Podcasts about helsingfors

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En elfärja för 2000 passagerare mellan Tallinn och Helsingfors? Ja, det är vad Viking Line har i kikaren just nu. Vi hissar och dissar planerna. Dessutom snackar vi denna veckan om Scandlines färjesatsning på Rødby–Puttgarden, linjen där det just nu byggs en megatunnel. Och så hör vi om AIDA som förbereder ett jättekalas, om Oceanias nya fartygsklass och om skärgårdsbåtens dag i Stockholm. Välkomna ombord! /Christopher & Patrik 

Meteorologiska världsorganisationens senaste klimatrapport är så dyster att den helt saknar ljusglimtar och idag måndag ordnar organisationen Elokapina sin största klimatdemonstration någonsin. Men ljusglimtar finns faktiskt! Finland har halverat sina utsläpp på 20 år, och de flesta finländare är överens om att klimatåtgärder behövs, men vilka seglivade systemfel finns det runt om oss som hindrar dig och mig från att göra mer? I Slaget på måndag möts professor Eva Heiskanen från centret för konsumentforskning vid Helsingfors universitet, och professorn i näringslära vid Helsingfors universitet Mikael Fogelholm.Maria Nylund leder diskussionen.  E-post: slaget@yle.fi

Det går trögt för ekonomin på andra sidan Östersjön - lågkonjunktur, växande statsskuld, attacker på strejkrätten och sparpaket i rullning sedan Finlands högerregering fick makten. Men vad beror landets ekonomiska problem på, och vad kan vi dra för lärdomar av det? Löser det sig om alla börjar köpa Nokia 3310 igen? Silvia berättar om varför hon älskar Finland och Elinor har gjort bort sig i Helsingfors. Hör också om varför Anders Borg blivit populär i Finland, just när vi trodde "arbetslinjen" var på väg ut.

I dagen avsnitt tackar gänget den finska radiostationen "Radio-City" från Helsingfors som har besökt oss under veckan. Radio-City bjuder på hembränt och merch medan Jonas, Hasse och Linda bjuder tillbaka med svenska klassiker. Idag snackas det också om kaffepriserna, att Finland har några nya regler gällande djur och att streamningtjänsten "Max" ska byta namn igen. Vi får också vilda webben och "Hasse goes to Hollywood" där han idag skådespelar i en komedi.

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johannes, Jonny och Tomas har just varit på Radiogaala i Helsingfors. De konstaterade att de inte har stenkoll på de finska kändisarna, ja faktiskt inte koll alls. En kände de åtminstone igen, och det var Antti Lindtman. När Johannes skulle hälsa på honom gick det inte som på Strömsö. I det här avsnittet snackar de mycket om syskongräl. hur mycket har de bråkat med sina syskon, och hur mycket bråkar deras barn med sinsemellan.

Robert De Niro tog emot Hedersguldpalmen med ett attacktal mot president Trump. Hör vår utsända reporter Björn Jansson på plats i Cannes och filmjournalisten Mårten Blomkvist om nyckeln till De Niros storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BRITTISK TV I KRIS – SKYLLER PÅ STREAMINGJÄTTARNANär Nordiska ministerrådet för kultur hölls i Helsingfors förra veckan gjorde den danska kulturministern ett utspel om att skapa en specifikt nordisk streamingtjänst, för att inhemska produktioner inte ska sväljas av de globala jättarna. Liknande tankar finns i Storbritannien, där flera röster nu höjs för att göra som flera andra europeiska länder och låta de amerikanska strömningstjänsterna betala en särskild avgift – som ska gå direkt till brittisk tv-produktion. Sveriges Radios korrespondent Pontus Mattson rapporterar från London. KRITIKSAMTAL: MIKE KELLEY INTAR MODERNA MUSEETMed sin punkestetik och nyfikenhet på den amerikanska kulturens skuggsidor blev Mike Kelley en av det sena 1900-talets mest inflytelserika konstnärer. Nu har den turnerande retrospektiven "Ghost and Spirit" kommit till Stockholm och Moderna museet. Konstkritikerna Mårten Arndtzén och Sonia Hedstrand gästar studion för att diskutera utställningen.ESSÄ: DEN SNOBBIGA MRS DALLOWAYI dag är det 100 år sedan en verklig klassiker såg dagens ljus: Mrs Dalloway av Virginia Woolf. Den utspelar sig under en enda junidag och bidrog till att förändra hela romankonsten. Men vad är det bortom dess betydelse som är så angeläget med boken? Över det, funderar litteraturvetaren och kritikern Karin Nykvist. Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Tallink Silja har gjort en storsatsning på Åbolinjen genom renoveringen av BALTIC PRINCESS. Fartygspodden har testat fartyget som får både ris och ros. Dessutom har vi provat att åka på femtimmarskryssning med MYSTAR mellan Helsingfors och Tallinn. Dessutom snackar vi om batterisatsningen på AURORA BOTNIA, förseningen av nya vägfärjan ALVARET och om försäljningen av COSTA FORTUNA. Välkomna ombord! /Christopher & Patrik

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bär råttor på farliga sjukdomar? Och hur snabbt förökar de sig egentligen? Tanken på att råttor sägs ha varit orsaken till pesten och att de skulle kunna ta sig in i våra hem genom toaletten får nog många att känna ett visst mått av äckel. Men stämmer verkligen påståendena? Eller är det dags att se på råttor i ett nytt ljus? Allt det här diskuterar programledarduon tillsammans med Frauke Ecke, professor i ekologi vid Helsingfors universitet samt lektor vid SLU med specialintresse för gnagare.

Sociologin blev viktig för att förstå samhället under de snabba samhällsomvandlingarna i Norden på 1960-talet. Sociologin bröt med den tidigare dominerande elitens konservatism och nationalromantik.Erik Allardt (1925–2020) var en av Nordens mest inflytelserika sociologer. Genom sina empiriska studier om klass, språk och social integration formade han sociologin i Norden. Han intresserade sig bland annat för varför småbrukare i vissa områden blev kommunister.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Erik Allardts betydelse för nordisk sociologi, hans forskning om finlandssvenskar och kommunismen i Finland. Jan Sundberg medverkar i antologin Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott.Erik Allardt föddes i Helsingfors i en bildad borgerlig familj och doktorerade 1952 vid Helsingfors universitet med en avhandling om skilsmässofrekvenser och deras socioekonomiska orsaker. Som professor i sociologi (1958–1990) utbildade han generationer av finländska sociologer och hade nära kontakter med internationella forskare som Seymour Martin Lipset och Robert Merton.Allardt studerade kommunistiska rörelser i Finland, särskilt "ödemarkskommunism" i glesbefolkade områden. I Social struktur och politisk aktivitet (1956) använde han empiriska metoder för att analysera varför vissa grupper drogs till kommunismen. Hans forskning om kommunism undersökte hur klass, utbildning och ekonomi påverkade politiska preferenser och utgjorde en viktig grund för senare studier om politiska rörelser i Norden.Hans studier av finlandssvenskar, ofta i samarbete med andra forskare, belyste språkminoritetens sociala och ekonomiska position. I Språkgränser och samhällsstruktur (1981) analyserade han den finlandssvenska befolkningen ur ett jämförande europeiskt perspektiv, vilket blev en milstolpe inom minoritetsforskningen. Han undersökte hur språklig och kulturell tillhörighet påverkade finlandssvenskarnas sociala och ekonomiska situation och visade att gruppen var heterogen samt att språkets status förändrades över tid.Hans studier om minoriteter och politiska rörelser är fortsatt aktuella i diskussioner om identitet, nationalism och social sammanhållning. Genom sitt arbete bidrog han både till akademisk forskning och samhällsdebatten i Finland och Norden.Allardts arbete har haft en bestående påverkan på sociologin och samhällsvetenskapen i Finland och Norden. Hans kombination av empiriska data och teoretisk analys inspirerade flera generationer av forskare. Hans teori om välfärd används fortfarande för att förstå livskvalitet och social hållbarhet.Bild: Valaffisch från kommunvalet i Finland från Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF) 1945. Kommunisterna var mycket starka i Finland efter kriget med tvåsiffriga röstandelar. Sociologen Erik Allardt intresserade sig för varför kommunisterna hade så stort folkligt stöd i Finland. Källa: Finlands Riksarkiv, Finna.fi. Public Domain.Musik: Internationalen med Aage Nielsens orkster; 1934, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europa är den världsdel som värms upp allra snabbast till följd av klimatförändringen. Det visar en färsk rapport från EU:s klimattjänst Copernicus. Det påverkar både vår omgivning och vår hälsa. Men frågan är om vi gör rätt saker, eller försummats klimatarbetet på grund av andra politiska prioriteringar? I debatten deltar filosofie doktor Mikael Hildén, tidigare direktör på Finlands Miljöcentral och Thomas Wallgren, professor på Helsingfors universitet och klimataktivist. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj är på statsbesök tillsammans med sin fru Olena Zalenska i Helsingfors, dagen efter det omtalade telefonsamtalet mellan den amerikanska presidenten Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Vilka är reaktionerna på telefonsamtalet och Putins spel ute i Europa? Vilken betydelse får den stora nyheten från Tyskland igår där man godkände att enorma satsningar kan göras på försvaret, och varför tycker balterna att Macrons beslutsamhet att skicka trupper till Ukraina är bara trams? I Slaget deltar Gustaf Antell, svenska Yles medarbetare i Estland, Johnny Sjöblom i Tyskland och Europakorrespondent Rikhard Husu. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Visste du att Helsingfors en gång var en liten fiskeby innan den växte till Finlands pulserande huvudstad? I det här avsnittet djupdyker vi i stadens dramatiska historia – från svenska rötter och ryska erövringar till självständighet och innovation. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet berättar om hur staden har formats av krig, handel och platsen vid havet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Västbanan, tidigare kallad för entimmeståget, stöter på motvind. I fjol blev det klart att projektet blir utan EU-pengar och nu signalerar flera kommuner en ovilja att vara med och finansiera projektet. Men det snabba banavsnittet mellan Åbo och Helsingfors finns med i regeringsprogrammet och har statsministerns stöd. Varför behövs Västbanan, eller behövs den? Frågan debatteras i Slaget tillsammans med SFP:s kommunalpolitiker Ulla Achrén i Åbo och SDP:s riksdagsledamot Johan Kvarnström från Raseborg. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Inläst: Norra Europas största privata cancersjukhus kommer till Stockholm. Men redan i dag har tusentals svenskar sökt vård hos bolaget – i Helsingfors. Vad får svenskar att tömma sparkontot och belåna huset för privat cancervård?

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan 2015 har Kina stått för hela 90% av den globala ökningen av växthusgasutsläpp — och man är idag världens största utsläppare med råge. Samtidigt installerar man mer förnybar energi än något annat land och kontrollerar stora delar av värdekedjan för tekniker såsom solceller, batterier och elbilar. Ska världen nå sina klimatmål är alltså utvecklingen i Kina helt central.  För att bena ut energiutvecklingen i Kina gästas vi i detta avsnitt av Lauri Myllyvirta, en av Europas ledande experter på just Kina. Lauri är medgrundare av forskningsinstitutet Center for Research on Energy and Clean Air, samt verksam vid Asia Society Policy Institute. Avsnittet är på engelska och spelas in via länk från Helsingfors. Om du gillade avsnittet med Lauri kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:  Per Klevnäs, Om Europas materialomställning PM Nilsson, Om spänningar i energipolitiken, städernas framid och Kina Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Esteri Ijäs lämnade kontoret i Helsingfors för finska Lappland. Nu guidar hon turister och kör hundspann utomhus. Irma Lehtosalo berättar om varför man inte ska flytta in hos sin 50-åriga son och om nya säsongen av Marko & Irma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem bestämmer vem som får föreläsa på universitet? Är universiteten platser där idéer skall mötas och nötas mot varandra, eller skall de vara så kallade safe spaces? Frågorna aktualiseras efter att Åbo Akademi och Helsingfors universitet inhiberade en föreläsning om antisemitism i Sovjetunionen efter att ha utsatts för en påtryckningskampanj på social media. Dekan Peter Nynäs från Åbo Akademi (bilden), professorn i historia Laura Kolbe från Helsingfors universitet och professor emerita i socialpsykologi, Karmela Liebkind diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Öppna lärmiljöer har blivit allt vanligare i våra skolor. Istället för långa korridorer med klassrum på rad är den moderna skolmiljön öppen och flexibel, med tillgång till mindre grupprum. Men nu verkar allt flera kommuner resa väggar i sina skolor sen den öppna lösningen visat sig orsaka stök och oordning. Helsingfors stad lägger nu ner bygget av dylika skolor. I Nykarleby byggde man fler väggar i Zachariasskolan och i Åbo ser Ylä-Maarian koulu ut att gå samma öde till mötes. Hur gick det så här? I debatten deltar: Mikael Fröjdö, rektor på Zachariasskolan i Nykarleby, Mattias Fagerholm, chefredaktör på tidningen Läraren och Siv Martelin, utbildnings- och kommunikationsplanerare på staden Jakobstad. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Hooja och Käärijä fann varandra i en studio i Helsingfors och släpper ny musik tillsammans. Pajalakillen Ali Al-Bayati valde Vård- och omsorgsprogrammet, som en av få killar i Tornedalen. Fordon- och Transportprogrammet lockade Rolf Arne Bakke. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Helsingfors kunde förbjuda bensinbilar i delar av staden, för att nå sina klimatmål. Detta föreslås i en utredning som staden låtit göra. Med idén delar både politiker och invånare, och väcker starka känslor. Amanda Pasanen (de gröna), Marcus Rantala (sfp) och Harry Bogomoloff (saml) debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Oro för framtiden, individualism eller för högt ställda krav på föräldraskap? Att det föds färre barn är solklart, men ingen kan riktigt svara på varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors. I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

Manchmal reiben wir uns die Augen bei dem Blick in die Zeitungen, auf denen in der rechten oberen Ecke 1925 gedruckt steht. So finden wir im Hamburger Echo vom 16. Januar einen Bericht über eine „Randstaaten“-Konferenz in Helsingfors (also Helsinki), auf der die baltischen Staaten und Finnland und wohl auch Vertreter Polens gemeinsam ein infrastrukturelles und militärisches Verteidigungsbündnis gegen mögliche Angriffe aus Russland diskutierten. Es galt die Verwundbarkeit zu verringern und sich auch gemeinsam gegen, heute würde man sagen, hybridere Kriegsformen, wie etwa eine von Moskau gesteuerte Zersetzung der Staaten von innen heraus, zu wappnen. Rosa Leu berichtet für uns von den gescheiterten Vorläufern der Konferenz von 1925, und den Ergebnissen von Helsingfors.

Kay Rung är ursprungligen från Helsingfors och är uppväxen i Stockholm. Kay driver företaget Friare Liv tillsammans med sin fru Liv och håller i dagsläget till i Piteå. Kay driver även Smala skidor podden, och Energihandboken.  Länkar: Energihandboken - Energihandboken - the podcast | Podcast on Spotify Smala skidor podden - Smala Skidor | Podcast on Spotify Friare Liv - Nonviolent Communication | Friare Liv Besök även Pontus sociala medier: PONTUS JOSEFSSON | PODCASTER | LIFECOACH (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram

Branden i Los Angeles fortsätter att orsaka förödelse. Dödssiffran stiger och minst 10 000 byggnader och fordon har förstörts. Los Angeles är ju som en enda stor filmkuliss, säger Sveriges Radio-journalisten Håkan Widman, på plats i den brandhärjade staden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”EMILIA PÉREZ” – KAN ÅRETS BÄSTA FILM REDAN VARA HÄR?Bioaktuella ”Emilia Pérez” av Jaques Audiard handlar om advokaten Rita (Zoe Saldaña) som blir anlitad av kartelledaren Manitas (Karla Sofìa Gascón ) som vill förverkliga sin dröm: att gå under jorden och bli kvinna. Filmen hyllas av kritikerna och prisas på festivaler och galor, men vad är så lockande med en dramamusikal om en kartellledare som vill byta kön? Hör våra filmkritiker Björn Jansson och Emma Engström.DUBBELMORDET I LINKÖPING HAR BLIVIT DRAMASERIE PÅ NETFLIX ”Genombrottet” är en ny Netflix-serie, baserad på baserad på Anna Bodin och Peter Sjölunds bok med samma namn. Dubbelmordet i Linköping 2004 är fortfarande den näst största mordutredningen i svensk historia. Efter 16 år vänder sig till slut den ansvariga mordutredaren (Peter Eggers) till en släktforskare (Mattias Nordkvist) i hopp om att lösa fallet. Hur fungerar dramatiseringen av den här tragiska historien?EN KULTURGUIDE TILL HELSINGFORSPå gränsen mellan öst och väst där både svenskarna och ryssarna gjort sitt avtryck – men där framför allt den finska romantiken lever. Följ med på en bildningsresa till Helsingfors med frilansjournalisten Hedvig Weibull och författaren Philip Teir.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Anna Järvinen är musiker, författare och konstnär. Hon är aktuell med sin andra bok "Otrygg" där hon skriver om att hantera en dement mor som en gång var "Helsingfors svar på Jackie Kennedy". Hemma hos Strage pratar Anna Järvinen också om sitt senaste album "Sex", om synestesi (hon ser musik som färger), om blyghet, om att komma till Sverige som sexåring, om att vara synthare i förorten Skarpäng (där kompisarna bara gillade gammeldans), om att skriva examensarbete i lingvistik om dialogen i "Hannah och hennes systrar" och om sitt indieband Granada som i slutet av nittiotalet förutspåddes att bli det nya Cardigans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Läget i Palestina och Israel upprör och väcker starka känslor också här i Finland. Men varför är just den här konflikten något som känns så angeläget och som kommer oss så nära, fast det sker också andra hemskheter hela tiden runtom i världen? Vad är det som gör att vi bryr oss mer om något, och mindre om något annat? I Slaget efter tolv deltar socialpsykologen Katarina Pettersson från Helsingfors universitet och filosofen Camilla Kronqvist från Åbo Akademi. Mikael Piippo leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I Mark Levengoods värld finns ljus även i de mörkaste av vrår. Var kommer den där blicken ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är programledare, författare och en flitigt förekommande röst även i Sveriges Radio. Och hans livshistoria har berättats i många sammanhang genom åren, vilket är lätt hänt när det rör sig om en välkänd profil som Mark Levengood. Men minst lika intressant är hans sätt att beskriva sin livshistoria. Ofta knasigt och ljust, även när det varit som mörkast. Och alltid med en historia, och ett leende. Var kommer den där blicken på livet ifrån, som påminner om magisk realism?I år är han för första gången SVT:s julvärd. Trots att de flesta verkar tro att han har varit det förut. Vad tror han själv att det där beror på?”Är i en förälskelsefas”Mark Levengood föddes 1964, på en militärbas i USA. Men bara några år in i livet flyttade hans mamma till Helsingfors, och den biologiska pappan skulle det dröja upp till tonåren innan han träffade igen. 1986 träffade han Jonas Gardell, och tillsammans har de med sin öppenhet haft en mycket stor betydelse för den svenska hbtqi-rörelsen.För två år sedan separerade Mark och Jonas. I den här säsongsavslutningen av Söndagsintervjun i P1 berättar Mark Levengood om hur livet förändrats efter beslutet.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Finska Kennelklubben arrangerade sina Vinnarutställningar i Helsingfors. Det var Helsinki Winner Show samt Finnish Winner Show. Nordens största utställningsarrangemang var mycket vällyckat. Jag deltog som domare för pudlar och grupp-9 i stora ringen. Här får du höra om den här utställningshelgen med resultat. info@mikaelnilssonshowdogs.com

En hurdan plats är skolan för den som är pojke? Pojkar behöver betydligt mer stöd för att klara sig i skolan, pojkar medicineras oftare för adhd, pojkar klarar sig sämre i Pisa-undersökningarna och pojkar har svårare att komma in på gymnasier och högskolor. Har skolan blivit en plats där pojkar inte längre riktigt ryms in? I Slaget efter tolv möts rektorn för Storängens skola i Esbo Ellinor Hellman, forskaren i socialt arbete Harry Lunabba från Helsingfors universitet (bilden) och professorn i pedagogisk psykologi Johan Korhonen. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Hon har gjort internationell succé i den vackra, tysta filmen Höstlöv som faller. Vad är Alma Pöystis hemlighet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alma Pöysti är skådespelaren som efter många år på teaterscener i Sverige och Finland fick ett genombrott i rollen som Tove Jansson i filmen Tove från 2020.Och förra året blev hon också Golden Globe-nominerad för sin roll i Aki Kaurismäkis hyllade Höstlöv som faller, en film som också vann Jurypriset i Cannes.Extra anmärkningsvärt eftersom hon tidigare varit rädd både för kameran och teatern.Hur är det att slå igenom internationellt, med tanke på hur mån hon är om att skydda sitt privatliv? Hur gör hon för att övervinna rädslor? Och vilka har hon kvar?”Fanns en fiende inuti mig”Alma Pöysti föddes 1981 i Helsingfors, och beskriver sin ungdom som ”härligt analog”, med närhet till lek och äventyr, även om barnreumatism under många år var ett hinder. Hon är också uppväxt med närhet till teatern. Hennes pappa Erik är regissör, farfar Lasse Pöysti är skådespelare, regissör och tidigare Dramatenchef och farmor Birgitta Ulfsson är skådespelare och regissör. Även Tove Jansson fanns med under ungdomen, på olika sätt.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Frågan om vad framtidens Nordiska samarbete ska vara har satts på sin spets i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Alla fem länder i Norden är numera Natomedlemmar och säkerhetspolitiken dominerar samtalet mellan länderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande:Carina Holmberg, NordenkorrespondentBengt Lindroth, tidigare Nordenkorrespondent på Sveriges RadioJohan Strang, professor på Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet Parisa Höglund, programledareLena Bejerot, producent

Wir sind zurück! Nach einer ausgiebigen Sommerpause sitzen Dome und René endlich wieder gemeinsam vor den Mikrofonen und nehmen eine neue Episode Pixelburg Savegame auf.Dome berichtet von seiner Reise nach Japan inklusive einiger Besuche im Nintendo Store, im Pokémon Center und in diversen Retro-Läden. René erzählt von seinem Finnland-Urlaub und klärt auf, warum Helsinki auch Helsingfors genannt wird.Außerdem sprechen wir über eine Vielzahl von Gaming-Themen der letzten Wochen. Darunter: PS5 Pro, Halo in Unreal Engine 5, Star Wars Outlaws, Starfield Shattered Space, Diablo 4 Vessel of Hatred, Pokémon TCG Pocket und vieles mehr.Viel Spaß beim Hören!Pixelburg Savegame auf Instagram, Threads und YouTubeDominik Ollmann auf Instagram und ThreadsRené Deutschmann auf Instagram und ThreadsKidults auf YouTube

Finland var först i Europa med att införa kvinnlig rösträtt år 1906. Trots att storfurstendömet Finland var en del av Tsarryssland hade ett medborgarsamhälle kunnat utvecklas. Ett medborgarsamhälle som bara stärktes när Ryssland försökte förryska Finland i slutet på 1800-talet.Emma Saltzman (f. Ruin 1853-1934) hade växt upp i Ryssland och som ung kvinna levt ett finskt herrgårdsliv i Tavasteland, för att som gift kvinna leva ett bildat borgerligt liv i Helsingfors. Hennes engagemang tillsammans med andra kvinnor banade väg för demokrati och jämlikhet i Finland. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Saltzman, etnolog och forskare vid Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet. Hon är aktuell med boken En röst för frigörelse - Emma Saltzmans livshistoria, som hon skrivit tillsammans med Inga Elgqvist-Saltzman.Emma Ruin föddes år 1853 i Tsarskoje Selo utanför St Petersburg i Ryssland. Hennes far var finländsk officer i Tsarryssland och hennes mor hade tysk-baltisk härkomst från Livland. Barndomen var nomadisk, där fadern tjänstgjorde som officer och arbetade som affärsman. Emma bevittnade avskaffandet av livegenskapen och hennes uppväxt med en livegen barnsköterska kom att prägla hennes vuxna liv och tände gnistan till att kämpa för frigörelse och jämställdhet. Först som 17-åring flyttade hon till Tavasteland i Finland för att leva ett finskt herrgårdsliv.Emma levde under en period av djupgående modernisering och samhällsomvandling i Finland. Hon omgavs av tidens nymodigheter som telefon, framsteg inom medicin och moderna klädstilar, samtidigt som hon kämpade för grundläggande rättigheter.Emma levde ett privilegierat liv både som barn och vuxen, men kom att engagera sig för utbildning, jämlikhet och demokrati. Som gift läkarhustru i huvudstaden Helsingfors blev Emma en del av stadens bildade borgerskap. Samtidigt var hon, med rötter i Ryssland och Karelen, en outsider i denna krets - en gränsöverskridare mellan finskt, ryskt, baltiskt och svenskt. Trots att svenska inte var hennes modersmål, värnade hon om den svenskspråkiga minoritetens rättigheter och representationen av dessa frågor.Under de så kallade ofärdsåren i slutet på 1800-talet, då spänningarna mellan Finland och Ryssland tilltog, engagerade sig Emma i den passiva, antiryska motståndsrörelsen. Hon engagerade sig också i kampen för flickors och kvinnors rätt till utbildning, lika rösträtt för alla och ett Finland fritt från ryskt förtryck och blev en inflytelserik röst i den växande kvinnorörelsen.När Finland 1906 blev först i Europa med att införa allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor nämndes Saltzman tidigt som en potentiell kvinnlig kandidat inför lantdagsvalet 1907. Trots att hon avböjde, fortsatte hon att verka inom Svenska folkpartiets centralstyrelse och andra politiska organ.Ett annat viktigt forum för Emmas engagemang var Marthaförbundet, där frågor om utbildning och folkbildning stod högt på agendan. Hon lyfte ofta sådana ämnen i de föreningar hon var involverad i, med ett brinnande intresse för att öka kunskapsnivån i samhället.Bild: Handarbete var viktigt för kvinnorna bland de bildade borgarna i Helsingfors vid förra sekelskiftet. Från vänster: Emma Saltzman, Mathilda Krohn och Olga Federley. Finna.fi. CC BY 4.0Musik: Fall in Line (Suffrage March) av Victor Military Band; 1914, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är den första delen i en serie om fem om Norden under andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Källor:Vinterkriget, Uppslagsverket FinlandLitteratur: Trotter, R W; Finska vinterkriget 1939-1940Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer och kommentarer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valet till Europaparlamentet är i full gång. Hör en rapport från en vallokal i Karlstad och ett samtal med Ekots EU-reporter Susanne Palme och Ludvig Norman, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.Hur såg slutspurten i EU-valrörelsen ut för de svenska toppkandidaterna? Godmorgon världens reporter Tobias Sandblad skildrar slutspurten i ett reportage.Nästan 360 miljoner européer i 27 olika länder har idag chansen att göra sin röst hörd när 720 representanter ska väljas till EU-parlamentet. Hör Sveriges radios korrespondenter i tre av länderna - Marie Nilsson Boij i Paris, Daniel Alling i Berlin och Carina Holmberg i Helsingfors.Förutom ett nytt parlament så innebär också EU-valet att en ny kommission ska utses. Vad krävs av en EU-kommissionär? Och vilka är de hetaste kandidaterna att bli Sveriges nästa namn på den eftertraktade posten? Hör ett reportage av Felicia Hassan.Krönika av och med Amat Levin.Veckans panel: Leonidas Aretakis, Flamman, Adam Cwejman, Göteborgs-Posten, och Anders Lindberg, Aftonbladet.I andra timmen:Vad står på spel i dagens EU-val? Och vilken roll ska unionen spela globalt de kommande fem åren? Hör ett samtal med tidigare statsministern och numera ordförande för Europeiska socialdemokraterna och fredsforskningsinstitutet SIPRI, Stefan Löfven och Lars Adaktusson, tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna.På tisdag presenteras årets sommarvärdar för ”Sommar i P1” men hur går det till när sommarvärdarna väljs? Och hur skapas ett sommarprat? Hör ett reportage bakom kulisserna med ”Sommar i P1” av Lotta Myhrén.Behöver vi en svensk matkanon för att värna och bevara vår svenska matkultur, om en sådan ens finns? Hör ett samtal med Richard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet och Stefan Ekengren, kock och köksmästare på Restaurang Hantverket.På den grekiska ön Ikaria lever var tredje person i över 90 år. Vilka mat- och träningsvanor har man på ön? Och vad vet man egentligen om faktorerna bakom ett långt och friskt liv? Hör ett reportage av Sveriges radios korrespondent för global hälsa, Sara Heyman.När har vi ett resultat i dagens EU-val? Och hur ser prognosen ut för valdeltagandet runt om på kontinenten? Vi knyter ihop dagens sändning där mycket handlat om valet till Europaparlamentet med EU-reporter Susanne Palme och Tomas Hedman, reporter på plats vid en vallokal i Karlstad.Kåseri av och med Helena von Zweigbergk.Programledare: Pia FridénTekniker: Behzad MehrnooshProducent: Felicia Hassan

Frimurarna är det mest spridda hemliga ordenssällskapet med miljontals medlemmar över hela världen. Med sina hemliga ritualer och nätverk har det lockat inflytelserika människor, men också skrämt allmogen och makthavare sedan 1700-talet.Frimurarna har sitt ursprung i de medeltida hantverksgillena bland murare som byggde katedraler. Senare utvecklades frimurarna till ett hemligt ordenssällskap med hemliga ritualer som år 1717 i London började accepterade medlemmar utanför murarnas skrå.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson som är historiker som skrivit en rad historiska böcker. Bland annat om Gustav Vasa – Furste bland furstar.Under 1700-talet fick frimurarna många inflytelserika medlemmar som Voltaire, George Washington samt Karl XIII och frimurarlogerna spreds över hela världen. Samtidigt ökade misstänksamheten mot det hemliga sällskapet. Påven bannlyste frimurarna första gången redan 1738 och på 1800-talet förbjöd både Ryssland och Österrike frimurarna. Och under 1900-talet förbjöds frimurarna i det fascistiska Italien, nazistiska Tyskland och bolsjevikiska Sovjetunionen.Greve Axel Wrede-Sparre (1708–72), som blivit frimurare i Paris, höll den första logesammankomsten i Sverige år 1735. På 1750-talet bildades loger även i Göteborg och Helsingfors. I Sverige engagerade sig hertig Carl, senare Carl XIII, i frimurarna.Lyssna gärna också på avsnittet Franska revolutionen – konspirationsteoretikernas urkälla.Bild: Initiering av en lärling i frimurerarna omkring år 1800. Denna gravyr är baserad på Gabanons i samma ämne från 1745. Deltagarnas kostymer ändrades till engelskt mode i början av 1800-talet och gravyren är färgad, men annars är den från 1745. Okänd konstnär, Wikipedia, Public Domain.Musik: Dark Ritual av Ladislav Weyrostek, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 maj. I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmärksammas rysk hybridkrigsföring mot Norden och Baltikum. Andreas Ericson gästas av två av rapportförfattarna, Patrik Oksanen, senior fellow vid Frivärld, och Minna Ålander, research fellow vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. RÄTTELSE: I en tidigare version av inslaget om att regeringens utredare föreslår skärpa regler i sjukförsäkringen, sades att socialförsäkringsminister Anna Tenje sagt ”att om regeringen kommer fram till att reglerna ska skärpas, så kommer de försöka göra det inom den här mandatperioden”. Rätt är att Anna Tenje sagt att ”det är alldeles för tidigt att överhuvudtaget landa i någon slutsats här”. Det felaktiga har klipps bort den 3 april 2024.

26 mars. När den marknadsliberala tankesmedjan Timbro försöker att snabbt hitta en hyresrätt går det som är omöjligt i Stockholm på tio minuter i Helsingfors. Beror det på att Finland har fri hyressättning? Hör Fredrik Kopsch från Timbro och Lisa Pelling från Arenagruppen diskutera med Andreas Ericson.

PR-geniet Daniel Redgert startade inte sin karriär bland Hollywood-eliten eller på lyxfester i New York, utan det gjorde han på McDonalds i Västerås. Men han hade drömmar om att skapa något mycket, mycket större. Han tog sig till Stockholm, började slita hårt och grundade sin egna kommunikationsbyrå, Redgert Comms, som idag har kontor i London, Berlin, New York, Stockholm, Helsingfors och Los Angeles. Daniel delar med sig av sina framgångstips och berättar hur man ska göra för att lyckas med sin marketing. Vi får höra galna berättelser om livet i USA där Daniel festat med president Joe Bidens dotter och projekten med Kardashians. Dessutom hinner vi prata om nätverkande, förhandlingar, att pitcha rätt, karriärråd till unga och mycket, mycket mer. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Daniel på på Instagram.Besök Redgert Comms. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

PR-geniet Daniel Redgert startade inte sin karriär bland Hollywood-eliten eller på lyxfester i New York, utan det gjorde han på McDonalds i Västerås. Men han hade drömmar om att skapa något mycket, mycket större. Han tog sig till Stockholm, började slita hårt och grundade sin egna kommunikationsbyrå, Redgert Comms, som idag har kontor i London, Berlin, New York, Stockholm, Helsingfors och Los Angeles. Daniel delar med sig av sina framgångstips och berättar hur man ska göra för att lyckas med sin marketing. Vi får höra galna berättelser om livet i USA där Daniel festat med president Joe Bidens dotter och projekten med Kardashians. Dessutom hinner vi prata om nätverkande, förhandlingar, att pitcha rätt, karriärråd till unga och mycket, mycket mer. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Daniel på på Instagram.Besök Redgert Comms. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kommer flera tusen mejl till Språket varje år. Hör vilka språkfrågor som är lyssnarnas vanligaste och vad språkvetarna önskar att människor vill veta om språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Finns det ett glapp mellan det som språkvetare tycker är intressant och det som folk vill veta? Den frågan vill Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, ha svar på och har därför kategoriserat mejl som kommit in till programmet Språket. Resultatet hör du i veckans avsnitt.Dessutom hör vi om vad språkvetare runt om i hela världen tycker att allmänheten borde veta om språk.– Vi fick 3500 svar från språkvetare i hela världen, säger Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet som har undersökt vad språkvetare globalt tycker att allmänheten borde veta om språk.Har du en språkfråga? Mejla spraket@sverigesradio.seLär dig mer om språkfrågor och vad människor borde kunna om språkArtikel Är det nån som behöver kunna nåt om svenskan? av Susanna Karlsson, från Humtank (från november 2023)Akademisk artikel What should everyone know about language? av Tomas Lehecka, Åbo Akademi och Jan-Ola Östman Helsingfors universitet, (från december 2022)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Jan-Ola Östman, professor emeritus i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Programledare Emmy Rasper.

Finland föddes som självständig stat genom ett blodigt inbördeskrig 1918. Men redan på 1920-talet tillträdde en socialdemokratisk minoritetsregering, som representerade den förlorande sidan i inbördeskriget.Finlands utsatta läge som granne till ett aggressivt Sovjetunionen har tvingat fram en pragmatism som fortfarande präglar inrikespolitiken idag. När vinterkriget bröt ut 1939 var det början på en försoning i den unga nationen. Men i ett land av hjältegravar har sorgen präglat många familjer.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den främste finlandssvenske författaren Kjell Westö vars senaste roman Skymning 41 utspelar sig i Finland under andra världskriget. Hans tidigare roman Hägring 38 utspelar sig i tiden före andra världskriget där traumana från inbördeskriget aldrig läkt.Inbördeskriget och andra världskriget har lämnat spår i Finland fram till våra dagar. Varje kyrkogård har hjältegravar. Och männen som överlevde var för alltid märkta av sina krigsupplevelser. Trauman som de överförde på sina familjer.Författaren Kjell Westös farfar Erling stupade vid Summa under vinterkriget och hans morfar Gunnar dog vid Säntämä under fortsättningskriget. Varken farmor eller mormor gifte om sig och sorgen var alltid närvarande i familjen. I boken Hägring 38 har Westö skildrat efterdyningarna av inbördeskriget 1918 och föraningarna av storkriget som ska komma. Nu är han aktuell med Skymning 41 som detaljrikt skildrar hur människor påverkades av Andra världskriget.Under andra världskriget tvingades Finland att balansera mellan de två stora totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland. Finland har valt att dela upp sitt andra världskrig i Vinterkriget 1939-40, Fortsättningskriget 1941-44 samt Lapplandskriget 1944-45. Finland slogs tappert för sin existens som självständig nation och 90 000 män stupade vid fronten samtidigt som civilbefolkningen i stort skonades kriget. Men efter kriget var krigsänkorna talrika och många soldater var traumatiserade av sina krigsupplevelser.De finska soldaterna visade stor tapperhet och uthållighet men kunde i längden inte stå emot det mäktiga Sovjetunionen. Vinterkriget slutade med Moskva-freden i mars 1940, en överenskommelse som kostade Finland stora territoriella förluster men tillät landet att behålla sin självständighetFortsättningskriget (1941-1944) inleddes av Finland, med stöd av Tyskland, för att försöka återta de territorier som förlorats under vinterkriget, men gick också bortom de gamla gränserna långt in i fjärrkarelen. Fortsättningskriget slutade med Moskva-freden 1944, vilket resulterade i stora territoriella förluster för Finland. Kriget lämnade landet ekonomiskt utarmat och politiskt isolerat.Lapplandskriget (1944-1945) var en konflikt mellan Finland och Tyskland som ägde rum i finska Lappland. Kriget bröt ut efter att Finland ingått vapenvila med Sovjetunionen, vilket krävde att alla tyska trupper skulle utvisas från finskt territorium.Fredsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat 1947, krävde stora krigsskadestånd från Finland. Trots denna börda lyckades Finland återhämta sig ekonomiskt och politiskt under efterkrigstiden.Bild: Det tredje och sista (26–27 februari) av de sovjetiska storbombardemangen mot Helsingfors vintern 1944. Universitetets huvudbyggnad står i brand. SA-Kuva/E. Hedenström, CC BY 4.0Musik: Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, framförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public DomainLyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av 1500-talet råder ett kallt krig mellan den svenska kungen Sigismund och hans farbror Karl. Den yngre katoliken, Gustavs barnbarn, är Sveriges och Polens kung. Den hänsynslöse hertig Karl vill gärna göra någonting åt den situationen.Brödrafejden efter Gustav Vasa är en av svensk historias mest dramatiska och rafflande berättelser. I dess skugga finns hundratals andra lika intressanta berättelser som till stor eller liten del hänger samman med den.Som i Finland där Sigismunds överståthållare Klas Fleming satte. Som en annan romersk prokonsul lät han Finlands bönder bära hela bördan att försörja rytteriet. Missnöjet hade pyrt länge, i slutet av seklet skulle eldan flamma upp och snart brann det överallt.Äntligen blir det klubbekrig i Historiepodden. Vi pratar om storpolitiken, om böndernas ekonomiska situation och förfasas över hur järnmasken Klas Fleming. Mycket nöje!Läslistan:Ylikangas, Heikki & Hulden, Mats, Klubbekriget: det blodiga bondekriget i Finland 1596-97, Atlantis, Stockholm, 1999Adolfsson, Mats, Fogdemakt och bondevrede [Elektronisk resurs], Natur & Kultur, 2014Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa: berättelsen om fyra kungar och ett rike, Prisma, Stockholm, 2005Hårdstedt, Martin, Finlands svenska historia, Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, 2023 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En prostituerad kvinna, i Helsingfors blir ett viktigt vittne i jakten på knarkkungen Bölemannen som visar sig ha dubbla roller. Nu misstänks chefen på Helsingfors narkotikapolis för grova brott. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Narkotikapolischefen Jari Aarnio syns ofta i media. 1987 blev han utvald till årets polis och han har gjort sig känd för de många tillslag som gjorts under hans tid som polischef i Helsingfors. Men metoderna ifrågasätts. Narkotikapolisen sägs ha alldeles för nära kontakt med de kriminella.Men ryktena ska visa sig inte ligga långt ifrån sanningen. Och den hyllade polischefen kommer snart skrivas om som "den mest korrupta polisen i Finlands historia".Iina Ahonen, en fd prostituerad kvinna, blir ett viktigt vittne när polischefen utreds för brott…Medverkande:Mikael Runeberg, före detta polis på narkotikaenheten i Helsingfors. Susanna Reinboth, journalist. Iina Ahonen, kvinnan som tipsade myndigheterna om polischefen. Jukka Haavisto, specialåklagare och utredningsledare. Staffan Bruun, pensionerad journalist. En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Hanna Frelin.Producerad: 2023.Inläsningar är gjorda av Katarina Hedström, Jacob Wesley och Jukka Painilainen.