Kvanthopp

1989 påstod kemisterna Martin Fleischmann och Stanley Pons att de hade lärt sig producera oändlig, ren energi i ett provrör – vätefusion utan hetta, utan avfall, utan risker. Men bevisen uteblev, och två lovande karriärer låg snart i spillror. Vad var det som hände? Alla tiders forskningsfiasko – eller ett missförstått genombrott? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Både silvertejpen, eller jesustejpen - kärt barn har många namn - och dragkedjan är exempel på vardagsteknik som numera känns så självklara att de verkar ha funnits, tja, alltid. Men de har de inte. Silvertejpen och dragkedjan är bägge relativt sena påfund som fått sina elddop på världskrigens slagfält, med spännande storyn värda att berättas. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nya mätningar av världsalltets äldsta ljus tyder på att universums geometri inte är krökt, utan platt som ett salsgolv. Men vad betyder det egentligen? Och kan det vara så att krökningen finns där, men att vi inte ser den för att universum är ohyggligt mycket större än vi kan begripa? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nollan betraktades länge som suspekt, minst sagt. Både de gamla grekerna och den kristna kyrkan såg länge en symbol för tomheten som ogudaktig. Men utan den: ingen modern vetenskap, inget banksystem – och inga datorer. Följ med på berättelsen om den lilla, tomma cirkeln som revolutionerade matematiken. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

De fanns där i bakgrunden i åratal – små svartvita mosaiker som få brydde sig om. Men under pandemin blev QR-koden plötsligt oumbärlig. Vad få vet är att dess historia sträcker sig från japanska bilfabriker till ett paket tuggummi – och till en telegraf uppfunnen av en sörjande konstnär på 1800-talet. Hör den spännande storyn om QR-kodens segertåg. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Forskare har upptäckt spår av en molekyl som på jorden bara produceras av liv – i atmosfären på exoplaneten K2-18b, 124 ljusår bort. Men är det verkligen ett bevis på existensen av liv där borta? Ta förra veckans braskande rubriker med en nypa salt, och läs vad det faktiskt handlar om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Tänk dig att ta linbanan, inte till after ski i Chamonix, utan till jobbet i en myllrande storstad. La Paz i Bolivia har gjort det verklighet, och visar hur framtidens kollektivtrafik kan se ut. Den urbana linbanan har på många håll i Latinamerika blivit ett snabbt, billigt och smart alternativ till metro och buss – som fler städer borde inspireras av. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Saturnus ringar må vara praktfulla att se på, men de är inte eviga. Planeters ringsystem kommer och går. Också Mars kan ha haft ringar, enligt en modell. Och nu hävdar ett australiskt forskarteam att vår egen hemplanet också en gång pryddes av ringar - med destruktiva följder för livet på jorden. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det har länge talats om att kosmologin, studiet av universums uppkomst och dess storskaliga struktur, är i kris. På sistone har nya studier av universums utvidgning skvallrat åt forskarna att det är något fundamentalt med universum, framför allt det tidiga universum, som vi inte förstår. Något som kan tvinga oss tänka om beträffande det mesta vi vet om universums början, utveckling och slutliga öde. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I vardagligt tal uppfattas kaos ofta som oordning. Men inom matematik och fysik definieras kaos trots allt som deterministiskt – det vill säga, allt som sker bestäms av tidigare orsaker. Då i motsats till slumpen - kaos och slump är två helt skilda fenomen. Bäggedera är någonting som vetenskapen funderar mycket på.Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Fermis paradox från 1950-talet förblir obesvarad. Om sannolikheten för intelligent liv i rymden är så stor som vissa påstår, var är de i så fall? Varför har vi inte snappat upp ens en enda otvetydig signal från dem? Det finns några hypoteser som försöker besvara det här, och flera av dem är rent ut sagt skrämmande. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Skruven håller inte bara vår moderna värld samman, bokstavligen. Den här lilla, gängade spiralen ligger också bakom några av de viktigaste och mest inflytelserika uppfinningarna någonsin. Som tryckpressen till exempel, med den centrala, kraftgivande skruven lånad från romarnas gamla vinpressar. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Också om 2024 YR4, som upptäcktes för ett par månader sedan, inte längre anses hota jorden 2032, är och förblir asteroiderna ett existentiellt hot mot vår överlevnad. Åtminstone i det långa loppet. Lyckligtvis är vi inte helt utan knep när det kommer till att upptäcka och avvärja dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fick selfiekulturen sin början? Traditionen är äldre än man kunde tro - redan renässansmästaren Rembrandt var besatt av självporträtt - men den moderna varianten tycks ha fötts i Australien. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad innebär den absoluta nollpunkten? Vilken är skillnaden mellan värme och temperatur? Och hur hett är det hetaste som över huvud taget kan existera? Och Varför envisas amerikanerna med Fahrenheit, när alla inser att Celsius är det enda vettiga - eller är det? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Propellern är en självklar del av modern sjöfart, men dess historia är förvånansvärt ung. Trots att principen var känd redan hos Arkimedes tog det till 1800-talet innan propellern revolutionerade fartygsvärlden. Hur kunde den här slående enkla tekniken dröja i två tusen år – och hur kan den utvecklas vidare i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kapplöpningen till månen, och vidare mot Mars, går upp i varv. President Trump lovade i sitt installationstal att se till att USA:s stjärnbaner snart ska vaja över den Röda planeten. De som tävlar om att få se till att det här sker, är två av världens rikaste män, Elon Musk och Jeff Bezos. Kampen mellan de två hettade till under den gångna veckan, då bägge rymdbaroner avfyrade sina nya jätteraketer. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sjökablarna som förbinder Östersjöns länder, och många andra regioner i världen, blir en allt viktigare strategisk resurs. Men hur blev det så här? Redan Nikola Tesla hade ju storslagna drömmar om trådlös överföring av elektricitet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Kvanthopp fyller 20 år i år, så vi inleder med publikfavoriten Fråga Kvanthopp. Det handlar bland annat om oändligheten inom matematiken, om sätt att upptäcka utomjordiska rymdskepp med hjälp av radiovågor, och om huruvida dimmade LED-lampor sparar energi. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Välkommen till vintersolståndet, den kortaste dagen och längsta natten på året. Vintersolståndet har firats långt innan det kallades jul, från romarrikets saturnalia till vikingarnas jólablot. Vi kollar in de astronomiska mekanismerna som orsakar solens vandring mellan vändkretsarna. Vi tittar också på de gamla solgudarna vars födelsedag vintersolståndet markerar, som fick ge vika när kristendomen tog över showen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vart tog framtiden vägen? Var är våra flygande bilar som science fiction utlovade? Vi tar en titt på fem klassiska scifi-koncept: tidsresor, teleportering, antigravitation, artificiell intelligens och ljussablarna från Star Wars. Kan de bli verklighet, och kanske ännu viktigare, borde de ens bli det? E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi gör en djupdykning i vår fascination med Mars, och Elon Musks storslagna planer att skicka en hel svärm Starship-raketer till den röda planeten inom de närmaste åren. Vi kollar in varför Musk har så bråttom, vilka tekniska hinder som står i vägen och varför vi egentligen vill åka till Mars, som är en rätt ut sagt riktigt asig planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur mår andra havsströmmar än Golfströmmen just nu, vilket är energisnålare, FM-radiolyssning eller streamning, och var det forna rymdvarelser, ancient aliens, som byggde pyramiderna? Bland annat det här handlar det andra Fråga Kvanthopp om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi öppnar frågelådan och svarar på era spörsmål om allt mellan himmel och jord. Till exempel kvant-odödlighet i multiversum – är vi i teorin odödliga, som en tolkning av kvantmekaniken antyder? Och varför knarrar snön under våra fötter? Vi i skärskådar också den mystiska elektronkonfigurationen hos palladium. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Världen är indelad i vänster och höger. Från politik och cyklar till biologi, molekyler och partikelfysik löper en tråd av asymmetri och preferens för ena sidan framom den andra. Vad beror det på, och vad leder det till? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

“Vart är världen på väg” brukade min mormor fråga med en suck. Vi ska bortse från frågans retoriska natur och verkligen försöka besvara mormors spörsmål i veckans Kvanthopp. Med andra ord, vart är världen, det vill säga jorden på väg? Eller solen, för den delen, till och med själva Vintergatans galax? Och hur fort? Vilken är din hastighet genom rymden just nu? Svaret kan få det att svindla. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det strider så mot intuitionen. Att global uppvärmning kan leda till en kraftig lokal nedkylning här hos oss. Men det kan den. Allt beror på vad Golfströmmen gör härnäst. Och just nu ser det inte bra ut, varnade forskarna oss så sent som förra veckan. Låt oss se på det här. Hur funkar Golfströmmen, vad har det lett till när den har strulat i det förflutna? För det har den. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Glöm de små gröna männen på Mars! Numera anser forskarna att vi ska leta inuti de frusna månarna längre ut i solsystemet om vi vill hitta utomjordiskt liv. Speciellt Jupiters ismåne Europa är intressant, med inte mindre än två rymdsonder som stävar åt det hållet i skrivande stund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Hur fungerar en storm? Hur uppstår den, varifrån får den sin energi? Och hur stark kan en storm över huvud taget bli, här hemma och annorstädes? Kan en orkan drabba Finland? Vi ska också titta på hur den globala uppvärmningen påverkar stormarna. Kommer den allt varmare och fuktigare atmosfären att leda till "hyperkaner"i framtiden? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi dyker rakt in i Nobelveckan och dess vetenskapliga priser. Vi kollar in årets tema - AI, och dess djupgående inverkan på vetenskapsvärlden, både inom medicin, fysik och kemi. Hur har årets pristagare revolutionerat sina fält, och hur påverkar det ditt liv? Genreglering, artificiell intelligens och proteinets hemilgheter under lupp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har alltid använt himlakropparna till att lokalisera oss på våra strövtåg över jorden. Numera är det konstgjorda himlakroppar vi navigerar efter. Men satellitnavigeringen är sårbar. Exakt hur illa ute är gps och de övriga formerna av rymdbaserad navigering i hybridkrigföringens tidevarv? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Från sandkorn till atomkärnor – en fascinerande resa ner till universums minsta byggstenar. Allt från smarttelefonen i din ficka till medicinen i ditt skåp har sina rötter i forskning på atomnivå. Framtidens välstånd beror på att vi behärskar verkligheten på denna mikroskopiska skala. Häng med på en resa från millimeternivån ner till den ofattbara Plancklängden, där själva rumtiden är som ett stormande hav. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

En avancerad utomjordisk civilisation behöver stora mängder energi, resonerade fysikern Freeman Dyson. Ett sätt att hitta intelligent liv i rymden är därför att spana efter utomjordiska ingenjörsprojekt i rymden, som de så kallade Dysonsfärerna - enorma ”solfångare” som utomjordingarna använder för att tygla sin hemstjärnas kraft för sina behov. Enligt en färsk studie kan vi i princip redan ha observerat sju stycken sådana sfärer, i jordens relativa närhet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vetenskapen är full av paradoxer: ekvationer och resultat som slirar ut i loopar av motsägelser och cirkelresonemang. Man kunde tro att varje forskare bävar för paradoxer. Men de allra bästa paradoxerna har gjort sina upphovsmän odödliga, från Zenon och de övriga gamla grekerna till Einstein. För oss vanliga dödliga är de prima hjärngymnastik. Här följer Kvanthopps fem-i-topp-lista över de coolaste paradoxerna. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Ingen rök utan eld. Och inga människor heller, åtminstone inte sådana som du och jag. Människan har lekt med elden i över en miljon år, med dramatiska följder för vår evolution. Men vem var verklighetens Prometheus, som gav oss den första gnistan? Och hur har det format dig och mig? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Räkna inte ut kärnkraften riktigt ännu. Nästa generations kärnreaktorer drivs med ett bränsle som det finns massor av och som inte är lika farligt som uran. Torium kan erbjuda en lösning på världens energibehov – fossilfritt dessutom – men å andra sidan, så här har det snackats i årtionden, utan nämnvärda framsteg. Vad är annorlunda den här gången? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vi har vetat att jorden är rund sedan de gamla grekernas tid, bokstavligen i tusentals år. Ändå får konspirationsteorin om att jorden i verkligheten är platt, och att Nasa för oss bakom ljuset, allt fler anhängare på de sociala medierna. Nu ska saken avgöras en gång för alla när ett gäng plattjordare och rundjordare åker till Antarktis för något de kallar ”Det slutliga experimentet” (The Final Experiment). Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Veckans vetenskapsnotiser. Redaktör Joakim Lax.

Boeings mardröm fortsätter, nu också i rymden: Starliner-kapseln klappar ihop, två astronauter strandsatta på Internationella rymdstationen. Samtidigt avancerar planerna på att ge den åldrande ISS en knuff mot sin undergång, SpaceX har fått det uppdraget som är planerat till 2030. Vi bekantar oss också med Europas nya ”rymdlastbil”, Ariane 6.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

När och hur uppstod traditionen att segla för nöjes skull? Länge var sjömanskapet ett yrke, och inte ett värst välbetalt sådant. Man seglade för att man måste. För att man var fiskare eller matros eller motsvarande. Få kom på att åka ut och kränga bara för att det var roligt. När och hur förändrades det här? Vi ska summera yachtens historia i världen och i Finland. Vi ska också ta en titt på vilken roll segelföreningarna har haft när det har kommit till skapandet av Finlands nationella identitet och symbolvärld. Vi skulle ju till exempel inte ha vår blåvita flagga utan segelföreningarna som var blåvita innan det blev coolt, så att säga. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

”Vi kommer i fred för hela mänskligheten”, så stod det på plaketten som Apolloastronauterna hade med sig. Men det kunde ha gått annorlunda, 1959 övervägde USA:s militär en regelrätt väpnad ockupation av månen, inklusive kärnvapen. Men hur krigar man på månen, med vilken sorts vapen? Hur tänkte de som skissade upp Project Horizon? Och varför blev det aldrig någonting av planerna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi