Podcasts about sundsvalls

Längesedan senast, vi har haft ett elitfotbolls-uppdrag att hjälpa till att rädda. Andra har inte bara haft det för sig, utan även roddat ett fyrahundraårs-jubileum, poddat om Sundsvall, hållit Sundsvalls musikscen levande och pratat Giffers i fotbollspoddar. Men tradition är tradition, och är det något vi Patroner inte tummar på så är det traditioner. Med finbesök via länk av Ludvig ”Panenka” Svanberg, och Yaqub ”Foodora” Finey så tar vi er igenom ett rykande färskt Jul-avsnitt. En riktig Giffers-jul önskar vi er alla! Avsnittet spelades in 2024-12-18 Deltagare: Tomas Rex, Johan Martinsson, Mattias Denkert Gäst: Ludvig Svanberg, Yaqub Finey Redigering: Andreas Lindman Spotify: https://open.spotify.com/show/6FxstJbuLNCdtBSRvyQbKT Podbean: https://patronpodden.podbean.com/ Apple Podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/patronpodden/id1553612948

I dagens samtal pratar vi om utmaningar och möjligheter med AI, vikten av att höja kompetensen generellt och vikten av tillgänglig och kvalitetssäkrad data. Du får också höra om hur Sundsvalls kommun arbetar med behovsdriven utveckling av AI lösningar. Medverkande: Marcus Matteby, it-direktör Sundsvalls kommun, Markus Bylund, SKR, Christoffer Petersson, SKR Samtalsledare: Anders Nordh, SKR

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Nyårsnatten2019-2020 ska tre väninnor i Sundsvall fira in det nya året. De ska spela Bingolotto, äta och dricka gott och titta på fyrverkerierna vid tolvslaget. Men nyårsfesten går inte som de tänkt. Någon av dem glömmer att låsa dörren. En dispyt uppstår och en kniv hamnar i fel händer. På nyårsdagsmorgonen är bara två av kvinnorna vid liv. Programledare är Christopher Holmberg, manusförfattare är Adrianna Pavlica och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, domen i Sundsvalls tingsrätt och domen i Hovrätten för Nedre Norrland.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * 2005 kommer en ung man in på Sundsvalls polisstation och erkänner att han dödat sin flickvän.

Cecilia Düringer och David Rune möter Alexander Arvidsson och Petra Berggren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen fortsätter Sverigeturnén och besökte i veckan suveräna SUNDSVALL! Ett utsålt Sundsvalls teater fick bevittna när P3-historiastjärnan Cecilia Düringer och programutvecklarstjärnan David Rune mötte Drakstadens hemmahopp P4-Västernorrlandstjärnan Alexander Arvidsson och P3-Krimstjärnan Petra Berggren.Har Stockholms Tingsrätt gett Ulf Brunnberg rätten till varumärket ”Dynamit-Harry”? Vad har UDs nya kabinettssekreterare Dag Hartelius för excentriskt förflutet? Hur kommer Johan Forssell nollas inför att han kliver på nya ministerrollen och tog verkligen Romina Pourmokhtari med sig Oliver Ingrosso till Riksdagens öppnande? Riksmötets öppnade innebär en lika högtidlig ceremoni hos Lantzkampen; FOLKDRÄKTSBINGO!Go Lyss!Programledare: Annika LantzDomare: Sara ”Tage Danielssons minnesprisvinnare” LövestamProducent: Rickard NerbeTekniker: Ove Jönsson och Peter Wallgren

Snart är det fredag och det firar vi med ett fullsmockat avsnitt! Vi börjar med att ringa upp Peter Gwargis som bytt Malmö mot Irak. De pratas proffsliv, tiden i Örebro och lite om Jönköping Södra. Sen tar vi ett snack med Sundsvalls egna Clark Kent, Karl Ståhl. På lördag spelar GIF Sundsvall mot Brage och inträdet är gratis, blir det mer än 7000 åskådare kommer sportchefen, Ståhl, att gå in med matchbollen iklädd en stålmannen dräkt. Det blir självklart lite prat om Giffarna och Norrlandsfotbollen också. Efter det tittar vi till hur det är med Grunden Bois och deras grundare Thor Guttormsen. Snart ett år sedan Fotbollsmorgon var där och hälsade på, har det hänt något sen sist? "On this day" gör en storstilad comeback med Björn Hellberg. 20 år sedan Roger Federer vann US Open och det blir såklart en hel del prat om det, men också om Halmstad, Sunderland och det livslånga lidandet som kanske nådde sin kulmen 1987. Marcus Allbäck kommer äntligen till studion och pratar gamle minnen, sitt nya jobb och hur det är att vara tredje man i landslaget. Som vi längtat! Dessutom slänger vi in lite speltips med Myggan. Tune in! Programledare: Axel Insulander I panelen: Fabian Ahlstrand & Sean Sabetkar Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=D878Ak9fraY

Patrik Backman är klubb- & verksamhetschef i Sundsvalls Tennisklubb. Tidigare har han varit tränare i Kramfors Tennis, Öviks TK och på Kramfors Tennisgymnasium.   I det här avsnittet pratar vi om vad som gått som man hoppats på respektive vad som inte gått som man hoppats i Sundsvall sedan öppnandet av nya Baldershallen, skillnaderna mellan att vara ett LIU och ett NIU-gymnasium, varför Backman inte tror att elever ska flytta hemifrån för att börja ett gymnasium, varför han tror en del norrlandsklubbar är sovande, vikten av tränarutbildning, varför Sundsvall vill arrangera mycket tävlingar och så berättar Backman varför han tror det är superviktigt att börja tävla internationellt i tidig ålder.   Ett kanonavsnitt!   Stort tack till alla mina partners: -             Zenniz -             Wilson Tennis Camp -             Lehnhoff Tennis International - TennisXAnalysis -             Caxton Sports Management -             House of Bontin (10% med koden ”Baslinjen” på allt utom Slinger eller redan nedsatta priser)

Bertil Sundman, född 1986, jobbar heltid som tränare i Öviks TK samt 20% för Region Norr. Bertil har varit på mängder av tävlingar i Sverige för både regionen och sin klubb och har stor kunskap kring tennisen i norr, vilket vi pratar en hel del om i det här avsnittet där vi dessutom avhandlar: -             Öviks TK -             Vikten av välfungerande styrelser -             En sammanställning över norrlandstennisens levande klubbar -             Sundsvalls storsatsning -             Ifall Norrland kommer kunna konkurrera med övriga regioner i landet framöver Rösta på Öviks TK som Årets Idrottsförening här: https://www.folkspel.se/aretseldsjal/finalister-idrottsforening/https://www.folkspel.se/aretseldsjal/finalister-idrottsforening/   www.baslinjen.com - för mer material om tennis i Norden! www.zenniz.com - Experience smart tennis www.houseofbontin.se - Smarta destinationen för tennis och padel (10% rabatt med koden "Baslinjen" på allt utom Slinger Bag eller redan nedsatta priser) www.lehnhofftennisinternational.com - Successfully guiding scandinavian tennis players through the American university recruiting process www.tenniscamp.se - Wilson Tennis Camp

Performed by Sundsvalls Blåsorkester Remix by Pehr Flühr

Jonna sitter i Schweiz utan sina kläder, sin skidutrustning och värst av allt – utan sin poddmick, Elvira har kapat tiondelar inför VM-spurtarna genom att kapa centimeter hos frissan, Hanna har besökt Sundsvalls kommande gourmé-/storköksrestaurang, Charlotte har både infogat och blivit infogad starstruckness och Kjelle kom hem från Idrottsgalan med ytterligare en kunglig servettrofé. Vinterpasset produceras av Brand Studio, en del av Bonnier News i samarbete med Håkanson United.Vill du komma i kontakt med Vinterpasset skicka ett mail till hej@vinterpasset.se.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * Den sjunde november 2019 hittas en 30årig man död i sin lägenhet i stadsdelen Skönsmon i Sundsvall. Kort därefter upptäcker polisen att hans exflickvän samma kväll tagit en överdos med lugnande tabletter, och de kan börja nysta upp härvan som ser ut att ligga bakom 30-åringens död. Men vad har egentligen hänt? Källor: Polisens förundersökningsprotokoll, Åtalet vid Sundsvalls tingsrätt, Deldomen och domen i Sundsvalls tingsrätt, Domen i Hovrätten för Nedre Norrland, Artiklar i Sundsvalls Tidning. Programledare i detta avsnitt är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Per Johansson, och producent är Andreas Jamsheree. Svenska Mordhistorier görs av podcastbolaget Creedcast, exklusivt för PodMe.

  Ny torsdag, nya Hockeyettan-rubriker för Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund att diskutera. Vi snackar om ett supersnabbt mål, Falu IFs spräckta poängnolla och succévärvning, Lindlövens backkris, spännande streckstrider som är på gång, forwarden som vägrade kliva på bussen och nu tvingats lämna klubben, Sundsvalls sammanfall på bortaplan, Hudiksvalls tre raka nollor, publiksuccé när Hockeyettan […]

Måndagsommar är tillbaka med Armann och Jofi som sitter i Studio Störande ljud utifrån eller nåt sånt. Det diskuteras främst Prigozins olyckliga död, swishlistan på Sundsvalls alla knarkare och nya lagstiftningen som ska få bort barnknark. Men även högljudda CP:n och tågkonduktörer och massa annat skit. Stötta podden ekonomiskt på https://www.patreon.com/mandag och få tillgång till massa exklusivt material. Gå sen in på http://www.underjord.nu och säkra dina biljetter till höstsäsongen av världens bästa och Malmös nästnästa ståuppklubb Under Jord!

In episode 258 UNP founder and curator Grant Scott is in his shed reflecting on post-photography photography and how fakery has nothing to do with documentation of reality. Plus this week, photographer Paul Hansen takes on the challenge of supplying Grant with an audio file no longer than 5 minutes in length in which he answer's the question ‘What Does Photography Mean to You?' Paul Hansen is a photojournalist based in Stockholm, Sweden. As a staff photographer for the daily newspaper Dagens Nyheter his assignments and self-initiated projects, take him all over the world covering events in Haiti, Bosnia, Afghanistan as well as in Sweden. There is always one common denominator that links his work together and that is empathy. His visual storytelling has been awarded many domestic and international prizes and honours, including Picture of the Year two times and  Photographer of the Year in Sweden nine times. He was also awarded Photographer of the Year Newspaper in POYi 2010 and 2013, World Press Photo, 2012, a second place in Photographer of the Year in POYi 2015 and a second place in General News by World Press Photo 2016. In 2017 and 2018 he had two major exhibitions at the Fotografiska museum in Stockholm. In June 2019 he exhibited his photographs at the Sundsvalls museum in Sweden. www.paulhansenphotojournalism.com Dr. Grant Scott is the founder/curator of United Nations of Photography, a Senior Lecturer and Subject Co-ordinator: Photography at Oxford Brookes University, Oxford, a working photographer, documentary filmmaker, BBC Radio contributor and the author of Professional Photography: The New Global Landscape Explained (Routledge 2014), The Essential Student Guide to Professional Photography (Routledge 2015), New Ways of Seeing: The Democratic Language of Photography (Routledge 2019). His film Do Not Bend: The Photographic Life of Bill Jay was first screened in 2018 www.donotbendfilm.com. He is the presenter of the A Photographic Life and In Search of Bill Jay podcasts. © Grant Scott 2023

Nytt mord i Skärholmen, rättegång startad om skjutningen i Gubbängen, heroinkirurg i Skåne och mordet på en kvinna i kramfors är nu uppe i rätten. Rättegång har startat i Sundsvalls tingsrätt där en man i 45-årsåldern står åtalad för mord och grovt gravfridsbrott på en 25-årig kvinna från Timrå. Den senaste skjutningen i Stockholm gäller ett mord på en man i 30-årsåldern som sköts utanför tunnelbanan på onsdagskvällen.En kirurg i Skåne och hans flickvän har dömts till fängelse efter att polisen hittat stora mängder heroin i deras lägenhet. Första rättegången med koppling till våldsvågen i Stockholm har startat. Det gäller de skjutningar som skedde mot två lägenheter i Gubbängen i Stockholm där två 15-åringar bland annat står åtalade.

I avsnitt 62 av Landskrona BoIS-podden tar vi ut startelvan till premiären. Dessutom blir det intervju med Edvin Dahlqvist och en rapport från lokalmedia i Sundsvall. Efter träningslägret i Marbella är Landskrona BoIS-podden tillbaka på hemmaplan. Bara dagar återstår innan det är premiär i superettan mot Sundsvall. I veckans avsnitt bjuder Eric Persson och Sebastian Rönström på följande punkter: * Våra förväntningar inför säsongen. Var hamnar BoIS i tabellen – och vilka spelare får sina genombrott? * Vi ringer Lukas Sahlin, journalist på Sundsvalls tidning, för att få en motståndarrapport. Han pratar bland annat om ex-BoIS:aren Erik Andersson. * Intervju med wingbacken Edvin Dahlqvist. * Hur kommer BoIS att starta i premiären? Vi är säkra på vår sak. * Medias tips och spaningar från upptaktsträffen. * Amr Kaddouras förlängning. Vilka signaler skickar den?

Att föda barn har genom historien varit en livsfarlig händelse där dödligheten var skrämmande hög för både mödrar och barn. Men vetenskap och en tidig ambition att förbättra barnafödandets villkor kom under 1800-talet att kraftigt minska både mödra- och barnadödlighet.I ett första steg förbättrades barnafödandet genom skiftet från kloka gummor till utbildade barnmorskor för att i nästa steg gå till förlossningssjukhus som organiserades efter industriella principer. Efter det tidiga 1900-talet har också bemötandet gått från klinisk empatilöshet till upplevelser.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maja Larsson, journalist och författare, aktuell med boken Kläda i blodig skjorta – Svenskt barnafödande under 150 år.1774 startas Barnbördhuset Pro Patria i Stockholm, Sveriges första förlossningssjukhus, för att ta hand om ogifta och extremt fattiga kvinnor i ett försök att minska barnamorden. Sjukhusen blir också utbildningsanstalter för barnmorskor.Satsningen på förlossningssjukvård och utbildning skulle ge resultat. Barnadödligheten minskade från 17 procent 1820 till 10 procent 1890. Samtidigt minskade mödradödligheten under 1800-talet från 8 av 1000 födande kvinnor till 2 av 1000 födande kvinnor. Och detta i ett av Europas fattigaste länder.Under 1800-talet skedde de flesta förlossningarna i hemmet med hjälp av kloka gummor och senare utbildade barnmorskor. Långt in på 1900-talet var vidskepelse en del av omsorgen, men med tiden ersattes vidskepelse mot medicinska kunskaper. De utbildade barnmorskornas förståelse att hygien räddade liv bidrog på ett avgörande sätt till att minska barn- och mödradödlighetenFrån slutet av 1800-talet och framåt flyttade förlossningarna till sjukhus. Med tiden blev förlossningsenheterna allt större. De små, privata förlossningshem som fanns under det tidiga 1900-talet försvann, liksom de mindre barnbördshusen som blev vanliga samtidigt.Bild omslag: Stadsbarnmorskan i Sundsvall Anna Hydén samt nyförlöst baby. Anna Hydén (Anna Charlotta og Björkman) född 1857-08-16 i Tibble socken och död 1941 i Sundsvall. Sundsvalls museum, Erkännande-IckeKommersiell (CC BY-NC) Musik: Moody and fast moving minimalist piano for serious drama av Gerardo Garcia JrArtist Full Names: Gerardo Garcia Jr, Storyblock Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi David Vessberg, tränare i Sundsvalls TK. Vi pratar om hans väg in i tennisen, lärdomar från ett antal år som tränare i Kiel i Tyskland, lärdomar från Håkan Dahlbo samt vad nya Baldershallen kommer betyda för tennisen i Sundsvall.  Ljudklippen i det här avsnittet är hämtade från: * Leo Öberg, avsnitt 42 säsong 2 * Christer Sjöö, avsnitt 52 säsong 2 * Björn Sahlin, avsnitt 49 säsong 2 Och samtalsämnen som vi kommer in på rör bland annat tränarbristen i Sverige och ifall den märks av i Sundsvall, minitennisträning och vad en bra tennistränare är! Skulle ni kunna tänka er att stötta poddens fortlevnad genom att bli patreon-supporter? Klicka här för att läsa mer och om hur du gör: https://www.patreon.com/linuspabaslinjen

Vi samtalar med Anna Stenund som är kyrkoherde i Sundsvalls församling om hur hon har hittat sin väg och sin tro genom livet. Vad är det att vara kristen och hur mycket skiljer det sig från andlighet genom tex meditationen och yoga som hon aktivt utövar, att söka innåt. Vi samtalar även om värmen och lugnet i kyrkan och att det är en plats för alla oavset nivå av tro. Och kan en väldigt lång promenad läka dig?Anna utgår ifrån sig själv som person i detta avsnitt och inte som en representant av Svenska kyrkan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

  Uppladdningen inför en ny spännande Hockeyettan-säsong fortsätter för Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om de lag som vi är mest spända på att se i höstens grundserie, om det uppmärksammade hockeymyglet med a-kassan, Sundsvalls tunga besked att Anton Gustafsson lägger av, en oroväckande ryggskada, Tranås nya poängfinne, Lindlövens bautabackar och en hel […]

En kvinna som blivit utsatt för en våldtäkt drar inför hovrätten tillbaka sina anklagelser. Avgörande blir ett bandat telefonsamtal med den misstänktes försvarsadvokat. Men fallet ska senare få ännu en vändning. I april i år döms en man i 30-årsåldern i Sundsvalls tingsrätt för våldtäkt. Men i hovrätten ser allt ut att ändras - brottsoffret tar nämligen tillbaka sina anklagelser mot mannen.I ett bandat telefonsamtal mellan mannens försvarsadvokat och kvinnan så ändrar hon sin historia, och tar tillbaka sina anklagelser. Men åklagaren i fallet tycker att de nya uppgifterna är märkliga, och misstänker att kvinnan blivit utsatt för påtryckningar. Det bekräftas senare av kvinnan i förhör, och just nu pågår istället en utredning om övergrepp i rättssak - samtidigt som förhandlingarna i hovrätten måste tas om. Försvarsadvokaten i fallet har själv begärt att bli entledigad från fallet - och får kritik av åklagaren för hanteringen av det bandade samtalet.Medverkande:*Lo Jonsson, åklagare*Jakob Lindgren, advokat*Johanna Skinnari, forskare på Brottsförebyggande rådet (Brå)*Fredrik Wallin, chef på KronobergshäktetProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

När surströmmingen har sin premiär tredje torsdagen i augusti uppstår samma diskussion som nu: för eller emot? Sundsvalls legendariske hotell- och restaurangman Oscar Knaust tvekar inte med svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När surströmmingen har sin premiär tredje torsdagen i augusti uppstår samma diskussion som nu: för eller emot? Sundsvalls legendariske hotell- och restaurangman Oscar Knaust tvekar inte med svaret.

Vi finns även på Patreon, där du får alla våra avsnitt reklamfria direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Teckna upp dig här!Äntligen måndag. Äntligen Studio Allsvenskans måndagsavsnitt!Vi snackar ner helgens alla matcher. Degerfors uppvaknande och styrka hemma mot Kalmar, Sundsvalls förfall och Varbergs effektivitet. Årets galnaste match på Borås Arena där Alexander Jeremejeff gjorde mål på allt. Hammarbys chockartade förlust hemma mot Marcus Antonssons Värnamo och Mjällby fortsätter att ta kliv. Birro får vatten på sin kvarn – Mjällby dalar INTE i år. Missa inte Studio Allsvenskans måndagsavsnitt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt varje tisdag till fredag. Teckna upp dig här!Äntligen måndag! Äntligen Studio Allsvenskan.Vi ger er allt från alla matcherna som spelades i helgen.Vi börjar med att hylla den gode Zeidan som BRILJERAR i Malmö FF.På Listerlandet vänder och vinner Mjällby mot Degerfors. Hur gick det till? och hur mår Jacob Bergström som finns bytas ut bara minuter innan han bytts in.Vi hyllar inramningen, sångerna och läktarfesten när Helsingborg äntligen tar tre poäng och Hugo vill se att Sundsvalls tränare får sparken medan Birro krigar för att han vill ska stanna kvar. Vem håller du med?Guidetti gör sitt första mål för AIK när man vinner borta mot Värnamo. Dessutom håller Birro ett brandtal mot de anonyma hatarna på sociala medier som degraderar sig själva och allt värdigt när de beter sig som äckel mot Tihi efter misstaget i går.Djurgården går för guldet blir serieledare efter en storartad vändning borta mot Häcken.I Kalmar handlar det mesta om att Rydström är på vinnarstråket igen och att Thelins Elfsborg fortsätter att förlora och tappa mark gentemot den topp som de flesta trodde de skulle vara en del av.Birro hyllar Kalmars målvakt Ricardo Friedrich och både inramning och ljudvolym på Guldfågeln.Utöver allt ger vi er ALLT ni behöver veta om det som hänt i Silly-djungeln. Vi ger även allt inför matcherna ikväll och diskuterar råder alla att omedelbart sluta pissa i tvättstället på offentliga toaletter.Avsnitt finns ute för alla överallt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier. Bli medlem här!Om Studio Allsvenskan vore en bil är vi idag en hysteriskt fulltankad Landrover som bara plöjer sig fram genom vilken terräng som helst.Inga bromsspår.Vi bara kör.Hugo är tillbaka från ledigheten och får stå till svars av Birro om han förkovrat sig eller bara slappat bort semestern.Var verkligen Birros 90-tal som ett SPA med mjuka tofflor och morgonrockar i frotté?Sedan kastar vi oss över helgens alla matcher och startar vid Sundsvalls bragdmatch där Andreas Andersson förvandlas till Buffon och leder sitt lag till tre sjukt imponerande poäng mot Malmö FF.Vi fortsätter att ställa skorna i hallen och applådera Mjällby som vinner borta mot AIK och undrar varför inte alla lag i Allsvenskan jublar när de förhindrar mål i backlinjen.Vi stannar till i Helsingborg och konstaterar att Henrik Rydström inte helt och fullt förvandlats till en pingstvän utan fortfarande tappar det i intervjuer innan vi tar er med in på läktaren på Tele2 där Djurgården slår Hammarby med 1-0 i derbyt.Varberg är uppe på hästen igen efter 3-0 mot Värnamo och IFK Norrköping vandrar ut sidleds ut alla sammanhang efter 0-1 mot Sirius.Sedan ska Jeremejeff in i landslaget!Vill ni lyssna på när underhållning och sportjournalistik möts ska ni lyssna på Studio Allsvenskan. Finns ute för alla överallt nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från livesändningen den 14 maj. - Under temat "Eurovision" pratade "Nåt skoj" om den nya radiokanalen som ska starta i Nacksta och annat smått o gott. Med sig hade de gäster från Nacksta kultur och Sundsvalls kommun.   I studion: Nicholas Tsakonas och Felicia Johansson.  Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS).

  Ny vecka, mängder av nya Hockeyettan-ämnen att diskutera för Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om en ny tränare och kommande trupp i Nyköping, ett spännande tränarrykte i Skaraborg, Sundsvalls sätt att bygga framledes, spelare som lägger av och förlänger sina kontrakt. Samtidigt funderar vi över de negativa kvalserierna där storfavoriten föll direkt, […]

Premiärveckan är här! Thapper & Lühr kommer på besök. Fokus på Kalmar och Peking. Dessutom har vi Sundsvalls finest på tråden!

Deadline Day närmar sig och vi ger er ALLT inför den. Varje tisdag-fredag får du också fördjupande intervjuer från Allsvenskan. I vår Daily Show här! https://www.patreon.com/studioallsvenskan. Studio Allsvenskan är din bulldozer genom vintern.I dagens avsnitt säkrar vi upp passionen genom att snacka med i tur och ordning: Malmös Milos Milojevic, GIF Sundsvalls huvudtränare Henrik Åhnstrand, Bajens chefsscout Mikael Hjelmberg och Helsingborgs sportchef Andreas Granqvist.Hör hur första tiden varit för Milos i Malmö. Hur ser han på utmaningen från övriga lag i serien? Lär känna nykomlingarna Sundsvalls nya tränare och få lite perspektiv på vad det innebär att bygga en slagkraftig trupp när nätan hela laget lämnat.Sedan berättar Hjelmberg om Hammarbys arbete i Afrika och så får vi prata med Andreas Granqvist som konstaterar att HIF aldrig i livet kommer släppa spelare till AIK...Möt fyra av Sveriges viktigaste fotbollspersonligheter i fredagens avsnitt av Studio Allsvenskan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tema Digitalisering: I detta avsnitt fokuserar vi på rollen som förtroendevald i arbetet med digitalisering tillsammans med Niklas Säwén, vice ordförande i kommunstyrelsen i Sundsvall. Samtalet kretsar kring utmaningar och prioriteringar och de förtroendevaldas uppdrag att företräda medborgarna när verksamheter digitaliseras. Medverkande: Niklas Säwén, vice ordförande i kommunstyrelsen, Sundsvalls kommun Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 19:20

Gurli Maria Bergström, dotter till Kol-Kalle och Lydia Lax, Sundsvalls finest och en i trion Tant Gin, Tant Kron och Tant Fenedrin, tog sig namnet Kai Gullmar, föll som en mogen tomat för en dansk dansös och tonsatte halva trettiotalet. Ingela Hofsten berättar om en pionjär och banbrytare som kom hyfsat långt med täckhet och en bra bit med käckhet men nådde fram med fräckhet.

Gurli Maria Bergström, dotter till Kol-Kalle och Lydia Lax, Sundsvalls finest och en i trion Tant Gin, Tant Kron och Tant Fenedrin, tog sig namnet Kai Gullmar, föll som en mogen tomat för en dansk dansös och tonsatte halva trettiotalet. Ingela Hofsten berättar om en pionjär och banbrytare som kom hyfsat långt med täckhet och en bra bit med käckhet men nådde fram med fräckhet.

Hanne Kjöller är journalist och författare. Hon har varit ledarskribent på Dagens Nyheter och innan dess har hon arbetat på Expressen, Sundsvalls tidning och Bohusläningen. Idag är hon aktuell med boken: Handbok för fifflare.

Från livesändningen den 2 oktober. - Under temat "Historia" pratade Filmtimmen om invigningen av Sundsvalls filmfestival, spelade upp en intervju med filmregissören Gunnar Hall Jensen och spelade ett filmquiz. I studion: Nicholas Tsakonas, Felicia Johansson och Musse Ibrahim. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS)

Vi gästas av Sundsvalls stjärnskott och den fenomenala Ayhan Yagci från Norrlandsmäklarna och vi snackar mindset och försäljning. Mer konkret om hur Ayhan gick från att vara pizzabud till att bli toppmäklare med helt SJUKA siffror. Vi får höra om hur han i början vände på varenda sten för att komma igång snabbt, hur relationen till familjen och bekräftelsebehovet på olika sätt varit en drivkraft och varför målet är att sälja 300 bostäder om året. Men framförallt är Ayhan en otroligt ödmjuk, varm och hårt jobbande mäklare samt person – så det här avsnittet får ni verkligen inte missa!  I veckans spaning från Hemnet tackar vi alla som möjliggjorde den fantastiska kvällen på Guldhemmetgalan och Bernhard ger tips på vad du ska pitcha när du ringer kallt!

År 1947 försvann Ingvar Johansson från sinnessjukhuset Sidsjön. Han hade en dokumenterad våldsamhet och värre skulle det bli…Källor:Rymningen från Sidsjön slutade i dubbelmord | SVT NyheterSvenska dagbladet ”dubbelmördaren har erkänt, beskrev i detalj sitt dåd” 1947-06-08Debatten och skräcken kring Sidsjöns sjukhus | SVT Nyheter13 (Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofemte årgången (händelserna 1947)) (runeberg.org)Sundsvalls tidning 7 juni 1947 Mentalsjukhus i Sverige – WikipediaPsykiatrins historia – Sverige och mentalsjukhusens historia: från helgeandshus till öppenvård (vadardepression.se)FlashbackSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av Kedja Ut gästas vi av Sundsvalls egna Nathalie Engman som ger sin bild av hur hon fångades i vår fantastiska sport. Hon svarar även på er lyssnares fantastiska frågor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vårt pandemidrabbade land blev det inte mycket av det traditionella valborgsfirandet, så varför inte lyssna på ett riktigt eldande vårtal från förr? Norrland var 1936 den del av landet som kanske längtat mest efter att isarna skulle rämna och storskogen frigöra sig ur de meterdjupa drivornas famntag. Här firas vårens ankomst efter urgammal ritual vid bruken, i byarna och i städerna. I Sundsvall har täta folkmassor samlats kring kyrktrappan, där våren hälsas på traditionsenligt vis med tal och sång av Sundsvalls sångarförbund. Talade gjorde folkbildaren och författaren Giovanni Lindeberg.

I vårt pandemidrabbade land blev det inte mycket av det traditionella valborgsfirandet, så varför inte lyssna på ett riktigt eldande vårtal från förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Norrland var 1936 den del av landet som kanske längtat mest efter att isarna skulle rämna och storskogen frigöra sig ur de meterdjupa drivornas famntag. Här firas vårens ankomst efter urgammal ritual vid bruken, i byarna och i städerna. I Sundsvall har täta folkmassor samlats kring kyrktrappan, där våren hälsas på traditionsenligt vis med tal och sång av Sundsvalls sångarförbund. Talade gjorde folkbildaren och författaren Giovanni Lindeberg.

Vi fortsätter fira svenska städer som fyller 400 år i år och nu har det blivit Sundsvall tur! Vi ringer upp Sundsvalls stolthet Hanna Persson, aka Hanapee. Linnea efterfrågar "orientdressing" och vegetariska pizza-hacks, Emma har talat ut i Veckorevyn och vår tv-expert Linus Fremin ger sin take på filmen Malcolm & Marie. Dessutom börjar det eventuellt brinna mitt under sändning!

Det börjar dra ihop sig inför transferdeadline och Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund djupdyker i de sportsliga tendenserna i så väl vårserier som Allettor. Vi diskuterar ett sjukt mål, Sundsvalls framfart i norr, Forshagas fina form, Hudiksvalls och Borlänges svagare insatser, Huddinges fria fall, Troja/Ljungbys nostalgiska ådra, Nybros formsvacka och allt som inte verkar stå […]

Oppositionsledare kräver att MSB-chefen Dan Eliasson avgår. Inför ödesvalet i Georgia. Hör våra USA-korrespondenter. Katastrofen utanför Oslo - hör Sundsvalls-bon som klarade sig i raset.

Från livesändningen den 17 oktober - Intervju med En Liten Krogs ägare Agneta Hedman, bästa och sämsta restaurangupplevelserna i Sundsvall och bästa från Sundsvalls restaurangliv.  I studion: Felicia Johansson och Fredrik Hartstein.  Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS)

Hockeyettan har äntligen haft premiär och därför passar Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund på att botanisera bland snackisarna från premiärhelgen. Vi snackar om skrällarna, spelarna som fick en drömstart, publikuppslutningen och coronautbrottet i Vallentuna. Spotlight riktas mot Karlskronas starka spel men svaga strategi, maskinen Nybro, Mörrums hånhumor, målvaktsvalet i Visby, Segeltorps självmål, Sundsvalls jobbiga nolla […]

Från livesändningen den 26 augusti Radiosvallets första morgonsändning på en veckodag. Vi fick besök av JFS general Alfons Westerberg och journalistprogrammets programansvarige Peter Jonriksson som pratade om utbildningen. Markus gjorde även en intervju med Sundsvalls turistbyrå om turistmål i Sundsvall.  I studion: Adam Danielsson och Markus Lundqvist. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS)

Från livesändningen den 6 juni - Intervju med Big Brother Lennie och Sundsvalls kommun angående Sundsvalls 400-års jubileum. Dessutom går vi igenom veckans nyhetssnackisar.  I studion: Programledare Adam Danielsson, Markus Lundqvist och Ida Norin. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet Sundsvall (JFS)

Efter många om och men är vi tillbaka med ett färskt avsnitt av baslinjen. Vi snackar ned svenska cupen och snackar upp OS-kvalet. Vi surrar om Sundsvalls största basketevent och om bytesrykten från NBA.

Avsnitt 41: Hur ser egentligen livet ut för en politiker? I förra delen delade Peder Björk om responsen från Sundsvalls befolkning. I detta avsnitt berättar han om ångest, relationer och tålamod för Ikea-möbler och tekniken. Peder berättar: “Jag kan bli riktigt förbannad, men det är väldigt sällan. Det är mest över praktiska saker när det inte går, tekniken när den inte fungerar. Jag har inget intresse av att hålla på med tekniken för teknikens skull som vissa har. Jag kan vara avundsjuk på dem som tycker det är spännande att felsöka". Lyssna även på iTunes, Spotify och i appar där poddar finns. Mer om Peder samt fler historier finns på Instagram och Facebook

Ombord på nattåget mot Östersund tänker jag på kvällens vernissage hos Sundsvalls konstförening i deras nya lokal på Trädgårdsgatan. Lite drygt sextio besökare kom och du som lyssnar bjuds med in.

Anton får styra och ställa hur han vill i ett avsnitt... och hur går det? Helt fantastiskt knasigt och musikaliskt underbart på en och samma gång så klart! Det blir samlagsmusik, skämskuddelåt, Svensktoppen Nästa och Pleff! Dessutom roast av en annan Sundsvalls-podd och Rage Against The Machine!  Lägg ljud i vår dropbox: https://goo.gl/KP21W1 Gilla oss på facebook: https://www.facebook.com/beardsoup/ Stötta oss på Patreon: https://www.patreon.com/beardsoup Lyssna på oss: Spotify

Martinas flamsigaste bok har fått jättefina recensioner och Sundsvalls kommun har städslat ett medium. Dessutom: därför borde Nisti Sterk och Martin Fröst hålla klaffen och lämna över ord och ton till barnen. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Podden gästas av Johan Israelsson, bloggare på Fotbollskanalen. Vi pratar om Graham Potters arv, varför inga svenska tränare får chansen i de stora ligorna, Sundsvalls ekonomiska kris, omgångens sjuka matcher och den tragiska beefen mellan Polis och fotbollssupportrar.

Michael Jackson, Woody Allen, R. Kelly, Ryan Adams... De omdebatterade kulturutövarna är många och åsikterna om kulturbojkotter går isär. Har debatterna blivit fler och vad innebär det för kulturen? I dagens P1 Kultur diskuterar ledarskribenterna Erik Helmerson, DN, Sofia Mirjamsdotter, Sundsvalls tidning och författaren Katarina Wennstam om de numera ofta återkommande debatterna om kultur och moral om det t ex är försvarbart att ta del av verk som är skapade av kulturutövare med mer eller mindre tvivelaktig vandel. Har det blivit vanligare att göra etiska val före de estetiska? Att de hänger ihop med de sociala medierna är förstås ingen nyhet, men hur har det förändrat vårt förhållningssätt till frågor av det här slaget? Är det önskvärt eller inte? Dramatens arbetsklimat, Michael Jackson, Ryan Adams och bolaget Amazons avslutade samarbete med Woody Allen är bara ett axplock från det senaste halvårets intensiva debatter. Hur präglar de kulturvärlden? Det blir också en första rapport från Venedig, där den stora konstbiennalen snart öppnar. P1 Kultur konstkritiker Cecilia Blomberg är på plats. I dag inleder OBS en serie om poesi efter Auschwitz. Det var filosofen Theodor Adorno som skrev att det är barbariskt att skriva en dikt efter Auschwitz. Men, den här serien handlar om dem som ändå kom att skriva poesi efter förintelsen. I första delen reflekterar författaren Eva Ström över den norska poeten Gunvor Hofmo och hennes vän Ruth Maier, som dödades i Auschwitz. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Innan premiären fick vi en sittning med Djurgårdens lagkapten Marcus Danielson. Vi pratar om beslutet att lämna tryggheten i Sundsvalls startelva till betydligt hårdare konkurrens i DIF. Vi pratar om kaptensrollen och förväntningarna på kommande säsong.Prenumerera på DIFpodden och sprid ordet vidare.Gäst: Marcus DanielsonProgramledare: Farid Abbaspour See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Intervju med Cecilia Backlund. Grundaren till index-metoden i volymfransar, lärare för Lookbylinn, en av Sveriges största Frans-skolor. Cicci kammade hem 5:e plats i Expert-klassen i Volymfransar på Sm 2018 & Cicci har utbildat bland annat runt 100 elever hittills. Hon har fantastiska instagram-bilder och hon är en stor förebild för många då hon alltid är glad och trevlig, hon brinner verkligen för det hon arbetar med. Sundsvalls bästa salong & utbildningar.

Studio Allsvenskan gästas av Sundsvalls succémålvakt William Eskelinen! Det är minst sagt ett kärt återseende då William gästade podden tidigare i somras. Efter en stark höst är William nu stekhet på Silly Season-marknaden och ryktas till den allsvenska konkurrenten Djurgården. Vi grillar William givetvis på om det blir en övergång men sen så snackar vi också om Williams starka debutsäsong, när han spikade igen mot AIK inför 50 000 på Friends Arena, att Sundsvall riskerar att bli sönderköpta, en eventuell januariturné med landslaget och att han precis skaffat Per Jonsson som agent. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Studio Allsvenskan gästas denna vecka av Sundsvalls assisterande tränare Ferran Sibila. För första gången berättar han nu om succésäsongen och hur Sundsvall gått från att ha varit utskällda och tippade sist i tabellen till att charma hela allsvenskan. Hur fick man Linus Hallenius att lyfta? Vilka är Soccer Services som Ferran jobbar för? Hur var det att möta Leo Messi? Vad ska Sundsvall göra för att ta nästa steg? Blir Ferran kvar i Sundsvall? Och vilka klubbar har hört av sig? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi ringer upp Sundsvalls tränare Joel Cedergren för att prata Sundsvalls omvandling, ledarskap, mediakritik och självklart senaste omgången av Allsvenskan.

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara? Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta  Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin. Svidande politikerkritik om lokal valbevakning I Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering  Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. All elektronisk utrustning ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.

Studio Allsvenskan gästas av GIF Sundsvalls sportchef Urban Hagblom. Ett öppet och varmt samtal. Det pratas om lagets bristande ekonomi, hur Spanien-spåret startade och vad som egentligen händer med lagets hetaste spelare, Hallenius, Batanero, Eskelinen och Sema. Dessutom snackas det om tränarna Cedergren/Sibila betydelse för laget och hur man ska bli bättre på akademifotbollen och få mer publik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Studio Allsvenskan kastar sig på helgens stekheta derby mellan Hammarby och Djurgården, surrar läktarskandalen och tifo-kampen. Vi snackar också om AIK:s överkörning av Häcken, MFF:s spikraka väg mot toppen, Örebros märkliga VAR-vinst, Dalkurds tunga tapp i slutet, Sundsvalls kross av Sirius, Elfsborgs bleka insats och att TFF är Norrköpings spöke. Sen tar vi också ut omgångens elva, spelare och tränare! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hösten är här och vi bjuder på det sista avsnittet i sommarstudion. Hela redaktionen är tillbaka från semestern och vi försöker hantera vardagen och livet. Vi analyserar HELA omgång 17 och dess sjuka resultat. Bland annat: den svettiga guldstriden, Mats Gren och Göteborgs tålamod, Pekings fina spel men uddlöshet, ÖSKs fall, Sundsvalls skräll, AIKs form, Bosses säljartekniker och MYCKET mer. Dessutom får du reda på varför Anna och Malin liknar Bajen vid en envis hund... Klacksparken går dessutom till en sjukt bra och nödvändig jämställdhetsinsats och träffar därför såklart krysset.

I tionde avsnittet av Y-podden stämmer vi möte med Alfred Janson, kirurg på Sundsvalls sjukhus. Han är en av relativt få som aktivt gett sig in i sjukhusdebatten i Västernorrland för att försvara Sundsvalls sjukhus. Det blir ett samtal som kretsar kring bypolitik, stafetter, massmedier och Måns Roséns utredning. https://pod.mittmedia.se/pod/filer/180518_y-podd_Alfred_Janson.mp3 Inlägget Y-podden #10 – kirurgen Alfred Janson dök först upp på Y-podden.

Krisen i Malmö FF, cupfinalen, Sundsvalls fina spel, IFK Norrköpings märkliga form och Hammarbys stenhårda offensiv. Bland mycket annat.

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll? För en god personcentrerad omsorg behövs gott om tid, kontinuitet bland personalen och handlingsutrymme så att personal och äldre får vara flexibla i sin vardag. Men det senaste decenniet har arbetsbördan för personalen inom äldreomsorgen ökat, färre får plats äldreboende och hemtjänsten blir allt mer detaljstyrd. I dagens Vetandets värld ska vi, med hjälp av forskningen, se hur vi kan förbättra den svenska äldreomsorgen trots att bördan på kommunerna ökar. I programmet medverkar: Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet. Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet. Marianne Abrahamsson, universitetslektor vid avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet. Anna Dunér, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Agneta Malmgren Fänge, docent vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Tove Harnett, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Magdalena Elmersjö, forskare vid Södertörns högskola. Vi hör också undersköterskan Niklas Larsson, Åsa Swan, metodutvecklare i Sundsvalls kommun, och pensionärerna Gert Öberg, Anne Kristin Eriksson, Inga-Maj Nilsson, Radmila Petrovic och Sonja Olsson. Olof Peterson vet@sr.se

Mårthen Bergman, Mattias Lindström och Erik Edman in da allsvenskan house igen.Lindström skryter om sin oerhörda expertis på Randers i allmänhet och Viktor Lundberg i synnerhet, Edman pratar vattenrutschkanor och Championship Manager samt hyllar Daniel Sundgrens filmning. Det blir också lite analys av Jordan-jubel, frågetecken kring Sundsvalls spanske (?) speaker och det där skottet som väl Manuel Neuer hade räddat?Martinho Gustafsson har som vanligt klippt ihop det hela.3 grejer till:VA MED I LJUGARBÄNKEN 1X2 OCH SLÅ OSS OM NI VÅGAR!https://promotions.nordicbet.com/ljugarbanken18/sv/Följ oss på Facebooken! https://www.facebook.com/ljugarbankenpodcast/?ref=bookmarksFölj oss på Twitter!https://twitter.com/ljugarbank See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter vittnesmål världen över om sextrakasserier i filmbranschen, vad är lösningen? Efter den senaste tidens vittnesmål om sextrakasserier i filmbranschen diskuterar vi problem och möjlig lösning med Helene Granqvist, ordförande i WIFT som jobbar för jämställdhet i filmbranschen och kulturredaktionens filmreporter Emma Engström.  Hashtaggen #MeToo har fått kvinnor världen över att berätta om när de blivit trakasserade. Sofia Mirjamsdotter är ledarskribent på Sundsvalls tidning och var en av de som drog i gång hashtaggen prataomdet 2010. Vad hände sen, vad fick den för konsekvenser?    Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Vilket ansvar tar mediebolagen för samtalstonen i sociala medier efter program och artiklar som väckt debatt? Finns det gränser för hur anställda journalister får uttrycka sig i jobbet och privat? När få medieföretag har kvar sina kommentarsfält flyttar dialogen med publiken ut på sociala medier. Men dessa omfattas inte av utgivarskapet. Hur tar mediebranschen ansvar för samtalsklimatet på nätet? Direktsändning på webben och i Sveriges Radio Play Tid: Fredag 29 september kl 11.00-11.45 Plats: Bokmässan i Göteborg, Svenska mässan, i Sveriges Radios monter, nr B08:40 Medverkande: Stefan Eklund, chefredaktör Borås Tidning (Gota Media) Thomas Mattsson, chefredaktör Expressen Åsa Linderborg, kulturchef Aftonbladet Karin Lindblom, digital chef Ekot, Sveriges Radio Sofia Mirjamsdotter, journalist och ledarskribent Sundsvalls tidning (Mittmedia) Carl Fridh Kleberg, utrikesreporter SVT Moderator: Johar Bendjelloul, Sveriges Radio Sveriges Radio fortsätter seminarieserien Ordväxla med omsorg en serie diskussioner om hur vi kan förbättra samtalen på internet. Detta blir fjärde delen. Tidigare har vi diskuterat individens ansvar, hur det är att vara ung och växa upp på nätet samt politikens och juridikens ansvar för hot, hat, integritet och yttrandefrihet. Producent: Cecilia Djurberg, Sveriges Radio

Serieindelningen har kommit och Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund diskuterar Grästorps förflyttning till söderserien och hur heta de fyra serierna egentligen känns i förhållande till varandra. Vi funderar kring Sundsvalls ekonomiska trångmål och vad de kan tänkas betyda för klubben och serierna. Kommer klubben att överleva? Kommer de att klara den nya licensen? Det blir […]

Vi snackar om Sundsvalls matchen sportchef och göteborg medverkande Ulric Johnny Tobias och Kalle See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt nio så träffar vi Anna-Karin Noteby, en av förskolans pjäser inom Net21 (IT-pedagogiskt resurscentrum inom Sundsvalls kommun). Tillsammans resonerar vi kring digitaliseringens roll i förskolans lärmiljöer. Anna-Karin arbetar både inom Net21 och som förskollärare i barngrupp där hon testar och utvecklar verksamheten mot digitala uttryckssätt. Skolan har ofta mycket att lära av förskolan, det är en allmän bild som Anna-Karin befäster enligt vår åsikt.

Medverkande: Jonatan Brynielsson Lacke Svensson Gäster: Ludde Samuelsson Ola Aurell Vi pratar om kvällens standupshow, Sundsvalls stämpel i humorsverige, Luddes dialekt, vart Ola kommer ifrån, Björn Ranelid, vilka våra gäster är, skämtskrivande, hur Ola skriver låtar, Olas medverkan i Allsång på Skansen, ifall Ludde jobbat något med TV och skillnader mellan svensk och amerikansk/brittisk standup.

I detta avsnitt av lärpodden så resonerar vi kring pedagogisk lärmiljö. Deltar (passivt) gjorde Skopet, en personaltidning för anställda inom Sundsvalls kommun och Maria Granqvist, medie- och specialpedagog. Ljudeffekt: dingding av ljudman - freesound.org/people/ljudman/ CC-BY

Avsnitt två av lärpodden fokuserar på digital utveckling ur med olika frågeställningar som grund. Vi har besökt Kyrkmons skola, Sundsvalls kommun, Skönsmons skola, Bredsands skola och Stöde skola. Delar av intervjuerna finns med i avsnittet, för hela intervjuer se pedagogsundsvall.se/larpodden. Lärpodden är ett samarbete mellan Barn,- elevhälsa och skolutveckling, Mediotek Sundsvall och Skönsmons skola.

I avsnittet diskuterar vi hur branschen kan bli mer förändringsbenägen och våga omfamna digitaliseringen på flera plan.  Medverkande: Mattias Hindfelt, tidigare CIO, Riksbyggen, Joakim Jardenberg, digital förändringsledare, SKL, Åsa Jadelius, IT-strateg, Sundsvalls stadsbyggnadskontor och Lisa Lindström, VD, digitalbyrån Doberman. Programledare: Emma Jonsteg.

Cornelia Lind är Sundsvalls egen Pippi Långstrump. Elva år ung och ovanligt stark har hon fastnat för tyngdlyftning och styrkelyft. Nu tränar hon tillsammans med sin coach på Sundsvalls Atletklubb flera gånger i veckan och delar med sig av sin utveckling via kontot @korre2004 på Instagram. Missa inte tjejen som går sin egen träningsväg och gärna ser att fler tjejer satsar på att bli starka.

Tänk att alltid vara på väg. Blåsvarta Baksmällan #83 möts på Börjegatan och summerar en episk Siriusweekend och har så klart vinsten mot GIF Sundsvall i Svenska cupen i fokus. Dessutom: Pink Ladies, ubåt, grabbarna med flås, Nya Studenternas, nya farsan, Sundsvalls pissande på cupen, "Kinkan", målvaktsfrågan och vända-om-å-springa. Medverkande: Axel Vinter Persson, Johann Bernövall, Oskar Bernövall.   patreon.com/bsbaksmallan

Möt Daniel Bruce: grafisk formgivare och ex-DJ bosatt i Stockholm men bördig från norrlandsförorten Sundsvall. När han gräver i skivbörsens billigaste lådor bränner han sin femtiolapp på hip house, Gibb-producerad silkespop, swingig vokaljazz, Stock-Aitken-Waterman och extremt slick västkustrock. Vi snackar om Sundsvalls housescen, välproducerad vokalmusik, The Manhattan Transfers korta ögonblick i glamrocken, poliodrabbade bluesmän, att … Fortsätt läsa "#56: Daniel Bruce" Podcast-avsnittet #56: Daniel Bruce publicerades i orginal på DJ 50 Spänn.

Det har blåst upp till storm i den svenska åkeribranschen. En friande dom mot en makedonsk chaufför har fått svenska lastbilschaufförer att stanna i protest. Kaliber nyhetsdokumentär om lastbilskonflikten. I ett halvår har nu de svenska chaufförer stannat i protest på de svenska vägarna och i dagens Kaliber ska vi titta närmare på vad som egentligen hände. Men vi börjar på en kaj på Söder i Stockholm. Framför oss ser vi här i ruskvädret, en hel del lastbilar utav olika storlekar och modeller, en hel del dragbilar som hänger på en påhängsvagn så att det blir ett ekipage som kan frakta gods. Det är polacker, rumäner, finländare och vi ser bilar från Ryssland, Bulgarien. Stor variation på vad bilarna kommer ifrån men inte så många svenska. Titta här står en RO, rumän alltså Lite längre bort står ett gäng lastbilschaufförer och pratar.Börje Gustafsson, jag kommer från Finland, Borgå.Nu står vi i en av Stockholms hamnar. Vi frågar Börje Gustafsson, vad har han har för uppdrag idagJag har levererat båtar till båtmässan, väntar på att åka tillbaka till Finland, båten går ikväll. Det har ändrats, nu har det kommit utländska, det var bättre förr. Mer lönsamhet.Nu står vi på en plats där det är mycket lastbilar och trafik som går ut och in i landet. Och även trailers som kommer från Finland, har du märkt någon förändring på vilka fordon som kommer och hämtar?Tidigare var det bara svenskar som körde lössläp, men nu är det bara utländska bilar. Man vet inte under vilka förhållanden och hur lagligt det är, säger Börje Gustafsson.I Kaliber idag ska vi titta närmare på en händelse som tände brasan som redan glödde i den svenska lastbilbranschen och fick chaufförer att stanna i protest.En historisk tillbakablickSedan Sverige gick med i EU 1995 är vi en del av den fria rörligheten, målet med transporterna inom EU är att skapa ett gemensamt transportområde med likvärdiga konkurrensvillkor, men många i åkeribranschen tycker att det blivit tvärtom och efterlyser lika villkor.En stridsfråga är huruvida de så kallade cabotagereglerna missbrukas av utländska företag eller inte.Vad är då cabotage? En lastbil från ett annat EU-land som har lossat gods i Sverige får inom en vecka köra tre vanliga inrikeskörningar i Sverige. Detta är regler som EU har bestämt. Utländska lastbilar kan också köra så kallade kombinerade transporter, då man blandar transporter  på väg, sjö och järnväg. Även detta är reglerat av EU. De här reglerna skapar osäkerhet och konflikter i branschen.Vi tar oss tillbaka till oktober 2013. P4 Göteborg rapporter från demonstrationer i centrala Göteborg, 400 transportarbetare protesterar  mot osund konkurrens och lönedumpning. Det lät bland annat så här:Varför är du här idag?För att jag vill visa att jag värnar för mitt och våra jobb. Alla utlänningar får jättegärna komma hit. Men då ska de jobba på våra villkor.Vi vill få en tydligare bild av varför man protesterar. Så vi åker till Jönköping och träffar Johan Kullgren, åkeriägare i Jönköping. Vi är på väg till ett industriområde i Jönköping där Johan och hans kollegor ska stanna i protest kl 12. Vi frågar hur det går med firman?Inte dåligt, men inte så bra som man tycker att det borde. Priserna är så pressade, knappt någon vinst längre, svarar Johan KullgrenHur är det i branschen?Vad ska man säga, den är väldigt snedvriden, fruktansvärd konkurens, många företag från andra länder kommer hit och kör fruktansvärt billigt. Ingen sund konkurrens nånstans, gör att priserna pressas, väldigt många körningar idag kan vi inte köra. Du hade gått minus hela tiden, säger ju sig självt, det går inte, säger Kullgren.Hur vet du att priserna är så pressade?Ja men det vet man ju själv när man lägger anbud på körningar, man hör vad dom får för priser, hört från speditörer i stan. Rätt som det är kommer det en polsk, rumänsk eller bulgarisk dragbil istället på dom trailarna som någon annan körde innan. Då är det inte så svårt att lista ut hur det har gått till, säger KullgrenPå en Facebook-grupp på nätet hittade Johan Kullgren flera kollegor som var upprörda och irriterade över en dom i Sundsvalls tingsrätt. Tillsammans startade de gruppen Här Stannar Sverige och bestämde sig för att protestera mot domen genom att stanna sina lastbilar en kvart vid vägkanten klockan tolv på dagen och vid midnatt. Johan Kullgren berättar:Tingsrättsdomen i Sundsvall var det som fick bägaren att rinna över. Det som fick oss att stanna är situationen är som den är, vi har ingen sund konkurrans alls och det är ett stort problem. . Många som håller på med olagligheter och vi är en bransch som blöder rent ut sagt, ganska kraftigt, många stora åkerier som går i konkurs, det ska inte behöva vara så. Det är ett stort problem som det måste bli någon ordning på.Idag har gruppen drygt 15 000 medlemmar och debattvågorna går ibland höga inne på deras Facebook-sida. Det läggs ut bilder på svenska chaufförer som har stannat vid vägkanten i protest men även bilder på utländska lastbilar som kört i diket, stundtals svämmar känslorna över. Debatten kan bli hätsk, de som administrerar gruppen får ibland be medlemmarna att hålla god ton för att  diskussionerna inte ska urarta.Händelsen som startade uppropet7 oktober förra året. Platsen är E4 mellan Sundsvall och Hudiksvall och klockan är tre på eftermiddagenPolisen är tipsade om att en lastbil har lämnat hamnen i Sundsvall och att föraren kör utan giltigt körkort. En mc-polis skickas ut och vinkar in lastbilen på kontrollplatsen vid Armsjön.Polisen stoppar  den vita volvolastbilen och den körs av en chaufför från Makedonien. Volvon är svenskregistrerarad och föraren jobbar för ett åkeri i Norrköping.Chaufförens pass, id-kort och körkort  kontrolleras och chauffören grips eftersom man misstänker att dokumenten är falska. Chauffören är helt oförstående till gripandet.Senare samma dag, vid tjugo i sex på eftermiddagen. På polisstationen i Sundsvall förhörs chauffören och han nekar till brotten han är anklagad för.Polisen säger att han kör med falska dokument och att körkortet inte är giltigt. Chauffören nekar fortfarande, han menar att allt är i sin ordning, han har redan visat upp dokumenten för myndigheter i Sverige, till exempel Skatteverket och ansökt om att flytta till Sverige .Den makedonska lastbilschauffören häktas några dagar senare , han är fortfarande helt ovetandes om vad hans fall kommer att leda till.Dagarna går, och rättvisans kvarnar maler  och han sitter häktad till några dagar innan domen faller.Vi kallar chauffören för Goran. Så här säger han själv om gripandet:Jag tänkte på mig, jag tänkte på min familj, jag tänkte att jag hade förlorat allt,Den 19 november kom domen mot lastbilschauffören, han stod då åtalad för brukande av falsk urkund och olovlig körning. I Tingsrätten skriver: Det faktum att Goran självmant vänt sig till Skatteverket och visat upp sina handlingar och att han visat upp både passet och id-kortet för polisen när han stoppades trots att de endast efterfrågat körkortet talar för att han inte varit medveten om att de aktuella handlingarna varit falska. och fortsätter: Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att åtalet ska ogillas.¨Den makedonska chauffören frias .. Domen mot den makedonska chaufförens får mycket uppmärksamhet i media. Protesterna tar fart och så här kunde det låta i radion:Svenska åkerier och transportsäljare slås ju ut nu av folk som inte behöver följa samma spelregler som vi har att följa, då är det svårt att konkurrera.De är inte ens EU-medborgare utan dom köper falska handlingar i Bulgarien och kör i Sverige och blir stannade och avslöjade men går fria i rättegång.Den makedonske chauffören kommenterar reaktionerna så här: Jag har inte förtjänat att bli kallad dumbom och andra flera fula saker. Jag jobbar bara för min familj. Det säger den makedonske lastbilschauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt, domen fick de svenska chaufförerna att gå i taket.Idag kör han lastbil i Slovenien och vi har ringt upp honom. Vi vill veta vem personen är bakom epitetet Den makedonska lastbilschauffören och hur han tänkte.Goran är 49 år och har två tonårssöner och en fru hemma i Makedonien. Han tycker att det är fattigt i hans hemland och för att klara livhanken sökte han sig utanför landets gränser och hamnade här i Sverige. Planen var att ta med sig familjen hit och bli svensk medborgare, han hade till och med planer på att hans son skulle läsa vidare här efter att han pluggat klart i hemlandet.Goran säger att han trivdes i Sverige:Ha, vem skulle inte vara nöjd med att jobba i det förlovade landet?Han säger också att han inte känner igen sig i bilden av att utländsk chaufför skulle tvingas leva i misär. Här i Sverige bodde Goran i en campingstuga med tillgång till kök, badrum och tvättstuga, som delades av flera chaufförer. Drömmen var att skaffa sig en ny framtid i Sverige, men det blev inte riktigt som Goran hade tänkt sig.Men, hur kom det sig då att Goran försökte skaffa sig de bulgariska handlingarna? Makedonien är inte med i EU, men på grund av historiska kopplingar mellan Makedonien och grannlandet Bulgarien är det möjligt för makedonier att söka medborgarskap i Bulgarien om vissa kriterier är uppfyllda.Alla som är förare här vill åt dom här dokumenten, dom bulgariska dokumenten, säger Goran.Men eftersom kriterierna är vaga skapas möjligheter för personalen inom myndigheten att tjäna extra pengar genom att tillämpa reglerna generöst, vilket enligt bulgarisk och makedonsk press emellanåt sker.För cirka fyra år sedan tog Goran kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med att skaffa pass, id-kort och körkort i EU-landet Bulgarien för att göra det möjligt att jobba inom EU. I förhör Goran berättat att han köpt dokumenten av en man som han uppfattade jobbade officiellt för bugariska myndigheterna, och att han bland annat fick intyga hans mamma och morföräldrar tjänstgjort inom det militära i Bulgarien för att påvisa att han härstammade från landet. Han fick också lämna in sitt makedonska pass, id-kort och utdrag från brottsregistret och han fick göra en intervju på polishuset i Sofia.Goran misstänkte aldrig att handlingarna var falska, han säger: Nej verkligen inte, när man går till departementet för att hämta ut dokumenten tänker man inte så mycket, jag var överlycklig när jag fick dom, jag tänkte på min plan att få jobb i ett europeiskt land och bo där.Vad som har hänt, varför han fick falska dokument, om det handlar om korruption eller dokumentförsäljning har Goran inget svar på:Ja, det är en fråga på mycket högre nivå. Det där kan inte jag ens ha någon aning om, än mindre veta något om det.När domen faller börjar media uppmärksamma fallet och lastbilsprotesterna börjar, i media kallas han bland annat bluffchaufför det stod också att han helt saknade förarutbildning. Fram mot jul, eskalerar protesterna i dom större städerna runt om i landet.Goran har följt protesterna på avstånd och säger:Jag vet allt, jag har följt allt via internet, bara några dagar efter domen så åkte jag från Sverige, jag var här i fyra fem dagar och sen åkte jag till Makedonien, jag visste inte var jag skulle jobba, vart jag skulle, jag blev av med allt faktiskt.Han kan ha förståelse för att man protester men tycker inte det är chaufförernas fel.Det är troligtvis mycket problem i åkeribranschen, att det kommer östeuropéer och tar deras jobb. Men det är bolagen som tar deras jobb och inte chaufförerna. Men rubrikerna i tidningarna som har skrivits om mig, att jag inte hade körkort. Det var några rubriker om att jag själv skulle ha skrivit ut ett körkort. Att jag själv förfalskat allt. Jag har körkort i kategorierna C, E, D sen 1998.Att Goran har ett makedonskt lastbilskort är också något framgår i domen i Sundsvalls tingsrätt.Protester i JönköpingTillbaka till Johan Kullgren i Jönköping, mannen som startade Här Stannar Sverige och som blev förbannad över domen i Sundsvall tingsrätt. Vi frågar om han har läst domen.Delar av den har jag läst. En del har jag läst av den.Men borde man inte begära att du ska läsa hela eftersom ni startade protesterna när den kom?Alltså, jag har väl läst det som jag kände vara vettigt. Jag har sett hela domen men sen har jag inte läst exakt vartenda ord men den är bara en del av. Det är inte det som är Här stannar Sverige, utan det handlar om lika villkor så det är inte bara den domen det handlar om, säger Johan Kullgren.Ni säger ofta att lagar och regler ska gälla lika för alla. Om man tar domen som exempel, på vilket sett är lagar och regler inte lika för alla, om du jämför till exempel dig och den här makedoniern som blev friad.Ja alltså, jag ska inte säga att hade det varit en svensk chaufför hade det blivit värre, för det vet jag inte. Men det är lite så att, jag kommer med min lastbil och har för mycket lampor på den och kört över lite granna så får jag fan värre böter än om du har ett falskt körkort. Det tycker jag är rätt illa, säger Johan KullgrenDet är strax lunchtid i Jönköping och vi är nu framme på Solåsvägen där ett antal lastbilar ska stanna i protest en kvart med start kl 12.Det är ett lotteri det här, hur många som kommer. Men nu börjar det komma några stycken, säger Johan KullgrenVi frågar hur många blev det totalt här nu då?Femton, sexton nånting. Allt är bättre än inget, säger Johan Kullgren.Snåriga regler skapar förvirringHär stannar Sverige vill vara lika inför lagen, men något som gör det ännu mer komplicerat är ett snårigt EU-regelverk som öppnar för missförstånd och att man kan tänja på gränserna.Cabotage rätten som utländsk chaufför att köra tre inrikeskörningar inom en vecka när de kommit hit med gods, eller kombitrafik, det vill säga, när godset kommer till Sverige med båt får man bara köra 15 mil, men kommer det med järnväg så finns det ingen kilometergränsVi hör många som pratar om att reglerna är otydliga, vi ringer till Jimmie Lagerqvist som är handläggare på Transportstyrelsen, och han tycker själv att reglerna är snåriga och säger: Som sagt den här lagstiftningen är väldigt komplex och det finns mkt olika tolkningar och det saknas praxis på området, dvs domar och avgöranden Transportstyrelsen har valt att göra en tolkning av det.Om det fuskas, och i så fall hur mycket, har man på Transportstyrelsen ingen bra uppfattning om.Vi kan ju bara uttala oss om fakta, det vill säga dom officiella siffror som finns, och dom officiella siffrorna som finns det är ju dom som Trafikanalys har tagit fram. Men det är ju baserat på frivilliga uppgifter så där misstänker jag inte att dom illegala transporterna finns att utläsa. Därför är det väldigt svårt att säga hur stort problemet är, säger Jimmie LagerqvistFrågan om olagliga transporter har varit uppe på politikernas bord flera gånger och vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Det är numera betydligt dyrare  att bryta mot cabotagereglerna och sedan 1 mars kan polisen även låsa fast fordon som t ex bryter mot just cabotagereglerna, med en slags fotboja på däcken, detta kallas klampning. Nu kan polisen ta ut en sanktionsavgift på 40 000 av chauffören direkt på plats vid vägkantenTill idag har 31 sanktionsavgifter fastställts med en summa av drygt 1,2 miljoner kronor. Ytterligare två avgifter har tagits ut som förskott men sen visat sig vara felaktiga och har alltså återbetalats till åkeriernaBilden borde nyanseras menar trafikpolisen i HelsingborgI Helsingborg i Skåne passerar mycket av trafiken på väg till eller från kontinenten. Här utför Skånepolisen många av sina kontroller. I detta mecka av tung trafik jobbar trafikpolisen Sören Johansson, han har kontrollerat tung yrkestrafik i cirka 10 år. Han tycker att han har fått en bättre verktygslåda för att stoppa lastbilar som kör olagligt.Ja men absolut, vår spontana uppfattning, när vi ser ute på väg givetvis, tycker vi att det här har minskat, man ser alltså mindre antal av dom här olagliga transporterna, säger Sören Johansson.I debatten kring utländska lastbilar på svenska vägar har en bild målats upp av många utländska lastbilar är olagliga. Du som möter dessa lastbilar och kontrollerar dem vad har du för bild?En hel del är olagliga. Men att säga som ibland framkommer att allting är kasst och att allting är fel, så är det definitivt inte. Det är många transporter som är lagliga och man får väl dela på dom här bitarna, tittar man på den här olagliga yrkesmässiga trafiken vad det gäller olaga cabotage så är ju det en bit och sen dom andra bitarna vad det gäller kör och vilotider och utrustning och så vidare då är ju det en annan bit men om man just på olaga cabotagebiten så är det många som är helt ok vad det gäller det, så jag tycker att det är en svag överdrift att man tror att allting är fel, så är det ju inte.Som vi berättat tidigare så är reglerna snåriga, det som skulle ha varit en laglig kombitransport kan bli en olaglig cabotagetransport om lastbilen kör över sträckan på 150 kilometerDet är ingen tvekan om det många av dom som vi har skrivit och tagit ut förskottsavgifter på där har det varit den formen av transporter där man har haft ett mål som är mycket längre ifrån hamnen där man har landat än dom tillåtna 150 km, säger Sören Johansson.Sören Johansson tycker att det stora ansvaret borde ligga på de som är ansvariga för transporterna, inte åkarna, utan de som beställer transporterna, alltså speditörerna och han säger:Jag tycker att dom har ett mycket större ansvar och dom frånhänder sig det väldigt ofta genom de bara hänvisar till att dom har skrivit avtal med olika europeiska åkerier, fram för allt från forna öststaterna, t ex Bulgarien. Beställarna bland det stora speditörerna i Sverige, behöver inte nämna någon speciell, men alla dom här stora speditörerna som finns dom har ett mycket större ansvar än vad dom vill göra gällande och det tycker jag att det kommer lite i skymundan. Dom tvår sina händer som Pontius Pilatus men det kan dom inte göra riktigt tycker jag. Speditörerna borde ta större ansvar menar kritikerTommy Pilarp är förbundsdirektör och förbundsjurist på Transportindustriförbundet och företräder alltså speditörer som t ex Bring, DHL och Schenker men också ägare till hamnar som Stockholms hamn. Pilarp är en person som sticker ut hakan i debatten och det gillas inte av alla, på Här Stannar Sverige-gruppen får han svidande kritik och så här kan det låta: Är det ingen som kan ge det där tomteblosset Pilarp betongstövlar o ståplats i Bottenviken.Tommy Pilarp tycker inte att speditörerna flyr sitt ansvar och tvår sina händer som Pontius Pilatus:Det skulle jag nog inte säga, jag har pratat med många av de här stora aktörerna men även de små speditörerna, och det som speditören ska göra enligt de bestämmelser som finns, till exempel att kontrollera att den som utför själva transportern har de tillstånd som krävs, ett gemenskapstillstånd till exempel, att man är momsregistrerad, de kontrollerna görs alltid så vitt jag vet.Vi frågar, om vi nu pratar om en kombitransport. Om det kommer in en transport sjövägen, och speditören känner till att den bara får köra 150 kilometer, och ändå planerar in en resa som är 25 mil vilket ansvar har man i det fallet?I det enstaka fallet, jag kan inte gå in i specifika fall, men jag kan prata om den generella frågeställningarna, då har speditören genom det transportupplägg som han, inte bara medverkar utan till och med är ansvarig för, satt åkeriet i en situation att de kommer att bryta mot ett kombidirektiv, så då har man ett stort ansvar.Det är många svenska åkare som protesterar och ställer krav på er som beställer transporterna, att ni ska ta ett större ansvar, hur möter ni dom kraven?Ja jag kan mycket väl, och med gått samvete lägga ena handen på mitt hjärta och säga att jag behöver inte möta de kraven, jag har varit med om att ställa dem. Det är ingen större hemlighet att Transportindustriförbundet har gått ut i debatten för längesen och sagt att vi är positiva till ett utökat beställaransvar, säger Tommy Pilarp.8 maj, det är kväll och vi är på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här pågår Stockholm Truck meet, en lastbilsträff där man bland annat tävlar i vem som har den finaste lastbilen. Vi ser kromade detaljer, vackra lackmålningar på lastbilarna och hör höga motorljud. Det är fest i lastbils-Sverige. Här finns också Här Stannar Sverige representerat och missnöjet gror fortfarande och man planerar nya protester där andra branscher ska medverka.Bibbi Steinert är lastbilschaufför från Habo och verksam i protesterna. Hon tycker att villkoren är orättvisa och efter domen i Sundsvalls tingsrätt menar hon att vi är inte lika inför lagen:Det handlar om pengar hela tiden, men får vi bara in det rätt så får vi pengar, lika villkor för alla. Det är de det handlar om hela tiden, vi ska ha samma domar oavsett vilket land du kommer ifrån, vi ska ha samma i Sverige och du ska handla samma. Du ska tanka i Sverige till exempel, säger Bibbi Steinert.Samma domar, vad menar du med det?Vi ska vara lika inför lagen, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt är vi inte det?Det räcker att titta på den uppe i Sundsvall.Du menar att tingsrätten dömde annorlunda för att han var från Makedonien och inte från Sverige.Ja, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt då?Det gjorde dom ju, dom släppte ju honom. Han fick ju ingenting. Hade det varit en svensk. Då hade han fått mycket mycket mer, svarar Bibbi Steinert.I höst ska Gorans fall avgöras i hovrätten. I veckan föreslog riksdagen att regeringen ska införa hårdare regler för klampning, nu ska man kunna hålla fast lastbilarna en längre tid. Här Stannar Sverige förbereder just nu sin nästa protest på Sveriges nationaldag.Vi har sökt domaren i målet i Sundsvalls Tingsrätt som befinner sig utomlands och inte vill kommentera . Men lagmannen som är ansvarig för tingsrätten skriver i en kommentar till Kaliber: Jag är övertygad om att varje domare vid Sundsvalls tingsrätt, liksom vid varje domstol inom Sveriges Domsstolar, i sin dömande verksamhet dömer sakligt och opartiskt enligt tillämplig lag och författning -  och ser det som en självklarhet och som ett fundament i vår svenska rättsstat att varje domare i sitt dömande beaktar allas likhet inför lagen.Reportrar: Peter Johansson och Carin BerggrenProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Lettermans avslut, Paradise Hotel-finalen, Ägd-duon, julbordsfetman och Sundsvalls luciatåg – det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans avsnitt. http://pod.mittmedia.se/pod/filer/CarlssonUllerstamavsnitt57.mp3 Inlägget Avsnitt 57: ”Societetsfolk” dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Jag kunde inte hjälpa som jag ville. Arbetstrycket var inte av denna värld. Hela tiden en känsla av att aldrig hinna jobba igenom någonting. Konstant dåligt samvete för att man bryter mot lagen. När Kaliber skildrat socialtjänstens kris har reaktionerna inte låtit vänta på sig, i det tredje och avslutande programmet i serien summerar vi och blickar framåt. Hur ska krisen lösas? ”På Socialkontor barn och ungdom har vi haft flera utredningar och anmälningar som inte kunnat handläggas för att det varit kort om folk, vilket så klart drabbar de utsatta barn och ungdomar som det handlar om.”  ”Vissa morgnar har vi både dubbelt och tredubbelt mot vad vi haft föregående år.” "Framtidsmässigt är det oro, det är det.”    Det här är tredje delen i Kalibers granskning av socialtjänsten. I fotspåren av vad vi beskrivit i de två tidigare programmen har en stor debatt väckts. Många runt om i Sverige har vittnat om hur arbetet med att stödja utsatta barn och unga inte fungerar. Philip är en av dem som upplevt brister i de socialtjänstkontakter som han har haft. Han har berättat om hur han som barn placerades på familjehem på grund av att hans mamma i perioder var inne i svårt missbruk. Han säger att han saknade det stöd och den kontinuitet som han hade behövt. - Det som hände, de flesta av de gånger som jag var i kontakt med socialtjänsten, var att jag fick träffa nya handläggare hela tiden och nya personer som skulle sätta sig in i min historia och i mitt liv och i min framtid, säger Philip. - Det var väldigt jobbigt att varje gång behöva återberätta det som hänt, dels det som hade hänt innan och sen den situationen som var där. Hade det kommit mer frågor så hade jag öppnat mig mer. Jag tror att jag hade berättat mer i vad jag kanske hade velat ha i form av stöd och hjälp och på det sättet kanske sluppit många av de minnen som jag har och de situationer jag har behövt uppleva. Vår undersökning visar att personalbristen är akut. Erfarna socialsekreterare flyr yrket och det är vanligt att helt nyutexaminerade socionomer arbetar på socialtjänstens barn- och ungdomsvårdsenheter och där måste ta tag i riktigt tunga ärenden.   Elin Franzén, socialsekreterare i Hultsfreds kommun, berättar hur svårt det kan vara att som ny hantera sådana. – Det kan ju vara barn som vill ta livet av sig eller utsatts för sexuella övergrepp. Hur bemöter man det? Jag har ingen aning. Jag har inte fått någon utbildning i hur man i ett samtal kan svara på det. Efter bara tre år i yrket började Elin att jobba med barnutredningar inom socialtjänsten i Hultsfreds kommun. - Det är en väldigt stor utmaning att sitta i ett rum med en familj och ha svåra samtal med barn, det har vi ju ingen förberedelse alls för. Vi ska, lite senare, återvända till Elin och det där om hur de nya, ”framtidens socialsekreterare”, rustas för sitt uppdrag. Personalbristen är stor över hela landet Att läget för utsatta barn och unga i Sverige är allvarligt, det visar Kalibers undersökning.  Vi skickade ut en enkät till landets kommuner i höstas. Frågorna handlade om hur personalsituationen ser ut när det gäller socialsekreterare på kommunernas barn- och ungdomsvårdsenheter. 222 kommuner svarade på enkäten. Hälften av dem saknade tillräckligt med personal, de hade vakanta tjänster och obesatta vikariat. Och så många som 70 procent av kommunerna rapporterade att de har svårigheter att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens. – Det har varit svårt, vi har haft annonser ute sen i somras men det är svårt att hitta erfaren personal, det är många nyutexaminerade som söker, men vi kan inte bara anställa nyutexaminerade utan vi måste också ha erfaren personal, säger Ann Törnqvist, chef för ungdomsenheten i Kungsbacka. – Framtidsmässigt är det oro. Det är klart att man är orolig också för att den erfarna och kompetenta personalen, som vi har idag, försvinner till andra jobb för att de inte orkar med det här trycket, säger Eva-Lena Odeling, ansvarig för kommunens individ- och familjeomsorg i Surahammar. Men det är inte bara tomma stolar som är bekymmersamt för socialkontoren runt om i landet. Bland de 85 Lex Sarah-anmälningar, som vi begärt ut från Inspektionen för vård och omsorg, hittade vi tolv fall där socialtjänsten helt missat en eller flera orosanmälningar om barn som riskerar att fara illa. Att situationen är så här kritisk har uppmärksammats även tidigare i år. När nyheten om Yara nådde oss, då blev det tydligt vad socialtjänstens – som många kallar det – orimliga arbetsförhållanden kan leda till. Denna 8-åriga flicka hittades död i sitt hem, utsatt för kraftigt våld. Socialkontoret hade fått in flera orosanmälningar om henne, så hur kunde det ske? Larmet om att den nu misstänkt mördade åttaåriga flickan i Karlskrona for illa blev liggande i ett postfack hos socialförvaltningen i över en vecka. Men att handläggare på socialförvaltningen inte hinner med är ingen hemlighet. I Socialförvaltningens bokslut för 2013 står det klart och tydligt att förhandsbedömningar och utredningar inte hinner göras inom de lagstadgade tiderna – Nej, det hinner vi inte med, säger Annette Hansson, 1:e socialsekreterare för utredningsgruppen vid familje- och ungdomssektionen i Karlskrona kommun. I den efterföljande externa utredningen, av hur kommunen agerat i samband med att Yara misshandlats till döds, konstaterades att 11 olika handläggare på socialförvaltningen hade varit inblandade i ärenden som rörde henne, under tiden före hennes död. Kalibers granskning har rivit upp många känslor Flera av de fall som vi skildrat här i Kaliber har också rört upp starka känslor. Vi har berättat om ett socialkontor i landet som inte fick sin post levererad på minst fyra dagar på grund av att en postbox fått nytt lås, om mejllådan på Västerås barn- och ungdomsvårdskontor som inte öppnats på nästan ett år.  I den fanns flera orosanmälningar om barn som misstänkts bli misshandlade. Och vi har hört en polis i Sundsvall tala om hur han letade stöldgods i en lägenhet och istället fann han en smutsig, hungrig, apatisk ettåring övergiven i en spjälsäng, med surrande spyflugor som enda sällskap. Efter programmen har vi nåtts av många lyssnarmejl och i den stora högen av e-post från människor, som på olika vis arbetat i eller haft kontakt med socialtjänsten, har vi plockat ut några. Flera av dem från numer före detta socialsekreterare. Vi citerar några av dem här. ”Det är skört – det räcker med att några slutar så gungar det till. Det finns inga marginaler. Kan räcka med att någon blir sjuk. En kille som vi hade hand om – om vi haft mer tid och ork hade vi kunnat hjälpa bättre. Han dog.” ”Många familjer har ett superlågt förtroende för socialtjänsten och då blir det svårt att hjälpa. Så det blir också en ond cirkel.”  ”Äntligen! Det betyder så oerhört mycket att ni tar upp krisen i socialtjänsten. Programmen har för mig blivit ett sorts vittne för den verklighet jag jobbar i. I och med ert program får jag och många av mina kollegor en upprättelse.”  ”Helt sant hela programmet. Jag har själv varit involverad i socialtjänsten med min dotter för 6 år sedan och precis så här som ni beskriver var det! Nya unga nyutexaminerade handläggare som slutade och nya tog över. Jättedåligt!”  ”Det var helt insane. Trycket som var där var inte av denna värld. Tunga ärenden och hela tiden en känsla av att man aldrig hann jobba igenom någonting. En kollegas ord har etsat sig fast; 'Jag gör såhär, sa han, jag väljer ett eller två fall där jag jobbar på hela vägen igenom. Resten försöker jag mest hantera. Det är en strategi för att klara jobbet.”   ”Om jag hade känt att det var möjligt att stanna, då hade jag säkert kunnat bli en jättebra socialsekreterare.”  Självfallet fungerar många socialförvaltningar runt om i landet väl men flertalet har stora problem, visar Kalibers undersökning. Och det är inte bara ett ständigt underskott på personal som många menar försvårar arbetet. Även skärpta lagar och skärpta krav på dokumentation nämns ofta som en orsak till att jobbet blir tyngre. För att förbättra skyddet för utsatta barn har ytterligare skärpningar av socialtjänstlagen gjorts. Bland andra att de som på olika sätt jobbar med barn och unga är skyldiga att lämna in en orosanmälan till socialnämnden om de får minsta lilla misstanke om att ett barn kan fara illa. Paradoxalt nog kan de här nya lagarna bidra till att många barn som är i behov av hjälp och skydd inte får det stödet. Det säger flera av de socialsekreterare som vi pratat med under arbetet med programmen. För i och med det har mängden ärenden som socialtjänsten måste hantera tilltagit rejält. Dessutom måste fallen dokumenteras på ett betydligt mer detaljrikt sätt nu jämfört med tidigare. Och det är en tidskrävande uppgift.  Pia Tham är filosofie doktor i socialt arbete och forskare vid högskolan i Gävle och hon har gjort två stora enkätundersökningar bland socialsekreterare som gör utredningar och tar emot anmälningar som gäller barn och ungdomar. Den ena genomfördes alldeles nyss och den andra för 11 år sedan. 349 socialsekreterare i Stockholms län deltog. - Enkäten innehåller drygt 180 olika frågor, de handlar om arbetsmängd, om vilket stöd man får från chefer och kollegor och om vilken andel utredningar som man är ansvarig för, säger hon. På de dryga tio år som gått mellan de bägge studierna, har socialsekreterarna fått se sitt yrke förändras. Inte minst när det handlar om hur många och långa stunder som de får sitta ner och prata med sina klienter, öga mot öga. Pia har i enkäten ställt en fråga som handlar om hur stor del av arbetstiden, på ett ungefär, som socialsekreterarna i studien använder till direktkontakt med sina klienter. - Nu har jag tyvärr inte siffrorna med mig, men det hade minskat väldigt mycket sen den förra undersökningen. Man har inte tid att ägna den tid man vill till klientsamtal. Och att dokumentationskraven ökat väldigt mycket, det berättar även cheferna. Och att det ibland kan bli absurt att man idag får ägna tid åt att skriva sådant som egentligen är ganska onödigt att skriva ner. Som bara tar extra tid. - Och det är ju egentligen det som man vill göra när man arbetar som socialsekreterare. Man vill ju ha tid för klientkontakter och tid att hjälpa människor vidare i sina liv.  Nyutexaminerade får ofta de tyngsta jobben  Pia Tham har även tittat på ålderssammansättningen bland dem som arbetade med barn- och ungdomsärenden. En tredjedel av enkätens 349 socialsekreterare var mellan 20 och 30 år, dvs relativt nybakade. - Jag har en fråga om hur länge man har jobbat på arbetsplatsen och hur länge man har jobbat i yrket sedan man examinerades och då såg jag att det var väldigt många som var nyexaminerade och som arbetade med den här typen av frågor – som ju är bland det svåraste man kan göra inom socialtjänsten. Pia berättar att de nyutexaminerade ofta jobbade på arbetsplatser med många obemannade tjänster och inte sällan saknade de någon att fråga om. - Det kan ju vara väldigt allvarliga problem som anmäls, där man behöver gå in och fatta beslut, till exempel om omhändertaganden, säger hon. Ibland kan det vara akuta omhändertaganden. Det krävs ganska mycket kunskap, livserfarenhet och erfarenhet av yrket för att fatta de besluten. Det är verkligen inte lätt och det kan få stora konsekvenser för en familj eller för ett barn eller för en ungdom. Vi lämnar Pia Tham i Gävle och återvänder till Elin Franzén i Hultsfred. Hon tog sin socionomexamen för tre år sedan och har erfarenhet av att - som nyutexaminerad - redan tidigt få ta sig an även svåra ärenden, där barn och unga hamnat i allvarliga missförhållanden och har ett stort behov av hjälp. -När jag var klar med min utbildning kände jag mig inte förberedd för att börja jobba med socialtjänsten för att utbildningen inte är inriktad på det, säger Elin. Och de flesta som är nyutbildade hamnar ju faktiskt inom socialtjänsten. - Jag skulle önska att utbildningen var mer inriktad dels på själva samtalsmetodiken såklart, att lagarna får mer utrymme. Men det vore bra om den även tog upp det här med handläggning och dokumentation lite mer. Som det är nu, så är det ett väldigt stort fokus på det vetenskapliga och akademiska på utbildningen.  Blivande socionomer känner oro inför framtiden Vi rör oss vidare, till Socialhögskolan i Stockholm, och där hittar vi tre blivande socionomer - Saara Fahmy är 28 år och går termin tre av sju på socionomprogrammet. 23-åriga Ida Söderin är inne på termin fem och Lena Johansson på termin sex. De berättar att de redan under utbildningen får höra att det är en bister verklighet som de utbildar sig för.  - Det är inte kul att tänka att okej, jag tar examen och sen kanske jag inte pallar att jobba. Kommer jag att gå i väggen inom ett år? Å ena sidan känns det mörkt, å andra sidan tänker jag att det självklart finns ljusglimtar, ställen som fungerar bra. Alla som går programmet gör det för att de tror att det måste gå att göra skillnad, annars skulle man inte gå här. - I stunder av negativ inställning på utbildningen, funderar man över om det är någon som vill jobba med det här, men samtidigt är inte allt hopp släckt. Det finns en bild av att det går att få till en förändring och – helt ärligt – så tänker jag att jag kan jobba på andra platser än socialtjänsten. - Precis! Jag tror att det är många som tänker så, att finns så mycket annat som man kan arbeta med om man är socionom. Jag tror att många tänker att man jobbar ett tag inom socialtjänsten, bara för att lära sig systemet, men det är ingen plats där man tänker sig att man stannar. Det tror jag är ganska vanligt bland studenterna.  Socionomstudenter av idag får inte längre lika lång praktik som tidigare, men Saara, Ida och Lena menar att de – under utbildningen – ändå får en inblick i vilka villkor som socialsekreterare ofta arbetar under. Till exempel att de måste ägna mycket mer tid åt att dokumentera vad de gjort i varje enskilt fall. - Många av våra lärare pratar väldigt mycket om att allt utvärderas och att det tar väldigt mycket tid av arbetet, man får mycket mindre tid för utredning, man anställer allt färre, det blir allt fler ärenden. - Det här är något som vi fått höra genomgående under hela utbildningen, man läser det i forskningsrapporter och tidigare verksamma lärare berättar att det kan se ut så här. Det är helt sjukt att inget satsas på välfärden.  Ida Söderin, som för tillfället är ute på praktik på ett boende för ensamkommande barn, berättar att de där jobbar på uppdrag av socialtjänsten. Och de som arbetar där för kontinuerliga samtal med dem. Så i det arbetet finns inga direkta problem, men när hon gjort studiebesök på andra platser så har hon fått höra sådant som att socialtjänstemän ofta byts ut och hon menar att där stämmer bilden väldigt bra med den som Kaliber skildrar. - Men det är en blandad bild. Ibland fungerar det, ibland fungerar det inte, men det ska ju fungera jämt! I Sundsvall blir man av med underskott, lönerna höjs och ny personal anställs Att det inte jämt fungerar har Kalibers granskning tydliggjort. Men det finns också exempel på att man från politiskt håll nu försöker – och vill – göra något åt detta. Vi ska strax möta Cecilia Grefve, som för inte fullt en månad sedan tillträdde en helt nyinrättad post. Hon har fått regeringsuppdraget att arbeta som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Men först återvänder vi till Sundsvall där de haft stora problem inom socialtjänsten. Sedan dessa uppmärksammats nu under hösten har saker börjat hända i kommunen.  - Jag vill börja med att säga att det här barnet som hittades övergivet i en lägenhet, nu – tillsammans med sitt syskon – sen den dagen är i tryggt förvar i ett lugnt och fint familjehem. Det Torbjörn Stark, socialdirektör i Sundsvall, refererar till är ett litet barn som en polis fann – helt ensamt i en spjälsäng i en lägenhet. Vi berättade om det här i Kaliber, i det första programmet i serien. Efter den händelsen har kommunen nu vidtaget en rad åtgärder - Exempel på några åtgärder som redan är genomförda nu, för att förbättra situationen, det är att vi rekryterat en till enhetschef som börjar vid årsskiftet och som kan lasta av nuvarande enhetschefer och stötta medarbetarna på ett annat sätt, mer än vad de kan idag, säger Torbjörn Stark. Sedan detta meddelades på en presskonferens i förra veckan har Sundsvalls kommun även ”nollat” socialnämndens stora underskott så att de går in i 2015 helt skuldfria - och därmed slipper att strama åt budgeten för nästa års arbete inom socialtjänsten.  Vi lämnar Sundsvall och tar oss till Stockholm. På Socialdepartementet tar Cecilia Grefve emot i Socialdepartementets, för tillfället, ekande ödsliga entré. Cecilia är nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården och helt ny på en också helt ny post.  Den nya nationella samordnaren har fått bråttom Socialdepartementet ligger i centrala Stockholm, ett stenkast från regeringshuset Rosenbad. Där har statsminister Stefan Löfven just utlyst extraval. Cecilia Grefve berättar att regeringskrisen och nyvalet inte kommer att påverka hennes arbete. - Nej, mitt uppdrag är konfirmerat av både den dåvarande och den nuvarande regeringen, säger hon. Så det är dubbel säkerhet i det uppdraget, vilket jag är väldigt glad för. Och alla utsatta barn. Det är regeringen som beslutat sig för att tillsätta en nationell samordnare inom det här området för att på så vis ”stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården”, som det står på regeringskansliets hemsida. Cecilia Grefve har jobbat med hälso- och sjukvård, familjeomsorg, äldreomsorg med mera i trettio år, de senaste som socialdirektör i Jönköpings kommun, med ansvar för bland annat socialtjänsten. Cecila säger att det som Kaliber berättat om - hur situationen inom socialtjänsten ser ut - är igenkännbar. - Tyvärr, så är det, säger hon. Jag kan bara bejaka att det stämmer och att det är alldeles precis därför som vi måste göra en kraftsamling kring den sociala barn- och ungdomsvården och lyfta upp den på olika sätt. Och jag måste säga att jag känner att det är det vi gör, socialdepartementet gör det och SKL gör det och fackföreningarna kraftsamlar också och ställer krav på åtgärder. Det känns som att det här är en väg för oss att gå framåt gemensamt. Kraftsamla för de barn vi är till för. I sitt regeringsuppdrag kommer Cecilia Grefve att besöka femtio av landets kommuner, vid två tillfällen. Där ska hon prata med socialsekreterare, chefer, politiker, barn med flera, för att samla in erfarenheter och ta reda på vilka svårigheter som socialtjänsten har att tampas med i respektive kommun. - Det är ett rätt omfattande besöksarbete, säger hon.        Cecilia Grefve kommer till det nya jobbet direkt från den sociala barn- och ungdomsvården i Jönköpings kommun och därifrån har hon konkreta upplevelser av krisen inom socialtjänsten. - Jag har direkt erfarenhet av personalrörligheten och att man söker sig ifrån den direkta myndighetsutövningen, till andra uppdrag i socialtjänsten. Jag har precis också fått anlita bemanningsföretag för att lösa situationerna. Det som Cecila Grefve talar om nu – att hyra in personal från bemanningsföretag för att försöka få socialtjänsten för barn och unga fungera – har blivit allt vanligare.  ”Stafettsocionomer” kallas de ibland. Akademikerförbundet SSR är oroade över utvecklingen. De har gjort en enkät bland landets kommuner. Alla deltog inte men utifrån resultatet gör SSR själva bedömningen att sju av tio kommuner i landet har använt sig av bemanningsföretag för barn- och ungdomsvård. Åsikterna om lösningen med inhyrd personal tycks gå isär. En del ser det som positivt, att det avlastar den ordinarie personalen. Andra menar att det är dyrt och tär på kommunernas ofta redan strama budgetar. Akademikerförbundet varnar för bristande kontinuitet. Att ärenden inte följs upp som de ska när de hela tiden överlämnas till nya personer. Det för oss tillbaka till det här med dokumentation – det som många inom socialtjänsten ofta återkommer till. De upplever pappersarbetet som ett stort hinder för att kunna ge utsatta barn och unga den tid och hjälp som de behöver. - När gäller administration då är det så att det administreras och dokumenteras jättemycket, berättar Cecilia Grefve. Det florerar siffror om att mellan 75-80 procent av socialsekreterarnas arbetstid går åt till dokumentation. - Det är också spännande att se om man inom ramen för det här uppdraget kan göra en mätning av dokumentationen. Men också se när är det gott nog med dokumentation. Om siffrorna stämmer, att 75-80 procent av socialsekreterarnas tid går åt till att dokumentera, då är frågan om Cecilia Grefves arbete - som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården - faktiskt skulle kunna leda till att man omformulerar socialtjänstens uppdrag så att socialsekreterarna inte behöver dokumentera lika mycket som nu. - Ibland sätter man detta mot det sociala arbetet, alltså hantverket, säger hon. Att mötet med de som vi är till för får stå tillbaka. Jag tänker att vi måste att lyfta upp den här frågeställningen inom ramen för det här uppdraget. - Men det finns också en rädsla, man vill ha ryggen fri och dokumenterar därför mer. Även det vill vi lyfta upp, den här rädslan för att göra fel. Telefonen ringer hos Cecilia Grefve. Det är dags att återgå till arbetet och ta tag i alla högar av handlingar som hon raskt behöver sätta sig in i nu, i och med jobbet som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Hon har fått lite mer bråttom nämligen. På grund av att krisen i socialtjänsten uppmärksammats och väckt så starka känslor, har även det politiska trycket ökat och hennes uppdragsgivare vill nu få en tätare inblick i vad kommunerna i landet berättar om. - Detta uppdrag ska redovisas i sin slutform i april 2017. Men eftersom läget är som det är, har ansvarig minister bett att få återkoppling var tredje månad. Just med tanke på om det finns något som man kan göra omgående från nationellt håll och på så sätt stödja kommunerna. Det är en hög ambition och stort intresse av att kunna ge stöd. Inte bara granska, utan ge stöd. Producent: Helene Almqvist Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

Sundsvalls bro-fixering, småstäders obefintliga känsla, mina psyksika utomkroppsliga tankar, Martins märkliga 5-minutersmiddag, att filosofera som en 15-åring, Word Feud -bråk och mycket mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pedagogen Carin Norström Lindström på Södermalms skola i Sundsvall arbetar mot mobbning och kränkande behandling. För mig är det jätteviktigt att man ska kunna gå till skolan utan att behöva ha en klump i magen, säger hon. Hon utgår från föreningen Friends metodik och hennes arbetssätt har nu börjat sprida sig även till andra skolor i Sundsvalls kommun. Vi följer med på en kamratstödjarträff med elever i årskurs 3 och 4. Där arbetar man med övningar och samtal för att belysa värdegrunder och hur man är en schysst kompis.

Hur utvecklas vi till att bli demokratiska samhällsmedborgare? Det är temat när vi följer Stefan Sundberg, samhälls- och historielärare på Sundsvalls gymnasium. Han har fått utmärkelsen Framtidsmyran som delas ut till årets lärare av Sundsvalls kommun. Stefan nominerades av sina egna elever med motiveringen "välplanerade lektioner, tydliga genomgångar och meningsfulla uppgifter".

Hungriga vampyren Suarez, Sundsvalls bubblande livescen, Sommarfestens DJ-satsning och midsommarens trollbindande skådespel. Det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans podcast! http://pod.mittmedia.se/pod2/CarlssonUllerstamavsnitt40.mp3 Inlägget Avsnitt 40: ”Ett trollbindande skådespel” dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Inspirationscitat på Instagram, VM94-dokumentären, låtar att ligga till, Sundsvalls festivaldöd, nya kvartersfesten och pungar med mos. Det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans podcast! http://pod.mittmedia.se/pod/filer/CarlssonUllerstamavsnitt37.mp3 Inlägget Avsnitt 37: ”Pung med mos” dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Chuck Berrys galna Junselebesök, Sannas chanser i eurovision, Sundsvalls nya folkfest, Jerker som wookie och Peters konstiga kafferanking. Det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans podcast! Klicka nedan för att lyssna: http://st.nu/misc/ljud/CarlssonUllerstamavsnitt33.mp3 Inlägget Avsnitt 33: ”Wookiens återkomst” dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Yohios chanser i schlagerfinalen, Jared Letos veka tal på Oscarsgalan, maratonvisning av Rederiet i Fjällräven Center, Sundsvalls svåra storhetskomplex, att travoltifiera namn och Idol som gästar Sundsvall igen. Det är bara några av de ämnen som diskuteras i veckans podcast! Klicka nedan för att lyssna: http://st.nu/misc/ljud/CarlssonUllerstamavsnitt24.mp3 Inlägget Avsnitt 24: Mansgråt och Sundsvalls storhetskomplex dök först upp på Carlsson och Ullerstam.

Tänk dig att du en dag inte längre har tillgång till dina egna pengar och att din namnunderskrift inte längre gäller. Att du inte får åka på en resa utan att först fråga om lov. I Kaliber idag hör du hur det kan gå till när en människa förlorar rätten att bestämma över sitt eget liv. - Nu är vi i Erikslund då, Gubbyn.  Det är många som tycker det är fint här, säger Martin Granlund, som är på väg till brevlådan för att hämta posten. - Jag har varit och hämtat och posten… roliga räkningar och lite sotning… En helt vardaglig rutin för de flesta av oss, men inte för Martin – för Martin är det frihet. För att ta reda på varför kommer vi att behöva gå tillbaka till en dramatisk händelse för snart 27 år sen. Vi kommer att rota igenom tre stora kassar fyllda med fakturor och räkningar och vi kommer att förstå hur svårt det kan vara att göra sin röst hörd.  Och vi kommer att fråga oss hur det står till med den svenska rättssäkerheten. Det här är den första delen i Kalibers serie om förvaltarskap. Det som fram till år 1989 kallades för omyndigförklaring. Den stora skillnaden nu mot då är att man idag behåller sin rätt att rösta. Förvaltarskap är en åtgärd som kom till för att skydda samhällets svagaste, men som också är ett av de största ingrepp samhället kan göra i en enskild människas liv. Bengt Wahrolen är jurist och jobbar med förvaltarärenden och han beskriver vad ett förvaltarskap innebär rent juridiskt. - Det innebär att man kan inte själv faktiskt göra några giltiga rättshandlingar, man kan inte göra avtal, inte köpa en bil, ta upp lån eller låna ut pengar. Det är ju en större inskränkning än vad någon annan råkar ut för någonsin. Den som får ett straff fortsätter ju att ha sitt personliga liv, även om han fysiskt begränsas då. Att förvaltarskap behövs är de flesta överens om, vi blir allt äldre, och många psykiatriska institutioner har stängt igen. Allt fler behöver hjälp med att klara vardagen. Men hur noggranna utredningar görs innan någon sätts under förvaltarskap? För att ta reda på det har vi åkt till Ånge. - Nu är vi på loppis. - Oj, här är det grejer! - Ja, och här fylls det på hela tiden. Det är alltifrån gamla plåtleksaker till gamla fönster, det har jag sålt hur mycket som helst av, berättar Martin Granlund. Ungefär mitt i Sverige i den lilla byn Gubbyn strax utanför Ånge bor Martin Granlund i ett ljusgrått hus tillsammans med sin katt Gubben. Här har han också en gårdsloppis som han håller öppen på lördagar och söndagar. - Det är mycket som inte jag vill ha men som alla andra vill ha. Och det är jag väldigt glad för. Vi lämnar loppisen och går in i Martins hus, tar varsin kopp kaffe och sätter oss i soffan i vardagsrummet för att prata om den händelse för snart 27 år sen som förändrade Martins liv över en natt. Det var en sen och riktigt kall novemberkväll år 1987 som Martin olovligen tog sig in på SJ:s banområde i Sundsvall. - Ja, 16 år var jag och tjyvlånade en bil som jag körde i ganska hög fart och jag sladdade in i en stoppbock så att bilen gick av. Flög ut från bilen cirka 20-30 meter. Och så blev jag kraftigt medvetslös då. Martin fick allvarliga skallskador och hölls nedsövd i flera veckor. När han vaknade visste han inte var han var, knappt ens vem han var. Så efter olyckan blev det lite som att börja om på nytt med allting. - Ja, lära mig att prata. Träna upp musklerna i både ben och armar och ja, börja om helt enkelt från början då. Medan Martin kämpade med att komma tillbaka till livet började det trilla in försäkringspengar på hans bankkonto. Ofta kom de i klumpsummor det kunde vara 20 000 kronor en gång och 100 000 en annan. Martin, som aldrig hade haft så mycket pengar förut och inte heller hade någon närstående som kunde hjälpa honom, tog kontakt med Örnsköldsviks kommun, där han bodde då för att få hjälp med ekonomin. - Jag tyckte att det var det enda vettiga jag kunde göra det så att jag kunde lära mig lite om ekonomin då. Hur man hanterade så stora pengasummor. Kommunen ansökte om en god man till Martin. Hur många det är som har en god man eller förvaltare idag är det ingen som riktigt vet. Men en undersökning som Kaliber har gjort visar att så många som 15 000 ansökningar kom in till tingsrätterna förra året – och de allra flesta går igenom enligt tingsrätterna. Det är en ökning med 15 procent på fem år. Allra mest ökar antalet ansökningar om förvaltare.  Om man enkelt ska beskriva skillnaden mellan en god man och förvaltare kan man säga att en god man är en person som går bredvid och hjälper till, medan en förvaltare är en person som träder in istället för. Det krävs ingen utbildning för att bli varken god man eller förvaltare. I princip kan vem som helst åta sig uppdraget. Lagen säger bara att personen ska vara ostraffad, rättrådig, erfaren och lämplig – och uppdraget bygger till stor del på att människor ställer upp ideellt. Det här systemet är grundat på lagar som började gälla mellan 1917 och 1924 och som kom till för att skydda den som inte kan klara sig själv i samhället. Och även om justeringar har gjorts att par gånger så kom den till i en tid då samhället såg helt annorlunda ut. Då bodde många kvar på orten där man hade vuxit upp, man kände varann och när man blev gammal eller var sjuk flyttade många in på äldre boende eller institution. Från det att lagen skrevs till att Martin fick sin gode man hade det hunnit gå nästan 100 år. Martin var till en början väldigt nöjd med den hjälp han fick av sin gode man. Hon tog hand om nästan allt som rörde hans ekonomi under rehabiliteringen och hon gjorde det bra. Men med åren, när han började känna sig bättre och själv ville ha mer kontroll över sin ekonomi uppstod det slitningar mellan dem. Något som kulminerade när Martin år 1998, utan att fråga, bytte upp den bil han hade till en nyare modell. - Och då tyckte jag att jag kanske inte behövde säga till min gode man för ett bilbyte, utan jag gjorde det ändå. För pengar finns det ju. Det var då det vart ett riktigt bombnedslag i huset. Det vart en ordentlig diskussion ”men Martin, du ska tala om det här för mig, hela tiden, oavsett. Nu tänker jag bestämma möte med Ö-viks kommun om förvaltarskap” och jag visste inte ens vad det var för nånting. Strax därefter kallades Martin till ett möte hos kommunens överförmyndare. Det är överförmyndaren som ska se till så att den som behöver en god man eller förvaltare ska få det. En överförmyndare behöver inte heller ha någon särskild utbildning och är ofta politiskt förtroendevald.    När Martin kom till mötet visste han inte mycket mer om vad det handlade om än att hans gode man var väldigt arg. - Ja, och då tog de bara ett papper, typ så här, säger Martin och visar. Då kan du kolla här och så kan du skriva under här. Gör det här nu på en gång så har vi det här avklarat. Så godtroget så skrev jag på det här pappret. - Visste du då vad förvaltarskap innebar? - Nä, de förklarade inte. De sa inte jag kunde sparka en god man ens en gång. Det papper Martin hade skrivit under utan att förstå vad det handlade om var ett medgivande om förvaltarskap. Och efter mötet skickades en ansökan om förvaltarskap för Martin in till tingsrätten. Förutom det medgivandet som Martin hade skrivit på bifogades ett kuratorsintyg och ett läkarintyg.    Hur många som har förvaltare idag vet man inte, men undersökningen som  Kaliber har gjort visar att tingsrätterna fick in 2000 ansökningar förra året. Det är en ökning med 25procent på fem år. Och när tingsrätterna ska fatta sitt beslut är det läkarintyget som väger tyngst. Innan vi tittar närmare på vad det stod i Martins läkarintyg vill vi veta hur det går till när en läkare gör bedömningen av om en person ska sättas under förvaltarskap eller inte. Vi åker och träffar Karin Sparring Björkstén. Hon är specialist i psykiatri och geriatrik och jobbar som överläkare i psykiatri i södra Stockholm. Till henne ringer många läkare med frågor om just intygen för förvaltarskap. - När det gäller förvaltare är min erfarenhet att man lägger ner mycket arbete och försöker få ordentliga läkarintyg. Problemet är ju att det finns ju inga regler för vad man ska skriva i intygen. För många andra intyg, till exempel om jag skulle sjukskriva dig för nån krämpa så finns det ju ganska noggranna anvisningar som Försäkringskassan har utfärdat vad man ska skriva och hur man ska formulera sig. Man kan få intygen i retur om de är dåliga. Eller patienten får inte sjukpenning. Men här finns det inga rekommendationer. - Så hur ska läkarna veta hur de ska skriva sina intyg? - Nej, men det gör vi ju inte. Vi vet inte det. Vi gör så gott vi kan. -  Men innebär det då att det är upp till varje läkare hur noga det här blir? - Ja. Karin Sparring Björkstén säger att det råder en stor osäkerhet i läkarkåren om hur de här intygen ska skrivas och att det skulle behövas tydliga riktlinjer – och hon är också noga med att betona att förvaltarskap behövs i vissa fall. - Det finns ju en del människor som är maniska eller får andra mycket allvarliga psykiska sjukdomar. Speldjävulen till exempel och då kan man ju sätta sprätt på allt de äger och har. Då måste vi ju skydda de människorna. Man kan tillsätta en förvaltare akut och det ska man göra i vissa fall. - Men hur kan man tänka sig att det påverkar en människa som inte bör ha förvaltare att bli satt under förvaltarskap? - Ja, det måste ju vara fruktvärt kränkande. Man fråntas ju sin rättshandlingsförmåga. Man får inte bestämma över sina pengar eller sitt liv, man kan inte ingå avtal. Det är väldigt mycket man inte kan. Man är inte en fri människa längre. Vad stod det då i Martins läkarintyg? Jo, läkaren som är en vikarierande distriktsläkare på vårdcentralen skriver att Martin själv vill ha förvaltare. Han skriver också att Martin har en funktionsnedsättning som antagligen är kopplad till trafikolyckan. Men orsaken till att han behöver förvaltare är enligt läkaren framför allt hans svårigheter att hushålla med pengar, som exempel på det tar läkaren upp att Martin gått i borgen för ett lån som en kompis har tagit på 25 000 kronor och den där bilaffären Martin hade gjort. Han skriver också att Martin har hamnat i skuld på grund av bilköpet, vilket inte stämmer. Martin har vid det här tillfället inga skulder. Hans ekonomi är tvärtom bättre än de flestas. Han har en stadig månadsinkomst i form av både pension och försäkringspengar. Men även om han hade haft en skuld är ju frågan var gränsen innan samhället träder in för att skydda någon. Jurist Bengt Wahrolen säger att det finns reglerat i lagen att man ska ha rätt att leva efter sina tillgångar. - Förvaltarskapen är i stort sett förbehållna de fall där någon förstör sin ekonomi. Och då kan jag säga dessutom att: det räcker inte med att man slösar pengar utan att förstöra sin situation ska ju handla om att man inte klarar sig i framtiden. När rätten ska fatta beslutet om Martins förvaltarskap blir Martin aldrig kallad. Det står i lagen att den som kan höras ska göra det, men om en person har skrivit under ett medgivande är det inte nödvändigt. Det görs ingen kontroll av att det verkligen var vad personen ville. - Det är lag på att man ska få yttra sig, om man kan, när det gäller att utse god man, för det är ju mer fråga om en hjälpreda. Men när vi går till den starkare inskränkningen nämligen att ha en förvaltare, då säger inte ens lagen att man ska fråga den som berörs. Det blir helt upp till Vårdsverige att beskriva den här personens behov och sen föreläggs det tingsrätten som ofta tar det bara på handlingar. I lagen står det tydligt att inskränkningen i en persons liv aldrig får vara större än den behöver vara. För att se till att det blir så är också förvaltarskapet indelat i tre områden: att bevaka personens rätt, förvalta egendom och sörja för person, det vill säga ansvara för att personen får den omvårdnad han eller hon behöver. Den 6 april år1998, en vecka innan Martin ska fylla 27 år, sätts han under förvaltarskap och han fråntas rätten att bestämma över sitt liv på samtliga tre områden. - Jag fick inte sköta nånting. Förvaltarskap innebär alltid begränsningar. Det är som att skriva dit med stora bokstäver på väggen: NEJ! Du har alltid den här förvaltaren inpå dig hela tiden. Så det är oroligt hela tiden. Det är hur jobbigt som helst. För Martin börjar nu en lång period av vad han beskriver som ett fängelse.  Förvaltaren sätter in pengar på det enda konto Martins har tillgång till varje torsdag. Han fått mellan 700 och 1500 kronor i veckan, lite beroende på vilken förvaltare han har haft, de pengar han har vill ha utöver det får han fråga om. För att dryga ut veckopengen ägnar han sig åt sin hobby, loppisverksamheten.  Och så köper och säljer han prylar på auktionssajten Tradera. Men han känner sig hela tiden låst och vill bli av med förvaltarskapet. - De struntar ju i en vad man än säger. Ska man prata om nånting så skyller de bara ifrån sig. Ring dit och ring dit. Eller så har de inte tid att prata. Ring nån annan gång. Och gör man det då lyssnar de inte då heller.  - Har du nån gång under de här åren varit glad över att du har haft förvaltare? - Nej, jag har inte varit glad alls. Lagen säger att ett förvaltarskap ska omprövas varje år – i praktiken går det till så att förvaltaren fyller i en blankett där han eller hon kryssar för ifall behovet av förvaltare kvarstår. Blanketten skickas sen till kommunens överförmyndare som ska göra en bedömning. Men systemet är uppbyggt så att överförmyndaren sitter på stolar. För samma personer som ska sörja för Martins bästa har också anlitat den rättrådiga peson som är Martins förvaltare. Den överförmyndare som ifrågasätter förvaltarens omdöme ifrågasätter alltså samtidigt sin egen rekrytering.        År 1999 flyttar Martin från Örnsköldsvik till Sundsvall, men innan flyttlasset går tar han kontakt med överförmyndaren där och berättar att han vill ha sitt förvaltarskap upphävt. Men ingen ny läkarutredning görs. Åren går och Martin ber gång på gång om att förvaltarskapet ska upphävas – och han mår sämre och sämre. Och när han 2012 får besked av sin förvaltare om att han inte längre får ha kvar sitt användarkonto på Tradera, eftersom han inte får ingå några som helst avtal, blir allting svart. - De här dagarna för nåt år sen när jag också försökte med att upphäva förvaltarskapet. Jag har pratat med den här förvaltaren då, jag vill ha ett avslut på det här. Jag har hållit på i 14 års tid men ni lyssnar inte. Då hade jag fixat en strypsnara av en vajer då. Jag var just på väg när en kompis dök upp. Han hade inte tänkt komma men han gjorde det ändå. Han frågade vad i helsike jag höll på med. Jag ska hänga mig sa jag. Jag orkade inte prata och sen brast jag i gråt då. Då fick jag åka ambulans ner då. Då fick jag vara där då och prata om det här. Att jag ville bli fri det här förvaltarskapet och det är ingen som lyssnar sa jag. Martin blir inlagd på Sundsvall sjukhus. I ett intyg skriver läkaren att Martin lider av en depression och har tydliga självmordsplaner – och att de enligt Martin är helt hållet kopplade till den kränkning han upplever av att ha en förvaltare. - Ja, det var antingen eller. Det var ingen som lyssnade så det var antingen eller. Jag hade förberett mig för döden och hade inte han kommit så hade inte jag heller suttit här. I soffan. Med dig. På Sundsvalls sjukhus hjälper personalen Martin att skriva en ansökan om att bli av med förvaltarskapet, direkt till tingsrätten.   Ungefär samtidigt ringer telefonen hemma hos Eva. Eva känner inte Martin särskilt väl. Men nu ringer Evas gamla kollega och berättar att Martin har hamnat på sjukhus och mår väldigt dåligt. Och där och då fattar Eva ett beslut – för hon har känt till Martins situation och vet att han länge har försökt bli av med sitt förvaltarskap. - Men jag har ju mitt företag och jag har två barn och jag hade ju mitt. Inte förrän då, när han satt på sjukhuset tänkte jag, nää, under alla dessa år, det är så många som känner Martin, nu ska jag lägga min hand på han och hjälpa han. Och det har jag gjort för det har ju varit tokigt allting. Eva som själv har haft uppdrag som god man och dessutom driver eget och är van vid att göra ekonomiska redovisningar bestämmer sig alltså för att hjälpa Martin. Eva sätter sig och ringer runt, hon bokar tid för en ny läkarundersökning på vårdcentralen och hon ringer till överförmyndarkontoret och bestämmer möte. - Det är fruktansvärt. Det gör ont i hjärtat på en, Hur kan man få leva så där? Det är ju bedrövligt. Martin får ett möte på överförmyndarkontoret, men överförmyndaren avstyrker ännu en gång hans önskan om att bli av med förvaltarskapet . I sin skrivelse till tingsrätten uppger de att Martin fortfarande har svårt att hushålla med pengar, förvaltaren säger att han kommer med förslag till köp han inte har råd med och att hon fått avstyra dåliga affärer. Dessutom ska Martin en gång ha lyckats ta ut pengar från sitt eget sparkonto utan att fråga om lov. Nämnden hänvisar också återigen till det nu 15 år gamla läkarintyget och bilbytet han gjorde då. Men hur länge håller ett läkarintyg för förvaltarskap? För att ta reda på det återvänder vi till Karin Sparring Björkstén, överläkare i psykiatri. - Man ska ju ompröva förvaltarskapet en gång om året. Och om patienten eller huvudmannen, som man säger, inte vill ha det så är det ju väldigt rimligt att man gör en ny läkarbedömning och tar ställning igen. Läkarintyg är ju färskvara och det händer väldigt mycket i en människas liv, både åt det bättre och åt det sämre hållet. Med Evas hjälp genomför Martin den utredning överförmyndaren inte gör. Martin går till vårdcentralen och träffar två olika läkare. Han utreds också grundligt av en psykolog som också genomför en mängd tester. I psykologutlåtandet står det: ”Patientens på sin höjd lindriga begränsningar att hantera sin privatekonomi på ett bra sätt, förefaller för undertecknad ej på långa vägar stå i proportion till det stora ingrepp i den personliga integriteten som ett förvaltarskap innebär. Det är för undertecknad inte ens tydligt att han totalt sett och vid en jämförelse med ett befolkningsgenomsnitt, har några sådana begränsningar.” Och i läkarintyget står det:   ”Av patientens berättelse förstår man ju också att han vid skadan 1987 ådrog sig en ordentlig skallskada med en lång rehabiliteringsperiod. Detta i ett skede då vuxenlivet inte ens hade börjat. Hans omdöme och erfarenheter är självklart annorlunda idag, både på grund av ökad livserfarenhet och till följd av att rehabiliteringen efter en så omfattande skada tar många år i anspråk. Utifrån det material vi får fram i dagsläget och min personliga bedömning vid besöket finner jag inte att Martin uppfyller kriterier för att ställas under förvaltarskap. Jag skulle heller inte intyga att Martin Granlund skulle vara i behov av god man”.     Den 11 januari år 2013 kommer Martins ärende upp i Sundsvalls tingsrätt och den här gången är Martin närvarande – och han berättar sin historia. - Och vi satt där och de här nämndemännen eller vad det var som frågade mig vad jag skulle vilja göra med mitt liv? Ja, jag skulle vilja vara mig själv och sköta allting själv. Huvudsaken är att jag blir av med det här förvaltarskapet. Och blir jag inte fri det här då vet ni vart jag ska nånstans. Då kommer jag till himlen, sa jag. - Och sen satt de väl och skrev och hade sig och då sen då sa de det att vi tar en paus. Sen gick vi in igen och då vart det klart då att vi förklarar Martin fri ifrån förvaltarskapet. Pang sa det bara! - Och den som skrek högst det var väl egentligen Eva, hon klappade händerna och så fick jag en kram av Eva och av min advokat och sen gick vi ut. Då var det över. Bara den känslan är fruktansvärt skön. Att man äntligen få vara sig själv och inte behöva ringa varje torsdag eller få pengar varje torsdag. Planera och allt det där, det är borta nu så att jag är så, jaa, jag kan göra precis vad jag vill. Jag kan resa jorden runt om jag vill, utan att fråga, ja, jag kan leva mitt liv och det är det jag gör nu. Rätten beslutade att Martins förvaltarskap skulle upphöra med omedelbar verkan. - Så gick vi ut och firade! Och åt pizza tror jag att vi gjorde. Men, alltså det var en lycka liksom. Här har man kämpat och kämpat och allt det här skedde på bara ett halvår så var det klart, minns Eva. Nu har vi mängder av frågor vi vill ställa till de som haft ansvar för Martins förvaltarskap: överförmyndarkontoret i Sundsvall som har handlagt hans ärende och överförmyndarnämnden Mitt som har det övergripande politiska ansvaret. Vi undrar varför det aldrig gjordes någon ny utredning av Martins förvaltarskap? Vi vill vet hur de tycker att de har skött Martins ärende? Och vi undrar hur de har tänkt efter tingsrätten upphävande av förvaltarskapet? Martin vill också ha ersättning från kommunen för den skada han har åsamkats under de här åren. Vi har fått en fullmakt där Martin tillåter alla inblandade att uttala sig fritt till oss. Överförmyndarkontoret i Sundsvall har fått en ny chef sen Martins förvaltarskap upphävdes. Hon heter Cecilia Aspholm och vi ringer till henne och blir lovade en intervju. Men några timmar innan avbokar Cecilia och skickar istället ett mejl med ett skriftligt svar. I det står det att nämnden inte har någonting att anmärka på hur förvaltaren har skött sitt uppdrag. Cecilia Aspholm skriver också att hon efter att ha gått igenom Martins akt kan konstatera att ärendet har handlagts efter gällande lagstiftning och de rutiner som arbetats fram på överförmyndarkontoret. Med stöd av de uppgifter som finns i akten har det varit nämndens uppfattning att förvaltarskapet bör kvarstå. Men vi får ingen möjlighet att ställa följdfrågor. Vi ringer till överförmyndarnämnd mitts ordförande, moderate Bertil Swensson – och vi ringer igen – vi pratar in på hans telefonsvarare och vi mejlar – och till slut ringer han tillbaka, men då har han inte tid. -  Ja, tyvärr så är min tid väldigt begränsad just nu så att jag har inga tider för närvarande. Vi säger att vi har en mängd frågor vi vill ställa om Martin Granlunds ärende och att vi har en fullmakt, men Bertil Swenson hänvisar till att han som myndighetsperson inte kan diskutera enskilda fall. - Om någon har klagomål på nämnden då ska huvudmannen anmäla det till länsstyrelsen, säger han. Och någon allmän intervju om nämndens arbete när det gäller förvaltarärenden hinner vi heller inte få till, eftersom Bertil Swenson hänvisar till vecka 13. Efter samtalet gör vi nya försök att nå både Bertil Swenson och Cecilia Aspholm. Vi skickar ett mejl till båda där vi förklarar att fortfarande vill höra deras syn på saken. Vi får ett nytt mejl från Cecilia Aspholm, där hon nu skriver att hon kan konstatera att det finns anledning att se över överförmyndarkontorets rutiner vad gäller omprövning av förvaltarskap. Hon skriver också att hon även kommer att se över den utbildning som idag ges till förvaltare och gode män.   Är Martins fall unikt? Eller är det som överförmyndarkontoret skriver, att det är så här rutinerna för förvaltarärenden ser ut? Vi kan inte veta om fler befinner sig i Martins situation – men under arbetet med den här serien har vi stött på flera fall där tingsrätten, ofta efter anhörigas protester, har upphävt förvaltarskap. Och även vi kan konstatera att det kan vara svårt att få tag i någon ansvarig. Numera går Martin med lätta steg till brevlådan och hämtar sin egen post. Den 24 april öppnar han en liten antikvitetsaffär. Den ska heta Martins butik. - Jag älskar ju att hålla på med det här med antikviteter, träffa nytt folk och träffa nya kompisar. Det är hur kul som helst. Sen han fick tillbaka rätten att ta hand har han inte varit orolig över sin ekonomi. - Nej, det är jag inte. Absolut inte, jag är en fri människa nu och jag gör ju som jag vill så att självklart måste jag ju betala räkningar annars så går det åt pipan. I nästa veckas program går vi vidare med vår granskning om förvaltarskap och då kommer det att handla mer om hur noggrann kontrollen är av dem som är satta att skydda samhällets svagaste. Reportrar: Anna Berg och Micha Arlt Producenter: Anna Berg och Micha Arlt Exekutiv producent: Annika H Eriksson kaliber@sverigesradio.se

Elin fick hallucinationer och ont i hjärtat av drogen. Överläkaren ser unga som far illa av en drog de ofta vet väldigt lite om. Och beroendevården ser allt fler unga som väljer drogen. Syntetisk cannabis, eller spice som det ofta kallas är lätt att få tag på, billigare än vanlig cannabis, men också farligare. En måndag i December. Snön knastrar när narkotikapolisen Niklas Lindroth tar bestämda steg mot det lilla vandrarhemmet. Vandrarhemmet ligger i en mindre kommun utanför Göteborg. Inne på vandrarhemmet har Niklas Lindroth och hans kollegor hittat en ung kille som de tror är påverkad. – Det som vi gör nu är att vi har hittat en person som ser påverkad ut. Vi har fått ett beslut om att göra husrannsakan i hans bostad, som i det här fallet råkar vara ett vandrarhem. Vad vi kan se på en gång är att det ligger en joint på bordet. Om det är cannabis eller spice, det kan vi inte säga ännu. Niklas tar den lilla ihoprullade jointen och lägger i den i en plastpåse. De flesta ungdomar som brukar narkotika i Sverige röker cannabis. Det visar stora enkätundersökningar från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Det är ett uppmärksammat problem som regeringen och Sveriges kommuner mött med satsningar på vård och förebyggande arbete. Men på senare tid har cannabis fått en konkurrent som man kanske inte känner till lika väl. Som nummer två bland populära droger i CAN:s statistik hittar vi en drog som blir allt vanligare bland Sveriges ungdomar. Den kallas för spice. Spice är en syntetisk form av cannabis som inte kommer från hampa som traditionell cannabis gör. Spice görs på kemisk väg i laboratorier. I dagens Kaliber vill vi få svar på frågorna varför många unga väljer Spice, hur farlig drogen är och om samhället bör oroa sig för konsekvenserna. Narkotikapolisen Niklas Lindroth och hans kollega börjar leta igenom lägenheten i vandrarhemmet. – Här ser vi att han har ju själv urinstickor som han testar sig själv med. Han måste säkert lämna urinprov till socialen. Då testar han sig själv innan så att han ser att det inte ger utslag då. De här preparaten som han rökar. Om det är Spice då. Bland matrester och högar av kläder hittar Niklas flera plastförpackning som innehåller urintester.  Och här får vi en ledtråd om en av anledningarna till att spice är så populärt bland unga. Niklas tror att killen vill kunna testa sitt urin hemma så han kan vara helt säker på att han kissar rent när han besöker socialtjänsten. Det är nämligen väldigt svårt att hitta spår av spice i ett urin- eller blodprov. Därför blir spice ett attraktivt alternativ för den som vill röka på utan att bli påkommen, säger Niklas Lindroth. – Spicen har ju tagit över mycket från cannabisen. Det har ju inte funnits så många metoder att se spice i urinen. Så det är svårare att upptäcka. Risken för upptäckt ur deras perspektiv är ju mindre om de använder spice. Åtminstone har det varit så tills nu då när vi börjar få andra metoder att testa. De senaste åren har myndigheterna blivit bättre på att hitta spice i urin. Nya urinstickor och andra analysmetoder har kommit. Problemet är att det finns väldigt många spicesorter. Drygt 100 stycken. Och myndigheterna kan hitta långt ifrån alla i sina prover och analysmetoder. Men det är inte det enda av myndigheternas bekymmer med spice. – Men problemet är ju att det finns en stor del av de här spicepreparaten som inte är klassade. De är alltså inte klassade som narkotika. Då är de helt lagliga att inneha och även att bruka. Av drygt 100 sorter är det endast ett 30-tal sorter spice som är olagliga i Sverige. Eftersom det hela tiden kommer ut nya varianter av spice på marknaden måste svenska myndigheter hela tiden utreda nya substanser. Och när en populär typ av spice blir olaglig så ploppar snart en ny, oklassad variant upp. Och vet då den som röker om vilka sorter av spice som är lagliga och vilka som inte är det så kan man alltså röka på utan att begå något brott. Medan Niklas Lindroth och hans kollega fortsätter att söka igenom lägenheten förflyttar vi oss till en liten skola i Göteborgsområdet. Utanför regnar det. Det har gjort det i ett par dagar nu och alla spår av snö är borta. Inne i skolan sitter 16-åriga Elin i soffan i uppehållsrummet. Elin heter egentligen någonting annat.  – Jag började ju här för att jag skolkade från min gamla skola. Jag var inte där på två år ungefär. Jag hade problem med skolan så jag fick börja här. Så nu lämnar jag pissprov två dagar i veckan och har gjort det i snart två år. Elin bytte skola för att det inte funkade i den gamla skolan. --  Mycket bättre än en vanlig skola. Här får jag den hjälp jag behöver. Så jo det är bra. Vad var det som inte funkade i din gamla skola då? – Det var väl folket som gick där. Eleverna och lärarna. Man fick inte den hjälp man behövde och eleverna bara mobbades. Så det var därför jag valde att inte gå dit. Och började med spice och cannabis istället. Precis som många andra som röker spice så hade Elin testat vanlig cannabis innan hon började med spice. – Han frågade om vi skulle röka. Jag sa visst jag kan väl prova, en gång kan ju inte skada. Jag tyckte det var så roligt så jag bara fortsatte. Men det var cannabis då. Men sen fick jag börja lämna pisseprov och då tänkte jag att då kan jag inte röka cannabis utan jag får röka spice istället för det syns inte. För Elin var det viktigt att hålla koll på vilken sorts spice de rökte. Hon ville veta vilka sorter som skulle avslöja henne och vilka som inte skulle göra det i ett urinprov. – Vi visste ungefär vilka kemikalier det var i. De som syntes på pissprov kunde vi inte röka. Och de som inte syntes rökte vi. Så vi hade ganska bra koll på det faktiskt. Hur skaffade ni det då? – Vi fick nummer till langare då. Så skickade man ett sms till langaren och frågade om han hade en halva eller en five som man kallar det. Och sen gick man och mötte honom så bara bytte man pengarna och rökat. Och en halva vad är det? – Det är tre gram. Och det är billigare än cannabis också. Spice brukar räknas till en grupp som kallas internetdroger. Spice säljs till stor del på internet. Då är det oftast de lagliga varianterna som säljs. Men på hemsidorna är det i regel 18 eller 20-års gräns för att köpa. Av den anledningen så köper de flesta ungdomar sitt spice på gatan. Från kompisar eller langare. Det är ofta vad de själva berättar för beroendevården. På avdelning 306 på Östra Sjukhuset i Göteborg tar man emot unga mellan 16-21 år som är i akut behov av hjälp för sitt missbruk. Sektionschef Ulf Sammels, beskriver hur många av hans patienter som är inne just den här dagen som röker spice. – Just nu är det så att 40 procent av de ungdomar vi har hos oss idag har spice som huvuddrog. Och 30 procent har det som sin sekundärdrog. Det är alltså 70 procent av de ungdomar som är inne här nu som röker spice dagligen eller provar på spice då och då. Och så såg det inte ut för några år sedan. Och enligt Ulf Sammels är det just möjligheten att röka på utan att det syns i urinprov som lockar de flesta av hans patienter till spice. – Det är ju en av de bidragande orsakerna som ungdomarna själva säger. Det är för att slippa upptäckt helt enkelt. Vi stannar upp lite och sammanfattar de svar vi fått på varför så många unga människor väljer att röka spice.  Flera sorters spice är lagliga vilket innebär att de kan röka på utan att begå något brott. Flera sorters spice syns inte på urinprov så de kan röka på utan att socialtjänst eller sjukvården märker det i prover. Dessutom är priset på spice ofta betydligt lägre än för vanlig cannabis. Många gånger hälften så dyrt. En femma med cannabis. Alltså fem gram. Kan kosta mellan 500 och 600 kronor. Samma mängd spice kostar sällan mer än 300 kronor. En anledning så god som någon för en tonåring som vänder på slantarna för att hålla igång sitt missbruk. Ulf Sammels har märkt att spice påverkar hans patienter annorlunda än de som röker vanlig cannabis. --  Det är ju ett cannabisliknande rus, men det slår ju mycket fortare. Det är ju en syntetisk drog så det som är det farliga med spicen också det är ju att du vet ju inte riktigt vad du får i dig. Det är ju inte testat, det finns ingen långvarig forskning på detta. Men det finns väl några saker som de flesta ungdomar säger att man får. Det är mycket högre ångest, mycket mer panikångestattacker än för de som röker vanlig cannabis. Man uppger också att man har mycket mer av overklighetskänslor. Det är något som jag tror nästan allihopa säger. Man pratar också om att man har en brännande känsla i huvudet efter att man har rökt. Ulf Sammels i Göteborg är inte den ende som vittnar om att spice kan ha allvarliga biverkningar. Kaliber har ringt upp behandlare som möter unga inom beroendevården på flera håll i Sverige. Och mönstret är slående. Samtliga berättar om att drogen spice blir allt vanligare. Och samtliga beskriver allvarligare biverkningar hos de unga som rökt spice i jämförelse med de unga som röker vanlig cannabis. Maria Almazidou, teamledare på Maria Malmö-mottagningen i Malmö. – Det finns mer psykotiska inslag av ruset. Man upplever mer hallucinationer när man har rökt spice och tycker att det blir en starkt upplevelse som man inte vill vara med om. Robert Gatugård, Socialsekreterare i Sundsvalls kommun, öppenvården för ungdomar med missbruk. – Ungdomarna brukar tala om ett kraftigare rus, ett längre rus och ibland mycket hemskare rus än med vanlig cannabis. En mer fysisk påverkan med hjärtklappning, svettningar och oro. Eva Lindvall jobbar på alkohol och drogrådgivningen i Visby. – Min känsla är att det accelererat det senaste året. Det är många fler som vi möter som röker spice. Det som jag tycker mig se är att skadeverkningarna är kraftigare och kommer snabbare än vid cannabisrökning.   Eva Skeppstedt jobbar på beroendecentrum i Örebro med ungdomar mellan 16 och 25 år. – Det många säger till mig är att man fastnar på spicen snabbare. Det är kraftfullare det är som en käftsmäll. Fast ruset går ur fortare. Juan Figueroa, medicinskt ansvarig på Maria Ungdom i Stockholm – Ungdomarna som missbrukar spice mår generellt sett alltså mycket sämre. Det vi kan se är att deras ångest och deras känsla är mer än vad vi kan se bland cannabisanvändarna. Spice har en psykisk påverkan som är mycket farligare än cannabis. Elin började med att röka cannabis, men bytte sedan som många andra till spice för att inte fastna i urinprov. Och hon tycker också att det är stor skillnad mellan drogerna. – Det sätter sig mer i huvudet. På cannabis är det mer kroppskänsla. På spice är det mer drömliknande effekt. Så det känns inte verkligt. Jag frågar henne om hon tror att spice är farligare än vanlig cannabis. Om det kändes farligare. – Ja det är det. Absolut det är det. Spice det är skit. Det är äckligt. Det tar på hjärnan och det tar på kroppen. Det tar på hälsan också. För att lära oss mer om vad sjukvården har för erfarenhet av spice tar vi oss till Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. På femte våningen jobbar Kai Knudsen överläkare i anestesi och intensivvård. Han jobbar speciellt med akuta förgiftningar. – Och vad vi har problem med är att vi ser allt fler ungdomar som kommer in till följd av förgiftningar med olika droger som de har köpt på nätet. Jag kallar de för nätdroger. Och Kai Knudsens bild är att bruket av spice kan få långt mycket allvarligare konsekvenser än vad bruket av vanlig cannabis innebär. – Normalt får vi i stort sett aldrig in någon till intensivvården på grund av att man rökt vanlig cannabis. Men vi har alltså sett att vi får in ungdomar till följd av förgiftning med spice efter att man rökt spice och inget annat. På det viset skiljer det sig från vanlig cannabis därför att det är starkare och det ger allvarligare effekter. Man kan bli förvirrad, illamående och i vissa fall faktiskt också medvetslös. Vi har haft fall med kramper och vi har haft fall med njursvikt och nu finns det då rapporter från Tyskland till och med om dödsfall till följd av att det i de här blandningarna av syntetiska kemikalier i det man röker finns ämnen som är väldigt väldigt farliga. Kaliber har tagit del av statistik som styrker bilden av att fler söker vård efter att de rökt spice.   Giftinformationscentralen registrerar fall, när någon har varit i behov av vård för en förgiftning. De senaste åren har de sett allt fler fall som handlar om just spice. 2008 såg de endast en handfull fall som handlade om spice. 2010 registrerades 141 fall om spice. 2013 såg de hela 236 fall där spice orsakat en förgiftning som krävde sjukvård. Kaliber har tagit del av några av de fallen för att kunna beskriva vad som faktiskt ligger bakom siffrorna. Så här sammanfattas ett fall. En 18-årig kille får en hemmarullad cigarett av en kompis. Cigaretten innehåller spice. Direkt efter att han har rökt den blir han medvetslös. Kompisarna berättar att han började krampa och kräktes. I ambulansen är han stel i musklerna och andas snarkande. Han blir bättre på vägen in till sjukhuset och inne på akuten är han vaken men inte helt medveten om var han är. Han har stora pupiller och höjd kroppstemperatur. Han får stanna kvar på sjukhuset för övervakning under natten innan han får gå hem. Ett annat fall sammanfattas så här. En 24-årig kille röker spice. Han har rökt det en gång tidigare. Får plötsligt hög puls, illamående och kräks en gång. Känner sig som om han är frånvarande och yr. Kallar på ambulans. När han kommer in till sjukhuset är han helt opåverkad. Allt fler unga i Sverige använder sig av drogen spice. De röker det för att inte fastna i urinprov,  för att det finns lagliga sorter och de röker det för att det är billigare än vanlig cannabis. De röker det många gånger också i tron att det ska ge en effekt som liknar cannabis. Men beroendevården i norr, syd, öst och väst vittnar om att spice påverkar de unga mer negativt psykiskt. Med mer ångest, mer overklighetskänslor, och ibland även rent kroppsligt med illamående och värk i kroppen. Biverkningar de inte ser bland de som använder vanlig cannabis. Och överläkare Kai Knudsen  berättar att ungdomar får söka akutsjukvård på grund av medvetslöshet, kraftigt ångest och illamående. Och det är en beskrivning som styrks av att giftinformationscentralen får in allt mer samtal som handlar om förgiftningar orsakade av spice. Vi förflyttar oss tillbaka till narkotikapolisen Niklas Lindroth. Han och hans kollega står utanför en tågstation. Folk kommer och går. På väg till eller från buss eller pendeltåg. Civilt klädda letar de både poliserna efter unga personer som de antingen vet har missbrukat tidigare eller som på något sätt uppträder misstänksamt. Dagen har varit lugnare än de räknat med. Flera av de ungdomar som de har haft koll på sedan tidigare har inte visat sig idag. Men så plötsligt. Niklas ser en kille han känner igen. Killen blir nervös. Han har spice på sig. Han erkänner det ganska fort. Det är inte första gången han träffar Niklas och det är inte första gången han åker fast heller. Killen som är i tjugoårsåldern ska med till polisstationen. Det hela går väldigt lugnt till. Medan kollegan förhör killen går Niklas in i ett annat rum för att hantera urinprovet som killen just lämnat. – Han har lämnat urinprov och det har vi hällt upp i två rör. Och det ska skickas till Rättsmedicinalverket för analys. Det tar en tre till fyra veckor att få tillbaka det analysbeskedet. Och resten gör vi ett snabbtest på. Det gör vi för att sociala myndigheter  ska kunna sätta in insatser så fort som möjligt utan att behöva invänta vårat provresultat från Rättsmedicinalverket. Det ena röret med urin ska analyseras hos Rättsmedicinalverket. Från den analysen kommer Niklas få svar på ifall killen tagit en av de substanser som de kan hitta i urin. De kan alltså hitta en del spicesorter, men inte alla. Med det andra röret med urin gör Niklas ett snabbtest. Men där kan man bara hitta spår av klassisk narkotika. – Vi tittar då på snabbtestet. Vi kan inte se här om han är positiv på spice. Men vi kan se att han är positiv på amfetamin. Och tyvärr är det väl så ofta att man börjar någonstans och nu har han halkat in på de mer klassiska klassade preparaten också. Han har inte varit positiv på amfetamin förut. När Niklas Lindroth är klar med urinprovet så tittar han lite närmare på påsen med spice som de hittade på killen. – Jag kanske ska beskriva det jag har i handen. Det är växtdelar. Ser ut lite som Oregano kanske. Luktar till och med Oregano. Det kan vara att det är Oregano som man har besprutat med någon syntetisk Cannabinoid. Han säger ju själv att det är spice, men han vet inte vilken sort det är då. Han säger att han har köpt det färdigblandat och inte blandat det själv. Spice behöver blandas innan det går att röka den syntetiska drogen. Själva drogen i sin renaste form är ett vitt pulver som ser ut ungefär som bakpulver. Mer eller mindre allt spicepulver tillverkas i kinesiska labb för att sen exporteras till länder över hela världen. Vem som sen faktiskt blandar ut pulvret till en massa som kan rökas varierar. Kanske är det användaren själv, langaren eller någon annan mellanhand. Det finns alltså över hundra olika kända spicesorter. Med varierande styrka och effekt. Och den som röker spice vet inte alltid vad det är de får i sig säger Niklas Lindroth. – Nej han visste inte själv vilken sort det var. Han hade köpt det färdigblandat och han sa att det var spice. Brukar det vara så att man inte har så stor koll på exakt vad det är? – Det beror lite på. Lite från person till person. En del har exakt koll på vad det är. Särskilt de som själva säljer. De vet vilka sorter som är klassade och inte. Andra är mindre insatta och bara röker för att se vad de får för effekt. Kaliber kan visa att sjukvården märkt av att allt fler söker vård på grund av att man rökt spice och att beroendevården på flera håll i landet ser allvarliga psykiska biverkningar som de inte ser bland vanliga cannabisrökare. Samtidigt vet vi att allt fler väljer att röka spice. Enligt Överläkare Kai Knudsen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg finns det anledning till oro. – Vi har inte haft IVA fall, alltså intensivvårdsfall till följd av spice förut. Det är först i år. Och det är så klart oroväckande. Även inom beroendevården ser man på utvecklingen med oro säger Ulf Sammels på beroendevården i Göteborg. – Att stoppa i sig saker som man egentligen inte vet vad det innehåller. Som det inte finns forskat på. Det är ju inte bra. Och sen om man tittar på vad de säger med ökar paranoia, panikångestattacker och det vet man ju inte hur det kommer påverka de här ungdomarna i framtiden. Men det finns ju en uppenbar risk och det är en stor fara skulle jag vilja säga. Och Elin som länge tyckte att det var härligt att röka spice berättar att det tillslut blev mer obehagligt än positivt. – I slutet var det det. Jag fick ont i hjärtat. Jag fick ryckningar i hela kroppen, jag fick ticks och sånt. Och det slutade inte förrän ett halvår efter det att jag slutade. Och du tror det beror på spicet? – Antagligen. Men vad var det som fick dig att känna att du inte ville hålla på med det här längre? – Jag fick nog. Jag hade hållit på i två år. Jag fick nästan som psykoser. Jag hörde röster som inte fanns där, fotsteg som inte var där. Jag satt på balkongen en gång. Så hörda jag ett surrande ljud. Lamporna kom närmare mig. Fast de egentligen var typ tio meter bort. Så det är sjukt vad det gör med hjärnan och kroppen. Det lurar en. Elin minns precis stunden då hon bestämde sig för att sluta. – Vi passade runt på en och varje gång den kom till mig tackade jag nej, och det brukar jag aldrig göra. Jag kände att något var fel. Jag tänkte att jag vill inte hålla på med det längre. Så jag bara slutade den dagen jag tänkte så.. Jag mår så mycket bättre utan droger. Det hjälpte mig inte att ta droger. Jag får den hjälp jag behöver nu och jag är nöjd så. Reporter Adam Samara adam.samara@sverigesradio.se Researcher Jenny Hellström jenny.hellstrom@sverigesradio.se Producent Annika H Eriksson annika.h.eriksson@sverigesradio.se

I morse pratade Kevin om hur nervös han är inför finalen i Globen och om att träffa Robbie Williams. De pratar om hur han har kombinerat idol, med fotbollen. Kevin berättar att han inte missat en enda träning. Till sist får han en Sundsvalls-gåta av Brita...

Svensk förlossningsvård är en av de säkraste i världen. Men för lilla Ella slutade förlossningen med syrebrist och en livslång allvarlig hjärnskada. Och Ella är desvärre inte ensam. I två program granskar Kaliber bristerna och misstagen som begås på förlossningsavdelningarna. Lilla Ella drabbades av en svår hjärnskada vid förlossningen när läkaren inte reagerade på Ellas syrebrist. De senaste åren har flera barn drabbats av hjärnskador eller till och med dött i samband med förlossningen då övervakningen av barnen har brustit. Det är november i ett kyligt Sundsvall. I köket i villan i centrala stan är det dags för Ella 3,5 år att få något att dricka. Det är Annika, en av Ellas assistenter som hjälper Ella få i sig vätskan. Näringsdryck som med hjälp av en plastspruta sprutas in i något som liknar en gummiknapp strax ovanför Ellas navel. – Nu kommer det lite saft Ella. Nu kommer det lite saft. Saft saft hallonsaft. Ella sitter i vad som en gång var en vanlig barnvagn men som idag byggts på med en blå plastsits. Ella har en svår hjärnskada som hon fick i samband med sin förlossning. April 2010. Ellas mamma Johanna Burman är gravid i 9:e månaden när hon upptäcker att hon fått en blödning. Hon ringer förlossningen i Sundsvall och får rådet att komma in. Kvart i fem på eftermiddagen kommer hon och sambon Christer Thorsson till sjukhuset. – När vi kommer dit förklarar de att så här kan det va, så här kan det se ut. Det behöver inte alls va nåt konstigt och då känner vi oss lite trygg. Redan när Johanna kommer in till förlossningen ser barnmorskan att Ellas hjärtljud avviker från det normala genom att koppla upp Johanna vid en så kallad CTG-maskin som mäter Ellas hjärtljud.  Eftersom en blödning kan vara ett tecken på att moderkakan har lossnat, ett tillstånd som kan vara livshotande, kontaktar barnmorskan förlossningsläkaren. Men läkaren väljer att till en början avvakta. – Så att sen när de kom in och sa att det skulle bli snitt så kände jag mig väldigt orolig och började kallsvettas så jag började kräkas där uppe på förlossningsavdelningen och det kom en ytterligare stor blödning till och sen körde de ner mig på operation för de skulle göra ett snitt. Läkaren väljer att göra ett kejsarsnitt genom ryggbedövning i stället för det snabbaste sättet, genom att söva Johanna. 40 minuter efter att läkaren beslutat om snitt tas Ella ut ur Johannas mage. – Sen såg jag barnmorskan bar iväg med Ella, slapp som ett lakan, vit som ett lakan. Ella är livlös berättar pappa Christer. – Jag trodde det var kört. Jag hade inte sett några tecken på att hon skulle komma tillbaks. Men Ella kommer tillbaks och överlever. Johannas moderkaka har delvis lossnat och Ella har inte fått tillräckligt med syre. Hon kyls ner i ett försöka att  minska de hjärnskador syrebristen kan ha orsakat. Johanna och Christer hoppas in i det sista att kylbehandlingen ska ha effekt. – Det var på Christers födelsedag när vi fick ett svar på hur MR-röntgen sett ut och då fick vi veta att hon hade fått hjärnskador. Hon var 13 dagar. Då förstod vi men vi visste inte hur allvarligt det skulle bli och det kunde ingen svara på heller. Men Ella har ju fått jättesvåra hjärnskador efter det här. Ella har fått en svår cp-skada. – Både på insidan och utsidan är hon ju väldigt spastisk. Hon har ju dragit sin ena höft ur led. Fast hon är 3,5 år gammal så är hela bäckenet snett. Hon har dragit lös ena höften ur led. Hon är väldigt  begränsad. Hon har ju egentligen ingen frivillig motorik att hon kan styra sina egna händer och styra sin egen kropp på det viset hon vill. Det är ingen som vågar säga om hon kan bli bättre eller sämre utan…utan man får bara hoppas på att det på nåt sätt inte blir värre. Länssjukhuset i Sundsvall gjorde en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen efter det som hände Ella. Lex Maria innebär att vårdgivare är skyldiga att anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Vårdgivaren, i det här fallet Sundsvalls sjukhus ska utreda det som hänt för att se vad som gått fel och vad man kan göra för att förhindra att samma sak händer igen. Socialstyrelsen anser att fel begicks under förlossningen. Ellas hjärtljud övervakades inte tillräckligt och de tecken som ändå fanns, i form av misstänkt moderkaksavlossning och avvikande hjärtljud,  borde inneburit att Ella plockades ut tidigare. Enligt Socialstyrelsen borde läkaren beslutat att förlösa Ella med ett omedelbart kejsarsnitt nästan 1,5 timme innan hon plockades ut. – Det känns jätte jobbigt att veta att… det hade inte behövt vara så här. Johanna och Christer anmäler själva personalen till HSAN. I samband med att HSAN slutar utreda anmälningar från patienter förs ärendet över till Socialstyrelsen och läkaren får kritik. Snittet skulle gjorts tidigare. Och myndigheten anser det anmärkningsvärt att det saknas kontinuerlig övervakning mot slutet av förlossningen. Läkaren, vill inte vara med i det här programmet. Marju Dahmoun är sedan 2011 verksamhetschef på kvinnokliniken i Sundsvall. – Det var ju en felbedömning. Vi håller helt med och på det sättet är det bara att försöka se till att det förbättras och att det inte upprepas. Det här är alltid ytterst allvarligt. I beslutet från Socialstyrelsen uppger sjukhuset att de nu ska ”säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning ”. Alltså den maskin som registrerade Ellas hjärtljud.   En CTG-maskin registrerar fostrets hjärtfrekvens och mammans värkar. Man kan se det på en datorskärm eller på ett papper som skrivs ut. På så sätt kan barnmorskan se om barnet på ett eller annat sätt mår dåligt under förlossningen. CTG introducerades på 60-talet och är idag den vanligaste övervakningsmetoden på Svenska förlossningar. Rekommendationen är att en kvinna kontrolleras när hon kommer in till förlossningen. Efter det beror det på hur förlossningen går och hur kvinnan och barnet verkar må.  – Det här är alltså en CTG-registrering och den visar då bebisen puls och den ska variera mellan 5 och 25 slag per minut. Ann Carlsson är barnmorska och sektionsledare på förlossningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Mölndal. I ett förlossningsrum  visar  hon ett barns hjärtfrekvens på en CTG-skärm. Det är kurvor som går upp och ner. Med hjälp av två runda dosor som fästs på mammans mage kan Ann och hennes kollegor följa barnets hjärtljud. – Och det ska finnas såna här accelerationer. Har man sånt så är vi helt övertygade om att bebisarna mår bra. Att kunna tolka CTG-kurvor ingår i jobbet för alla barnmorskor och läkare som jobbar på en förlossning. Metoden är bra på att visa när barnet mår dåligt, men ett stort problem är att barnets hjärtljud ofta kan tolkas som just dåliga eller avvikande och att det då kan vara svårt att veta när det är allvar. Det säger Håkan Norén, vårdenhetsöverläkare på förlossningen i Mölndal. – Och det är det som är vår svårighet. Att veta när betyder den dåliga CTG:n att barnet är dåligt och när är det bara en effekt av att barnet belastas. Det finns olika undersökningar för att kolla det här. Genom att till exempel ta ett blodprov från barnets huvud. – Och det är då vi går vidare med andra metoder, och utifrån det så agerar vi, men till syvende och sista är det ju så att vi får inte tro, så är vi osäkra på den information vi har så måste vi alltid avsluta förlossningen. Alltså vi kan inte tro att det blir bra eller tro att det blir bättre om fem minuter utan får vi inte tillräcklig information då avslutar vi förlossningen oftast med ett kejsarsnitt. Kan man bli bra på att tolka CTG? Kan man lära sig, kan man bli bättre? – Ja det är klart att man kan bli. Desto mer man sysslar med det och desto mer vi pratar om det så klart vi blir bättre, visst är det så. Men det är stora grupper som ska bedöma CTG och alla barnmorskor som förlöser ska då kunna det här och det är alltid så att vissa är bättre än andra och vid en förlossning krävs så mycket annat, du har en mamma som också kräver omsorg, smärtlindring. Så det är inte bara att hon ska bedöma barnets tillstånd, i det sammanhanget kan det ibland vara så att man missar barnet under den mest kritiska tiden. Det finns Rutiner och PM på avdelningarna som ska guida personalen i när CTG-övervakning ska ske och hur informationen ska tolkas. Men när Ella föddes 2010 i Sundsvall följdes inte rutinerna. Hennes hjärtljud tolkades fel av läkaren enligt sjukhusets egen utredning. Dessutom skulle Ella övervakats kontinuerligt under slutet av förlossningen enligt Socialstyrelsen. – Ja man känner väl att man är så himla utelämnad. Här har man gått i nio månader och varit gravid och så ska man lämna över sin kropp och sitt förtroende till någon kunnig personal som man bara tar för givet att de kan det de ska. Så man känner sig väldigt utelämnad. Det gör man ju. Ellas förlossning skedde under en turbulent tid för kvinnokliniken i Sundsvall. Det var besparingar och personalnerdragningar.    Socialstyrelsen gör en tillsyn som mynnar ut i en rad åtgärder kliniken ska redovisa. Socialstyrelsen anser våren 2012 att kliniken, två år efter att Ella skadats, saknar metoder och har bristfälliga rutiner för att säkerställa att personalen har den kompetens som krävs när det gäller bedömning av CTG. Sundsvall sjukhus skriver i sitt svar att de genomför och har genomfört flera förbättringar. Bland annat gemensamma genomgångar en gång i veckan och att  personalen på förlossningen ska schemaläggas så att de ska kunna genomföra prov i CTG-tolkning. Senast maj 2013 ska alla på kliniken ha gjort ett CTG-prov. Socialstyrelsen är nöjda med de åtgärder som presenteras och hösten 2012 avslutar de ärendet. Men när Kaliber kontrollerar detta så visar det sig att all personal inte gjort ett prov i CTG-tolkning, i november 2013. Det som skulle gjorts senast i Maj. – Vi klarade inte riktigt den gränsen. Marju Dahmoun är verksamhetschef på Kvinnokliniken. Varför inte det? – Vi hade en hel del andra saker att göra också och vi har ju haft en personalomsättning men även massa andra processer på gång samtidigt för att förbättra patientsäkerheten så att just det här målet,  det här första målet klarade vi inte men vi kommer att göra det. Nästan alla är klara. Men sju barnmorskor och två läkare återstår. Sex barnmorskor började på kliniken först i början av sommaren. – Nu har ju ändå Socialstyrelsen tyckt att vår plan och vår målsättning är realistisk och bra för de har ju släppt våran uppföljande granskning. Men jag tänker att det här var ju en del i varför de släppte granskningen. – Ja det är alldeles riktigt. Perfekt blir man aldrig. Men det visar sig att detta varken var första eller sista gången som Sjukhuset i Sundsvall säger att de ska förbättra eller säkerställa sin personals kompetens när det gäller fosterövervakning under förlossning. 2007 dör ett barn på grund av de hjärnskador det fått av syrebrist i samband med förlossningen. Enligt socialstyrelsens beslut fanns brister gällande fosterövervakningen. Bland annat missbedömdes CTG. Och under arbetet med det här programmet kommer ytterligare en Lex Maria anmälan från Sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ett barn som fötts med tecken på syrebrist och där sjukhuset i sin händelseanalys bland annat kommit fram till CTG-mönster  misstolkades och inte vägdes samman med övriga riskfaktorer. I alla tre händelser har CTG-kurvor enligt beslut från socialstyrelsen eller sjukhusets händelseanalys misstolkats eller missbedömts. Efter alla tre händelser har sjukhuset som åtgärdsförslag angett att på olika sätt antingen förbättra eller säkerställa kompetensen i att tolka CTG hos personalen. 2009: ”Kontinuerlig utbildning i CTG-tolkning för klinikens läkare och barnmorskor anordnas.” 2010: ”Säkerställa personalens kompetens avseende CTG-tolkning.” 2013: ”Införa system för att kontinuerligt säkerställa tillräckliga kunskaper i tolkning av CTG inför och under förlossningstjänstgöring.” Liknande förslag på förbättringar ges alltså efter alla tre fallen. – För mig är det, jag tycker det är… jag blir förvånad.  Ellas mamma, Johanna läser den senaste Lex Maria anmälan. – Och de har gjort samma typ av händelseanalyser och det är samma riskfaktorer och det är samma utredning men det har liksom inte lett nånstans. Men Marju Dahmoun, verksamhetschef för kvinnokliniken i Sundsvall håller inte med. Vad tänker du kring det? Alltså 2009,2010 och 2013 så är det samma åtgärder som ni föreslår för att förbättra er verksamhet. – Det är inte enbart CTG-kunskaper som man behöver upprepa och certifiera, det är självklart vi måste göra det och som jag säger, varför det upprepas, det är väl det finns inte så mycket annat. Det är ju det här som är grunden och det blir ju förstås väldigt intressant att se vad säger Socialstyrelsen om detta fall och det är därför vi vill ha granskning av det. Man tänker att om man tidigare haft ett åtgärdsförslag. Man har lovat att åtgärda det och sen dyker det upp igen. Ska man gång på gång behöva ta till samma åtgärdsförslag? – Det är ju en kontinuitet i den åtgärden och på det sättet är det adekvat att ta den med hela tiden. Har ni inte kontinuerligt idag då? – Ja. Det är därför jag undrar varför ni skriver att det är en förbättringsåtgärd om ni anser att ni har kontinuerlig CTG-utbilning idag. – Ja, vi ska hålla fast vid det. Men Inspektionen för vård och omsorg, IVO tycker inte det är rimligt att så lika åtgärdsförslag lämnas gång på gång. Petra Carlbaum är enhetschef på IVO avdelning nord. – Nej det tycker vi inte. Då finns det nån brist utöver det. Alltså utöver den faktiskt bristen, då finns det någon brist i systemet eftersom man kommer tillbaka med samma åtgärder gång på gång. Hon kan inte kommentera den senaste händelsen i detalj då IVO ännu inte utrett det, men säger att de reagerade när de såg anmälan som kom in nu i oktober. – Vår första tanke var att nu har det hänt igen. Ja, men nu visade det sig att det var samma händelse som vi var där och tillsynade för ett år sedan. Nu har den upprepats. Det är samma sorts avvikelse men däremot kan jag inte gå in i ärendet eftersom jag inte utrett det klart. Och när de gäller de prov i CTG-tolkning som samtliga i personalen skulle gjort senast maj i år. Som var en del i att kvinnokliniken fick grönt ljus från tillsynsmyndigheten,  men som ännu inte alla gjort så menar Petra Carlbaum på IVO att de utgår från att vårdgivaren gör det de sagt att de ska göra. – Sen kan det ju hända saker som gör att man behöver skjuta på det, men det är olyckligt om man inte genomför det man sagt att man ska göra. Absolut. – Det har ju gått 3-3,5 års sen och de är fortfarande inte klara med de här CTG-testen. Jag tycker det är för jäkligt rent ut sagt. Men Ellas föräldrar, Johanna Burman och Christer Thorsson tycker även tillsynsmyndigheterna borde göra mer. – De nöjer sig med ett skrivet dokument från kliniken där de säger att vi har åtgärdat de här nio punkterna, och de här återstående sex punkterna håller vi på och jobbar med. Det är skitsnack. Det är ett papper och det är ingen handling. Men Petra Carlbaum på IVO tycker inte de nöjt sig med ett papper i det här fallet och hänvisar till de två tillsyner de gjort efter händelsen. – Ja i förra skedet gjorde vi definitivt vad vi kunde det är jag alldeles övertygad om. Sverige är ett av de säkraste länder i världen att föda barn i. Av runt 100 000 barn som föds i Sverige varje år är det en ytterst liten del som får skador eller dör vid förlossningen. Men det som hände Ella är inte unikt. Kaliber tar del av Lex Maria anmälningar som gjorts de senaste åren gällande förlossningar och kan se att brister kopplat till fosterövervakning ofta förekommer i fall där barn fötts med tecken på syrebrist, fått en hjärnskada eller dött.   Vi läser ett 90-tal anmälningar. De flesta från 2012 och 2013 men även några från 2010 och 2011. Vi hittar ett trettiotal fall där vi antingen i beslut från IVO eller tidigare Socialstyrelsen eller genom sjukhusens egna utredningar kan se att brister kopplat till övervakning av barnen hjärtfrekvens har förekommit. I en del fall handlar det om rena missbedömningar. Som när en läkare väljer att skicka mamman till ett annat sjukhus trots att barnets hjärtljud är dåliga. Barnet får en hjärnskada. ”Bedömningen är att utifrån de förändringar som då noterats borde beslutet ha blivit omedelbar förlossning i stället för att skicka vidare. Ett sådant beslut skulle troligen ha medfört mindre risk för att barnet skulle utsättas för syrebrist.” Det handlar även om stressade Barnmorskor och läkare som har hand om flera patienter samtidigt. ”Läkaren som har flera patienter på Akutmottagningen noterar att CTG-kurvan är avvikande och meddelar kommer om en stund. När läkaren 1,5 timme senare anländer till förlossningen är CTG kurvan patologisk. Läkaren tar ett skalp-ph. När provsvaret ses beslutas om urakut sectio. Ett livlöst barn framskaffas.” Det handlar också om att värkstimulerande medel används även om barnen visat att de mått dåligt. Trots att det kan förvärra en syrebrist. ”Det kan inte uteslutas att den fortsatta stimuleringen med oxytocin har vart en bidragande faktor till att fostret utvecklade hypoxi.” Kaliber hittar i anmälningarna 14 barn som fötts med tecken på syrebrist eller hjärnskador och 18 som dött i samband med förlossningen där brister kopplat till fosterövervakning finns med. Ibland som en av flera brister. Ett trettiotal fall är få med tanke på hur många hundratusentals barn som fötts under samma tid, men för det de drabbar kan konsekvenserna bli stora. 3,5 åriga Ellas vardag är fylld av smärta, läkarbesök, matningar, mediciner och rehab. – Ellas liv är ju väldigt begränsat om man säger så. Hon har inte kunnat gå på dagis tack vare att hon är så infektionskänslig. Sen är det väl ganska enformigt skulle jag tro. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, Patientförsäkringen LÖF, betalar varje år ut ersättning till mellan 20 och 30 barn som drabbats av syrebristskador under förlossningen som enligt patientskadelagen bedöms vara undvikbara vårdskador. I flera fall handlar det om feltolkningar av CTG. Charlotta Grunewald är överläkare och områdeschef för förlossningen på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. 2008 presenterades hon tillsammans med andra forskare en studie på barn som sökt ersättning av patientförsäkringen efter att ha drabbats av syrebrist vid förlossningen mellan 1990 och 2005.  Av 177 fall som de ansåg sannolikt berodde på felbehandling i samband med förlossningen  handlade 98 procent om bristande fosterövervakning. – Ja det stämmer och det var klart vi blev förvånade, det är en hög siffra. Det var nog mer än vad vi hade förväntat oss. I 71 procent av fallen i deras studie hade personalen inte agerat i tid trots tecken på syrebrist.  Charlotta Grunewald betonar att det handlar om ytterst få fall sett till hur många barn som föds och att tolkning av CTG kan vara svårt. Men menar att det finns förbättringsmöjligheter. Efter studien lanserades projekt säker förlossningsvård. Alla förlossningskliniker har anslutit sig. Ett webbaserat utbildningsprogram lanserades där förlossningspersonal  kan certifiera sig i CTG-tolkning. Genom att göra ett prov. Det prov som kvinnokliniken i Sundsvall skulle genomfört för samtlig personal senast i våras. Den senaste samlade statistiken för 2012 visar att många sjukhus använt sig av möjligheten till certifiering. I flera fall har 100 procent av personalen gjort ett godkänt test. – Det är fantastiskt och det betyder att vi vill alla göra gott. Vi vill att barn ska födas friska och att mammorna ska må bra och ha en positiv erfarenhet av sin förlossning. Det är vår absoluta önskan. Men den samlade statistiken visar att det i slutet av 2012 skilde sig mellan sjukhusen. Även om majoriteten av sjukhusen ligger på höga siffror godkända prov, så fanns de det som låg betydligt lägre. Och trots att Charlotta Grunewald tycker det är viktigt att all personal gör testet  visar det sig att Karolinska där hon själv är chef ligger på ligger ju på runt 40 procent godkända test för barnmorskorna och 15 procent för läkarna 2012. – Det beror på att vi har haft andra satsningar, men det här året kommer det se helt annorlunda ut. På Förlossningen i Sundsvall har all personal i november 2013 ännu inte genomfört ett godkänt CTG-prov. Trots löften till Socialstyrelsen att det skulle skett senast i Maj i år. Men det kommer bli klart under hösten lovar verksamhetschef Marju Dahmoun. – Vi är så gott som i mål med de här åtgärderna och sen har vi ju en massa andra saker som vi också försöker förbättra. Och det bästa möjliga patientsäkerhet är ju vårt mål. Vi ska bli bra! Hon säger att de genomfört flera förbättringar, och säger att de tagit det som hände bland annat Ella på stort allvar och inte som Ellas föräldrar Johanna och Christer anser, har nonchalerat det som hänt. Men kan du förstå att det tänker så? Känner så? – Jag kan förstå att de är besvikna på många plan, det kan jag väl förstå. Men berättelsen slutar inte här. Bara några dagar innan det här programmet ska sändas, kommer ytterligare en Lex Maria-anmälan från sjukhuset i Sundsvall. Det handlar om ännu ett barn som dött i samband med förlossningen. I händelseanalysen kan man läsa att läkaren ordinerat ett snitt inom 30 minuter i stället för ett omedelbart som ska ske inom 10 minuter. Det var fel beslut enligt analysen som bland annat menar att barnets hjärtfrekvens tillsammans med den rikliga blödningen borde lett till ett omedelbart kejsarsnitt  – enligt analysen återigen CTG som misstolkats. Chefläkare Lars Berglund berättar att barnet troligen hade en mycket ovanlig komplikation där det börjat blöda kraftigt när det låg i magen. Vid dessa fall blir marginalerna ytterst små och Lars Berglund tror inte barnet gick att rädda. Men klart är ändå att ett snabbare kejsarsnitt borde ordinerats enligt analysen. Samma som Socialstyrelsen ansåg i Ellas fall. Det har blivit dags Ella att få sin kvällsvälling. Mamma Johanna blandar välling i en mugg och sprutar sen in den med hjälp av plastsprutan i knappen vid Ellas navel. – Nu är ju hon så liten så hon förstår ju kanske inte varför hon själv inte klarar av att göra saker, men det kan ju komma en dag när hon börjar undra. På ett sätt får man vara glad om hon är så pass med att hon kan ställa frågan. Det är man ju glad för samtidigt som det blir en jobbig fråga, därför att man vet att det kunnat vara annorlunda, så är det ju. Det hade kunnat se helt annat ut för Ellas del. Det blev ett lotteri, en nitlott helt enkelt. Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Research: Victoria Gaunitz Producent: Eskil Larsson

För Lars-Åke Stenström betyder vännerna mycket, kanske mer än släkten - och definitivt någonting annat. - Jag ser mina vänner som det som i kristna sammanhang kallas änglar som finns där när jag som bäst behöver dom. På det viset blir vännerna en länk till Gud och en bekräftelse på att han är med mej i mitt liv. - Mina vänner är alltså något av en sinnebild för Guds änglar i mitt liv. Sundsvalls kammarkör sjunger Haydn´s "Vänskap".

Denna vecka gästas BODY Radio av Sundsvalls store son – Lars Berglund – som berättar om sin träning, kost och hur det gått till att bygga upp ett helt nytt gym från grunden!