Podcasts about slaget

Färre produkter av bland annat Pirkka, Coop och Milbona kan finnas i matbutiken i framtiden. Regeringen vill nämligen begränsa butikernas egna märkesvaror för att hjälpa inhemsk matproduktion. Men kritiker tror att vi istället kommer att importera mer mat, att utbudet i butikerna blir sämre och priserna dyrare. Slaget diskuterar vem det egentligen är som vinner om lagförslaget godkänns. I debatten deltar Jesper Åberg, direktör för K-market vid Kesko, Mats Nylund, ordförande för Svenska Lantbruksproducenternas Centralförbund SLC, Jukka Ihanus, direktör för samhällsrelationer vid Livsmedelsindustriförbundet och Juha Beurling-Pomoell, generalsekreterare på Konsumentförbundet. Debatten leds av Cecilia Juuti. Slaget, 19.2.2026, klockan 12.03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

Många kvinnor som drabbats av en förlossningsskada upplever att de blir lämnade ensamma med sina problem. De ser sig tvungna att söka vård i Sverige för att få hjälp. Varför är vården i Finland sämre på att diagnostisera bestående skador efter en förlossning och vad är det som krävs för att kvinnor ska börja få den vård de behöver? Slaget med Mariette Pontan, vice ordförande i Barnmorskeförbundet, Camilla Isaksson, specialistläkare inom obstetrik och gynekologi inom HUS och Eeva Uustal, överläkare i gynekologi och obstetrik vid Universitetssjukhuset i Linköping. Ordet leds av Erika Rönngård. slaget@yle.fi

Gustav III:s ryska krig 1788–1790 blev i stort en svensk besvikelse – men slaget vid Svensksund i juli 1790 vände krigslyckan. Sjöslaget, som utkämpades den 9–10 juli, resulterade i en förkrossande svensk seger över den ryska skärgårdsflottan. Den finske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg beskrev senare slaget som ”den svenska flottans största glans”.I reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det dramatiska slaget vid Svensksund och hur denna seger förändrade krigets utgång.Den svenska skärgårdsflottan, som utvecklats kraftigt under 1700-talet parallellt med uppförandet av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, visade sig vara överlägsen sin ryska motpart. Men vad låg bakom den svenska framgången? Vilken taktik användes? Och varför kunde Sverige åsamka den ryska flottan ett så förkrossande nederlag?Slaget vid Svensksund var en del av ett större händelseförlopp. Bara en dryg vecka före slaget hade både den svenska högsjöflottan och skärgårdsflottan undkommit en potentiellt förödande inneslutning i Viborgska viken, där de varit omringade av ryska styrkor. Sverige var mycket nära en kapitulation – något som hade kunnat innebära slutet på både kriget och Gustav III:s maktställning.Mot sina befälhavares rekommendationer – med ett viktigt undantag: Carl Olof Cronstedt – fattade Gustav III beslutet att möta ryssarna vid Svensksund. Ironiskt nog var det just Cronstedt som senare, år 1808, skulle komma att kapitulera till ryssarna i Sveaborg under Finska kriget.Segern vid Svensksund räddade inte bara krigets utgång – den kan också ha räddat kungens ställning i Sverige.Slaget vid Svensksund (1790), målad av Johan Tietrich Schoultz. Denna dramatiska scen visar det avgörande sjöslaget mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Striden slutade med en stor svensk seger, en av de största marina triumferna i Sveriges historia. Målningen illustrerar den intensiva kampen i Finska viken där svenska galärflottan övermannade en numerärt överlägsen rysk flotta. Slaget visade effektiviteten i svensk taktik och ledarskap under press.Källa: Försvarsmakten.se Licens: CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få namn är så starkt förknippade med Finlands kamp under Vinterkriget 1939–40 som Suomussalmi och Raatevägen. Underbemannade och med bristfällig utrustning lyckades finska trupper, under ledning av den legendariske generalen Hjalmar Siilasvuo, besegra två sovjetiska divisioner.Den finska framgången med den så kallade motti-taktiken väckte internationell uppmärksamhet. Segern kunde visserligen inte förhindra nederlaget i kriget, men den stoppade en total kollaps av det finska försvaret i norr – och gav hopp i en tid då Finland stod nära att krossas av den sovjetiska övermakten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden tar sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved an det kanske mest mytomspunna slaget under Vinterkriget. Slaget vid Suomussalmi har fått en särställning i historieskrivningen. Mycket av det vi förknippar med det finska vinterförsvaret återfinns här: den bitande kylan, skidpatrullerna, motti-taktiken, Röda arméns hjälplöshet i ödemarken, och inte minst den finska sisu – viljestyrkan att inte ge upp trots övermakten.Slaget utvecklades ur Sovjetunionens framstöt mot den lilla kyrkbyn Suomussalmi. Den sovjetiska planen var att nå Bottenviken och därmed klyva Finland i två delar. Anfallet kom överraskande, och de få finska trupper som fanns tillgängliga gjorde insatsen desto mer anmärkningsvärd.Den 7 januari 1940 tystnade vapnen. På Raatevägen låg resterna av den 44:e sovjetiska divisionen utspridda: förstörda stridsvagnar, artilleri, ammunition, döda soldater och hästar. En vecka tidigare hade den 163:e divisionen tvingats retirera från Suomussalmi med stora förluster. Sovjetarmén förlorade mellan 9 000 och 13 000 soldater i stupade och sårade. Två hela divisioner var utslagna. De finska förlusterna uppgick till cirka 750 stupade samt 1 000 skadade och saknade.Bildtext: Soldater rör sig i Svenskskogen vid Suomussalmi under vintern 1940. Museiverkets Historiska bildsamling (identifierare HK19840314:122) och visar finska soldater i rörelse i Suomussalmi, Finland, troligen i samband med Vinterkriget 1939–1940. Licensen CC BY 4.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Då förtroendet mellan USA och Europa smulas sönder vill allt fler diskutera kärnvapen. Om vi inte längre kan lita på USA, och kanske inte heller kan förlita oss på Frankrike eller Storbritannien om några år – då behöver vi skaffa egna kärnvapen i Norden lyder resonemanget. Hur hamnade vi här? Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius möter säkerhetspolitiska analytikern och tidigare journalisten David Carlqvist från Sverige i Slaget på måndag. Maria Nylund leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Valåret 2026 är här och vi inleder vår bevakning av valrörelsen med att diskutera Stockholms handelskammares rapport ”Slaget om Stockholm” som handlar om varför väljare i Stockholm har potentialen att avgöra vem som vinner valet i höst. Vi pratar även om de tragiska bussolyckor som ägt rum i Stockholm senaste månaderna och de bakomliggande arbetsmiljöproblem […]

I vårt mest hembygdshistoriska avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Elmer Evansons begäran – igenom ”slaget” vid ”Gestilren” år ”1210”. Du vet, Arn Magnussons stora seger?Per är den som ger sig ner i saltgruvan den här gången och gör sitt bästa för att skildra ett slag som det finns mer eller mindre noll källor för hur det utkämpades, hur stora förbanden var eller ens var det stod. Mattis roll är den här gången att fantisera om Galenskaparna.Stort tack till Elmer! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”I vårt mest lågmälda avsnitt hittills …” Nä, det där funkar ju inte.Hej! Mattis heter jag, och jag brukar skriva de här små avsnittsbeskrivningarna. Nu står vi då inför ett avsnitt som är rätt annorlunda mot hur våra avsnitt brukar låta, så det får bli en annorlunda beskrivning.Det är inte just så att det är ett särskilt kontroversiellt avsnitt, utan mer att det är ett ovanligt lågmält dito. Vi har nämligen en gäst – den ukrainske krigshistoriske experten Viktor Myroshnyk – och det blir rätt annorlunda. Det är nämligen mest Viktor som pratar medan vi mer ställer frågor, så lite olikt det du är van vid.Så vad handlar avsnittet om då? Tja, Poltava med omnejd genom historien. Tågordningen är ungefär följande:Slaget vid PoltavaSovjetunionens/Rysslands minne av slagetSovjetiska flygstridskrafter och kärnvapenstyrkor i PoltavaområdetAvslutande om det pågående kriget i UkrainaJag tyckte att det här blev intressant, men som sagt även annorlunda mot hur vi brukar hålla på. Nästa vecka kommer vi återgå till den gängse ordningen.Läs mer och säkra din plats till Kalla kriget dagen här: battletours.se/resor/kalla-kriget-dagen-2026 Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På morgonen den 2 december 1805 inledde ryska och österrikiska trupper ett anfall mot den franska armén strax väster om den lilla staden Austerlitz, öster om dagens tjeckiska Brno. Slaget slutade i en total seger för Napoleon och den franska armén.Efter lunch bröt fransmännen igenom den allierade linjen. Trots desperata försök från det ryska gardet att hejda genombrottet kunde de allierade inte rädda situationen. Delar av deras linje kollapsade och övergick i oordnad reträtt. Slaget vid Austerlitz – det så kallade Trekejsarslaget – har gått till historien som Napoleons största och mest briljanta seger.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av militärhistoriens mest klassiska slag. Men det är inte bara själva slaget som gör Austerlitz så intressant. Under veckorna före drabbningen förde Napoleon en stor fransk armé från Frankrike österut och manövrerade skickligt ut sina motståndare.Vid Ulm ringades en betydande österrikisk armé in och tvingades kapitulera. Därefter besegrades den kombinerade rysk-österrikiska armén vid Austerlitz. Framgångarna byggde på att den franska armén marscherade utan traditionell tross och var uppdelad i självständiga kårer, vilket möjliggjorde snabba förflyttningar och flexibel krigföring. De allierade blev helt enkelt överrumplade.Napoleon lyckades koncentrera tillräckligt stora styrkor till Pratzenplatån väster om Austerlitz och avgjorde slaget innan ryssarna hann få avgörande förstärkningar.Slaget innebar att Österrike tvingades söka fred med Napoleon. Kriget skulle trots detta fortsätta, i praktiken ända fram till 1815 då Napoleon slutligen besegrades. Austerlitz markerade början på en period av nästan oavbrutna franska segrar – en epok i militärhistorien som fortfarande studeras och diskuteras i dag.Bildtext: Napoléon vid slaget vid Austerlitz 1805, målning av François Gérard. Slaget befäste Napoléons rykte som militärt geni och markerade höjdpunkten av hans makt i Europa.Källa: François Gérard – L'Histoire par l'image [1]. Digital version producerad av Agence photographique de la Réunion des musées nationaux [2]. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots handelskrig och geopolitisk oro slog Helsingforsbörsen rekord under 2025 med en totalavkastning på över 30 procent. Kommer börsfesten att fortsätta, eller väntar en oundviklig nedgång under 2026? Vad bör en vanlig småplacerare tänka på inför det kommande året? Och är den amerikanska AI-boomen hållbar, eller ser vi tecken på en bubbla? Slaget blickar framåt mot börsåret 2026 tillsammans med Sven-Eric Holmström, ordförande för Finlands aktiesparare, och den oberoende finansiella rådgivaren Stefan Törnqvist. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Det spanska inbördeskriget utkämpades mellan 1936-39, åren före andra världskrigets utbrott. Kriget var i alla avseenden hänsynslöst och blodigt. Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget.Konflikten visade upp alla inbördeskrigets karakteristika: summariska avrättningar av fångar, brutala övergrepp på civil befolkningen, hat och urskiljningslöshet mot politiska motståndare. I kriget dog åtminstone 500 000 människor – militärer och stridande.I veckans repris t av Militärhistoriepodden diskuterar historieprofessor Martin Hårdstedt och doktoranden Peter Bennesved, bägge verksamma vid Umeå universitet, olika aspekter av spanska inbördeskriget.Kriget väckte starka känslor över hela världen, men det blev högerdiktaturerna Tyskland och Italien som framförallt bidrog militärt till upprorssidan ledd av generalen Franco. Republiken fick hålla till godo med frivilliga och ett tvivelaktigt militärt stöd från Sovjetunionen. Västdemokratierna förhöll sig neutrala. På republikens sida deltog omkring 600 svenskar.Ur militär synvinkel är det italienska och tyska deltagande med trupper och materiel särskilt intressant. Både Mussolini och Hitler sände sammanhållna förband och rådgivare till nationalistsidan under Franco. Dessutom en hel del modern materiel. Mest känd är den tyska Condorlegionen som understödde nationalisterna och gjorde stora insatser genom att ge Francos trupper ett övertag i luften med sina moderna stridsflygplan. Frågan är om Spanien skulle kunna uppfattas som en övningsarena för den tyska krigsmakten före andra världskriget. I avsnittet diskuteras bland annat det verkliga värdet av de erfarenheter som de italienska och tyska insatserna verkligen gav.Den tyska bombningen av Guernica i april 1937. Vad hände egentligen och hur ska vi förstå bombningen? Händelsen leder in på frågor om det förändrade kriget och civilbefolkningens situation i händelse av ett storkrig i Europa vid tiden för spanska inbördeskriget. Spanska inbördeskriget gav brutala föraningar om vad ett systematiskt bombkrig mot civila mål skulle kunna innebära. På plats var svenskar som upplevde nationalistsidans anfall mot i stort sätt försvarslösa städer.Bild: Beväpnade civila från den republikanska sidan under slaget vid Irún 1936. Bilden visar hur civilpersoner deltog aktivt i försvaret mot de nationalistiska trupperna under det tidiga skedet av det spanska inbördeskriget. Slaget vid Irún var avgörande för kontrollen över gränsen till Frankrike, och dess utgång innebar att nationalisterna kunde bryta förbindelserna mellan republiken och omvärlden. Okänd fotograf. Bild: Republican forces during the Battle of Irún, 1936. Public domain (CC0). Källa: Wikimedia Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet görs i betalt samarbete med Rekatochklart.com, “Helgens bästa rek” tillsammans med Rekatochklart.com hittar ni här (när det gäller spel: 18-årsgräns, besök stödlinjen.se om du eller någon i din närhet spelar för mycket, regler & villkor gäller). Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om kriterierna för ett hett back-to-back-möte, norr som hetare än söder, ett säsongsdefinierande möte, en historik av slakt, hettan mellan de “nya” topplagen, Slaget om Runn, Västerås-samarbets-derby, Väsbys avstamp mot topp tio (?), märkliga matchups, bättre motståndare för Mariestad, en stundande invasion av flygande tranor, ett halvhett östgötaderby, Mörrums möjligheter att störa Karlskrona och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi mängder av extra poddavsnitt året runt. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk Ni hör podden via alla vanliga poddappar, på Spotify eller här:

I vårt mest numerärt underlägsna avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Vatsugs begäran – igenom slaget vid Mont Tabor. Sagan utspelar sig på Napoleons hipsterfront.Per är den som drar värja den här gången och går igenom slaget, men inte minst fäster han sig vid den (givetvis eldige) franske generalen Jean-Baptiste Kléber vars panasch och dådkraft försatte den egna armén i en fullkomligt ohållbar situation. Mattis roll är den här gången att fundera över ICA Edoras (öppet 09–21 vardagar, stängt söndagar).Stort tack till Vatsug! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En del utbildningar kan helt och hållet försvinna från Svenskfinland då Åbo Akademi sparar. Stiftelsen för Åbo Akademi, vars viktigaste uppgift är att stöda Åbo Akademi, vill ändå inte öppna plånboken mer än de gör nu. Vad kommer nedskärningarna att betyda? Är de nödvändiga åtgärder, eller finns det en risk för att Åbo Akademi inte längre klarar av sitt uppdrag? I Slaget deltar Marko Joas, prorektor vid Åbo Akademi, Lasse Svens, skattmästare för Stiftelsen för Åbo Akademi och Peter Nynäs, professor i religionsvetenskap vid Åbo Akademi. Ordet leds av Cecilia Juuti. Slaget 18.12.2025. E-post: slaget@yle.fi

Hvorfor beder Femina kommunikationsrådgiver Anna Thygesen forklare Højesterets afgørelse af tv-vært Jes Dorph-Petersens sag? Tabloid spørger chefredaktør Tine Brødegaard Hansen. Hvorfor endte politikerne med at give en ny Medieombudsmand mindre magt over de medier, man ellers havde så travlt med at advare imod? Vi spørger socialdemokraternes medieordfører Mogens Jensen. Skriver vi bedre med hjælp fra kunstig intelligens? Og får vi bedre journalistik? Nej! siger ugens medvært René Fredensborg, journalist, forfatter mm. Men på Sjællandske Nyheder hjælper kunstig intelligens redaktionerne med alt fra noteskrivning og research til idé-udvikling og sprog. Chefredaktør Carsten Lysdal besøger Tabloid for at fortælle om, hvad medier og læserne får ud af det. Vært: Marie Louise Toksvig

Kom med inden for i en af julens hyggeligste julekalendere, når DR Sportens faste podcast 'Fodboldlisten' hver dag frem til juleaften kårer intet mindre end de 24 bedste fodboldkampe, der er spillet. Nogensinde. I hele verden. I hvert fald i de seneste 40 år. Vært Thomas Loft kræser for os alle med quiz og klip fra arkivet, mens klassisk pianist og fodboldkender Mathias Hammer sidder klar ved klaveret. Ja, og Andreas Kraul er der også. Fodboldjulen har aldrig lydt bedre.

Är det rimligt att den som har mer egendom och besparingar också ska betala mer för sin vård på ålderns höst – om det kan rädda den pressade äldreomsorgen? THL:s färska beräkningar visar att samhället kan få in 45 miljoner euro extra om tillgångar som placeringsbostäder och fonder räknas med i klientavgiften för äldrevården. Men vore det rättvist – och vad skulle det leda till? Frågan diskuteras i Slaget av nationalekonomen och professorn Edvard Johansson från Åbo Akademi, Pehr Löv, andra viceordförande i Pensionärsförbundet och Inger Gripenberg, verksamhetschef för Jakobstads Åldringsvänner. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Byrådet i Trondheim vil forby gjennomkjøring i Midtbyen, stenge Nonnegata for biler, fjerne gateparkering og ha mer bompenger. Miljøpolitikerne jubler, næringslivet fortviler - og Høyre anklages for å selge sjela si. Hør hele debatten fra Adressahuset 3. desember her. Programleder er Roy Tommy Bråten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäster: Linus Nordström, Jack Moy För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan:4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter:Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Relevanta länkar: ...Hongkonginfluensanhttps://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/tuff-influensasasong-vantar-ilsket-virus-harjar-i-ar ...Viagr aboyshttps://www.nme.com/wp-content/uploads/2025/01/ViagraBoys-new-album-cover-artwork.jpg ...st1https://media.ffycdn.net/eu/st1/3iGiVwE6UcCV4mbFW8pH.jpg?width={width} https://www.reddit.com/r/sweden/comments/1i872gl/hur_uttalar_ni_st1/ ...Sebastian Murphyhttps://media.gettyimages.com/id/2166217156/sv/foto/copenhagen-denmark-sebastian-murphy-of-viagra-boys-performs-on-stage-during-syd-for-solen-on.jpg?s=612x612&w=gi&k=20&c=Mxd_QrM7u4XziVTzj1kHREpYyWHmpgvaZWuyPp0KkPE= https://sv.wikipedia.org/wiki/Sebastian_Murphy ...ansjovisbristenhttps://omni.se/mannerstrom-rasar-mot-ansjovispriserna-daligt/a/PdrQn5 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/brist-pa-ansjovis-i-jul-begransat ...norska smörkrisenhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Norska_sm%C3%B6rkrisen ...slaget vid Hastings https://www.svt.se/nyheter/utrikes/entusiaster-aterskapade-hastingsslag ...Slaget på Trastfältethttps://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_p%C3%A5_Trastf%C3%A4ltet ...Radioheadhttps://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/JOWmAJ/radiohead-staller-in-konsert-i-kopenhamn https://images.squarespace-cdn.com/content/v1/51bf42fee4b0d7c68c775c69/b8bfb4de-269a-44d9-bbf7-47cce1cb38d2/RH+Feature+artwork.jpg ...John Candy: I Like Mehttps://www.imdb.com/title/tt26683420/ ...Zara Larssonhttps://www.mitti.se/nyheter/zara-larsson-slar-publikrekord-pa-avicii-arena-6.3.333602.0acc8c2b4e ...full retard på Haitihttps://www.theguardian.com/us-news/2025/nov/21/texas-haiti-rape-indictment https://www.telegraph.co.uk/content/dam/en-us/news/2025/11/24/TELEMMGLPICT000450382068_17640085595760_trans_NvBQzQNjv4BqqVzuuqpFlyLIwiB6NTmJwfSVWeZ_vEN7c6bHu2jJnT8.jpeg?imwidth=640 ...Så knarkar Sverigehttps://www.svtplay.se/sa-knarkar-sverige ...Pungt.https://x.com/Svenzvensson/status/1995569226053288438 https://x.com/johanwicklen/status/1995560921884721277 Låtarna som spelades var:Island Rock - Papa DeeSeek and Destroy - Metallica Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här:https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg

Secondhand har länge hyllats som det klimatsmarta alternativet, men numera styr slit och släng-kulturen och trender även loppisarna. Debatten i Slaget diskuterar om vi är på väg att glömma syftet med att handla begagnat, alltså att konsumera hållbart. I debatten deltar Emilia Gädda, ledande expert på hållbarhet och cirkulär ekonomi på Suomen tekstili ja muoti, och Pia Polsa, biträdande professor i marknadsföring på Hanken. Ordet leds av Cecilia Juuti. E-post: slaget@yle.fi

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.I detta sista 700-avsnitt ringer vi ingen annan än den oefterhärmlige Per Andersson. Nej, inte Per Andersson journalisten – komikern och skådespelaren, såklart!*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valve överraskade stort i veckan med tre (!) hårdvarunyheter: "pc-konsolen" Steam Machine, VR-headsetet Steam Frame och den nya kontrollen Steam Controller. Med hjälp av Sweclockers-Calle grottar vi ner oss i hårdvaran och spekulerar i priserna. Vi presenterar också tidernas snyggaste spelomslag och laddar för Battlefield 6: Slaget – lördagens stora fight mellan FZ och Sweclockers.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den numera folkkäre sommarprataren Messiah Hallberg.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brittiska mediejätten BBC har hamnat i en storm efter avslöjanden om vilseledande rapportering - två av bolagets toppchefer har avgått och nu anklagas bolaget för att vara partiskt. Vad säger medieskandalen om public service-mediernas roll i en tid av politisk polarisering, starka känslor och ökande misstro?  Slaget diskuterar frågan tillsammans med medieforskaren och professorn Anu Koivunen, ledarskribenten Kenneth Myntti och Svenska Yles direktör Anna Forth. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

24 juni 1859 inleddes Slaget vid Solferino mellan de allierade franska och sardinsk-piemontesiska arméerna mot den österrikiska armén. Slaget utvecklades på ett förvirrat och bit för bit sätt fram till lunchtid. Efter extremt kostsamma strider bröt fransmännen igenom det österrikiska centrumet på eftermiddagen. Mindre handlingar, inklusive en kraftfull fördröjning av den österrikiska generalen Ludwig von Benedek, fortsatte fram till mörkrets inbrott, vilket gjorde att fransmännen och piemonteserna var för utmattade för att förfölja de besegrade österrikarna.De österrikiska förlusterna var enorma, med 14 000 man dödade och sårade och över 8 000 saknade eller fångade. Franco-Piemontesiska förlorade 15 000 dödade och sårade samt över 2 000 saknade eller fångar. Dessa tunga förluster bidrog till Napoleon III:s beslut att söka vapenvilan med Österrike som i huvudsak avslutade det andra italienska självständighetskriget.I denna repris av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Slaget vid Solferino.Dessa blodiga händelser inspirerade Henri Dunant att leda rörelsen för att etablera Internationella Röda Korset. I dag finns det flera minnesmärken över händelserna som omger slagen, inklusive ett museum som visar uniformer och vapen från tiden och en krypta som innehåller benen från tusentals offer.Dunant kunde aldrig glömma vad han såg och 1862 skrev han ner sina minnen från slaget, vilka nu finns tillgängliga i en ny svensk utgåva: Europas bortglömda blodbad. Minnen från Solferino. Boken var en enorm framgång för den redan förmögna författaren. Men framför allt kan det sägas att det aktivt bidrog till grundandet av Röda Korset och till den banbrytande Genèvekonventionen av 1864 om vård av de sårade i krig och skydd av civilbefolkningen.Den mest skrämmande aspekten av Dunants observationer är inte vittnesmålet om själva slaget, utan "vården" av de sjuka och sårade efteråt. Hans beskrivningar av de primitiva behandlingsmetoderna, som mest bestod av opraktiserade amputationer och oändligt lidande och törst, är hjärtskärande och gruvsamma i sina detaljer.Bild: Napoleon III instruerar sina vakter under marskalk Regnaud att storma SolferinoAdolphe Yvon - Eget arbete, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den näst tidigast värvade gästen, nämligen Kristoffer Appelquist. Lite kul, med tanke på att han var Kristian Luuks val häromveckan.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än programledaren, poddaren, filmmakaren och tidigt värvade Fredrik Wikingsson.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den danske vikingen Knut den store regerade över tre kungariken – England, Danmark och Norge – och skapade ett maritimt imperium utan motstycke i sin samtid. Det så kallade Nordsjöväldet byggde på en stark personlig makt snarare än gemensamma institutioner, och blev vikingatidens politiska kulmen.Personalunionen mellan de tre rikena varade bara några decennier, men dess historiska avtryck blev djupgående. Skepp, silver och strategi styrde över hav och folk när Knut den store förvandlade Nordsjön till en motorväg för makt och inflytande.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bo Eriksson och författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som är aktuella med boken Nordsjöimperiet – Vikingarnas välde (Albert Bonniers förlag).Hösten 1015 landsteg Knut med en av de största invasionsflottorna världen dittills skådat. Med omkring 140 skepp och tusentals krigare lämnade han Danmarks kuster för återerövra England efter hans fars död efter en kort tid på engelska tronen. Expeditionen var ett storverk i sig – ett tydligt tecken på det danska kungadömets organisatoriska styrka.Redan året därpå, 1016, besegrade Knut kung Edmund Järnsida vid slaget vid Assandun. Den 30 november kröntes han till kung av England – starten på ett imperium som kom att sträcka sig över större delen av norra Europa.Efter brodern Haralds död blev Knut även kung av Danmark 1018. Genom ett fälttåg år 1028 lade han dessutom Norge under sig. Därmed regerade han över tre kungariken och hade samtidigt inflytande över tributpliktiga områden på Irland, norska bosättningar kring Irlands hav och delar av västkusten, Skåne och Blekinge i nuvarande Sverige.Men Nordsjöväldet var inte en enhetlig stat. Det handlade snarare om en personalunion – ett rike som vilade på Knuts personliga auktoritet. Knut såg sig inte bara som en vikingakung, utan som en kristen härskare i Europas mitt. År 1027 reste han till Rom på pilgrimsfärd för att möta påven och den tysk-romerske kejsaren. Genom sitt äktenskap med Emma av Normandie förstärkte han sin legitimitet ytterligare, både i England och på kontinenten.När Knut dog den 12 november 1035 föll imperiet snabbt sönder. Bildtext: llumination som visar kung Edmund Järnsida (till vänster) och Knut den store (till höger) i slaget vid Assandun år 1016. Slaget blev avgörande i kriget mellan den anglosaxiske Edmund och den danske Knut, som efter segern enade England under sitt välde. Ur Chronica Majora av Matthew Paris (1200–1259), Corpus Christi College, Cambridge. Public domain via Wikimedia Commons.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Storyblock Audio.Stöd Historia Nu för att vi ska kunna fortsätta producera avsnitt på denna nivå behöver vi ditt stöd.Genom att bli premiummedlem hjälper du oss att stå fria från annonsmarknadens svängningar och säkrar att Historia Nu kan fortsätta berätta historien – år efter år.Som tack får du:✅ Två extra avsnitt varje månad✅ Alla ordinarie avsnitt helt reklamfriaPriset är bara 60 kr/månaden vid lanseringen - med sju dagars gratis provperiod. Senare 75 kr/mån eller 750 kr/år.

Markedet er i god stemning efter en weekend, hvor den hårdt prøvede argentinske præsident Javier Milei vandt en overbevisende politisk sejr efter en tumultarisk periode, hvor mistilliden til landets politiske kurs har ført til en alvorlig valutakrise. Samtidig afblæste Trump henover weekenden en lurende handelskrig med Kina. Vi kigger også på Danmark, hvor helt friske tal viser, at 90 procent af alle nysolgte biler til private nu er elektriske. Slaget er forbi, elbilen vandt, er konklusionen. Til sidst diskuterer vi et meget omfattende EU-forslag om at afbureaukratisere og rulle unødigt papirarbejde tilbage, som desværre blev stemt ned i EU-parlamenteret. En virkelig trist dag for Europa, lyder vurderingen. I studiet: Magnus Barsøe og Mikael Milhøj. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än journalisten, poddaren och tidigt värvade Lina Thomsgård.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moderaterna samlas för arbetsstämma. Vilka orosmoln finns på M-himlen? Och hur ska de vinna valet mot både S och SD? Anette Holmqvist, Max V Karlsson och Viktor Barth-Kron är på plats i Västerås. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Först ut är ingen mindre än programledaren och early adoptern Kristian Luuk.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Då De hängivna signalerar larmet blir goda råd dyra. Utan backup tvingas den lilla styrkan möta en hel styrka av hängivna soldater då slaget om Stormklint inleds, en kamp som kommer kosta blod, svett och tårar… Medverkande Musik: Burroughs Bound,... Fortsätt läsa →

Slaget om Visby är ett av Sveriges historias mest mytomspunna slag, samtidigt som det var ett av de mest obetydliga ur ett geopolitiskt perspektiv. Medan slaget i sig har rönt stort intresse från historiker och arkeologer, huvudsakligen på grund av de fynd som gjordes under början av 1900-talet utanför Visbys gamla stadsmur, var slagets konsekvenser relativt små, ur ett vidare perspektiv.Slaget hade sin upptakt i ett danskt försök att utnyttja en politisk oreda i Sverige och samtidigt återta makten från den tyska Hansan. Åren innan invasionen hamnade Kung Magnus Eriksson av Svearike i konflikt med sina söner om hur det växande kungadömet skulle skötas. Den yngre sonen Erik allierade sig med Valdemar Atterdag för att vinna stöd i utbyte mot skånska städer, men när Erik plötsligt dog i pesten och ingångna avtal tappade sin funktion beslutade Valdemar Atterdag att ta saken i egna händer och invadera skånelandskapen samt Gotland.I detta avsnitt av militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om Valdemar Atterdags invasion av Gotland år 1361.Konflikten mellan kungasönerna och den gamle kungen i Sverige gav Valdemar en enkel seger och under juli 1361 kunde han utan något motstånd avsegla mot Gotland för att där lägga under sig staden Visby.En viktig orsak till att Gotland ingick i Valdemars planer var att Visby under denna tid en viktig handelsstation och hade nära band med den tyska Hansan. Tack vare handeln över Östersjön var Visby en av de rikaste och mest folktätaste städerna i hela Skandinavien. Men detta lockade också tyska handelsintressen. Hansan eftersträvade tullfrihet och hade vuxit till sådan grad att den utövade stort inflytande över de nordeuropeiska kungahusen, Danmark och Sverige inkluderat. Genom att ta Gotland och staden Visby i besittning önskade Valdemar därmed få kontroll över den handel som gick i nordöst-sydvästlig riktning från finska viken ner mot Skåne och Öresund och samtidigt minska Hansans inflytande i regionen.22 juli 1361 sägs det att landstigningen genomfördes, och den 27 juli stod Valdemar utanför Visbys murar. Slaget som sådant är relativt enkelt ur ett militärhistoriskt perspektiv. Valdemars här var betydligt mer välutrustad än vad de gotländska bönderna var. Trots detta tycks de ha varit någorlunda jämbördiga i fråga om storlek. Flera frågor kvarstår dock som ser till att slaget om Visby fortsätter att engagera, och mycket har vi att tacka de massgravar som finns kvar. Till exempel finns det frågetecken kring varför de begravdes utan att de avkläddes sina ringbrynjor och hjälmar, huggsåren tycks antyda att många blivit slagna i ryggen, och det finns en del frågor om varför borgarna i staden tycktes lämna saken åt de gotländska bönderna.Bild: Utgrävningarna av massgravarna från slaget i Visby 1361. Wikipedia, Public Domain. (Sök efter Visby i mediearkivet hos Historia.nu)Text: Peters Bennesved Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sarah forteller om hvordan Jens Stoltenberg er i ferd med å bli gentrifisert, og Kari Elisabeth og Sivert mener han grenser til naiv. Sivert har fått seg en ny jobb mens Kari Elisabeths nye prosjekt er FAU på skolen. Hun får støtte fra Lars, men møter motstand fra Sarah. Hør episoden som abonnent hos Podme eller i Aftenposten-appen. Med Lars Glomnes, Sarah Sørheim og de tidligere politikerne Sivert Bjørnstad (Frp) og Kari Elisabeth Kaski (SV).

Krigen mot Ryssland under 1700-talet ledde till att flottbasen i Karlskrona förlorade i betydelse. Fokus flyttades istället till skärgårdsflottan och Sveaborg. Staden drabbades dessutom hårt av epidemier under århundradet.Trots motgångarna gick Karlskronas örlogsvarv in i en glansperiod tack vare skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman. Under 1780-talet inleddes en modern varvsepok när af Chapman införde serietillverkning och standardiserade ritningar, vilket förvandlade Karlskrona till ett av Europas mest avancerade varv.Detta är det andra avsnittet i en serie om fyra i podden Historia Nu, där programledaren Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Karlskronas strategiska och politiska betydelse under Sveriges krig från 1740-tal till början av 1800-talet. Avsnittet är ett betalt samarbete med Destination Karlskrona.Under frihetstiden stod de politiska grupperingarna hattarna och mössorna i konflikt om vem som var Sveriges främsta fiende – hattarna pekade på Ryssland, mössorna på Danmark. Eftersom Karlskrona byggts för att försvara riket mot danskarna blev staden ett naturligt fäste för mössorna.Sverige, då en stormakt, besegrades under det stora nordiska kriget, men ambitionerna kvarstod. Hattarnas ryska krig 1741–1743 drevs av revanschlust snarare än realistisk planering. Trots flottans betydelse drabbades insatserna av bristfällig logistik och svag ledning.Efter katastrofen 1743 inleddes en period av återuppbyggnad och modernisering. Under 1750-talet samarbetade af Chapman – senare varvschef i Karlskrona (1782–1793) – med skärgårdsflottans befälhavare Augustin Ehrensvärd och utvecklade nya fartygstyper: skärgårdsfregatterna udema, pojama, hemmema och turuma, uppkallade efter finska landskap. Samtidigt förbättrades infrastruktur i Karlskrona: 1758 påbörjades byggandet av de berömda “Fem fingerdockorna”, täckta torrdockor enligt Ehrensvärds förslag.Under Gustav III:s ryska krig (1788–1790) stod Karlskrona återigen i centrum för upprustningen. Högsjöflottan, baserad i Karlskrona, konkurrerade om resurser med den nybildade skärgårdsflottan, vilket skapade organisatorisk splittring. Kriget inleddes med att flottan kastade loss från Karlskrona i juni 1788 under hertig Karls befäl – denna gång betydligt bättre förberedd än under hattarnas krig. Slaget vid Svensksund 1790 resulterade i en överväldigande seger där över 40 ryska fartyg förstördes.KällorEricson Wolke, Lars & Hammar, AnnaSara (2022). Sjömakt och sjöfolk: den svenska flottan under 500 år. Lund: Nordic Academic PressHillbom, Rune (1979). Karlskrona 300 år: en återblick i ord och bild. [D. 1] 1679-1862. Karlskrona: Abrahamson.Karlskronafebern - den stora epidemin 1788-1790, Av MarinmuseumFemfingerdockan. En av varvets märkligaste byggnader som byggdes under åren 1758-1856.Bild: Fredrik Henrik af Chapman, Sveriges store skeppsbyggnadsförnyare, skildras här vid sitt arbetsbord omkring 1778. Med fartygsritningar i handen och Vasaorden på bröstet speglar porträttet hans avgörande roll i moderniseringen av örlogsvarvet i Karlskrona. Porträtt i olja av Lorens Pasch den yngre. Källa: Nationalmuseum Licens: Public Domain.Ett montage på en av Chapmans ritningar från 1789 av skeppet Venus.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dadler har fått en oppsving! Slaget om de piggfrie dekkene er over og det er bæsj i fjorden

Tyska orden är en av de klassiska kristna riddarordnar som bildades under korstågen till Mellanöstern. Trots detta är det främst ordens korståg och erövringar i Baltikum – i områden som idag utgör Estland och Lettland – som gjort den mest känd.Tyska orden utgjorde i flera hundra år en mäktig kraft i regionen och bidrog till att ge Baltikum en västeuropeisk prägel. Riddarna förde långa och blodiga krig, bland annat vid Peipussjön år 1242 och i det berömda slaget vid Tannenberg år 1410.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Tyska ordens historia. Orden blev framför allt betydelsefull som ett skydd mot öster i dåtidens Baltikum. Dess framväxt och etablering var en del av de medeltida korstågen i norra Europa. Kopplingarna till det svenska rikets expansion österut, i det som idag är Finland, är tydliga.Tyska orden kom också länge att spela en central roll inom Hansan. Flera viktiga handelsstäder i de östra delarna av Östersjön – även på Gotland – kontrollerades och skyddades av orden.När ordensstaten till slut kollapsade under 1500-talet skapades ett maktvakuum. Detta utnyttjades bland annat av det svenska riket, som inledde sin östliga expansion i dåtidens Livland, motsvarande dagens Estland. Den svenska stormaktstiden inleddes på allvar med övertagandet av Reval.Bild: Slaget vid Tannenberg var en avgörande strid mellan Tyska orden och en allians av polska och litauiska styrkor. Det markerade början på slutet för Tyska ordens dominans i Östeuropa. Slaget vid Tannenberg den 15 juli 1410, ur Berner Chronik av Diebold Schilling den äldre, ca 1483. Källa: Diebold Schilling d. Ä., via tyska Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tyfon av elände, varför Amerikanska bilar är så stora, samt Slaget vid Blair Mountain, det näst största väpnade upploppet i Amerikansk historia

När Augustus grep makten under den utdragna maktkampen i spåren av mordet Julius Caesars genomlevde Rom en djup identitetskris. Republiken hade kollapsat, och ett nytt imperium växte fram – styrt av en man som vägrade titulera sig kung, men ändå utövade envälde i praktiken. För att befästa sin ställning och skapa den långvariga freden – Pax Romana – insåg Augustus att han behövde kontrollera mer än armén och senaten; han måste också forma romarnas värderingar, livsstil och kultur. Men han lyckades inte kontrollera sin egen dotter Julia.I det sjätte och avslutande avsnittet i Historia Nu:s sexdelade serie om Romarriket samtalar Urban Lindstedt med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Ett av de tydligaste uttrycken för detta var Augustus försök att kontrollera det privata livet – särskilt äktenskap, sexualitet och kvinnlig dygd. Genom lagar som Lex Iulia de maritandis ordinibus (18 f.Kr.) och Lex Iulia de adulteriis coercendis (17 f.Kr.) ville Augustus återupprätta så kallade romerska dygder. Gifta medborgare – särskilt från överklassen – förväntades föda fler barn och leva moraliskt. Ogifta kunde drabbas av ekonomiska straff, och äktenskapsbrott blev ett offentligt brott. Kvinnor hamnade i fokus för regleringen: lojalitet, trohet och moderskap framhölls som ideal. Ironiskt nog drabbades hans egen dotter Julia – landsförvisad år 2 f.Kr. för påstått omoraliskt leverne – vilket innebar ett officiellt bakslag för hans moralism.Samtidigt kultiverade han en ny kulturell identitet genom att skydda och uppmuntra den latinska poesin – det som kom att kallas "det gyllene århundradet". Poeter som Horatius, Vergilius och, inledningsvis, Ovidius var nära kopplade till hans hov. Aeneiden av Vergilius blev ett epokgörande nationalepos som förenade myt, historia och Augustusrötter och kopplade honom till guden Venus genom Aeneas släktlinje. Ovidius, vars verk som Metamorfoser och Ars Amatoria klantades med kärlek och förförelse, förvisades till Svarta havets kust år 8 e.Kr. – i ett tydligt tecken på kulturens spänning under Augustus regim.En av hans mest konkreta kvarlevor är byggnadsverk. Augustus återuppbyggde gamla tempel, lät uppföra nya offentliga byggnader och förskönade stadens infrastruktur – allt vitalt för att skapa ett värdigt Rom. I Res Gestae Divi Augusti sammanfattar han sin insats: “Jag tog över en stad av tegel och lämnade en av marmor.” Monument som Ara Pacis och Mars Ultors tempel på Forum Augustum manifesterade hans roll som fredsstiftare och Caesars arvtagare – och fyllde stadsrummet med arkitektonisk symbolik, arbetstillfällen och belöningar för lojalitet. Det nya Rom – mjukgatad i marmor – blev ett monument över hans makt.Omslag: Bröderna Tiberius och Gaius Gracchus var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock AudioLyssna också på Slaget vid Teutoburgerskogen som befriade germanerna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De borgerliga partierna har dött idédöden. Kampen om vilka som kan bygga ett nytt folkhem står nu mellan SD och S, menar Payam Moula, chefredaktör för tidskriften Tiden. Den pågående norska valkampanjen kan vara en fingervisning om vad som väntar i det svenska riksdagsvalet nästa år. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Året er 1943. I de dype fjordene i Finnmark lusker et av tyskernes største våpen og venter på sitt neste bytte. Men snart skal noen nordmenn, under Royal Navy, prøve å lure Scharnhorst i en dødelig felle. Slaget ved Nordkapp venter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

År 1683 är ett av de mest avgörande märkesåren i europeisk historia. Det var då Osmanska riket – den turkiska stormakten på Balkan och i Främre Orienten – led sitt största och mest allvarliga nederlag. Österrikare, tyskar och polacker segrade i slaget vid Wien och inledde därmed återerövringen av Ungern och dess grannländer.Den osmanska belägringen av Wien var kulmen på en omfattande expansion norrut, som sträckte sig till dagens Slovakien och mellersta Ukraina. Målet var att även göra Österrike till en vasallstat under det muslimska imperiet. Under flera månader var Wien helt inneslutet. Stadens befästningar underminerades och attackerades i våg efter våg.Den så kallade "turkfaran" fick de kristna grannländerna att reagera. Till slut anlände den polske kungen Jan Sobieski i spetsen för en stark armé för att häva belägringen. Samtidigt förberedde storvesiren Kara Mustafa den avgörande stormningen av Wien, vars försvar vid flera punkter redan hade brutits ner. Situationen var akut – staden kunde omöjligen hålla stånd mycket längre.På en och samma dramatiska dag förberedde sig storvesiren för stormning, medan Jan Sobieski planerade ett massivt kavallerianfall mot de osmanska ställningarna.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om 1683 års avgörande uppgörelse i sydöstra Europa – den osmanska belägringen av Wien och de efterföljande krigen på Balkan.Bild: Ottomanerna omringar Wien av Frans Geffels, Badisches Landesmuseum, Wikipedia, Public Domain.Musik: Mozarts Piano Sonata no. 11, K. 331 - III. Rondo Alla Turca. Källa: Orangefreesounds, Public Domain Mark 1.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nogle gange er en parkeringsplads bare en parkeringsplads, men i København er den meget mere end det. Kommunalvalget står til at blive det endelige opgør mellem dem, der ønsker behagelig klimapolitik og grønne områder, og dem som bare vil leve i en by - med alt, hvad det indebærer. Artiklen er skrevet og læst højt af journalist, Rasmus Karkov. Producer: Frederik Riis-Jacobsen Redaktør: Ida Hasgaard Røntorp Find alle højtlæste artikler fra Berlingske herSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Slaget om Tammerfors mellan påsken 1918 var en avgörande vändpunkt i det finska inbördeskriget där den vita sidan besegrade de röda. Överbefälhavaren Gustaf Mannerheim behövde en seger för att tyska trupper inte själva skulle avgöra kriget, med långtgående politiska konsekvenser i den unga nationens liv.Industristaden Tammerfors var ett viktigt fäste för den röda sidan. Slaget om Tammerfors blev blodigt med strider från hus till hus. När slaget var över låg 2 000 röda döda och omkring 2 000 sårade och hos de vita räknade man 700 döda och 2 000 sårade.I denna nymixade repris besöker programledaren Urban Lindstedt och professor Martin Hårdstedt Tammerfors för att fördjupa sig i slaget om Tammerfors under finska inbördeskriget 1918 där det fortfarande går att hitta kulhål i gravstenar.I slutstriderna sattes den oerfarna svenska frivilligbrigaden om 350 man in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade.Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår. De vita rensade ut det sista desperata motståndet bland de röda i Tammerfors, arkebuserade hundratals röda och tog närmare 11 000 fångar. När de vita begravdes i hjältegravar lades de röda i omärkta massgravarBild: Röda gardets kulspruteställning i Tammerfors Keskustor 1918, Wikipedia, Public DomainMusik: Ojos Negros "(tango) de Vicente Greco från 1918, Youtube, Public Domain Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Gettysburg i Pennsylvania den 1-3 juli 1863 är kanske det mest kända slaget i det amerikanska inbördeskriget. Platsen var resultatet av att två arméer sökte varandra. Runt 300 skandinaver deltog vid Gettysburg.Vändpunkten i kriget hade kommit redan vid slaget vid Antietam året innan, men efter Gettysburg kunde rebellarmén inte längre föra kriget på sina egna villkor.Detta är det andra av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia. Slaget vid Gettysburg utkämpades under tre intensiva dagar mellan den 1 och 3 juli 1863.Den första dagen inleddes med att general John Bufords kavalleri lyckades hålla tillbaka de framryckande konfedererade trupperna. Bland de mest stridbara förbanden fanns Järnbrigaden, där soldater med svensk-norskt ursprung deltog i Michiganregementet. Dessa enheter spelade en avgörande roll i att pressa tillbaka sydstatssoldaterna och skapade oreda i Unionens elfte kår.Den 2 juli blev slagfältet ännu mer kaotiskt, särskilt vid platser som Peach Orchard och Little Round Top, där Unionens förflyttningar visade sig vara strategiskt avgörande. Samtidigt förvandlades det så kallade Wheatfield till ett blodigt skärselden av närstrider, där båda sidor led svåra förluster.Den 3 juli kulminerade striderna i det berömda anfallet känt som Pickett's Charge – ett frontalangrepp över öppna fält mot Unionens linjer vid Cemetery Ridge. Resultatet blev en katastrof för konfederationen. Angreppet slogs tillbaka med förödande förluster, vilket tvingade general Robert E. Lee att inleda reträtt – en vändpunkt som gav nordstaterna övertaget i kriget.Efterdyningarna av slaget var förödande. Uppemot 51 000 soldater beräknas ha dödats, sårats eller försvunnit under de tre dagarna. Fältsjukhusen var ofta kaotiska och bristfälligt utrustade, men vissa leddes av svenska läkare, som Dr Charles J. Nordquist, som försökte bringa ordning i kaoset. Många av de döda lades i provisoriska massgravar, en tragisk men nödvändig realitet i slagets efterspel.De som överlevde återvände ofta till civila livet. Flera av de invandrade soldaterna, både svenska och norska, skulle senare bli framgångsrika bönder eller småföretagare i det växande Amerika – en tyst men bestående konsekvens av det blodiga slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Gettysburg, Pennsylvania, den 3 juli 1863, skildrat i en handkolorerad litografi av Currier och Ives. Bilden visar ett avgörande ögonblick under det amerikanska inbördeskriget, där nordstaterna till slut segrade efter tre dagars blodiga strider. Nathaniel Currier och James Merritt Ives – Bild från Library of Congress, digitalt ID: cph.3g02088. Public Domain.Musik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slaveriet byttes mot terror och fängelse för påhittade brott.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En serie om John Ericsson, skeppet Monitor och slaget vid Hampton Roads 1862, del 4. Det kommer handla om järn vs. trä, skott som studsar mot metall, Virginias ramning, Cumberlands sänkning, glödande skott, skepp på grund, Congress kapitulation, brott mot vit flagg, fruktansvärda skador och konfederationens främsta framgång på haven. Bild: CSS Virginia rammar och sänker skeppet USS Cumberland den 8 mars. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- The Civil war: a narrative, vol 1, Shelby Foote- Battle Cry of freedom, James McPherson- The Longest night: a military history of the Civil War, David Eicher- War on the Waters: The Union and Confederate navies, 1861-1865, James McPherson- The civil war at Sea, Craig Davis- Unlike anything that ever floated, Dwight Sturtevant Hughes och Christoper Kolakowski- Duel between the first ironclads, William Davis- Iron Dawn, Richard Snow- Divided Waters, Ivan Musicant Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En serie om John Ericsson, skeppet Monitor och slaget vid Hampton Roads 1862, del 4. Det kommer handla om geografin runt Hampton Roads, unionsskeppen Congress, Cumberland, Roanoke, Minnesota och St. Lawrence, Virginias jungfrufärd, brandtal, överraskningsmoment och första skottet. Bild: Unionsställningar vid Newport News med unionsflottan i Hampton Roads i bakgrunden. Källa: WikipediaPrenumerera: Glöm inte att prenumerera på podcasten! Betyg: Ge gärna podden betyg på iTunes!Följ podden: Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret), Instagram (@stjarnbaneret)Kontakt: stjarnbaneret@gmail.comLitteratur:- The Civil war: a narrative, vol 1, Shelby Foote- Battle Cry of freedom, James McPherson- The Longest night: a military history of the Civil War, David Eicher- War on the Waters: The Union and Confederate navies, 1861-1865, James McPherson- The civil war at Sea, Craig Davis- Unlike anything that ever floated, Dwight Sturtevant Hughes och Christoper Kolakowski- Duel between the first ironclads, William Davis- Iron Dawn, Richard Snow- Divided Waters, Ivan Musicant Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget ved Waterloo var ikke bare slutten på Napoleons militære karriere. Det var slutten på en periode som skapte det moderne Europa, fra syvårskrigen til Wienerkongressen. Hvorfor er denne perioden så viktig? Hva gjør den relevant for oss i dag? Hvilke personer spilte viktige roller? Og hvilke ideer var sentrale? Historiens lange linjer trekkes her opp gjennom fire generaler: Napoleon, Lord Wellington, Blücher og Scharnhorst. Gjest i episoden er Harald Høiback, oberstløytnant, filosof og historiker ved Forsvarets museer.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Gäster: Elvira Gullberg, Adam von Friesendorff, Daniel Sanchez, Viktor Engberg STORY HOTEL Alla lyssnare får 30% rabatt på standard rate: Gå in på hyatt.com och välj destination, Stockholm eller Malmö. Ange ”Corporate or Group Code”: 165414 (Giltig fram till 31 augusti 2025) Patrons får 40% rabatt med en kod som du hittar här: https://www.patreon.com/posts/story-hotel-50-94462700?utm_medium=clipboard_copy&utm_source=copyLink&utm_campaign=postshare_creator&utm_content=join_link För 90SEK/mån får du 5 avsnitt i veckan: 4 Vanliga AMK MORGON + AMK FREDAG med Isak Wahlberg Se till att bli Patron via webben och inte direkt i iPhones Patreon-app för att undvika Apples extraavgifter: Öppna istället din browser och gå till www.patreon.com/amkmorgon Relevanta länkar: …kändisarna om nya påven https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/MnrJnJ/kandisarna-om-nya-paven-djupt-besviken https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-ny-pave-ar-vald https://nypost.com/2025/05/08/us-news/pope-leo-xiv-in-his-own-words-the-pontiff-on-abortion-climate-change-homosexuality-and-capital-punishment/ …Fransiscus https://www.dosp.org/wp-content/uploads/0_USCCB_Pope_Francis.jpg …de sexuellt aktiva påvarna https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_sexually_active_popes …fiskmåsarna på taket https://www.nbcnews.com/video/the-story-of-the-seagulls-by-the-vatican-chimney-when-white-smoke-was-seen-239185989573 …”mom hooked up with the pope” - klippet https://www.tiktok.com/@loulouorange/video/7502268014725729582?q=pope%20situationship&t=1746773595360 …Tobias Thybergs Grindr https://www.dn.se/sverige/nya-sakerhetsradgivaren-stoppas-regeringskansliet-har-fatt-helt-ny-information/ …skorstenen https://www.dw.com/en/chimney-installed-on-sistine-chapel-for-papal-conclave/a-72413056 …anti-drönarvapnet https://www.youtube.com/watch?v=NCYvaqr0hSM https://www.droneshield.com/c-uas-products/dronegun-tactical …påvens fotfetish https://edition.cnn.com/2024/03/28/europe/pope-washes-feet-maundy-thursday-intl …tusenfotingen https://tpc.googlesyndication.com/daca_images/simgad/15964965329839135312 …KAJs plagiat https://www.tiktok.com/@kumimaaligrafitti/video/7501709010178149634 …Ugriska språk https://sv.wikipedia.org/wiki/Ugriska_spr%C3%A5k …Glottologi https://en-wiktionary-org.translate.goog/wiki/glottology?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=rq …Lingolympiaden https://www.lingolympiad.org/pdf/kval-2025.pdf …barnen på Lilla Granen https://www.expressen.se/tv/nyheter/varlden/bisarra-dagisparaden-infor-putins-jippo/ …Lützen https://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_L%C3%BCtzen Låtarna som spelades var: Galen Tjej - Elvira Gullis Gullberg Sunset Jesus - Avicii Alla låtar finns i AMK Morgons spellista här: https://open.spotify.com/user/amk.morgon/playlist/6V9bgWnHJMh9c4iVHncF9j?si=so0WKn7sSpyufjg3olHYmg Stötta oss gärna på Swish, varje litet bidrag uppskattas enormt! 123 646 2006