Podcasts about Krim

Konflikt följer spåren efter den tjetjenske regimkritikern Tumso Abdurachmanov som försvann från Sverige ifjol och finner livrädda exiltjetjener som vissa nu söker trygghet och mening i Ukrainakriget. Medverkande: Tumso Abdurachmanov, i en intervju med Konflikt från 2021, "Maria", tjetjen i Sverige, grundare av människorättsorganisationen "Vayfond", "Idris", tjetjen i Sverige som lejts av Kadyrovregimen för att utföra mord i Turkiet, som nu fått avslag på sin asylansökan i Sverige, Sabbah, regimkritisk tjetjen som i dag strider mot Ryssland i Ukraina, Grigory Shvedov, chefredaktör för nättidningen "Caucasian Knot", Alexandr Tjerkasov, på ryska människorättsorganisationen Memorial, Gabriel Wernstedt, presstalesperson på Säpo, Tomas Fridh, advokat som företrätt tjetjener i Sverige i 15 år mflDen regimkritiske bloggaren Tumso Abdurachmanov är försvunnen I den ryska delrepubliken Tjetjenien styr ledaren Ramzan Kadyrov med järnhand. Tumso Abdurachmanov brukar kallas Kadyrovs fiende nummer 1, efter att han häcklat Kadyrovstyret sedan han lämnade Tjetjenien 2015. Tumso Abdurachmanov är omåttligt populär i Tjetjenien och hans kanal på Youtube har runt en halv miljon följare. 2020 utsattes han för ett mordförsök i sitt hem i Gävle. Han lyckades övermanna angriparen, som dömdes i hovrätten till 12 års fängelse. Efter det har Tumso fortsatt med sin kritik mot Kadyrovregimen, fram till november förra året då han försvann spårlöst. Varken Säpo eller hans advokat säger något.Europas livrädda tjetjener Konflikt söker svar på vad som kan ha hänt med Tumso Abdurachmanov hos personer som kände honom väl och finner fler som han, livrädda tjetjener som lever under dödshot. "Maria", som varit med och startat upp människorättsorganisationen "Vayfond" kände Tumsu Abdurachmanov väl. Hon märkte inte något konstigt med bloggaren dagarna innan han försvann. Inte heller "Idris" som ofta träffade den kände bloggaren i Gävle där de båda bodde.Regimkritiska tjetjener strider i Ukraina Vad får en person som fått asyl och skydd i ett europeiskt EU-land att bege sig till kriget i Ukraina? Konflikt får tag i Sabbah, en regimkritisk tjetjen som valde att åka till Ukraina redan 2014, då Ryssland annekterade Krim. , på Konflikt når Sabbah leder idag en undergrupp i den tjetjendominerade frivilligbataljonen Sheikh Mansur. Han drivs framför allt av hämnd mot Vladimir Putin. Flera tjetjener från Sverige strider i samma bataljon, bekräftar Sabbah och även fler i bataljonen och personer i Sverige, men ingen vill ställa upp på en intervju då de är rädda att klassas som säkerhetshot av svenska Säkerhetspolisen.Antalet personer som säkerhetsklassats av Säpo blir fler Enligt Säpo har antalet personer som klassats som säkerhetshot blivit fler i Sverige, då utvisningsbeslut inte alltid kan verkställas, på grund av hotbilden i hemlandet. Advokat Tomas Fridh i Göteborg berättar om en av hans klienter, klassad som säkerhetshot med utvisningsbeslut, som greps vid ett planerat möte av Säpo-agenter utklädda till byggnadsarbetare i maj 2022. Agenterna försökte övertala honom att åka till kriget i Ukraina för att strida mot Ryssland - ett sätt att "bli av med honom", tror Tomas Fridh. Säpo vill varken bekräfta eller dementera händelsen.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Johanna MelénTekniker: Heinz Wennin och Lisa AbrahamssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Hoe doeltreffend zijn de sancties tegen Rusland, als bedrijven ze stelselmatig weten te ontduiken? Dr Kelder vraagt het aan advocaat mr. Heleen over de Linden, die momenteel Amsterdamse krakers bijstaat in de strijd tegen de eigenaar van het pand van een Russische miljardair en bezig is met haar promotie over sancties tegen Rusland (vanaf de bezetting van de Krim). 

Ein Kommentar von Peter Haisenko.Handel ist die Fortsetzung des Kriegs mit anderen Mitteln, sagt eine alte „Weisheit“ aus England. Mit den ausufernden Sanktionsregimen des Westens wird sichtbar, dass genau nach dieser Maxime gehandelt wird. Besonders tun sich da die deutschen Regierungen hervor. Außenministerin Baerbock treibt das auf die Spitze. Sie will alle bestrafen, die nicht ihrer Ideologie folgen wollen.Betrachtet man alle, wirklich alle Sanktionen, die vom Westen verhängt worden sind, dann haben die alle viel gemeinsam. Sie sind nach Völkerrecht und UN-Standards illegal. Sie wurden gegen Staaten befohlen, die sich nichts zuschulden kommen ließen, außer sich dem Diktat des Westens, der USA, zu widersetzen. Kein sanktioniertes Land hat ein anderes angegriffen. Das gilt auch für Russland, denn das Sanktionsregime gegen Moskau wurde bereits vor neun Jahren ausgerufen. Die „Begründung“ damals war, dass sich Russland erlaubt hat, eine Volksabstimmung auf der Krim durchzuführen. Die hatte ein Ergebnis, das dem Westen nicht passte. An dem Referendum als solchem gibt es nichts auszusetzen, aber Russland hat dem Westen vorgeführt, wie Demokratie wirklich funktionieren sollte: Der Wille des Volks ist zu respektieren! So, wie es beim Brexit war.... hier weiterlesen: https://apolut.net/deutschland-spielt-wieder-den-schulmeister-fuer-die-welt-von-peter-haisenko+++Apolut ist auch als kostenlose App für Android- und iOS-Geräte verfügbar! Über unsere Homepage kommen Sie zu den Stores von Apple und Huawei. Hier der Link: https://apolut.net/app/Die apolut-App steht auch zum Download (als sogenannte Standalone- oder APK-App) auf unserer Homepage zur Verfügung. Mit diesem Link können Sie die App auf Ihr Smartphone herunterladen: https://apolut.net/apolut_app.apk+++Abonnieren Sie jetzt den apolut-Newsletter: https://apolut.net/newsletter/+++Ihnen gefällt unser Programm? Informationen zu Unterstützungsmöglichkeiten finden Sie hier: https://apolut.net/unterstuetzen/+++Unterstützung für apolut kann auch als Kleidung getragen werden! Hier der Link zu unserem Fan-Shop: https://harlekinshop.com/pages/apolut+++Website und Social Media:Website: https://apolut.net/Odysee: https://odysee.com/@apolut:aRumble: https://rumble.com/ApolutInstagram: https://www.instagram.com/apolut_net/Gettr: https://gettr.com/user/apolut_netTelegram: https://t.me/s/apolutFacebook: https://www.facebook.com/apolut/Soundcloud: https://soundcloud.com/apolut Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksantikvarieämbetet varnar för att konst och antikviteter som stulits i Ukraina kan dyka upp hos antikhandlare i Sverige och Kulturnytt träffar Anders Johansson - den siste i landet som tillverkar Höganäskrus. Producent: Estrid HolmProgramledare: Camilla Walldán

Många äldre kvinnor lever i destruktiva förhållanden med både psykisk och fysisk misshandel. Relationer de har svårt att ta sig ur - och som sällan syns i medier och statistik. Säkerligen har många en bild av ålderdomen som harmonisk och stillsam och med lyckliga par som hängt ihop länge. Men för många äldre kvinnor innebär det en tillvaro i destruktiva relationer där det kan förekomma både fysisk och psykisk misshandel - och ibland även brutala mord.Men den här gruppen kvinnor har en tendens att hamna i bakgrunden och deras problematik förblir osynlig i brottsstatistiken. Vi möter Anita, 77, och Monika, 73, som båda berättar om sina destruktiva relationer och svårigheterna att ta sig ur dem på ålderns höst.- "När man passerar 60 så är det inte lika enkelt att gå sin väg" säger Monika och menar att deras generation vuxit upp med en tro på kärnfamiljen till varje pris.Och trots att många äldre personer lever i destruktiva relationer är forskningen kring detta eftersatt menar Johanna Simmons, läkare i geriatrik och som forskar kring äldre personers utsatthet för våld och övergrepp. Hon upplever ofta chockartade reaktioner när hon föreläser om våld mot äldre kvinnor och möts regelbundet av en ålderistisk föreställning om den idylliska ålderdomen som fridfull och oproblematisk.Monika och Anita är fingerade namn och avsnittsbilden är arrangerad.Övriga medverkande:Eva Engman, jourkvinna på "Tantjouren". Kerstin Weigl, journalist. Maria Edström, mediaforskare.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Og hvorfor gjorde de det? Marthe Handå Myhre og Jørn Holm-Hansen er begge Russland- og Ukraina-kjennere og forskere ved By- og regionsforskningsinstituttet NIBR. I denne episoden deler de hovedfunnene fra en omfattende medieanalyse av norske stemmer som uttrykkte støtte eller forståelse for Russlands annektering av Krim. Hvordan begrunnet de sin støtte for annekteringen? Hvilken rolle spiller underliggende politiske motivasjoner og standpunkter og hvordan sammenfaller argumentene deres med russiske talepunkter? Artikkelen ‘Crimea will forever be Russian': dissenting Norwegian media discourses on Russia's annexation of Crimea ble publisert i European Politics and Society. Den stammer fra forskningsprosjektet PRORUSS: Russian Policies of Influence in the Populist-Pragmatic Nexus. Marthe og Jørn gjestet også podkasten i sommer 2022 og snakket om ukrainsk identitet i utvikling.

Erhitzte Debatten über den Frieden in der Ukraine gehen weiter. In Leipzig hat es eine Kneipe ins Museum geschafft. Und ein unsichtbares Mitglied von City tritt ins Licht. Jörg Schieke liest in den Feuilletons des Tages.

En man i 30-årsåldern skjuts till döds på en parkering i Rinkeby på juldagsmorgonen 2022. Sedan dess har ett flertal skjutningar och sprängningar skett i Stockholmsområdet. Några av våldsdåden tros ha riktats mot personer som haft koppling till kidnappningen av artisten Einár 2020 eller som varit aktuella i utredningen av mordet på honom.På nyårsafton mördades en man i Vällingby och det är ett dåd som polisen inte menar hänger ihop med våldsdåden i Rinkeby och södra Stockholm.Natten mot måndagen skedde också en explosion i porten till ett hus där en känd rappare är skriven. I det här kortavsnittet sammanfattar vi de senaste händelserna.

Baden-Baden. Die Grünen-Außenpolitikerin Beck hält nichts von Kompromiss-Vorschlägen für eine Beendigung des Krieges in der Ukraine. Beck sagte im SWR Tagesgespräch, es wäre ein Fehler, wenn die Ukraine besetzte Gebiete aufgeben würde, um Friedensverhandlungen zu ermöglichen. Die Direktorin für den Bereich “Osteuropa” in der Denkfabrik “Zentrum Liberale Moderne” warnte, dass ein solches Vorgehen internationale Konsequenzen haben würde: “Wenn Putin aus diesem Krieg herausgehen könnte mit der Erfahrung ‘Es lohnt sich, sich militärisch Gebiete zu holen', dann müsste er nur ein bisschen warten, das Militär sich wieder erholen lassen und dann wären mit Sicherheit Georgien und Moldau dran. Und die baltischen Staaten sagen: Wir wissen, wir wären die nächsten. Es wird keinen Frieden geben mit Putin, wenn er mit dieser Politik der Aggressivität durchkommt.” Dass es überhaupt erst zum Ukraine-Krieg kommen konnte, ist für Beck auch eine Folge des Wegsehens Deutschlands. Der Krieg hätte vielleicht verhindert werden können, so die Osteuropaexpertin, “wenn wir schon 2008 bei Georgien nicht weggeschaut hätten, wenn wir aber auf jeden Fall 2014 nicht hingenommen hätten, dass die Krim annektiert wird und dann auch der Donbas faktisch in Richtung Annexion geht.” Auch eine frühere militärische Aufrüstung der Ukraine hätte einen Unterschied machen können, “so dass Putin den Preis und das Risiko für zu groß angesehen hätte”, so Beck.

2022 är snart slut och vi skall se tillbaka på P3 krimåret som gått, fallen som stuckit ut och rösterna som hörts. Under år 2022 producerade P3 Krim över 40 timmar poddmaterial - varje vecka, hela året, har vi släppt avsnitt. I den här årskrönikan ser vi tillbaka på krimåret som gått - fallen som stuckit ut, rösterna som hörts och avsnitten som berört extra mycket.Tråkigt nog slog dödskjutningarna nya rekord och kom att prägla mycket av krimåret. Flera städer drabbades extra hårt som t ex Gävle, Linköping och inte minst Södertälje. Även efterspelet av mordet på 12-åriga Adriana har fått mycket uppmärksamhet under året.2022 blev också ett år med många fall av grovt våld mot kvinnor. Morden på Malmö Latin, kvinnan som våldtogs och kastades ner i ett gruvhål, mordet på Tove i Vetlanda och mordet på Hisingen där en kvinna kördes ihjäl av sina söner är några exempel på fall som skakade om Sverige.Fler fall, och avsnitt, som stuckit ut var de om korrupta advokater, krigsbrott i Ukraina, rekordstora knarkbeslag, Almedalsmordet och inte minst påskupploppen.Det blir också de senaste uppdateringarna om årets mest uppmärksammade fall och var de står idag.Tack till er som lyssnar och inte minst till er som hör av er med tips. Och extra stort tack också till er som medverkat i P3 Krim under året och vars historier vi fått berätta.Gott nytt år önskar vi på P3 Krimredaktionen.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Jill Ericsson, Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

De Russische minister van Buitenlandse Zaken Sergej Lavrov heeft aangegeven dat Vladimir Poetin wel wil onderhandelen. Voorwaarde is dat Oekraïne aanvaardt dat de Krim van Rusland is, naast de nieuw geannexeerde gebieden. Oekraïne zegt ook te willen onderhandelen onder leiding van Secretaris Generaal van de VN Antonio Guterres, maar hun voorwaarde is dat de Krim en de Donbas worden teruggegeven én dat Poetin eerst voor een tribunaal heeft gestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

De Russische minister van Buitenlandse Zaken Sergej Lavrov heeft aangegeven dat Vladimir Poetin wel wil onderhandelen. Voorwaarde is dat Oekraïne aanvaardt dat de Krim van Rusland is, naast de nieuw geannexeerde gebieden. Oekraïne zegt ook te willen onderhandelen onder leiding van Secretaris Generaal van de VN Antonio Guterres, maar hun voorwaarde is dat de Krim en de Donbas worden teruggegeven én dat Poetin eerst voor een tribunaal heeft gestaan.See omnystudio.com/listener for privacy information.

2022 war ein politisch ereignisreiches Jahr. Anlass genug für einen etwas anderen Rückblick mit dem Protest- und Bewegungsforscher Simon Teune von der Freien Universität Berlin. Gab es sichtbare Proteste gegen den Krieg Russlands in der Ukraine? Wie sind die Proteste der „Letzten Generation“ einzuordnen? Haben sich am rechten Rand neue Protestgruppen formiert? Auf den Protestveranstaltungen der Verschwörungsideologen und Rechtsextremisten gab es eher „unheimliche Entwicklungen“ so Teune. Immer häufiger werden die Veranstaltungen zu einer Art „Straßentribunal. Das heißt, auf der Bühne wird gehetzt gegen Politiker*innen und man imaginiert sich in Bestrafungsfantasien und sammelt Feindeslisten; dass das irgendwann in tatsächliche Gewalt umkippen würde, war relativ früh absehbar.“ Um die Klimaproteste der „Letzten Generation“ besser einzuordnen, weist Teune auf einen größeren Zyklus von Klimaprotesten hin, der beachtet werden sollte. „Wir hatten ja dieses Jahr einen Klimastreik, auf dem 280.000 Menschen auf der Straße waren. Nur wurde die frustrierende Erfahrung gemacht, dass kaum jemand in den Medien oder der Politik darauf reagiert hat.“ Insofern ist diese Frustration auch ein Teil der Erklärung dafür, warum die Proteste jetzt so aussehen, wie sie die letzte Generation organisiert. „Die klebt sich ja auf die Straße, weil sie glaubt, es braucht einen Strategiewechsel, nachdem andere Aktionsformen irgendwann umarmt wurden“, betont Teune. Mit der Friedensbewegung ist es kompliziert geworden, so Teune. „Spätestens seit Russland 2014 das erste Mal die Ukraine überfallen und die Krim besetzt hat, gab es Proteste der neuen Friedensbewegung; die haben sich Montagsmahnwachen genannt damals und sind von vornherein offen gewesen für Verschwörungserzählungen, für Antisemitismus, für russlandfreundliche Strömungen. Damit hat die alte Friedensbewegung durchaus ihre Probleme gehabt sich dazu zu verhalten.“ Im Zuge des Angriffskrieges in diesem Jahr gab es Protestmobilisierung gegen die Entscheidung der Bundesregierung, 100 Milliarden Euro für das Militär zu investieren. Diese gab es ebenso „durch klassische Organisationen der Friedensbewegung, als es darum ging, die militärische Unterstützung der Ukraine zu fördern und zu fordern. Das hat sich dann später aufgespalten. Aber die Friedensbewegung hatte da einen großen Moment“, so Teune. Generell zeigt sich aber eben auch, „dass es die Friedensbewegung in der bisherigen Form nicht gibt.“ Darüber und an welchen Stellen sich noch Protest formuliert hat – oder auch nicht - und wie es in 2023 mit möglichen Protestmobilisierungsthemen aussieht, spricht Simon Teune mit Holger Klein in der aktuellen Folge des Podcasts „Deutschland, Du kannst das“.

Tamāras Horihas Zerņas romāns “Meitiņa” ir par Krievijas iebrukuma Ukrainā pirmo vilni 2014. gadā, autore pati ir strādājusi tolaik kā Ukrainas armijas brīvprātīgā un daudzi no attēlotajiem notikumiem ir pašas piedzīvoti. Šī gada Adventē rakstniece, šobrīd Tamāra Duda, viesojās Rīgā, kā pati to formulēja – viņas ģimenei ir atvaļinājums no kara. Ir kāda īpaša grāmata, kas man šopavasar palīdzēja pārdzīvot Krievijas uzbrukuma Ukrainā radīto šoku, tā ir Tamāras Horihas Zerņas  “Meitiņa”. Romāns jau šobrīd Ukrainā iekļauts Ukrainas grāmatu institūta trīsdesmit nozīmīgāko pēc 1991. gada iznākušo grāmatu sarakstā, šogad saņēmis arī Ševčenko Nacionālo balvu, kas ir Ukrainas augstākais apbalvojums literatūrā. “Meitiņa” ir par Ukrainas karu, taču nevis par šopavasar notikušo iebrukumu, bet gan par kara sākumu 2014. gadā. Rakstniece pati laikā no 2014. līdz 2016. gadam strādāja kā Ukrainas armijas brīvprātīgā, un intervijās Tamāra Duda neslēpj, ka “Meitiņā” attēloti viņas satiktie cilvēki un notikumi. Par šo romānu raidījumā Augstāk par zemi šogad jau bija saruna ar tā tulkotāju Māru Poļakovu. Ar tulkotāju, jo, sākotnēji, saņemot ziņas no Ukrainas, pat neuzdrošinājos cerēt, ka pārskatāmā nākotnē būs iespēja runāt ar rakstnieci pašu. Bet tā nu ir noticis, pirms mēneša Māra Poļakova savā paziņu lokā izplatīja ziņu, ka Tamāra ar ģimeni nolēmusi pamest Kijivu, jo trūkst elektrības, pilsēta var palikt arī bez ūdens un apkures. Dzīvoklis Rīgā, protams, atradās Tamāra Horiha Zerņa, īstā vārdā Tamāra Duda, ar jaunākajiem bērniem un mammu apmetās uz dzīvi Rīgā, taču, kā tiekoties izrādījās, tikai uz pāris nedēļām. Pēc tam brauks atpakaļ. Uz Kijivu. Māra Poļakova, kuras nopelni, jo īpaši kara sākumā, ziņu no Ukrainas tulkošanā, informācijas apmaiņas nodrošināšanā, bija nepārvērtējami, arī šobrīd ir Radio studijā, uzņēmusies tulkot. It kā jau varētu ar Tamāru Dudu, profesionālu tulkotāju no angļu valodas, sarunāties arī angliski, taču negribas laist garām iespēju ļaut ēterā skanēt ukraiņu valodai.  Romāna “Meitiņa” priekšvēsture ir pārsteidzoša. Viena no romānā skartajām tēmām ir – kā un kurā brīdī civilais pieņem lēmumu kļūt par kaujinieku? Ja 2022. gadā jau ir skaidrs, ka Ukrainā runa ir par karadarbību, tad 2014. gadā, kad Krimā ienāca zaļie cilvēciņi, viss vēl bija ļoti neskaidrs, tā lielā mērā bija katra paša iniciatīva – izlemt nepakļauties, iet karot. Kara apstākļos daudzi sevī atklāj jaunus talantus, romāna galvenā varone Meitiņa ir stikla māksliniece, taču kādā brīdī viņa pieņem lēmumu pagatavot kāpostu tīteņus kaujiniekiem, vienkārši – bez kādām atļaujām, saskaņošanas – aizved ēdienu uz aktīvās karadarbības zonu. Arī romāns “Meitiņa” tapa kā pretošanās kustības daļa, un Tamāra Duda, bez kādas iepriekšējās radošās rakstīšanas pieredzes, atklāja sevī rakstnieces stīgu. Viņa nolēma un arī iespēja uzrakstīt romānu, kas satricināja ne tikai ukraiņus. Tiekoties ar Tamāru Dudu, domāju par to, kādas personības izveidojas kara apstākļos. Tamārai ir laipns smaids, bet tāds, kurā jaušams milzīgs spēks. Nu jau vairākkārt esmu ukrainietes intervējusi šī kara laikā, un mani pārsteidz viņu iekšējais gaišums, kā viņas neļauj ienākt sevī bailēm, ciešanām vai panikai.  Tamāras vīrs šobrīd atrodas Bahmutā, kas ir viens no frontes karstākajiem punktiem, bet pārējās ģimenes attieksme pret karu ir ļoti racionāla, viņi dara visu, lai paliktu dzīvi un siltumā, bet apzinās, ka pēc īsas atelpas dosies atpakaļ, lai viņu zeme nepaliktu tukša. Romāns “Meitiņa” ir daļa no ukraiņu apbrīnojamās cīņas, no mūsu kopējā kara.

Seit Jahrzehnten engagiert sich Jelena Hoffmann für die deutsch-russische Freundschaft. Bis zur Annexion der Krim war sie Honorarkonsulin der Ukraine in Sachsen. Mit ihrer Stiftung unterstützt sie Künstler aus der Ukraine und baut wieder Vertrauen auf.Hoffmann, Jelenawww.deutschlandfunkkultur.de, FazitDirekter Link zur Audiodatei

Lyt til udsendelsen uden reklamer i vores app, som vi netop har opdateret med en række nye funktioner - lige nu er de første 14 dage som medlem gratis www.duah.dkJakob havde et job som it-chef i Nordjylland, men endte efter en alvorlig rygskade i jobcenteret. Efter fem år i et system, der overvågede ham konstant, er han chokeret over det menneskesyn, han mødte blandt sagsbehandlerne. Vi taler også med kunstneren Ibi-Pippi Orup Hedegaard om regeringens plan om, at kunsten og kulturen skal løse tidens store kriser. Og så går vi på juleferie i dag. Din vært i årets sidste udgave af En Uafhængig Morgen er Kristoffer Lind. Tidskoder: [06:00] : Patrick Vangsgaard, tidligere it-chef og jobcenterbruger // Om det er politisk spin at regeringen vil lukke jobcentrene. [24:00] : Anders Højbjerg Kamp, journalist // Om værtshuskulturen er ved at dø. [30:00] : Thomas Riemenschneider fra bestyrelsen i Horserød-Stutthof Foreningen // Om det giver mening at straffe en 97 årig for noget, hun gjorde i en kz-lejr for 79 år siden. [44:00] : Karen Margrethe Dahl, chefanalytiker i Vive // Om det skader børn at sidde alene og spille computer. [51:00] : Jesper Larsen, kalder sig selv for pro-Krim-'separatist' og har rejst på Krim // Om området ved den ukrainske by Bakhmut er det 21. århundredes værste slagmark. [01:05:00] : Ibi-Pippi Orup Hedegaard, kunstner // Om kunst kan bidrage til at løse tidens store kriser. [01:19:00] : Eva Grønbech, tidligere bygningsingeniør og nu jobcenterbruger // Om det er politisk spin at regeringen vil lukke jobcentrene. [01:29:00] : Kaspar Colling Nielsen, forfatter // Om kunst kan bidrage til at løse tidens store kriser. [01:45:00] : Peter Viggo Jakobsen, lektor ved Forsvarsakademiet // Om Zelenskyj er på charmeoffensiv i USA.Support the show: https://www.duah.dkSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Den vollständigen Tagesdosis-Text (inkl. ggf. Quellenhinweisen und Links) finden Sie hier: https://apolut.net/die-wahrheit-ist-eine-frage-der-perspektive-beleuchtung-unterschiedlicher-narrative-im-ukraine-konflikt-von-wolfgang-effenbergerEin Kommentar von Wolfgang Effenberger.Im Ukraine-Konflikt stehen sich zwei Narrative diametral gegenüber:Für den Westen ist das Referendum auf der Krim vom 16. März 2014 eine völkerrechtswidrige Annexion, für Russland eine völkerrechtskonforme Sezession. Der Angriff auf die Ukraine vom 24. Februar 2022 wird vom "Kollektiven Westen" als völkerrechtswidriger Angriffskrieg gesehen, der keinesfalls zufolge gezielter Provokationen Russlands ausgelöst wurde... hier weiterlesen: https://apolut.net/die-wahrheit-ist-eine-frage-der-perspektive-beleuchtung-unterschiedlicher-narrative-im-ukraine-konflikt-von-wolfgang-effenberger+++Apolut ist auch als kostenlose App für Android- und iOS-Geräte verfügbar! Über unsere Homepage kommen Sie zu den Stores von Apple und Huawei. Hier der Link: https://apolut.net/app/Die apolut-App steht auch zum Download (als sogenannte Standalone- oder APK-App) auf unserer Homepage zur Verfügung. Mit diesem Link können Sie die App auf Ihr Smartphone herunterladen: https://apolut.net/apolut_app.apk+++Abonnieren Sie jetzt den apolut-Newsletter: https://apolut.net/newsletter/+++Ihnen gefällt unser Programm? Informationen zu Unterstützungsmöglichkeiten finden Sie hier: https://apolut.net/unterstuetzen/+++Unterstützung für apolut kann auch als Kleidung getragen werden! Hier der Link zu unserem Fan-Shop: https://harlekinshop.com/pages/apolut+++Website und Social Media:Website: https://apolut.net/Odysee: https://odysee.com/@apolut:aRumble: https://rumble.com/ApolutInstagram: https://www.instagram.com/apolut_net/Gettr: https://gettr.com/user/apolut_netTelegram: https://t.me/s/apolutFacebook: https://www.facebook.com/apolut/Soundcloud: https://soundcloud.com/apolut Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur funkar det egentligen om man är gravid när man hamnar i fängelse - eller precis fött barn när man låses in bakom galler? Fängelse och barn - det känns som en kombination som är svår att få ihop. I det här avsnittet av P3 Krim träffar vi Daniela som var gravid i sjätte månaden när hon hamnar i fängelse. Hon berättar bland annat om hur hon födde sin dotter men att barnet sedan omhändertogs och det skulle dröja två år innan de fick träffas igen.Men det händer dock att vissa har med sig barn innanför murarna. Då handlar det om barn under ett år och det är många faktorer som spelar in om det skall godkännas. T ex anstaltsmiljö, vad det finns för medfångar och vad för typ av brott personen dömts för, säger Liridona Selmonaj, kriminalvårdare och barnombudsman.Har man med sig sitt barn i fängelset så kan man, precis som utanför murarna, vara föräldraledig. Adrian Russo, ställföreträdande anstaltschef för kvinnofängelset Hinseberg, berättar bland annat om de specialrum fångar med bebis tilldelas. Men det har också blivit mer ovanligt med barn i fängelset eftersom fler döms för våldsbrott vilket gör miljön osäker för barnen. Även överbeläggningar gör det problematiskt att ha barn i fängelsetMedverkar gör också Madelein Kattel, verksamhetschef på barnrättsorganisationen BUFFFAvsnittsbilden är arrangerad och föreställer inte Daniela.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

När Adriana-rättegången återupptogs spelades ett larmsamtal från en av måltavlorna upp. Det är någon som skjuter, säger han. P3 Krim om när delen om mordet på Adriana startade. Sedan i höstas pågår den stora rättegången i säkerhetssalen i Attunda tingsrätt. Sex män är åtalade för olika brott och tre av dem är misstänkta för mordet på 12-åriga Adriana i augusti 2020. Mariela Quintana Melin var på plats under rättegången och berättar vad som kom fram. Lyssna också på P3 Nyheter dokumentär om mordet på Adriana där Mariela medverkar.

Flera avslöjanden den senaste tiden har lett till att regionpolischefen i Stockholm och ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving just nu utreds för grovt tjänstefel efter att han gjorde Linda Staaf till underrättelsechef för Noa. I Veckan med P3 Krim lägger allt fokus på turerna kring polisledningen.Johannes Knutsson som är professor emeritus i polisforskning gästar avsnittet. Det här är en varböld som har spruckit, säger Knutsson.Har du tips? Hör av dig till oss på P3 Krim på p3krim@sverigesradio.se eller på 073 461 29 15, där når du oss också på Signal.

Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin. Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

Almedalsmordet 2022 har kommit att bli ett av årets mest uppmärksammade brottsfall. P3 Krim djupdyker vi i vad som hände den där julidagen och vad domen mot Theodor Engström egentligen innebär. Visby den sjätte juli. Almedalsveckan pågår för fullt. En kvinna springer fram till en polisbuss och säger att en person knivskurits på Donners plats. Några minuter senare är poliserna Andreas och Emmy på torget. Andreas sätter handfängsel på Theodor Engström, som tacklats till marken, och Emmy är framme hos offret som är allvarligt skadad.Emmy berättar för första gången om hur hon tog sig fram till Ing-Marie Wieselgren och hjälpte till med att identifiera henne. Och om de omskakande känslor som drabbade henne efteråt. Jag tänkte att det här kunde varit min mamma eller bara vem som helst. En kvinna som går i mitt på torget, helt ovetandes om vad som kommer hända, säger Emmy.Vi tittar också närmare på utredningen, rättegången och vad som väntar Engström om straffet rättspsykiatrisk vård vinner laga kraft. Vi hör hans advokat Staffan Fredriksson och åklagare Henrik Olin berätta om sin syn på rättegången och domen.Linus berättar också om sina upplevelser i Visby tingsrätt då han följde rättegången på plats. Om Engströms utbrott, den minimala salen - och varför alla lokala reportrar hade kuddar med sig. Övriga medverkande: Lars Reuterberg som knuffade omkull Engström. Fredrik Persson, polischef Gotland och Ola Broström, chefsöverläkare samt specialist i psykiatri.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Linus Lindahl och Mariela Quintana Melin ger den senaste uppdateringen av veckans krimnyheter. I veckan kom domen i rättegången mot Theodor Engström som döms för mord på Ing-Marie Wieselgren och förberedelse av terrorbrott genom sina mordplaner på centerledaren Annie Lööf. Ytterligare en dödsskjutning i Södertälje. I söndagskväll sköts en man i 20-årsåldern i området Blombacka. Han avled senare på kvällen. Tre män kunde gripas - de anhölls senare skäligen misstänkta för mord.Adrianarättegången pausas efter att nytt material från krypterade chattar är på väg in vilket kan komma att bli viktig bevisning i fallet. Det kan handla om upp emot 60 000 meddelanden som tagits fram.

PODPLAY LIVE: Rekordlyssning för polisens klanvälde, Robinson-Kruse, Jonas jul och hovkontakterna avhandlades. No pasaran! Musik i slutet för varje live: Thomas Richard Smith Sr - Gonna Drink Myself To Death If It Kills Me Anyfin: https://anyfin.info/inaktuellt Lyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Hans, Jonas och producenten Dawwa.

Ett par grips i sin villa samtidigt som rättegången mot två bröder inleds. I båda fall finns misstankar om läckt känslig information om Sverige. Kopplingar går till ryska underrättelsetjänsten GRU. Varför dyker det upp flera fall av spioneri just nu - med kopplingar till Ryssland? Det kikar vi närmare på i veckans P3 Krim. För det är i november som Säpo och nationella insatsstyrkan slår till mot en villa utanför Stockholm där ett par i 60-årsåldern grips - och tre dagar senare inleds rättegången i det uppmärksammade målet där två bröder misstänks för att läckt känslig information om Sverige.Både paret och bröderna misstänkts ha läckt informationen till den ryska underrättelsetjänsten GRU - och att de till slut avslöjades, och kunde gripas, har föregåtts av ett avancerat och noggrant polisarbete som skulle kunna vara hämtad från valfri spionfilm.Men hjälp av experter och röster från åklagare och försvarsadvokater skall vi måla upp en så tydlig bild av spioneri Sverige i allmänhet och dessa två fall i synnerhet. Vilken typ av information är det som läcks? Och den stora frågan är ju - kommer vi få se fler fall gripande i liknande fall framöver?Medverkande; Henrik Olin, åklagare. Daniel Stenling, chef för kontraspionage Säpo. Anton Strand, försvarsadvokat. Annika Sohlström, generaldirektör Livsmedelsverket. Mats Ljungqvist, åklagare. Björn Sandin, försvarsadvokat. Carolina Angelis, före detta FRA & MUST. Mikael Jonsson, forskningsledare FOI.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Linnéa WanneforsTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Mariela Quintana Melin tar plats vid sidan av Linus Lindahl. Nu kan vi avslöja vem som blir ny fast programledare i P3 Krim. Välkommen Mariela Quintana Melin som har lång erfarenhet av krimjournalistik och som från och med nästa vecka tar plats i studion bredvid Linus Lindahl. I det här extraavsnittet pratar han med Mariela bland annat om vad hon pysslat med tidigare, om hennes passion för krim och vilka fall hon jobbat med som berört extra mycket.Programledare: Linus LindahlProducent: Stefan SundbergKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Linus Lindahl och Stefan Sundberg ger den senaste uppdateringen av veckans krimnyheter. Hör detaljerna kring de viktigaste händelserna. En 39-årig man åtalas för inblandning i kidnappningen av rapartisten Einár där han misstänks vara hjärnan. Mannen har hållit sig undan sedan kidnappningen men kunde gripas i somras.Åtal har väckts mot 15 personer som är misstänkta i en stor narkotikahärva med bas i Kristianstad. Framställningen och förvaringen av narkotikan har bland annat skett i ett stall. Vi hör kammaråklagare Marie Reutne berätta mer om den omfattande härvan och hur den varit organiserad.Åtal har också väckts i det uppmärksammade fallet i Mälarhöjden där en kvinna och hennes sexåriga son knivmördades. En man i 40-årsåldern, som är släkt med kvinnan, greps efter dådet. Åklagare Ingrid Viklund berättar att han även åtalas för grovt barnfridsbrott eftersom ett yngre syskon bevittnade mordet.I måndags kom domen i det uppmärksammade fallet där en man i 50-årsåldern avled efter ett polisingripande på Lidingö. Polisen får villkorlig dom och dagsböter - åklagare Per Nichols och advokat Tobias Enochson ger sin syn på domen.Programledare: Linus Lindahl, Stefan SundbergProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

En ung kvinna avlider efter ett självmordsförsök. Snart kommer uppgifter om att hennes före detta pojkvän uppmanat henne till att ta sitt liv. I oktober döms mannen i Tingsrätten för att ha uppmanat sin flickvän att avsluta sitt liv. Domen bli den första i Sverige, sedan lagen klubbades igenom 1 maj 2021.Huvudmålet är att minska självmorden snarare än att dra folk till domstol för uttalanden man gjort. Men den nya lagen är inte helt oproblematisk. Hör professor Mårten Schultz om varför den rent politiskt inte är en självklar reform. Hör även mannens advokat Klas Bjuremark om sin syn på lagen - och domen.Möt också Fanny Tivenius som uppmanas av en vän att ta sitt liv. Hon lyckas vända sina tankar och vill göra en polisanmälan mot vännen. Hör hennes historia som kom att bli en del till att den nya lagen inrättades.När den här podden spelas in har den dömde mannens advokat valt att överklaga domen, som kommer att tas upp av Svea hovrätt.Mår du dåligt? Hit kan du vända dig:I nödsituation ring 112. Minds självmordslinje: 90 101.  Jourhavande Medmänniska: 08- 702 16 80 (öppen kl. 21-06).Övriga medverkande:Alfred Skoglund, grundare av Suicide Zero, Rickard Bracken, generalsekreterare Suicide zero, Danuta Wasserman professor i psykiatri och suicidologi vid Karolinska Institutet, Patrik Alm, chefsrådman Solna Tingsrätt.Programledare: Linus Lindahl, Stefan SundbergProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Support me - https://www.buymeacoffee.com/slowukrainian . Look for my channel on YouTube "Slow Ukrainian with Yevhen". Read short stories - https://www.instagram.com/slowukrainian/

In Oekraïne graven de Russen zich in langs de Dnipro rivier om een mogelijke Oekraïense opmars richting de Krim tegen te gaan. De rivier is een soort natuurlijke grens, en strategisch erg belangrijk. De omstandigheden waarin gevochten wordt zijn zwaar, maar de Russen moeten wel om hun positie te behouden.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Die SP-Fraktion hat ihre Bundesratskandidatinnen nominiert: Sie setzt auf die Jurassierin Elisabeth Baume-Schneider und die Baslerin Eva Herzog. Beide sind Ständerätinnen. Die Berner Regierungsrätin Evi Allemann scheidet aus dem Rennen aus. Wer hat nun die besten Chancen für den Bundesrat? Weitere Themen: (06:09) Eva Herzog und Elisabeth Baume-Schneider auf dem SP-Ticket (13:35) «Wir haben einen Krieg der Spionage seit der Besetzung der Krim» (21:21) Hartes Brot für freischaffende Künstler nach der Pensionierung

Så skapas ett avsnitt, första programledarduon minns tillbaka, och därför lyssnar livsstidskriminella. Välkommen till ett jubileumsavsnitt av P3 Krim. Den 13 januari 2021 släpptes det allra första avsnittet av P3 Krim. Nu, hundra avsnitt senare, är det en av Sveriges största poddar.I det här jubileumsavsnittet djupdyker vi i hur idén och skapandet av P3 Krim blev verklighet. Det blir ett kärt återbesök av poddens första programledarduo, Evalisa Wallin och Viktor Ahldén, som tillsammans med nuvarande ankaret Linus Lindahl tar med oss bakom kulisserna.Hör om hur gangsterrapp blev starten till P3 Krim, varför podden skulle bli något annat än P3 Dokumentär och hårda jobbet som skapat förtroendet bland lyssnarna. Dessutom avslöjar Evalisa och Viktor den larviga startrutinen inför varje inspelning som blev omöjlig att bryta.Tack till alla er som lyssnar, och för alla era värdefulla tips!Medverkande: Stefan Sundberg, Evalisa Wallin, Viktor Ahldén och Linus Lindahl.Producent: Stefan SundbergKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

De två männen är som vilka kollegor som helst. Men förutom sina jobb på bemanningsföretaget driver de en av landets största dopningmarknader. Den ena mannen är chef på bemanningsföretaget. Han lever ett flådigt liv, en villa nära havet och kör dyra bilar. Tillsammans med sin kollega säljer han också narkotika och dopningspreparat.Affärerna är en strukturerad sidoverksamhet med excelfiler och beställningslistor, precis som ett vanligt företag. Mellan 2019 och 2021 tar de emot swishbetalningar i miljonbelopp. Lagerhållning och paketering sköts bland annat av den ena mannens föräldrar.Vid ett tillslag mot en bil som körs av en av männens lagerhållare hittar polisen en stor mängd dopningspreparat - det är dock bara toppen på ett isberg jämfört vad man kommer att hitta i hans lägenhet. Snart står det klart för polisen hur stor härvan är.Hör telefonsamtalen mellan kollegorna som blev ett första steg för polisens stora tillslag och gripanden. Möt också "Henrik" som ger en inblick i hur det är att vara köpare av dopingpreparat och hur lättillgängliga preparaten är.Övriga medverkande:Per Björkman,spaningsledare, Gunnar Hermansson, f.d. kriminalinspektör och Rebecca Burdell, åklagare.Programledare: Linus Lindahl, Stefan SundbergProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Mit dem Militärexperten Ralph Rotte sprechen wir über die militärische Lage um das AKW Saporischschja und die nächsten Monate im Ukraine-Krieg. Unser Warschau-Korrespondent Gerhard Gnauck berichtet aus Kiew.

Linus Lindahl och Fanny Hedenmo ger den senaste uppdateringen av veckans krimnyheter. Hör detaljerna kring de viktigaste händelserna. Båda kvinnorna som misstänks vara inblandade i Toves död i Vetlanda har omhäktats. Hör åklagare Adam Rullman om vad som ligger bakom de nya misstankarna. Ena kvinnan är besviken över omhäktningen, enligt hennes försvarsadvokat Maria Birkhammar.En video på en mamma som misshandlar sin dotter väckte stor uppmärksamhet på sociala medier i september. Fler anmälningar gjordes och mamman kunde snabbt gripas. Kvinnan, bosatt i Ronneby, åtalas nu för grov misshandel, misshandel och ofredande.I tisdags avslutades rättegången mot Theodor Engström. Hör åklagare Henrik Olin, som yrkar på att Engström ska dömas till livstids fängelse för terroristbrott genom mordet på Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan. Hör också Engströms utbrott som ledde till att han fick lämna salen.Programledare: Linus Lindahl, Fanny HedenmoProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer Ahlbom, Linnéa WanneforsKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Het laatste, onbevestigde nieuws is dat er twee grote aanvallen zijn geweest. Een van Oekraïne op de Krim, en een van Rusland op Odessa. Dit melden de grote internationale persbureaus. En dan is er nog die andere raket, die in Polen terecht is gekomen. Zelensky zegt dat het geen Oekraïense raket is geweest, maar president Biden beweert het tegendeel en zegt hier bewijs voor te hebben.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Dansar utrikesminister Tobias Billström efter Erdoans pipa? Vi pratar med fd. stats- och utrikesminister Carl Bildt om Sveriges Natoansökan, kriget i Ukraina och om han ångrar sitt agerande under Rysslands invasion av Georgien 2008 och Krim 2014. Dessutom berättar Carl Bildt om sina möten med Erdoan och om diplomatin, behind the scenes. Vi pratar om Bildts roll i Lundin Oil, hur han ser på sin regerings godkännande av Nordstream 1 idag och att ducka utrikesministerposten. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Mord, skjutningar och tortyr. Sommaren 2018 utspelar sig en rad våldsdåd längs den spanska solkusten. Och bland annat en liga från Malmö pekas ut. Med nio skott skjuts en spansk knarkbaron till döds i en bil. I baksätet sitter familjen. Avrättningen är bara början på en blodig sommar.Flera svenskar visar sig ligga bakom många av de våldsdåd som sker längs spanska solkusten 2018. Ett av nätverken får namnet "Los Suecos"- svenskarna.Nätverket består av en handfull tungt kriminella personer med bakgrund i Malmö. Ledaren, "Boxaren", är bara 21 år vid den här tiden. Precis som för många andra ligor har Los Suecos lockats av den spanska solkusten. Framför allt närheten till Marocko som är Europas största marknad för hasch.Hör om samarbetet mellan svensk och spansk polis, som genom en insats lyckas gripa nio personer. Tre av de ledande personerna döms till vardera 30 års fängelse i Spanien.Medverkande:Johan, polisanställd inom underrättelseenheten region Syd, Jimmy Arkenheim, tidigare chef på sektionen mot internationella grov organiserad brottslighet, Kapten Juan Ruis Espíldora från spanska polisstyrkan Guardia Civil.Programledare: Linus Lindahl, Fanny HedenmoProducent: Stefan SundbergReporter: Linnéa Wannefors, Lova Nyqvist SköldTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

I de igangværende regeringsforhandlinger er behovet for reformer, der øger arbejdsudbuddet et krav fra både Venstre, de radikale og moderaterne. Men med en økonomisk recession lurende i horisonten, er tiden så den rigtige? I Israel er den tidligere premierminister Netanyahu ved at gøre comeback - trods korruptionssager imod sig. Og samtidig er landets præsident blevet fanget i direkte at advare om et af de partier, Netanyahu vil i regering med. Præsidenten troede, at mikrofonen var slukket, da han kom med sin advarsel - men det var den så ikke. Tidligt i morges lokal tid forlod de sidste russiske tropper området omkring Kherson i Ukraine. Sådan siger i hvert fald det russiske forsvarsministerium. Det tyder på, at russerne nu sætter alt ind på at forsvare Krim-halvøen, som Rusland annekterede allerede tilbage i 2014. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

In een lang gesprek tussen vlogger Salaheddine Benchikhi en Thierry Baudet werd recent duidelijk dat westerse conservatieven en moslims veel waarden delen. Ook Baudet lijkt dit in te zien, gezien de welwillender houding die hij inmiddels inneemt jegens de islam. ,,Deze toenadering is al langer gaande”, zegt verslaggever Wierd Duk in een nieuwe aflevering van de podcast ‘Het Land van Wierd Duk'. ,,Het gaat om meer trouwens, zo bleken tijdens de corona-pandemie veel moslims het wantrouwen van FvD jegens de overheidsmaatregelen en de media te delen. Die mensen stemmen ook niet zelden op Forum.“ Verder in de podcast: klimaatridders blijken soms zelf de grootste vervuilers. Verslaggever Marcel Vink schuift aan en legt de hypocrisie van sommige klimaatactivisten bloot. ,,Ze hebben vaak een footprint waar een gemiddelde Nederlander nooit aan toekomt.” En: long-Covid trekt nog altijd diepe sporen in de samenleving. Duk ging op bezoek bij een patiënte, die worstelt met het syndroom, in een tijd dat ook plotseling haar vader overleed. Verder: trekken de Russen zich terug uit Cherson? Duk: “Als dit gebeurt kan het een kantelpunt worden in de oorlog, de Oekraïners kunnen zich dan zelfs richten op de herovering van de Krim.”See omnystudio.com/listener for privacy information.

Sestdien sarīkotie uzbrukumi Krievijas jūras spēkiem okupētajā Sevastopolē lika domāt, ka ir apdraudēts Ukrainas graudu eksports. Tomēr pēdējās ziņas rāda, ka vienošanās par drošo koridoru Melnajā jūrā ir atjaunota.  Brazīlijā notikušās prezidenta vēlēšanas bija nepieredzētas spriedzes pilnas un arī rezultāti raisījuši karstas emocijas. Savukārt 1. novembrī pie vēlēšanu urnām kārtējo reizi devās Izraēlas vēlētāji. Publiskotie rezultāti ļauj spriest, ka varas varētu atgriezties Benjamins Netanjahu. Aktualitātes analizē žurnālists Andis Sedlenieks, sazināmies ar Jakobu Luftu Izraēlā un Hansu Bērziņu Brazīlijā. Krievija atkal šantažē Pagājušajās sestdienā Krievijas Melnās jūras flotes bāze Sevastopolē, okupētajā Krimā, piedzīvoja bezpilota kaujas aparātu uzbrukumu. Pie tam, kā liecina informācija, triecienā izmantoti ne vien nu jau ierastie gaisa droni, bet arī peldošie. Pārbaudītu ziņu par zaudējumiem nav, taču ir diezgan nepārprotami, ka Kremlim šis gadījums ir ļoti nepatīkams. Jau tajā pašā dienā Krievijas aizsardzības resors paziņoja, ka Krievija uz nenoteiktu laiku aptur savu dalību nolīgumā par netraucētu labības u.c. produktu eksportu no Ukrainas ostām. Krievijas līderis Putins paziņojis, ka drošie eksporta koridori tikuši izmantoti, kā viņš izteicies, „teroristiskiem uzbrukumiem”. Krievijas pagaidu atteikšanās no t.s. „labības vienošanās” varētu nozīmēt totālas Ukrainas ostu blokādes atjaunošanu, kas draudētu ar nopietnām pārtikas problēmām vairākās Āfrikas valstīs. Pirmdien un otrdien gan vairāki kuģi vēl devušies ceļā no Ukrainas ostām. Kā zināms, vienošanās jūlijā tika panākta ar Turcijas un ANO starpniecību, un abi šie līguma dalībnieki jau aicinājuši Krieviju pārdomāt tās nostāju. Turcija prezidents Radžeps Taijips Erdogans sazinājies ar Krievijas un Ukrainas līderiem un izteicis cerību, ka „labības vienošanās” varētu kļūt par aizsākumu pamiera sarunām starp agresorvalsti Krieviju un Ukrainu. Ukrainas prezidents Volodimirs Zelenskis, kā zināms, pēc Krievijas raķešu un dronu triecieniem pa Ukrainas pilsētām deklarējis, ka ar prezidentu Putinu nekādas sarunas vairs nenotikšot principā. Vai Bibi būs atpakaļ? 1. novembrī Izraēlas pilsoņi piekto reizi četros gados devās pie vēlēšanu urnām, lai ievēlētu 120 parlamenta – Kneseta – deputātus. Šīs jau atkal ir ārkārtas vēlēšanas, un tātad – nākamā epizode kopš 2019. gada ilgstošajā Izraēlas iekšpolitiskajā krīzē. Problēmas centrā ir viena politiskā figūra – labēji konservatīvās partijas „Likud” līderis Benjamins Netanjahu, Izraēlā un nu jau arī ārpus tās plaši atpazīts ar pavārdu Bibi. Viņš ieņēma premjerministra krēslu no 2009. gada līdz pagājušā gada jūnijam, taču pēdējos gados viņam pastāvīgi pietrūcis dažu balsu stabilas valdības izveidošanai. Problēma ir ne vien Netanjahu politiskā platforma, kas ir izteikti nacionālistiska, noliedzoša pret ideju veidot palestīniešu valsti Jordānas rietumkrastā un Gazas sektorā, bet arī viņa reputācija. Joprojām turpinās tiesas process, kurā Netanjahu ir apsūdzēts kukuļņemšanā, dokumentu viltošanā un uzticības ļaunprātīgā izmantošanā. Tomēr nepieciešamo vairākumu Knesetā ilgstoši neizdevās savākt arī Netanjahu konkurentiem – kreisajām un liberālajām partijām. Galu galā šādu kombināciju pēc trīs mēnešus ilga procesa izdevās sadiegt no astoņām koalīcijas partijām, starp kurām bija kā izteikti labēji, tā izteikti kreisi spēki un pat viena no arābu partijām. Tādējādi koalīcijai izdevās iegūt 60 deputātu balsis, ar ko pietika, jo Izraēlas valdības apstiprināšanai pietiek ar vienkāršu vairākumu, un pret nobalsoja 59 deputāti, vienam atturoties. Turpinot kopš pāris gadiem iedibināto praksi, tika noteikta premjeru rotācija valdības termiņa vidū, kad premjerministru Naftali Benetu no labējās apvienības „Jamina” bija jānomaina viņa līdzpremjeram Jairam Lapidam no liberālās „Ješ Atid”. Tomēr politiskās pretrunas sāka iezīmēties jau pēc desmit mēnešiem, kad aprīlī par aiziešanu no koalīcijas paziņoja deputāte Idita Silmane no apvienības „Jamina”. Sekoja vēl pāris citu deputātu aiziešana, valdība nonāca mazākumā un līdzpremjeri Benets un Lapids izziņoja balsojumu par Kneseta atlaišanu. Rezultāts bija vakardienas vēlēšanas, kuru rezultāti oficiāli nav vēl pasludināti, bet aptaujas pie balsošanas iecirkņiem liecina, ka Netanjahu un viņa potenciālie sabiedrotie varētu būt ieguvuši vienas vai divu balsu pārsvaru, un, tātad, Bibi būs atpakaļ varas virsotnē. Brazīlijas vara maina politisko krāsu 30. oktobrī notikušo Brazīlijas prezidēta vēlēšanu rezultāts ir nelabvēlīgs līdzšinējam valsts galvam Žairam Bolsonaru. Viņa pārstāvētais politiskais spēks gan dēvējas par Liberālo partiju, taču faktiski ir drīzāk labēji konservatīvs, savukārt pašu Bolsonaru visbiežāk raksturo kā radikāli labējo. Ar nepilna procenta pārsvaru viņu šajās vēlēšanās sakāvis kreisās Strādnieku partijas līderis Luizs Inasiu Lula da Silva. 77 gadus vecais politiķis jau ieņēma Brazīlijas prezidenta amatu no 2003. līdz 2011. gadam. Sekmīgi pabeidzis divus prezidentūras termiņus un nodevis varas stafeti savai partijas biedrenei Dilmai Rusefai, da Silva dažus gadus vēlāk nonāca uz apsūdzēto sola prāvā par naudas atmazgāšanu un korupciju. Pēc otrās instances tiesas sprieduma viņš apmēram pusotru gadu pavadīja cietumā, līdz viņu attaisnoja Augstākā tiesa. Tagad viņš ir atpakaļ varas virsotnē, iekļaujoties tendencē, kuru politikas vērotāji jau nodēvējuši par Latīņamerikas „kreisi vilni”. Kreisas ievirzes valdības nesen nākušas pie varas arī Kolumbijā, Argentīnā un Čīlē. Mantojumā no Bolsonaru jaunievēlētais prezidents saņem pandēmijas iedragātu valsts ekonomiku, samilzušas ekoloģijas problēmas un ļoti sašķeltu sabiedrību. Pēc vēlēšanu rezultātu pasludināšanas līdzšinējā prezidenta atbalstītāji, nevēloties atzīt sava favorīta zaudējumu, visā valstī izveidoja simtiem transporta maģistrāļu nosprostojumu. Vairāk nekā diennakti Bolsonaru, kurš citkārt bijis ļoti aktīvs savās publiskajās izpausmēs, ieturēja pauzi, līdz vakar pavisam īsi uzstājās preses priekšā. Tas, no kā daudzi bija baidījušies, nenotika – Bolsonaru neatteicās atzīt vēlēšanu rezultātus, lai gan arī nedeklarēja savu atzīšanu. Tomēr viņa administrācijas vadītājs ir uzsācis varas nodošanas procesu, kas ļauj cerēt, ka tas notiks bez nopietniem ekscesiem. Sagatavoja Eduards Liniņš.    Eiropas Parlamenta granta projekta „Jaunā Eiropas nākotne” programma.* * Šī publikācija atspoguļo tikai materiāla veidošanā iesaistīto pušu viedokli. Eiropas Parlaments nav atbildīgs par tajā ietvertās informācijas jebkādu izmantošanu.      

Russland hat sich nach der Krim vier weitere ukrainische Regionen völkerrechtswidrig einverleibt. Die genauen Grenzen stehen noch gar nicht fest, aber schon jetzt ist klar: nach jetzigem russischen Recht hat Präsident Wladimir Putin Fakten geschaffen. Gebiete zurückgeben? Kann ein möglicher Putin-Nachfolger jedenfalls nicht so einfach.Sie haben Fragen, Anmerkungen oder Ideen? Schreiben Sie eine E-Mail an podcasts@n-tv.de.Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html

Themen der Sendung: Expertenkommission der Regierung macht Vorschläge zur Umsetzung der Gaspreisbremse, Russische Offensive gegen Ziele in der Ukraine, Präsident Putin spricht von Vergeltungsaktion für ukrainische Sprengung der Brücke zur Krim, Angesichts der russischen Angriffe betonen EU und NATO erneut ihre Solidarität mit der Ukraine, Generalbundesanwalt ermittelt im Fall der Lecks an den Nord Stream-Pipelines in der Ostsee, Ergebnisse Landtagswahl Niedersachsen: SPD wird stärkste Kraft, Weiter Proteste gegen das Regime im Iran - auch von Arbeitern an wichtigen Öl- und Gasraffinerien, Wirtschafts-"Nobelpreis" an drei US-Ökonomen zum Thema Banken und Finanzkrisen, Das Wetter

Über 80 Raketen feuerte Russland am Morgen auf mehrere ukrainische Städte ab, darunter auch die Hauptstadt Kiew. Russlands Präsident Wladimir Putin bezeichnete die Angriffe als Vergeltung für die Explosion auf der Krim-Brücke am vergangenen Samstag und drohte mit weiteren Angriffen. Der Zwischenbericht der Expertenkommission zu Gas und Wärme sieht ein zweistufiges Modell vor, um den Gaspreis für Privathaushalte und Unternehmen zu senken. Wie soll die Gaspreisbremse funktionieren? Und: Geht dadurch der Anreiz zum Energiesparen verloren? Diese Fragen stellt Moses Fendel an Mark Schieritz, wirtschaftspolitischer Korrespondent im Hauptstadtbüro der ZEIT. Der Nobelpreis für Wirtschaftswissenschaften geht in diesem Jahr an die drei US-Ökonomen Ben Bernanke, Douglas Diamond und Philip Dybvig. Was noch? Die Ice Bucket Challenge trägt Früchte. Moderation und Produktion: Moses Fendel Redaktion: Jannis Carmesin Mitarbeit: Clara Löffler Fragen, Kritik, Anregungen? Sie erreichen uns unter wasjetzt@zeit.de Weitere Links zur Folge: Ukraine-Krieg: Putin droht Ukraine mit weiteren "harten" Angriffen (https://www.zeit.de/politik/ausland/2022-10/ukraine-krieg-raketenangriff-kiew-staedte) Alexander Lukaschenko: Belarus kündigt gemeinsame Truppe mit Russland an (https://www.zeit.de/politik/ausland/2022-10/alexander-lukaschenko-belarus-russland-militaer-ukraine-krieg) Waffenlieferungen: Deutschland liefert Ukraine erstes Luftabwehrsystem (https://www.zeit.de/politik/ausland/2022-10/luftverteidigungssysteme-iris-t-slm-ukraine) Gaspreiskommission: Einmalzahlung und Preisdeckel gegen die Energiekrise (https://www.zeit.de/wirtschaft/2022-10/sonderzahlung-und-preisdeckel-gaskommission-legt-stufenplan-vor) Nobelpreis für Wirtschaft: Wirtschaftsnobelpreis geht an Trio um Ex-US-Notenbankchef Ben Bernanke (https://www.zeit.de/wirtschaft/2022-10/wirtschaftsnobelpreis-geht-an-drei-us-oekonomen) Was noch? Die "Ice Bucket Challenge" trägt Früchte (https://www.fda.gov/news-events/press-announcements/fda-approves-new-treatment-option-patients-als)

Nach Monaten erreicht der Krieg in der Ukraine wieder die Hauptstadt Kiew. Und auch aus dem Rest des Landes werden außergewöhnlich viele russische Angriffe gemeldet. Es dürfte sich um Vergeltungsaktionen handeln, denn erst vor wenigen Tagen wurde die russische Brücke auf die Krim-Halbinsel zerstört. Der Angriff traf das Putin-Regime mitten ins Herz, denn die Brücke war ein Prestigeprojekt. Klaus Stimeder, STANDARD-Korrespondent in Odessa, spricht heute darüber, wieso diese Brücke so große Bedeutung hat und wer für den Anschlag verantwortlich ist. Kiew-Korrespondentin Daniela Prugger beschreibt die Situation vor Ort, und wir stellen die Frage, ob der Krieg nun eine neue Stufe der Eskalation erreicht hat. **Hat Ihnen dieser Podcast gefallen?** Mit einem STANDARD-Abonnement können Sie unsere Arbeit unterstützen und mithelfen, Journalismus mit Haltung auch in Zukunft sicherzustellen. Alle Infos und Angebote gibt es hier: [abo.derstandard.at](https://abo.derstandard.at/?ref=Podcast&utm_source=derstandard&utm_medium=podcast&utm_campaign=podcast&utm_content=podcast)

Flere større ukrainske byer er blevet udsat for en række missilangreb tidligt mandag morgen. Det gælder blandt andet Lviv i det vestlige Ukraine, i Dnipro i den centrale del af landet og i landets hovedstad, Kyiv. Helt tæt på et af angrebene i Kyiv var DRs journalist i Ukraine, Louise Brodthagen. Vi taler med hende om de mange angreb i byen, der længe har været forskånet for angreb. Den russiske præsident Putin har allerede taget ansvar for angrebene, der skal ses som gengæld på weekendens angreb på broen til Krim-halvøen, som præsidenten kalder et missilangreb. Samtidig fortæller Alexander Lukasjenko, præsident i Belarus, at han har beordret hviderussiske tropper i stilling sammen med russiske styrker ved den hviderussiske grænse til Ukraine. Vi ser på de seneste eskalerede døgn i krigen. Gud er ikke medlem af Kristendemokraterne, det afslørede partiet i en pressemeddelelse forleden. Men hvor spiller den kristne religion en rolle i Kristendemokraternes politik, og hvordan vil partiet give flere mulighed for at være hjemmegående og passe deres børn, samtidig med at de vil have flere ud på arbejdsmarkedet? Det forsøger vi at få svar på i Orientering valgmagasin "En stemme på", som i dag stiller skarpt på Kristendemokraterne med partiets formand Marianne Karlsmose. Mette Vibe Utzon og Karen Hjulmand er dagens værter. Tine Linde er redaktør. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

Themen der Sendung: Expertenkommission der Regierung macht Vorschläge zur Umsetzung der Gaspreisbremse, Russische Offensive gegen Ziele in der Ukraine, Präsident Putin spricht von Vergeltungsaktion für ukrainische Sprengung der Brücke zur Krim, Angesichts der russischen Angriffe betonen EU und NATO erneut ihre Solidarität mit der Ukraine, Generalbundesanwalt ermittelt im Fall der Lecks an den Nord Stream-Pipelines in der Ostsee, Ergebnisse Landtagswahl Niedersachsen: SPD wird stärkste Kraft, Weiter Proteste gegen das Regime im Iran - auch von Arbeitern an wichtigen Öl- und Gasraffinerien, Wirtschafts-"Nobelpreis" an drei US-Ökonomen zum Thema Banken und Finanzkrisen, Das Wetter

Russlands angrep på ukrainske byer fordømmes fra flere hold. Putin bekrefter at missilene kommer som svar på ødeleggelsen av broen mellom Russland og Krim. ABC Nyheter boikotter fotball-VM i Qatar, og er overrasket over at ikke flere gjør det samme. - Boikott er ikke noe VG skal drive med, sier leder av VG-Sporten. Harald Eia og Tore Sagen får kritikk etter podkast-episode om ME. De stigmatiserer og mobber, mener ME-pasient. Hør episoden i appen NRK Radio

Themen der Sendung: Expertenkommission der Regierung macht Vorschläge zur Umsetzung der Gaspreisbremse, Russische Offensive gegen Ziele in der Ukraine, Präsident Putin spricht von Vergeltungsaktion für ukrainische Sprengung der Brücke zur Krim, Angesichts der russischen Angriffe betonen EU und NATO erneut ihre Solidarität mit der Ukraine, Generalbundesanwalt ermittelt im Fall der Lecks an den Nord Stream-Pipelines in der Ostsee, Ergebnisse Landtagswahl Niedersachsen: SPD wird stärkste Kraft, Weiter Proteste gegen das Regime im Iran - auch von Arbeitern an wichtigen Öl- und Gasraffinerien, Wirtschafts-"Nobelpreis" an drei US-Ökonomen zum Thema Banken und Finanzkrisen, Das Wetter

Am Samstagmorgen erschütterte eine Explosion die Kertsch-Brücke, die Russland mit der ukrainischen Halbinsel Krim verbindet. Denis Trubetskoy, der als freier Journalist in Kiew arbeitet, spricht der Zerstörung der Brücke große Bedeutung zu. Unter anderem die Versorgung der russischen Armee im Süden der Ukraine werde durch die Schäden an der Brücke erschwert. Mehrere tausend Menschen sind am gestrigen Samstag dem Aufruf der AfD gefolgt und haben vor dem Bundestag in Berlin gegen die Politik der Bundesregierung demonstriert. Das Motto: "Energiesicherheit und Schutz vor Inflation – unser Land zuerst". Sorgen wegen der hohen Inflation und der Energiekrise treiben aber nicht nur die Kernklientel der AfD auf die Straße – breite Teile der Gesellschaft haben Angst, dass sie im Winter womöglich ihre Rechnungen nicht mehr bezahlen können. Tilman Steffen, Politikredakteur bei ZEIT ONLINE, schätzt das Protestpotenzial in Deutschland für den Herbst und Winter ein. Alles außer Putzen: Vier Lese- und Filmtipps für alle, die das Backen zu ihrem Hobby machen wollen. Moderation und Produktion: Moses Fendel Mitarbeit: Leon Holly und Lisa Pausch Fragen, Kritik, Anregungen? Sie erreichen uns unter wasjetzt@zeit.de. Weitere Links zur Folge: Brand der Krim-Brücke: An Symbolkraft kaum zu überbieten (https://www.zeit.de/politik/ausland/2022-10/krim-bruecke-explosion-putin-ukraine) Ukraine: Teile der Krim-Brücke nach Explosion eingestürzt (https://www.zeit.de/politik/ausland/2022-10/ukraine-bruecke-explosion-krim-russland) Proteste im Herbst: Ist das noch links? (https://www.zeit.de/2022/41/proteste-herbst-sibylle-berg-oliver-nachtwey) Energiekrise: So können Sie sich jetzt auf Herbst und Winter vorbereiten (https://www.zeit.de/wirtschaft/2022-09/energiekrise-gasumlage-energiekosten-energie-sparen-faq) Alles außer Putzen: Die Brotrebellen (https://www.ardmediathek.de/sendung/die-brotrebellen/Y3JpZDovL2JyLmRlL2Jyb2FkY2FzdFNlcmllcy80Y2NhYmE1OC0zZWNkLTQ0NDgtYTIyNS1hODMyYjJkMTE1ZDk) Alles außer Putzen: Mit Laib und Seele (https://www.zdf.de/gesellschaft/plan-b/plan-b-mit-laib-und-seele-100.html) Alles außer Putzen: Fast perfekt (https://www.zeit.de/2022/37/brot-baeckereien-muenchen-julius-brantner/komplettansicht) Alles außer Putzen: Eines für alle (https://www.zeit.de/zeit-magazin/wochenmarkt/2022/03/backen-angst-the-great-british-bakeoff-sauerteig)