Podcasts about ingela hofsten

Kai Gullmar kunde konsten att skapa trallvänliga melodier som inte gick att få ur skallen. Klädd i kostym och hatt gjorde hon succé som schlagerkompositör i Sverige på 1930-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en tid i Sverige då nästan alla visste vem Kai Gullmar var. Från 1930-talet och framåt kunde man höra hennes trallvänliga melodier i populära filmer och på radio. Kai Gullmar var nämligen en av Sveriges mest framgångsrika schlagerkompositörer, som spottade ur sig hitlåt efter hitlåt med namn som Med dig i mina armar, Swing it magistern och Jag har en liten melodi.Egentligen hette hon Gurli Maria Bergström, men valde artistnamnet Kai Gullmar. Hennes hår var kortklippt och bakåtstruket och hennes klädstil lika androgyn som hennes artistnamn. Och i en tid då homosexuella relationer fortfarande var olagliga levde hon öppet tillsammans med andra kvinnor. Men framför allt så skapade Kai Gullmar melodier som inte gick att få ur skallen.I veckans Stil berättar vi mer om Sveriges första kvinnliga schlagerkompositör Kai Gullmar. Vi åker till Sundsvall och träffar journalisten och författaren Ingela Hofsten, som skrivit boken Swing it, Kai! om Kai Gullmars liv och karriär. Vi pratar också med konstnären Sam Hultin om Stockholms queera uteliv på 1930- och 40-talen, som Kai Gullmar var en del av.Programledare är Erik Sjölin.Veckans Stil är lite kortare än vanligt på grund av Ekots sändning från Oslo där Nobels fredspris presenteras.

Född i en så kallad sockenlappssläkt skulle han ägna sitt liv åt att slakta och flå hästar och hundar. Men det var som fiolspelman som Nils Jonsson blev legendarisk, under artistnamnet Lapp-Nils. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Intet namn intager en så dominerande plats i spelmanskretsar i Jämtland som Lapp-Nils, och ingen har i så hög grad som han satt sin prägel på jämtländsk folkmusik.” Så skrev folkmusikupptecknaren Olof Andersson 1927. Och så är det fortfarande. Låtarna efter Lapp-Nils spelas, myterna lever och nya låtar i ”Lapp-Nils-stil” komponeras.En av hans låtar har också nått långt utanför folkmusikkretsarna: Den trallade Lapp-Nils-polska som Jan Johansson och hans medmusikanter improviserade till och som därefter fått den ena efterföljaren efter den andra.I den här dokumentären följer vi Lapp-Nils liv, möter musiker som håller minnet efter honom levande och lyfter tankar om kopplingen mellan svensk och samisk musik.Medverkande:Kjell-Erik Eriksson, fiolspelmanEwa Ljungdahl, sockenlappskunnig arkeologLeif Stinnerbom, fiolspelman och teaterchefLeif Ottosson, dragspelmanAnna-Karin Eng, fiolspelmanAlexa Gödde och Tua Wennerbrandt på Birka folkhögskolas folkmusiklinjeMalin Hülphers, chef för Estrad NorrUppläsare: Marcus Frånberg och Hans NybergEn dokumentär från 2023 av Ingela Hofsten. Ljuddesign och slutmix: Anders Olsén.

Gurli Maria Bergström, dotter till Kol-Kalle och Lydia Lax, Sundsvalls finest och en i trion Tant Gin, Tant Kron och Tant Fenedrin, tog sig namnet Kai Gullmar, föll som en mogen tomat för en dansk dansös och tonsatte halva trettiotalet. Ingela Hofsten berättar om en pionjär och banbrytare som kom hyfsat långt med täckhet och en bra bit med käckhet men nådde fram med fräckhet.

Gurli Maria Bergström, dotter till Kol-Kalle och Lydia Lax, Sundsvalls finest och en i trion Tant Gin, Tant Kron och Tant Fenedrin, tog sig namnet Kai Gullmar, föll som en mogen tomat för en dansk dansös och tonsatte halva trettiotalet. Ingela Hofsten berättar om en pionjär och banbrytare som kom hyfsat långt med täckhet och en bra bit med käckhet men nådde fram med fräckhet.

Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom. Möt Alf Hambe vars visor har fängslat lyssnare i över 50 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland, både vid pianot och ute i den natur som tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor är en av hans stora inspirationskällor - eller befinner vi oss rentav i det Molom han brukar sjunga om?I programmet får vi också höra en rad av hans visor framförda av honom själv och av andra, däribland vissångerskan Eva Bartholdsson, och vi hör också spelmannen och kompositören Hans Kennemark.En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten från 2016.

Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom - möt idag 87-årige Alf Hambe vars visor har fängslat sina lyssnare i över 50 år. I den här dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland, både vid pianot och ute i den natur som tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor är en av hans stora inspirationskällor - eller befinner vi oss rentav i det Molom han brukar sjunga om? I programmet får vi också höra en rad av hans visor framförda av honom själv och av andra, däribland vissångerskan Eva Bartholdsson, och vi hör också spelmannen och kompositören Hans Kennemark. Programmet är en repris från den 7 februari 2016. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I denna andra del hörs Kai Gullmars systerdotter Kerstin Roepstorff, liksom musikerna Göte Wilhelmsson och Per-Erik Hallin berätta personliga minnen av henne, medan Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund och pianisten Monica Dominique talar om hennes musik och filmaren Lasse Zakrisson om hennes liv i den tidens gayvärld. Allt varvat med hennes låtar. Dokumentären är gjort av Ingela Hofsten.

Schlagerkompositören Kai Gullmar hade en enorm produktion med omkring 500 sånger och musik till 47 filmer. Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. Jag har en liten melodi, Med dej i mina armar, Swing it magistern. Kai Gullmar visste hur man gjorde trallvänliga melodier och hade en enorm produktion. Hon komponerade omkring 500 sånger och musik till 47 filmer.Men hon var också en kvinna som vågade trotsa konventioner. I en tid då kvinnor var mycket feminint klädda gick hon omkring i kostym och slips. Hon levde dessutom öppet tillsammans med kvinnor redan innan homosexualitet blev legaliserat 1944.I två P2-dokumentärer får vi nu höra berättelsen om Kai Gullmars liv och hennes musik.I denna första del möter vi Gullmarkännaren Nils Johan Tjärnlund, som berättar om hennes uppväxt i Sundsvall och systerdottern Kerstin Roepstorff som berättar personliga minnen av mostern. Dessutom utdrag från en intervju som Kent Finell gjorde med Kai Gullmar 1981. Allt varvat med hennes låtar. Programmen är gjorda av Ingela Hofsten, frilansjournalist.

Alagi M´Bye är en av Gambias främsta koraspelare och han spelar ofta i Sverige, och i denna P2-dokumentär lär vi känna honom närmare. Alagi M'Bye har spelat med svenska musiker sedan 90-talet, exempelvis med Mats Edén och Groupa, Ale Möller och dennes Stockholm Folk Big Band Project 1998-99 och på senare år med jazzpianisten Arne Forsén. M'Bye är jali. Det betyder att han är en musikalisk berättare och traditionsbärare i rakt nedstigande led från sin far och farfar. Som sådan lärde han sig spela kora som mycket liten, men han har också samtidigt brutit med den tradition som säger att bara män av jali-släkt får lära sig spela kora. I den musikskola som M'Bye har startat i sin hemby Nema Kunku alla är välkomna oavsett kön, härkomst eller släktförhållanden och det är där vi först träffar honom. I programmet deltar vi också i en workshop som Alagi M'Bye har med svenska ungdomar i Ångermanland, följer med honom till hans svenska hem - hos Arne Forsén och hans familj - till en spelning på en bröllopsfest och ett möte med hans forna elev Sousou Cissoko. En P2-dokumentär av Ingela Hofsten.

Gröne greven, Havtuggaren och De genomsynliga. Ingeland, Vingelmans sång i havsriket och Visa i Molom - möt idag 87-årige Alf Hambe vars visor har fängslat sina lyssnare i över 50 år. I dagarna fyllde Alf Hambe 85 år och han diktar, komponerar och framträder fortfarande. I dokumentären möter vi honom hemma i Steninge, Halland - både vid pianot och ute i den natur som, tillsammans med hans livliga fantasi och stora intresse för myter och sagor, är en av hans stora inspirationskällor. I programmet får vi också höra en rad av Alf Hambes visor, både med honom själv och andra artister. Vi möter även vissångerskan Eva Bartholdsson och spelmannen och kompositören Hans Kennemark. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.

Hur låter Härnösand? P2 Dokumentär har följt Malin Hülphers, länstonsättare i Västernorrland i hennes kompositionsarbete och försöken att fånga barndomsstadens själ i musik och bild. Som länstonsättare i Västernorrland har Malin Hülphers bestämt sig för att porträttera olika delar av länet med musikvideor. 2013 reste hon runt och samlade ljud och bilder i stora delar av Ånge kommun, vilket resulterade i musikvideon Västra Medelpad.2014 var det dags att porträttera residensstaden Härnösand, som också är den stad där Malin Hülphers växte upp på 60-och 70-talet. Men går det att fånga en stads själ i musik och bild? I dokumentären Hur Härnösand blev musik följer Ingela Hofsten Malin Hülphers i arbetet med sin komposition, från de första trevande idéerna i arbetsstugan hemma i Vallentuna, till försök att sälja in idén hos andra intressenter och inspelningsturer i Härnösand för att till slut landa i det färdiga verket Härnösand.Vad blev kvar av de ursprungliga idéerna - och vilka ingredienser ingår också i länstonsättaruppdraget? (Repris från april-15) En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.Det går att se och höra hela verket Härnösand här PODDINFO Detta är en repris. För nedladdning av programmets poddfil, gå till originalsändningen under "Relaterade artiklar" nedan: 

Att Yohio, svensk pop och rock är het bland japaner vet de flesta. Men även svenska folkmusiker som Sofia Karlsson, Väsen och Frifot turnerar regelbundet och ger ut skivor bara för japansk marknad. Så varför älskar japaner svensk polska? Sedan länge har en stor grupp japaner spelat skandinavisk folkmusik och dansat polskor och bygdedanser. En del av dem har till och med lärt sig svenska och reser till Sverige varje sommar för att åka på spelmansstämmor! Under en resa i Japan sommaren 2013 försökte frilansjournalisten Ingela Hofsten utröna varför så många japaner fastnat för svensk och skandinavisk folkmusik och dans. Bl a följde hon flöjtspelmannen Göran Månsson på den sommarens Japanturné. Han är i Japan minst en gång per år och ger konserter runtom i landet, har givit ut en spelbok på japanska och en skiva med musik lämplig för bröllop för japaner som vill gifta sig på skandinaviskt vis. (Repris från okt-13) Medverkande: Göran Månsson, flöjtspelman, Stockholm och Haverö Kou Koiwa, producent Harmony Fields, Osaka Hiromi Tanaka, folkdansare och spelman, Osaka Hidenori Omori, musiker, Osaka Yuko Oda, musiker Yoshiaki Sakayo, restaurangägare, Tokyo Kenji Tajima, folkdansare, Saitama Kazuko "Kako" Kamakura, spelman, Saitama Takeshi Someya, folkdansare, Tokyo Shota Enomoto, musiker (Drakskip), Kyoto     Rättelse: Är det sant?! Sa jag fiol?! Först när jag hör dokumentären i sändning hör jag fadäsen. Göran Månsson är förstås flöjtspelman och inget annat! Ingela Hofsten    En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.    

Han kallar gärna sin violin för fiol (fiddle) och föredrar ett enkelt instrument som tål smällar och hårda tag. Han spelar lika gärna Mozart och Mendelsohn som irländska reels och svenska polskor. Men Gilles Apap ogillar termen crossover. Han lär sig hellre musik på gehör än med noter, och gillar att överraska sin publik.  Gilles Apap är världsviolinisten som numera spelar i Sverige flera gånger om året, som konstnärlig ledare för Nordiska kammarorkestern i Sundsvall. Men en igensmälld dörr höll på att ända hans karriär innan den ens hade tagit fart. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten

Efter förra veckans miljölarm om gift i fisk hör vi forskarna som konstaterar att fisken innehåller allt mindre mängder miljögifter. Fisk är mycket bra mat, säger Mattias Öberg som är toxikolog på Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Han anser att problemet snarast är att vi äter för lite fisk. Det var som i Vetenskapsradions nyheter avslöjade felaktigheter i Naturskyddsföreningens rapport "Den flamsäkra fisken". Professor Anders Bignert är chef på enheten för miljögiftsforskning på Naturhistoriska riksmuseet. Han ansvarar för de stora frysboxarna på Naturhistoriska som innehåller frusen fisk insamlad sedan 1960-talet. Prover från de frusna fiskarna bekräftar bilden av att halterna för de flesta miljögifter som man mäter sjunkit de senaste decennierna. Även internationellt är miljögiftshalten sjunkande, säger Anders Bignert. Orsaken både i Sverige och internationellt är att många av de svåra miljögifterna har förbjudits. Han tror inte att världen riskerar att kastas tillbaka 40-50 år i tiden vad gäller miljögift i fisk av det skälet att samhället idag är bättre rustat för att upptäcka och förbjuda skadliga ämnen. I Sveriges radios skolsatning går vidare. Under Naturvetenskapens dagar i Örnsköldsvik har mellan- och högstadieelever fått chansen att möta människor som jobbar med forskning inom natur och teknik. Vår reporter Ingela Hofsten följde med ett gäng niondeklassare ut på ett forskningsfartyg. Lena Nordlund som jobbar på radioprogrammet Kossornas planet berättar om toalettdesign och toalettforskning. Orsaken till detta tema Världstoalettdagen där det uppmärksammats att 40% av alla människor saknar toalett. Det är ett stort problem både socialt och vad gäller hälsa. Kossornas planet sänds i P4 efter klockan tolv på lördag. Inför den stora klimatkonferensen i Durban tycks det politiska intresset och mediaintresset för klimatfrågan ha svalnat. Men finns det verkligen vetenskapliga skäl till att klimatfrågan har hamnat i skymundan, Marie-Louise Kristola på Vetenskapsradions miljöprogram Klotet som följer klimatfrågan, säger: - Nej, de vetenskapliga bevisen för en global uppvärmning blir bara starkare och starkare.

De flesta har nog både hört och själva sjungit de kända barnvisorna av Lennart Hellsing. Men vem gjorde musiken? Jo, samme man som under sin tid som konsertpianist spred budskapet om moderna tonsättare, men också grävde fram musik av de äldre, bortglömda svenska kompositörerna. Som, då han blev musiklärare många år före Swing it magistern införde schlager och jazz i undervisningen, och fick på tafsen för det, från andra musikpedagoger. Som letade land och rike runt för att samla in folkviseuppteckningar och ge ut dem i samlingar, men som i slutet av sitt liv valde bort musiken för att börja forska på barns bildskapande.Knut Brodin är nog i stort sett okänd idag, men under 1900-talets första hälft väckte han starka reaktioner. I Ingela Hofstens program om Knut Brodin får vi höra honom själv, i en 30 år gammal inspelning, men också intervjuer med musikforskaren Laila Barkefors, författaren Lennart Hellsing, visforskaren med mera Christina Mattsson och Knut Brodins dotter Helena Brodin Friberg. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.