Podcasts about Halland

Av Nina Muossa och Jenny Pejler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Anders drabbades av jordbävning i Colombia | Sveriges RadioDe som bor i Halland är lyckligast i Sverige | Sveriges RadioSocialdemokraterna vill att fler ska få jobb | Sveriges RadioMona har 12 igelkottar på besök i trädgården | Sveriges Radio

Den 88-åriga kvinnan är svårt demenssjuk, hon får hjälp av en manlig undersköterska att lägga sig och vila efter maten då försöker han få henne att utföra oralsex på honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är bara så himla sjukt hur han har tagit tillfället i akt och utnyttjat den här sårbara kvinnan, säger mannens tidigare arbetskamrat ”Klara”.Den här händelsen inträffar hösten 2024 på ett vårdboende i Halland. Mannen är undersköterska och han ertappas av en kollega som ser hur han först drar ned sina byxor framför den 88-åriga kvinnan och sedan tar fram sitt könsorgan. I hovrätten döms mannen, mot sitt nekande, till fängelse i två år och nio månader för våldtäktsförsök. – Man kan säga att det är två huvudsituationer som det här uppstår i, det ena är antingen vid dusch eller toalettbesök, det andra är när hon ligger i sängen och gärningsmannen ska göra någonting som har med jobbet att göra, säger kriminologen Anders Östlund vid polisen i Region Mitt. Anders Östlund har tittat på runt 150 polisanmälningar som rör misstänkta våldtäkter inomhus mot kvinnor som är 60 år och äldre. 119 av dem har skett i en ”vårdkontext” – till exempel på ett äldreboende. I merparten av fallen är den misstänkte en manlig anställd. Anders Östlund beskriver de här förövarna som opportunister, de tar tillfället i akt när möjligheten uppstår och det är sällan som det förekommer hot eller våld. – Det är väldigt vanligt att han är ganska oberörd efteråt också, han ”tackar för sig” och sedan när han kommer tillbaka till kvinnan är det som om ingenting har hänt. De äldres utsatthet är extremt beroende av att omgivningen lyssnar och tar det som hänt på allvar. Programledare: Jenny Hellström och Pernilla WadebäckLjud: Fredrik Nilsson Reportrar: Jenny Hellström och Pernilla WadebäckProducent: Jenny HellströmKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

In dieser Radioreise nimmt Sie Alexander Tauscher mit auf eine Tour unter dem Motto "Schweden Cross Over". Freuen Sie sich auf eine Reise von Göteborg über Halland, Skåne, Småland und Gotland bis nach Stockholm. Wir starten mit einer typischen schwedischen Fika bei Kalle Bengtsson in der Göteborger Konditorei Kampanilen. Håkan Strömberg erinnert uns im Stadtmuseum an einen schwedischen Boxweltmeister und an die Anfänge der Marke Volvo. Im Hafen von Göteborg gehen wir kurz an Bord der MS Juno. Kapitänin Annette sowie die die Gästeführer Maria und Hampus sprechen über das weltweit älteste noch aktive Passagierschiff. Uniformen aus aller Welt, aus den verschiedensten Bereichen von Airlines bis zu Krankenschwestern zeigt Gründer Niclas Östergren im Uniformmuseum am Rande von Trelleborg. Den südlichsten Punkt des schwedischen Festlands zeigt uns Mick Daly im Smygehuk Lighthouse Hostel. Hier kann man direkt am Leuchtturm übernachten. Småland geprägt von fast endlosen Wäldern und vielen Seen mit Wasserläufen. Unsere Reise führt uns mit Anna Aspenkog weiter nach Småland in die Heimat von Astrid Lindgren. Von dort aus gönnen wir uns einen kulinarischen Abstecher auf die Insel Gotland. Rikhard Hasselblad spricht über Trüffel als schwarzes Gold von Gotland in seinem Restaurant Smakrike. Die schwedische Hauptstadt Schweden stellt uns von Bord eines Kreuzfahrtschiffes der Lektor Kai Boldt vor. Schließlich besuchen wir einen friedvollen Ort und sprechen über einen Kämpfer für den Frieden. Dag Hammarskjöld's Backåkra als Hof, auf dem der spätere schwedische Dipolomat und Generalsekretär der Vereinten Nationen Dag Hammarskjöld lebte, zeigt uns Gunilla Herdenberg. Viel Spaß auf dieser Reise durch dieses skandinavische Land! 

Måndagen drar igång med Halvtids-Eriks egen måndagssång och en riktig “nu kör vi”-känsla i studion. I Glada nyheter får vi hopp inför hösten när 15-årige Kadri i Karlskoga erbjuder gratis klippningar och matkassar till ensamstående. Vi kollar helgens googlingar, pratar ställverk och mygg i Svartbyn med Henrik – och Emelie från Piteå testar 10 000-kronorsmixen (det går… sådär). Dessutom: Nyhets-Jonas ska “pricka hitten” med Linda Bengtzing, skvaller om Joe Labero och E-Type, app-overload, tonårsdilemmat med lämnade mobiler och en lyckoundersökning där Halland sopar banan. Och ja: Sommarfix-ljudet avslöjas och så pratar vi med härliga William Brynolfsson.

¿Quién no se sumó a los remos de los bikingos de Noruega en el Mundial? Ahora se sumaran muchos más porque México recibirá a Halland y compañía en fecha por confirmarse. Conoce más detalles en este episodio. Mantente al día con los últimos de 'El Bueno, la Mala y el Feo'. ¡Suscríbete para no perderte ningún episodio!Ayúdanos a crecer dejándonos un review ¡Tu opinión es muy importante para nosotros!¿Conoces a alguien que amaría este episodio? ¡Compárteselo por WhatsApp, por texto, por Facebook, y ayúdanos a correr la voz!Escúchanos en Uforia App, Apple Podcasts, Spotify, y el canal de YouTube de Uforia Podcasts, o donde sea que escuchas tus podcasts.'El Bueno, la Mala y el Feo' es un podcast de Uforia Podcasts, la plataforma de audio de TelevisaUnivision.

Emigrationen till Amerika skapade under mindre än ett sekel en helt ny svensk nation på andra sidan Atlanten. I Nordamerika lyckades strävsamma svenska bönder och deras ättlingar på några årtionden lägga mer mark under plogen än vad svenska kungar erövrat under stormaktstiden.Senare kom hundratusentals svenska industriarbetare fylla amerikanska industrier och den svenska hushållerska blev ett begrepp när unga svenska kvinnor flydde en livegenskapsliknande tillvaro som hembiträde i Sverige.Med tiden lyckades svenskarna, med hänvisningar till det fornnordiska kvädet Beowulf och vikingarnas resor till Nordamerika, bli anglosaxare. Idag uppfattar sig 4 miljoner amerikaner som svenskättlingar.I avsnitt 152 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Svenska institutet för nordamerikastudier. Han driver också podden Amerikaanalys.Svältåren i slutet av 1860-talet kickstartade en massemigration från Sverige till USA. Under perioden 1851–1930 utvandrade nästan 1,2 miljoner personer till USA, varav ca 200 000 återvände till Sverige. Utvandringen i förhållande till folkmängd i Sverige var bara större på Irland och i Norge.Redan år 1638 upprättades en mindre svenska koloni Nya Sverige i Nordamerika i trakten runt Delawarefloden. Det handlade dock bara om några hundra svenskar och finnar. Och redan 1655 erövrades Nya Sverige av holländarna.En stark befolkningstillväxt i Sverige från 1,8 miljoner människor år 1750 till 2,3 miljoner människor skapade ett fattigt landsbygdsprolitariat. Industrialiseringen kom sent till Sverige och kunde därmed inte suga upp de jordlösa på landet.Missnöjde med sin situation i Sverige tillsammans med förhoppningar om ett bättre liv på andra sidan Atlanten fick många ta det livsavgörande beslutet om emigration. En mindre grupp emigrerade för att de förföljdes för sina religiösa övertygelser. Arbetsmarknadskonflikter fick senare många industriarbetare att emigrera. En bred läskunnighet gjorde att svenskarna kunde ta till sig information om USA och skriva brev till släktingar som redan tagit språnget.Emigrationen var stor från Småland, Öland, Halland, Västergötland, Östergötland, Dalsland, Värmland och från Bergslagsområdet medan Mälarområdet snarare upplevde flyttströmmar till Stockholm.Emigrationen ökade när dåliga tider i Sverige sammanföll med goda i Amerika som under större delen av 1880-talet. De goda möjligheterna att förvärva jord i USA för en billig penning, inte minst efter Homestead Act 1862, spelade stor roll under den tidiga utvandringen. Jordhungern var stor i Sverige, där den starka befolkningsökningen kraftigt ökat de obesuttnas antal.Amerikabreven hem och återvändare gjorde att USA blev en realitet i medvetandena hos breda befolkningslager. Återvändare fick ofta en hög status när de återkom till sin hembygd. Många köpte mark eller startade industrier med pengar de tjänat i Amerika.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Sveriges sista svältkatastrof.Musik: Visa från Utanmyra av Gunnar Mikalsen Kvifte är licenserad under en Creative Commons-licens.Bild: Svenskar i Amerika. Olof Olsson från Nerikes Kil, utvandrade omkring 1880 till Rush City, Minnesota. Denna filen donerades av Nordiska museet som en del av Europeana Fashion samarbetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl X:s vandring över Stora och Lilla Bält vintern 1658 är en av de mest mytomspunna händelserna i svensk historia. Kungens hela armé hängde i vågskålen. Den framgångsrika marschen genom Jylland och kapitulationen av fästningen i Fredriksodde under 1657 riskerade att gå fullständigt om intet om marschen misslyckades. Men om isen höll, ja då låg Köpenhamn och Själland öppet.Den danska kungen Fredrik III förhandlingsposition i ett sådant läge skulle bli förödande dåligt. Vintern var ju kallare än vanligt, med vädret var nyckfullt. Skulle isen hålla?I avsnitt 40 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved Karl X:s danska krig. Hur ska man egentligen se på Karl X:s danska krig? Var han en maktfullkomlig imperialist, eller var han en tidig skandinavist? Och varför är vi så måna om att diskutera framgången 1658 och tåget över bält, när allt höll på att gå om intet bara året efter? Man kan också fråga sig om inte myten om tåget över bält har lett till en överskattning av de svenska och danska kungarnas roller i sammanhanget. Kanske var det egentligen de europeiska stormakterna som hade sista ordet i Fredrik III och Karl X avgörande fejd.Episoden har varit ett återkommande tema bland historiker, och många har diskuterat Karl X strategi och vägval, de risker han tog, och på vilka grunder han fattade sina beslut. Vansinnigt nog lyckades hela operationen utan några avgörande förluster, och väl framme i Själland kunde kungen signera ett förödande fredstraktat för dansk del, den så kallade freden i Roskilde. Skåne, Blekinge och Halland blev nu svenskt och skulle förbli det för ”evinnerlig tid”. Aldrig hade Sverige varit större och starkare än nu.Samtidigt går det inte att rygga för det romantiska draget i berättelsen om händelserna 1658. De praktiska omständigheterna i sig, men även skildringarna i efterhand öppnar för frågor om svensk stormaktspolitik i Norden och gentemot de nya landskapen.Bild: Karl X Gustaf (1622-1660) efter slaget vid Iversnaes av Johann Filip Lemke, public domain, wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Therese Berntsson har haft innebandyn som en röd tråd genom hela livet. Från åren som spelare till rollen som ordförande i Tvååker IBK har sporten gett henne betydligt mer än bara matcher och träningar – den har skapat vänskaper för livet, format hennes ledarskap och gett erfarenheter som hon haft stor nytta av långt utanför idrottshallen. I det här avsnittet berättar Therese om resan från innebandyn till ett framgångsrikt liv som ICA-handlare, där hon snart i 15 år har drivit två olika butiker i Halland. Hon delar med sig av hur ledarskapet inom idrotten och näringslivet går hand i hand och varför människor alltid har varit den viktigaste framgångsfaktorn.Men samtalet handlar också om livet utanför karriären. Therese berättar öppet om den känslosamma och stundtals tuffa vägen till att bli mamma – en resa som kom att förändra hennes perspektiv på livet. Om att förlora sin mamma. Det blir ett varmt och ärligt samtal om familj, motgångar, glädje och vad som verkligen betyder något.Vi pratar också om den unika gemenskap som innebandyn skapar. Om lagkamraterna som blivit vänner för livet, om minnen som aldrig bleknar och om varför sporten har en fantastisk förmåga att föra människor samman, oavsett var i livet de befinner sig.Dessutom passar Therese på att hylla alla de tränare och eldsjälar hon mött genom åren – människorna som lägger tusentals ideella timmar på att skapa en trygg miljö där barn och ungdomar får växa, utvecklas och hitta en gemenskap. Utan dem hade svensk innebandy aldrig varit den folkrörelse den är i dag.Det här är ett inspirerande samtal om hur en idrott kan forma ett helt liv. Om ledarskap, entreprenörskap, vänskap, familj och vikten av att ge tillbaka. Ett avsnitt som visar att de största segrarna ofta sker långt utanför innebandyplanen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Therese Berntsson har haft innebandyn som en röd tråd genom hela livet. Från åren som spelare till rollen som ordförande i Tvååker IBK har sporten gett henne betydligt mer än bara matcher och träningar – den har skapat vänskaper för livet, format hennes ledarskap och gett erfarenheter som hon haft stor nytta av långt utanför idrottshallen.I det här avsnittet berättar Therese om resan från innebandyn till ett framgångsrikt liv som ICA-handlare, där hon snart i 15 år har drivit två olika butiker i Halland. Hon delar med sig av hur ledarskapet inom idrotten och näringslivet går hand i hand och varför människor alltid har varit den viktigaste framgångsfaktorn.Men samtalet handlar också om livet utanför karriären. Therese berättar öppet om den känslosamma och stundtals tuffa vägen till att bli mamma – en resa som kom att förändra hennes perspektiv på livet. Om att förlora sin mamma. Det blir ett varmt och ärligt samtal om familj, motgångar, glädje och vad som verkligen betyder något.Vi pratar också om den unika gemenskap som innebandyn skapar. Om lagkamraterna som blivit vänner för livet, om minnen som aldrig bleknar och om varför sporten har en fantastisk förmåga att föra människor samman, oavsett var i livet de befinner sig.Dessutom passar Therese på att hylla alla de tränare och eldsjälar hon mött genom åren – människorna som lägger tusentals ideella timmar på att skapa en trygg miljö där barn och ungdomar får växa, utvecklas och hitta en gemenskap. Utan dem hade svensk innebandy aldrig varit den folkrörelse den är i dag.Det här är ett inspirerande samtal om hur en idrott kan forma ett helt liv. Om ledarskap, entreprenörskap, vänskap, familj och vikten av att ge tillbaka. Ett avsnitt som visar att de största segrarna ofta sker långt utanför innebandyplanen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fågelsångsnatten 2026 i kortformat, del 3 Klockan är 02.40 natten till 9 maj. Vi lyssnar på fågelsjön Tåkern, hör om fåglars mörkeranpassning i Blekinge och tar oss sedan till Halland där Lena Näslund och Didrik Vanhoenacker cyklat ner till havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klippt ur Fågelsångsnatten 2026. Hela natten går att höra här och här.

Halland Noruega y los Hombres del Norte

No podcast ‘Notícia No Seu Tempo’, confira em áudio as principais notícias da edição impressa do jornal ‘O Estado de S.Paulo’ desta quarta-feira (01/07/2026): Ao reconhecer uma série de penduricalhos como sendo de natureza remuneratória, o Supremo Tribunal Federal facilitou que magistrados, promotores e procuradores de diferentes níveis elevem seus salários-base para algo em torno dos R$ 46 mil. A tese aprovada terá como efeito prático a conversão do teto do funcionalismo em um piso informal para as categorias beneficiadas, avaliam especialistas ouvidos pelo Estadão. Política: Michelle se reúne com o presidente do partido e deixa o PL Mulher Economia: Alcolumbre se queixa de pressão para votar PEC do fim da escala 6x1 Internacional: Suprema Corte dos EUA veta ação para limitar cidadania por nascimento Metrópole: Apelo do papa é rejeitado e Igreja fica mais próxima de um cisma Esportes: Haaland decide para a Noruega, que agora vai enfrentar a seleção brasileiraSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Hårt arbete har väckt liv i de igenvuxna markerna i halländska Långasand. Bin, fjärilar och blommor här. Vi möter också några av Sveriges drygt 30 daggmaskarter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I halländska Långasand myllrar det av liv så här års. Just innanför stranden breder strandängen och ljungheden ut sig som är hem för många rödlistade och ovanliga arter, ett resultat av ihållande naturvårdsarbete de senaste femton åren. I början av 2000-talet hade mycket av markerna här växt igen men efter ett initiativ från de boende på platsen påbörjades en långsam förvandling. Vresrosor grävdes bort, ljungen brändes och marken väcktes till liv. Tillsammans med Pauline Broholm Lindberg, boende i området, Krister Larsson, naturvårdare, Lena Alness och Jeanette Erlandsson från länsstyrelsen i Halland, sänder Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson från de restaurerade markerna som numera räknas som ett av Hallands rikaste kustnära områden. Här går det att hitta växter som martorn, murgrönsmöja och ängsnattviol, och i den varma sommarmorgonen kan både svart violmott, hedpärlemofjäril och havstapetserarbi dyka upp. Vi besöker också daggmaskforskaren Christer Erséus som har byggt ett maskhotell på sitt lantställe, där bland annat olika arter av lövdaggmask trivs. I Karin Gyllenklevs reportage får vi lära oss mer om hur daggmaskarna förökar sig, och vad och hur de äter.Vem har lagt ett blått ägg mitt bland de spräckliga tärnäggen? Det undrar Lars Löfholm, och vi skickade frågan hela vägen till Sheffield i England, till ägg-nestorn Tim Birkhead, professor emeritus i zoologi. Han svarar på frågan utifrån äggets färg och form, och passar också på att berätta vilken fågelarts ägg han tycker är både vackrast och mest fascinerande.Den senaste veckan har det rapporterats om orangefärgat vatten på västkusten. Det är mareld! Vi ringer upp Martin Larsvik på Tjärnö marina laboratorium för att höra om det är ovanligt tidigt på säsongen, och få reda på mer om dessa pyttesmå organismer som kan skicka ut ljus i natten.I veckans kråkvinkel hyllar Thomas Öberg sorkarna.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Om det är de hjärtformade bladen, det mjuka träet eller den akrobatiska livsstilen som gör denna organism så älskad är svårt att veta. I litteraturen spelar den och i visan uppmanar den till vila. Vi söker ett släkte, och på tal om det - många svenskar bär dess namn i olika kombinationer. Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter käringtand. De tre som vann var: Amandah Melin, Skarpnäck, Inger Johansson, Sollebrunn och Leif Edenborg, Västerhaninge. Grattis alla tre!

Podden är tillbaka efter de två starka segrarna mot Varberg och Nordic. Om att aldrig vinna i Halland, vad som egentligen är annorlunda spelmässigt än tidigare och vilka spelare BoIS absolut inte får tappa i sommarfönstret.  Heja BoIS!

När Danmark 1675–1676 försökte ta tillbaka landskapen Skåne, Halland och Blekinge blev det snabbt ett krig som utkämpades både på stigar, gårdsplaner och i skogsbryn mellan skånska friskyttar och svenska trupper som i stora fältslag mellan reguljära danska och svenska trupper.Snapphanarna, eller friskyttarna, bedrev en effektiv gerillakrigföring under skånska kriget med bakhåll, sabotage och stöld av den svenska krigskassan. Men utan kvinnorna hade det varit svårt att hålla igång det skånska motståndet. Gårdarna måste skötas och hemliga budskap transporteras. Och kvinnor kom att författa många protestskrivelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Jojan Vadenbring, som skrivit ett stort antal vetenskapliga artiklar om Snapphanarna. Detta är början på ett Historia Nu Premium-avsnitt. Vill du lyssna på hela avsnittet blir du medlem på www.historia.nu/premium. Det kostar 75 kr/mån och då får du två extra avsnitt samt alla vanliga avsnitt reklamfria.Genom freden i Roskilde 1658 blev Skåne, Halland och Blekinge svenska. Danmark tvingades avträda en tredjedel av sitt territorium till den svenska stormakten.För många skånska bönder handlade konflikten mindre om stormaktspolitik och mer om vardagens villkor: skatter, inkvarteringar och övergrepp från soldater som såg bygden som fientlig. När danskarna landsteg 1676 öppnades en möjlighet att återvända till ”den gamla ordningen” – och det gav näring åt ett motstånd som kunde slå till och försvinna.”Snapphane” var i grunden ett svenskt skällsord, använt för att göra motståndet kriminellt och opolitiskt: rövare snarare än kombattanter. Samtidigt fanns mer organiserade förband – friskyttar – som stod på dansk sida och kunde vara formellt knutna till Danmarks krigföring, medan andra grupper bestod av lokala bondeuppbåd eller rena stråtrövare som levde på plundring.Den distinktionen spelar roll när vi ska förstå kvinnornas insats. Kvinnor var sällan formellt inskrivna som soldater – men de var ofta helt avgörande för att gerillakriget skulle fungera i praktiken.Gerillakrig i skog kräver mat, kläder, krut och gömställen. Friskyttarna kunde inte bära allt själva. Kvinnor drev gårdar vidare under extrem press, gömde proviant och såg till att män som levde ”på skogen” kunde komma tillbaka, få mat och utrustning och sedan försvinna igen.Ett konkret exempel finns i material kring ”Sven i Boarp”, där hans hustru enligt domboksuppgifter under en månads tid mältade, gjorde ost och smör och höll gårdens produktion igång – samtidigt som hon bidrog till att förse männen med livsmedel. Det är vardagsarbete som samtidigt blir krigföring: den som kontrollerar maten kontrollerar möjligheten att slå till.I andra fall tycks kvinnor ha agerat som spårare, budbärare och lokala ”nätverk”. Och i den svenska föreställningsvärlden kunde kvinnors rörlighet och kontaktytor vändas mot dem: de kunde misstänkliggöras som spioner – eller till och med som ”spionhäxor”, ett begrepp som lyfts i modern historieskildring om perioden.Kriget skapade en pappersflod. Kvinnor skrev – eller lät skriva – suppliker och brev till myndigheter: om skattelättnader när män dött eller dragit i fält, om nåd för fängslade anhöriga eller om tillstånd att driva verksamhet vidare. Här framträder kvinnor som administrativa aktörer i krigets skuggsamhälle, där familjens överlevnad kunde avgöras av rätt formulering och rätt mottagare.Bild: Snapphanen Svend Poulsen Gønge (t.h.), känd som Göingehövdingen, lockar den svenske översten Sparre i ett bakhåll genom att uppträda förklädd till svensk. Illustration ur Carit Etlars roman Gjøngehøvdingen, 1903. Illustration: Poul Steffensen (1866–1923). Public domain, via Wikimedia Commons. FärglagdMusik: Hybrid March av Boris Skalsky, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Los dioses del gol cumplen con una gran jornada. Messi, Mbappe y Halland con doblete. #grc

Lamine Yamal mueve la ilusión y también quiere ser líder de goleo.  Egipto de la mano de Salah consiguen 3pts.  Gran jornada de lunes con Mbappe, Messi y Halland en acción.#grc

Heute sind Skåne, Bohuslän, Gotland, Blekinge, Halland und Jämtland selbstverständliche Teile von Schweden. Aber Geschichte ist immer nur eine Momentaufnahme. Heute scheinen sie selbstverständlich zu Schweden zu gehören. Vor 400 Jahren aber gehörten sie noch zu Dänemark und Norwegen. Wie kam es also, dass diese Regionen schwedisch wurden? Darum geht es in dieser Folge aus der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte". Komm mit in die Zeit zwischen 1643 und 1660.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här programmet möter Anna fysioterapeuterna Camilla Frejd och Ellen Gidlund Ströberg, verksamma inom vuxenpsykiatrin i region Halland. I programmet berättar de hur de främjar och stödjer goda levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Lokala nyheter med en väderprognos för Halland. E-postadress: nyheter.halland@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

Hoten är många mot vadarfåglarna på Hallands strandängar där morgonens fältreporter finns. Vi följer också med på en botanisk resa till Chile. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skärfläckorna är på väg in över Hallands strandängar. Men hur går det egentligen för strandängens vadarfåglar? Hoten är många: brist på betesdjur, mängder av gäss som förvandlar strandängarna till golfgreener utan skydd för ägg och ungar, rovdjur på marken och i luften. Morgonens fältreporter Lena Näslund möter Jimmy Stigh som följt fåglarna i Båtafjorden och Bua-området sedan 1980-talet och Mikael Hellman från Länsstyrelsen i Halland för att höra vad man kan göra åt situationen – och förstås också spana efter nyanlända vadarfåglar i aprilmorgonen.Och så ska vi till Chile, där botanisterna Stina Weststrand och Åsa Krüger från Göteborgs botaniska trädgård varit för att leta växter tillsammans med kollegor från Norge, Storbritannien och Chile. Hälften av växterna i Chile är endemiska – de finns bara här i hela världen. Som chileklockan, vars röda stora blommor pollineras av kolibrier.Vi har tidigare berättat i Naturmorgon om arbetet för att få tillbaka fisken atlantstör i svenska vatten. Nu har en av de små störarna som släppts ut i Göta älv vuxit till sig och återfunnits flera år senare, ute i Nordsjön! Vi ringer upp Linnéa Jägrud, projektledare på Sportfiskarna.Med en knapp månad kvar till Fågelsångsnatten här i P1 laddar vi upp med en helt nyinspelad och väldigt vacker dubbeltrast. Den sjunger nu tidigt på våren och det är biologen Bo Söderström som fångat den på band. Vi ringer upp Bo för att höra varför han gillar dubbeltrast – och om hans förhoppningar att fånga tjäderspel i sina mikrofoner under Fågelsångsnatten.Vi har kommit en bit in i april och på de flesta håll i landet avlöser vårtecknen varandra. Tranans första rop, blåsippor, vitsippor, tussilago, grodornas lek, doften av det första vårregnet, koltrastens kvällsserenad, nyvakna igelkottar, myror som värmer sig i vårsolen, deklarationen och det första myggbettet – det är bara några exempel på vilka vårtecken som ni som lyssnar tycker är viktigast.Men vad går man och väntar på i exempelvis Brasilien? Ja, kanske jakarandas överdådiga blomning! I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ut i världen på andra sorters vårtecken.Programledare är Mats Ottosson.Veckans naturfråga:Nu söker vi en amerikansk snabblöpare. I sprint kan den komma upp i nästan 100 km/tim på sina klövar. Den har inget med matbestick att göra, även om det låter så.Kanske kan du se den beta bredvid bison på prärien eller i västra USA:s halvöknar. Skicka ditt svar till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö.Glöm inte att skriva din postadress.Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till!Förra veckan frågade vi efter råka. Vinnarna var Anders och Tuva Björling, Göteborg, Lena van den Brink, Munkflohögen, Ebba Morelli, Göteborg. Grattis alla tre!

Under 1700-talet blomstrade Sveriges vetenskapsliv och herrgårdskultur. Inspirerade av impulser från omvärlden gjorde både landsbygdspräster, adelsentreprenörer och Uppsalas akademiker banbrytande upptäckter som lade grunden för en svensk upplysningstid. För eftervärlden är det framför allt Carl von Linné som kommit att symbolisera denna epok, men verkligheten var betydligt mer brokig – och rikare.Ett utmärkt exempel på tidens vetenskapliga pionjärer är Anders Celsius, känd för temperaturskalan som bär hans namn. För sina samtida var han ett universalgeni – han väckte beundran i hela Europa och deltog bland annat i den franska vetenskapsakademins expedition till Tornedalen, vars syfte var att fastställa jordens form.En annan banbrytare var Eva Ekeblad, som genom experiment visade hur potatis kunde användas till att tillverka både brännvin och puder. Potatisen var vid denna tid fortfarande en ny och misstänkt växt i Sverige – och Ekeblads upptäckter spelade en viktig roll i dess spridning.På den svenska landsbygden verkade samtidigt personer som Gustaf Fredrik Hjortberg, präst i Halland, som inte bara studerade botanik utan också experimenterade med elektricitet och deltog i ostindiefararresor. Och bland de driftiga brukspatronerna märks Peter Christoffer Cederbaum, verksam i östra Småland, som representerar herrgårdens roll som centrum för både produktion och vetenskaplig nyfikenhet.I detta avsnitt av Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh om herrgårdskulturens betydelse och de svenska snillenas roll i 1700-talets upplysningstid.Bildtext: Linné i sin kolt efter resan i Lappland, kopia från 1853 av Hendrik Hollander Cz. efter ett original av Martinus Hofman målat 1737. Carl von Linné avbildas i samisk kolt och håller i handen blomman Linnaea borealis, som kom att bära hans namn. Public Domain Källa: University of Amsterdam WikipediaKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi lyssnar efter ugglor i en halländsk skog tillsammans med ugglefotografen Axel Graneskog. Och i ett nedfruset Sverige spanar vi rördrom, vattenrall och piplärkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även om det är ovanligt vintrigt på de flesta håll finns det vårtecken att hålla utkik efter. Som att ugglorna börjar ropa in sina revir nu i februari. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh och ugglefotografen Axel Graneskog finns i en skog på gränsen mellan Småland och Halland, med öronen öppna för sparvuggla, pärluggla, lappuggla och kattuggla. Axel har alltid varit naturintresserad, men som gitarrist i ett hårdrocksband har musiken upptagit stor del av hans lediga tid. Men för fem-sex år sedan började han satsa på naturfotograferingen på allvar, och då alldeles särskilt att fånga ugglor på bild. Han ger oss de bästa tipsen för att höra ugglor, berättar vilka arter som är svårast att fota och hur det är att följa en ugglefamilj under en hel säsong.Denna kalla vinter bjuder på en del utmaningar för de fåglar som inte drog söderut i höstas utan stannade kvar. Särskilt för fåglar som är beroende av öppet vatten. Jenny Berntson Djurvall åkte till Färjestaden på Öland där två rördrommar övervintrar i vassen – och stödutfodras med strömming.Det blir fler fågelmöten i vintertid. På tångbankarna vid Hallandskusten spatserar så här års gråbruna piplärkor – fågelvärldens oansenliga doldisar. Men de är fågelskådaren Reino Anderssons favoriter. Reporter Mats Ottosson har hängt med honom ut för att spana efter övervintrande skärpiplärkor och vattenpiplärkor.Många djur sover sig igenom vintern. Som en del fjärilar. Men Simon Syvertsson i Cambridge sprang på ett påfågelöga som verkade ha vaknat till - och som väste åt honom! Vi ringer upp Simon för att höra mer om upplevelsen.Märkligt ofta blir det samma motiv varje gång vi tar upp vår mobil för att fotografera. Som för veckans kråkvinklare Joacim Lindwall. I hans kamerarulle finns samma myr förevigad, om och om och om igen.Programledare är Karin Gyllenklev.

Danmark och Sverige var rivaler som under århundraden kämpade om herraväldet i Norden. Skånska kriget bröt ut i september 1675, när Danmark tillsammans med Nederländerna förklarade krig mot Sverige. Den danska ambitionen var att återerövra Skåne, Blekinge och Halland – landskap som förlorats till Sverige vid freden i Roskilde 1658.Den 4 december 1676 utkämpades det blodigaste slaget i Sveriges historia – slaget vid Lund. Hälften av de stridande stupade, och landskapen härjades svårt. Kriget präglades av möten mellan reguljära arméer, friskyttar och snapphanar i både regelrätta slag och gerillakrigföring. De största förlorarna var som alltid civilbefolkningen.I reprisen av avsnitt 67 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Göran Larsson, tidigare chef för Malmö museer och Stadsarkivet, samt författare till två böcker om Skånska kriget.En särskilt uppmärksammad roll i krigföringen spelade snapphanarna, som stred både i militärt organiserade friskyttekompanier och i små fristående grupper. Svenskarna försökte med både amnestier och drakoniska straff bekämpa snapphanerörelsen, vars betydelse avtog markant mot krigets slut.Det avgörande för krigets utgång var dock inte de svenska militära framgångarna i Skåne, utan den förändrade maktbalansen i Europa. Det dansk-svenska kriget utgjorde en del av ett större europeiskt krig mellan Frankrike – Sveriges allierade – och en koalition bestående av Nederländerna, Spanien, den tysk-romerske kejsaren samt bland andra Brandenburg och Danmark. I augusti 1678 slöt Ludvig XIV fred med sina främsta fiender, vilket isolerade Danmark och Brandenburg. Danmark tvingades därefter sluta fred utan några vinster. Freden undertecknades i Fontainebleau och därefter i Lund, där även ett svensk-danskt förbund etablerades 1679. Därmed avgjordes Skånes framtid – som en del av Sverige.Bild: Slaget vid Lund där Karl XI längst till vänster synes för svenska trupper jaga fienden ut på fältet. I bakgrunden slätt och den brinnande byn Vallkärra. Oljemålning från 1696 av Johann Philip Lemke. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 1800-talets andra hälft förvandlades Norrland från en avlägsen periferi till ett centrum för svensk industrialisering. Efterfrågan på virke från Europas snabbt växande städer sammanföll med tekniska landvinningar såsom ångsågar och förbättrade flottningsleder.Men tillväxten hade en mörk baksida: baggböleriet. I Baggböle utanför Umeå anklagades träpatroner som Dickson för att olagligt ha avverkat Kronans skogar. Bolagen misstänktes också för att lura eller pressa småbönder att sälja sin skog till underpris. Detta skogsindustriella vilda västern ledde till att bolagen samlade på sig enorma arealer.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren, historiepoddaren och norrlänningen Robin Olovsson om träpatronernas tidevarv i Norrland under 1800-talet. Olovsson är aktuell med boken Historien om Norrland. Del 2: Framtidens land.Politiska och ekonomiska reformer spelade en avgörande roll för skogsindustrins utveckling. Skråväsendet avskaffades 1846, näringsfriheten genomfördes 1864, och aktiebolagslagen från 1848 underlättade kapitalanskaffning till nya industrianläggningar. Den engelska importtullens avskaffande på virke 1842 och 1851 fick dock störst betydelse, i kombination med Storbritanniens snabba industrialisering som skapade en massiv efterfrågan på skandinaviskt timmer.Under tidigt 1800-tal etablerades flera skogsbolag och sågverk längs Norrlandskusten och vid de större älvarna. Ett exempel är sågen i Baggböle utanför Umeå, som från 1840-talet blev en av de mest framstående i Västerbotten. Sågverksindustrins genombrott sammanföll med lanseringen av ångsågar och avskaffade tullar på trävaror, vilket öppnade internationella marknader och ledde till ökad produktion och export.Sundsvall symboliserade mer än någon annan plats denna nya epok. Efter den förödande stadsbranden 1888 återuppbyggdes centrum i sten – ett uttryck för självförtroende, kapital och framstegsanda. Staden blev ett kommunikationsnav och var en av de första utanför storstäderna att kopplas till Telegrafverkets stamnät. Det var också i Sundsvall som Sveriges första stora arbetarstrejk genomfördes, år 1879.För bönder och arbetare i Norrland innebar träindustrins framväxt både möjligheter och bördor. Många småbrukare arbetade vintertid som timmerhuggare, medan kvinnorna skötte gården. Skogsarbetet var slitigt och ofta farligt – men också en väg till kontantinkomster i ett annars självhushållande system.Industrialiseringen skapade nya samhällen, klassklyftor och en helt ny arbetsmarknad. I byarna växte skolor och affärer fram, men även kreditskulder, inspektorer och disponenter. Ett nytt klassamhälle föddes, där träpatronernas marmorsalar stod i skarp kontrast till arbetarnas enkla träkåkar i ytterområdena.Oscar Dickson, Fredrik Bünsow och Carl Kempe var några av de namn som kom att eka i både Stockholm och London. De byggde inte bara upp sågverksimperier längs Norrlandskusten – de lät även uppföra praktfulla byggnader. Hallwylska palatset i Stockholm, Bünsows villa i Diplomatstaden och det sagolika Tjolöholms slott i Halland är monument över de förmögenheter som sågverksindustrin möjliggjorde.Bildtext: Timmerflottare i Haverö socken, Medelpad, under slutrensning – eller ”rumpning” – av timmer som fastnat på stenar när vattenståndet sjunkit, omkring 1910. Foto: Okänd fotograf. Public Domain, via DigitaltMuseum.Musik: Dramatic Strings av Boris Skalsky, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

September 2024. När hundratals villor länsas i Skåne och Halland inser polisen att det inte handlar om en slump. Ett spår i leran leder till en internationell liga – och starten på en av de största inbrottsutredningarna i modern tid.Hasse Aro intervjuar utredaren Rickard Pedersen om jakten på ligan, spåren som avslöjade dem – och fallet som fick polisen att tänka om.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra – på Podplay, varje torsdag!