – men personalen redan har försvunnit? I Slaget torsdag 9.10 möts Emma Kajander, Hälso- och sjukvårdsdirektör på Välmående­branschen Hali r.f., Nina Söderlund (Vf), styrelsemedlem för Egentliga Finlands välfärdsområde Varha samt Wiveka Kauppila (Sfp), suppleant för välfärdsområdesfullmäktige i Egentliga Finland. Lina Frisk leder ordet. Slaget torsdag klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

Den norske kirke beklager til homofile. Men hva er det egentlig de beklager? Er det dårlig behandling eller er det selve læren om synd som må vekk? I denne episoden tar vi et oppgjør med tanken om at kirken kan ha to syn på homofilt samliv. Vi viser hvorfor dette ikke bare handler om seksualitet men om evangeliet bibelsyn og hvem Jesus egentlig er. Når synd ikke lenger er synd står man igjen med et helt annet evangelium. Derfor er to syn en umulighet. Slaget i Den norske kirke er tapt og kristne må våge å innse det.Har du innspill, kommentarer eller spørsmål? Kontakt oss på post@kulturkrigen.no

Sarah forteller om hvordan Jens Stoltenberg er i ferd med å bli gentrifisert, og Kari Elisabeth og Sivert mener han grenser til naiv. Sivert har fått seg en ny jobb mens Kari Elisabeths nye prosjekt er FAU på skolen. Hun får støtte fra Lars, men møter motstand fra Sarah. Hør episoden som abonnent hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes, Sarah Sørheim og de tidligere politikerne Sivert Bjørnstad (Frp) og Kari Elisabeth Kaski (SV).

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

C.C. vs. H. N. Andersen. Slaget om Frihavnen kan begynde... 

Dadler har fått en oppsving! Slaget om de piggfrie dekkene er over og det er bæsj i fjorden

1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet. Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt. Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt. Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key. Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting. Måns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.

Trots att köpkraften har ökat väljer vi att spara istället för att spendera, visar färska siffror. Rädsla för arbetslöshet och en allmän osäkerhet kring regeringens politik verkar ha tagit ett strypgrepp om ekonomin och bromsar den efterlängtade tillväxten. Vad krävs för att bryta den här psykologiska fällan och vända försiktigheten till framtidstro? Slaget analyserar plånbokens psykologi tillsammans med Aktias chefsekonom Lasse Corin och nationalekonomen Ralf Sund. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Tyska orden är en av de klassiska kristna riddarordnar som bildades under korstågen till Mellanöstern. Trots detta är det främst ordens korståg och erövringar i Baltikum – i områden som idag utgör Estland och Lettland – som gjort den mest känd.Tyska orden utgjorde i flera hundra år en mäktig kraft i regionen och bidrog till att ge Baltikum en västeuropeisk prägel. Riddarna förde långa och blodiga krig, bland annat vid Peipussjön år 1242 och i det berömda slaget vid Tannenberg år 1410.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Tyska ordens historia. Orden blev framför allt betydelsefull som ett skydd mot öster i dåtidens Baltikum. Dess framväxt och etablering var en del av de medeltida korstågen i norra Europa. Kopplingarna till det svenska rikets expansion österut, i det som idag är Finland, är tydliga.Tyska orden kom också länge att spela en central roll inom Hansan. Flera viktiga handelsstäder i de östra delarna av Östersjön – även på Gotland – kontrollerades och skyddades av orden.När ordensstaten till slut kollapsade under 1500-talet skapades ett maktvakuum. Detta utnyttjades bland annat av det svenska riket, som inledde sin östliga expansion i dåtidens Livland, motsvarande dagens Estland. Den svenska stormaktstiden inleddes på allvar med övertagandet av Reval.Bild: Slaget vid Tannenberg var en avgörande strid mellan Tyska orden och en allians av polska och litauiska styrkor. Det markerade början på slutet för Tyska ordens dominans i Östeuropa. Slaget vid Tannenberg den 15 juli 1410, ur Berner Chronik av Diebold Schilling den äldre, ca 1483. Källa: Diebold Schilling d. Ä., via tyska Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tyfon av elände, varför Amerikanska bilar är så stora, samt Slaget vid Blair Mountain, det näst största väpnade upploppet i Amerikansk historia

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av en man som vägrade titulera sig kung, men ändå utövade envälde i praktiken. För att befästa sin ställning och skapa den långvariga freden – Pax Romana – insåg Augustus att han behövde kontrollera mer än armén och senaten; han måste också forma romarnas värderingar, livsstil och kultur. Men han lyckades inte kontrollera sin egen dotter Julia.I det sjätte och avslutande avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Ett av de tydligaste uttrycken för detta var Augustus försök att kontrollera det privata livet – särskilt äktenskap, sexualitet och kvinnlig dygd. Genom lagar som Lex Iulia de maritandis ordinibus (18 f.Kr.) och Lex Iulia de adulteriis coercendis (17 f.Kr.) ville Augustus återupprätta så kallade romerska dygder. Gifta medborgare – särskilt från överklassen – förväntades föda fler barn och leva moraliskt. Ogifta kunde drabbas av ekonomiska straff, och äktenskapsbrott blev ett offentligt brott. Kvinnor hamnade i fokus för regleringen: lojalitet, trohet och moderskap framhölls som ideal. Ironiskt nog drabbades hans egen dotter Julia – landsförvisad år 2 f.Kr. för påstått omoraliskt leverne – vilket innebar ett officiellt bakslag för hans moralism.Samtidigt kultiverade han en ny kulturell identitet genom att skydda och uppmuntra den latinska poesin – det som kom att kallas "det gyllene århundradet". Poeter som Horatius, Vergilius och, inledningsvis, Ovidius var nära kopplade till hans hov. Aeneiden av Vergilius blev ett epokgörande nationalepos som förenade myt, historia och Augustusrötter och kopplade honom till guden Venus genom Aeneas släktlinje. Ovidius, vars verk som Metamorfoser och Ars Amatoria klantades med kärlek och förförelse, förvisades till Svarta havets kust år 8 e.Kr. – i ett tydligt tecken på kulturens spänning under Augustus regim.En av hans mest konkreta kvarlevor är byggnadsverk. Augustus återuppbyggde gamla tempel, lät uppföra nya offentliga byggnader och förskönade stadens infrastruktur – allt vitalt för att skapa ett värdigt Rom. I Res Gestae Divi Augusti sammanfattar han sin insats: “Jag tog över en stad av tegel och lämnade en av marmor.” Monument som Ara Pacis och Mars Ultors tempel på Forum Augustum manifesterade hans roll som fredsstiftare och Caesars arvtagare – och fyllde stadsrummet med arkitektonisk symbolik, arbetstillfällen och belöningar för lojalitet. Det nya Rom – mjukgatad i marmor – blev ett monument över hans makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Slaget vid Teutoburgerskogen som befriade germanerna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Ukrainapodden dykker programleder Tormod Malvin Sæther og Nettavisens Ukraina-spaltist Jørn Sund-Henriksen ned i de siste utviklingene i krigen, sammen med sjefsforsker Tor Bukkvoll fra Forsvarets forskningsinstitutt (FFI). Bukkvoll, ekspert på russisk og ukrainsk militære, gir en unik innsikt i den komplekse situasjonen. Vi tar pulsen på fronten; fra den stillestående offensiven i Sumy til de intense gatekampene i Kupjansk, og Russlands vedvarende press i Donbas-regionen. Hvor prekær er situasjonen rundt Pokrovsk, der Russland angivelig bygger opp massive styrker? Bukkvoll analyserer Russlands kapasitet for pansrede kjøretøy og Ukrainas strategier for å motvirke presset, inkludert bruken av luftmakt og spesialiserte droneenheter. Episoden utforsker også de bredere geopolitiske implikasjonene, med fokus på usikkerheten rundt et potensielt Trump-presidentskap og konsekvensene for USAs støtte til Ukraina og Europa. Vi diskuterer Putins motiver og hvorfor den ukrainske befolkningen, til tross for krigstretthet, er overbevist om at Russland vil angripe på nytt uansett fredsavtale. Videre belyses den økende effekten av Ukrainas angrep på russisk oljeinfrastruktur og hva dette betyr for den russiske opinionen. Til slutt går vi i dybden på Bukkvolls ekspertise om spesialstyrker. Hvilken rolle spiller Russlands beryktede Spetsnaz i dagens konflikt, og hvordan står de i kontrast til den nye, effektive droneenheten Rubicon? Få en unik forståelse av krigens dynamikk, militære strategier og de politiske strømningene som former fremtiden for Ukraina og Europa.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Raseborg går debatten het kring stadens tre gymnasier. Har man råd att hålla kvar dem alla på skilda adresser, eller måste man genomföra en sammanslagning? Var skall gymnasiet i så fall finnas, i Karis eller i Ekenäs? Bildningsdirektören i Raseborg, Tina Nordman, lokalpolitikerna Åsa Raunio (SFP) och Kenneth Jäkälä (SDP), samt gymnasie-eleverna Olivia Nyberg och Emma Baarman diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. Slaget sänds live från Ekenäs marknad. E-post: slaget@yle.fi

Finlands karta ritas om i snabb takt, visar färska prognoser. Ett fåtal städer växer och drar till sig människor och jobb, medan stora delar av glesbygden avfolkas. Samtidigt ser många mindre kommuner sina skolor tömmas. Vad händer med dem som blir kvar när glesbygden tappar allt fler invånare och servicen urholkas? Slaget tar upp frågan tillsammans med Pargas stadsdirektör Tom Simola, gymnasierektor Bob Karlsson från Kimitoön, och Korpobon Robin Reuter, som forskar i skärgårdens bobarhet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

De borgerliga partierna har dött idédöden. Kampen om vilka som kan bygga ett nytt folkhem står nu mellan SD och S, menar Payam Moula, chefredaktör för tidskriften Tiden. Den pågående norska valkampanjen kan vara en fingervisning om vad som väntar i det svenska riksdagsvalet nästa år. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Året er 1943. I de dype fjordene i Finnmark lusker et av tyskernes største våpen og venter på sitt neste bytte. Men snart skal noen nordmenn, under Royal Navy, prøve å lure Scharnhorst i en dødelig felle. Slaget ved Nordkapp venter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kina markerar 80-årsjubileet av andra världskrigets slut med en storslagen militärparad, där bland annat Rysslands och Nordkoreas ledare deltog. En tydlig demonstration av landets växande makt på den världspolitiska arenan. Slaget frågar vad Kina vill uppnå inom stormaktspolitiken och hur Europa borde förhålla sig till Kinas frammarsch – med oro eller samarbete? I programmet deltar Hanna Sahlberg, Kinaexpert och tidigare korrespondent på Sveriges Radio samt Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Regeringspartierna sätter sig ner för att bryta arm om kommande budget. Mer sparåtgärder är att vänta, men sannolikt också skattelättnader. Enligt färska beräkningar är det drygt 200 miljonärer i Finland som i pengar mätt får de största skattelättnaderna. Hur gynnas Finlands offentliga finanser av skattesänkningarna? Och är det rimligt? I debattprogrammet Slaget möts på måndag professorn i nationalekonomi Markus Jäntti från Stockholms universitet och Penna Urrila, som är chefsekonom för arbetsgivarorganisationen EK. Maria Nylund leder debatten. Korrigering: I debatten använder Maria Nylund sig själv som exempel, och konstaterar att med hennes inkomstnivå så leder skattesänkningarna inte till någon förändring alls, eller "eventuellt till en skattesänkning på 30 euro per månad". Det korrekta ska vara att marginalskattesänkningarna ger en skattesänkning på 4 euro per år. För att nå upp till en skattesänkning på 30 euro per månad, alltså 360 euro per år, så krävs inkomstnivåer på över 100 000 per år. E-post: slaget@yle.fi

Det e mandag i fascistbilen langs Nordsjøvegen. Kim Jung Reve & sønn kjøre forbi hyttå te svindeladvokaten på Sele, som nå har fått ny eier, og dermed blir det mumling og mimring om et udrikkingslag kor ein fyllik i svanekomstyme i ein gummiring med paintballgevær fløyt på elvå forbi hyttå. Videre tenke ein høgt om inspirasjon, og kaffor ein gjer dei tingå ein gjer - og ka tid ein har inspirasjon og ikkje. Joda, jada, så. Nyt? Musikk av Freddy French Fries. 

Nogle gange er en parkeringsplads bare en parkeringsplads, men i København er den meget mere end det. Kommunalvalget står til at blive det endelige opgør mellem dem, der ønsker behagelig klimapolitik og grønne områder, og dem som bare vil leve i en by - med alt, hvad det indebærer. Artiklen er skrevet og læst højt af journalist, Rasmus Karkov. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

«Slaget om Gisundet» er bare to dager unna. Vi har ladet opp med midtbaneduell i studio, med FILs Christian Weldu og FK Senjas Jørgen Larssen, sammen med programleder Mathias Brobakk Nordgård og kompanjong Ivar Fredheim.

Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva skulle avgöra kriget, med långtgående politiska konsekvenser i den unga nationens liv.Industristaden Tammerfors var ett viktigt fäste för den röda sidan. Slaget om Tammerfors blev blodigt med strider från hus till hus. När slaget var över låg 2 000 röda döda och omkring 2 000 sårade och hos de vita räknade man 700 döda och 2 000 sårade.I denna nymixade repris besöker programledaren Urban Lindstedt och professor Martin Hårdstedt Tammerfors för att fördjupa sig i slaget om Tammerfors under finska inbördeskriget 1918 där det fortfarande går att hitta kulhål i gravstenar.I slutstriderna sattes den oerfarna svenska frivilligbrigaden om 350 man in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade.Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår. De vita rensade ut det sista desperata motståndet bland de röda i Tammerfors, arkebuserade hundratals röda och tog närmare 11 000 fångar. När de vita begravdes i hjältegravar lades de röda i omärkta massgravarBild: Röda gardets kulspruteställning i Tammerfors Keskustor 1918, Wikipedia, Public DomainMusik: Ojos Negros "(tango) de Vicente Greco från 1918, Youtube, Public Domain Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blickarna riktas mot Alaska där toppmötet mellan presidenterna Donald Trump och Vladimir Putin äger rum imorgon. Presidenterna väntas diskutera kriget i Ukraina och möjligheterna att uppnå fred. Slaget frågar vad som står på spel för Ukraina och vilka förväntningar vi borde ha på mötet? I Slaget diskuterar veterandiplomaten René Nyberg och ex-politikern Nils Torvalds. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En serie om John Ericsson, skeppet Monitor och slaget vid Hampton Roads 1862, del 4. Det kommer handla om järn vs. trä, skott som studsar mot metall, Virginias ramning, Cumberlands sänkning, glödande skott, skepp på grund, Congress kapitulation, brott mot vit flagg, fruktansvärda skador och konfederationens främsta framgång på haven. Bild: CSS Virginia rammar och sänker skeppet USS Cumberland den 8 mars. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- The Civil war: a narrative, vol 1, Shelby Foote- Battle Cry of freedom, James McPherson- The Longest night: a military history of the Civil War, David Eicher- War on the Waters: The Union and Confederate navies, 1861-1865, James McPherson- The civil war at Sea, Craig Davis- Unlike anything that ever floated, Dwight Sturtevant Hughes och Christoper Kolakowski- Duel between the first ironclads, William Davis- Iron Dawn, Richard Snow- Divided Waters, Ivan Musicant Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En serie om John Ericsson, skeppet Monitor och slaget vid Hampton Roads 1862, del 4. Det kommer handla om geografin runt Hampton Roads, unionsskeppen Congress, Cumberland, Roanoke, Minnesota och St. Lawrence, Virginias jungfrufärd, brandtal, överraskningsmoment och första skottet. Bild: Unionsställningar vid Newport News med unionsflottan i Hampton Roads i bakgrunden. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- The Civil war: a narrative, vol 1, Shelby Foote- Battle Cry of freedom, James McPherson- The Longest night: a military history of the Civil War, David Eicher- War on the Waters: The Union and Confederate navies, 1861-1865, James McPherson- The civil war at Sea, Craig Davis- Unlike anything that ever floated, Dwight Sturtevant Hughes och Christoper Kolakowski- Duel between the first ironclads, William Davis- Iron Dawn, Richard Snow- Divided Waters, Ivan Musicant Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget ved Waterloo var ikke bare slutten på Napoleons militære karriere. Det var slutten på en periode som skapte det moderne Europa, fra syvårskrigen til Wienerkongressen. Hvorfor er denne perioden så viktig? Hva gjør den relevant for oss i dag? Hvilke personer spilte viktige roller? Og hvilke ideer var sentrale? Historiens lange linjer trekkes her opp gjennom fire generaler: Napoleon, Lord Wellington, Blücher og Scharnhorst. Gjest i episoden er Harald Høiback, oberstløytnant, filosof og historiker ved Forsvarets museer.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alexander den store sin ledde i sin framgångsrika här allt närmare Indien. Föreställningen om hans egen oövervinnerlighet var den drivkraften. Förutsättningarna för att föra krig i dessa fjärran länder var också andra, och den makedonska hären mötte andra former av motstånd. Så småningom skulle Alexanders hybris också möta verkligheten och snart fick hären vända hem.Det står klart i efterhand att även om Alexander var ett taktiskt och strategiskt geni var han ingen statsbyggare. Något beständigt imperium blev det dock inte. Efter hans tidiga död 323 f.v.t. bröts Alexanders landvinningar upp i nya kungadömen, vilket i sig skapade nya geopolitiska problem och konflikter.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Alexanders sista fälttåg i öst och fram till hans död år 323. Detta är en repris.Det persiska imperiet var i grunden krossat och Alexanders nemesis Darius var besegrad. Alexanders löfte om att straffa perserna för deras härjningar i den grekiska övärlden hade uppfyllts, så när Alexander nu blickade österut återigen och försökte nå havet på andra sidan kontinenten var motivet snarare världsherravälde.Vid floden Hydaspes, samma år, stod också ett av Alexanders mest välkända slag mot den Indiske rajan Poros och hans son, ihågkommit bland annat för mötet med indiska stridselefanter. Återigen skulle Alexanders aggressiva kavalleritaktik, understödd av den täta och stabila makedonska falangen, visa sig framgångsrik. Med segern vid Hydaspes var områdena runt Indusdalens bifloder vunnet för Alexander.Efter slaget vid Hydaspes nåde dock Alexander väg ände i både praktisk och symbolisk bemärkelse. På vägen tillbaka till Persepolis och Babylon är det en annan Alexander som träder fram. Vid floden Hyphasis, en av de sista bifloderna till den stora indusfloden blev Alexander tvungen att vända hemåt efter att de makedonska soldaterna började tala om myteri. Det stod då klart att världens slut var längre bort än vad man känt till. Alexanders megalomani mötte här verkligheten, och svaret blev att börja den långa återvandringen. På vägen hem fortsatte dock motgångarna. Alexander blev svårt sårad och tappade sin förmåga att delta i striderna på det sätt som han tidigare gjort. Kanske den största av utmaningar mötte Alexander i den Geodriska öknen påväg västerut mot Persepolis igen där det sägs att tre fjärdedelar av hans här dukade under i hettan och i brist på förnödenheter.Enligt Alexanders biografer tog alkoholen också över allt mer under Alexanders sista år och innan han dog hade hans tidigare gudalika uppenbarelse och förmåga fått en annan karaktär. År 323 f.v.t. dör Alexander svårt försvagad och utan en utsedd arvinge. Exakt vad det var som tog hans liv tvistas det ännu om, men klart är att hans stora alkoholintag knappast gav honom motståndskraften och skärpan att hantera varken naturliga sjukdomar eller försök till förgiftningar, oavsett vad det nu var som ledde fram honom till Styx.Något beständigt imperium blev det dock inte. Hans stora gärning ligger i hans sätt att föra krig. Ganska snart bröts Alexanders landvinningar upp i nya kungadömen, vilket i sig skapade nya geopolitiska problem och konflikter. Inte minst förändrades läget i de östra delarna av medelhavet när den tidigare makedonska supermakten tappade sitt grepp. Detta skulle också leda till att nya stormakter kunde etablera sig. Den enes död, den andres bröd, som det heter, och efter många år av inbördes konflikter mellan kvarlevorna av Alexanders imperium låg medelhavet snart öppet för en ny och växande stormakt på den italienska halvön.Bild: Alexander i stridens hetta, detalj av det berömda "Slaget om Alexander" (mosaik, Pompeji, ca 150-100 f.Kr., troligen baserad på en modell från 300-talet), Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest skattesmitande avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Patrik Edstrands begäran – igenom slaget vid Röcklinge backe 1313. Medeltiden, my beloved.Mattis är den som vägrar svara på Skatteverkets ofina frågor den här gången och beskriver slaget. Eller ja, han går framför allt till storms mot hembygdshistoria; så det blir ett sånt avsnitt. Pers roll är den här gången att känna igen bataljen vid Röcklinge utan att tidigare ha hört talas om det.Stort tack till Patrik! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Lund den 4 december år 1676, mellan en svensk armé ledd av Karl XI mot en danska armé under Kristian V, brukar räknas som det blodigaste slaget i Nordens historia. Dagen efter slaget utgjorde markerna norr i om Lund en makaber syn. Döda soldater och hästar överallt. Många av soldaterna plundrade på sina kläder.Utgången av slaget brukar av många uppfattas som stunden då skånelandskapen räddades åt den svenska kronan. Danskarnas nederlag innebar i förlängningen att kriget kunde avslutas.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved sig an en riktig klassiker i svensk militärhistoria – slaget vid Lund 1676.Sverige hade åren för slaget blivit indraget i krig på kontinenten som ett led i rikets allians med Frankrike. Kriget på kontinenten gick inte så bra för Sverige. I detta läge passade Danmark 1675 på att förklara Sverige krig. Målet var att återta de 1658 förlorade skånelandskapen. Läget var gynnsamt. På Sveriges tron satt den oprövade unge Karl XI. I maj 1676 krossades den svenska flottan vid Ölands södra udde. En landstigning i Skåne genomfördes den 29 juni 1676.Den danska armén ockuperade snabbt Skåne och endast Malmö var kvar i svenska händer. På den svenska sidan var läget ansträngt. Armén hade misskötts under Karl XI:s förmyndarregering.Man funderade på två alternativ. Antingen drogs den svenska armén tillbaka och gick i vinterkvarter längre norrut. Fördelen var att styrkorna kunde byggas upp och goda förberedelser för ett fälttåg våren 1677 kunde göras. Nackdelen var att hela Skåne sannolikt skulle falla i danskarnas händer. Det andra alternativet var att stanna kvar med den numerärt underlägsna svenska armén i Skåne och spärra vägen för danskarna till Malmö.Det blev det sista alternative som genomfördes. Danskarna hade gått i vinterkvarter norr om Lund och den svenska armén gick även den i kvarter för att spärra vägen mot Malmö. Ganska snart insåg den svenska ledningen att armén höll på att tyna bort i de usla kvarteren. Beslut om att våga ett slag mot danskarna togs de första dagarna i december. Den 4 december marscherade den svenska armén mot det danska lägret. Slaget vid Lund hade inletts. Allt sattes på ett kort.Bild omslag: Karl XI under slaget vid Lund, målning av David Klöcker Ehrenstrahl från 1682. Kungen bär en loskinnsfodrad rock, gula älghudshandskar, hatt med en liten sädeskärve och rider på Brilliant. Tillskrivs: David Klöcker Ehrenstrahl - www.nationalmuseum.se, Wikipedia, public domain. Bild hemsida: Slaget vid Lund 1676. Konung Karl XI (1655-1697) slår sig igenom fientliga skvadroner. Målning av Johan Philip Lemke. I målningens mittparti synes Karl XI jämte Ascheberg och Dahlbegh spränga igenom de danska linjerna, dit de förirrat sig. Efter dem en ryttare i blå kappa. I förgrunden döda hästar och krigare. I mellanplanet på en öppen hed två svenska kavalleriformationer. I bakgrunden synes staden Lund, framför denna trupper uppställda i fyrkanter, och längst bort Öresund. Blå vinterhimmel med ljusa moln. Inom ramverket text över målningen. Nationalmuseum. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Marengo var långt ifrån det största slag som Napoleon Bonaparte utkämpade, men på många sätt var det ett av hans mest betydelsefulla. Den militära situationen i Italien var prekär våren 1800. Frankrike stred mot en koalition av stormakter som hade det militära övertaget. I Paris hade Napoleon genomfört en statskupp i november 1799, och ett militärt nederlag i Italien hade inneburit ett hårt fall från piedestalen för den korsikanske uppkomlingen. En seger i det pågående kriget mot Frankrikes fiender skulle däremot stärka Napoleons grepp om makten och skapa förutsättningar för ännu fler franska utrikespolitiska framstötar.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en av Napoleons klassiska segrar.Napoleon ledde en armé över Alperna i maj 1800 och kunde inom några veckor driva österrikarna mot fästningsstaden Alessandria. Han hade dessutom försvagat den armé han hade tillgänglig för att möta österrikarnas anfall genom att skicka iväg två avdelningar norrut och söderut. Tanken med denna spridning av den franska armén var uppgifter om att österrikarna höll på att ta sig ur Napoleons inringning.Den österrikiske befälhavaren, fältmarskalk Melas, fattade i detta läge beslutet att gå till anfall i stället för att invänta en fullständig inringning. Anfallet tog fransmännen mer eller mindre på sängen. Det första Napoleon gjorde när det österrikiska anfallet inleddes var att kalla tillbaka general Desaix och hans division, samtidigt som han samlade de reserver han hade och mötte anfallet. Trots österrikarnas numerära överlägsenhet lyckades fransmännen bromsa angreppet, bland annat med hjälp av ett artilleribatteri.Bild: "Bataille de Marengo", målad av Louis-François, Baron Lejeune. Illustration av slaget vid Marengo den 14 juni 1800, där Napoleon Bonapartes franska styrkor besegrade den österrikiska armén.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 3 juli 1866 drabbade närmare 500 000 man trupper ur den preussiska armén samman med den österrikiska armén vid Köningsgrätz i nuvarande Tjeckien. Slaget var det största i Europa mellan Napoleonkrigen och första världskriget.Den preussiska 7.infanteridivisionen och 1.gardesinfanteridivisionen anföll och i princip krossade fyra österrikiska kårer i skogarna kring Shiepwald och Chlum. Det österrikiska nederlaget ledde direkt till fred och innebar att Preussen kunde bilda ett Nordtyskt förbund och ta ett stort steg mot ett enat Tyskland under Preussen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av den europeiska militärhistoriens mindre kända, men betydelsefulla krig.1864 hade Danmark besegrats genom en gemensam preussisk-österrikisk krigsinsats. Motsättningar om hur de nya områden Slesvig och Holstein skulle styras tillsammans med den grundläggande konkurrensen mellan de båda maktcentrumen i Berlin och Wien utmynnade i en direkt konflikt 1866. De nordtyska staterna anslöt på den preussiska sidan och de sydtyska staterna gjorde gemensam sak med Österrike.Den preussiska framgången berodde på den reformerade preussiska arméns slagkraft som ett resultat av skicklig ledning, taktiskt välövade trupper och nya beväpning. Den preussiska generalstabens chef Helmuth von Moltke hade inspirerad av militärteoretikern Clausewitz teori om kriget och infört nya principer för hur krigföringen skulle ledas. Fyra preussiska arméer rörde sig snabbt med järnväg mot den österrikiska huvudarmén. Österrikarna var på papperet numerärt överlägsna, men tvingades avdela en armé för att försvara sig mot ett italienskt anfall från söder. Den mångkulturella österrikiska arméns olika avdelningar var visserligen att betrakta som en yrkesarmé, men hade mycket varierande stridsvärde. Vid Königgrätz koncentrerade preussarna tre arméer och fångade den österrikiska huvudarmén under den uppgivne och passive befälhavaren Benedek.Preussarna hade underlägset artilleri, men ett nytt bakladdat tändnålsgevär som medgav en snabbare eldgivning än de äldre mynningsladdade österrikiska musköterna. De österrikiska kolonnanfallen i täta formeringar i rent napoleansk stil krossades av den intensiva preussiska eldgivningen. Trots att den österrikiska armén hann retirera i relativt god ordning valde kejsare Frans Josef att gå med på en fredsuppgörelse. Den preussiska rikskanslern Otto von Bismarck valde att så snabbt som möjligt få en fredsuppgörelse till stånd. Hans mål var inte att krossa eller förödmjuka Österrike och dess habsburgske kejsare. Han vill få fria händer att bilda ett nordtyskt förbund under ledning av Preussen. Nästa steg i enandet av Tyskland kom några år senare i samband med det Fransk-tyska kriget 1870-71. Lyssna också på Dansk-tyska kriget år 1864 – en dansk katastrof samt Fransk-tyska kriget år 1870-71 – krig som politiskt medel.Bild: Den preussiske kejsaren Wilhelm I, Bismarck och general Moltke observerar det största inringningsslaget i krigshistorien: Den 3 juli 1866 stod omkring 180 000 österrikare och 200 000 preussare mot varandra. Den preussiska arméns seger öppnade vägen för ett enande av imperiet under preussiskt ledarskap - utan Österrike. Av Georg Bleibtreu (1828–1892), Wikipedia, Public Domain.Musik: KÖNIGGRÄTZER MARSCH av Grosses Blasorchester; G. Piefke, 1952, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Elvira Gullberg, Adam von Friesendorff, Daniel Sanchez, Viktor Engberg STORY HOTEL Alla lyssnare får 30% rabatt på standard rate: Gå in på hyatt.com och välj destination, Stockholm eller Malmö. Ange ”Corporate or Group Code”: 165414 (Giltig fram till 31 augusti 2025) Patrons får 40% rabatt med en kod som du hittar här: https://www.patreon.com/posts/story-hotel-50-94462700?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=postshare_creator&utm_content=join_link För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter: Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Relevanta länkar: …kändisarna om nya påven https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/MnrJnJ/kandisarna-om-nya-paven-djupt-besviken https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-ny-pave-ar-vald https://nypost.com/2025/05/08/us-news/pope-leo-xiv-in-his-own-words-the-pontiff-on-abortion-climate-change-homosexuality-and-capital-punishment/ …Fransiscus https://www.dosp.org/wp-content/uploads/0_USCCB_Pope_Francis.jpg …de sexuellt aktiva påvarna https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_sexually_active_popes …fiskmåsarna på taket https://www.nbcnews.com/video/the-story-of-the-seagulls-by-the-vatican-chimney-when-white-smoke-was-seen-239185989573 …”mom hooked up with the pope” - klippet https://www.tiktok.com/@loulouorange/video/7502268014725729582?q=pope%20situationship&t=1746773595360 …Tobias Thybergs Grindr https://www.dn.se/sverige/nya-sakerhetsradgivaren-stoppas-regeringskansliet-har-fatt-helt-ny-information/ …skorstenen https://www.dw.com/en/chimney-installed-on-sistine-chapel-for-papal-conclave/a-72413056 …anti-drönarvapnet https://www.youtube.com/watch?v=NCYvaqr0hSM https://www.droneshield.com/c-uas-products/dronegun-tactical …påvens fotfetish https://edition.cnn.com/2024/03/28/europe/pope-washes-feet-maundy-thursday-intl …tusenfotingen https://tpc.googlesyndication.com/daca_images/simgad/15964965329839135312 …KAJs plagiat https://www.tiktok.com/@kumimaaligrafitti/video/7501709010178149634 …Ugriska språk https://sv.wikipedia.org/wiki/Ugriska_spr%C3%A5k …Glottologi https://en-wiktionary-org.translate.goog/wiki/glottology?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq …Lingolympiaden https://www.lingolympiad.org/pdf/kval-2025.pdf …barnen på Lilla Granen https://www.expressen.se/tv/nyheter/varlden/bisarra-dagisparaden-infor-putins-jippo/ …Lützen https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_L%C3%BCtzen Låtarna som spelades var: Galen Tjej - Elvira Gullis Gullberg Sunset Jesus - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006

Storbritannien stod ensamt kvar mot Nazityskland efter Frankrikes fall. Adolf Hitler ville egentligen ha fred med Storbritannien, men britterna och premiärminister Winston Churchill valde att fortsätta kämpa.För att kunna invadera Storbritannien behövde Luftwaffe först besegra Royal Air Force (RAF) och etablera luftherravälde. Under flera månader kämpade brittiska jaktflygare i Spitfires och Hurricanes mot det numerärt överlägsna Luftwaffe. Trots svåra förluster lyckades RAF stå emot, och när hösten anlände stod det klart att Tyskland hade misslyckats med att krossa det brittiska försvaret.Detta är det femte avsnittet i en serie av sju om andra världskriget från podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia, om Slaget om Storbritannien 1940.Slaget om Storbritannien blev en vändpunkt i andra världskriget. När Frankrike kapitulerade den 22 juni 1940 blev Storbritanniens situation kritisk. Landet stod nu ensamt, med en krigsmakt som var försvagad efter evakueringen vid Dunkerque. De brittiska styrkorna hade förlorat stora mängder tung materiel, inklusive stridsvagnar, artilleri och transportfordon.Churchills beslutsamhet blev avgörande för Storbritanniens motstånd. Trots att vissa inom regeringen, inklusive utrikesminister Lord Halifax, övervägde en fredsuppgörelse, stod Churchill fast vid sin linje. Han ansåg att fred med Hitler endast skulle vara en kortsiktig lösning som på sikt skulle leda till att Storbritannien tvingades leva under Nazitysklands dominans. Hans beslutsamhet stärkte den brittiska moralen och bidrog till att landet stod emot trycket från Tyskland.Tysklands invasionsplan, Operation Seelöwe, byggde på att Hermann Görings Luftwaffe först behövde besegra RAF och neutralisera den brittiska flottan genom flyganfall. Planen var ambitiös men riskabel – transportfartygen var långsamma och sårbara, och utan luftherravälde skulle de bli lätta mål för brittiska bombflyg och örlogsfartyg.Luftwaffes inledande offensiv började i juli 1940 med attacker mot brittiska hamnar och fartyg i Engelska kanalen. Dessa anfall syftade till att locka ut RAF:s jaktflyg och försvaga det brittiska försvaret innan den stora offensiven tog vid. I augusti gick tyskarna vidare till nästa fas: systematiska anfall mot RAF:s flygbaser, radarsystem och logistik. Under dessa veckor var RAF hårt pressat och förlorade många flygplan och piloter. Trots detta lyckades britterna hålla sina radaranläggningar intakta, vilket var avgörande för att kunna förutse de tyska anfallen.Bild: En formation av Supermarine Spitfire Mk I från No. 610 Squadron, baserad på Biggin Hill, under ett uppdrag den 24 juli 1940. Flygplanen, inklusive N3289 ('DW-K') och R6595 ('DW-O'), flyger i den karakteristiska "vic"-formationen som användes av Royal Air Force under Slaget om Storbritannien. Fotografi taget av Daventry B.J. (F/O), Royal Air Force, och tillhör Imperial War Museums samlingar. Wikipedia. Public Domain.Musik: Wir fahren gegen Engeland av Musikkorpt eines Infanterieregimentes - leitung: B. Ahlers "Wir fahren gegen Engeland" är en tysk marschsång från andra världskriget, känd för sin användning i propagandasyfte. Sången skrevs 1939 av Herms Niel, en av de mest produktiva kompositörerna av tysk marschmusik under det nazistiska Tredje riket. Den användes i samband med Tysklands planer på en invasion av Storbritannien, Operation Seelöwe, men blev även en del av den bredare propagandakulturen inom Wehrmacht. Källa: Internet Archive (Public Domain).Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna på två fullmatade avsnitt av Tutto Balutto, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com – de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.

Mathållningen inom flottan har varit en utmaning under dess 500-åriga historia. För lite och för dålig mat har gjort besättningarna sjuka. Trots att man i praktiken känt till att citrusfrukter kunde förebygga den allvarliga sjukdomen skörbjugg, användes de inte där de behövdes som mest.Särskilt allvarligt blev det när Gustav III tog bort ölet från flottans spisordning och därmed reducerade besättningarnas kaloriintag till svältgränsen. Att han ändå lyckades besegra den ryska flottan vid Svensksund 1790 är inget mindre än ett mirakel med tanke på den bristfälliga kosthållningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulrica Söderlind, ekonomhistoriker vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet. Hon har länge forskat på kosthållningen inom den svenska flottan och medverkar i den nyutgivna antologin Klart skepp! Svenska flottan i krig och fred under 500 år.Erik XIV var skicklig på att proviantera sin flotta i slutet av 1500-talet, men under 1600-talet blev mathållningen allt mer ensidig och knapp. På 1700-talet var den på gränsen till undernäring, vilket resulterade i epidemier och allvarliga bristsjukdomar som skörbjugg. Samtidigt ledde detta till nytänkande kring sjukvården inom den svenska flottan.Lyssna också på Slaget vid Svensksund 1790 och Rysshärjningarna.Bild: Spisordning för örlogsflottan från 1782. Manskapet intog sina måltider i "fatlag" på åtta man. Public DomainMusik: Sol's Dream av Humans Win, Story Blocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.