Podcasts about naturhistoriska

Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.gunér@sr.se

Vi besöker Statens Veterinärmedicinska Anstalt för att få reda på hur den lilla tandvalen funkar och varför den inte återhämtar sig i Östersjön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tumlare är en av världens minsta tandvalar, till skillnad från bardvalar och delfiner. Den spolformade kroppen kan bli upp till två meter lång, men vanligare att en fullvuxen tumlare stannar på drygt en och halv meter. Den väger mellan 50 till 70 kilo, den är mörk på ovansidan och ljus på undersidan och den tjocka huden saknar helt hår, detta trots att tumlaren är ett däggdjur.Det finns tumlare i norra Stilla havet, Nordatlanten och i Svarta havet. Kring våra svenska kuster så finns det tre olika populationer: Nordsjöpopulationen, som finns i Skagerack och Kattegatt, Bälthavspopulationen som finns i Bälthavet och Östersjöpopulationen som finns i Östersjön.Östersjö-tumlarna råkade precis som andra stora rovdjur i Östersjön, som gråsälar och havsörnar, ut för stora mängder miljögifter i mitten av 1900-talet, men till skillnad från sälarna och örnarna verkar inte de små valarna återhämta sig - varför, är en fråga som vi ställer oss i programmet.Programledare: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seMedverkande:Aleksija Neimanis, viltpatolog och forskare, SVAElina Thorsson, viltpatolog, SVAMoa Naalisvaara Engman, marinbiolog, SVAAnna Roos, toxikolog, Naturhistoriska riksmuseet

Huggormarna har vaknat för i år. Och nu varnar Giftinformationscentralen för ormarna som blir allt mer aktiva när temperaturerna stiger. Vad ska man göra om man blir biten och hur mycket av ett huggormsår spås 2025 bli? Gäst: Johan Nylander, biolog och ormexpert vid Naturhistoriska riksmuseet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Dagens nyheter. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra. Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder. Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Fästingarna brukar gå i dvala under vintern, men i år har det varit så milt att fästingarna hållit sig vakna. I södra Sverige hittades fem gånger fler fästingar redan i januari jämfört med samma tid förra året. Betyder det här att vi måste se upp för fästingar året om? Hur ska vi tänka kring vaccin? Och går det att skydda sig mot de allra farligaste sjukdomarna? Gäst: Anders Lindström, på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Producent och programledare: Jessica Johansson. Klipp i avsnittet: Aftonbladet, TV4, Naturhistoriska riksmuseet, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vi lyssnar efter pärluggla, berguv och hökuggla vid fjällets kant i Stora Sjöfallsområdet. Och kollar in insekten vridvinge som parasiterar sälgsandbin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här i mars hörs ugglornas rop lite varstans. I skogen, i trädgården, i stan, över åkrarna. Eller i fjällen! Några mil väster om Gällivare breder fjällvärlden ut sig och längs Vägen västerut finns det 150 pärluggleholkar som fågelinventeraren Håkan Tyrén håller koll på. Tillsammans med honom besöker morgonens reporter Alexander Linder Stora Sjöfallsområdets gamla tallskog vid fjällets kant för att tala om bland annat pärluggla, berguv och hökuggla, och förhoppningsvis lyckas de också höra någon uggla hoa under vistelsen där. Samtalet kommer också kretsa kring smågnagarnas betydelse för ugglorna och hur tillgången på smågnagare har sett ut på senare år. Vi pratar också med lyssnare om oförglömliga ugglemöten. Som Marianne Tengberg i Strömsund som bevittnade två hökugglors snabba kärleksmöte alldeles nyligen.Och nu i mars är det också vridvingarnas tid. Det är en liten insekt som lever sitt liv på bins rumpor, och manipulerar binas beteende så att det gynnar dem själva. Naturmorgons Karin Gyllenklev har träffat forskarna Johannes Bergsten och Meri Lähteenaro från Naturhistoriska riksmuseet som hittar fler konstigheter om vridvingarna ju mer de tittar på dem.Om en igelkott vaknar till nu i mars – ska man mata den och hjälpa den på traven, eller ska den gå och lägga sig igen? Vi skickar frågan vidare till biologiprofessor Marie Dacke vid Lunds universitet.Matilda hittade en gammal trädstam på marken. Inuti såg den ut som en stjärna. Hur kommer det sig? Botanist Sofie Olofsson, vid Botaniska trädgården i Lund, förklarar.Och i veckans kråkvinkel från Maria Westerberg blir det mindfulness. Lite carpe diem. Eller nej, snarare carpe noctem.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fluent Fiction - Swedish: From Screens to Skeletons: A Family's Museum Adventure Unfolds Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2025-01-18-23-34-01-sv Story Transcript:Sv: Det var en kall vinterdag i Stockholm.En: It was a cold winter day in Stockholm.Sv: Snön föll mjukt och täckte gatorna i ett vitt täcke.En: The snow fell softly, covering the streets in a white blanket.Sv: Lennart, Karin och deras son Viggo hade klätt sig varmt för en utflykt till Naturhistoriska riksmuseet.En: Lennart, Karin, and their son Viggo had dressed warmly for a trip to the Naturhistoriska riksmuseet.Sv: Det var en tradition hos familjen; varje vinter besökte de museet för att upptäcka nya saker och ha en trevlig dag tillsammans.En: It was a family tradition; every winter they visited the museum to discover new things and have a pleasant day together.Sv: När de stegade genom de stora dörrarna till museet, möttes de av hallens storhet.En: As they stepped through the large doors of the museum, they were met by the hall's grandeur.Sv: De höga taken, marmorgolvet och de mäktiga skeletten av dinosaurier som stod som vakter mot väggarna.En: The high ceilings, the marble floor, and the mighty skeletons of dinosaurs standing like guardians against the walls.Sv: Värmen strömmade från de som hummande värmare, och kontrasterade mot kylan utanför.En: The warmth streamed from the humming heaters, contrasting with the cold outside.Sv: Lennart var uppspelt.En: Lennart was excited.Sv: Han älskade paleontologi och hade sett fram emot att dela sin passion för dinosaurier med Viggo.En: He loved paleontology and had been looking forward to sharing his passion for dinosaurs with Viggo.Sv: "Titta, Viggo," sa han och pekade på det mäktiga Tyrannosaurus Rex-skelettet.En: "Look, Viggo," he said, pointing at the mighty Tyrannosaurus Rex skeleton.Sv: "Visst är det fantastiskt?"En: "Isn't it amazing?"Sv: Viggo, åtta år gammal, höll sin lilla surfplatta tätt i händerna.En: Viggo, eight years old, held his little tablet tightly in his hands.Sv: Han gav dinosaurien en snabb blick innan han återgick till spelet på sin skärm.En: He gave the dinosaur a quick glance before returning to the game on his screen.Sv: Lennart suckade lätt.En: Lennart sighed lightly.Sv: Han ville verkligen att Viggo skulle ta del av detta.En: He really wanted Viggo to be part of this.Sv: Karin såg det och lade en lugnande hand på sin mans axel.En: Karin saw it and placed a reassuring hand on her husband's shoulder.Sv: "Ge honom lite tid," viskade hon.En: "Give him some time," she whispered.Sv: "Han kommer komma runt."En: "He'll come around."Sv: Lennart nickade och tog ett djupt andetag.En: Lennart nodded and took a deep breath.Sv: Han behövde en ny plan.En: He needed a new plan.Sv: Kanske kunde han blanda Viggos intressen med dinosaurierna.En: Maybe he could blend Viggo's interests with the dinosaurs.Sv: Han bestämde sig för att försöka igen när de nådde rummet med den gigantiska Stegosaurus.En: He decided to try again when they reached the room with the gigantic Stegosaurus.Sv: "Hör på, Viggo," började Lennart med en nyfiken ton.En: "Listen, Viggo," Lennart began with a curious tone.Sv: "Visste du att Stegosaurus hade en slags rustning på ryggen?En: "Did you know the Stegosaurus had a kind of armor on its back?Sv: Som en hjälte i ditt spel!"En: Like a hero in your game!"Sv: Viggo släppte blicken från sin skärm och tittade upp.En: Viggo lifted his eyes from his screen and looked up.Sv: "Verkligen?"En: "Really?"Sv: "Ja!"En: "Yes!"Sv: sa Lennart uppmuntrande.En: Lennart said encouragingly.Sv: "Och ibland undrar vi om de kunde använda sina svansar som vapen, precis som i det där spelet du gillar."En: "And sometimes we wonder if they could use their tails as weapons, just like in that game you like."Sv: Viggo sken upp.En: Viggo lit up.Sv: Nu verkade han intresserad.En: Now he seemed interested.Sv: Så fortsatte Lennart att väva en historia.En: Lennart continued to weave a story.Sv: Hur kunde en dinosaurie överleva i en värld fylld med teknologiska prylar?En: How could a dinosaur survive in a world filled with technological gadgets?Sv: Vilka äventyr skulle Viggo kunna uppleva tillsammans med en dinosaurie?En: What adventures could Viggo experience together with a dinosaur?Sv: Sakta men säkert drogs Viggo in i berättelsen.En: Slowly but surely, Viggo was drawn into the story.Sv: Hans ögon var stora och fulla av fantasi.En: His eyes were wide and full of imagination.Sv: Medan de gick vidare genom utställningen, frågade han allt mer och satte undan surfplattan i fickan.En: As they moved through the exhibition, he asked more and more questions and put the tablet in his pocket.Sv: När de lämnade museet den eftermiddagen hade Viggo ett litet broschyr med fakta om dinosaurier i sin hand.En: When they left the museum that afternoon, Viggo had a small brochure with facts about dinosaurs in his hand.Sv: "Pappa," sa han ivrigt, "nästa gång vi kommer, kan vi läsa ännu mer?En: "Dad," he said eagerly, "next time we come, can we read even more?Sv: Och kanske ta mer tid att kolla på allt?"En: And maybe take more time to look at everything?"Sv: Lennart log stolt och såg på Karin som log tillbaka.En: Lennart smiled proudly and looked at Karin, who smiled back.Sv: De hade nått varandra på halva vägen.En: They had met each other halfway.Sv: Viggo hade hittat ett intresse utanför den digitala världen, och Lennart hade lärt sig att anpassa sig till sin sons intressen, något som värmde lika mycket som ett par varma vantar en kall vinterdag.En: Viggo had found an interest outside the digital world, and Lennart had learned to adapt to his son's interests, something that warmed as much as a pair of warm mittens on a cold winter day. Vocabulary Words:hummed: hummandegrandeur: storhetcontrast: kontrasteradeskeleton: skelettenblanket: täckearmor: rustningcurious: nyfikenglance: blickgigantic: gigantiskatablet: surfplattareassuring: lugnandehall: hallenexhibition: utställningenadventures: äventyramidst: blandinterest: intresseimagination: fantasiadopt: anpassaartifact: artefaktbrochure: broschyrencouragingly: uppmuntrandepassion: passionmighty: mäktigaadapt: anpassatechnological: teknologiskatradition: traditionimagine: drömmabreathe: andaswonder: undrarrepeatedly: upprepat

400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.I studion finns programledare Mats Ottosson.

Följ med i jakten på hösttecken i naturen tillsammans med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och Naturmorgons reporter Lisa Henkow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan, och det finns mycket intressant att upptäcka och se just på hösten. Runt knuten på Naturhistoriska riksmuséet i Stockholm, Didrik Vanhoenackers arbetsplats travar de ut i mörket med öron och ögon öppna för allt från svamp och mossor till höstliga fågelläten. Förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin i den tidiga morgontimman.

Skogsägaren Martina Röed berättar om hur krångligt det kan vara att vilja bruka skogen hyggesfritt. Och så letar vi hösttecken med Didrik Vanhoenacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Löven faller av träden och naturen förbereder sig för vintervilan. Men det finns också mycket roligt att titta på just på hösten. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tillbringar morgonen med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker i omgivningarna runt hans arbetsplats Naturhistoriska riksmuseet. De har öron och ögon öppna för allt från svamp till höstliga fågelläten, och förutom lupp och kikare finns också värmekamera och fladdermusdetektor med i packningen för den stadsnära safarin. Och så har Naturmorgons reporter Mats Ottosson gått på djupet med hur krångligt det kan vara att som enskild skogsägare vilja bruka sin skog på något annat vis än den etablerade hyggesmodellen. Att få hjälp från de stora skogsägarföreningarna har varit svårt. Som skogsägaren Martina Röed säger: ”Jag har varit så ledsen emellanåt”. Men nu är något på väg att hända. Skogsägarföreningarna har börjat inse hur stort intresset för mer naturanpassade skötselmetoder faktiskt är.Vad har utdöda ormstjärnor gemensamt med stenhård dödsmetallmusik? Jo, en gemensam länk är paleontologiprofessorn och dödsmetallfantasten Mats E Eriksson vid Lunds universitet. När han och hans kollegor upptäckte tidigare okända arter av ormstjärnor i över 400 miljoner år gamla fossil fick de också möjligheten att namnge arterna. Det blev en kronologisk historia, från Led Zeppelin och framåt. Mats favoritart är Ophiopetagno immolation, döpt efter det amerikanska dödsmetallbandet Immolation.Vi har passerat mitten av oktober och frågar Naturmorgons lyssnare efter de bästa hösttecknen. När tranorna vänder söderut, ormbunkarna skiftar färg och det är tid att få leta nya sköldmossor, är några av svaren.I veckans kråkvinkel gruvar sig författaren Mikael Niemi för att gå vilse.Programledare är Joacim Lindwall.

Just nu återkommer atlantlaxarna till sina födselälvar längs västkusten. Naturmorgons fältreporter spanar vid ett halländskt vattendrag. Vi ska också få följa med på två kungsörnsinventeringar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur går det för atlantlaxarna? Så här års vandrar laxen upp för lek i de sötvatten där de en gång föddes. Vid Nydala kvarn i Högvadsån i Halland har man fångat och räknat uppvandrande laxar i 70 år! Vår fältreporter Lisa Henkow sänder därifrån tillsammans med med länsfiskekonsulent Erika Axelsson, och lär sig mer om de stora fiskarnas liv i ån och till havs.Kungsörnarna räknas varje år. Ingrid Engstedt Edfast följde med länsstyrelsens Niklas Rumm till ett par revir i Jämtland. Och Mats Ottosson har träffat Bengt Warensjö i Funäsdalen som har inventerat kungsörnar outröttligen i fyrtio år!Vi ringer också upp Jessica Åsbrink, på Naturhistoriska riksmuseet, koordinator för hela kungsörnsinventeringen för att få reda på statusen för kungsörnarna just nu.Hösten närmar sig med stormsteg. Jobbigt tycker en del men Joacim Lindwall ser fram emot den i veckans kråkvinkel.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Fluent Fiction - Swedish: Breathless Awe: A Day with Dinosaurs at Stockholm's Museum Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/breathless-awe-a-day-with-dinosaurs-at-stockholms-museum Story Transcript:Sv: Emil och Linnea promenerade genom de tunga dörrarna till Naturhistoriska museet i Stockholm.En: Emil and Linnea walked through the heavy doors of the Natural History Museum in Stockholm.Sv: Det var en varm sommardag, och solen strömmade in genom de höga fönstren.En: It was a warm summer day, and sunlight poured in through the tall windows.Sv: Det var fullt med besökare, och luften fylldes av ivriga röster.En: The museum was full of visitors, and the air was filled with eager voices.Sv: Men det enda Emil kunde tänka på var de nya dinosaurieskulpturerna.En: But the only thing Emil could think about was the new dinosaur sculptures.Sv: Som en ivrig amatörpaleontolog hade han väntat länge på dagen.En: As an enthusiastic amateur paleontologist, he had been waiting a long time for this day.Sv: "Ser du, Linnea?En: "Do you see it, Linnea?Sv: Där borta är T-rex," pekade Emil och hans ögon glimmade av spänning.En: Over there is the T-rex," Emil pointed, his eyes sparkling with excitement.Sv: Linnea smålog och följde med honom.En: Linnea smiled gently and followed him.Sv: Hon kände sin brors kärlek till gamla varelser och ville stödja hans passion.En: She knew of her brother's love for ancient creatures and wanted to support his passion.Sv: När de närmade sig utställningen kände Emil pulsen öka.En: As they approached the exhibit, Emil felt his pulse quicken.Sv: Spänningen blev för mycket.En: The excitement was overwhelming.Sv: Han andades in djupt, men luften verkade inte nå hans lungor.En: He took a deep breath, but the air seemed not to reach his lungs.Sv: Hans ögon vidgades, och han stannade plötsligt.En: His eyes widened, and he suddenly stopped.Sv: "Linnea.En: "Linnea...Sv: jag tror att jag behöver min inhalator," flämtade han.En: I think I need my inhaler," he gasped.Sv: Linnea reagerade snabbt.En: Linnea reacted quickly.Sv: Hon visste att Emil ibland glömde hålla koll på sina gränser när han var upphetsad.En: She knew Emil sometimes forgot to keep his limits in check when he got excited.Sv: Museet var högljutt, med folk överallt.En: The museum was noisy, with people everywhere.Sv: Linnea visste att de behövde hitta en lugnare plats.En: Linnea knew they needed to find a calmer place.Sv: Emil lutade sig lätt mot henne när hon ledde honom in i en tystare hall.En: Emil leaned slightly against her as she led him into a quieter hall.Sv: Längs med de gamla fossilerna fann hon en liten vrå där Emil kunde sätta sig.En: Among the old fossils, she found a small corner where Emil could sit down.Sv: "Försök att andas lugnt, Emil," sa Linnea mjukt.En: "Try to breathe calmly, Emil," Linnea said softly.Sv: Hon tog fram hans inhalator och hjälpte honom använda den.En: She took out his inhaler and helped him use it.Sv: Sakta men säkert började hans andning återgå till det normala.En: Slowly but surely, his breathing began to return to normal.Sv: Emil lutade sig tillbaka och såg på Linnea med tacksamhet.En: Emil leaned back and looked at Linnea with gratitude.Sv: "Tack, Linnea," viskade han, andningen fortfarande lite ansträngd men bättre.En: "Thank you, Linnea," he whispered, his breathing still a little labored but improved.Sv: "Jag vet att jag ibland glömmer mig när jag är ivrig.En: "I know I sometimes forget myself when I'm excited."Sv: "Linnea log varmt.En: Linnea smiled warmly.Sv: "Det är okej, Emil.En: "It's okay, Emil.Sv: Du måste bara vara försiktig.En: You just have to be careful.Sv: Din hälsa är viktig.En: Your health is important.Sv: Jag lovar att hjälpa dig så mycket jag kan.En: I promise to help you as much as I can."Sv: "Efter att Emil återhämtat sig kunde de fortsätta sin rundtur, men denna gång var han mer försiktig.En: After Emil recovered, they were able to continue their tour, but this time he was more cautious.Sv: Hans passion brann fortfarande starkt, men han insåg nu värdet av att ta hand om sig själv.En: His passion still burned brightly, but he now realized the importance of taking care of himself.Sv: Linnea fanns där, redo att hjälpa honom när helst han behövde det.En: Linnea was there, ready to help him whenever he needed it.Sv: De gick långsamt förbi de fantastiska dinosaurieutställningarna.En: They walked slowly past the magnificent dinosaur exhibits.Sv: Emil kände en nyvunnen respekt för sin systers omsorg.En: Emil felt a newfound respect for his sister's care.Sv: Med hennes hjälp visste han att han kunde uppnå sina drömmar utan att kompromissa med sin hälsa.En: With her help, he knew he could achieve his dreams without compromising his health.Sv: När de lämnade museet kände Emil sig inspirerad, inte bara för sitt nästa fossilprojekt, utan också påminnelsen om att han aldrig var ensam.En: As they left the museum, Emil felt inspired, not just for his next fossil project, but also by the reminder that he was never alone. Vocabulary Words:enthusiastic: ivrigamateur: amatörpaleontologist: paleontologsculptures: skulpturerexcitement: spänningbreathe: andaslungs: lungorwhispered: viskadelabored: ansträngdcompromising: kompromissainhaler: inhalatorrecover: återhämtat sigmagnificent: fantastiskaexhibit: utställninggrateful: tacksamhetcautious: försiktigpassion: passionfossils: fossilereager: ivrigavisitor: besökaresunlight: solengratitude: tacksamhetpulse: pulsenquicken: ökacalmly: lugntsparkling: glimmadecareful: försiktigoverwhelming: överväldigandestruggled: flämtadereminder: påminnelsen

Hon är omkring 30 000 år gammal, drygt elva centimeter lång och tämligen fetlagd, är gjord av kalksten som färgats med rödockra, har inga ansiktsdetaljer och inga fötter men i gengäld en konstfärdigt utformad frisyr. Vi känner henne som Venus från Willendorf, och vi kan besöka henne på Naturhistoriska museet i Wien. Sedan det lilla konstverket upptäcktes 1908 har Venus blivit en ikon för den äldsta mänskliga civilisationen i Europa.Venus från Willendorf är inte ensam. Vi har omkring 200 liknande fynd av kvinnofiguriner från den äldre stenålderns Centraleuropa, Italien och Frankrike. Vad som gör några av dem särskilt intressanta är att de är tillverkade av keramik, något som motbevisar den gamla, men felaktiga, uppfattningen att människan inte kunde utveckla detta hantverk förrän hon blivit bofast och övergått till jordbruk. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Venus från Willendorf och hennes skulpturala forntidssystrar.Vi kan vara övertygade om att de här kvinnostatyetterna var viktiga för våra förfäder och förmödrar – men vi har inte en aning om vad de var tänkta att föreställa, och vilket användningsområde de hade. Gissningarna och hypoteserna har duggat tätt. Modergudinnor? Rituella föremål som brukades inom schamanistiska religioner eller inom läkekonsten? Leksaker? Och varför är Venus från Willendorf så tjock? Vilken betydelse tillmätte folk fetman?Bild: Venus från Willendorf, Naturhistorisches Museum Wien. Creative CommonsKlippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sommaren är här och fästingsäsongen är i full gång. På grund av det varmare klimatet har nya arter av fästingarter upptäckts i Sverige och jourhavande biologen på Naturhistoriska riksmuseet, Didrik Vanhoenacker, är här för att prata om det och allt som rör fästingar. Vi får höra om deras unika parningsbeteende, hur man bäst undviker att få fästingar på sig, hur dom kommunicerar med varandra och hur långt ett fästingsliv egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid, Margret Atladottir och Branne Pavlovic

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar. Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Hanna Hellquist och Jenny Jägerfeld tar sig an ett av sina önskeämnen: hajar. Är det sant att hajar har pyttesmå hjärnor? Kan de känna lukten av blod på hundratals meter? Och stämmer det att de dör om de slutar simma? Långfilmen “Hajen” blev en av filmhistoriens största publiksuccéer. Den framställde hajar som både blodtörstiga och hämndlystna. Är det skälet till att så många hajarter idag är utrotningshotade? Programledarduon tar hjälp av David Bernvi, marinbiolog vid Naturhistoriska riksmuseet, för att besvara frågan.

Trötthet, rinnande näsa och så ett par röda, kliande ögon på det. Ja, det är samma visa varje år för många pollenallergiker – och nu är säsongen igång. Hur blir årets säsong? När kommer den värsta pollensmockan? Och varför finns ens pollen? Gäst: Agneta Ekebom, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Producent och programledare: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet från Sveriges Radio, TV4, CBS, NBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I detta avsnitt av "Vandra med Henrik" besöker Henrik Ståhl Naturhistoriska museet i Stockholm. Han vandrar genom museets utställningar, fascinerad och ensam. Henrik beskriver detaljerat vad han ser och känner, från de äldsta fossilen och evolutionens början, till mammutar, dinosaurier och djurlivets mångfald. Han reflekterar även över människans utveckling och plats i naturen, med inslag av humor och personliga tankar. Detta avsnitt är en fängslande resa genom tid och naturhistoria, där Henriks berättande skapar en unik och underhållande upplevelse.Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Internationell kritik mot debaclet på Naturhistoriska, 50-åringarna tar tempen med ungdomsbarometern, och efter ett år av Barbie och Taylor Swift, är det dags att lämna flick-kvinnan bakom oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg, Kristofer Andersson och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

Grangalenskaperna fortsätter! Christer efterlyser lyssnarnas bästa granhistorier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Utöver alla goa lyssnare så berättar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, om de tusentals små oinbjudna djur som följer med julgranen in.

Författaren Göran Bergengren tar oss med in i nötskrikornas värld. Och späckhuggaren som hittades i Bohuslän i våras - vad dog den av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges vanligaste kråkfågel är inte kajan eller skatan - utan nötskrikan! Denna nästan pråliga, kloka, skräniga, men samtidigt försiktiga doldis spelar en huvudroll i dagens Naturmorgon. Morgonens fältreporter Lena Näslund finns i en ekskog en bit utanför Mjölby i Östergötland. Där möter hon upp Göran Bergengren, författare till boken ”Nötskrikan - Tusenårsträdet och fågeln”. Och ja, ekarna de är omgivna av är planterade just av nötskrikor. Vi får bland annat veta hur många ollon en skrika kan transportera när den bygger upp sina förråd och varför Göran Bergengren har ett så gott öga till nötskrikan.I maj hittades en död späckhuggare intill en brygga i Hunnebostrand. Vad gjorde den på västkusten och vad dog den av? Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev har följt forskarnas detektivarbete och analyser - bland annat av späckhuggarens huvud. Och de nya resultaten från Naturhistoriska riksmuseet överraskar.Vi fortsätter på temat strandfynd. Gunilla Paulsen hittade snygga men märkliga bollar på stranden på Orust. Vad är det för något? Vi frågar marinbiolog Ellen Schagerström.Och nu när isarna lagt sig finns det upptäckter att göra även där. När Thomas Salzer var ute och åkte skridskor i Värmland såg han något röra sig under isen - en bagge av något slag! Vad var det för någon, och hur kan den klara sig där nere utan luft, i det kalla vattnet? Vi frågar Johannes Bergsten, insektsexpert på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.Våndan över att kissa ute i naturen kan leda till oväntade möten. Ellen Pääjärvi berättar om ett sådant i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Fungi - svampar i konst och vetenskap heter Nobelprismuseets nya utställning som handlar om allt från Björks svampmönstrade scenkläder till tecknade serier om hussvamp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Om jag inte vore människa skulle jag vilja vara en svamp. En likgiltig känslolös svamp med kall glatt hud. Hård och nätt på samma gång.”Så skriver den polska Nobelpristagaren Olga Tokarczuk i boken ”Daghus, natthus”. Hennes svampfyllda texter kan man lyssna på i lurar på utställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” som nyligen öppnade på Nobelprismuseet i Stockholm. Där finns också artisten Björks svampmönstrade scenkläder och tecknade serier i jätteformat om hussvamp. Vår reporter Nina Asarnoj gick till Nobelprismuseet och stämde träff med en av utställningens curatorer, Magnus af Petersens, vid ett stort glasskåp med hyllorna fyllda av något som först ser ut som flugsvampar…Skåpet med Carsten Höllers tudelade svampar är helt fascinerande. Som om det vore gjort av en vetenskapsman som provsmakat på sitt giftiga arbetsmaterial. Utställningen ”Fungi” är mörk och lite gammeldags mystisk, som ett kuriosakabinett. Det är nedsläckt i lokalen och de olika stationerna med svamprelaterad konst och forskning och mode, är ljussatta som små scener. Svamp är ett ämne som ligger i tiden och curatorn Magnus af Petersens berättar hur de resonerade kring själva avgränsningen. Att gå runt på Nobelprismuseets svamputställning påminner lite om en tur på Naturhistoriska, med glasmontrar och pedagogiska planscher. Men jag känner samtidigt närvaron av något annat, svampframkallat, mörkt och lysande. Som artisten Björks klänning med giftgröna svampar mot svart botten, den hon bar i samband med släppet av skivan Fossora. Där en av låtarna heter just ”Mycelia”. Alltså de långa underjordiska trådar som förbinder svamparna med varandra och träden.Björk ville få kontakt med det underjordiska, med allt det som pågår under ytan. Och att se den här utställningen ”Fungi” är som att få syn på en annan värld, ytterligare en dimension. Som att marken jag går på inte längre bara består av jord och barr och löv utan expanderar neråt… jag blir medveten om att jag i skogen går på ett enormt nätverk av svamptrådar, de spindelvävstunna hyfer som tillsammans bildar de trådar vi kan se, alltså mycel, som genomkorsar allt. Och det finns de som kallar det Wood-wide Web.Jag stannar till vid det flera meter höga videoverk som visar ett regnskogsträd, det liksom pulserar i realtid, man får se hur näringen strömmar genom underjordiska svamptrådar kopplade till trädets rötter och vidare upp i stammen. Och hur trädet i sin tur förser svamparna med socker. Ett ständigt pågående utbyte av näring och samarbete mellan träd och svamp, berättar Karl-Johan Cottman, en av curatorerna för utställningen Fungi. På en annan vägg på utställningen ”Fungi” på Nobelprismuseet, sitter tecknade serier med svamptema. Det är serieskaparen Joanna Hellgren som fått i uppdrag att skildra svampens olika existensformer med hjälp av tecknade bilder och pratbubblor.Joanna Hellgrens serierutor är faktagranskade av Anders Dahlberg, professor i mykologi och författare till Boken ”Svamparnas förunderliga liv” som han skrivit tillsammans med biologen Anna Froster. Det är en bok som fick mig att drabbas av svampfeber och kunskapseufori. Det är en helt ny värld som öppnar sig. Som att de fruktkroppar vi känner igen som kantareller ofta är en och samma individ som poppar upp på olika ställen. Svampar med samma DNA spridda på en yta stor som en trerumslägenhet eller mer. Serieskaparen Joanna Hellgren berättar att hennes uppdrag först var att göra någonting specifikt om mycelet, men det blev till slut serier om det hon tyckte var mest fascinerande inom svampkunskapen.Just baskunskaperna om svamparnas betydelse på jorden är helt svindlande, att de varken är djur eller växter utan något eget. Både livsnödvändiga och hotfulla samtidigt. Ändå har vi bara kartlagt ungefär 5% av alla svampar, 95% är alltså fortfarande är oupptäckta. Trots att de finns överallt, i alla växer och i alla levande varelser. Att tio centimeter ner i marken finns ett slags parallellt universum av svampliv - en väv som förbinder allt som växer. Jag får en intensiv känsla av att allt kommunicerar… svampar och talande träd. Men curatorn Karl-Johan Cottman tycker inte att jag ska övertolka naturen. Biologiska upptäckter blir lätt projiceringsytor för mänskliga fantasier om hur vi vill att naturen ska fungera.Reporter: Nina AsarnojUtställningen ”Fungi - svampar i konst och vetenskap” på Nobelprismuseet i Stockholm pågår mellan 30 september 2023 - 7 januari 2024.

Kiss stora återkomst! Inte bandet då utan det gula... Historierna fortsätter rasa in när Christer efterlyser historier på ämnet även denna kväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Alla urinerar och vissa i mer eller mindre dråpliga situationer. I podden hör du om Thomas som blev nödig mitt under ett dansbandsgig, Lena som råkade få ett djur i trosorna och Mickes läskiga kissmöte i Indien.Dessutom avslöjade Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, hur fiskar kissar!Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där får vi bland annat höra om Christers Larry Davidmoment i Värmland och när Adam blev nedgolad i pannkakskön.

Kan resor till Mars och utomjordiska kolonier bli verklighet inom en snar framtid eller är det bara science fiction? Och varför ska vi ens lämna vår kära hemplanet? Möt Magnus Ivarsson. Han disputerade i geologi vid Stockholms Universitet 2008 och har sedan dess varit aktiv forskare inom geobiologi och astrobiologi vid Naturhistoriska riksmuseet. Nu är han aktuell med boken ”Exit jorden - om livets förutsättningar i rymden”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonFoto Magnus Ivarsson: Sofia RunarsdotterHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medeltidsmuseet i Stockholm slog vår reporter Mattias Berg med häpnad vid öppningen på 1980-talet. Nu ska det stänga i minst fem år och sedan flytta. Här kommer hans minnesteckning över det underjordiska museet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs Mattias Berg liknade att komma in i museet vid öppningen som att stiga in i en trollkarlshatt. Med rekonstruerade medeltidsmiljöer som visuellt godis i den stora öppna salen och en gradvis mörknande himmel målad över hela taket. Som att vara både inomhus och utomhus samtidigt.Nu har han stigit tillbaka ned i den delvis förändrade miljön, som han fortfarande anser vara Sveriges kanske mest förtrollande kulturinstitution. Och i höst har ju museerna verkligen stått i fokus. Taket rasar in på Naturhistoriska museet i Stockholm, Nationalmuseum har kanske inte råd att behålla sina mästerverk på grund av skenande omkostnader. Och om några månader, den 5 november, kommer Medeltidsmuseet i Stockholm att stänga.Museet blev till efter en vildsint debatt från och med slutet av 1970-talet, när den så kallade Riksplan grävdes ut och det gamla Riksdagshuset skulle återinvigas. Från politiskt håll ville man då ha ett parkeringshus för riksdagsledamöterna i de utgrävda lokalerna, andra menade att man här hade ett svenskt Pompeji med unikt bevarade äldre miljöer. Och till slut blev det alltså ett platsunikt Medeltidsmuseum som öppnade 1986.Nu är tanken att den här kulturinstitutionen ska flytta till Börshuset i Gamla Stan när Nobelprismuseet flyttar in i sina kommande lokaler vid Slussen, vilket blir tidigast år 2028. Alltså om minst fem år. Dessutom kommer man då inte längre kunna visa sitt mest anslående objekt: resterna av Gustav Vasas stadsmur från 1530, som i dag löper tvärs genom museet.Den här flyttkarusellen har av historieprofessorn Dick Harrison liknats vid Monty Pythons flygande cirkus - och en protestlista med många tusen namnunderskrifter har spritts på sociala medier.I reportaget intervjuas Åsa Albihn, chef för Riksdagsförvaltningens fastighetsenhet som tagit beslutet om att Riksdagen behöver återta lokalerna för att där i stället göra ett besökscentrum. Dessutom Medeltidsmuseets chef Lin Annerbäck och konstnären Kerstin Rydh, som gjorde den teatrala och anslående scenografin till museets öppning 1986.Reporter: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Flera av landets största kulturinstitutioner som befinner sig i ekonomisk kris. Hör kulturekonomen Tobias Nielsén som ser kulturens värde för för kommuners och regioners ekonomiska styrka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev Nationalmuseums tidigare chef Susanna Pettersson en debattartikel i Svenska Dagbladet med rubriken ”Nationalmuseum kan tvingas flytta”. Anslagen täcker inte hyra och löner längre. Och det är flera av våra största kulturinstitutioner som befinner sig i kris: Naturhistoriska museet, Kungliga Operan och Medeltidsmuseet som snart ska stänga. Varför är synen på kulturen som tärande så cementerad i debatten? Kulturekonomen Tobias Nielsén från förlaget Volante kommer till studion. Han ser kulturen som helt avgörande för kommuners och regioners ekonomiska styrka och förmåga att attrahera nya invånare och företag.KONSTNÄRLIGT SKOGSUTBYTE MELLAN SARA-VIDE ERICSON OCH TILDA LOVELLKonstnärerna Sara-Vide Ericson och Tilda Lovell ställer ut på Bonniers Konsthall i Stockholm. Båda använder skogen och marken i Hälsingland, där båda bor, i sina verk. Sara-Vide i form av stora målningar med motiv från åkrarna, sjön Voxnan och skogen. Tilda bygger rent konkret skulpturer och miniatyrlandskap med material hon hittar i landskapet: mossa, fågelkranier, rotvältor och grenar. Men vad händer i museirummen när två besläktade konstnärskap ska samsas om utrymmet? Vem bestämmer om det ska vara ljust eller mörkt i skogen?Utställningen pågår på Bonniers Konsthall 30 augusti - 29 oktober 2023.REN ENERGI NÄR THE HIVES TURNERARRockbandet The Hives bildades 1993 i Fagersta och under sina första tjugo år la de världen för sina fötter. Flitigt turnerande, alltid med enhetliga svartvita scenkläder och högintensiva hitlåtar som ”Hate to say I told you so”. Sedan kom problemen: ekonomiska tvister, avhoppade bandmedlemmar, covid och inställda spelningar.Men nu är The Hives tillbaka - och det med kraft. Tidigare i höstas släppte de albumet ”The Death of Randy Fitzsimmons” och under hösten är de ute på turné i Europa och USA. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat bandets sångare Howlin' Pelle Almqvist.BOKHÖSTEN TOLKAD AV LINA KALMTEGKulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg går igenom bokhöstens höjdpunkter. Nedan följer en lista på de titlar hon tar upp i programmet.LITTERATUR HÖSTEN 2023”Jävla karlar” av Andrev WaldenUtgiven.”Repris” av Johan KlingUtgiven.”Om uträkning av omfång 1” av Solvej BalleUtgiven.”Själens telegraf” av Amanda SvenssonUtgiven.”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri4/9”Empusion” av Olga Tokarczuk4/9”Stacken” av Annika NorlinSeptember.”Minnet och rädslan” – En biografi över Gunnar Ekelöf av Jesper HögströmSeptember.”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa19/9”Gammal kärlek” av Margaret Atwood25/9.”Skärvorna” av Bret Easton Ellis7/10”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel9/10.”Samtalen” - en bok om och med Mamma Andersson av Cilla Naumann och Karin Mamma Andersson.20/10”Zorn - ett liv, en tid” av Per Svensson.25/10.”Falsk hare” av Fernanda Melchor.December.OBS OM AMERIKANSKA ANNIE DILLARDS ESSÄKONSTRadioessäprogrammet OBS fyller sextio år i år och handlar denna vecka om essän som genre såväl som om några av dess främsta utövare. När man talar om essäistik så talar man förstås om stil och idéer. Men en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard som skrivit boken ”Att lära en sten att tala – expeditioner och möten”, har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Fredrik Ronquist tar oss med in i gallernas, parasitsteklarnas och insektsforskningens värld. Och Mira Rawet slår ett slag för världens mest spridda växtfamilj gräsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hallonknölar, vinbärsbucklor och plommonknottror är bara några av de galler vi spanar in den här lördagsmorgonen. En gall bildas när en insektshona lägger sina ägg i en växt som sedan manipuleras till att bygga ett skyddande "hus" till insektslarven. Det här "huset" kan se ut på många olika sätt - ett exempel är galläpplen på ekblad.Den fascinerande utvecklingen av gallsteklar, parasitsteklar och galler på växter rymmer många lätt ruskiga detaljer. Fredrik Ronquist, professor på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, berättar om den senaste forskningen om dessa kryp som tillbringar sitt liv i andra organismers levande kroppar. Vi hör också om 20 års ansträngningar för att kartlägga den biologiska mångfalden som tar ett nytt språng nu tack vare DNA-tekniken. Fältreporter direkt från Rälla på Öland är Lisa Henkow.Och så fördjupar vi oss i världens mest spridda växtfamilj: gräsen. Hit hör ju såväl vete som majs och ris. Gräs tål också att både klippas och betas. Men även för den botaniskt intresserade kan gräsen framstå som oansenliga, svåra och tråkiga. Biologen Mira Rawet håller inte med - här finns skönheten i det lilla menar hon. I Mats Ottossons reportage berättar Mira om snärp och småax, och hur det går att artbestämma gräsen, både med och utan lupp.Måndag 21 augusti börjar årets licensjakt på björn. 649 björnar får skjutas i år, 27 fler än förra året och fler än det varit något år tidigare. Hur avgörs hur många som får skjutas, och hur vet man hur många björnar som finns i Sverige? Vi pratar med Jessica Åsbrink, nationell koordinator för björninventeringen på Naturhistoriska riksmuseet och Alexander Winiger, inventeringsansvarig för stora rovdjur på länsstyrelsen i Norrbotten.Vi ringer upp Börje Holgersson som hittade det mycket ovanliga humlepälsbiet i sydvästra Värmland. Några av dem har lagt sina ägg i bihotell som placerats vid Börjes torp och nu hoppas han att nya bin ska flyga på torpet i maj nästa år.Hur många arter går det att hitta på en dag? Det är utmaningen i Bönhamn på Höga kusten denna lördag. Experter och allmänheten hjälps åt genom att håva och snorkla i havet, spana i kikare och undersöka strandkanten. Vi ringer Anna Carlemalm, föreståndare för Naturum Höga kusten, för att höra hur de laddar upp inför bioblitzen.I veckans kråkvinkel ger sig Joacim Lindwall ut i lingonskogen. Och förundras över hur estetiskt tilltalande allt blir i naturen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I prästkragen slåss tripsarna och håller revir. Emma Wahlberg forskar om insekterna som alla sett men få vet mycket om. Vi besöker också årets Rikare trädgård. Vilka är egentligen de där mörka, avlånga små insekterna som kryper runt i maskrosor och prästkragar? Jo, det är tripsar! Vissa arter lever hela sitt liv i en sådan blomkorg. Här äter de, hävdar revir, slåss och lägger ägg.Tripsarna hör till ordningen Thysanoptera, som betyder fransvingar. Tidigare kallades de för blåsfotingar, efter det blåsformade organet på frambenet som de fäster sig på underlaget med. Och tripsarna finns inte bara i blomkorgar utan nästan överallt - under bark, i jord, i död ved och jo, några arter trivs på krukväxter och i odlingar, och kan kallas skadedjur. Men det är bara några få av de nästan 8 000 arter som finns i världen. Entomolog Emma Wahlberg, vid Naturhistoriska riksmuseet, forskar om tripsar och vill fördjupa kunskapen om denna djurgrupp som alla har sett men få vet mycket om. Morgonens fältreporter Helena Söderlundh tillbringar morgonen hemma i hennes trädgård i Björnlunda i Sörmland, och i ekhagen i hembygdsparken strax intill. Vi får framför allt lära känna rörtripsarna och rovtripsarna - de två grupper som Emma gjort bestämningsnycklar för.Under pandemin bestämde sig Anders Henriksson för att dokumentera livet sin ganska vanliga villaträdgård i Jonstorp. Det gick långt bättre än han trott. Redan första året hade han fotograferat 1 000 arter - svampar, fåglar, däggdjur och skalbaggar. Nu har hans trädgård utsetts till Årets rikare trädgård 2023. Vår reporter Lena Pettersson har hälsat på hos honom.Cecilia Hector och Lise Romare har båda hört av sig till Naturmorgon med snarlika frågor: En insekt som bär iväg på en larv i ena fallet, en vuxen insekt i det andra. Vad är det som pågår? Entomolog Emma Wahlberg svarar.Daniel Marcusson hörde ett märkligt fågelläte. Martin Green vid Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet vet vem som låter - och kan berätta mer om fågeln vi hör.Och så uppmärksammar vi den betydelse som radiomannen Sten Wahlström haft för att naturens röster - inte minst fåglarnas - har kunnat höras i Sveriges Radio. Wahlström gick bort i april i år och just i dagarna har hans enorma samling av rullband med fågelinspelningar fått en säkrad framtid i Sveriges Radios arkiv.I veckans kråkvinkel hittar Karin Gyllenklev sig själv i en humlebagge.Programledare är Mats Ottosson.

Den här tiden på året flyger humlor, fjärilar och andra insekter från blomma till blomma. Vad kan vi göra för att hjälpa våra pollinerare? Gör exempelvis insektshotell någon skillnad? Programmet spelas in från Bergianska trädgården i Stockholm.Medverkande: Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Sofia Blomqvist, doktorand i miljövetenskap vid Lund universitet.Programledare: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.seProducent och reporter: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

I bäckar och på träd letar vi snäckor i en skog i Röttle, vid Vätterns strand. Vi kollar vad forskarna vet om tillståndet för Sveriges och världens insekter. I maj släpptes en ny Nationalnyckel på temat blötdjur, om alla lungsnäckor i Sverige. I den finns kändisar som vinbergssnäckan och svart skogssnigel, men den här morgonen fokuserar vi på de snäckor som håller till i skogen. På träd, under löv och i bäckar letar fältreporter Karin Gyllenklev efter arter som flodhättesnäcka, större barksnäcka och bukspolsnäcka, tillsammans med två av författarna till den nya Nationalnyckeln, Jonas Roth, blötdjursexpert och Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum. Platsen är en skog i Röttle, strax söder om Gränna i Jönköpings kommun. Lungsnäckornas värld är stor och de kan se väldigt olika ut. De finns på land, i sötvatten och i havet. Men vad har de gemensamt? Vilken ekologisk roll har de, och hur kan de användas inom naturvården? Det är några frågor som vi söker svaren på denna junimorgon.Naturmorgon får ofta oroliga frågor om hur det går för insekterna. Många noterar att det är färre kryp som fastnar på bilrutan, eller att det surrar mindre i trädgården. Reporter Mats Ottosson bestämde sig för att titta närmare på vad forskarna egentligen vet om det som rapporterats som insektsdöden. Ingen lätt uppgift - för som Tomas Roslin, professor i insektsekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, säger: Det är pinsamt att vi vet så lite.För två år sedan fick Martin Eskilsson in en ovanlig fågel i kamerasiktet utanför Falkenberg - en höksångare. Nu har samma individ återvänt, till samma buske! Vi ringer upp Martin för att höra om en häftig upplevelse.Och i havet utanför Tjörn i Bohuslän ringlade sig något ormlikt. Vad var det Ingela Larsson och hennes barnbarn sett? Vi ber marinbiolog Christin Appelquist förklara.I veckans kråkvinkel är det botanisten Berit Berglund som tar till orda. Det blir en hyllning till stenarna i Östersjön.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del två av natten: Från 05.02 till 07.55.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Brånsjön, Kallerö, Tunaberg, Osaby och Krankesjön. Och en hemlig! Naturmorgonredaktionen gör för fjärde året i rad ett specialprogram helt ägnat åt fågelsång. Åtta timmars direktsändning, där vi inledningsvis lyssnar på mystiska nattsångare i mörkret, för att sedan i takt med ljuset välkomna nya röster i kören. Runt gryningen är fågelsången oftast som allra starkast.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna maratonsändning från en utestudio i Osaby i Småland.Förutom från Osaby sänds fågelsång direkt från fyra platser, från Brånsjön i norr till Krankesjön i söder. På varje plats finns en reporter och en expert till hjälp att guida i det som hörs. Under långa stunder kommer vi att lyssna på ren fågelsång. I timmen mellan 04 och 05 är det bara fåglarna från de olika platserna som hörs.En nyhet för året är en hemlig mikrofon. Genom att höra vilka fåglar som låter där får lyssnarna på Naturmorgons sociala medier gissa sig fram till var mikrofonen finns. Mot slutet av programmet avslöjas rätt svar.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 05.00.De fem arenorna + den hemligaOsaby i södra SmålandProgramledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson finns precis som tidigare år i Osaby söder om Växjö i Småland. Studion riggas upp under en stor gammal ek i en hage och öron och mikrofoner riktas mot sjön på ena sidan och skogen på den andra. Enkelbeckasinen kan vara först ut för att sedan få sällskap av en rik kör av trastar och sångare.Krankesjön i SkåneVid Krankesjön i Skåne blandas vattenrallens grymtanden med filandet från sävsångare och rörsångare. Kanske har även den virtuosa kärrsångaren hunnit anlända – den kan härma över 200 fågelarter. Krankesjön är en av landets främsta fågelsjöar, ett eldorado för både sjöfåglar och de täta bladverkens sångare. Kanske hörs göken, och den solgula sommargyllingen – en drömfågel för många. Ekologiprofessor Susanne Åkesson guidar bland fågelljuden, tillsammans med reporter Lisa Henkow.Tunaberg i SörmlandFör tredje året i rad kamperar reporter Lena Näslund ihop med Didrik Vanhoenacker, fågelskådare och jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Tidigare år har de cyklat och paddlat kanot. I år ska de färdas till fots och på cykel (och kanske en bit med båt) i Tunabergstrakten i närheten av Oxelösund i södra Sörmland. De ska ta sig från Mellsjön, via den restaurerade våtmarken Långsjön, med målet att hinna ut till kusten innan programmet är slut. På vägen hoppas de höra rördrom, sothöns, vadare, tranor, gäss, sångsvanar, hackspettar, sångare och slutligen ejder och tärnor.Kallerö i norra RoslagenPå Kallerö i norra Roslagen återfinns nästa team: reporter Joacim Lindwall och fågelforskaren Martin Green från Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet. På Kallerö, en halvö mellan Forsmark och Östhammar, blandas den livliga kören från kustens måsar, tärnor och vadare med intilliggande skogars sångare, trastar, flugsnappare och kanske flera olika arter av ugglor. Chans finns också på storlommens ödsliga rop från någon av sjöarna i närheten.Brånsjön utanför VännäsTill nattens nordligaste scen, i Västerbotten, har våren nätt och jämnt anlänt. Snön kantar fortfarande Brånsjön, som ligger just där Vindelälven möter Ume älv. Den grunda sjön är en viktig rastlokal för många fågelarter på väg norrut, men också en populär häckningsplats. Här finns reporter Jonatan Martinsson tillsammans med fågelexperten Lars Edenius, som samlar på ljud från alla Västerbottens häckande fåglar. De hoppas höra kacklande sädgäss, trumpetande sångsvanar, klagande ljungpipare och drillande buskskvättor. De hoppas även på ortolansparven och på Västerbottens landskapsdjur storspoven.Hemliga mikrofonenEn mikrofon finns placerad på ett hemligt ställe och under direktsändningen får lyssnarna vara med och gissa var den finns. Gissningarna tas emot på Naturmorgons sociala medier.Naturmorgons fågelsånglektioner inklusive två nya quizVem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 39 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här. De två nyaste lektionerna är quiz där du kan testa dina fågelsångskunskaper.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Jonatan MartinssonExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius och Martin GreenDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhTekniker: Martin Tuomolin, Anders Larsen, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Lisa Hjernestam, Andreas Tosting, Christian Jangegård, Björn Nitzler och Örjan Bengtzing

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Katarina Barrling och kåseri av Emil Jensen, panelen och satir med Public Service. Timme 1De sedvanliga militärparaderna inför Segerdagen i Ryssland är inställda i flera regioner. Hur går det för Putin? Hör Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskningsledare på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Stig Fredrikson, författare och Rysslandskännare.Ünal Çeviköz, från partiet CHP, tros bli utrikesminister om den turkiska oppositionen vinner valet nästa söndag och han är positivt till ett svenskt medlemskap i Nato. Korrespondent Johan-Mathias Sommarström har träffat honom.Igår kröntes Kung Charles i Westminister Abbey i London med pompa och ståt och idag är det folkfest i hela Storbritannien. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson om höjdpunkterna från kröningen och kvällens hyllningskonsert.Det är dags att utvärdera vårt medlemskap i EU, menar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Men varför ifrågasätter SD EU-medlemskapet nu? Statsvetarenn Sofie Blombäck, vid Mittuniversitetet i Sundsvall, förklarar.Krönika av Katarina Barrling om Emile Zola och han kanske sagt om lokförarstrejken. Panelen med Kajsa Kettil, Borås tidning, Peter Wennblad, Svenska Dagbladet och Ilona Häyrynen, Arbetet, om bland annat kvällens partiledardebatt - vilka partier har mest att vinna, respektive förlora?Timme 2Nämndemannasystemet i svenska domstolar är seglivat trots hård kritik. Hanna Werth, ordförande i Sveriges Domareförbund, kräver en förändring för att garantera rättsväsendets oberoende.Vad höga hus egentligen gör med oss människor? En modern fyr, en signal om välstånd eller framåtrörelse? Vi tittar närmare på Karlatornet i Göteborg som göteborgarna skämtsamt kallar Gylfen.Public service!Afghanistan förser världen med hela 85 procent av världens opium, enligt FN, men det finns också ett utbrett drogmissbruk i landet. Reportage av Sydasienkorrepondent Naila Saleem, som träffat missbrukare på ett sjukhus i Kabul.Ny lagen om obligatorisk registrering av katter verka ha höjt kattens status som husdjur. Lars Werdelin, professor på Naturhistoriska riksmuseet, berättar om katten - vårt vanligaste husdjur.Kåseri av Emil Jensen tänker tillbaka på sin gymnasietid.Programledare: Sara StenholmProducent Anna PandolfiTekniker: Matilda Eriksson

Hon är omkring 30 000 år gammal, drygt elva centimeter lång och tämligen fetlagd, är gjord av kalksten som färgats med rödockra, har inga ansiktsdetaljer och inga fötter men i gengäld en konstfärdigt utformad frisyr. Vi känner henne som Venus från Willendorf, och vi kan besöka henne på Naturhistoriska museet i Wien. Sedan det lilla konstverket upptäcktes 1908 har Venus blivit en ikon för den äldsta mänskliga civilisationen i Europa.Venus från Willendorf är inte ensam. Vi har omkring 200 liknande fynd av kvinnofiguriner från den äldre stenålderns Centraleuropa, Italien och Frankrike. Vad som gör några av dem särskilt intressanta är att de är tillverkade av keramik, något som motbevisar den gamla, men felaktiga, uppfattningen att människan inte kunde utveckla detta hantverk förrän hon blivit bofast och övergått till jordbruk. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om Venus från Willendorf och hennes skulpturala forntidssystrar.Vi kan vara övertygade om att de här kvinnostatyetterna var viktiga för våra förfäder och förmödrar – men vi har inte en aning om vad de var tänkta att föreställa, och vilket användningsområde de hade. Gissningarna och hypoteserna har duggat tätt. Modergudinnor? Rituella föremål som brukades inom schamanistiska religioner eller inom läkekonsten? Leksaker? Och varför är Venus från Willendorf så tjock? Vilken betydelse tillmätte folk fetman?Bild: Venus från Willendorf, Naturhistorisches Museum Wien. Creative CommonsKlippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst. Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya. Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer. Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!Programledare är Mats Ottosson.

Hur går det till när växter vetenskapligt samlas in för att torkas och pressas? Dessutom smakar vi på tall, blåbär, fjällkvanne och björk. Samla växter för att torka och pressa dem - gör någon det fortfarande? Jo, absolut. Inte minst i vetenskapligt syfte. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall följde med botanisterna Ulf Swenson och Göran Odelvik på en insamlingstur vid sjön Bolmen i Småland. Växterna de samlar in ska bevaras på Naturhistoriska riksmuseet.Växter är fina att titta på, både ute i naturen och i pressad form. Men de är också goda att äta! Vi träffar Eva Gunnare som tar oss med på en nordlig smakrunda till tallskott, fjällkvanne, blåbär och björk. Reporter Thomas Öberg äter sig igenom floran och inspirerar inför den kommande säsongen.Förra veckan kom nyheten om att statliga Sveaskog ger 100 000 hektar i fjällskogsområdet långsiktigt skydd. Men hur går det med den andra statliga delen - den som ägs av Statens Fastighetsverk?Gro Forsärla, 7 år, läste en bok om grodor och funderar på hur det egentligen går till när till när grodynglen blir av med sin svans. Vi ber grodexperten Claes Andrén svara.På söndag sänds sista avsnittet av tv-serien Händelser vid vatten. En detalj som diskuterats är att pilgrimsfalken flyger overkligt långsamt. Stämmer det? Vi pratar med Lars Leksén på projektet Pilgrimsfalk Sverige.På lavar kan det växa parasiter som snyltar på lavens resurser. Nu har 15 nya arter upptäckts i Sverige. Parasiterna ser ut som små svarta prickar varav en del skimrar i mörkgrönt. Men vad är de egentligen? Och hur farliga är de för laven de växer på? Vi ringer upp ekologen Ola Hammarström, som hittat några av de nya arterna.Finns diagnosen väderöverkänslighet? Absolut, i alla fall enligt Jenny Berntson Djurvall som står för veckans kråkvinkel.Programledare är Karin Gyllenklev.

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas? Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Programmet är en repris från 28 nov 2022.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Fem stora massutdöenden har inträffat på jorden, och många menar att vi kan vara på väg in i ett sjätte. Kan de gamla katastroferna lära oss om vad som väntar i så fall och hur det kan undvikas? Det senaste massutdöendet på jorden skedde för över 60 miljoner år sedan när de stora dinosaurierna försvann efter ett asteroidnedslag. Idag är den ovanligt höga utdöendetakten istället orsakad av människor. Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar vad som kan hända med relationerna mellan organismer när många arter dör ut. Hans museikollega, paleontologen Vivi Vajda, berättar att tidigare massutdöenden ofta har orsakat en period där översvämningar leder till träskmiljöer fyllda med alger som liknar grönt slajm. Och den brittiske paleontologen Thomas Halliday säger att de gamla katastroferna kan ses som en varning till oss som lever idag.Medverkande: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet; Vivi Vajda, paleontolog på Naturhistoriska riksmuseet; Thomas Halliday, paleobiolog, författare och forskare vid University of Birmingham, Storbritannien.Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Livet på jorden är hotat – och inte för första gången. På grund av människan försvinner djur och växter i en oroande takt, liknande de tidigare fem stora massutdöenden då mer än 90 procent av allt liv på jorden försvann. Vad beror utdöenden på? Och vilka konsekvenser får de? Och kan vi stoppa det som pågår nu? Vivi Vajda från Naturhistoriska riksmuseet berättar om livet – och döden – på jorden. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett program om udda sovplatser tillägnat alla sömntutor därute. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Magnus var trött och hittade den mest perfekta skylda platsen i hela simhallen att sova på, högst upp på femmans hopptorn. Sven-Åke somnade på en låda dynamit och Anders bekänner att han sov i ett bollhav en natt på ett hotell i Skövde.Och vi gör tillsammans med Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet en djupdyking in i djurens sömn och sovplatser. I podden berättar Adam om ett händelseförlopp i en sovvagn på ett tåg och Claudia har varit på lättklädd cancanshow! Sarit var otroligt rädd för papperskorgarna på gymnasiet och Oscar Petré har sovit i en kartong. Och poddlines!

I dagens avsnitt befinner vi oss i biblioteket på Naturhistoriska museet i Göteborg tillsammans med Hans Oreheim. Vi fördjupar oss i ämnena Tempelriddare och Långskallar. Visste du att tempelriddarna genom sin enorma rikedom och sina många privilegier var en stor och viktig maktfaktor. 1307 så fängslade den franske kungen Filip IV större delen av orden och lät senare avrätta dom. (Filip IV hade under tidigare år lånat otroligt mycket pengar av orden och ville förmodligen inte betala tillbaka dessa)... Vill du stödja Oscar & Fredrik i deras fortsatta arbete med podd och youtube så följer du oss på https://www.patreon.com/Oscar_o_Fredrik

Snillrika bobyggen hos storspiggen i Östersjön och fågelbon på land, och med ens behov av städning. Fältreportern upptäcker sörmländska skärgårdsöar, med vattenhåv och kikare. Stendörren på Sörmlandskusten är en port mellan den inre skärgården och Östersjön och en känd segelled ända sedan 1200-talet. För femtio år sedan blev ett stort område både på fastland, vatten och skärgårdsöar naturreservat i första hand för det rörliga friluftslivets skull. Här kan även båtlösa komma ut på några av sörmlands skärgårdsöar via hängbroar. Vår fältreporter Lena Näslund tittar närmare på Stendörrens naturreservat: både på naturvården på land och tillståndet under vattenytan. Tillsammans med Robin Pettersson från länsstyrelsen och Emily Envall på Stendörrens Naturum får vi både blicka ut över den här delen av skärgården mellan Nyköping och Trosa från det nya, höga fågeltornet och håva i strandkanten bland annat.Det är väldigt svårt att få syn på ett storspiggbo ute i naturen. Men det finns massvis i våra sjöar och hav. Storspigghanarna bygger bon av fintrådiga alger som fogas samman med hjälp av ett lim som spiggen tillverkar inuti sin kropp. Naturmorgons reporter Karin Gyllenklev besöker spiggforskaren Bertil Borg på Stockholms universitet för att höra mer om fiskars bobygge och kika närmare på spiggbon.Det finns massor av fantastiska och fascinerande bobyggen i naturen, och vi kikar in i fågelbosamlingen på Naturhistoriska riksmuséet för en inblick i fåglarnas avancerade byggtekniker.Om man har ett bo uppstår också ett behov av att städa. Vi ringer upp en lyssnare som bevittnat städande sädesärlor och hör expert om detta.Programledare är Joacim Lindwall.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

En hel natt om och med fågelsång från fem platser i Sverige: Ammarnäs, Nittälvsdalen, Vendelån, Getterön och Osaby. Två minuter efter midnatt drar åtta timmars direktsändning igång - ett specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Reportrar och fågelexperter följer hur fåglarna vaknar från norr till söder. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman denna mastodontsändning från en utestudio i Osaby i Småland.De fem arenornaOsabyProgrammets nav är som vanligt en ekhage vid en sjö i Osaby strax söder om Växjö. Programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson har sällskap av ekologiprofessorn Susanne Åkesson och en klassisk vårkör av först enkelbeckasin och så småningom bofinkar, trastar och sångare.AmmarnäsDen nordligaste punkten blir Ammarnäs i Västerbottensfjällen. Här bildar Vindelälvens källflöden ett vidsträckt, fågelrikt deltaland. En viktig rastplats för flyttande fåglar på väg mot fjällen. Reporter Thomas Öberg finns på plats tillsammans med fågelkännaren Christer Olsson och de hoppas på en högljudd fågelkör med blåhake, vadare, änder och lommar. Och som extra bonus kanske till och med fjällgås och dubbelbeckasin.NittälvsdalenI barrskogarna kring Nittälvsdalen i Bergslagen lyssnar reporter Joacim Lindwall efter nattskärra, orrspel, hoande ugglor och kanske också smålommarnas ljudliga duetter och klagande rop från myrmarkernas gölar. Med sig har han Martin Green, fågelforskare med många års nattlyssnande i bagaget och en av personerna bakom Svensk fågeltaxering vid Lunds universitet.VendelånReportern Lena Näslund tar med sig Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och passionerad fågelskådare, i kanoten. De paddlar med start i Vendelsjön och fortsätter sedan färden under natten ner längs Vendelån mot Uppsala. Kanske når de fram till Fyrisån. Längs vägen har de chans på rördrom, trastsångare, kärrsångare, flodsångare, vaktel och kornknarr.GetterönVästligaste utpost blir Getteröns naturreservat norr om Varberg i Halland. Lisa Henkow rapporterar från de unika våtmarkernas rika fågelliv, tillsammans med naturvägledare Linnea Henriksson som skådat fågel sedan barnsben och lyssnar efter Getteröns fåglar varje dag i sitt jobb. Här sjunger näktergalar och sånglärkor, medan änder, skrattmåsar och gäss bidrar med grövre röster till fågelkören. I luften drar ladusvalorna fram som svarta pilar och med lite tur får vi höra rosenfinken.Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 32 fågelsånglektioner att lyssna på inför eller efter Fågelsångsnatten. De finns samlade här.Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.

Olesya Bezsmertna och Andriy Novikov är forskare på varsitt håll i Ukraina. Båda har bestämt sig för att stanna i landet. Innan kriget började samarbetade de om en flora för allmänheten om Ukrainas vårblommor. Den kommer så klart inte ut nu, men de ägnar sig åt att skriva texter till den ibland, bara för att fly kriget en stund.Hör kriget hemifrånOlesya Bezsmertna är i Kiev och hon hör anfall och explosioner från sitt hem. Hon lagar mat åt soldater och försöker ge dem lite avbrott med leenden och vanligt småprat. Andriy Novikov är i det stabilare Lviv, och ägnar sig nu åt att försöka rädda de ovärderliga samlingarna på Naturhistoriska museet där han arbetar och forskar.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Vi lär känna stickmyggorna som övervintrar i ett bergrum i Uppsala, vi möter naturvägledaren Hala Buraq och vi får svar på bäverfrågor. Vad gör stickmyggorna på vintern? Morgonens direktsändande reporter Lisa Henkow följer med myggexperten Anders Lindström från Statens veterinärmedicinska anstalt till ett bergrum i Uppsala. Här övervintrar många olika myggarter. Vi får lära känna myggorna på djupet: frossmyggor som spred malaria förr, vårmyggor som är de första att bita oss på våren och kanske hittar vi den mycket specialiserade grodmyggan som bara suger blod från grodor.Och så möter vi naturvägledaren Hala Buraq. Numera känner hon trygghet och hemkänsla i den svenska naturen - och den känslan vill hon gärna dela med sig av till de grupper hon regelbundet tar med sig ut.Är det vanligt att bävern dör av det träd den själv fäller? Vi hör med Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet.Och vad är birdstreak för något? David Klingberg berättar om ett nytt sätt att skåda fåglar.I veckans kråkvinkel är Helena Söderlundh svårmodig - ungefär som en riktigt ful, smutsig och halvt töad snödriva.Vi möter också en giftig och rätt så ovälkommen gäst i Medelhavet - paddfisken.Programledare är Mats Ottosson.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson. Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgonsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Med magi, mys och mystik. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson. Fågelsångsnatten är ett åtta timmar långt specialprogram från Naturmorgonredaktionen. Programmet sänds i år natten mellan fredag och lördag och inkluderar därmed Naturmorgons ordinarie sändningstid. Det är fåglarna som avgör vad som händer under natten i denna direktsändning. Men vi tror att vi redan från start vid midnatt har nattsjungande fåglar att lyssna på, och sedan följer vi med när fåglarna vaknar och sjunger in morgonen. Vi lyssnar på och kommenterar fågelsången från fem olika platser i Sverige: Nordligaste reporter är Thomas Öberg som finns i fjällbjörkskogen i Abisko nationalpark där kvarvarande snö samsas med nyutslagna björklöv. Blåhaken briljerar i videbuskarna, bergfinken kväker i fjällbjörkarna och dalriptupparna skrattar gällt för att markera sina revir. Expertkommentator är Lo Fischer, föreståndare för Abisko naturum med ett helt liv av fjällerfarenhet från Abiskoområdet. Reporter Joacim Lindwall finns på Handölsmyren mellan fjället Storsnasen och Ånnsjön i Jämtland för att lyssna in de klassiska myrfåglarna som storspov och enkelbeckasin, men även morkulla, ljungpipare och gluttsnäppa. Med sig har han Johan Råghall från Ottsjö som under många år varit ansvarig för fjällinventeringen vid Ånnsjöns fågelstation. En av Mellansveriges bästa fågellokaler är Hjälstaviken sydväst om Uppsala en grund sjö omgiven av vassar, strandängar och lövskogar. Här finns reporter Lena Näslund och en nattlig kör av rördrom, sävsångare, vassångare och gräshoppssångare. För att verkligen kunna zooma in på spännande nattsångare kommer Lena cykla runt mellan fåglarna, tillsammans med expertkommentatorn Didrik Vanhoenacker. Han är jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet och svarar varje år på tusentals frågor från allmänheten. Han är också passionerad fågelskådare. Sydligaste utpost blir strandängarna vid Stenåsabadet på sydöstra Öland där reporter Lisa Henkow finns. Här bjuds på sånglärkor i oupphörlig sångflykt, drillande storspov och tofsvipa men också rariteten rödspov som brukar häcka här. Utanför stranden är öppen horisont och i buskagen sjunger ibland näktergal. Experten på plats är Elsy-Britt Schildt, cancerläkaren som flyttade till Öland för att maximera fågelskådningen. Sändningens nav är Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, kan lyssnarna följa med när fåglarna vaknar, från nattens ensliga storlomsrop till morgonens rika kör av trastar och sångare. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall lotsar genom natten tillsammans med ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Naturmorgons fågelsånglektioner Vem är det som låter? Naturmorgons programledare Mats Ottosson har satt samman 28 fågelsånglektioner som är en utmärkt uppladdning inför Fågelsångsnatten. De finns samlade här. Fågelsångsquiz Hur bra är du på fågelsång? Testa dina kunskaper i Naturmorgons quiz.