Podcasts about helsingfors

Ett kort avsnitt där jag gratulerar mig själv och dvärgpudeln Gigi som försvarade sin krona och vann liksom förra året i Helsingfors, WW-titel och BIR.Det känns inte helt fel att känna att man har världens bästa hund i rasen.

Elon Musk ser ut att slå rekord i personlig förmögenhet, han kan sannolikt inom kort titulera sig som världens första biljonär. Varför koncentreras kapitalet till få personer? Vad lär vi oss av historien om följderna av att kapitalet koncentreras till få händer? Hur farligt kan det bli? I Slaget deltar Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet, forskaren och företagaren Katarina Sehm-Patomäki och Thomas Karv, universitetslektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Frustration över att viktiga ekosystem kollapsar har lett till en växande rörelse för naturens rättigheter med juridiken som vapen söker dom upprättelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan träd ha egna juridiska rättigheter? En sjö? En flod? En lagun?Med juridiken som vapen driver aktivister och forskare på för att naturområden ska erkännas som egna juridiska personer, och inte bara egendom som kan ägas och utnyttjas. Konflikt ser närmre på det första ekosystemet i Europa som fått egna juridiska rättigheter, ett personnummer och ett bankkonto: saltvattenlagunen Mar Menor i sydöstra Spanien.Medverkande: Teresa Vicente, jurist vid Murciauniversitet, Francisca Gimenez Casualdero, biolog vid Alicanteuniversitet, Isabel Rubio, pensionerad lärare, bloggare och miljöaktivist, Grupo G's España, ledande europeiskt jordbruksföretag i Murciaregionen (skriftligt uttalande), Visa Kurki, vid juridiska fakulteten på Helsingfors universitet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReporter: Samuel WilliamsTekniker: Victor Bortas RydbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Prognoserna visar dessutom att de svenskspråkiga kan minska i antal med ytterligare 10 procent fram till år 2055. Hur stor andel av befolkningen finlandssvenskarna utgör i framtiden beror långt på hur gruppen med andra modersmål än svenska eller finska växer. I största delen av huvudstadsregionen är den här gruppen redan betydligt större än den svenskspråkiga. Är vi illa ute? Hur motiverar vi svenskan som nationalspråk och service på svenska också i framtiden? Det här diskuteras av Torsten Fagerholm - ledarskribent på Hufvudstadsbladet, Mats Wickström - forskare i nordisk historia på Åbo Akademi, Frans Villanen - fullmäktigeordförande i Vasa, och Bicca OIin - folktingsledamot och ledamot i nationalspråksnämden i Helsingfors. Diskussionen leds av Joni Kyheröinen. E-post: slaget@yle.fi

Riksdagen diskuterar idag tisdag ett förbud mot att kastrera små hangrisar. Förbudet ingår i den nya lagen om djurens välfärd, men nu vill producentsidan att det här förbudet skall tas bort. Varför vill man det? Hur stort lidande skapar kastreringen? Varför är köttet av okastrerad gris svårare att sälja utomlands? Och hur tungt väger djurens välfärd i vågskålen då konsumenten väljer kött? Jordbruksdirektören Johan Åberg från MTK och juridikprofessorn Visa Kurki från Helsingfors universitet diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I Helsingfors går debatten het om en cykelbana runt klipporna i Hummelviken. Den planerade banan skulle byggas på pålar i havet, och den är en del av stadens långsiktiga mål att skapa 150 kilometer lätt-tillgängliga banor för cyklister. Helsingfors vill på detta sätt uppmuntra invånarna i huvudstadsregionen att cykla. Men nu går känslorna heta mellan dem som vill bevara landskapet runt klipporna och dem som vill bygga banan. Vad gör man då naturvärden och miljösträvanden krockar? Helsingforspolitikerna Amanda Pasanen (grön), Marcus Rantala (sfp), och Harry Bogomoloff (saml) debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Tre personer har dött och under tio personer har bekräftats smittade av andesvirus - en variant av hantavirus som kan smitta mellan människor. Det är inte många, men utbrottet väcker daglig uppmärksamhet i medier och oro bland folk, då det bara gått dryga sex år sedan coronavirus drabbade världen. Vad är hantavirus, hur smittar det, och varför är det internationella samarbetet helt avgörande då sjukdomar spåras? Experten på sjukdomsekologi vid Helsingfors universitet, Frauke Ecke, samt överläkaren och infektionsläkaren Asko Järvinen (HUS) diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Välkomna till Martinson Möter, en podcast som drivs av fadderbarns organisationen Compassion, idag har vi den stora glädjen och jag skulle säga… energin, att få möta en gäst som har så många strängar på sin lyra, att det snarare låter som en hel symfoniorkester.Häng med nu:Från att som femåring stå i Helsingfors och sjunga duett med Evie Törnqvist till barndomens Tjörn, vidare ut i världen, Australien, K-pop i Asien och hem igen till writing camps i skogen vid en sjö i Alingsås. Det här är ett liv som inte bara går i takt, det galopperar på. Hon har trubadurat på Sergels torg, skrivit låtar för Asien, tävlat i Talang på två kontinenter, haft med bidrag i Mello och byggt ett helt musikliv tillsammans med sin familj bla Bell Partners och lovsångsskivbolaget DavidMedia. Hon älskar familj, barn och barnbarn, musikstaden Nashville, brinner för lovsång, leder City of Lights och någonstans mitt i allt det här har hon landat i det som betyder mest.Det kan låta som att allt det här bara är en enda lång räkmacka. Så är det dock inte. Bakom resorna, musiken och framgångarna finns också det som inte syns i strålkastarljuset, spruckna relationer, skilsmässor, sorger, diagnoser och perioder som verkligen skakat om livet. Och kanske är det just där, i både topparna och dalarna, som något av det viktigaste har vuxit fram.Så… hur beskriver man ens en sådan människa? Tänk dig en K-pop-producent, en lovsångsledande gatumusikant, en entreprenör, en pastor och en festfixare och slå ihop allt till en och samma person. Ja, ni hör ju.Varmt välkomna till ett sprudlande Martinson Möter med Sarah Lundbäck Bell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ellen Key (1849–1926) var en av sekelskiftets mest inflytelserika opinionsbildare, vars röst hördes långt utanför Sveriges gränser. När hon gav ut Barnets århundrade (1900) angrep hon den ”själamördande” skolan, den hårda disciplinen och krävde en uppfostran som tog barnets egenart på allvar. Tankar som idag präglar svensk skola och barnuppfostran.Men samma framtidstro som gjorde Key till en pedagogisk profet rymde också en mörkare baksida. I hennes vision om ”det nya seklet” fanns inte bara ett friare barn, utan också en idé om att mänskligheten kunde – och borde – förbättras biologiskt. Pedagogik och eugenik (rashygien/rasbiologi, som det ofta kallades i Sverige) kom hos Key att fungera som två sidor av samma modernitetsprojekt.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor emerita Ebba Witt-Brattström i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet om Ellen Key och hennes banbrytande syn på utbildning och barnuppfostran. Podden spelades in inför publik under Ellen Key-veckan i Ödeshögs kommun.Ellen Key växte upp i en miljö präglad av både privilegier och intellektuell frihet. Hon föddes på Sundsholms gård utanför Västervik och växte upp i en familj där politik och litteratur stod i centrum. Redan vid fyra års ålder lärde hon sig läsa, och herrgårdens omfattande bibliotek blev hennes främsta lärosäte. Där tillägnade hon sig kunskaper i flera språk och kom i kontakt med Europas stora tänkare.När familjen drabbades av ekonomiska bakslag omkring 1880 tvingades Key att söka sin egen försörjning. År 1878 startade hon och Anna Whitlock tillsammans Whitlockska samskolan, en progressiv institution där hon fick möjlighet att pröva och utveckla sina idéer om mer barncentrerad undervisning. Under dessa år i huvudstaden etablerade hon sig som en av de starkaste rösterna i tidens radikala kretsar, med särskilt engagemang i frågor om yttrandefrihet, kvinnors rättigheter och social rättvisa.Ellen Key var tidigt ute med att formulera en rättighetsliknande barnsyn. I en idealskola skulle barnaga och kroppsstraff höra till det förgångna: katekesläsning och aga skulle ”bannlysas” och ersättas av en konfessionslös och radikalt individualiserad undervisning – för både flickor och pojkar.Målet var större än att bara byta metod. Skolan skulle sluta producera en ”välartad, lydig massa” och i stället utveckla barns och ungdomars personligheter. Den tanken återkommer i Keys kritik av utbildningsinstitutionerna – från folkskola till universitet – som, enligt henne, riskerade att kväva individualitet, självverksamhet och lust att lära.Nyckeln var ofta hemmet. Key föreslog att små barn (cirka 5–7 år) i högre grad skulle fostras i hemmen, i små ”hemkurser” med 8–10 barn. Uppfostrarens främsta roll var att lämna barnet i fred så att intressen och drivkrafter kunde växa fram naturligt. Samtidigt var hon skeptisk mot vissa samtida barnomsorgsformer – som kindergarten – som hon menade riskerade att forma ”hjordmänniskor”. När den offentliga skolan väl tog vid skulle den vara en verklig samskola, med flickor och pojkar från alla samhällsklasser och med studieplaner som i stor utsträckning individualiserades.Ett typiskt drag hos Key är hur estetiken kopplas till moral och mognad. Skönhet – i hem, skola och vardag – var inte prydnad, utan ett medel för att utveckla människan. I hennes bildningsprojekt skulle människor ”föras till konsten” och konsten ”till folket”, eftersom skönheten ansågs kunna göra livet mer människovärdigt och samtidigt bidra till att bygga ett bättre samhälle.Bild: Författaren och pedagogen Ellen Key (1849–1926), taget 1910. Key var en inflytelserik debattör i samtidens frågor om bildning, kvinnors rättigheter och barnets ställning. Foto: Becker & Maass. Public Domain Mark (PDM), via Nordiska museet.Musik: Piano Outro med Humans Win, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnarjuryn har diskuterat två nominerade romaner, två återstår det har blivit dags för Döda trakten/Kvinnor i revolt av Monika Fagerholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Lyssnarjuryns bokhögar med nominerade romaner är Alex Schulmans ”17 juni” och Frans Wachtmeisters ”Förlorad mark” avklarade och i dag tar de sig an Monika Fagerholms roman som är en mångbottnad historia med ett fascinerande språk. Romanens huvudperson, Alice, är en ung kvinna som lämnar landsbygden för att flytta till sin pappa och hans nya familj i en förort till Helsingfors. Där blir det läsning och skrivande, kultur, studier, fester, nya vänner och pojkvänner – livet öppnar sig.Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg håller i samtalen med Lyssnarjuryn som består av Fanny Öhrnell, Noel Ernevad, Emil Andréasson, Linde Wewel och Anna Vilén. Producent är Anna Tullberg. I morgon torsdag diskuterar de den fjärde och sista nominerade romanen, ”Våran pojke” av Mikael Yvesand. Och! Det börjar att dra ihop sig i morgon ska Lyssnarjuryn också besluta vilka två romaner som går till Romanpris-finalen!LÄSANDE, KREATIVITET OCH SKRIVANDEI dagens nominerade roman, Monika Fagerholms "Döda trakten/Kvinnor i revolt" är huvudpersonen Alice 18 år ung, hon har börjat att skriva, kanske kan hon bli författare. Henne styvmor Siri ger henne böcker som betytt mycket för henne och för Alice blir läsandet också en av vägarna in i skrivandet. Så, vad kan det egna läsandet ha för betydelse för en författare? Vad inspirerar och finns det böcker som stjälper mer än hjälper? Författarna Lina Wolff och Niklas Rådström är med i P1 Kultur för att berätta om vad och hur de läser, vilken betydelse har det för deras författarskap?Programledare Lisa BergströmProducent Maria Götselius

Välkomna till Martinson Möter, en podcast som drivs av fadderbarns organisationen Compassion, idag har vi den stora glädjen och jag skulle säga… energin, att få möta en gäst som har så många strängar på sin lyra, att det snarare låter som en hel symfoniorkester.Häng med nu:Från att som femåring stå i Helsingfors och sjunga duett med Evie Törnqvist till barndomens Tjörn, vidare ut i världen, Australien, K-pop i Asien och hem igen till writing camps i skogen vid en sjö i Alingsås. Det här är ett liv som inte bara går i takt, det galopperar på. Hon har trubadurat på Sergels torg, skrivit låtar för Asien, tävlat i Talang på två kontinenter, haft med bidrag i Mello och byggt ett helt musikliv tillsammans med sin familj bla Bell Partners och lovsångsskivbolaget DavidMedia. Hon älskar familj, barn och barnbarn, musikstaden Nashville, brinner för lovsång, leder City of Lights och någonstans mitt i allt det här har hon landat i det som betyder mest.Det kan låta som att allt det här bara är en enda lång räkmacka. Så är det dock inte. Bakom resorna, musiken och framgångarna finns också det som inte syns i strålkastarljuset, spruckna relationer, skilsmässor, sorger, diagnoser och perioder som verkligen skakat om livet. Och kanske är det just där, i både topparna och dalarna, som något av det viktigaste har vuxit fram.Så… hur beskriver man ens en sådan människa? Tänk dig en K-pop-producent, en lovsångsledande gatumusikant, en entreprenör, en pastor och en festfixare och slå ihop allt till en och samma person. Ja, ni hör ju.Varmt välkomna till ett sprudlande Martinson Möter med Sarah Lundbäck Bell. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 kilometer söderut från Helsingfors centrum finns tre skär där sjöfåglar och sälar trivs. Helsingfors vill införa området i sitt naturskyddsprogram och freda skären, men det är staten som äger området och hittills har den inte hörsammat Helsingfors önskemål. Nu är säljakten igång igen och marinbiologer och forskare har uttryckt bestörtning över effekterna jakten har även för hotade sjöfågelarter. Vem vinner och vem förlorar om staten skulle gå med på att freda just de här skären? Amanda Pasanen, fullmäktigemedlem i Helsingfors (de gröna) och riksdagsledamoten Anders Norrback debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nya Om du möter en silverfisk riktar blicken mot badrumsgolvet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För fem år sedan gjorde Linda Bondestam, Malin Kivelä och Martin Glaz Serup succé med bilderboken "Om du möter en björn". Boken nominerades till flera stora litteraturpriser, bland annat Augustpriset.Nu är författartrion tillbaka, men har bytt björnen mot ett djur som är mindre omtyckt – men därför också lättare att känna igen sig i.Sveriges Radios Östersjökorrespondent Felicia Hassan träffar författarna bakom ”Om du möter en silverfisk” i Helsingfors, och pratar om silverfisken som en underdog, överlevare och glädjespridare.

Anna-Maja har hämtat en historisk Renew Europe-delegation till Finland. Hon har visat över 20 Europaparlamentariker runt - allt från träff med president Stubb, till bombskydd under Helsingfors och besök vid gränsen till Ryssland uppe i Raja-Jooseppi. Anna-Maja berättar om resan och gläds också över att folket i Ungern visade dörren till Orbán. Till slut analyserar hon också läget för SFP inför riksdagsvalet om ett år. Podden modereras av Anna-Majas medarbetare Oscar Byman.

För första gången i Finland har polisen kunnat påvisa att kriminella vuxna rekryterar barn för att utföra grova brott. Flera 15-åringar misstänks nu för mordförsök och grovt narkotikabrott efter en anlagd brand i Vanda i december. De hade fått uppdraget av vuxna kriminella, drogerna kom från Sverige. Hur kan vi stoppa utvecklingen, och går vi nu obönhörligen Sveriges väg? I Slaget – dagens debatt möts Tomas Luoto från Stationens barn i Helsingfors, Erik Hannertz, sociolog och forskare i kulturkriminologi, och överkommissarie Stephan Sundqvist från polisinrättningen i sydvästra Finland. Maria Nylund leder diskussionen E-post: slaget@yle.fi

Helsingfors halverar mängden kött och mjölkprodukter i den mat som staden serverar. Det beslöt stadsfullmäktige efter lång diskussion med många omröstningar i onsdags. Beslutet väcker debatt och starka känsloyttringar på social media, som alltid då mat diskuteras. Har tiderna förändrats då beslutet ändå kunde klubbas igenom med stöd från alla partier? Varför blir debatten om mat ofta så hätsk? Helsingforspolitikerna Mia Haglund (Vf) och Björn Månsson (SFP) samt professorn i näringslära, Mikael Fogelholm, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Den färska social- och hälsovårdsministern Wille Rydman (Sannf) tycker att höginkomsttagare som han själv kanske inte borde få barnbidrag. Och den här frågan om bidraget som en lika rätt för alla dyker upp med jämna mellanrum. Hur borde barnbidraget förändras för att vara rättvist? Vem kunde klara sig utan det? Janina Andersson, verksamhetsledare för Mannerheims barnskyddsförbund i Egentliga Finland, Penna Urrila, chefsekonom på Finlands näringsliv EK, samt professorn i socialpolitik vid Helsingfors universitet, Heikki Hiilamo, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Den 4 september 1827 förändrades Åbo för alltid. Storfurstendömet Finlands största stad, det akademiska och kulturella centrumet i det ryska Finland härjades av en förödande eldsvåda som kom att bli Nordens största stadsbrand.Under drygt ett dygn brann tre fjärdedelar av staden ner, 11 000 människor blev hemlösa, och ovärderliga kulturskatter gick förlorade. För första gången nådde nyheten om en katastrof i Finland världens alla hörn – en händelse som etsat sig fast i invånarnas kollektiva minne.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hannu Salmi, professor i kulturhistoria vid Åbo universitet. Han är aktuell med boken Åbo i lågor: Minnen från branden 1827 (Apell förlag, Svenska litteratursällskapet i Finland, 2025). Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Åbo var storfurstendömets obestridliga hjärta, trots att tsar Alexander I formellt hade utnämnt Helsingfors till administrativ huvudstad redan 1812. Staden bar på ett arv som sträckte sig tillbaka till 1200-talet.Hannu Salmi har fokuserat på människornas upplevelse av branden - hur det faktiskt kändes att stå mitt i ett rasande eldhav – och vad det innebar att vakna upp till en stad i spillror. Katastrofen är mer än fysisk förstörelse, en emotionell chock. Ljudet från fallande kyrkklockor, hettan från brinnande byggnader, panikens kaos – allt fångades i dagböcker och brev som boken återger med närgången empati.I generationer lärde sig barn i Finland att branden orsakades av en tjänsteflicka som av oaktsamhet kokade talg. Men detta är en myt – en berättelse skapad för att hantera skuld. Den egentliga orsaken låg i stadsplaneringens misslyckanden och myndigheternas passivitet. Pigan var aldrig den skyldiga. Istället har historien förvanskats av bland andra historieprofessorn Zacharias Topelius.Åbo var en stad byggd av trä. Av stadens gårdar och byggnader var nästan alla uppförda i timmer, ofta med takmaterial som näver, torv eller spån, vilket utgjorde en enorm brandrisk. Stadsplanen hade växt fram organiskt under århundraden. Detta resulterade i en labyrint av smala, slingrande gator och återvändsgränder som hade formats av fotgängare och hästkärror snarare än av brandsäkerhetstänkande. Husen stod tätt, ofta vägg i vägg eller takfot mot takfot, och innergårdarna var fyllda av uthus, stall och förråd som ytterligare förtätade bebyggelsen och skapade perfekta spridningsvägar för eld. Sommaren 1827 hade dessutom varit exceptionellt torr.Vid tiden för branden huserade Åbo landets viktigaste institutioner. Domkyrkan var inte bara en religiös symbol utan också förvaringsplats för historiska dokument, kungliga gravmonument och adelns släktvapen. Det var en byggnad som ansågs oförstörbar, en fast punkt i en föränderlig värld. Åbo Akademi, grundad 1640, var landets enda universitet och dess intellektuella nav. Dess bibliotek och samlingar representerade Finlands samlade minne och vetenskapliga framsteg. Här fanns böcker, handskrifter och naturvetenskapliga samlingar som byggts upp under nästan två sekler. Staden var hem för eliten: professorer, prästerskap, hovrättsråd och köpmän levde sida vid sida med hantverkare, sjömän och tjänstefolk.En gnista, troligen från en skorsten, tände eld på en höskulle i det brandfarliga kvarteret Aningaisbacken. Tillsammans med stormvindar, torka och ett eftersatt brandskydd utvecklades elden till ett inferno – en eldstorm som drevs av sina egna vindar och temperaturer. På mindre än ett dygn låg 75 procent av staden i ruiner. Officiellt omkom 27 personer, men tusentals förlorade allt: hem, arbete, tillhörigheter – och sin plats i världen.Bildtext: Efter Åbo brand (1827) av Gustaf Wilhelm Finnbergs visar förödelsen i Åbo centrum efter den stora stadsbranden samma år. Verket ingår i Ateneums samlingar (Finlands Nationalgalleri), inköpt 1911. Wikimedia Common, Public Domain.Musik: Its Just The Beginning Cello Only av Humans Win, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gustav III:s ryska krig 1788–1790 blev i stort en svensk besvikelse – men slaget vid Svensksund i juli 1790 vände krigslyckan. Sjöslaget, som utkämpades den 9–10 juli, resulterade i en förkrossande svensk seger över den ryska skärgårdsflottan. Den finske nationalskalden Johan Ludvig Runeberg beskrev senare slaget som ”den svenska flottans största glans”.I reprisen av avsnitt 19 av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det dramatiska slaget vid Svensksund och hur denna seger förändrade krigets utgång.Den svenska skärgårdsflottan, som utvecklats kraftigt under 1700-talet parallellt med uppförandet av fästningen Sveaborg utanför Helsingfors, visade sig vara överlägsen sin ryska motpart. Men vad låg bakom den svenska framgången? Vilken taktik användes? Och varför kunde Sverige åsamka den ryska flottan ett så förkrossande nederlag?Slaget vid Svensksund var en del av ett större händelseförlopp. Bara en dryg vecka före slaget hade både den svenska högsjöflottan och skärgårdsflottan undkommit en potentiellt förödande inneslutning i Viborgska viken, där de varit omringade av ryska styrkor. Sverige var mycket nära en kapitulation – något som hade kunnat innebära slutet på både kriget och Gustav III:s maktställning.Mot sina befälhavares rekommendationer – med ett viktigt undantag: Carl Olof Cronstedt – fattade Gustav III beslutet att möta ryssarna vid Svensksund. Ironiskt nog var det just Cronstedt som senare, år 1808, skulle komma att kapitulera till ryssarna i Sveaborg under Finska kriget.Segern vid Svensksund räddade inte bara krigets utgång – den kan också ha räddat kungens ställning i Sverige.Slaget vid Svensksund (1790), målad av Johan Tietrich Schoultz. Denna dramatiska scen visar det avgörande sjöslaget mellan Sverige och Ryssland under Gustav III:s ryska krig. Striden slutade med en stor svensk seger, en av de största marina triumferna i Sveriges historia. Målningen illustrerar den intensiva kampen i Finska viken där svenska galärflottan övermannade en numerärt överlägsen rysk flotta. Slaget visade effektiviteten i svensk taktik och ledarskap under press.Källa: Försvarsmakten.se Licens: CC BY 4.0 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet får du följa med till Helsingfors där vi besöker föreningen FSS (Förbundet finlandssvenska synskadade). Vi får höra mer om vad de gör och vilka utmaningar man har som minoritet i minoriteten. I Techpepp tar vi reda på mer om hur det är att använda Android jämfört med iPhone, vi får också bekanta oss med AI-verktyget Gemeni.

Ett avsnitt med mycket på bordet. Vi pratar resor till Bergen och Helsingfors samt mässor i Gävle och i Tallinn. Vi kommer in på nedläggningen av Nämnden för hemslöjdsfrågor och påminner om att Stickade svenska skatter stänger den 15 februari. Är förklaringen till detta spretiga avsnitt att Johanne har fått starr och Heléne gått i pension? Inget kan uteslutas.

I Slaget stannar vi upp en stund och funderar på året som gick och förväntningarna på året som kommer. Vad kan vi glädjas åt och känna tacksamhet för? Vad vill vi helst glömma och vad skapar mest oro? Teaterchefen för Wasa teater Linda Zilliacus, Alexander Bargum, styrelseordförande för familjeföretaget Algol och Marcus Österlund, pastor vid Andreaskyrkan i Helsingfors diskuterar året som gick och året som kommer. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Folke Narin är skådespelare utbildad på Fridhems folkhögskola och Teaterhögskolan i Helsingfors. Han var med och grundade och drev improgruppen Oppalanta i Malmö 2015-2019 och blir ständigt påmind om hur värdefulla verktygen från impron är i hans dagliga arbete som skådespelare. Lyssnandet och utåtriktad uppmärksamhet menar han är grundpelare i både improteater och klassisk manusteater.Vi pratar om Folkes teater- och improbakgrund. Impro på Svalöf. Hur man kan börja spela shower för publik. Impro på teaterskolor och framförallt vad impro kan lära av teaterImpropodden är en samtalspodd som produceras och drivs av ⁠Hjalmar Hardestam⁠.#impropodden #improvisationsteater #ImprovComedy #improvcomedyclubse

Den 17 april 1985 kliver de två kostymklädda och beväpnade männen in på A. Tillanders guldsmedsaffär på Alexandersgatan i Helsingfors. De avlossar två skott och kommer över ringar och halsband till ett värde av 1,5 miljoner mark. Redaktör: Petter Lindberg Ljuddesigner: Jyrki Häyrinen Dramaturg: Are Nikkinen Projektledare: Elin von Wright

År 1984 flyr Alex Lepajõe och Raivo Roosna från det kommunistiska Estland till Finland i en stulen gummibåt. De känner sig uttråkade och drömmer om att ta sig vidare till USA. Men för att resa behöver man pengar. Ett knappt år senare bestämmer de sig för att råna en guldsmedsaffär i centrum av Helsingfors. Redaktör: Petter Lindberg Ljuddesigner: Jyrki Häyrinen Dramaturg: Are Nikkinen Projektledare: Elin von Wright

Guldrånet är en besvikelse och den estniska duon bestämmer sig för att råna ett bankkontor i Kottby i Helsingfors redan följande dag. Men rånarna kommer över bara en liten summa. Polisens spaningsarbete börjar bära frukt. Redaktör: Petter Lindberg Ljuddesigner: Jyrki Häyrinen Dramaturg: Are Nikkinen Projektledare: Elin von Wright

I dagens avsnitt får vi höra den förtrollande sagan "Pepparkaksmysteriet i Helsingfors", önskad av Freja och Emil Persson, 8 & 5 år från Helsingfors.När Freja och hennes bästa vän Alina går ut i vinterkylan har något gått väldigt fel – hela Helsingfors har förvandlats till en knaprig pepparkaksvärld, och en busig häxa verkar ligga bakom allt. Nu måste vännerna lösa kluriga uppdrag och följa ledtrådarna genom den doftande staden för att hitta en gömd skattkista med motgiftet, innan det är dags för kvällsmat. En berättelse om vänskap, mod och att våga tänka smart när allt känns helt omöjligt.I avsnittet lär vi oss också om jul i Filippinerna – där julfirandet ofta drar igång redan under “ber-månaderna” och kan räknas som ett av världens längsta. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Den stora, vackra, prestigefulla helgen i Helsingfors, Finland är över. Vad hände egentligen?Vilka gick det allra bäst för och vilka svenska framgångar har vi och ståta med?Inspelning från stora ringen på Vinnarutställningarna 2025Resultat Helsinki Winner Show 2025Resultat Finsk Vinnare 2025

För många är årets höjdpunkt Stockholm Hundmässa, för andra kan det vara Vinnarutställningarna i Helsingfors som avslutar året, sen finns det de som tycker att årets höjdpunkt är My Dog som är i Göteborg i början av januari och som sätter igång utställningsåret.I det här avsnittet går vi igenom en del tips som kan vara värdefulla för att få ut ännu mer av din hund när du nu ska visa den på en av de stora utställningarna med riktigt tuff internationell konkurrens.Skriv upp dig på nyhetsbrevet!Hemsida My DogHemsida Stockholm HundmässaProgram Stockholm HundmässaHemsida Vinnarutställningarna i FinlandProgram Helsinki Winner 2025 och Finnish Winner 2025

En tysk, en svensk och två Timo åkte till Brasilien för att bada med hajar, alla kom tillbaka.  Nordisk Metal är reducerat till en duo denna gång och vad gör bröderna Brink då katten är borta? Sätter tänderna i finsk powermetal såklart! Stratovarius är måhända Finlands mest långlivade metalband med anor som sträcker sig hela vägen till 1984. Med en diskografi på 16 studioalbum så har Nordisk Metal plockat ut det mest legendariska av dem alla, Visions från 1997. Det blir hårt, det blir snabbt, det blir tekniskt och högt och också otroligt vackert. Bitvis åtminstone. Välkomna till äktenskapet mellan  Stratocaster och Stradivarius. 

EU-parlamentet föreslår att sociala medier ska förbjudas för barn och unga. Samtidigt visar färsk forskning hur familjer tampas med skärmtiden inom familjen, vilket medför både stress och skuldkänslor. I Slaget - dagens debatt medverkar forskaren Magnus Johansson från Lunds universitet, pappan och lektorn i socialpsykologi Rasmus Mannerström från Helsingfors universitet och pappan Christoffer Landtman som själv försöker visa gott exempel för sina barn genom att inte använda smarttelefon. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Carl Gustaf Emil Mannerheim (1867–1951) var tsarofficer, överbefälhavare, president och nationalhjälte – men också en omstridd symbolgestalt i Finlands moderna historia. Hans liv och eftermäle har gett upphov Nordens mest långlivade och komplexa personkulter.Från inbördeskrigets vita seger till dagens identitetspolitiska debatter har Mannerheim betytt olika saker för olika generationer. I takt med att det finländska samhället förändrats har även bilden av marskalken formats om – från upphöjd landsfader till historisk projektionsyta för både dyrkan och kritik.I detta avsnitt av podden historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Tuomas Tepora, författare till boken Mannerheim – Hjälte och antihjälte, om hur personkulten kring Gustaf Mannerheim vuxit fram, förändrats och utmanats i det moderna Finland.Under det blodiga inbördeskriget 1918 trädde Mannerheim fram som de vitas överbefälhavare. Han hyllades på den vita sidan som nationens räddare och symbolen för ett fritt och självständigt Finland. Samtidigt väckte hans namn avsky bland många på vänstersidan, där han förknippades med hårda efterkrigsåtgärder och brutalitet i fånglägren. Redan här växte en myt kring honom – en hjälte för vissa, en bödel för andra.Personkulten kring Mannerheim fick sin början i detta polariserade skede, då statsmakten och konservativa grupper började upphöja Mannerheim till något större än bara en militär ledare: en symbol för ordning, nation och seger. Samtidigt föddes också de första motbilderna – inom arbetarrörelsen, bland intellektuella och inom den växande vänstern.På 1930‑talet förändrades tonen. Trots Mannerheims tidiga kopplingar till högerextrema rörelser såsom Lapporörelsen började en ny nationell konsensus växa fram. Socialdemokrater och borgerliga kunde enas om Mannerheim som försvarare av nationens oberoende, särskilt i takt med att hoten från Sovjetunionen växte.Han blev en överideologisk gestalt, som förenade minnet av inbördeskriget med den pågående kampen för självständighet. Statyprojekt, födelsedagsfiranden och skolundervisning stärkte bilden av honom som nationens skyddshelgon. Myten blev också ett verktyg för att överbrygga tidigare inre motsättningar.Tuomas Tepora skriver ”Före hans död hade det på 1920–1930-talet byggts upp en personkult kring honom som flirtade med auktoritärism. Efter hans död kunde myten om honom inte kontrolleras på samma sätt som tidigare och den började få nya betydelser och syften.”I ett öppet samhälle som Finland präglas personkulten inte av enhetlighet utan av mångfald och motsättningar. Mannerheim har varit både hjälte och antihjälte, visionär och relik, kosmopolit och nationalist. Just därför fortsätter hans gestalt att fascinera – som ett prisma genom vilket Finland ser sig självt.När Mannerheim dog i januari 1951 blev hans begravning en av de mest storslagna ceremonierna i Finlands historia. Tusentals människor kantade Helsingfors gator, radiokanaler tystnade och kyrkklockor ringde över hela landet. Den kollektiva sorgen blev ett uttryck för respekt – men också för ett slags nationellt bokslut över det krigstida Finland.Bild: Carl Gustaf Emil Mannerheim fotograferad på sin 75-årsdag år 1942 i ett sällsynt färgfotografi. Foto: Helmut Laxin, källa: heninen.net/miekka. Bilden är i public domain enligt Finlands upphovsrättslag §49a, eftersom det har gått över 50 år sedan bilden togs och den inte klassas som ett fotografiskt verk.Musik Finlandia av Sibelius, Wikimedia Commons. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg. I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket. Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många. En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Lyssna också på Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva och Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21 Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsskar tycker att (h)julen kommer lika snabbt som världens snabbaste bil med get-motorer. Eller hur stavas det egentligen? Det är något som dom pratar om i dagens avsnitt, när Åsskar berättar massor av tokiga stavfel och särskrivningar. Gabriel däremot berättar om en hemsk olycka i Helsingfors med ett självkörande kylskåp och en spårvagn. Dom läser även upp ett inlägg om att vara trött hela tiden i skolan, innan det blir massor av förslag och idéer inför julkalendern!  Dagens ord: stavfel, särskrivning  www.kylskåpsradion.se Produceras av Frälsningsarmén

Kommer ni ihåg Colorado Avenue på Wasa teater, Les Miserables på Åbo svenska teater och Mamma Mia på Svenska teatern i Helsingfors? Föreställningar som drog fulla teaterhus. Men så kom coronan och efter det har det varit kämpigt för teatrarna. Publiken stannar hemma, vissa teatrar har riktigt katastrofala siffror. Är det repertoaren det är fel på, eller ledarskapet, den konstnärliga ambitionsnivån – eller är det något större på gång, som är svårare att greppa? I Slaget deltar Carl-Gustaf Wentzel från teater Taimine, Joachim Thibblin från Svenska teatern, kulturredaktör Jenny Jägerhorn från Svenska Yle och Laura Holm som jobbar med ungdomar i projektet Konsttestarna. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Monika Fagerholm är tillbaka med romanen Döda trakten / Kvinnor i revolt. Hör henne i ett personligt samtal med programledaren Thella Johnson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Monika Fagerholms senaste roman Döda trakten / Kvinnor i revolt är den första delen i en tredelad svit. Huvudpersonen är 18-åriga Alice som drömmer om att bli en läsande och skrivande människa. Men vad ska hon berätta om? Året är 1976 och vi befinner oss i ett spion- och agenttätt Europa där både vuxna och ungdomar söker sin väg i den nya tiden.Monika Fagerholm är finlandssvensk författare född 1961 i Helsingfors. Hon debuterade 1987 med novellsamlingen Sham, men fick sitt stora genombrott med romanen Underbara kvinnor vid vatten. Andra verk av henne är Den amerikanska flickan, för vilken hon vann Augustpriset, Diva och Vem dödade Bambi? Hon är även sedan ett par decennier skrivlärare i vad hon själv kallar ”Monika Fagerholms hemliga skrivskola”.Thella Johnson möter henne i ett samtal om skrivardrömmar, om borgerliga kultursfärer i Helsingfors och 1970-talets våldsromantik och agentliv i ”de fredligaste efterkrigsåren”. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Thella JohnsonProducent: Andreas Magnell

I veckans odpod: AI som HR, cykelbanans rättskipare, fiktiva artister, Helsingfors kulturhistoriska platser och gen xs relation till glasögon. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Cronstedt kapitulerar på Sveaborg 1808 men minnet av förräderiet lever kvar länge. Vi letar efter spåren i Runebergs dikter och Helsingfors stadsplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Grönlands historia, från dansk koloni till självstyre, har präglats av politisk kamp, kulturella motsättningar och sociala omvälvningar. När Donald Trump uttryckte intresse för att köpa Grönland sattes öns politiska ställning i blixtbelysning. De första inuiterna anlände för tusentals år sedan, och nordborna som bosatte sig där år 985 försvann så småningom. År 1721 grundade den danske prästen Hans Egede en ny bosättning.Nordens nationer fick sin nuvarande utformning under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Under 1900-talet utvecklades flera modeller för självstyre i Norden, grundade på historiska, geografiska och kulturella särdrag. Världens största ö blev en integrerad del av Danmark 1953 och fick självstyre först 1979.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Grönlands historia, dess koloniala arv och den långsamma men betydelsefulla vägen mot självstyre. Sundberg är aktuell som medredaktör för boken Governing Partially Independent Nation-Territories: Evidence from Northern Europe, tillsammans med Stefan Sjöblom.Ålands självstyre, etablerat 1921 under Nationernas Förbunds beskydd, är det äldsta och mest långtgående. Åland har ett eget parlament, ett officiellt språk (svenska) och rätt att lagstifta i de flesta inrikesfrågor. Färöarna fick självstyre 1948, och Grönland följde efter 1979. Även samerna har etablerat sameting i Norge, Sverige och Finland med kulturellt självbestämmande.Grönlands självstyre skiljer sig från Ålands och Färöarnas genom sin geografiska storlek, sina naturresurser samt befolkningens etniska och språkliga särart. Till skillnad från Åland, som är en autonom region inom Finland, har Grönland ett kolonialt förflutet som dansk besittning. Självstyrelselagen från 2009 erkänner grönländarna som ett folk med rätt till självbestämmande enligt internationell rätt. Lagen gav Grönland kontroll över sina naturresurser, vilket särskiljer ön från andra nordiska autonomier.Napoleonkrigen (1803–1815) bidrog till en omvälvning av den nordiska maktbalansen. Danmark, som ställde sig på Frankrikes sida, drabbades hårt när Storbritannien bombarderade Köpenhamn 1807 och beslagtog den danska flottan. Efter freden i Kiel 1814 tvingades Danmark att avträda Norge till Sverige, vilket markerade slutet på den dansk-norska unionen. Freden förändrade det nordiska statssystemet radikalt och inledde en ny epok av nationell omstrukturering – något som också påverkade relationerna till perifera områden som Grönland, Färöarna och Island.Danskarna införde ett handelsmonopol och kontrollerade Grönlands ekonomi och samhällsstruktur. Kristendomen och det latinska alfabetet introducerades, vilket förändrade inuiternas traditionella livsstil och världsbild. Den danska administrationen begränsade inuiternas möjligheter till självständig handel, och moderniseringen gick långsamt. Grönland förblev isolerat från omvärlden, och inuiterna hade begränsade rättigheter inom det danska kolonialsystemet.Musik: Grönlands nationalsång, Nunarput, utoqqarsuanngoravit ("Vårt land, som blev gammalt"), skrevs av Henrik Lund och tonsattes av Jonathan Petersen. Den antogs officiellt som nationalsång 1916 och används fortfarande som en symbol för Grönlands identitet och kultur. Texten hyllar landets natur, dess historia och folkets stolthet över sitt arv. Wikimedia Common. Public Domain.Lyssna på Vikingarnas episka världsresor.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under semestern är det många som funderar på förändring. Och det finns mycket att vinna på att hitta ett jobb som man trivs med och passar för. Även för arbetsgivarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sök rätt jobb – och på rätt sättNär jobbet tar mer energi än det ger kan det vara dags att byta, säger karriärrådgivaren Linda Lagerstrand. Men det har hänt mycket när det gäller hur man söker jobb bäst. Bland annat har betydelsen av cv:et, personlighetstester och det personliga brevet förändrats. Men även vad arbetsgivarna letar efter. ”Det har skett ett stort skifte”, säger Linda Lagerstrand, som tipsar om vad man ska tänka på för att hitta ett jobb som passar bra.Dåliga chefer förstör både företagets lönsamhet och din egen karriärSamtidigt visar forskning att en välmatchad personal som passar för sina tjänster ökar lönsamheten. Och för arbetsgivare finns det mycket att vinna på att inte omorganisera i onödan. “Bra chefer nyrekryterar i mindre utsträckning och låter anställda vara kvar på sina positioner”, säger Joacim Tåg, nationalekonom och forskare vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors och IFN.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Linda Lagerstrand, rekryteringsspecialist grundare Momentum AcademyJoacim Tåg, professor nationalekonomi Svenska handelshögskolan i Helsingfors och Institutet för näringslivsforskning IFNMats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds UniversitetSebastian Siemiatkowski, vd Klarna Paul Krugman, nationalekonom och ekonomiprisvinnareProgrammet spelades in 10 juli 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Författaren Majgull Axelsson svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Roland undrar vad som är vitsen med hämnd. Allt från småaktig personlig hämnd till krig och konflikter mellan länder. Varför har inte evolutionen utrotat detta fenomen? Eva hörde hur en journalist uttryckte att hon fick en religiös upplevelse när hon kom in på biblioteket i Helsingfors och drabbades av arkitekturen och miljön. Eva tror på Gud, men kan inte beskriva denne Gud och kan inte kalla sig religiös. Hon frågar: Vad tror du man menar när man säger att man får en religiös känsla eller upplevelse? Hur ska jag göra för att leva i nuet utan att tänka på att livet snart är slut? frågar en annan Eva. Hör Majgull Axelssons svar på lyssnarnas frågor. Nästa gång är det författaren Andrev Walden som svarar.Har du själv en fråga som du vill rikta till författarna så mejla till: allvarligttalat@sverigesradio.seProducent: Karin Arbsjö

Slaget vid Villmanstrand den 23 augusti 1741, under Finska kriget 1741–1743, är bland de största katastroferna i svensk militärhistoria. Uppfyllda av övermod och med orealistiska mål inledde hattpartiet i riksdagen, de så kallade Hattarna, ett illa förberett anfallskrig mot Ryssland.Konsekvenserna blev ödesdigra: landavträdelser och starkt ryskt inflytande över Sveriges inrikespolitik. Det mänskliga priset betalades av tusentals svenska soldater, som dog utan att resultat uppnåddes.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden berättar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett av Sveriges mest glömda krig. Hattarnas ryska krig inleddes sommaren 1741. Trots franska subventioner och ett avtal med Osmanska riket var förberedelserna bristfälliga. Redan vid Villmanstrand led svenska trupper katastrofala förluster: av Wrangels 4 000 man stupade eller sårades hälften. Flottan drabbades av sjukdomar och i augusti 1742 kapitulerade armén i Helsingfors.Som resultat av förlusten avträddes Sveriges sydöstra delar av Finland till Ryssland, vilket lämnade viktiga gränsfästningar på ryskt territorium. Ryssarna påverkade svensk tronföljd och förde in en rysk styrka på 12 000 man strax utanför Stockholm för att "skydda" landet mot Danmark. Dalkarlarna reste sig och tågade till huvudstaden i den så kallade "daldansen", där den svenska militären gick in på Norrmalmstorg. Sverige befann sig därefter i ett politiskt och militärt svaghetstillstånd, som inte skådats på flera århundraden.Bild: Karta över slaget vid Villmanstrand, 23 augusti 1741 (Public domain, Wikimedia Commons).Lyssna också på Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Begreppet propaganda för tankarna till lögner och manipulation, men det började som ett heligt uppdrag att försvara den katolska tron gentemot reformationen. Under världskrigens totalmobilisering på 1900-talet fick propagandan sin moderna karaktär. Radio och film skapade helt nya möjligheter för masspåverkan.Totalitära regimer som Nazityskland och Stalins Sovjet förfinade propagandans estetik och metodik. Affischer, parader, tal och slogans blev verktyg för att forma både verklighetsbild och folkvilja. Och i Sverige och Finland har propagandans verktyg använts för att få oss att dricka mjölk.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Mats Bergman, professor i kommunikation vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet och aktuell med skriften Propaganda. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.Enligt en etablerad definition är propaganda en avsiktlig, systematisk ansats att utforma perceptioner, manipulera kognitioner och styra handlingar i syfte att gynna sändarens mål. Det centrala är alltså inte nödvändigtvis lögnen, utan ensidigheten och manipulativiteten. Propagandan är inte dialogisk utan monologisk – inte inriktad på att främja förståelse, utan lydnad.Vissa forskare har dock menat att denna syn är för snäv. De menar att propaganda inte bara handlar om vilseledning, utan om att konstruera verklighet – att forma identiteter, offentligheter och hela samhällsnarrativ. Med denna förståelse rör sig propaganda inte bara i informationssfären utan i själva ontologin. Den bygger inte bara falska bilder, utan formar själva det som uppfattas som verkligt.På 1600-talet inrättade påven Gregorius XV myndigheten Sacra Congregatio de Propaganda Fide – en institution med syfte att sprida katolicismen och bekämpa reformationen. Det latinska propagare betyder att sprida, alstra eller utvidga – ett uttryck med både agrikulturella och militära undertoner.Men redan i det antika Egypten och Rom användes reliefer, mynt och texter för att förstärka makthavares legitimitet och militära triumfer. Caesar själv agerade propagandist i sina krigskrönikor, och även Bayeuxtapeten kan ses som ett ideologiskt verk som berättigar en erövring.Propagandans dystopiska potential blev tydlig, inte minst i George Orwells 1984, där språket i sig förvandlades till ett kontrollinstrument. Även efterkrigstidens kalla krig innebar ett ideologiskt mediekrig mellan öst och väst, där inte bara bomber utan också budskap var avgörande vapen.Men propaganda är inte alltid lögn. Flera kända propagandister – såsom Nazitysklands Joseph Goebbels – betonade faktiskt vikten av att hålla sig nära sanningen, om än i selektiv eller manipulerad form. Det är därför mer korrekt att tala om propaganda som en teknik för att forma verkligheten snarare än att alltid direkt förvränga den.Med digitaliseringens framväxt har propagandan återigen genomgått en förvandling. I dag är det inte längre enbart stater eller medier som står för påverkan – alla med en internetuppkoppling kan delta i informationskriget. Den nya propagandan är snabb, ofta automatiserad och gränslös.Bild: Beredskapspropaganda som vykort. Kalmar läns museum, Digitaltmuseum. Public Domain.Musik: Strolling Downtown av New Library Sounds. Storyblock Audio.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finska vinterkriget inleddes med sovjetiska bombningar av Helsingfors i Finland den 30 november 1939 efter att Finland vägrat att acceptera krav på justeringar av gränsen. Sovjetunionens invasion sträckte sig från Barents hav i norr till Östersjön i söder.Röda armén var helt överlägsen i fråga om trupper och material, men de möttes av mycket hårt motstånd av de motiverade finska trupperna som kunde utnyttja terrängen till en gerillakrigsliknande taktik. Finnarna kämpade tappert i väntan på utländsk undsättning som aldrig kom.Detta är andra delen i en serie av sju om andra världskriget. Historia Nu:s programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Josef Stalin ansåg att den sovjetiska industristaden Leningrad var hotad av potentiella militära angrepp genom Finland. Därför krävde Sovjetunionen i oktober 1939 att Finland skulle lämna ifrån sig Karelska näset, förstöra sina försvarsverk i öster och arrendera ut halvön Hangö till en sovjetisk flottbas. Finland avvisade dessa krav, vilket ledde till att Sovjetunionen beslutade att ta dessa områden med våld.Sovjetunionen hade över 500 000 soldater, 30 gånger fler flygplan och 200 gånger fler stridsvagnar än Finland. Finland hade en armé på 275 000 soldater, men saknade nödvändig militär utrustning.Fältmarskalk Mannerheim visste att Finland inte skulle kunna vinna kriget i traditionell mening. Hans strategi var därför att fördröja den sovjetiska invasionen så mycket att omvärlden skulle hinna komma till Finlands undsättning. Denna strategi fokuserade på att skydda Karelska näset och förhindra att Röda armén nådde Helsingfors.Finländarna använde en taktik som kallas "mottitaktiken", vilket innebar att de skar av de sovjetiska styrkornas förbindelser bakåt, anföll dem från sidorna och splittrade deras förband i mindre grupper. Denna taktik visade sig vara mycket framgångsrik och ledde till en rad finska segrar.Sverige förklarade sig icke-neutralt och blev icke-krigförande, vilket möjliggjorde omfattande materiellt stöd till Finland, inklusive vapen. Dessutom organiserade Sverige en frivilligkår för att hjälpa Finland.Trots det hårda motståndet och framgången med mottitaktiken, kunde Finland inte hålla emot den sovjetiska invasionen. Vid utgången av februari 1940 inleddes fredsunderhandlingar i Moskva. Fredsavtalet, även känt som Moskvafreden, undertecknades den 13 mars 1940. I enlighet med detta avtal avträdde Finland flera områden till Sovjetunionen, inklusive Karelska näset, Ladogakarelen och delar av Fiskarhalvön. Dessutom arrenderades Hangö udd till Sovjetunionen på trettio år.Bild: Finska skidsoldater under Vinterkriget 1939-40. Källa:SA-Kuva, Public DomainMusik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sociologin blev viktig för att förstå samhället under de snabba samhällsomvandlingarna i Norden på 1960-talet. Sociologin bröt med den tidigare dominerande elitens konservatism och nationalromantik.Erik Allardt (1925–2020) var en av Nordens mest inflytelserika sociologer. Genom sina empiriska studier om klass, språk och social integration formade han sociologin i Norden. Han intresserade sig bland annat för varför småbrukare i vissa områden blev kommunister.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Sundberg, professor emeritus i allmän statslära vid Helsingfors universitet, om Erik Allardts betydelse för nordisk sociologi, hans forskning om finlandssvenskar och kommunismen i Finland. Jan Sundberg medverkar i antologin Erik Allardt och den moderna sociologins genombrott.Erik Allardt föddes i Helsingfors i en bildad borgerlig familj och doktorerade 1952 vid Helsingfors universitet med en avhandling om skilsmässofrekvenser och deras socioekonomiska orsaker. Som professor i sociologi (1958–1990) utbildade han generationer av finländska sociologer och hade nära kontakter med internationella forskare som Seymour Martin Lipset och Robert Merton.Allardt studerade kommunistiska rörelser i Finland, särskilt "ödemarkskommunism" i glesbefolkade områden. I Social struktur och politisk aktivitet (1956) använde han empiriska metoder för att analysera varför vissa grupper drogs till kommunismen. Hans forskning om kommunism undersökte hur klass, utbildning och ekonomi påverkade politiska preferenser och utgjorde en viktig grund för senare studier om politiska rörelser i Norden.Hans studier av finlandssvenskar, ofta i samarbete med andra forskare, belyste språkminoritetens sociala och ekonomiska position. I Språkgränser och samhällsstruktur (1981) analyserade han den finlandssvenska befolkningen ur ett jämförande europeiskt perspektiv, vilket blev en milstolpe inom minoritetsforskningen. Han undersökte hur språklig och kulturell tillhörighet påverkade finlandssvenskarnas sociala och ekonomiska situation och visade att gruppen var heterogen samt att språkets status förändrades över tid.Hans studier om minoriteter och politiska rörelser är fortsatt aktuella i diskussioner om identitet, nationalism och social sammanhållning. Genom sitt arbete bidrog han både till akademisk forskning och samhällsdebatten i Finland och Norden.Allardts arbete har haft en bestående påverkan på sociologin och samhällsvetenskapen i Finland och Norden. Hans kombination av empiriska data och teoretisk analys inspirerade flera generationer av forskare. Hans teori om välfärd används fortfarande för att förstå livskvalitet och social hållbarhet.Bild: Valaffisch från kommunvalet i Finland från Demokratiska Förbundet för Finlands Folk (DFFF) 1945. Kommunisterna var mycket starka i Finland efter kriget med tvåsiffriga röstandelar. Sociologen Erik Allardt intresserade sig för varför kommunisterna hade så stort folkligt stöd i Finland. Källa: Finlands Riksarkiv, Finna.fi. Public Domain.Musik: Internationalen med Aage Nielsens orkster; 1934, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Dödslägren efter finska inbördeskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visste du att Helsingfors en gång var en liten fiskeby innan den växte till Finlands pulserande huvudstad? I det här avsnittet djupdyker vi i stadens dramatiska historia – från svenska rötter och ryska erövringar till självständighet och innovation. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet berättar om hur staden har formats av krig, handel och platsen vid havet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inläst: Norra Europas största privata cancersjukhus kommer till Stockholm. Men redan i dag har tusentals svenskar sökt vård hos bolaget – i Helsingfors. Vad får svenskar att tömma sparkontot och belåna huset för privat cancervård?

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oro för framtiden, individualism eller för högt ställda krav på föräldraskap? Att det föds färre barn är solklart, men ingen kan riktigt svara på varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För samhället är den här utvecklingen ett problem, med en åldrande befolkning och allt färre som kan sörja för dem. Kommande generationer kommer få dra ett tungt lass. I Finland, där de negativa siffrorna gått ännu längre, presenterades nyligen en utredning med förslag om information om reproduktiv hälsa, stöd till parrelationer – och 30 000 euro till den som skaffar barn innan 30 års ålder. Hör utredaren Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid institutet för befolkningsforskning i Helsingfors. I programmet medverkar även Caroline Uggla, docent i demografi och Gunnar Andersson, professor i demografi, båda vid Stockholms universitet och Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Föräldrarnas födelse. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar Ninos Chamoun och Olivia SandellProducent Alice Lööf

Anna Järvinen är musiker, författare och konstnär. Hon är aktuell med sin andra bok "Otrygg" där hon skriver om att hantera en dement mor som en gång var "Helsingfors svar på Jackie Kennedy". Hemma hos Strage pratar Anna Järvinen också om sitt senaste album "Sex", om synestesi (hon ser musik som färger), om blyghet, om att komma till Sverige som sexåring, om att vara synthare i förorten Skarpäng (där kompisarna bara gillade gammeldans), om att skriva examensarbete i lingvistik om dialogen i "Hannah och hennes systrar" och om sitt indieband Granada som i slutet av nittiotalet förutspåddes att bli det nya Cardigans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.